Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden

DESCRIPTION:
Inte farliga - men inte heller så bra som det sägs.

CONTENT:
Unga kvinnor påstår i olika Tiktok-videor att en enkel blandning av vatten, chiafrön och citron kan ge olika hälsofördelar - men flera av påståendena stämmer inte.

 Foto: Skärmdump/Tiktok

Att dricka vatten med chiafrön i sägs kunna leda både till viktminskning och att förbättra hudens fasthet och ge mer ”glow”.Vad säger expertisen om deras uttalanden? Vi ringde upp en professor och en näringsfysiolog för att få klarhet i vad som verkligen stämmer.

”Det dämpar aptiten”

Flera av kvinnorna hävdar att chiafrön, utblandade med vatten och citron, har en mättande effekt. Detta skulle enligt vissa göra det lättare att hålla sig mätt mellan måltiderna och hjälpa till med viktnedgång när man bantar.

 Ur video på Tiktok 29 april 2023. 

Att chiafrön kan ge en mättnadseffekt stämmer visserligen. De absorberar mycket vätska och sväller upp, vilket gör att de tar upp mer plats i magen. 

Enligt näringsfysiologen Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset påverkas vår mättnad av kostens innehåll av protein och fibrer, vilket chiafrön förvisso innehåller i relativt hög halt. Hundra gram chiafrön innehåller hela 19 gram protein och 36 gram fibrer.Men de siffrorna är beräknade på torra frön, och om man gör chiapudding eller chiavatten använder man bara några gram frön åt gången, säger Ingrid Larsson till Källkritikbyrån.- Det gör att effekten i praktiken blir obetydlig. Att dricka vatten med chiafrön kan alltså ge en kortvarig mättnadskänsla, men den är bara tillfällig.

Ur Tiktok-video 19 november 2024.

Att mängden chiafrön man får i sig är ganska liten, betonas även av Anna Karin Lindroos, gästprofessor vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Även om fröna innehåller en hel del kalorier så har de inte särskilt stor effekt på mättnaden, säger Lindroos. - Det är också ett skäl till att de inte är särskilt bra som proteinkälla. Du kan helt enkelt inte äta så stora mängder frön att de bidrar till proteinintaget. Sedan är det också så att proteinkvaliteten ofta är lite lägre i livsmedel från växtriket.Enligt Lindroos kan dessutom den stora mängden fibrer i chiafrön bidra till att man inte tar upp energin och proteinet helt och hållet. En del går helt enkelt rakt igenom kroppen. 

Från sökning på chiavatten på Tiktok.

”700 procent mer C-vitamin än i apelsin”

Ett annat påstående som florerar är att chiafrön skulle innehålla enorma mängder C-vitamin, till och med upp till 700 procent mer än vad som finns i apelsiner. Det kan låta som en riktig mirakelkur, men enligt experterna finns det inte någon som helst sanning bakom påståendet. 

- Detta är direkt felaktigt, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Enligt Livsmedelsverkets näringsdatabas, som finns på nätet och är öppen för alla att söka i, innehåller chiafrön 1,6 milligram C-vitamin per 100 gram, medan apelsin innehåller 52 milligram per 100 gram. Vanliga källor för C-vitamin är frukt och grönsaker, som citrusfrukter, paprika och kål.

Ur video på Tiktok 29 april 2023.

Även Anna Karin Lindroos är kritisk till påståendet att chia-vatten skulle vara en bra källa till C-vitamin.- Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls. Det är i så fall citronen som kan bidra med C-vitamin, men det beror på hur mycket citron som verkligen är i blandningen. Citron innehåller visserligen mer C-vitamin än apelsin, men man dricker ju sällan ren pressad citronjuice. Det blir alldeles för surt, säger hon. 

Fulla med antioxidanter och ger huden mer fasthet och ”glow”?

Chiafrön marknadsförs också i de granskade klippen som ett livsmedel som förbättrar hudens fasthet och ger den ett friskt utseende, ett ”glow", något som påstås bero på ett högt innehåll av antioxidanter.

 Ur video på Tiktok 29 april 2023.

- Antioxidanter finns i många livsmedel, inte minst i frukt och grönsaker. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet eller ett särskilt ”glow”. Hälsosam hud kommer snarare från en bra och varierad kost, en hälsosam livsstil, att träna, sova, och äta bra. Då gör man så mycket man kan för sin hud, säger Anna Karin Lindroos.Ingrid Larsson anser också att detta påstående är vilseledande. Hon har även jämfört mängden antioxidanter i chiafrön med den mängd som finns i några andra vanliga livsmedel. 

- De vanligaste antioxidanterna är vitamin E, C, riboflavin, karotenoider, selen och zink. Dessutom äts chiafrön ofta i små mängder efter att de svällt i vätska, vilket ytterligare minskar intaget av dessa näringsämnen. Sammantaget kan man inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter”, och därmed faller även påståendet om någon påverkan på hudens fasthet eller lyster, säger hon.

Det finns alltså ingen anledning att tro att just chiafrön skulle ha en unik effekt på hudens utseende.

”Citronen är avgiftande och neutraliserar pH-värdet i kroppen”

I flera klipp påstås det att citronen i drycken skulle neutralisera kroppens pH-värde och hjälpa till att "avgifta kroppen", men det avfärdar våra experter. I en kommentar påpekar en användare i stället att det ”faktiskt är bikarbonat som neutraliserar pH i kroppen."Det här är ett vanligt missförstånd som florerar i många sammanhang på nätet.Ett pH-värde är ett mått på hur surt eller basiskt något är. Att pH-värdet skulle ändras av kosten är inte fysiologiskt möjligt utan att orsaka sjukdom, såsom exempelvis det livshotande tillståndet ketoacidos som kan uppstå vid obehandlad typ 1-diabetes.

Kommentar på Tiktok 30 april 2023.

Att äta sura livsmedel, som citron, påverkar inte kroppens pH hos en frisk person. Det finns inte heller något behov av att påverka kroppens pH-värde. - Om man är frisk är kroppens pH-värde noggrant reglerat genom njurarna och lungorna. Även om citron är sur i sin naturliga form, så påverkar den inte kroppens pH på det sätt som ibland påstås, säger Anna Karin Lindroos.

Det finns alltså ingen vetenskaplig grund för påståendet att citron skulle ha avgiftande eller pH-reglerande egenskaper.

”Det hjälper mot IBS”

Från Tiktok-video 1 augusti 2024.

I en av kommentarerna på Tiktok hävdades det att chiafrön kan vara till hjälp vid IBS, en sjukdom som påverkar tarmarna.En annan skriver så här:

 Det ska hjälpa med maghälsan och matsmältningen så man inte blir lika bloated (man blir inte smalare fattar inte vad alla snackar om) Kommentar på Tiktok 4 oktober 2024

- Det är väldigt individuellt vad som fungerar för personer med IBS. Vissa kan ha nytta av fibrer, medan andra kan reagera negativt, beroende på deras tarmflora och vad de är vana vid att äta. Även om fiber kan vara bra för många, så är det alltså inte säkert att chiafrön är den bästa lösningen för alla med IBS. De kan till och med ha motsatt effekt hos vissa, säger Anna Karin Lindroos på Uppsala universitet.

Viktnedgång - det säger forskningen

I en Tiktok-video hänvisar en kvinna till en sida med vad hon anser är vetenskapliga bevis på att forskare har visat chiafröns förmåga att leda till viktnedgång.

Från sajten https://axelsons.se/chiafron/

Sidan ligger hos Axelsons institut, en skola med utbildningar för alternativmedicin, massage och kroppsterapier. Vi lät Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset titta närmare på det som framförs på sidan genom att gå igenom de studier som finns i PubMed, som är en stor medicinsk databas.Av de sex relevanta studier som finns där konstaterar hon att två studier inte såg någon påverkan alls på vikten, en studie visade viss viktminskning om man kombinerade intaget av fröna med att äta energireducerad kost i övrigt.

Inlägg på Facebook 4 april.

Från en pakistansk studie gick det inte att få fram resultat. Det fanns även en systematisk översiktsartikel där forskarna konstaterade att det inte finns några bevis för att chiafrön skulle kunna en effekt på vikten.Flera av dessa studier har också brister, till exempel genom att de har haft för få deltagare för att resultatet ska kunna vara relevant.

Det är lätt att lockas av enkla lösningar för hälsa och viktminskning som de som presenteras i Tiktok-videorna, men som Anna Karin Lindroos och Ingrid Larsson påpekar så finns det inget mirakelmedel. För att vikten ska minska behöver man få i sig mindre energi än vad man förbrukar.

Kommentar på Facebook 28 januari 2024.

Energireducerad hälsosam mat, regelbundna måltider och en varierad kost är det vetenskapen har sett att vi mår bäst av, enligt dem. - Det handlar om att inte fokusera på enskilda livsmedel utan att äta varierat och balanserat. Det finns ingen quick fix. Och som alltid är det viktigt att vara källkritisk när det kommer till påståenden på sociala medier, tillägger Anna Karin Lindroos, något som även Ingrid Larsson betonar. - Alla dessa fakta finns öppet i Livsmedelsverkets databas, så det går lätt att söka fram alla livsmedels näringsvärden själv, säger Larsson.

Inlägg på Instagram 30 december 2024.

 Ofarliga frön

Både i kommentarer på Tiktok och på sidan från Axelsons institut förekommer också en viss förvirring kring huruvida fröna är farliga. Så här skriver en person:

hatar ärligt talat alla som följer dessa tiktok trender. Ja, chiafrön är jättebra för magen i SMÅ mängder. Konsumerar man ett fullt glas med sånt vatten varje dag så blir det farligt.Kommentar på Tiktok 28 november 2024

En del användare skriver att det finns människor som hamnat på sjukhus efter intag av fröna.

 Ur video på Tiktok 29 april 2023. 

Andra skriver att de är giftiga, och på Axelsons sida om chiafrön skriver man att man visserligen inte hittat något belägg för att det skulle vara farligt att äta dem, men att man kan vara lite försiktig och "hålla sig till det rekommenderade dagsintaget (cirka en till två matskedar per dag)".

Även detta är en missuppfattning. Det finns inget rekommenderat dagsintag när det gäller chiafrön.

- Här blandar vissa ihop chiafrön med krossade linfrön, som i stora mängder kan frisätta cyanid. Linfrön ska enbart ätas hela. Chiafrön är inte farliga i sig, Chiafrön bör dock blötläggas innan konsumtion, eftersom de annars kan orsaka förstoppning eller svälla i magen, säger Ingrid Larsson.

Sammanfattningsvis

Chiafrön i vatten kan alltså ge en viss mättnad, men det är ingen mirakelkur för viktminskning.Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls.Man kan enligt experterna vi talat med inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter” och även det finns heller inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet och ”glow”.Att citronen i sammanhanget skulle neutralisera kroppens pH-värde och "avgifta kroppen" avfärdar experterna helt och hållet.Chiafrön är inte en bra proteinkälla eftersom man får i sig så små mängder och fibrerna i fröna kan bidra till att kroppen inte heller kan ta upp energin eller proteinet helt och hållet.Chiafrön är inte farliga.LÄS MER:? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden

DESCRIPTION:
Inte farliga - men inte heller så bra som det sägs.

CONTENT:
Unga kvinnor påstår i olika Tiktok-videor att en enkel blandning av vatten, chiafrön och citron kan ge olika hälsofördelar - men flera av påståendena stämmer inte.

 Foto: Skärmdump/Tiktok

Att dricka vatten med chiafrön i sägs kunna leda både till viktminskning och att förbättra hudens fasthet och ge mer ”glow”.Vad säger expertisen om deras uttalanden? Vi ringde upp en professor och en näringsfysiolog för att få klarhet i vad som verkligen stämmer.

”Det dämpar aptiten”

Flera av kvinnorna hävdar att chiafrön, utblandade med vatten och citron, har en mättande effekt. Detta skulle enligt vissa göra det lättare att hålla sig mätt mellan måltiderna och hjälpa till med viktnedgång när man bantar.

 Ur video på Tiktok 29 april 2023. 

Att chiafrön kan ge en mättnadseffekt stämmer visserligen. De absorberar mycket vätska och sväller upp, vilket gör att de tar upp mer plats i magen. 

Enligt näringsfysiologen Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset påverkas vår mättnad av kostens innehåll av protein och fibrer, vilket chiafrön förvisso innehåller i relativt hög halt. Hundra gram chiafrön innehåller hela 19 gram protein och 36 gram fibrer.Men de siffrorna är beräknade på torra frön, och om man gör chiapudding eller chiavatten använder man bara några gram frön åt gången, säger Ingrid Larsson till Källkritikbyrån.- Det gör att effekten i praktiken blir obetydlig. Att dricka vatten med chiafrön kan alltså ge en kortvarig mättnadskänsla, men den är bara tillfällig.

Ur Tiktok-video 19 november 2024.

Att mängden chiafrön man får i sig är ganska liten, betonas även av Anna Karin Lindroos, gästprofessor vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Även om fröna innehåller en hel del kalorier så har de inte särskilt stor effekt på mättnaden, säger Lindroos. - Det är också ett skäl till att de inte är särskilt bra som proteinkälla. Du kan helt enkelt inte äta så stora mängder frön att de bidrar till proteinintaget. Sedan är det också så att proteinkvaliteten ofta är lite lägre i livsmedel från växtriket.Enligt Lindroos kan dessutom den stora mängden fibrer i chiafrön bidra till att man inte tar upp energin och proteinet helt och hållet. En del går helt enkelt rakt igenom kroppen. 

Från sökning på chiavatten på Tiktok.

”700 procent mer C-vitamin än i apelsin”

Ett annat påstående som florerar är att chiafrön skulle innehålla enorma mängder C-vitamin, till och med upp till 700 procent mer än vad som finns i apelsiner. Det kan låta som en riktig mirakelkur, men enligt experterna finns det inte någon som helst sanning bakom påståendet. 

- Detta är direkt felaktigt, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Enligt Livsmedelsverkets näringsdatabas, som finns på nätet och är öppen för alla att söka i, innehåller chiafrön 1,6 milligram C-vitamin per 100 gram, medan apelsin innehåller 52 milligram per 100 gram. Vanliga källor för C-vitamin är frukt och grönsaker, som citrusfrukter, paprika och kål.

Ur video på Tiktok 29 april 2023.

Även Anna Karin Lindroos är kritisk till påståendet att chia-vatten skulle vara en bra källa till C-vitamin.- Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls. Det är i så fall citronen som kan bidra med C-vitamin, men det beror på hur mycket citron som verkligen är i blandningen. Citron innehåller visserligen mer C-vitamin än apelsin, men man dricker ju sällan ren pressad citronjuice. Det blir alldeles för surt, säger hon. 

Fulla med antioxidanter och ger huden mer fasthet och ”glow”?

Chiafrön marknadsförs också i de granskade klippen som ett livsmedel som förbättrar hudens fasthet och ger den ett friskt utseende, ett ”glow", något som påstås bero på ett högt innehåll av antioxidanter.

 Ur video på Tiktok 29 april 2023.

- Antioxidanter finns i många livsmedel, inte minst i frukt och grönsaker. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet eller ett särskilt ”glow”. Hälsosam hud kommer snarare från en bra och varierad kost, en hälsosam livsstil, att träna, sova, och äta bra. Då gör man så mycket man kan för sin hud, säger Anna Karin Lindroos.Ingrid Larsson anser också att detta påstående är vilseledande. Hon har även jämfört mängden antioxidanter i chiafrön med den mängd som finns i några andra vanliga livsmedel. 

- De vanligaste antioxidanterna är vitamin E, C, riboflavin, karotenoider, selen och zink. Dessutom äts chiafrön ofta i små mängder efter att de svällt i vätska, vilket ytterligare minskar intaget av dessa näringsämnen. Sammantaget kan man inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter”, och därmed faller även påståendet om någon påverkan på hudens fasthet eller lyster, säger hon.

Det finns alltså ingen anledning att tro att just chiafrön skulle ha en unik effekt på hudens utseende.

”Citronen är avgiftande och neutraliserar pH-värdet i kroppen”

I flera klipp påstås det att citronen i drycken skulle neutralisera kroppens pH-värde och hjälpa till att "avgifta kroppen", men det avfärdar våra experter. I en kommentar påpekar en användare i stället att det ”faktiskt är bikarbonat som neutraliserar pH i kroppen."Det här är ett vanligt missförstånd som florerar i många sammanhang på nätet.Ett pH-värde är ett mått på hur surt eller basiskt något är. Att pH-värdet skulle ändras av kosten är inte fysiologiskt möjligt utan att orsaka sjukdom, såsom exempelvis det livshotande tillståndet ketoacidos som kan uppstå vid obehandlad typ 1-diabetes.

