Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Källkritikbyrån. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
edf7715aa2689c9f8dea85062aaac99a87dbad98Manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord.
Två manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord, något som inte stämmer. ”Varuhusen har julbutiker och vi erbjuder julbord i våra restauranger”, säger Ikeas presschef.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
Inför jul verkar en del personer vara extra mottagliga för skämt och bluffar med budskapet att julen på något sätt är i fara. Det har vi sett exempel på tidigare år med Källkritikbyrån.
I år har två manipulerade bilder fått spridning på Twitter/X från ett konto som uttryckligen beskriver sig som en spridare av satir. Bilderna ser ut att föreställa Ikea-skyltar som använder orden vinterbord och vintermust.
Den ena av bilderna på Twitter/X, publicerade den 5 december.
Så här skriver personen:
Just när man trodde att svensk kultur och svenska traditioner började bli ok att gilla igen.. Inlägg på Twitter/X 5 december
Inlägget har hittills visats över 162 000 gånger på plattformen.
Inlägget på Twitter/X 5 december.
Inläggets avsändare berättar upprepade gånger i tråden att det är den som skapat bilderna:
Det är jag som gjorde bilderna. Detta för att visa att vi blivit så islamiserade att ingen längre blir förvånad över de mest sjuka krumbukter vi förväntas göra. Att samhället är så sjukt att det hade kunnat varit sant Kommentar på Twitter/X 6 december
Tidigare år har Ikea också hamnat i sökarljuset för olika sociala medier-drev, pådrivna av svenska politiker, och fått försvara sig. - Julen är väldigt närvarande på Ikea, både i våra varuhus och på Ikea.se. Varuhusen har julbutiker, vi erbjuder julbord i våra restauranger och på Ikea.se kan våra kunder få julklappstips och julinspiration. På Ikea.se nämns ordet jul fler än 27 000 gånger, säger Fredrik Norrlid, presschef på Ikea, till Källkritikbyrån.
För den som möter bilderna i inlägget på Twitter/X så finns en så kallad ”community note” som upplyser om att texterna på skyltarna i bilderna är utbytta och att Ikea använder ordet julbord.
Kommentar på Twitter/X 6 december.
Men även innan den noteringen tillkom hade man kunnat upptäcka att det handlade om satir genom att undersöka avsändaren. Kontot som lagt upp bilderna beskriver sig som en ”islamkritisk memebyggare” och skriver på sin profil att den ”blandar humor och satir med allvar och fakta”.Bilderna i sig innehåller en liten uppmärkning, vilket inläggets skapare också påpekar i tråden.
Inzoomning i en av bilderna.
När bilderna skärmdumpas och sprids utan länk till inlägget verkar människor ha svårare att uppfatta att det rör sig om satirbilder.
Så här skriver en kvinna på Facebook:
Nu ska vi tydligen handla vinterklappar, klä vintergranen, vänta på vintertomten och önska varandra god vinter? När inget får nämnas vid sitt rätta namn längreUtdrag ur kommentar på Facebook 7 december
Kommentar på Facebook 6 december.
Men även i tråden på Twitter/X är det många som reagerar likartat:
”JUL och JULmust heter det på svenska och det är det som gäller i det här landet! Skiter fullständigt i om någon blir "kränkt"!”Kommentar på Twitter/X 6 december
Inlägget sprids även med skämt om de som låter sig luras av bilderna.
Inlägg på Twitter/X 7 december.
För den som vill lära sig mer om att granska bilder och användarkonton har vi på Källkritikbyrån en stor guide som du hittar här:? Stora verktygslådan för viralgranskareLÄS MER:? Nej, Kalles jul är inte inställd i år heller? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Här är historien bakom "Ja till Lucia"-bilden på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
1605d090d0fa06df2ca1262b3b84f4bb247ef2c2
edf7715aa2689c9f8dea85062aaac99a87dbad98
TITLE: Satir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilska DESCRIPTION: Manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord. CONTENT: Två manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord, något som inte stämmer. ”Varuhusen har julbutiker och vi erbjuder julbord i våra restauranger”, säger Ikeas presschef. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook Inför jul verkar en del personer vara extra mottagliga för skämt och bluffar med budskapet att julen på något sätt är i fara. Det har vi sett exempel på tidigare år med Källkritikbyrån. I år har två manipulerade bilder fått spridning på Twitter/X från ett konto som uttryckligen beskriver sig som en spridare av satir. Bilderna ser ut att föreställa Ikea-skyltar som använder orden vinterbord och vintermust. Den ena av bilderna på Twitter/X, publicerade den 5 december. Så här skriver personen: Just när man trodde att svensk kultur och svenska traditioner började bli ok att gilla igen.. Inlägg på Twitter/X 5 december Inlägget har hittills visats över 162 000 gånger på plattformen. Inlägget på Twitter/X 5 december. Inläggets avsändare berättar upprepade gånger i tråden att det är den som skapat bilderna: Det är jag som gjorde bilderna. Detta för att visa att vi blivit så islamiserade att ingen längre blir förvånad över de mest sjuka krumbukter vi förväntas göra. Att samhället är så sjukt att det hade kunnat varit sant Kommentar på Twitter/X 6 december Tidigare år har Ikea också hamnat i sökarljuset för olika sociala medier-drev, pådrivna av svenska politiker, och fått försvara sig. - Julen är väldigt närvarande på Ikea, både i våra varuhus och på Ikea.se. Varuhusen har julbutiker, vi erbjuder julbord i våra restauranger och på Ikea.se kan våra kunder få julklappstips och julinspiration. På Ikea.se nämns ordet jul fler än 27 000 