Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen

DESCRIPTION:
Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.

CONTENT:
Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.

Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro

Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.

 @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss???? 

Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan. 

Från Viralgranskaren 2018-

Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.

Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.

- Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet

Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!

TITLE:
Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen

DESCRIPTION:
Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.

CONTENT:
Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.

Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro

Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.

 @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss???? 

Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan. 

Från Viralgranskaren 2018-

Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.

Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.

- Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet

Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!

Versions

1. 2024-10-28 12:31:28

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 9fc4366dae6e25a75375584d2b0e330c2da55752
   Title:

   Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen
   Description:

   Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.
   Content

   Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.
   
   Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro
   
   Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.
   
   @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss????
   
   Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan.
   
   Från Viralgranskaren 2018-
   
   Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.
   
   Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.
   
   - Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!
2. 2024-10-28 12:31:28

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 21d8dc141de8d40ef26d7225f4b9157ff7aff994
   Title:

   Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen
   Description:

   Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.
   Content

   Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.
   
   Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro
   
   Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.
   
   @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss????
   
   Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan.
   
   Från Viralgranskaren 2018-
   
   Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.
   
   Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.
   
   - Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!

Changes

TITLE:
Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen

DESCRIPTION:
Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.

CONTENT:
Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.

Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro

Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.

 @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss???? 

Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan. 

Från Viralgranskaren 2018-

Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.

Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.

- Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet

Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!

TITLE:
Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen

DESCRIPTION:
Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.

CONTENT:
Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.

Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro

Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.

 @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss???? 

Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan. 

Från Viralgranskaren 2018-

Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.

Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.

- Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet

Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!

Versions

1. 2024-10-28 12:31:28

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 9fc4366dae6e25a75375584d2b0e330c2da55752
   Title:

   Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen
   Description:

   Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.
   Content

   Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.
   
   Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro
   
   Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.
   
   @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss????
   
   Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan.
   
   Från Viralgranskaren 2018-
   
   Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.
   
   Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.
   
   - Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!
2. 2024-10-28 12:31:28

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 21d8dc141de8d40ef26d7225f4b9157ff7aff994
   Title:

   Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen
   Description:

   Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.
   Content

   Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.
   
   Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro
   
   Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.
   
   @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss????
   
   Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan.
   
   Från Viralgranskaren 2018-
   
   Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.
   
   Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.
   
   - Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!

Changes

TITLE:
Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

DESCRIPTION:
Utnyttjas i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.

CONTENT:
Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook/Odd Molly

Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.

Från Odd Mollys sajt.

Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:

Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB ("Odd Molly") den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt. 

 Från Facebook-annons 23 oktober.

Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen - de skriver så här på engelska:

Bankruptcy Liquidation Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF

 Från bedragarnas sajt 

Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.- Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.- Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!

Undersök annonser

Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som ”Going Out of Business Sales” och ”ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin ”Modell”, snarare än affärsverksamhet.Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.

Sökning på orden ”på grund av konkurs” i Facebooks ad library.

Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:? Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook

Varningstecken

När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?

För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:

I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.Så här står det på bluffsidan:

Från den falska Odd Molly-sajten.

Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.

Whois-sökning

Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?Googla på whois och välj en tjänst.När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.Slutligen, ett par allmänna tips: 

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

DESCRIPTION:
Utnyttjas i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.

CONTENT:
Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook/Odd Molly

Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.

Från Odd Mollys sajt.

Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:

Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB ("Odd Molly") den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt. 

 Från Facebook-annons 23 oktober.

Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen - de skriver så här på engelska:

Bankruptcy Liquidation Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF

 Från bedragarnas sajt 

Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.- Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.- Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!

Undersök annonser

Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som ”Going Out of Business Sales” och ”ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin ”Modell”, snarare än affärsverksamhet.Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.

Sökning på orden ”på grund av konkurs” i Facebooks ad library.

Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:? Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook

Varningstecken

När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?

För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:

I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.Så här står det på bluffsidan:

Från den falska Odd Molly-sajten.

Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.

Whois-sökning

Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?Googla på whois och välj en tjänst.När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.Slutligen, ett par allmänna tips: 

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-10-24 09:13:26

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 830511d088bde04d82eebfd5e17fca3ab497cd0a
   Title:

   Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   Description:

   Utnyttjas i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.
   Content

   Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Odd Molly
   
   Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.
   
   Från Odd Mollys sajt.
   
   Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:
   
   Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB ("Odd Molly") den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt.
   
   Från Facebook-annons 23 oktober.
   
   Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen - de skriver så här på engelska:
   
   Bankruptcy Liquidation Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF
   
   Från bedragarnas sajt
   
   Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.- Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.- Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!
   
   Undersök annonser
   
   Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som ”Going Out of Business Sales” och ”ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin ”Modell”, snarare än affärsverksamhet.Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.
   
   Sökning på orden ”på grund av konkurs” i Facebooks ad library.
   
   Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:? Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook
   
   Varningstecken
   
   När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?
   
   För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:
   
   I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.Så här står det på bluffsidan:
   
   Från den falska Odd Molly-sajten.
   
   Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.
   
   Whois-sökning
   
   Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?Googla på whois och välj en tjänst.När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.Slutligen, ett par allmänna tips:
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-10-24 09:13:26

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 98d9380cc6a8d91d301d88e57078072f31c9b4a5
   Title:

   Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   Description:

   Utnyttjas i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.
   Content

   Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Odd Molly
   
   Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.
   
   Från Odd Mollys sajt.
   
   Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:
   
   Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB ("Odd Molly") den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt.
   
   Från Facebook-annons 23 oktober.
   
   Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen - de skriver så här på engelska:
   
   Bankruptcy Liquidation Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF
   
   Från bedragarnas sajt
   
   Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.- Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.- Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!
   
   Undersök annonser
   
   Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som ”Going Out of Business Sales” och ”ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin ”Modell”, snarare än affärsverksamhet.Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.
   
   Sökning på orden ”på grund av konkurs” i Facebooks ad library.
   
   Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:? Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook
   
   Varningstecken
   
   När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?
   
   För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:
   
   I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.Så här står det på bluffsidan:
   
   Från den falska Odd Molly-sajten.
   
   Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.
   
   Whois-sökning
   
   Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?Googla på whois och välj en tjänst.När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.Slutligen, ett par allmänna tips:
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

DESCRIPTION:
Utnyttjas i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.

CONTENT:
Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook/Odd Molly

Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.

Från Odd Mollys sajt.

Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:

Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB ("Odd Molly") den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt. 

 Från Facebook-annons 23 oktober.

Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen - de skriver så här på engelska:

Bankruptcy Liquidation Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF

 Från bedragarnas sajt 

Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.- Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.- Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!

Undersök annonser

Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som ”Going Out of Business Sales” och ”ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin ”Modell”, snarare än affärsverksamhet.Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.

Sökning på orden ”på grund av konkurs” i Facebooks ad library.

Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:? Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook

Varningstecken

När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?

För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:

I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.Så här står det på bluffsidan:

Från den falska Odd Molly-sajten.

Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.

Whois-sökning

Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?Googla på whois och välj en tjänst.När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.Slutligen, ett par allmänna tips: 

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

DESCRIPTION:
Utnyttjas i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.

CONTENT:
Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook/Odd Molly

Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.

Från Odd Mollys sajt.

Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:

Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB ("Odd Molly") den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt. 

 Från Facebook-annons 23 oktober.

Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen - de skriver så här på engelska:

Bankruptcy Liquidation Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF

 Från bedragarnas sajt 

Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.- Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.- Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!

Undersök annonser

Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som ”Going Out of Business Sales” och ”ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin ”Modell”, snarare än affärsverksamhet.Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.

Sökning på orden ”på grund av konkurs” i Facebooks ad library.

Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:? Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook

Varningstecken

När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?