Kommentar på Tiktok 30 april 2023.

Att äta sura livsmedel, som citron, påverkar inte kroppens pH hos en frisk person. Det finns inte heller något behov av att påverka kroppens pH-värde. - Om man är frisk är kroppens pH-värde noggrant reglerat genom njurarna och lungorna. Även om citron är sur i sin naturliga form, så påverkar den inte kroppens pH på det sätt som ibland påstås, säger Anna Karin Lindroos.

Det finns alltså ingen vetenskaplig grund för påståendet att citron skulle ha avgiftande eller pH-reglerande egenskaper.

”Det hjälper mot IBS”

Från Tiktok-video 1 augusti 2024.

I en av kommentarerna på Tiktok hävdades det att chiafrön kan vara till hjälp vid IBS, en sjukdom som påverkar tarmarna.En annan skriver så här:

 Det ska hjälpa med maghälsan och matsmältningen så man inte blir lika bloated (man blir inte smalare fattar inte vad alla snackar om) Kommentar på Tiktok 4 oktober 2024

- Det är väldigt individuellt vad som fungerar för personer med IBS. Vissa kan ha nytta av fibrer, medan andra kan reagera negativt, beroende på deras tarmflora och vad de är vana vid att äta. Även om fiber kan vara bra för många, så är det alltså inte säkert att chiafrön är den bästa lösningen för alla med IBS. De kan till och med ha motsatt effekt hos vissa, säger Anna Karin Lindroos på Uppsala universitet.

Viktnedgång - det säger forskningen

I en Tiktok-video hänvisar en kvinna till en sida med vad hon anser är vetenskapliga bevis på att forskare har visat chiafröns förmåga att leda till viktnedgång.

Från sajten https://axelsons.se/chiafron/

Sidan ligger hos Axelsons institut, en skola med utbildningar för alternativmedicin, massage och kroppsterapier. Vi lät Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset titta närmare på det som framförs på sidan genom att gå igenom de studier som finns i PubMed, som är en stor medicinsk databas.Av de sex relevanta studier som finns där konstaterar hon att två studier inte såg någon påverkan alls på vikten, en studie visade viss viktminskning om man kombinerade intaget av fröna med att äta energireducerad kost i övrigt.

Inlägg på Facebook 4 april.

Från en pakistansk studie gick det inte att få fram resultat. Det fanns även en systematisk översiktsartikel där forskarna konstaterade att det inte finns några bevis för att chiafrön skulle kunna en effekt på vikten.Flera av dessa studier har också brister, till exempel genom att de har haft för få deltagare för att resultatet ska kunna vara relevant.

Det är lätt att lockas av enkla lösningar för hälsa och viktminskning som de som presenteras i Tiktok-videorna, men som Anna Karin Lindroos och Ingrid Larsson påpekar så finns det inget mirakelmedel. För att vikten ska minska behöver man få i sig mindre energi än vad man förbrukar.

Kommentar på Facebook 28 januari 2024.

Energireducerad hälsosam mat, regelbundna måltider och en varierad kost är det vetenskapen har sett att vi mår bäst av, enligt dem. - Det handlar om att inte fokusera på enskilda livsmedel utan att äta varierat och balanserat. Det finns ingen quick fix. Och som alltid är det viktigt att vara källkritisk när det kommer till påståenden på sociala medier, tillägger Anna Karin Lindroos, något som även Ingrid Larsson betonar. - Alla dessa fakta finns öppet i Livsmedelsverkets databas, så det går lätt att söka fram alla livsmedels näringsvärden själv, säger Larsson.

Inlägg på Instagram 30 december 2024.

 Ofarliga frön

Både i kommentarer på Tiktok och på sidan från Axelsons institut förekommer också en viss förvirring kring huruvida fröna är farliga. Så här skriver en person:

hatar ärligt talat alla som följer dessa tiktok trender. Ja, chiafrön är jättebra för magen i SMÅ mängder. Konsumerar man ett fullt glas med sånt vatten varje dag så blir det farligt.Kommentar på Tiktok 28 november 2024

En del användare skriver att det finns människor som hamnat på sjukhus efter intag av fröna.

 Ur video på Tiktok 29 april 2023. 

Andra skriver att de är giftiga, och på Axelsons sida om chiafrön skriver man att man visserligen inte hittat något belägg för att det skulle vara farligt att äta dem, men att man kan vara lite försiktig och "hålla sig till det rekommenderade dagsintaget (cirka en till två matskedar per dag)".

Även detta är en missuppfattning. Det finns inget rekommenderat dagsintag när det gäller chiafrön.

- Här blandar vissa ihop chiafrön med krossade linfrön, som i stora mängder kan frisätta cyanid. Linfrön ska enbart ätas hela. Chiafrön är inte farliga i sig, Chiafrön bör dock blötläggas innan konsumtion, eftersom de annars kan orsaka förstoppning eller svälla i magen, säger Ingrid Larsson.

Sammanfattningsvis

Chiafrön i vatten kan alltså ge en viss mättnad, men det är ingen mirakelkur för viktminskning.Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls.Man kan enligt experterna vi talat med inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter” och även det finns heller inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet och ”glow”.Att citronen i sammanhanget skulle neutralisera kroppens pH-värde och "avgifta kroppen" avfärdar experterna helt och hållet.Chiafrön är inte en bra proteinkälla eftersom man får i sig så små mängder och fibrerna i fröna kan bidra till att kroppen inte heller kan ta upp energin eller proteinet helt och hållet.Chiafrön är inte farliga.LÄS MER:? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-05-08 11:38:07

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 8ac5bff236dd296318e66b0df2536fd22559447d
   Title:

   Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden
   Description:

   Inte farliga - men inte heller så bra som det sägs.
   Content

   Unga kvinnor påstår i olika Tiktok-videor att en enkel blandning av vatten, chiafrön och citron kan ge olika hälsofördelar - men flera av påståendena stämmer inte.
   
   Foto: Skärmdump/Tiktok
   
   Att dricka vatten med chiafrön i sägs kunna leda både till viktminskning och att förbättra hudens fasthet och ge mer ”glow”.Vad säger expertisen om deras uttalanden? Vi ringde upp en professor och en näringsfysiolog för att få klarhet i vad som verkligen stämmer.
   
   ”Det dämpar aptiten”
   
   Flera av kvinnorna hävdar att chiafrön, utblandade med vatten och citron, har en mättande effekt. Detta skulle enligt vissa göra det lättare att hålla sig mätt mellan måltiderna och hjälpa till med viktnedgång när man bantar.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   Att chiafrön kan ge en mättnadseffekt stämmer visserligen. De absorberar mycket vätska och sväller upp, vilket gör att de tar upp mer plats i magen.
   
   Enligt näringsfysiologen Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset påverkas vår mättnad av kostens innehåll av protein och fibrer, vilket chiafrön förvisso innehåller i relativt hög halt. Hundra gram chiafrön innehåller hela 19 gram protein och 36 gram fibrer.Men de siffrorna är beräknade på torra frön, och om man gör chiapudding eller chiavatten använder man bara några gram frön åt gången, säger Ingrid Larsson till Källkritikbyrån.- Det gör att effekten i praktiken blir obetydlig. Att dricka vatten med chiafrön kan alltså ge en kortvarig mättnadskänsla, men den är bara tillfällig.
   
   Ur Tiktok-video 19 november 2024.
   
   Att mängden chiafrön man får i sig är ganska liten, betonas även av Anna Karin Lindroos, gästprofessor vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Även om fröna innehåller en hel del kalorier så har de inte särskilt stor effekt på mättnaden, säger Lindroos. - Det är också ett skäl till att de inte är särskilt bra som proteinkälla. Du kan helt enkelt inte äta så stora mängder frön att de bidrar till proteinintaget. Sedan är det också så att proteinkvaliteten ofta är lite lägre i livsmedel från växtriket.Enligt Lindroos kan dessutom den stora mängden fibrer i chiafrön bidra till att man inte tar upp energin och proteinet helt och hållet. En del går helt enkelt rakt igenom kroppen.
   
   Från sökning på chiavatten på Tiktok.
   
   ”700 procent mer C-vitamin än i apelsin”
   
   Ett annat påstående som florerar är att chiafrön skulle innehålla enorma mängder C-vitamin, till och med upp till 700 procent mer än vad som finns i apelsiner. Det kan låta som en riktig mirakelkur, men enligt experterna finns det inte någon som helst sanning bakom påståendet.
   
   - Detta är direkt felaktigt, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Enligt Livsmedelsverkets näringsdatabas, som finns på nätet och är öppen för alla att söka i, innehåller chiafrön 1,6 milligram C-vitamin per 100 gram, medan apelsin innehåller 52 milligram per 100 gram. Vanliga källor för C-vitamin är frukt och grönsaker, som citrusfrukter, paprika och kål.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   Även Anna Karin Lindroos är kritisk till påståendet att chia-vatten skulle vara en bra källa till C-vitamin.- Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls. Det är i så fall citronen som kan bidra med C-vitamin, men det beror på hur mycket citron som verkligen är i blandningen. Citron innehåller visserligen mer C-vitamin än apelsin, men man dricker ju sällan ren pressad citronjuice. Det blir alldeles för surt, säger hon.
   
   Fulla med antioxidanter och ger huden mer fasthet och ”glow”?
   
   Chiafrön marknadsförs också i de granskade klippen som ett livsmedel som förbättrar hudens fasthet och ger den ett friskt utseende, ett ”glow", något som påstås bero på ett högt innehåll av antioxidanter.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   - Antioxidanter finns i många livsmedel, inte minst i frukt och grönsaker. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet eller ett särskilt ”glow”. Hälsosam hud kommer snarare från en bra och varierad kost, en hälsosam livsstil, att träna, sova, och äta bra. Då gör man så mycket man kan för sin hud, säger Anna Karin Lindroos.Ingrid Larsson anser också att detta påstående är vilseledande. Hon har även jämfört mängden antioxidanter i chiafrön med den mängd som finns i några andra vanliga livsmedel.
   
   - De vanligaste antioxidanterna är vitamin E, C, riboflavin, karotenoider, selen och zink. Dessutom äts chiafrön ofta i små mängder efter att de svällt i vätska, vilket ytterligare minskar intaget av dessa näringsämnen. Sammantaget kan man inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter”, och därmed faller även påståendet om någon påverkan på hudens fasthet eller lyster, säger hon.
   
   Det finns alltså ingen anledning att tro att just chiafrön skulle ha en unik effekt på hudens utseende.
   
   ”Citronen är avgiftande och neutraliserar pH-värdet i kroppen”
   
   I flera klipp påstås det att citronen i drycken skulle neutralisera kroppens pH-värde och hjälpa till att "avgifta kroppen", men det avfärdar våra experter. I en kommentar påpekar en användare i stället att det ”faktiskt är bikarbonat som neutraliserar pH i kroppen."Det här är ett vanligt missförstånd som florerar i många sammanhang på nätet.Ett pH-värde är ett mått på hur surt eller basiskt något är. Att pH-värdet skulle ändras av kosten är inte fysiologiskt möjligt utan att orsaka sjukdom, såsom exempelvis det livshotande tillståndet ketoacidos som kan uppstå vid obehandlad typ 1-diabetes.
   
   Kommentar på Tiktok 30 april 2023.
   
   Att äta sura livsmedel, som citron, påverkar inte kroppens pH hos en frisk person. Det finns inte heller något behov av att påverka kroppens pH-värde. - Om man är frisk är kroppens pH-värde noggrant reglerat genom njurarna och lungorna. Även om citron är sur i sin naturliga form, så påverkar den inte kroppens pH på det sätt som ibland påstås, säger Anna Karin Lindroos.
   
   Det finns alltså ingen vetenskaplig grund för påståendet att citron skulle ha avgiftande eller pH-reglerande egenskaper.
   
   ”Det hjälper mot IBS”
   
   Från Tiktok-video 1 augusti 2024.
   
   I en av kommentarerna på Tiktok hävdades det att chiafrön kan vara till hjälp vid IBS, en sjukdom som påverkar tarmarna.En annan skriver så här:
   
   Det ska hjälpa med maghälsan och matsmältningen så man inte blir lika bloated (man blir inte smalare fattar inte vad alla snackar om) Kommentar på Tiktok 4 oktober 2024
   
   - Det är väldigt individuellt vad som fungerar för personer med IBS. Vissa kan ha nytta av fibrer, medan andra kan reagera negativt, beroende på deras tarmflora och vad de är vana vid att äta. Även om fiber kan vara bra för många, så är det alltså inte säkert att chiafrön är den bästa lösningen för alla med IBS. De kan till och med ha motsatt effekt hos vissa, säger Anna Karin Lindroos på Uppsala universitet.
   
   Viktnedgång - det säger forskningen
   
   I en Tiktok-video hänvisar en kvinna till en sida med vad hon anser är vetenskapliga bevis på att forskare har visat chiafröns förmåga att leda till viktnedgång.
   
   Från sajten https://axelsons.se/chiafron/
   
   Sidan ligger hos Axelsons institut, en skola med utbildningar för alternativmedicin, massage och kroppsterapier. Vi lät Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset titta närmare på det som framförs på sidan genom att gå igenom de studier som finns i PubMed, som är en stor medicinsk databas.Av de sex relevanta studier som finns där konstaterar hon att två studier inte såg någon påverkan alls på vikten, en studie visade viss viktminskning om man kombinerade intaget av fröna med att äta energireducerad kost i övrigt.
   
   Inlägg på Facebook 4 april.
   
   Från en pakistansk studie gick det inte att få fram resultat. Det fanns även en systematisk översiktsartikel där forskarna konstaterade att det inte finns några bevis för att chiafrön skulle kunna en effekt på vikten.Flera av dessa studier har också brister, till exempel genom att de har haft för få deltagare för att resultatet ska kunna vara relevant.
   
   Det är lätt att lockas av enkla lösningar för hälsa och viktminskning som de som presenteras i Tiktok-videorna, men som Anna Karin Lindroos och Ingrid Larsson påpekar så finns det inget mirakelmedel. För att vikten ska minska behöver man få i sig mindre energi än vad man förbrukar.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari 2024.
   
   Energireducerad hälsosam mat, regelbundna måltider och en varierad kost är det vetenskapen har sett att vi mår bäst av, enligt dem. - Det handlar om att inte fokusera på enskilda livsmedel utan att äta varierat och balanserat. Det finns ingen quick fix. Och som alltid är det viktigt att vara källkritisk när det kommer till påståenden på sociala medier, tillägger Anna Karin Lindroos, något som även Ingrid Larsson betonar. - Alla dessa fakta finns öppet i Livsmedelsverkets databas, så det går lätt att söka fram alla livsmedels näringsvärden själv, säger Larsson.
   
   Inlägg på Instagram 30 december 2024.
   
   Ofarliga frön
   
   Både i kommentarer på Tiktok och på sidan från Axelsons institut förekommer också en viss förvirring kring huruvida fröna är farliga. Så här skriver en person:
   
   hatar ärligt talat alla som följer dessa tiktok trender. Ja, chiafrön är jättebra för magen i SMÅ mängder. Konsumerar man ett fullt glas med sånt vatten varje dag så blir det farligt.Kommentar på Tiktok 28 november 2024
   
   En del användare skriver att det finns människor som hamnat på sjukhus efter intag av fröna.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   Andra skriver att de är giftiga, och på Axelsons sida om chiafrön skriver man att man visserligen inte hittat något belägg för att det skulle vara farligt att äta dem, men att man kan vara lite försiktig och "hålla sig till det rekommenderade dagsintaget (cirka en till två matskedar per dag)".
   
   Även detta är en missuppfattning. Det finns inget rekommenderat dagsintag när det gäller chiafrön.
   
   - Här blandar vissa ihop chiafrön med krossade linfrön, som i stora mängder kan frisätta cyanid. Linfrön ska enbart ätas hela. Chiafrön är inte farliga i sig, Chiafrön bör dock blötläggas innan konsumtion, eftersom de annars kan orsaka förstoppning eller svälla i magen, säger Ingrid Larsson.
   