gånger, säger Fredrik Norrlid, presschef på Ikea, till Källkritikbyrån. För den som möter bilderna i inlägget på Twitter/X så finns en så kallad ”community note” som upplyser om att texterna på skyltarna i bilderna är utbytta och att Ikea använder ordet julbord. Kommentar på Twitter/X 6 december. Men även innan den noteringen tillkom hade man kunnat upptäcka att det handlade om satir genom att undersöka avsändaren. Kontot som lagt upp bilderna beskriver sig som en ”islamkritisk memebyggare” och skriver på sin profil att den ”blandar humor och satir med allvar och fakta”.Bilderna i sig innehåller en liten uppmärkning, vilket inläggets skapare också påpekar i tråden. Inzoomning i en av bilderna. När bilderna skärmdumpas och sprids utan länk till inlägget verkar människor ha svårare att uppfatta att det rör sig om satirbilder. Så här skriver en kvinna på Facebook: Nu ska vi tydligen handla vinterklappar, klä vintergranen, vänta på vintertomten och önska varandra god vinter? När inget får nämnas vid sitt rätta namn längreUtdrag ur kommentar på Facebook 7 december Kommentar på Facebook 6 december. Men även i tråden på Twitter/X är det många som reagerar likartat: ”JUL och JULmust heter det på svenska och det är det som gäller i det här landet! Skiter fullständigt i om någon blir "kränkt"!”Kommentar på Twitter/X 6 december Inlägget sprids även med skämt om de som låter sig luras av bilderna. Inlägg på Twitter/X 7 december. För den som vill lära sig mer om att granska bilder och användarkonton har vi på Källkritikbyrån en stor guide som du hittar här:? Stora verktygslådan för viralgranskareLÄS MER:? Nej, Kalles jul är inte inställd i år heller? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Här är historien bakom "Ja till Lucia"-bilden på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Satir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilska DESCRIPTION: Manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord. CONTENT: Två manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord, något som inte stämmer. ”Varuhusen har julbutiker och vi erbjuder julbord i våra restauranger”, säger Ikeas presschef. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook Inför jul verkar en del personer vara extra mottagliga för skämt och bluffar med budskapet att julen på något sätt är i fara. Det har vi sett exempel på tidigare år med Källkritikbyrån. I år har två manipulerade bilder fått spridning på Twitter/X från ett konto som uttryckligen beskriver sig som en spridare av satir. Bilderna ser ut att föreställa Ikea-skyltar som använder orden vinterbord och vintermust. Den ena av bilderna på Twitter/X, publicerade den 5 december. Så här skriver personen: Just när man trodde att svensk kultur och svenska traditioner började bli ok att gilla igen.. Inlägg på Twitter/X 5 december Inlägget har hittills visats över 162 000 gånger på plattformen. Inlägget på Twitter/X 5 december. Inläggets avsändare berättar upprepade gånger i tråden att det är den som skapat bilderna: Det är jag som gjorde bilderna. Detta för att visa att vi blivit så islamiserade att ingen längre blir förvånad över de mest sjuka krumbukter vi förväntas göra. Att samhället är så sjukt att det hade kunnat varit sant Kommentar på Twitter/X 6 december Tidigare år har Ikea också hamnat i sökarljuset för olika sociala medier-drev, pådrivna av svenska politiker, och fått försvara sig. - Julen är väldigt närvarande på Ikea, både i våra varuhus och på Ikea.se. Varuhusen har julbutiker, vi erbjuder julbord i våra restauranger och på Ikea.se kan våra kunder få julklappstips och julinspiration. På Ikea.se nämns ordet jul fler än 27 000 gånger, säger Fredrik Norrlid, presschef på Ikea, till Källkritikbyrån. För den som möter bilderna i inlägget på Twitter/X så finns en så kallad ”community note” som upplyser om att texterna på skyltarna i bilderna är utbytta och att Ikea använder ordet julbord. Kommentar på Twitter/X 6 december. Men även innan den noteringen tillkom hade man kunnat upptäcka att det handlade om satir genom att undersöka avsändaren. Kontot som lagt upp bilderna beskriver sig som en ”islamkritisk memebyggare” och skriver på sin profil att den ”blandar humor och satir med allvar och fakta”.Bilderna i sig innehåller en liten uppmärkning, vilket inläggets skapare också påpekar i tråden. Inzoomning i en av bilderna. När bilderna skärmdumpas och sprids utan länk till inlägget verkar människor ha svårare att uppfatta att det rör sig om satirbilder. Så här skriver en kvinna på Facebook: Nu ska vi tydligen handla vinterklappar, klä vintergranen, vänta på vintertomten och önska varandra god vinter? När inget får nämnas vid sitt rätta namn längreUtdrag ur kommentar på Facebook 7 december Kommentar på Facebook 6 december. Men även i tråden på Twitter/X är det många som reagerar likartat: ”JUL och JULmust heter det på svenska och det är det som gäller i det här landet! Skiter fullständigt i om någon blir "kränkt"!”Kommentar på Twitter/X 6 december Inlägget sprids även med skämt om de som låter sig luras av bilderna. Inlägg på Twitter/X 7 december. För den som vill lära sig mer om att granska bilder och användarkonton har vi på Källkritikbyrån en stor guide som du hittar här:? Stora verktygslådan för viralgranskareLÄS MER:? Nej, Kalles jul är inte inställd i år heller? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Här är historien bakom "Ja till Lucia"-bilden på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
edf7715aa2689c9f8dea85062aaac99a87dbad98
1605d090d0fa06df2ca1262b3b84f4bb247ef2c2
1605d090d0fa06df2ca1262b3b84f4bb247ef2c2Manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord.