   Sammanfattningsvis
   
   Chiafrön i vatten kan alltså ge en viss mättnad, men det är ingen mirakelkur för viktminskning.Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls.Man kan enligt experterna vi talat med inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter” och även det finns heller inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet och ”glow”.Att citronen i sammanhanget skulle neutralisera kroppens pH-värde och "avgifta kroppen" avfärdar experterna helt och hållet.Chiafrön är inte en bra proteinkälla eftersom man får i sig så små mängder och fibrerna i fröna kan bidra till att kroppen inte heller kan ta upp energin eller proteinet helt och hållet.Chiafrön är inte farliga.LÄS MER:? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-05-08 11:38:07

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: bd9b21b15b06aac1672434a6ec46471d82ad9195
   Title:

   Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden
   Description:

   Inte farliga - men inte heller så bra som det sägs.
   Content

   Unga kvinnor påstår i olika Tiktok-videor att en enkel blandning av vatten, chiafrön och citron kan ge olika hälsofördelar - men flera av påståendena stämmer inte.
   
   Foto: Skärmdump/Tiktok
   
   Att dricka vatten med chiafrön i sägs kunna leda både till viktminskning och att förbättra hudens fasthet och ge mer ”glow”.Vad säger expertisen om deras uttalanden? Vi ringde upp en professor och en näringsfysiolog för att få klarhet i vad som verkligen stämmer.
   
   ”Det dämpar aptiten”
   
   Flera av kvinnorna hävdar att chiafrön, utblandade med vatten och citron, har en mättande effekt. Detta skulle enligt vissa göra det lättare att hålla sig mätt mellan måltiderna och hjälpa till med viktnedgång när man bantar.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   Att chiafrön kan ge en mättnadseffekt stämmer visserligen. De absorberar mycket vätska och sväller upp, vilket gör att de tar upp mer plats i magen.
   
   Enligt näringsfysiologen Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset påverkas vår mättnad av kostens innehåll av protein och fibrer, vilket chiafrön förvisso innehåller i relativt hög halt. Hundra gram chiafrön innehåller hela 19 gram protein och 36 gram fibrer.Men de siffrorna är beräknade på torra frön, och om man gör chiapudding eller chiavatten använder man bara några gram frön åt gången, säger Ingrid Larsson till Källkritikbyrån.- Det gör att effekten i praktiken blir obetydlig. Att dricka vatten med chiafrön kan alltså ge en kortvarig mättnadskänsla, men den är bara tillfällig.
   
   Ur Tiktok-video 19 november 2024.
   
   Att mängden chiafrön man får i sig är ganska liten, betonas även av Anna Karin Lindroos, gästprofessor vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Även om fröna innehåller en hel del kalorier så har de inte särskilt stor effekt på mättnaden, säger Lindroos. - Det är också ett skäl till att de inte är särskilt bra som proteinkälla. Du kan helt enkelt inte äta så stora mängder frön att de bidrar till proteinintaget. Sedan är det också så att proteinkvaliteten ofta är lite lägre i livsmedel från växtriket.Enligt Lindroos kan dessutom den stora mängden fibrer i chiafrön bidra till att man inte tar upp energin och proteinet helt och hållet. En del går helt enkelt rakt igenom kroppen.
   
   Från sökning på chiavatten på Tiktok.
   
   ”700 procent mer C-vitamin än i apelsin”
   
   Ett annat påstående som florerar är att chiafrön skulle innehålla enorma mängder C-vitamin, till och med upp till 700 procent mer än vad som finns i apelsiner. Det kan låta som en riktig mirakelkur, men enligt experterna finns det inte någon som helst sanning bakom påståendet.
   
   - Detta är direkt felaktigt, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Enligt Livsmedelsverkets näringsdatabas, som finns på nätet och är öppen för alla att söka i, innehåller chiafrön 1,6 milligram C-vitamin per 100 gram, medan apelsin innehåller 52 milligram per 100 gram. Vanliga källor för C-vitamin är frukt och grönsaker, som citrusfrukter, paprika och kål.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   Även Anna Karin Lindroos är kritisk till påståendet att chia-vatten skulle vara en bra källa till C-vitamin.- Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls. Det är i så fall citronen som kan bidra med C-vitamin, men det beror på hur mycket citron som verkligen är i blandningen. Citron innehåller visserligen mer C-vitamin än apelsin, men man dricker ju sällan ren pressad citronjuice. Det blir alldeles för surt, säger hon.
   
   Fulla med antioxidanter och ger huden mer fasthet och ”glow”?
   
   Chiafrön marknadsförs också i de granskade klippen som ett livsmedel som förbättrar hudens fasthet och ger den ett friskt utseende, ett ”glow", något som påstås bero på ett högt innehåll av antioxidanter.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   - Antioxidanter finns i många livsmedel, inte minst i frukt och grönsaker. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet eller ett särskilt ”glow”. Hälsosam hud kommer snarare från en bra och varierad kost, en hälsosam livsstil, att träna, sova, och äta bra. Då gör man så mycket man kan för sin hud, säger Anna Karin Lindroos.Ingrid Larsson anser också att detta påstående är vilseledande. Hon har även jämfört mängden antioxidanter i chiafrön med den mängd som finns i några andra vanliga livsmedel.
   
   - De vanligaste antioxidanterna är vitamin E, C, riboflavin, karotenoider, selen och zink. Dessutom äts chiafrön ofta i små mängder efter att de svällt i vätska, vilket ytterligare minskar intaget av dessa näringsämnen. Sammantaget kan man inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter”, och därmed faller även påståendet om någon påverkan på hudens fasthet eller lyster, säger hon.
   
   Det finns alltså ingen anledning att tro att just chiafrön skulle ha en unik effekt på hudens utseende.
   
   ”Citronen är avgiftande och neutraliserar pH-värdet i kroppen”
   
   I flera klipp påstås det att citronen i drycken skulle neutralisera kroppens pH-värde och hjälpa till att "avgifta kroppen", men det avfärdar våra experter. I en kommentar påpekar en användare i stället att det ”faktiskt är bikarbonat som neutraliserar pH i kroppen."Det här är ett vanligt missförstånd som florerar i många sammanhang på nätet.Ett pH-värde är ett mått på hur surt eller basiskt något är. Att pH-värdet skulle ändras av kosten är inte fysiologiskt möjligt utan att orsaka sjukdom, såsom exempelvis det livshotande tillståndet ketoacidos som kan uppstå vid obehandlad typ 1-diabetes.
   
   Kommentar på Tiktok 30 april 2023.
   
   Att äta sura livsmedel, som citron, påverkar inte kroppens pH hos en frisk person. Det finns inte heller något behov av att påverka kroppens pH-värde. - Om man är frisk är kroppens pH-värde noggrant reglerat genom njurarna och lungorna. Även om citron är sur i sin naturliga form, så påverkar den inte kroppens pH på det sätt som ibland påstås, säger Anna Karin Lindroos.
   
   Det finns alltså ingen vetenskaplig grund för påståendet att citron skulle ha avgiftande eller pH-reglerande egenskaper.
   
   ”Det hjälper mot IBS”
   
   Från Tiktok-video 1 augusti 2024.
   
   I en av kommentarerna på Tiktok hävdades det att chiafrön kan vara till hjälp vid IBS, en sjukdom som påverkar tarmarna.En annan skriver så här:
   
   Det ska hjälpa med maghälsan och matsmältningen så man inte blir lika bloated (man blir inte smalare fattar inte vad alla snackar om) Kommentar på Tiktok 4 oktober 2024
   
   - Det är väldigt individuellt vad som fungerar för personer med IBS. Vissa kan ha nytta av fibrer, medan andra kan reagera negativt, beroende på deras tarmflora och vad de är vana vid att äta. Även om fiber kan vara bra för många, så är det alltså inte säkert att chiafrön är den bästa lösningen för alla med IBS. De kan till och med ha motsatt effekt hos vissa, säger Anna Karin Lindroos på Uppsala universitet.
   
   Viktnedgång - det säger forskningen
   
   I en Tiktok-video hänvisar en kvinna till en sida med vad hon anser är vetenskapliga bevis på att forskare har visat chiafröns förmåga att leda till viktnedgång.
   
   Från sajten https://axelsons.se/chiafron/
   
   Sidan ligger hos Axelsons institut, en skola med utbildningar för alternativmedicin, massage och kroppsterapier. Vi lät Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset titta närmare på det som framförs på sidan genom att gå igenom de studier som finns i PubMed, som är en stor medicinsk databas.Av de sex relevanta studier som finns där konstaterar hon att två studier inte såg någon påverkan alls på vikten, en studie visade viss viktminskning om man kombinerade intaget av fröna med att äta energireducerad kost i övrigt.
   
   Inlägg på Facebook 4 april.
   
   Från en pakistansk studie gick det inte att få fram resultat. Det fanns även en systematisk översiktsartikel där forskarna konstaterade att det inte finns några bevis för att chiafrön skulle kunna en effekt på vikten.Flera av dessa studier har också brister, till exempel genom att de har haft för få deltagare för att resultatet ska kunna vara relevant.
   
   Det är lätt att lockas av enkla lösningar för hälsa och viktminskning som de som presenteras i Tiktok-videorna, men som Anna Karin Lindroos och Ingrid Larsson påpekar så finns det inget mirakelmedel. För att vikten ska minska behöver man få i sig mindre energi än vad man förbrukar.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari 2024.
   
   Energireducerad hälsosam mat, regelbundna måltider och en varierad kost är det vetenskapen har sett att vi mår bäst av, enligt dem. - Det handlar om att inte fokusera på enskilda livsmedel utan att äta varierat och balanserat. Det finns ingen quick fix. Och som alltid är det viktigt att vara källkritisk när det kommer till påståenden på sociala medier, tillägger Anna Karin Lindroos, något som även Ingrid Larsson betonar. - Alla dessa fakta finns öppet i Livsmedelsverkets databas, så det går lätt att söka fram alla livsmedels näringsvärden själv, säger Larsson.
   
   Inlägg på Instagram 30 december 2024.
   
   Ofarliga frön
   
   Både i kommentarer på Tiktok och på sidan från Axelsons institut förekommer också en viss förvirring kring huruvida fröna är farliga. Så här skriver en person:
   
   hatar ärligt talat alla som följer dessa tiktok trender. Ja, chiafrön är jättebra för magen i SMÅ mängder. Konsumerar man ett fullt glas med sånt vatten varje dag så blir det farligt.Kommentar på Tiktok 28 november 2024
   
   En del användare skriver att det finns människor som hamnat på sjukhus efter intag av fröna.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   Andra skriver att de är giftiga, och på Axelsons sida om chiafrön skriver man att man visserligen inte hittat något belägg för att det skulle vara farligt att äta dem, men att man kan vara lite försiktig och "hålla sig till det rekommenderade dagsintaget (cirka en till två matskedar per dag)".
   
   Även detta är en missuppfattning. Det finns inget rekommenderat dagsintag när det gäller chiafrön.
   
   - Här blandar vissa ihop chiafrön med krossade linfrön, som i stora mängder kan frisätta cyanid. Linfrön ska enbart ätas hela. Chiafrön är inte farliga i sig, Chiafrön bör dock blötläggas innan konsumtion, eftersom de annars kan orsaka förstoppning eller svälla i magen, säger Ingrid Larsson.
   
   Sammanfattningsvis
   
   Chiafrön i vatten kan alltså ge en viss mättnad, men det är ingen mirakelkur för viktminskning.Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls.Man kan enligt experterna vi talat med inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter” och även det finns heller inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet och ”glow”.Att citronen i sammanhanget skulle neutralisera kroppens pH-värde och "avgifta kroppen" avfärdar experterna helt och hållet.Chiafrön är inte en bra proteinkälla eftersom man får i sig så små mängder och fibrerna i fröna kan bidra till att kroppen inte heller kan ta upp energin eller proteinet helt och hållet.Chiafrön är inte farliga.LÄS MER:? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden

DESCRIPTION:
Inte farliga - men inte heller så bra som det sägs.

CONTENT:
Unga kvinnor påstår i olika Tiktok-videor att en enkel blandning av vatten, chiafrön och citron kan ge olika hälsofördelar - men flera av påståendena stämmer inte.

 Foto: Skärmdump/Tiktok

Att dricka vatten med chiafrön i sägs kunna leda både till viktminskning och att förbättra hudens fasthet och ge mer ”glow”.Vad säger expertisen om deras uttalanden? Vi ringde upp en professor och en näringsfysiolog för att få klarhet i vad som verkligen stämmer.

”Det dämpar aptiten”

Flera av kvinnorna hävdar att chiafrön, utblandade med vatten och citron, har en mättande effekt. Detta skulle enligt vissa göra det lättare att hålla sig mätt mellan måltiderna och hjälpa till med viktnedgång när man bantar.

 Ur video på Tiktok 29 april 2023. 

Att chiafrön kan ge en mättnadseffekt stämmer visserligen. De absorberar mycket vätska och sväller upp, vilket gör att de tar upp mer plats i magen. 

Enligt näringsfysiologen Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset påverkas vår mättnad av kostens innehåll av protein och fibrer, vilket chiafrön förvisso innehåller i relativt hög halt. Hundra gram chiafrön innehåller hela 19 gram protein och 36 gram fibrer.Men de siffrorna är beräknade på torra frön, och om man gör chiapudding eller chiavatten använder man bara några gram frön åt gången, säger Ingrid Larsson till Källkritikbyrån.- Det gör att effekten i praktiken blir obetydlig. Att dricka vatten med chiafrön kan alltså ge en kortvarig mättnadskänsla, men den är bara tillfällig.

Ur Tiktok-video 19 november 2024.

Att mängden chiafrön man får i sig är ganska liten, betonas även av Anna Karin Lindroos, gästprofessor vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Även om fröna innehåller en hel del kalorier så har de inte särskilt stor effekt på mättnaden, säger Lindroos. - Det är också ett skäl till att de inte är särskilt bra som proteinkälla. Du kan helt enkelt inte äta så stora mängder frön att de bidrar till proteinintaget. Sedan är det också så att proteinkvaliteten ofta är lite lägre i livsmedel från växtriket.Enligt Lindroos kan dessutom den stora mängden fibrer i chiafrön bidra till att man inte tar upp energin och proteinet helt och hållet. En del går helt enkelt rakt igenom kroppen. 

Från sökning på chiavatten på Tiktok.

”700 procent mer C-vitamin än i apelsin”

Ett annat påstående som florerar är att chiafrön skulle innehålla enorma mängder C-vitamin, till och med upp till 700 procent mer än vad som finns i apelsiner. Det kan låta som en riktig mirakelkur, men enligt experterna finns det inte någon som helst sanning bakom påståendet. 

- Detta är direkt felaktigt, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Enligt Livsmedelsverkets näringsdatabas, som finns på nätet och är öppen för alla att söka i, innehåller chiafrön 1,6 milligram C-vitamin per 100 gram, medan apelsin innehåller 52 milligram per 100 gram. Vanliga källor för C-vitamin är frukt och grönsaker, som citrusfrukter, paprika och kål.

Ur video på Tiktok 29 april 2023.

Även Anna Karin Lindroos är kritisk till påståendet att chia-vatten skulle vara en bra källa till C-vitamin.- Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls. Det är i så fall citronen som kan bidra med C-vitamin, men det beror på hur mycket citron som verkligen är i blandningen. Citron innehåller visserligen mer C-vitamin än apelsin, men man dricker ju sällan ren pressad citronjuice. Det blir alldeles för surt, säger hon. 

Fulla med antioxidanter och ger huden mer fasthet och ”glow”?

Chiafrön marknadsförs också i de granskade klippen som ett livsmedel som förbättrar hudens fasthet och ger den ett friskt utseende, ett ”glow", något som påstås bero på ett högt innehåll av antioxidanter.

 Ur video på Tiktok 29 april 2023.

- Antioxidanter finns i många livsmedel, inte minst i frukt och grönsaker. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet eller ett särskilt ”glow”. Hälsosam hud kommer snarare från en bra och varierad kost, en hälsosam livsstil, att träna, sova, och äta bra. Då gör man så mycket man kan för sin hud, säger Anna Karin Lindroos.Ingrid Larsson anser också att detta påstående är vilseledande. Hon har även jämfört mängden antioxidanter i chiafrön med den mängd som finns i några andra vanliga livsmedel. 

- De vanligaste antioxidanterna är vitamin E, C, riboflavin, karotenoider, selen och zink. Dessutom äts chiafrön ofta i små mängder efter att de svällt i vätska, vilket ytterligare minskar intaget av dessa näringsämnen. Sammantaget kan man inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter”, och därmed faller även påståendet om någon påverkan på hudens fasthet eller lyster, säger hon.