Två manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord, något som inte stämmer. ”Varuhusen har julbutiker och vi erbjuder julbord i våra restauranger”, säger Ikeas presschef.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
Inför jul verkar en del personer vara extra mottagliga för skämt och bluffar med budskapet att julen på något sätt är i fara. Det har vi sett exempel på tidigare år med Källkritikbyrån.
I år har två manipulerade bilder fått spridning på Twitter/X från ett konto som uttryckligen beskriver sig som en spridare av satir. Bilderna ser ut att föreställa Ikea-skyltar som använder orden vinterbord och vintermust.
Den ena av bilderna på Twitter/X, publicerade den 5 december.
Så här skriver personen:
Just när man trodde att svensk kultur och svenska traditioner började bli ok att gilla igen.. Inlägg på Twitter/X 5 december
Inlägget har hittills visats över 162 000 gånger på plattformen.
Inlägget på Twitter/X 5 december.
Inläggets avsändare berättar upprepade gånger i tråden att det är den som skapat bilderna:
Det är jag som gjorde bilderna. Detta för att visa att vi blivit så islamiserade att ingen längre blir förvånad över de mest sjuka krumbukter vi förväntas göra. Att samhället är så sjukt att det hade kunnat varit sant Kommentar på Twitter/X 6 december
Tidigare år har Ikea också hamnat i sökarljuset för olika sociala medier-drev, pådrivna av svenska politiker, och fått försvara sig. - Julen är väldigt närvarande på Ikea, både i våra varuhus och på Ikea.se. Varuhusen har julbutiker, vi erbjuder julbord i våra restauranger och på Ikea.se kan våra kunder få julklappstips och julinspiration. På Ikea.se nämns ordet jul fler än 27 000 gånger, säger Fredrik Norrlid, presschef på Ikea, till Källkritikbyrån.
För den som möter bilderna i inlägget på Twitter/X så finns en så kallad ”community note” som upplyser om att texterna på skyltarna i bilderna är utbytta och att Ikea använder ordet julbord.
Kommentar på Twitter/X 6 december.
Men även innan den noteringen tillkom hade man kunnat upptäcka att det handlade om satir genom att undersöka avsändaren. Kontot som lagt upp bilderna beskriver sig som en ”islamkritisk memebyggare” och skriver på sin profil att den ”blandar humor och satir med allvar och fakta”.Bilderna i sig innehåller en liten uppmärkning, vilket inläggets skapare också påpekar i tråden.
Inzoomning i en av bilderna.
När bilderna skärmdumpas och sprids utan länk till inlägget verkar människor ha svårare att uppfatta att det rör sig om satirbilder.
Så här skriver en kvinna på Facebook:
Nu ska vi tydligen handla vinterklappar, klä vintergranen, vänta på vintertomten och önska varandra god vinter? När inget får nämnas vid sitt rätta namn längreUtdrag ur kommentar på Facebook 7 december
Kommentar på Facebook 6 december.
Men även i tråden på Twitter/X är det många som reagerar likartat:
”JUL och JULmust heter det på svenska och det är det som gäller i det här landet! Skiter fullständigt i om någon blir "kränkt"!”Kommentar på Twitter/X 6 december
Inlägget sprids även med skämt om de som låter sig luras av bilderna.
Inlägg på Twitter/X 7 december.