Det finns alltså ingen anledning att tro att just chiafrön skulle ha en unik effekt på hudens utseende.

”Citronen är avgiftande och neutraliserar pH-värdet i kroppen”

I flera klipp påstås det att citronen i drycken skulle neutralisera kroppens pH-värde och hjälpa till att "avgifta kroppen", men det avfärdar våra experter. I en kommentar påpekar en användare i stället att det ”faktiskt är bikarbonat som neutraliserar pH i kroppen."Det här är ett vanligt missförstånd som florerar i många sammanhang på nätet.Ett pH-värde är ett mått på hur surt eller basiskt något är. Att pH-värdet skulle ändras av kosten är inte fysiologiskt möjligt utan att orsaka sjukdom, såsom exempelvis det livshotande tillståndet ketoacidos som kan uppstå vid obehandlad typ 1-diabetes.

Kommentar på Tiktok 30 april 2023.

Att äta sura livsmedel, som citron, påverkar inte kroppens pH hos en frisk person. Det finns inte heller något behov av att påverka kroppens pH-värde. - Om man är frisk är kroppens pH-värde noggrant reglerat genom njurarna och lungorna. Även om citron är sur i sin naturliga form, så påverkar den inte kroppens pH på det sätt som ibland påstås, säger Anna Karin Lindroos.

Det finns alltså ingen vetenskaplig grund för påståendet att citron skulle ha avgiftande eller pH-reglerande egenskaper.

”Det hjälper mot IBS”

Från Tiktok-video 1 augusti 2024.

I en av kommentarerna på Tiktok hävdades det att chiafrön kan vara till hjälp vid IBS, en sjukdom som påverkar tarmarna.En annan skriver så här:

 Det ska hjälpa med maghälsan och matsmältningen så man inte blir lika bloated (man blir inte smalare fattar inte vad alla snackar om) Kommentar på Tiktok 4 oktober 2024

- Det är väldigt individuellt vad som fungerar för personer med IBS. Vissa kan ha nytta av fibrer, medan andra kan reagera negativt, beroende på deras tarmflora och vad de är vana vid att äta. Även om fiber kan vara bra för många, så är det alltså inte säkert att chiafrön är den bästa lösningen för alla med IBS. De kan till och med ha motsatt effekt hos vissa, säger Anna Karin Lindroos på Uppsala universitet.

Viktnedgång - det säger forskningen

I en Tiktok-video hänvisar en kvinna till en sida med vad hon anser är vetenskapliga bevis på att forskare har visat chiafröns förmåga att leda till viktnedgång.

Från sajten https://axelsons.se/chiafron/

Sidan ligger hos Axelsons institut, en skola med utbildningar för alternativmedicin, massage och kroppsterapier. Vi lät Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset titta närmare på det som framförs på sidan genom att gå igenom de studier som finns i PubMed, som är en stor medicinsk databas.Av de sex relevanta studier som finns där konstaterar hon att två studier inte såg någon påverkan alls på vikten, en studie visade viss viktminskning om man kombinerade intaget av fröna med att äta energireducerad kost i övrigt.

Inlägg på Facebook 4 april.

Från en pakistansk studie gick det inte att få fram resultat. Det fanns även en systematisk översiktsartikel där forskarna konstaterade att det inte finns några bevis för att chiafrön skulle kunna en effekt på vikten.Flera av dessa studier har också brister, till exempel genom att de har haft för få deltagare för att resultatet ska kunna vara relevant.

Det är lätt att lockas av enkla lösningar för hälsa och viktminskning som de som presenteras i Tiktok-videorna, men som Anna Karin Lindroos och Ingrid Larsson påpekar så finns det inget mirakelmedel. För att vikten ska minska behöver man få i sig mindre energi än vad man förbrukar.

Kommentar på Facebook 28 januari 2024.

Energireducerad hälsosam mat, regelbundna måltider och en varierad kost är det vetenskapen har sett att vi mår bäst av, enligt dem. - Det handlar om att inte fokusera på enskilda livsmedel utan att äta varierat och balanserat. Det finns ingen quick fix. Och som alltid är det viktigt att vara källkritisk när det kommer till påståenden på sociala medier, tillägger Anna Karin Lindroos, något som även Ingrid Larsson betonar. - Alla dessa fakta finns öppet i Livsmedelsverkets databas, så det går lätt att söka fram alla livsmedels näringsvärden själv, säger Larsson.

Inlägg på Instagram 30 december 2024.

 Ofarliga frön

Både i kommentarer på Tiktok och på sidan från Axelsons institut förekommer också en viss förvirring kring huruvida fröna är farliga. Så här skriver en person:

hatar ärligt talat alla som följer dessa tiktok trender. Ja, chiafrön är jättebra för magen i SMÅ mängder. Konsumerar man ett fullt glas med sånt vatten varje dag så blir det farligt.Kommentar på Tiktok 28 november 2024

En del användare skriver att det finns människor som hamnat på sjukhus efter intag av fröna.

 Ur video på Tiktok 29 april 2023. 

Andra skriver att de är giftiga, och på Axelsons sida om chiafrön skriver man att man visserligen inte hittat något belägg för att det skulle vara farligt att äta dem, men att man kan vara lite försiktig och "hålla sig till det rekommenderade dagsintaget (cirka en till två matskedar per dag)".

Även detta är en missuppfattning. Det finns inget rekommenderat dagsintag när det gäller chiafrön.

- Här blandar vissa ihop chiafrön med krossade linfrön, som i stora mängder kan frisätta cyanid. Linfrön ska enbart ätas hela. Chiafrön är inte farliga i sig, Chiafrön bör dock blötläggas innan konsumtion, eftersom de annars kan orsaka förstoppning eller svälla i magen, säger Ingrid Larsson.

Sammanfattningsvis

Chiafrön i vatten kan alltså ge en viss mättnad, men det är ingen mirakelkur för viktminskning.Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls.Man kan enligt experterna vi talat med inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter” och även det finns heller inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet och ”glow”.Att citronen i sammanhanget skulle neutralisera kroppens pH-värde och "avgifta kroppen" avfärdar experterna helt och hållet.Chiafrön är inte en bra proteinkälla eftersom man får i sig så små mängder och fibrerna i fröna kan bidra till att kroppen inte heller kan ta upp energin eller proteinet helt och hållet.Chiafrön är inte farliga.LÄS MER:? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden

DESCRIPTION:
Inte farliga - men inte heller så bra som det sägs.

CONTENT:
Unga kvinnor påstår i olika Tiktok-videor att en enkel blandning av vatten, chiafrön och citron kan ge olika hälsofördelar - men flera av påståendena stämmer inte.

 Foto: Skärmdump/Tiktok

Att dricka vatten med chiafrön i sägs kunna leda både till viktminskning och att förbättra hudens fasthet och ge mer ”glow”.Vad säger expertisen om deras uttalanden? Vi ringde upp en professor och en näringsfysiolog för att få klarhet i vad som verkligen stämmer.

”Det dämpar aptiten”

Flera av kvinnorna hävdar att chiafrön, utblandade med vatten och citron, har en mättande effekt. Detta skulle enligt vissa göra det lättare att hålla sig mätt mellan måltiderna och hjälpa till med viktnedgång när man bantar.

 Ur video på Tiktok 29 april 2023. 

Att chiafrön kan ge en mättnadseffekt stämmer visserligen. De absorberar mycket vätska och sväller upp, vilket gör att de tar upp mer plats i magen. 

Enligt näringsfysiologen Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset påverkas vår mättnad av kostens innehåll av protein och fibrer, vilket chiafrön förvisso innehåller i relativt hög halt. Hundra gram chiafrön innehåller hela 19 gram protein och 36 gram fibrer.Men de siffrorna är beräknade på torra frön, och om man gör chiapudding eller chiavatten använder man bara några gram frön åt gången, säger Ingrid Larsson till Källkritikbyrån.- Det gör att effekten i praktiken blir obetydlig. Att dricka vatten med chiafrön kan alltså ge en kortvarig mättnadskänsla, men den är bara tillfällig.

Ur Tiktok-video 19 november 2024.

Att mängden chiafrön man får i sig är ganska liten, betonas även av Anna Karin Lindroos, gästprofessor vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Även om fröna innehåller en hel del kalorier så har de inte särskilt stor effekt på mättnaden, säger Lindroos. - Det är också ett skäl till att de inte är särskilt bra som proteinkälla. Du kan helt enkelt inte äta så stora mängder frön att de bidrar till proteinintaget. Sedan är det också så att proteinkvaliteten ofta är lite lägre i livsmedel från växtriket.Enligt Lindroos kan dessutom den stora mängden fibrer i chiafrön bidra till att man inte tar upp energin och proteinet helt och hållet. En del går helt enkelt rakt igenom kroppen. 

Från sökning på chiavatten på Tiktok.

”700 procent mer C-vitamin än i apelsin”

Ett annat påstående som florerar är att chiafrön skulle innehålla enorma mängder C-vitamin, till och med upp till 700 procent mer än vad som finns i apelsiner. Det kan låta som en riktig mirakelkur, men enligt experterna finns det inte någon som helst sanning bakom påståendet. 

- Detta är direkt felaktigt, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Enligt Livsmedelsverkets näringsdatabas, som finns på nätet och är öppen för alla att söka i, innehåller chiafrön 1,6 milligram C-vitamin per 100 gram, medan apelsin innehåller 52 milligram per 100 gram. Vanliga källor för C-vitamin är frukt och grönsaker, som citrusfrukter, paprika och kål.

Ur video på Tiktok 29 april 2023.

Även Anna Karin Lindroos är kritisk till påståendet att chia-vatten skulle vara en bra källa till C-vitamin.- Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls. Det är i så fall citronen som kan bidra med C-vitamin, men det beror på hur mycket citron som verkligen är i blandningen. Citron innehåller visserligen mer C-vitamin än apelsin, men man dricker ju sällan ren pressad citronjuice. Det blir alldeles för surt, säger hon. 

Fulla med antioxidanter och ger huden mer fasthet och ”glow”?

Chiafrön marknadsförs också i de granskade klippen som ett livsmedel som förbättrar hudens fasthet och ger den ett friskt utseende, ett ”glow", något som påstås bero på ett högt innehåll av antioxidanter.

 Ur video på Tiktok 29 april 2023.

- Antioxidanter finns i många livsmedel, inte minst i frukt och grönsaker. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet eller ett särskilt ”glow”. Hälsosam hud kommer snarare från en bra och varierad kost, en hälsosam livsstil, att träna, sova, och äta bra. Då gör man så mycket man kan för sin hud, säger Anna Karin Lindroos.Ingrid Larsson anser också att detta påstående är vilseledande. Hon har även jämfört mängden antioxidanter i chiafrön med den mängd som finns i några andra vanliga livsmedel. 

- De vanligaste antioxidanterna är vitamin E, C, riboflavin, karotenoider, selen och zink. Dessutom äts chiafrön ofta i små mängder efter att de svällt i vätska, vilket ytterligare minskar intaget av dessa näringsämnen. Sammantaget kan man inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter”, och därmed faller även påståendet om någon påverkan på hudens fasthet eller lyster, säger hon.

Det finns alltså ingen anledning att tro att just chiafrön skulle ha en unik effekt på hudens utseende.

”Citronen är avgiftande och neutraliserar pH-värdet i kroppen”

I flera klipp påstås det att citronen i drycken skulle neutralisera kroppens pH-värde och hjälpa till att "avgifta kroppen", men det avfärdar våra experter. I en kommentar påpekar en användare i stället att det ”faktiskt är bikarbonat som neutraliserar pH i kroppen."Det här är ett vanligt missförstånd som florerar i många sammanhang på nätet.Ett pH-värde är ett mått på hur surt eller basiskt något är. Att pH-värdet skulle ändras av kosten är inte fysiologiskt möjligt utan att orsaka sjukdom, såsom exempelvis det livshotande tillståndet ketoacidos som kan uppstå vid obehandlad typ 1-diabetes.

Kommentar på Tiktok 30 april 2023.

Att äta sura livsmedel, som citron, påverkar inte kroppens pH hos en frisk person. Det finns inte heller något behov av att påverka kroppens pH-värde. - Om man är frisk är kroppens pH-värde noggrant reglerat genom njurarna och lungorna. Även om citron är sur i sin naturliga form, så påverkar den inte kroppens pH på det sätt som ibland påstås, säger Anna Karin Lindroos.

Det finns alltså ingen vetenskaplig grund för påståendet att citron skulle ha avgiftande eller pH-reglerande egenskaper.

”Det hjälper mot IBS”

Från Tiktok-video 1 augusti 2024.

I en av kommentarerna på Tiktok hävdades det att chiafrön kan vara till hjälp vid IBS, en sjukdom som påverkar tarmarna.En annan skriver så här:

 Det ska hjälpa med maghälsan och matsmältningen så man inte blir lika bloated (man blir inte smalare fattar inte vad alla snackar om) Kommentar på Tiktok 4 oktober 2024

- Det är väldigt individuellt vad som fungerar för personer med IBS. Vissa kan ha nytta av fibrer, medan andra kan reagera negativt, beroende på deras tarmflora och vad de är vana vid att äta. Även om fiber kan vara bra för många, så är det alltså inte säkert att chiafrön är den bästa lösningen för alla med IBS. De kan till och med ha motsatt effekt hos vissa, säger Anna Karin Lindroos på Uppsala universitet.

Viktnedgång - det säger forskningen

I en Tiktok-video hänvisar en kvinna till en sida med vad hon anser är vetenskapliga bevis på att forskare har visat chiafröns förmåga att leda till viktnedgång.

Från sajten https://axelsons.se/chiafron/

Sidan ligger hos Axelsons institut, en skola med utbildningar för alternativmedicin, massage och kroppsterapier. Vi lät Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset titta närmare på det som framförs på sidan genom att gå igenom de studier som finns i PubMed, som är en stor medicinsk databas.Av de sex relevanta studier som finns där konstaterar hon att två studier inte såg någon påverkan alls på vikten, en studie visade viss viktminskning om man kombinerade intaget av fröna med att äta energireducerad kost i övrigt.

Inlägg på Facebook 4 april.

Från en pakistansk studie gick det inte att få fram resultat. Det fanns även en systematisk översiktsartikel där forskarna konstaterade att det inte finns några bevis för att chiafrön skulle kunna en effekt på vikten.Flera av dessa studier har också brister, till exempel genom att de har haft för få deltagare för att resultatet ska kunna vara relevant.

Det är lätt att lockas av enkla lösningar för hälsa och viktminskning som de som presenteras i Tiktok-videorna, men som Anna Karin Lindroos och Ingrid Larsson påpekar så finns det inget mirakelmedel. För att vikten ska minska behöver man få i sig mindre energi än vad man förbrukar.

Kommentar på Facebook 28 januari 2024.

Energireducerad hälsosam mat, regelbundna måltider och en varierad kost är det vetenskapen har sett att vi mår bäst av, enligt dem. - Det handlar om att inte fokusera på enskilda livsmedel utan att äta varierat och balanserat. Det finns ingen quick fix. Och som alltid är det viktigt att vara källkritisk när det kommer till påståenden på sociala medier, tillägger Anna Karin Lindroos, något som även Ingrid Larsson betonar. - Alla dessa fakta finns öppet i Livsmedelsverkets databas, så det går lätt att söka fram alla livsmedels näringsvärden själv, säger Larsson.

Inlägg på Instagram 30 december 2024.

 Ofarliga frön

Både i kommentarer på Tiktok och på sidan från Axelsons institut förekommer också en viss förvirring kring huruvida fröna är farliga. Så här skriver en person:

hatar ärligt talat alla som följer dessa tiktok trender. Ja, chiafrön är jättebra för magen i SMÅ mängder. Konsumerar man ett fullt glas med sånt vatten varje dag så blir det farligt.Kommentar på Tiktok 28 november 2024

En del användare skriver att det finns människor som hamnat på sjukhus efter intag av fröna.

 Ur video på Tiktok 29 april 2023. 

Andra skriver att de är giftiga, och på Axelsons sida om chiafrön skriver man att man visserligen inte hittat något belägg för att det skulle vara farligt att äta dem, men att man kan vara lite försiktig och "hålla sig till det rekommenderade dagsintaget (cirka en till två matskedar per dag)".

Även detta är en missuppfattning. Det finns inget rekommenderat dagsintag när det gäller chiafrön.

- Här blandar vissa ihop chiafrön med krossade linfrön, som i stora mängder kan frisätta cyanid. Linfrön ska enbart ätas hela. Chiafrön är inte farliga i sig, Chiafrön bör dock blötläggas innan konsumtion, eftersom de annars kan orsaka förstoppning eller svälla i magen, säger Ingrid Larsson.

Sammanfattningsvis

Chiafrön i vatten kan alltså ge en viss mättnad, men det är ingen mirakelkur för viktminskning.Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls.Man kan enligt experterna vi talat med inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter” och även det finns heller inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet och ”glow”.Att citronen i sammanhanget skulle neutralisera kroppens pH-värde och "avgifta kroppen" avfärdar experterna helt och hållet.Chiafrön är inte en bra proteinkälla eftersom man får i sig så små mängder och fibrerna i fröna kan bidra till att kroppen inte heller kan ta upp energin eller proteinet helt och hållet.Chiafrön är inte farliga.LÄS MER:? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-05-08 11:38:07

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 8ac5bff236dd296318e66b0df2536fd22559447d
   Title:

   Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden
   Description:

   Inte farliga - men inte heller så bra som det sägs.
   Content

   Unga kvinnor påstår i olika Tiktok-videor att en enkel blandning av vatten, chiafrön och citron kan ge olika hälsofördelar - men flera av påståendena stämmer inte.
   
   Foto: Skärmdump/Tiktok
   
   Att dricka vatten med chiafrön i sägs kunna leda både till viktminskning och att förbättra hudens fasthet och ge mer ”glow”.Vad säger expertisen om deras uttalanden? Vi ringde upp en professor och en näringsfysiolog för att få klarhet i vad som verkligen stämmer.
   
   ”Det dämpar aptiten”
   
   Flera av kvinnorna hävdar att chiafrön, utblandade med vatten och citron, har en mättande effekt. Detta skulle enligt vissa göra det lättare att hålla sig mätt mellan måltiderna och hjälpa till med viktnedgång när man bantar.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   Att chiafrön kan ge en mättnadseffekt stämmer visserligen. De absorberar mycket vätska och sväller upp, vilket gör att de tar upp mer plats i magen.
   
   Enligt näringsfysiologen Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset påverkas vår mättnad av kostens innehåll av protein och fibrer, vilket chiafrön förvisso innehåller i relativt hög halt. Hundra gram chiafrön innehåller hela 19 gram protein och 36 gram fibrer.Men de siffrorna är beräknade på torra frön, och om man gör chiapudding eller chiavatten använder man bara några gram frön åt gången, säger Ingrid Larsson till Källkritikbyrån.- Det gör att effekten i praktiken blir obetydlig. Att dricka vatten med chiafrön kan alltså ge en kortvarig mättnadskänsla, men den är bara tillfällig.
   
   Ur Tiktok-video 19 november 2024.
   
   Att mängden chiafrön man får i sig är ganska liten, betonas även av Anna Karin Lindroos, gästprofessor vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Även om fröna innehåller en hel del kalorier så har de inte särskilt stor effekt på mättnaden, säger Lindroos. - Det är också ett skäl till att de inte är särskilt bra som proteinkälla. Du kan helt enkelt inte äta så stora mängder frön att de bidrar till proteinintaget. Sedan är det också så att proteinkvaliteten ofta är lite lägre i livsmedel från växtriket.Enligt Lindroos kan dessutom den stora mängden fibrer i chiafrön bidra till att man inte tar upp energin och proteinet helt och hållet. En del går helt enkelt rakt igenom kroppen.
   
   Från sökning på chiavatten på Tiktok.
   
   ”700 procent mer C-vitamin än i apelsin”
   
   Ett annat påstående som florerar är att chiafrön skulle innehålla enorma mängder C-vitamin, till och med upp till 700 procent mer än vad som finns i apelsiner. Det kan låta som en riktig mirakelkur, men enligt experterna finns det inte någon som helst sanning bakom påståendet.
   
   - Detta är direkt felaktigt, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Enligt Livsmedelsverkets näringsdatabas, som finns på nätet och är öppen för alla att söka i, innehåller chiafrön 1,6 milligram C-vitamin per 100 gram, medan apelsin innehåller 52 milligram per 100 gram. Vanliga källor för C-vitamin är frukt och grönsaker, som citrusfrukter, paprika och kål.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   Även Anna Karin Lindroos är kritisk till påståendet att chia-vatten skulle vara en bra källa till C-vitamin.- Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls. Det är i så fall citronen som kan bidra med C-vitamin, men det beror på hur mycket citron som verkligen är i blandningen. Citron innehåller visserligen mer C-vitamin än apelsin, men man dricker ju sällan ren pressad citronjuice. Det blir alldeles för surt, säger hon.
   
   Fulla med antioxidanter och ger huden mer fasthet och ”glow”?
   
   Chiafrön marknadsförs också i de granskade klippen som ett livsmedel som förbättrar hudens fasthet och ger den ett friskt utseende, ett ”glow", något som påstås bero på ett högt innehåll av antioxidanter.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   - Antioxidanter finns i många livsmedel, inte minst i frukt och grönsaker. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet eller ett särskilt ”glow”. Hälsosam hud kommer snarare från en bra och varierad kost, en hälsosam livsstil, att träna, sova, och äta bra. Då gör man så mycket man kan för sin hud, säger Anna Karin Lindroos.Ingrid Larsson anser också att detta påstående är vilseledande. Hon har även jämfört mängden antioxidanter i chiafrön med den mängd som finns i några andra vanliga livsmedel.
   
   - De vanligaste antioxidanterna är vitamin E, C, riboflavin, karotenoider, selen och zink. Dessutom äts chiafrön ofta i små mängder efter att de svällt i vätska, vilket ytterligare minskar intaget av dessa näringsämnen. Sammantaget kan man inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter”, och därmed faller även påståendet om någon påverkan på hudens fasthet eller lyster, säger hon.
   
   Det finns alltså ingen anledning att tro att just chiafrön skulle ha en unik effekt på hudens utseende.
   
   ”Citronen är avgiftande och neutraliserar pH-värdet i kroppen”
   
   I flera klipp påstås det att citronen i drycken skulle neutralisera kroppens pH-värde och hjälpa till att "avgifta kroppen", men det avfärdar våra experter. I en kommentar påpekar en användare i stället att det ”faktiskt är bikarbonat som neutraliserar pH i kroppen."Det här är ett vanligt missförstånd som florerar i många sammanhang på nätet.Ett pH-värde är ett mått på hur surt eller basiskt något är. Att pH-värdet skulle ändras av kosten är inte fysiologiskt möjligt utan att orsaka sjukdom, såsom exempelvis det livshotande tillståndet ketoacidos som kan uppstå vid obehandlad typ 1-diabetes.
   
   Kommentar på Tiktok 30 april 2023.
   
   Att äta sura livsmedel, som citron, påverkar inte kroppens pH hos en frisk person. Det finns inte heller något behov av att påverka kroppens pH-värde. - Om man är frisk är kroppens pH-värde noggrant reglerat genom njurarna och lungorna. Även om citron är sur i sin naturliga form, så påverkar den inte kroppens pH på det sätt som ibland påstås, säger Anna Karin Lindroos.
   
   Det finns alltså ingen vetenskaplig grund för påståendet att citron skulle ha avgiftande eller pH-reglerande egenskaper.
   
   ”Det hjälper mot IBS”
   
   Från Tiktok-video 1 augusti 2024.
   
   I en av kommentarerna på Tiktok hävdades det att chiafrön kan vara till hjälp vid IBS, en sjukdom som påverkar tarmarna.En annan skriver så här:
   
   Det ska hjälpa med maghälsan och matsmältningen så man inte blir lika bloated (man blir inte smalare fattar inte vad alla snackar om) Kommentar på Tiktok 4 oktober 2024
   
   - Det är väldigt individuellt vad som fungerar för personer med IBS. Vissa kan ha nytta av fibrer, medan andra kan reagera negativt, beroende på deras tarmflora och vad de är vana vid att äta. Även om fiber kan vara bra för många, så är det alltså inte säkert att chiafrön är den bästa lösningen för alla med IBS. De kan till och med ha motsatt effekt hos vissa, säger Anna Karin Lindroos på Uppsala universitet.
   
   Viktnedgång - det säger forskningen
   
   I en Tiktok-video hänvisar en kvinna till en sida med vad hon anser är vetenskapliga bevis på att forskare har visat chiafröns förmåga att leda till viktnedgång.
   
   Från sajten https://axelsons.se/chiafron/
   
   Sidan ligger hos Axelsons institut, en skola med utbildningar för alternativmedicin, massage och kroppsterapier. Vi lät Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset titta närmare på det som framförs på sidan genom att gå igenom de studier som finns i PubMed, som är en stor medicinsk databas.Av de sex relevanta studier som finns där konstaterar hon att två studier inte såg någon påverkan alls på vikten, en studie visade viss viktminskning om man kombinerade intaget av fröna med att äta energireducerad kost i övrigt.
   
   Inlägg på Facebook 4 april.
   
   Från en pakistansk studie gick det inte att få fram resultat. Det fanns även en systematisk översiktsartikel där forskarna konstaterade att det inte finns några bevis för att chiafrön skulle kunna en effekt på vikten.Flera av dessa studier har också brister, till exempel genom att de har haft för få deltagare för att resultatet ska kunna vara relevant.
   
   Det är lätt att lockas av enkla lösningar för hälsa och viktminskning som de som presenteras i Tiktok-videorna, men som Anna Karin Lindroos och Ingrid Larsson påpekar så finns det inget mirakelmedel. För att vikten ska minska behöver man få i sig mindre energi än vad man förbrukar.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari 2024.
   
   Energireducerad hälsosam mat, regelbundna måltider och en varierad kost är det vetenskapen har sett att vi mår bäst av, enligt dem. - Det handlar om att inte fokusera på enskilda livsmedel utan att äta varierat och balanserat. Det finns ingen quick fix. Och som alltid är det viktigt att vara källkritisk när det kommer till påståenden på sociala medier, tillägger Anna Karin Lindroos, något som även Ingrid Larsson betonar. - Alla dessa fakta finns öppet i Livsmedelsverkets databas, så det går lätt att söka fram alla livsmedels näringsvärden själv, säger Larsson.
   
   Inlägg på Instagram 30 december 2024.
   
   Ofarliga frön
   
   Både i kommentarer på Tiktok och på sidan från Axelsons institut förekommer också en viss förvirring kring huruvida fröna är farliga. Så här skriver en person:
   
   hatar ärligt talat alla som följer dessa tiktok trender. Ja, chiafrön är jättebra för magen i SMÅ mängder. Konsumerar man ett fullt glas med sånt vatten varje dag så blir det farligt.Kommentar på Tiktok 28 november 2024
   
   En del användare skriver att det finns människor som hamnat på sjukhus efter intag av fröna.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   Andra skriver att de är giftiga, och på Axelsons sida om chiafrön skriver man att man visserligen inte hittat något belägg för att det skulle vara farligt att äta dem, men att man kan vara lite försiktig och "hålla sig till det rekommenderade dagsintaget (cirka en till två matskedar per dag)".
   
   Även detta är en missuppfattning. Det finns inget rekommenderat dagsintag när det gäller chiafrön.
   
   - Här blandar vissa ihop chiafrön med krossade linfrön, som i stora mängder kan frisätta cyanid. Linfrön ska enbart ätas hela. Chiafrön är inte farliga i sig, Chiafrön bör dock blötläggas innan konsumtion, eftersom de annars kan orsaka förstoppning eller svälla i magen, säger Ingrid Larsson.
   
   Sammanfattningsvis
   
   Chiafrön i vatten kan alltså ge en viss mättnad, men det är ingen mirakelkur för viktminskning.Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls.Man kan enligt experterna vi talat med inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter” och även det finns heller inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet och ”glow”.Att citronen i sammanhanget skulle neutralisera kroppens pH-värde och "avgifta kroppen" avfärdar experterna helt och hållet.Chiafrön är inte en bra proteinkälla eftersom man får i sig så små mängder och fibrerna i fröna kan bidra till att kroppen inte heller kan ta upp energin eller proteinet helt och hållet.Chiafrön är inte farliga.LÄS MER:? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-05-08 11:38:07

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: bd9b21b15b06aac1672434a6ec46471d82ad9195
   Title:

   Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden
   Description:

   Inte farliga - men inte heller så bra som det sägs.
   Content

   Unga kvinnor påstår i olika Tiktok-videor att en enkel blandning av vatten, chiafrön och citron kan ge olika hälsofördelar - men flera av påståendena stämmer inte.
   
   Foto: Skärmdump/Tiktok
   
   Att dricka vatten med chiafrön i sägs kunna leda både till viktminskning och att förbättra hudens fasthet och ge mer ”glow”.Vad säger expertisen om deras uttalanden? Vi ringde upp en professor och en näringsfysiolog för att få klarhet i vad som verkligen stämmer.
   
   ”Det dämpar aptiten”
   
   Flera av kvinnorna hävdar att chiafrön, utblandade med vatten och citron, har en mättande effekt. Detta skulle enligt vissa göra det lättare att hålla sig mätt mellan måltiderna och hjälpa till med viktnedgång när man bantar.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   Att chiafrön kan ge en mättnadseffekt stämmer visserligen. De absorberar mycket vätska och sväller upp, vilket gör att de tar upp mer plats i magen.
   
   Enligt näringsfysiologen Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset påverkas vår mättnad av kostens innehåll av protein och fibrer, vilket chiafrön förvisso innehåller i relativt hög halt. Hundra gram chiafrön innehåller hela 19 gram protein och 36 gram fibrer.Men de siffrorna är beräknade på torra frön, och om man gör chiapudding eller chiavatten använder man bara några gram frön åt gången, säger Ingrid Larsson till Källkritikbyrån.- Det gör att effekten i praktiken blir obetydlig. Att dricka vatten med chiafrön kan alltså ge en kortvarig mättnadskänsla, men den är bara tillfällig.
   
   Ur Tiktok-video 19 november 2024.
   
   Att mängden chiafrön man får i sig är ganska liten, betonas även av Anna Karin Lindroos, gästprofessor vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Även om fröna innehåller en hel del kalorier så har de inte särskilt stor effekt på mättnaden, säger Lindroos. - Det är också ett skäl till att de inte är särskilt bra som proteinkälla. Du kan helt enkelt inte äta så stora mängder frön att de bidrar till proteinintaget. Sedan är det också så att proteinkvaliteten ofta är lite lägre i livsmedel från växtriket.Enligt Lindroos kan dessutom den stora mängden fibrer i chiafrön bidra till att man inte tar upp energin och proteinet helt och hållet. En del går helt enkelt rakt igenom kroppen.
   
   Från sökning på chiavatten på Tiktok.
   
   ”700 procent mer C-vitamin än i apelsin”
   
   Ett annat påstående som florerar är att chiafrön skulle innehålla enorma mängder C-vitamin, till och med upp till 700 procent mer än vad som finns i apelsiner. Det kan låta som en riktig mirakelkur, men enligt experterna finns det inte någon som helst sanning bakom påståendet.
   
   - Detta är direkt felaktigt, säger Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.Enligt Livsmedelsverkets näringsdatabas, som finns på nätet och är öppen för alla att söka i, innehåller chiafrön 1,6 milligram C-vitamin per 100 gram, medan apelsin innehåller 52 milligram per 100 gram. Vanliga källor för C-vitamin är frukt och grönsaker, som citrusfrukter, paprika och kål.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   Även Anna Karin Lindroos är kritisk till påståendet att chia-vatten skulle vara en bra källa till C-vitamin.- Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls. Det är i så fall citronen som kan bidra med C-vitamin, men det beror på hur mycket citron som verkligen är i blandningen. Citron innehåller visserligen mer C-vitamin än apelsin, men man dricker ju sällan ren pressad citronjuice. Det blir alldeles för surt, säger hon.
   
   Fulla med antioxidanter och ger huden mer fasthet och ”glow”?
   
   Chiafrön marknadsförs också i de granskade klippen som ett livsmedel som förbättrar hudens fasthet och ger den ett friskt utseende, ett ”glow", något som påstås bero på ett högt innehåll av antioxidanter.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   - Antioxidanter finns i många livsmedel, inte minst i frukt och grönsaker. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet eller ett särskilt ”glow”. Hälsosam hud kommer snarare från en bra och varierad kost, en hälsosam livsstil, att träna, sova, och äta bra. Då gör man så mycket man kan för sin hud, säger Anna Karin Lindroos.Ingrid Larsson anser också att detta påstående är vilseledande. Hon har även jämfört mängden antioxidanter i chiafrön med den mängd som finns i några andra vanliga livsmedel.
   