För den som vill lära sig mer om att granska bilder och användarkonton har vi på Källkritikbyrån en stor guide som du hittar här:? Stora verktygslådan för viralgranskareLÄS MER:? Nej, Kalles jul är inte inställd i år heller? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Här är historien bakom "Ja till Lucia"-bilden på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
1605d090d0fa06df2ca1262b3b84f4bb247ef2c2
edf7715aa2689c9f8dea85062aaac99a87dbad98
TITLE: Satir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilska DESCRIPTION: Manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord. CONTENT: Två manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord, något som inte stämmer. ”Varuhusen har julbutiker och vi erbjuder julbord i våra restauranger”, säger Ikeas presschef. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook Inför jul verkar en del personer vara extra mottagliga för skämt och bluffar med budskapet att julen på något sätt är i fara. Det har vi sett exempel på tidigare år med Källkritikbyrån. I år har två manipulerade bilder fått spridning på Twitter/X från ett konto som uttryckligen beskriver sig som en spridare av satir. Bilderna ser ut att föreställa Ikea-skyltar som använder orden vinterbord och vintermust. Den ena av bilderna på Twitter/X, publicerade den 5 december. Så här skriver personen: Just när man trodde att svensk kultur och svenska traditioner började bli ok att gilla igen.. Inlägg på Twitter/X 5 december Inlägget har hittills visats över 162 000 gånger på plattformen. Inlägget på Twitter/X 5 december. Inläggets avsändare berättar upprepade gånger i tråden att det är den som skapat bilderna: Det är jag som gjorde bilderna. Detta för att visa att vi blivit så islamiserade att ingen längre blir förvånad över de mest sjuka krumbukter vi förväntas göra. Att samhället är så sjukt att det hade kunnat varit sant Kommentar på Twitter/X 6 december Tidigare år har Ikea också hamnat i sökarljuset för olika sociala medier-drev, pådrivna av svenska politiker, och fått försvara sig. - Julen är väldigt närvarande på Ikea, både i våra varuhus och på Ikea.se. Varuhusen har julbutiker, vi erbjuder julbord i våra restauranger och på Ikea.se kan våra kunder få julklappstips och julinspiration. På Ikea.se nämns ordet jul fler än 27 000 gånger, säger Fredrik Norrlid, presschef på Ikea, till Källkritikbyrån. För den som möter bilderna i inlägget på Twitter/X så finns en så kallad ”community note” som upplyser om att texterna på skyltarna i bilderna är utbytta och att Ikea använder ordet julbord. Kommentar på Twitter/X 6 december. Men även innan den noteringen tillkom hade man kunnat upptäcka att det handlade om satir genom att undersöka avsändaren. Kontot som lagt upp bilderna beskriver sig som en ”islamkritisk memebyggare” och skriver på sin profil att den ”blandar humor och satir med allvar och fakta”.Bilderna i sig innehåller en liten uppmärkning, vilket inläggets skapare också påpekar i tråden. Inzoomning i en av bilderna. När bilderna skärmdumpas och sprids utan länk till inlägget verkar människor ha svårare att uppfatta att det rör sig om satirbilder. Så här skriver en kvinna på Facebook: Nu ska vi tydligen handla vinterklappar, klä vintergranen, vänta på vintertomten och önska varandra god vinter? När inget får nämnas vid sitt rätta namn längreUtdrag ur kommentar på Facebook 7 december Kommentar på Facebook 6 december. Men även i tråden på Twitter/X är det många som reagerar likartat: ”JUL och JULmust heter det på svenska och det är det som gäller i det här landet! Skiter fullständigt i om någon blir "kränkt"!”Kommentar på Twitter/X 6 december Inlägget sprids även med skämt om de som låter sig luras av bilderna. Inlägg på Twitter/X 7 december. För den som vill lära sig mer om att granska bilder och användarkonton har vi på Källkritikbyrån en stor guide som du hittar här:? Stora verktygslådan för viralgranskareLÄS MER:? Nej, Kalles jul är inte inställd i år heller? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Här är historien bakom "Ja till Lucia"-bilden på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Satir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilska DESCRIPTION: Manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord. CONTENT: Två manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord, något som inte stämmer. ”Varuhusen har julbutiker och vi erbjuder julbord i våra restauranger”, säger Ikeas presschef. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook Inför jul verkar en del personer vara extra mottagliga för skämt och bluffar med budskapet att julen på något sätt är i fara. Det har vi sett exempel på tidigare år med Källkritikbyrån. I år har två manipulerade bilder fått spridning på Twitter/X från ett konto som uttryckligen beskriver sig som en spridare av satir. Bilderna ser ut att föreställa Ikea-skyltar som använder orden vinterbord och vintermust. Den ena av bilderna på Twitter/X, publicerade den 5 december. Så här skriver personen: Just när man trodde att svensk kultur och svenska traditioner började bli ok att gilla igen.. Inlägg på Twitter/X 5 december Inlägget har hittills visats över 162 000 gånger på plattformen. Inlägget på Twitter/X 5 december. Inläggets avsändare berättar upprepade gånger i tråden att det är den som skapat bilderna: Det är jag som gjorde bilderna. Detta för att visa att vi blivit så islamiserade att ingen längre blir förvånad över de mest sjuka krumbukter vi förväntas göra. Att samhället är så sjukt att det hade kunnat varit sant Kommentar på Twitter/X 6 december Tidigare år har Ikea också hamnat i sökarljuset för olika sociala medier-drev, pådrivna av svenska politiker, och fått försvara sig. - Julen är väldigt närvarande på Ikea, både i våra varuhus och på Ikea.se. Varuhusen har julbutiker, vi erbjuder julbord i våra restauranger och på Ikea.se kan våra kunder få julklappstips och julinspiration. På Ikea.se nämns ordet jul fler än 27 000 gånger, säger Fredrik Norrlid, presschef på Ikea, till Källkritikbyrån. För den som möter bilderna i inlägget på Twitter/X så finns en så kallad ”community note” som upplyser om att texterna på skyltarna i bilderna är utbytta och att Ikea använder ordet julbord. Kommentar på Twitter/X 6 december. Men även innan den noteringen tillkom hade man kunnat upptäcka att det handlade om satir genom att undersöka avsändaren. Kontot som lagt upp bilderna beskriver sig som en ”islamkritisk memebyggare” och skriver på sin profil att den ”blandar humor och satir med allvar och fakta”.Bilderna i sig innehåller en liten uppmärkning, vilket inläggets skapare också påpekar i tråden. Inzoomning i en av bilderna. När bilderna skärmdumpas och sprids utan länk till inlägget verkar människor ha svårare att uppfatta att det rör sig om satirbilder. Så här skriver en kvinna på Facebook: Nu ska vi tydligen handla vinterklappar, klä vintergranen, vänta på vintertomten och önska varandra god vinter? När inget får nämnas vid sitt rätta namn längreUtdrag ur kommentar på Facebook 7 december Kommentar på Facebook 6 december. Men även i tråden på Twitter/X är det många som reagerar likartat: ”JUL och JULmust heter det på svenska och det är det som gäller i det här landet! Skiter fullständigt i om någon blir "kränkt"!”Kommentar på Twitter/X 6 december Inlägget sprids även med skämt om de som låter sig luras av bilderna. Inlägg på Twitter/X 7 december. För den som vill lära sig mer om att granska bilder och användarkonton har vi på Källkritikbyrån en stor guide som du hittar här:? Stora verktygslådan för viralgranskareLÄS MER:? Nej, Kalles jul är inte inställd i år heller? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Här är historien bakom "Ja till Lucia"-bilden på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