   - De vanligaste antioxidanterna är vitamin E, C, riboflavin, karotenoider, selen och zink. Dessutom äts chiafrön ofta i små mängder efter att de svällt i vätska, vilket ytterligare minskar intaget av dessa näringsämnen. Sammantaget kan man inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter”, och därmed faller även påståendet om någon påverkan på hudens fasthet eller lyster, säger hon.
   
   Det finns alltså ingen anledning att tro att just chiafrön skulle ha en unik effekt på hudens utseende.
   
   ”Citronen är avgiftande och neutraliserar pH-värdet i kroppen”
   
   I flera klipp påstås det att citronen i drycken skulle neutralisera kroppens pH-värde och hjälpa till att "avgifta kroppen", men det avfärdar våra experter. I en kommentar påpekar en användare i stället att det ”faktiskt är bikarbonat som neutraliserar pH i kroppen."Det här är ett vanligt missförstånd som florerar i många sammanhang på nätet.Ett pH-värde är ett mått på hur surt eller basiskt något är. Att pH-värdet skulle ändras av kosten är inte fysiologiskt möjligt utan att orsaka sjukdom, såsom exempelvis det livshotande tillståndet ketoacidos som kan uppstå vid obehandlad typ 1-diabetes.
   
   Kommentar på Tiktok 30 april 2023.
   
   Att äta sura livsmedel, som citron, påverkar inte kroppens pH hos en frisk person. Det finns inte heller något behov av att påverka kroppens pH-värde. - Om man är frisk är kroppens pH-värde noggrant reglerat genom njurarna och lungorna. Även om citron är sur i sin naturliga form, så påverkar den inte kroppens pH på det sätt som ibland påstås, säger Anna Karin Lindroos.
   
   Det finns alltså ingen vetenskaplig grund för påståendet att citron skulle ha avgiftande eller pH-reglerande egenskaper.
   
   ”Det hjälper mot IBS”
   
   Från Tiktok-video 1 augusti 2024.
   
   I en av kommentarerna på Tiktok hävdades det att chiafrön kan vara till hjälp vid IBS, en sjukdom som påverkar tarmarna.En annan skriver så här:
   
   Det ska hjälpa med maghälsan och matsmältningen så man inte blir lika bloated (man blir inte smalare fattar inte vad alla snackar om) Kommentar på Tiktok 4 oktober 2024
   
   - Det är väldigt individuellt vad som fungerar för personer med IBS. Vissa kan ha nytta av fibrer, medan andra kan reagera negativt, beroende på deras tarmflora och vad de är vana vid att äta. Även om fiber kan vara bra för många, så är det alltså inte säkert att chiafrön är den bästa lösningen för alla med IBS. De kan till och med ha motsatt effekt hos vissa, säger Anna Karin Lindroos på Uppsala universitet.
   
   Viktnedgång - det säger forskningen
   
   I en Tiktok-video hänvisar en kvinna till en sida med vad hon anser är vetenskapliga bevis på att forskare har visat chiafröns förmåga att leda till viktnedgång.
   
   Från sajten https://axelsons.se/chiafron/
   
   Sidan ligger hos Axelsons institut, en skola med utbildningar för alternativmedicin, massage och kroppsterapier. Vi lät Ingrid Larsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset titta närmare på det som framförs på sidan genom att gå igenom de studier som finns i PubMed, som är en stor medicinsk databas.Av de sex relevanta studier som finns där konstaterar hon att två studier inte såg någon påverkan alls på vikten, en studie visade viss viktminskning om man kombinerade intaget av fröna med att äta energireducerad kost i övrigt.
   
   Inlägg på Facebook 4 april.
   
   Från en pakistansk studie gick det inte att få fram resultat. Det fanns även en systematisk översiktsartikel där forskarna konstaterade att det inte finns några bevis för att chiafrön skulle kunna en effekt på vikten.Flera av dessa studier har också brister, till exempel genom att de har haft för få deltagare för att resultatet ska kunna vara relevant.
   
   Det är lätt att lockas av enkla lösningar för hälsa och viktminskning som de som presenteras i Tiktok-videorna, men som Anna Karin Lindroos och Ingrid Larsson påpekar så finns det inget mirakelmedel. För att vikten ska minska behöver man få i sig mindre energi än vad man förbrukar.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari 2024.
   
   Energireducerad hälsosam mat, regelbundna måltider och en varierad kost är det vetenskapen har sett att vi mår bäst av, enligt dem. - Det handlar om att inte fokusera på enskilda livsmedel utan att äta varierat och balanserat. Det finns ingen quick fix. Och som alltid är det viktigt att vara källkritisk när det kommer till påståenden på sociala medier, tillägger Anna Karin Lindroos, något som även Ingrid Larsson betonar. - Alla dessa fakta finns öppet i Livsmedelsverkets databas, så det går lätt att söka fram alla livsmedels näringsvärden själv, säger Larsson.
   
   Inlägg på Instagram 30 december 2024.
   
   Ofarliga frön
   
   Både i kommentarer på Tiktok och på sidan från Axelsons institut förekommer också en viss förvirring kring huruvida fröna är farliga. Så här skriver en person:
   
   hatar ärligt talat alla som följer dessa tiktok trender. Ja, chiafrön är jättebra för magen i SMÅ mängder. Konsumerar man ett fullt glas med sånt vatten varje dag så blir det farligt.Kommentar på Tiktok 28 november 2024
   
   En del användare skriver att det finns människor som hamnat på sjukhus efter intag av fröna.
   
   Ur video på Tiktok 29 april 2023.
   
   Andra skriver att de är giftiga, och på Axelsons sida om chiafrön skriver man att man visserligen inte hittat något belägg för att det skulle vara farligt att äta dem, men att man kan vara lite försiktig och "hålla sig till det rekommenderade dagsintaget (cirka en till två matskedar per dag)".
   
   Även detta är en missuppfattning. Det finns inget rekommenderat dagsintag när det gäller chiafrön.
   
   - Här blandar vissa ihop chiafrön med krossade linfrön, som i stora mängder kan frisätta cyanid. Linfrön ska enbart ätas hela. Chiafrön är inte farliga i sig, Chiafrön bör dock blötläggas innan konsumtion, eftersom de annars kan orsaka förstoppning eller svälla i magen, säger Ingrid Larsson.
   
   Sammanfattningsvis
   
   Chiafrön i vatten kan alltså ge en viss mättnad, men det är ingen mirakelkur för viktminskning.Chiafrön innehåller nästan inget C-vitamin alls.Man kan enligt experterna vi talat med inte säga att chiafrön är ”fyllda med antioxidanter” och även det finns heller inga vetenskapliga bevis för att antioxidanter skulle ge huden mer fasthet och ”glow”.Att citronen i sammanhanget skulle neutralisera kroppens pH-värde och "avgifta kroppen" avfärdar experterna helt och hållet.Chiafrön är inte en bra proteinkälla eftersom man får i sig så små mängder och fibrerna i fröna kan bidra till att kroppen inte heller kan ta upp energin eller proteinet helt och hållet.Chiafrön är inte farliga.LÄS MER:? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen

DESCRIPTION:
Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.

CONTENT:
I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP

I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.

Inlägg på Twitter/X den 26 april.

Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.

Inlägg på Twitter/X den 27 april.

”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.

”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.

Inlägg på Twitter/X den 28 april.

Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:

Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.

På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.

Inlägg på Twitter/X den 28 april.

Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…

 Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. 

… och sedan Joe Biden.

 Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. 

Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:

Bild från Getty images 26 april.

Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:

Från SVT:s direktsändning 26 april.

Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.

Kommer efter tidigare kostympik

Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det. 

Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen

DESCRIPTION:
Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.

CONTENT:
I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP

I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.

Inlägg på Twitter/X den 26 april.

Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.

Inlägg på Twitter/X den 27 april.

”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.

”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.

Inlägg på Twitter/X den 28 april.

Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:

Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.

På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.

Inlägg på Twitter/X den 28 april.

Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…

 Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. 

… och sedan Joe Biden.

 Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. 

Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:

Bild från Getty images 26 april.

Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:

Från SVT:s direktsändning 26 april.

Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.

Kommer efter tidigare kostympik

Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det. 

Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-05-02 10:07:32

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: b4a647caf12c25a19322cab2424a993260dad4bf
   Title:

   Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen
   Description:

   Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.
   Content

   I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP
   
   I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.
   
   Inlägg på Twitter/X den 26 april.
   
   Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.
   
   Inlägg på Twitter/X den 27 april.
   
   ”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.
   
   ”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   … och sedan Joe Biden.
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:
   
   Bild från Getty images 26 april.
   
   Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:
   
   Från SVT:s direktsändning 26 april.
   
   Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.
   
   Kommer efter tidigare kostympik
   
   Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det.
   
   Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-05-02 10:07:32

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 47348fb059febbc3c3f1201a7848ace7db021bb2
   Title:

   Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen
   Description:

   Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.
   Content

   I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP
   
   I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.
   
   Inlägg på Twitter/X den 26 april.
   
   Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.
   
   Inlägg på Twitter/X den 27 april.
   
   ”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.
   
   ”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   … och sedan Joe Biden.
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:
   
   Bild från Getty images 26 april.
   
   Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:
   
   Från SVT:s direktsändning 26 april.
   
   Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.
   
   Kommer efter tidigare kostympik
   
   Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det.
   
   Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen

DESCRIPTION:
Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.

CONTENT:
I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP

I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.

Inlägg på Twitter/X den 26 april.

Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.

Inlägg på Twitter/X den 27 april.

”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.

”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.

Inlägg på Twitter/X den 28 april.

Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:

Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.

På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.

Inlägg på Twitter/X den 28 april.

Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…

 Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. 

… och sedan Joe Biden.

 Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. 

Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:

Bild från Getty images 26 april.

Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:

Från SVT:s direktsändning 26 april.

Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.

Kommer efter tidigare kostympik

Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det. 

Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen

DESCRIPTION:
Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.

CONTENT:
I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP

I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.

Inlägg på Twitter/X den 26 april.

Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.

Inlägg på Twitter/X den 27 april.

”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.

”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.

Inlägg på Twitter/X den 28 april.

Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:

Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.

På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.

Inlägg på Twitter/X den 28 april.

Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…

 Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. 

… och sedan Joe Biden.

 Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april. 

Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:

Bild från Getty images 26 april.

Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:

Från SVT:s direktsändning 26 april.

Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.

Kommer efter tidigare kostympik

Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det. 

Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-05-02 10:07:32

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: b4a647caf12c25a19322cab2424a993260dad4bf
   Title:

   Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen
   Description:

   Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.
   Content

   I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP
   
   I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.
   
   Inlägg på Twitter/X den 26 april.
   
   Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.
   
   Inlägg på Twitter/X den 27 april.
   
   ”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.
   
   ”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   … och sedan Joe Biden.
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:
   
   Bild från Getty images 26 april.
   
   Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:
   
   Från SVT:s direktsändning 26 april.
   
   Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.
   
   Kommer efter tidigare kostympik
   
   Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det.
   
   Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-05-02 10:07:32

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 47348fb059febbc3c3f1201a7848ace7db021bb2
   Title:

   Extra blått i manipulerade bilder från påvebegravningen
   Description:

   Motbild i kritiken mot Trump – men den blåa nyansen i bilderna har skruvats upp.
   Content

   I debatten om Donald Trumps blåa kostym på påvens begravning har bilder dykt upp där färgerna ändrats.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/AP
   
   I lördags delade Sveriges förra statsminister Carl Bildt en bild på USA:s president Donald Trump från påvens begravning i Vatikanen i Rom.”En mörk kostym hade inte varit olämplig”, skrev Bildt på Twitter/X.
   
   Inlägg på Twitter/X den 26 april.
   
   Bilden har fått runt 1,4 miljoner visningar, enligt plattformens räkneverk.Flera svenska konton kritiserade Bildts invändning och lade upp utzoomade bilder där flera män i folksamlingen kan ses med blåa kostymer. ”Carl Bildt försökte kritisera Trump med en bild – men lyckades bara göra bort sig fullständigt. Pinsamt är bara förnamnet”, skriver en person och delar en bild som bevisning.
   
   Inlägg på Twitter/X den 27 april.
   
   ”Är du dum? Biden och många andra hade blåa kostymer där. Det är propaganda”, kommenterar en annan person Bildts bild.
   
   ”Gör lite research innan du postar nästa gång”, uppmanar en annan person.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Problemet är bara att den blåa nyansen i bilderna skruvats upp, något man kan se genom att jämföra med nyhetsbyrån AP:s ursprungliga publiceringar.Här till exempel i den amerikanska lokaltidningen The Post Register:
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   På nätet jämförs exempelvis den tidigare presidenten Joe Bidens kostym med Trumps, något som också kan jämföras med AP:s bilder.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 april.
   
   Så här ser bilderna ut i The Post Registrys bildspel, först på Trump…
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   … och sedan Joe Biden.
   
   Från bildspel på den Idaho-baserade tidningen The Post Registers sajt 26 april.
   
   Även på andra bildtjänsters fotografier kan man se färgskalorna, till exempel här på Getty images, där Joe Biden ses uppe i vänstra hörnet:
   
   Bild från Getty images 26 april.
   
   Detsamma kan ses på rörliga bilder från tillfället. Här kan du se SVT:s sändning från påvebegravningen:
   
   Från SVT:s direktsändning 26 april.
   
   Trumps klädval blev en nyhet och i den rapporteringen togs även andra individers klädsel upp, exempelvis Storbritanniens prins William och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Även den tidigare presidenten Joe Biden bar blått, men i en mörkare nyans.
   
   Kommer efter tidigare kostympik
   
   Kostymdiskussionen kan ses i ljuset av en tidigare händelse i februari, då USA:s vicepresident JD Vance kritiserade den besökande ukrainske ledaren Zelenskyj för att inte bära kostym i Vita huset. I samband med det dök flera äldre teman av rysk propaganda upp i svenska kommentarsfält, däribland påståenden om högerextrema grupper i Ukraina – här kan du läsa vår genomgång av det.
   
   Twitter/X-inläggen med de förstärkta blåa färgerna har i några fall märkts upp med så kallade ”community notes”, men inte i alla fall. I dessa ”community notes” hänvisas till The Post Register och The Herald Journal, en annan lokaltidning i USA, som båda publicerat AP:s bilder.Vill du lära dig mer om hur man undersöker bilder? Här hittar du vår guide!
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin

DESCRIPTION:
”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.

CONTENT:
Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.

Foto: Skärmdump/Facebook

En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.

Deepfejkad video på Facebook 22 april.

Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:

Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april

Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.

Wallentin ser ut att säga:

Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april 

Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.

 Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april. 

”Vita maskar” i blodkärlen

Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.

Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:

De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april 

Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.

Vill få dig att köpa kosttillskott

I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.

Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden. 

Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.

Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.

Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.

Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.

I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.

Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april

Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.

 Från en fejkad SVT-sajt. 

Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.

Från en fejkad SVT-sajt.

Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.

I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin

DESCRIPTION:
”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.

CONTENT:
Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.

Foto: Skärmdump/Facebook

En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.

Deepfejkad video på Facebook 22 april.

Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:

Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april

Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.

Wallentin ser ut att säga:

Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april 

Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.

 Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april. 

”Vita maskar” i blodkärlen

Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.

Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:

De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april 

Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.

Vill få dig att köpa kosttillskott

I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.

Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden. 

Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.

Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.

Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.

Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.

I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.

Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april

Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.

 Från en fejkad SVT-sajt. 

Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.

Från en fejkad SVT-sajt.

Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.

I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-05-01 02:05:06

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 06bf27ae5ac2423bbf82ef80460954c962f8ddc8
   Title:

   Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin
   Description:

   ”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.
   Content

   Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.
   
   Deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:
   
   Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.
   
   Wallentin ser ut att säga:
   
   Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.
   
   Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   ”Vita maskar” i blodkärlen
   
   Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.
   
   Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:
   
   De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.
   
   Vill få dig att köpa kosttillskott
   
   I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.
   
   Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden.
   
   Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.
   
   Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.
   
   Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.
   
   Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.
   
   Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april
   
   Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.
   
   Från en fejkad SVT-sajt.
   
   Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.
   
   Från en fejkad SVT-sajt.
   
   Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.
   
   I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-05-01 02:05:06

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 033f0457a58b809604e174ce8d636a5f3a2d3b07
   Title:

   Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin
   Description:

   ”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.
   Content

   Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.
   
   Deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:
   
   Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.
   
   Wallentin ser ut att säga:
   
   Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.
   
   Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   ”Vita maskar” i blodkärlen
   
   Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.
   
   Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:
   
   De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.
   
   Vill få dig att köpa kosttillskott
   
   I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.
   
   Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden.
   
   Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.
   
   Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.
   
   Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.
   
   Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.
   
   Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april
   
   Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.
   
   Från en fejkad SVT-sajt.
   
   Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.
   
   Från en fejkad SVT-sajt.
   
   Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.
   
   I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin

DESCRIPTION:
”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.

CONTENT:
Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.

Foto: Skärmdump/Facebook

En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.

Deepfejkad video på Facebook 22 april.

Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:

Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april

Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.

Wallentin ser ut att säga:

Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april 

Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.

 Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april. 

”Vita maskar” i blodkärlen

Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.

Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:

De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april 

Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.

Vill få dig att köpa kosttillskott

I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.

Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden. 

Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.

Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.

Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.

Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.

I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.

Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april

Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.

 Från en fejkad SVT-sajt. 

Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.

Från en fejkad SVT-sajt.

Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.

I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin

DESCRIPTION:
”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.

CONTENT:
Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.

Foto: Skärmdump/Facebook

En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.

Deepfejkad video på Facebook 22 april.

Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:

Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april

Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.

Wallentin ser ut att säga:

Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april 

Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.

 Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april. 

”Vita maskar” i blodkärlen

Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.

Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:

De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april 

Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.

Vill få dig att köpa kosttillskott

I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.

Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden. 

Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.

Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.

Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.

Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.

I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.

Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april

Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.

 Från en fejkad SVT-sajt. 

Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.

Från en fejkad SVT-sajt.

Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.

I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-05-01 02:05:06

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 06bf27ae5ac2423bbf82ef80460954c962f8ddc8
   Title:

   Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin
   Description:

   ”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.
   Content

   Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.
   
   Deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:
   
   Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.
   
   Wallentin ser ut att säga:
   
   Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.
   
   Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   ”Vita maskar” i blodkärlen
   
   Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.
   
   Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:
   
   De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.
   
   Vill få dig att köpa kosttillskott
   
   I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.
   
   Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden.
   
   Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.
   
   Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.
   
   Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.
   
   Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.
   
   Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april
   
   Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.
   
   Från en fejkad SVT-sajt.
   
   Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.
   
   Från en fejkad SVT-sajt.
   
   Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.
   
   I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-05-01 02:05:06

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 033f0457a58b809604e174ce8d636a5f3a2d3b07
   Title:

   Svenska experter deepfejkade i bluffvideo om covid-19-vaccin
   Description:

   ”Total fejk. Innehållet är groteskt”, säger en av de drabbade professorerna.
   Content

   Ett medel som ska skydda dig från proppar och plötslig död krängs med deepfakes och falska påståenden om vacciner. ”Uppenbar galenskap”, konstaterar en av de drabbade professorerna.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   En AI-skapad video har spridits på Facebook de senaste dagarna med falska påståenden om vaccin mot covid-19. Någon som ser ut att vara SVT-nyhetsankaret Lisbeth Åkerman berättar om dramatiska nyheter till vinjetten ”Skräckinjagande fakta”.Åkerman har vid flera tillfällen blivit utnyttjad av bedragare som vill locka offer till olika former av bedrägerier. I en textruta till ”nyhetsinslaget” står det: ”Alla som har fått covid-19-vaccinet – vandrande liken”, ett citat som tillskrivs Uppsalaprofessorn Lars Wallentin.
   
   Deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   Den AI-genererade Lisbeth Åkerman säger:
   
   Den svenske kardiologen Lars Wallentin går ut med en varning: ”Alla som fått covid-vaccin är i livsfara”. Läkare från hela världen börjar nu avslöja den fruktansvärda sanningen om biverkningar som tidigare noggrant dolts. Äldre människor är särskilt utsatta. Lyssna på vad doktorn själv säger. Hans ord chockerar.Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Sedan börjar en ”deepfejkad” version av Lars Wallentin, senior professor i kardiologi i Uppsala, att tala, det vill säga en förfalskning gjord med hjälp av maskininlärning.
   
   Wallentin ser ut att säga:
   
   Under den aggressiva vågen av massvaccinering mot covid-19, uppblåst av massiv propaganda och mörkläggning, förkortades i början av 2022 i Sverige intervallet mellan vaccindoserna från fem månader till tre.Enligt Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell skulle detta rädda liv. Men i verkligheten inleddes en katastrof.Redan då fick jag oroväckande rapporter om allvarliga tidigare förtigna konsekvenser av det så kallade vaccinet. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Flera av orden blir fel i AI-videon, exempelvis uttalas Tegnells namn fel och det blir covid-9 i stället för covid-19.
   
   Bild av Lars Wallentin i deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   ”Vita maskar” i blodkärlen
   
   Lars Wallentin är inte den enda kända personen som figurerar i videon, utan även Anders Eriksson, före detta överläkare vid Rättsmedicinalverket och professor emeritus i rättsmedicin vid Umeå universitet, dras in. Han påstås ha hittat ”kusliga gummiliknande klumpar” i blodkärlen hos avlidna.
   
   Eriksson visas bara med bild och det är den deepfejkade Lars Wallentin som berättar om Erikssons påstådda fynd:
   
   De såg ut som långa vita maskar som ringlade sig i de avlidnas vener. Han tog bilder på allt detta, bilder som borde ha spridits över hela världen, men de blockerades noggrant. Nästan alla kroppar med dessa formationer hade dött av hjärtinfarkter, strokes eller plötsligt hjärtstopp.När han öppnade dem kom sega täta fibrer ut ur artärer och vener, röda på utsidan, vita på insidan, hårda som plast. Detta var inga vanliga blodproppar, det var något annat. Ur deepfejkad video på Facebook 22 april
   
   Det här tillhör en typ av falska påståenden som spreds under pandemin. Källkritikbyrån skrev 2023 om påståenden från en tysk pensionerad patolog som hävdade att misstänkta tillstånd upptäckts på kroppar som vaccinerats. Hans påståenden motsades av företrädare för patologorganisationer, ansvariga på patologiavdelningar på större sjukhus och tyska myndigheter.Vaccinmotståndare har också regelbundet spridit påståenden om att covid-19-vaccinen lett till miljontals dödsfall, när de i själva verket räddat miljoner med liv.
   
   Vill få dig att köpa kosttillskott
   
   I slutet av den 4,5 minuter långa videon förordar den fejkade professor Lars Wallentin att människor ska köpa ett mirakelmedel för att rensa kärlen.
   
   Jag vänder mig till alla invånare i Sverige och i hela världen: Vakna upp innan det är för sent. Om du inte vill dö av en plötslig blixtsnabb propp orsakad av detta räddande stick, rensa dina kärl. Det är livsviktigt. Det räcker att göra det en gång per år så skyddar du dig mot döden.
   
   Medlet är säkert, kraftfullt och tillgängligt för alla, säger ”Lars Wallentin”.
   
   Galenskap, kommenterar den verklige Lars Wallentin när Källkritikbyrån kontaktar honom. – Total fejk helt utan kontakt med verkligheten. Innehållet är groteskt och meningslöst att bemöta. Det är så grovt felaktigt att det knappast borde kunna vara missledande, säger Wallentin.
   
   Anders Eriksson vid Umeå universitet säger detsamma när vi når honom.– Det är så korkat och dumt – och så tydligt AI-fejkat. Om man inte kan någonting om någonting så kanske man tror på det här.
   
   Bild av Anders Eriksson i deepfejkad video på Facebook 22 april.
   
   I videon påstås Eriksson hävda att ”vanliga proppar smulas sönder vid beröring” men att de han skulle ha hittat inte gick sönder. – Det är så tramsigt. Helt gripet ur luften och så långt från verkligheten som det kan vara, säger Eriksson.Han har aldrig sett bilderna på blodpropparna tidigare.I bildtexten till videon på Facebook görs liknande påståenden som i videon.
   
   Chockerande sanning som medierna inte berättar!Sedan 2021 har läkare börjat hitta ovanliga blodproppar i avlidna kroppar – långa, täta, gummiartade, vita klumpar som aldrig tidigare setts.Läkare slår larm: dessa ”maskar” har tagits ut ur venerna hos tiotals döda – och nästan alla var vaccinerade! Utdrag ur inlägg på Facebook 22 april
   
   Sedan lockar man med medlet som kan ”rensa kärlen”.Facebook-sidan som lagt upp filmen heter Joanne Thiel och har funnits sedan 2022. Den beskriver sig som en ”reklambyrå”.
   
   Från en fejkad SVT-sajt.
   
   Sajten som man kommer till i inläggsbeskrivningen till AI-videon är en dåligt gjord imitation av en SVT-sida, där Lars Wallentin påstås göra reklam för en slags kosttillskott som kallas ”Frank & Frey CBD Capsules”. Kosttillskottet påstås – vid sidan om att kunna rensa dina blodkärl – ge dig allt från ”enorm styrka” till att du börjar se perfekt.
   
   Från en fejkad SVT-sajt.
   
   Anders Eriksson avfärdar idén om ett medel som skulle rensa kärl och göra en säker från att drabbas av proppar.– Det är så dumt och ovetenskapligt. Det är svårt att förstå hur någon över huvud taget kan tro att det skulle gå hem, det här budskapet, säger han.
   
   I kommentarsfältet till videon är många skeptiska men ett par säger att uppgifterna om blodpropparna är riktiga. ”Det han säger stämmer med sådant jag hört tidigare”, skriver en kvinna.Videon har hittills delats över 700 gånger och fått nära 10 000 visningar på Facebook.En av de som spridit inlägget och videon vidare är Swebb-tv-profilen Lars Bern som Källkritikbyrån rapporterat om vid flera tidigare tillfällen.”Fler bevis!”, skriver Bern på sin Facebook-sida. Det är dock många i hans kommentarsfält som reagerar på att filmen är gjord med AI.”Du bör vara noggrannare med din källkritik”, uppmanar en man.Sammantaget: Videon har gjord med AI, de omnämnda experterna har blivit deepfejkade och de falska påståendena om vaccinerna mot covid-19 verkar vara en försäljningstaktik från bedragare för att sälja ett bluffmedel.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil

DESCRIPTION:
Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.

CONTENT:
En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:

 Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april

Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.

Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.

En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.

Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april

Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:

Inlägg på Facebook 21 september 2020.

Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.

Lurade på pengar

Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.

Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.

- De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton.

 Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april. 

Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.

70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!

Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.

Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.

Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.

Annonser i Facebooks annonsbibliotek.

Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.

Från Facebooks annonsbibliotek.

Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.

Blufferbjudanden med lång historia

I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.

Bilder på annonserna.

Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.

Så här kan det till exempel se ut:

Blufferbjudande på Facebook 2024.

Vem ligger bakom bluffarna?

Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.

Vi avslutar med våra allmänna råd:

Kolla upp sidan - steg för steg

o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil

DESCRIPTION:
Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.

CONTENT:
En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:

 Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april

Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.

Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.

En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.

Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april

Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:

Inlägg på Facebook 21 september 2020.

Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.

Lurade på pengar

Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.

Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.

- De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton.

 Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april. 

Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.

70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!

Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.

Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.

Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.

Annonser i Facebooks annonsbibliotek.

Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.

Från Facebooks annonsbibliotek.

Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.

Blufferbjudanden med lång historia

I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.

Bilder på annonserna.

Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.

Så här kan det till exempel se ut:

Blufferbjudande på Facebook 2024.

Vem ligger bakom bluffarna?

Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.

Vi avslutar med våra allmänna råd:

Kolla upp sidan - steg för steg

o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-04-30 12:35:45

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 8faa9c61f97f9b963197ce928af7f41407300f76
   Title:

   Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil
   Description:

   Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.
   Content

   En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:
   
   Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april
   
   Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.
   
   Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.
   
   En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.
   
   Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april
   
   Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:
   
   Inlägg på Facebook 21 september 2020.
   
   Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.
   
   Lurade på pengar
   
   Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.
   
   Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.
   
   - De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton.
   
   Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april.
   
   Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.
   
   70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!
   
   Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   
   Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.
   
   Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.
   
   Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.
   
   Annonser i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.
   
   Blufferbjudanden med lång historia
   
   I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.
   
   Bilder på annonserna.
   
   Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.
   
   Så här kan det till exempel se ut:
   
   Blufferbjudande på Facebook 2024.
   
   Vem ligger bakom bluffarna?
   
   Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.
   
   Vi avslutar med våra allmänna råd:
   
   Kolla upp sidan - steg för steg
   
   o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-04-30 12:35:45

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 9b4200b09c38abb1616e420fda0040919d597bdf
   Title:

   Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil
   Description:

   Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.
   Content

   En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:
   
   Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april
   
   Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.
   
   Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.
   
   En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.
   
   Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april
   
   Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:
   
   Inlägg på Facebook 21 september 2020.
   
   Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.
   
   Lurade på pengar
   
   Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.
   
   Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.
   
   - De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton.
   
   Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april.
   
   Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.
   
   70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!
   
   Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   
   Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.
   
   Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.
   
   Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.
   
   Annonser i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.
   
   Blufferbjudanden med lång historia
   
   I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.
   
   Bilder på annonserna.
   
   Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.
   
   Så här kan det till exempel se ut:
   
   Blufferbjudande på Facebook 2024.
   
   Vem ligger bakom bluffarna?
   
   Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.
   
   Vi avslutar med våra allmänna råd:
   
   Kolla upp sidan - steg för steg
   
   o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil

DESCRIPTION:
Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.

CONTENT:
En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:

 Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april

Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.

Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.

En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.

Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april

Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:

Inlägg på Facebook 21 september 2020.

Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.

Lurade på pengar

Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.

Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.

- De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton.

 Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april. 

Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.

70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!

Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.

Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.

Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.

Annonser i Facebooks annonsbibliotek.

Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.

Från Facebooks annonsbibliotek.

Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.

Blufferbjudanden med lång historia

I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.

Bilder på annonserna.

Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.

Så här kan det till exempel se ut:

Blufferbjudande på Facebook 2024.

Vem ligger bakom bluffarna?

Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.

Vi avslutar med våra allmänna råd:

Kolla upp sidan - steg för steg

o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil

DESCRIPTION:
Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.

CONTENT:
En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:

 Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april

Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.

Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.

En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.

Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april

Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:

Inlägg på Facebook 21 september 2020.

Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.

Lurade på pengar

Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.

Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.

- De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton.

 Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april. 

Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.

70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!

Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.

Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.

Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.

Annonser i Facebooks annonsbibliotek.

Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.

Från Facebooks annonsbibliotek.

Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.

Blufferbjudanden med lång historia

I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.

Bilder på annonserna.

Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.

Så här kan det till exempel se ut:

Blufferbjudande på Facebook 2024.

Vem ligger bakom bluffarna?

Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.

Vi avslutar med våra allmänna råd:

Kolla upp sidan - steg för steg

o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-04-30 12:35:45

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 8faa9c61f97f9b963197ce928af7f41407300f76
   Title:

   Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil
   Description:

   Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.
   Content

   En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:
   
   Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april
   
   Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.
   
   Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.
   
   En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.
   
   Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april
   
   Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:
   
   Inlägg på Facebook 21 september 2020.
   
   Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.
   
   Lurade på pengar
   
   Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.
   
   Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.
   
   - De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton.
   
   Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april.
   
   Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.
   
   70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!
   
   Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   
   Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.
   
   Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.
   
   Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.
   
   Annonser i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.
   
   Blufferbjudanden med lång historia
   
   I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.
   
   Bilder på annonserna.
   
   Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.
   
   Så här kan det till exempel se ut:
   
   Blufferbjudande på Facebook 2024.
   
   Vem ligger bakom bluffarna?
   
   Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.
   
   Vi avslutar med våra allmänna råd:
   
   Kolla upp sidan - steg för steg
   
   o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-04-30 12:35:45

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 9b4200b09c38abb1616e420fda0040919d597bdf
   Title:

   Varning för blufftävling - du kommer inte vinna en husbil
   Description:

   Bedragare vill komma åt personuppgifter eller pengar.
   Content

   En vanligt förekommande bluff sprids just nu på Facebook. En anonym sida påstår sig lotta ut en husbil - och många går på bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Under året har Facebook-sidan Camper Lounge lagt ut en rad annonser som marknadsför olika blufftävlingar. De lockar med ett fint pris i form av en husbil och har fått tusentals människor att sprida vidare deras bluff.Så här står det på Facebook-sidan:
   
   Vem kommer att vinna denna imponerande husbil? Ange @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt". Om det blir blått har du en chans att vinna denna husbil.Vinnaren kommer att tillkännages den 4 maj kl. 20.00. Blufftävling på Facebook 12 april
   
   Hittills har inlägget över 8 500 interaktioner på Facebook. Bland de tusentals kommentarerna finns både de som skriver att det vore fantastiskt att få vinna ett så fint pris och de som vädjar om att få bli utvalda på grund av särskilt ömmande skäl, som kroniska sjukdomar och ekonomiska svårigheter.Många försöker också varna för att det rör sig om en blufftävling.
   
   Från rekommendationssidan på Camper Lounge 6 april.
   
   En person i kommentarsfältet skriver att den blivit kontaktad av företaget.
   
   Detta kan inte stämma eftersom jag fick ett meddelande om att gå vidare och anmäla mig och kryssa på en ruta att jag tillåter företag att kontakta mig via telefon/telefon försäljare!. Jag avböjde direkt Kommentar på Facebook 26 april
   
   Bilden på husbilen är stulen från en annons på en tjeckisk sajt och har använts av Facebook-sidor som sprider liknande bluffar på andra språk.Vi hittar exempelvis bilden i galleriet till Facebook-sidan Caravio och kollar vad de sprider för saker. Jo, likadana blufftävlingar - här en från 2020:
   
   Inlägg på Facebook 21 september 2020.
   
   Målet med att få människor att interagera med annonserna, genom att till exempel tagga sig själva eller dela inlägget, är att det ska uppfattas som mer intressant av Facebooks algoritmer och därmed nå fler människor.Med andra ord, när du ens kommenterar en blufftävling ger du bedragarna ökad synlighet.
   
   Lurade på pengar
   
   Bluffen är välkänd och har pågått i åratal, med tusentals liknande annonser.En man som intervjuats av den brittiska faktagranskarsajten That's nonsense har berättat att han blev kontaktad av bedragarna på Facebooks chatt och de fick adress, telefonnummer, fullständigt namn och personnummer av honom.- När vi hade skickat all information som de efterfrågade så dök ett väldigt konstigt meddelande upp. Det stod att vår splitternya husbil var på väg att skeppas till oss men att vi först behövde betala in en "obligatorisk kuriravgift" på 200 dollar, som vi var juridiskt skyldiga att betala.
   
   Då hejdade sig mannen och började kolla upp det hela.
   
   - De fick sista skrattet då vår mejl fyllts upp med spam och vi började få marknadsföringssamtal till mobilen. Nu måste jag leva med att skurkar har alla mina personuppgifter, så jag måste hålla ögonen på alla mina konton.
   
   Från rekommendationssidan på Camper Lounge 22 april.
   
   Källkritikbyrån har tidigare pratat med offer för bedrägeriförsöken.
   
   70-åriga Birgitta berättade att hon sett en av Facebook-annonserna och bestämde sig för att chansa. - Först blev jag ju så arg på mig själv. Arg, ledsen och besviken på att jag åkte dit. Det var hårt. Jag fick en riktig utskällning av min dotter. Jag vet, jag vet, sa jag, sade hon till Källkritikbyrån då.Läs hela intervjun här!
   
   Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   
   Du kan själv undersöka en sida med hjälp av fliken ”Sidtransparens”. Där får du information om när sidan startades. I fallet med Camper Lounge så startades den 21 januari 2025.
   
   Sidtransparens-fliken för Facebook-sidan Camper Lounge.
   
   Du får också veta om sidan bytt namn och vad den i så fall hetat tidigare. Du kan se om sidan lagt ut några annonser och vem som betalat för dem. Följ länken till Facebooks annonsbibliotek och filtrera bort aktiva annonser för att se samtliga.
   
   Annonser i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Vi kan se att Camper Lounge har en aktiv annons och 13 tidigare, nu inaktiva, annonser. Den första publicerades i januari år.Man kan se vilken målgrupp annonser riktar sig till. Vi tittar på Camper Lounge första annons och får då veta att den riktade sig till män och kvinnor i Sverige i åldersspannet 18-65+.Man kan även få statistik över vilka som nåtts av annonsen. Camper Lounge första bluffannons nådde till exempel 1588 män och 1018 kvinnor i ålder 65 år eller äldre i Sverige.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   Annonserna har betalats av en reklambyrå i Madrid, som startades 2023. Den har tidigare betalat för flera liknande bedrägeri-annonser som Källkritikbyrån sett.
   
   Blufferbjudanden med lång historia
   
   I annonserna som Camper Lounge lagt upp kan man hitta formuleringar som känns igen från åratal av bluffar på Facebook.En del saker behöver lottas ut för att de har några ”mindre repor”. Den formuleringen har funnits med i blufftävlingar för kaffeapparater, köksmaskiner, elcyklar och minihus på hjul.
   
   Bilder på annonserna.
   
   Födelsedagar och jubileum är också uttryck som använts av bedragare i ”utlottningar” för exempelvis Rusta, Överskottsbolaget och Tesla genom åren.
   
   Så här kan det till exempel se ut:
   
   Blufferbjudande på Facebook 2024.
   
   Vem ligger bakom bluffarna?
   
   Annonserna är en del av en stor industri där företag tjänar pengar på att lura av människor sina personuppgifter och i vissa fall pengar. Företagen bakom är anonyma, så tillvida att de är svåra att komma i kontakt med, och utnyttjar möjligheten att köpa sig annonsplats på Metas plattformar.Meta har fått omfattande kritik för att inte göra nog för att stävja bedrägerierna. Källkritikbyrån har sökt Meta för kommentarer om bedrägeriverksamheten.
   
   Vi avslutar med våra allmänna råd:
   
   Kolla upp sidan - steg för steg
   
   o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder med hjälp av Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotekTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Notering; Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vi kommer alltså inte att kunna hjälpa dig som blivit hackad eller drabbad av bluffar, annat än att vi belyser frågan genom att skriva artiklar om det, på samma sätt som andra medier som rapporterar om hackare och bedrägerier på Facebook. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad

DESCRIPTION:
”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.

CONTENT:
”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.

Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X

I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.

Inlägg på Facebook 21 april.

Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.

 Från den AI-genererade bilden. 

I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.

 Från den AI-genererade bilden.

När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.

Där skriver personen som lagt upp bilden så här:

 JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april

På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.

Bildmakarens kommentarer

Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.

Kommentar på Facebook 22 april.

Nu, menar personen, att den gjort detsamma.

– Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.

Så gjordes bilden med AI

Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.

Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.

ChatGPT svarade:

Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!

Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.

Utdrag ur prompten som bilden skapades med.

Återkommande helgvrede

Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.

Inlägg på Twitter/X 2022.

Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.

 Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.

Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad

DESCRIPTION:
”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.

CONTENT:
”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.

Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X

I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.

Inlägg på Facebook 21 april.

Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.

 Från den AI-genererade bilden. 

I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.

 Från den AI-genererade bilden.

När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.

Där skriver personen som lagt upp bilden så här:

 JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april

På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.

Bildmakarens kommentarer

Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.

Kommentar på Facebook 22 april.

Nu, menar personen, att den gjort detsamma.

– Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.

Så gjordes bilden med AI

Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.

Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.

ChatGPT svarade:

Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!

Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.

Utdrag ur prompten som bilden skapades med.

Återkommande helgvrede

Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.

Inlägg på Twitter/X 2022.

Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.

 Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.

Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-04-24 16:09:45

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: e3ca88483dbc40190317855005f96d511c0f3298
   Title:

   Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad
   Description:

   ”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.
   Content

   ”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.
   
   Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X
   
   I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.
   
   Inlägg på Facebook 21 april.
   
   Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.
   
   Från den AI-genererade bilden.
   
   I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.
   
   Från den AI-genererade bilden.
   
   När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.
   
   Där skriver personen som lagt upp bilden så här:
   
   JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april
   
   På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.
   
   Bildmakarens kommentarer
   
   Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.
   
   Kommentar på Facebook 22 april.
   
   Nu, menar personen, att den gjort detsamma.
   
   – Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.
   
   Så gjordes bilden med AI
   
   Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.
   
   Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.
   
   ChatGPT svarade:
   
   Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!
   
   Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.
   
   Utdrag ur prompten som bilden skapades med.
   
   Återkommande helgvrede
   
   Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.
   
   Inlägg på Twitter/X 2022.
   
   Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.
   
   Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.
   
   Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-04-24 16:09:45

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 688a355d87c8b7e811cdd2c25bc4d6579240edbc
   Title:

   Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad
   Description:

   ”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.
   Content

   ”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.
   
   Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X
   
   I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.
   
   Inlägg på Facebook 21 april.
   
   Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.
   
   Från den AI-genererade bilden.
   
   I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.
   
   Från den AI-genererade bilden.
   
   När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.
   
   Där skriver personen som lagt upp bilden så här:
   
   JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april
   
   På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.
   
   Bildmakarens kommentarer
   
   Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.
   
   Kommentar på Facebook 22 april.
   
   Nu, menar personen, att den gjort detsamma.
   
   – Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.
   
   Så gjordes bilden med AI
   
   Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.
   
   Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.
   
   ChatGPT svarade:
   
   Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!
   
   Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.
   
   Utdrag ur prompten som bilden skapades med.
   
   Återkommande helgvrede
   
   Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.
   
   Inlägg på Twitter/X 2022.
   
   Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.
   
   Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.
   
   Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad

DESCRIPTION:
”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.

CONTENT:
”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.

Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X

I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.

Inlägg på Facebook 21 april.

Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.

 Från den AI-genererade bilden. 

I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.

 Från den AI-genererade bilden.

När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.

Där skriver personen som lagt upp bilden så här:

 JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april

På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.

Bildmakarens kommentarer

Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.

Kommentar på Facebook 22 april.

Nu, menar personen, att den gjort detsamma.

– Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.

Så gjordes bilden med AI

Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.

Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.

ChatGPT svarade:

Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!

Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.

Utdrag ur prompten som bilden skapades med.

Återkommande helgvrede

Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.

Inlägg på Twitter/X 2022.

Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.

 Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.

Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad

DESCRIPTION:
”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.

CONTENT:
”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.

Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X

I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.

Inlägg på Facebook 21 april.

Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.

 Från den AI-genererade bilden. 

I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.

 Från den AI-genererade bilden.

När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.

Där skriver personen som lagt upp bilden så här:

 JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april

På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.

Bildmakarens kommentarer

Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.

Kommentar på Facebook 22 april.

Nu, menar personen, att den gjort detsamma.

– Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.

Så gjordes bilden med AI

Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.

Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.

ChatGPT svarade:

Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!

Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.

Utdrag ur prompten som bilden skapades med.

Återkommande helgvrede

Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.

Inlägg på Twitter/X 2022.

Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.

 Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.

Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-04-24 16:09:45

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: e3ca88483dbc40190317855005f96d511c0f3298
   Title:

   Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad
   Description:

   ”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.
   Content

   ”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.
   
   Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X
   
   I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.
   
   Inlägg på Facebook 21 april.
   
   Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.
   
   Från den AI-genererade bilden.
   
   I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.
   
   Från den AI-genererade bilden.
   
   När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.
   
   Där skriver personen som lagt upp bilden så här:
   
   JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april
   
   På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.
   
   Bildmakarens kommentarer
   
   Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.
   
   Kommentar på Facebook 22 april.
   
   Nu, menar personen, att den gjort detsamma.
   
   – Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.
   
   Så gjordes bilden med AI
   
   Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.
   
   Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.
   
   ChatGPT svarade:
   
   Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!
   
   Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.
   
   Utdrag ur prompten som bilden skapades med.
   
   Återkommande helgvrede
   
   Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.
   
   Inlägg på Twitter/X 2022.
   
   Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.
   
   Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.
   
   Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-04-24 16:09:45

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 688a355d87c8b7e811cdd2c25bc4d6579240edbc
   Title:

   Muslimska mannen med ”helgmust” är AI-genererad
   Description:

   ”Många glömmer källkritiken och tror det är äkta”, säger bildens upphovsman.
   Content

   ”Jag gör ett inlägg som helt uppenbart är fejk, men många glömmer källkritiken och tror det är äkta” – så säger personen bakom den AI-skapade skämtbilden av en man som håller upp en flaska ”helgmust”.
   
   Foto: Skärmdump/ChatGPT/Facebook/Twitter/X
   
   I måndags lades en bild på en man i traditionella islamska kläder upp i en grupp på Facebook. Mannen håller i en flaska som det står ”Apotekarnes helgmust” på, något som fick en del i gruppen att reagera.”Skulle väl aldrig falla mej in att köpa den. Det heter julmust o påskmust”, skriver en kvinna i kommentarsfältet.Flera gör negativa kommentarer om muslimer.
   
   Inlägg på Facebook 21 april.
   
   Men på bryggeriet Carlsberg Sveriges sajt finns ingen produkt med namnet helgmust – däremot påskmust och julmust.Bilden, som inte har fått stor spridning på Facebook, bär tydliga tecken på att vara AI-genererad – exempelvis är mannens händer onaturligt stora och detaljer på läskflaskan är förvrängda (här hittar du vår guide för att undersöka AI-bilder).”Tuppen” på bilden har ett halvmänskligt ansikte.
   
   Från den AI-genererade bilden.
   
   I stället för 1,4 liter står det 14 liter på flaskan.
   
   Från den AI-genererade bilden.
   
   När man söker på bilden (med hjälp bildsökningsmetoder som du kan hitta i Stora verktygslådan för viralgranskare) ser man att den lagts upp fyra dagar tidigare på Twitter/X.
   
   Där skriver personen som lagt upp bilden så här:
   
   JAG SA JU DET!!!!!!!!!!!!! HELG MUST GISSA VEM SOM BOJKOTTAR APOTEKARNES FRÅN NU??? DET HÄR ÄR FRÅN DERAS FACEBOOK SIDA Inlägg på Twitter/X 17 april
   
   På Twitter/X har den bilden visats över 87 000 gånger. Personen medger dock att bilden är fejkad. ”Min fejkbild har nått svärjisarnas epicentrum – Facebook. Magisk brist på källkritik, köper precis vad som helst”, skriver personen när någon berättar att bilden lagts upp på Facebook.
   
   Bildmakarens kommentarer
   
   Källkritikbyrån kontaktar personen, som berättar att den har som mål med sitt konto att få människor att inte rösta på Sverigedemokraterna eller Tidöpartierna. Personen tar upp att högerkonton på Twitter/X ibland lägger ut ”fejkade rage baits”, alltså manipulerade historier som syftar till att göra människor upprörda.– Dessa konton verkar inte förstå att de skadar deras egen sak genom att visa upp hur lättlurade och okritiska deras egna följare är – dessa följare bara sväljer betet och blir triggade.
   
   Kommentar på Facebook 22 april.
   
   Nu, menar personen, att den gjort detsamma.
   
   – Jag gör ett inlägg som – för mig – är helt uppenbart fejk och AI (bara kolla på ”tuppen”) och skriver raljerande som att jag låtsas vara arg. En del förstår min implicita avsikt och tycker det kul, andra tror nog jag är ett högertroll och många högerkonton nappar och gör bort sig. Även på Facebook, i sitt eget namn.På frågan om vad personen tänker om bilden och hur den spridits på nätet svarar den att publiceringen har både positiva och negativa konsekvenser.– Det fyller syftet att visa hur dålig källkritik SD:s svans har. Det är samtidigt rätt taskigt, det förstår jag och tycker är lite beklagligt, för jag får ju folk att göra sig själva till åtlöje. Det kan bidra till ökad polarisering och hat mot utsatta grupper, vilket inte heller är min mening, men kan bli en oönskad bieffekt.
   
   Så gjordes bilden med AI
   
   Bilden är skapade med AI-modellen ChatGPT.
   
   Först bad personen ChatGPT att skapa en bild av en flaska ”helgmust” baserat på en verklig bild av en flaska påskmust. ”Nu ska en man i traditionell islamsk klädsel hålla i helgmust flaskan”, skrev personen sedan som instruktion.
   
   ChatGPT svarade:
   
   Jag kan hjälpa dig skapa en bild med en man i traditionell klädsel som håller i en flaska märkt ”Helgmust”, så länge det sker med respekt och utan att förstärka negativa stereotyper.Vill du att bilden ska vara:Fotorealistisk som tidigare?Med en neutral eller särskild bakgrund?Glad, högtidlig, vardaglig eller något annat i stämning?Berätta hur du vill ha det så kör vi!
   
   Personen svarade ”Extrem fotorealism” och fick den spridda bilden som resultat.
   
   Utdrag ur prompten som bilden skapades med.
   
   Återkommande helgvrede
   
   Skämt och missuppfattningar har spridits i samhällsdebatten kring högtider förr. 2022 upprördes människor på Twitter/X över bilder av Icas skyltning för påskägg – eftersom det stod “Bildägg” på skylten.
   
   Inlägg på Twitter/X 2022.
   
   Ica svarade att man sålde många olika sorters påskägg och därför namngav varorna för att kunna skilja dem åt.Ifjol spreds två manipulerade bilder från Ikea som föreställde skyltar med orden ”vinterbord” och ”vintermust”.
   
   Inlägget på Twitter/X den 5 december 2024.
   
   Och tidigare år har det skämtats om att Kalles jul är inställd eller att SVT skulle klippa bort Prosit ur Snövit i Kalles jul.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!