edf7715aa2689c9f8dea85062aaac99a87dbad98
1605d090d0fa06df2ca1262b3b84f4bb247ef2c2
d5d350044c7221eb4be24a3f9f760737fe762b93Vilseledande påståenden om metanreducerande tillskott.
Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte.
Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden.
Från sajten Fria tider 1 december.
Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags:
”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december
Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla.
Reaktion i kons mage
Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person.
Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla.
Inlägg på Facebook 1 december.
Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.
Mjölken blir inte förgiftad
”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags.
Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket.
Inlägg på Twitter/X 2 december.
Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring.
Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet.
Bill Gates
I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat.
Från sajten Samnytt 1 december.
Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering.
Kommentar på Facebook 3 december.
”Klimatarbetet är nonsens”
Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper.
– Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg.
Kommentar på Facebook 3 december.
Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier.
– Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar.
Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2062a8fd62d090995c78c7f77e0233ff2844303a
d5d350044c7221eb4be24a3f9f760737fe762b93
TITLE: Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor DESCRIPTION: Vilseledande påståenden om metanreducerande tillskott. CONTENT: Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden. Från sajten Fria tider 1 december. Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags: ”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla. Reaktion i kons mage Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person. Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla. Inlägg på Facebook 1 december. Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån. Mjölken blir inte förgiftad ”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags. Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket. Inlägg på Twitter/X 2 december. Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring. Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet. Bill Gates I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Från sajten Samnytt 1 december. Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering. Kommentar på Facebook 3 december. ”Klimatarbetet är nonsens” Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper. – Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg. Kommentar på Facebook 3 december. Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier. – Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar. Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor DESCRIPTION: Vilseledande påståenden om metanreducerande tillskott. CONTENT: Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden. Från sajten Fria tider 1 december. Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags: ”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla. Reaktion i kons mage Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person. Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla. Inlägg på Facebook 1 december. Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån. Mjölken blir inte förgiftad ”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags. Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket. Inlägg på Twitter/X 2 december. Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring. Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet. Bill Gates I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Från sajten Samnytt 1 december. Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering. Kommentar på Facebook 3 december. ”Klimatarbetet är nonsens” Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper. – Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg. Kommentar på Facebook 3 december. Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier. – Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar. Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
d5d350044c7221eb4be24a3f9f760737fe762b93
2062a8fd62d090995c78c7f77e0233ff2844303a
2062a8fd62d090995c78c7f77e0233ff2844303aVilseledande påståenden om metanreducerande tillskott.
Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte.
Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden.
Från sajten Fria tider 1 december.
Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags:
”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december
Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla.
Reaktion i kons mage
Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person.
Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla.
Inlägg på Facebook 1 december.
Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.
Mjölken blir inte förgiftad
”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags.
Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket.
Inlägg på Twitter/X 2 december.
Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring.
Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet.
Bill Gates
I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat.
Från sajten Samnytt 1 december.
Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering.
Kommentar på Facebook 3 december.
”Klimatarbetet är nonsens”
Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper.
– Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg.
Kommentar på Facebook 3 december.
Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier.
– Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar.
Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2062a8fd62d090995c78c7f77e0233ff2844303a
d5d350044c7221eb4be24a3f9f760737fe762b93
TITLE: Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor DESCRIPTION: Vilseledande påståenden om metanreducerande tillskott. CONTENT: Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden. Från sajten Fria tider 1 december. Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags: ”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla. Reaktion i kons mage Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person. Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla. Inlägg på Facebook 1 december. Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån. Mjölken blir inte förgiftad ”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags. Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket. Inlägg på Twitter/X 2 december. Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring. Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet. Bill Gates I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Från sajten Samnytt 1 december. Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering. Kommentar på Facebook 3 december. ”Klimatarbetet är nonsens” Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper. – Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg. Kommentar på Facebook 3 december. Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier. – Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar. Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor DESCRIPTION: Vilseledande påståenden om metanreducerande tillskott. CONTENT: Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden. Från sajten Fria tider 1 december. Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags: ”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla. Reaktion i kons mage Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person. Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla. Inlägg på Facebook 1 december. Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån. Mjölken blir inte förgiftad ”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags. Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket. Inlägg på Twitter/X 2 december. Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring. Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet. Bill Gates I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat. Från sajten Samnytt 1 december. Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering. Kommentar på Facebook 3 december. ”Klimatarbetet är nonsens” Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper. – Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg. Kommentar på Facebook 3 december. Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier. – Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar. Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
d5d350044c7221eb4be24a3f9f760737fe762b93
2062a8fd62d090995c78c7f77e0233ff2844303a
1013b003413df1c070cb41bd7558707a7fe06c62Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor.
På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna.
Foto: Skärmdump/sociala medier
”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för.
Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter.
Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade.
Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com.
John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen.
Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan.
Kommentar på Facebook.
Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek.
Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna.
Recension på Facebook.
Så funkar det
Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska.
Annons på Facebook.
Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den.
Kommentar på Facebook.
Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura.
Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto.
Foto: Skärmdump från betalningssidan.
Hot om inkasso
En av danskarna som blev lurad är John Egtved.
Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar.
– Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han.
Kommentar på Facebook.
Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”.
Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”.
– Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar.
Den danska sajten.
Koppling till Ungern
På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte.
Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka.
Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra.
Vem ligger bakom?
Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen.
Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen.
Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier.
25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget.
Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft.
Vi har inte fått någon kommentar från honom.
Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år.
Kommentar på Facebook.
Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek.
Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han.
38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier
Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen.
Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor.
Råd till drabbade
Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet.
Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period.
Från Konsumentverkets sida.
Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket.
Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson.
Den finskspråkiga sajten.
Här är sajterna
Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com
Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com
Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com
Norge Helsevurdering.com
Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt!
Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk
Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
3e7bb59e394a59c80a60de391aa9988a79419421
1013b003413df1c070cb41bd7558707a7fe06c62
TITLE: Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller” DESCRIPTION: Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor. CONTENT: På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna. Foto: Skärmdump/sociala medier ”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för. Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter. Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade. Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com. John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen. Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan. Kommentar på Facebook. Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek. Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna. Recension på Facebook. Så funkar det Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska. Annons på Facebook. Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den. Kommentar på Facebook. Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura. Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto. Foto: Skärmdump från betalningssidan. Hot om inkasso En av danskarna som blev lurad är John Egtved. Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar. – Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han. Kommentar på Facebook. Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”. Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”. – Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar. Den danska sajten. Koppling till Ungern På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte. Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka. Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra. Vem ligger bakom? Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen. Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen. Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier. 25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget. Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft. Vi har inte fått någon kommentar från honom. Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år. Kommentar på Facebook. Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek. Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han. 38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen. Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor. Råd till drabbade Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet. Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period. Från Konsumentverkets sida. Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket. Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson. Den finskspråkiga sajten. Här är sajterna Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com Norge Helsevurdering.com Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt! Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
TITLE: Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller” DESCRIPTION: Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor. CONTENT: På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna. Foto: Skärmdump/sociala medier ”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för. Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter. Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade. Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com. John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen. Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan. Kommentar på Facebook. Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek. Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna. Recension på Facebook. Så funkar det Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska. Annons på Facebook. Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den. Kommentar på Facebook. Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura. Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto. Foto: Skärmdump från betalningssidan. Hot om inkasso En av danskarna som blev lurad är John Egtved. Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar. – Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han. Kommentar på Facebook. Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”. Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”. – Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar. Den danska sajten. Koppling till Ungern På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte. Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka. Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra. Vem ligger bakom? Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen. Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen. Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier. 25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget. Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft. Vi har inte fått någon kommentar från honom. Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år. Kommentar på Facebook. Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek. Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han. 38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen. Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor. Råd till drabbade Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet. Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period. Från Konsumentverkets sida. Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket. Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson. Den finskspråkiga sajten. Här är sajterna Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com Norge Helsevurdering.com Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt! Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
1013b003413df1c070cb41bd7558707a7fe06c62
3e7bb59e394a59c80a60de391aa9988a79419421
3e7bb59e394a59c80a60de391aa9988a79419421Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor.
På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna.
Foto: Skärmdump/sociala medier
”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för.
Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter.
Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade.
Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com.
John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen.
Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan.
Kommentar på Facebook.
Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek.
Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna.
Recension på Facebook.
Så funkar det
Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska.
Annons på Facebook.
Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den.
Kommentar på Facebook.
Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura.
Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto.
Foto: Skärmdump från betalningssidan.
Hot om inkasso
En av danskarna som blev lurad är John Egtved.
Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar.
– Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han.
Kommentar på Facebook.
Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”.
Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”.
– Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar.
Den danska sajten.
Koppling till Ungern
På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte.
Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka.
Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra.
Vem ligger bakom?
Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen.
Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen.
Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier.
25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget.
Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft.
Vi har inte fått någon kommentar från honom.
Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år.
Kommentar på Facebook.
Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek.
Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han.
38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier
Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen.
Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor.
Råd till drabbade
Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet.
Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period.
Från Konsumentverkets sida.
Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket.
Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson.
Den finskspråkiga sajten.
Här är sajterna
Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com
Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com
Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com
Norge Helsevurdering.com
Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt!
Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk
Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
3e7bb59e394a59c80a60de391aa9988a79419421
1013b003413df1c070cb41bd7558707a7fe06c62
TITLE: Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller” DESCRIPTION: Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor. CONTENT: På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna. Foto: Skärmdump/sociala medier ”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för. Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter. Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade. Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com. John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen. Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan. Kommentar på Facebook. Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek. Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna. Recension på Facebook. Så funkar det Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska. Annons på Facebook. Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den. Kommentar på Facebook. Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura. Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto. Foto: Skärmdump från betalningssidan. Hot om inkasso En av danskarna som blev lurad är John Egtved. Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar. – Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han. Kommentar på Facebook. Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”. Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”. – Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar. Den danska sajten. Koppling till Ungern På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte. Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka. Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra. Vem ligger bakom? Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen. Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen. Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier. 25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget. Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft. Vi har inte fått någon kommentar från honom. Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år. Kommentar på Facebook. Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek. Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han. 38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen. Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor. Råd till drabbade Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet. Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period. Från Konsumentverkets sida. Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket. Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson. Den finskspråkiga sajten. Här är sajterna Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com Norge Helsevurdering.com Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt! Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
TITLE: Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller” DESCRIPTION: Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor. CONTENT: På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna. Foto: Skärmdump/sociala medier ”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för. Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter. Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade. Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com. John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen. Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan. Kommentar på Facebook. Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek. Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna. Recension på Facebook. Så funkar det Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska. Annons på Facebook. Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den. Kommentar på Facebook. Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura. Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto. Foto: Skärmdump från betalningssidan. Hot om inkasso En av danskarna som blev lurad är John Egtved. Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar. – Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han. Kommentar på Facebook. Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”. Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”. – Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar. Den danska sajten. Koppling till Ungern På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte. Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka. Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra. Vem ligger bakom? Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen. Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen. Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier. 25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget. Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft. Vi har inte fått någon kommentar från honom. Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år. Kommentar på Facebook. Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek. Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han. 38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen. Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor. Råd till drabbade Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet. Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period. Från Konsumentverkets sida. Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket. Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson. Den finskspråkiga sajten. Här är sajterna Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com Norge Helsevurdering.com Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt! Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
1013b003413df1c070cb41bd7558707a7fe06c62
3e7bb59e394a59c80a60de391aa9988a79419421
af2cab8e630de09ad811fd6a7f8ba1f4b8463494Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna.
En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare.
Inlägg på bluffsida på Facebook.
Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november:
Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november
På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook.
Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag.
I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien.
I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra.
Omdöme på bluffsidan.
Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan:
Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook
En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet
Kolla upp sidan - steg för steg
o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder.
Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare
Hjälp inte bedragarna
· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter"
Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
4157e060c5cfaff1ffebb61f542a345af89dba98
af2cab8e630de09ad811fd6a7f8ba1f4b8463494
TITLE: Bluffsida lockar med ”lyxig familjeresa” till Lappland DESCRIPTION: Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna. CONTENT: En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare. Inlägg på bluffsida på Facebook. Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november: Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook. Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag. I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien. I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra. Omdöme på bluffsidan. Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan: Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet Kolla upp sidan - steg för steg o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder. Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter" Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Bluffsida lockar med ”lyxig familjeresa” till Lappland DESCRIPTION: Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna. CONTENT: En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare. Inlägg på bluffsida på Facebook. Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november: Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook. Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag. I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien. I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra. Omdöme på bluffsidan. Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan: Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet Kolla upp sidan - steg för steg o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder. Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter" Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
af2cab8e630de09ad811fd6a7f8ba1f4b8463494
4157e060c5cfaff1ffebb61f542a345af89dba98
4157e060c5cfaff1ffebb61f542a345af89dba98Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna.
En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare.
Inlägg på bluffsida på Facebook.
Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november:
Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november
På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook.
Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag.
I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien.
I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra.
Omdöme på bluffsidan.
Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan:
Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook
En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet
Kolla upp sidan - steg för steg
o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder.
Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare
Hjälp inte bedragarna
· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter"
Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
4157e060c5cfaff1ffebb61f542a345af89dba98
af2cab8e630de09ad811fd6a7f8ba1f4b8463494
TITLE: Bluffsida lockar med ”lyxig familjeresa” till Lappland DESCRIPTION: Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna. CONTENT: En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare. Inlägg på bluffsida på Facebook. Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november: Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook. Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag. I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien. I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra. Omdöme på bluffsidan. Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan: Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet Kolla upp sidan - steg för steg o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder. Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter" Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Bluffsida lockar med ”lyxig familjeresa” till Lappland DESCRIPTION: Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna. CONTENT: En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare. Inlägg på bluffsida på Facebook. Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november: Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook. Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag. I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien. I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra. Omdöme på bluffsidan. Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan: Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet Kolla upp sidan - steg för steg o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder. Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter" Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
af2cab8e630de09ad811fd6a7f8ba1f4b8463494
4157e060c5cfaff1ffebb61f542a345af89dba98
a2bf3b0efb90cdf6742037ba36a025be777245dcJust nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor.
Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken.
Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson
Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället.
Exempel på blufferbjudande på Facebook.
Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon.
Kända varumärken
Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas:
Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024
Så här gör du
o Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?
o Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.
o Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten.
o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades.
I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.
o Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.
I sociala medier: Kolla upp sidan
Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor.
Photoshoppade skyltar.
o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare
Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga.
Bluffannons på Facebook.
Okända varumärken
Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar.
Bluffkommentar på Facebook.
Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser:
Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024
Dropshipping
Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder.
En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier.
Annons från i höstas.
Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier.
Vad kan du som gått i fällan göra?
Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor.
Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa.
Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips:
Hjälp inte bedragarna
· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv
Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
47edd897425ccf5bbe006bb289c89844401f8894
a2bf3b0efb90cdf6742037ba36a025be777245dc
TITLE: Guide: Så undviker du att luras av blufferbjudanden DESCRIPTION: Just nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor. CONTENT: Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken. Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället. Exempel på blufferbjudande på Facebook. Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon. Kända varumärken Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas: Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024 Så här gör du o Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut? o Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke. o Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten. o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades. I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades. o Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst. I sociala medier: Kolla upp sidan Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor. Photoshoppade skyltar. o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga. Bluffannons på Facebook. Okända varumärken Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar. Bluffkommentar på Facebook. Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser: Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024 Dropshipping Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder. En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier. Annons från i höstas. Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier. Vad kan du som gått i fällan göra? Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor. Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa. Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips: Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Guide: Så undviker du att luras av blufferbjudanden DESCRIPTION: Just nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor. CONTENT: Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken. Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället. Exempel på blufferbjudande på Facebook. Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon. Kända varumärken Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas: Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024 Så här gör du o Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut? o Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke. o Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten. o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades. I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades. o Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst. I sociala medier: Kolla upp sidan Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor. Photoshoppade skyltar. o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga. Bluffannons på Facebook. Okända varumärken Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar. Bluffkommentar på Facebook. Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser: Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024 Dropshipping Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder. En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier. Annons från i höstas. Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier. Vad kan du som gått i fällan göra? Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor. Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa. Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips: Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
a2bf3b0efb90cdf6742037ba36a025be777245dc
47edd897425ccf5bbe006bb289c89844401f8894
47edd897425ccf5bbe006bb289c89844401f8894Just nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor.
Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken.
Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson
Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället.
Exempel på blufferbjudande på Facebook.
Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon.
Kända varumärken
Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas:
Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024
Så här gör du
o Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?
o Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.
o Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten.
o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades.
I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.
o Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.
I sociala medier: Kolla upp sidan
Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor.
Photoshoppade skyltar.
o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare
Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga.
Bluffannons på Facebook.
Okända varumärken
Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar.
Bluffkommentar på Facebook.
Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser:
Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024
Dropshipping
Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder.
En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier.
Annons från i höstas.
Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier.
Vad kan du som gått i fällan göra?
Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor.
Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa.
Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips:
Hjälp inte bedragarna
· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv
Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
47edd897425ccf5bbe006bb289c89844401f8894
a2bf3b0efb90cdf6742037ba36a025be777245dc
TITLE: Guide: Så undviker du att luras av blufferbjudanden DESCRIPTION: Just nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor. CONTENT: Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken. Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället. Exempel på blufferbjudande på Facebook. Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon. Kända varumärken Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas: Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024 Så här gör du o Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut? o Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke. o Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten. o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades. I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades. o Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst. I sociala medier: Kolla upp sidan Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor. Photoshoppade skyltar. o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga. Bluffannons på Facebook. Okända varumärken Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar. Bluffkommentar på Facebook. Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser: Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024 Dropshipping Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder. En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier. Annons från i höstas. Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier. Vad kan du som gått i fällan göra? Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor. Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa. Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips: Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Guide: Så undviker du att luras av blufferbjudanden DESCRIPTION: Just nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor. CONTENT: Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken. Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället. Exempel på blufferbjudande på Facebook. Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon. Kända varumärken Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas: Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024 Så här gör du o Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut? o Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke. o Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten. o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades. I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades. o Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst. I sociala medier: Kolla upp sidan Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor. Photoshoppade skyltar. o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga. Bluffannons på Facebook. Okända varumärken Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar. Bluffkommentar på Facebook. Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser: Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024 Dropshipping Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder. En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier. Annons från i höstas. Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier. Vad kan du som gått i fällan göra? Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor. Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa. Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips: Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
a2bf3b0efb90cdf6742037ba36a025be777245dc
47edd897425ccf5bbe006bb289c89844401f8894