För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:

I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.Så här står det på bluffsidan:

Från den falska Odd Molly-sajten.

Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.

Whois-sökning

Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?Googla på whois och välj en tjänst.När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.Slutligen, ett par allmänna tips: 

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-10-24 09:13:26

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 830511d088bde04d82eebfd5e17fca3ab497cd0a
   Title:

   Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   Description:

   Utnyttjas i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.
   Content

   Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Odd Molly
   
   Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.
   
   Från Odd Mollys sajt.
   
   Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:
   
   Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB ("Odd Molly") den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt.
   
   Från Facebook-annons 23 oktober.
   
   Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen - de skriver så här på engelska:
   
   Bankruptcy Liquidation Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF
   
   Från bedragarnas sajt
   
   Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.- Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.- Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!
   
   Undersök annonser
   
   Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som ”Going Out of Business Sales” och ”ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin ”Modell”, snarare än affärsverksamhet.Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.
   
   Sökning på orden ”på grund av konkurs” i Facebooks ad library.
   
   Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:? Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook
   
   Varningstecken
   
   När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?
   
   För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:
   
   I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.Så här står det på bluffsidan:
   
   Från den falska Odd Molly-sajten.
   
   Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.
   
   Whois-sökning
   
   Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?Googla på whois och välj en tjänst.När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.Slutligen, ett par allmänna tips:
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-10-24 09:13:26

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 98d9380cc6a8d91d301d88e57078072f31c9b4a5
   Title:

   Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   Description:

   Utnyttjas i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.
   Content

   Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Odd Molly
   
   Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.
   
   Från Odd Mollys sajt.
   
   Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:
   
   Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB ("Odd Molly") den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt.
   
   Från Facebook-annons 23 oktober.
   
   Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen - de skriver så här på engelska:
   
   Bankruptcy Liquidation Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF
   
   Från bedragarnas sajt
   
   Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.- Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.- Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!
   
   Undersök annonser
   
   Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som ”Going Out of Business Sales” och ”ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin ”Modell”, snarare än affärsverksamhet.Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.
   
   Sökning på orden ”på grund av konkurs” i Facebooks ad library.
   
   Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:? Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook
   
   Varningstecken
   
   När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?
   
   För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:
   
   I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.Så här står det på bluffsidan:
   
   Från den falska Odd Molly-sajten.
   
   Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.
   
   Whois-sökning
   
   Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?Googla på whois och välj en tjänst.När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.Slutligen, ett par allmänna tips:
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo

DESCRIPTION:
Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.

CONTENT:
Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.

Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay

I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:

”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september

Video på Tiktok 11 augusti.

Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.

Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.

Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?

- Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.

Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:

Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt

Kommentar på Facebook till videon 10 september.

Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".

2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning 

2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker 

På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.

Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.

Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen. 

- Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Återkommande påstående

Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:

Foto: Skärmdump/AFP

Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.

Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”

Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.

Video på Youtube 11 augusti.

I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.

Vindkraft står för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändå sprids påståenden om motsatsen. Experter uppskattar förhållandet till 600âEUR"700 kilo per år från svenska vindkraftverk medan vägtrafiken står för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) April 8, 2024

Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:

I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024

Kräver tillstånd

När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.

Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.

- De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.

- Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland. 

Reel på Instagram 11 augusti.

Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.

- Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först. 

Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.

- Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.

Bisfenol A

Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?

- Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.

Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.

2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.

Hur vet man det?

- Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.

- Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.

PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.

Kommentar till videon 10 september.

Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak. 

Stefan Sauks svar

När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.

Video på Facebook 6 januari 20214.

”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.

Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:

Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt

SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.

Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.

Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.

Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:

- Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

TITLE:
Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo

DESCRIPTION:
Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.

CONTENT:
Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.

Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay

I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:

”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september

Video på Tiktok 11 augusti.

Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.

Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.

Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?

- Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.

Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:

Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt

Kommentar på Facebook till videon 10 september.

Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".

2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning 

2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker 

På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.

Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.

Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen. 

- Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Återkommande påstående

Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:

Foto: Skärmdump/AFP

Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.

Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”

Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.

Video på Youtube 11 augusti.

I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.

Vindkraft står för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändå sprids påståenden om motsatsen. Experter uppskattar förhållandet till 600âEUR"700 kilo per år från svenska vindkraftverk medan vägtrafiken står för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) April 8, 2024

Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:

I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024

Kräver tillstånd

När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.

Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.

- De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.

- Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland. 

Reel på Instagram 11 augusti.

Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.

- Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först. 

Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.

- Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.

Bisfenol A

Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?

- Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.

Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.

2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.

Hur vet man det?

- Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.

- Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.

PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.

Kommentar till videon 10 september.

Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak. 

Stefan Sauks svar

När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.

Video på Facebook 6 januari 20214.

”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.

Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:

Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt

SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.

Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.

Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.

Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:

- Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Versions

1. 2024-10-21 15:27:55

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 92fc7fca4ed380f21559d5a1a86db6884f275052
   Title:

   Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo
   Description:

   Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.
   Content

   Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay
   
   I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:
   
   ”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september
   
   Video på Tiktok 11 augusti.
   
   Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.
   
   Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.
   
   Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?
   
   - Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.
   
   Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:
   
   Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt
   
   Kommentar på Facebook till videon 10 september.
   
   Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".
   
   2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning
   
   2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker
   
   På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.
   
   Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.
   
   Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen.
   
   - Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
   
   Återkommande påstående
   
   Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:
   
   Foto: Skärmdump/AFP
   
   Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.
   
   Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”
   
   Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.
   
   Video på Youtube 11 augusti.
   
   I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.
   
   Vindkraft står för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändå sprids påståenden om motsatsen. Experter uppskattar förhållandet till 600âEUR"700 kilo per år från svenska vindkraftverk medan vägtrafiken står för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) April 8, 2024
   
   Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:
   
   I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024
   
   Kräver tillstånd
   
   När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.
   
   Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.
   
   - De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.
   
   - Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland.
   
   Reel på Instagram 11 augusti.
   
   Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.
   
   - Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först.
   
   Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.
   
   - Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.
   
   Bisfenol A
   
   Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?
   
   - Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.
   
   Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.
   
   2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.
   
   Hur vet man det?
   
   - Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.
   
   - Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.
   
   PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.
   
   Kommentar till videon 10 september.
   
   Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak.
   
   Stefan Sauks svar
   
   När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.
   
   Video på Facebook 6 januari 20214.
   
   ”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.
   
   Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:
   
   Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt
   
   SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.
   
   Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.
   
   Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.
   
   Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:
   
   - Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
2. 2024-10-21 15:27:55

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 5d4ebdefddf5f9597aa6de6d58ab15450cebc8b6
   Title:

   Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo
   Description:

   Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.
   Content

   Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay
   
   I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:
   
   ”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september
   
   Video på Tiktok 11 augusti.
   
   Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.
   
   Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.
   
   Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?
   
   - Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.
   
   Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:
   
   Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt
   
   Kommentar på Facebook till videon 10 september.
   
   Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".
   
   2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning
   
   2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker
   
   På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.
   
   Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.
   
   Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen.
   
   - Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
   
   Återkommande påstående
   
   Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:
   
   Foto: Skärmdump/AFP
   
   Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.
   
   Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”
   
   Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.
   
   Video på Youtube 11 augusti.
   
   I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.
   
   Vindkraft står för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändå sprids påståenden om motsatsen. Experter uppskattar förhållandet till 600âEUR"700 kilo per år från svenska vindkraftverk medan vägtrafiken står för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) April 8, 2024
   
   Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:
   
   I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024
   
   Kräver tillstånd
   
   När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.
   
   Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.
   
   - De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.
   
   - Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland.
   
   Reel på Instagram 11 augusti.
   
   Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.
   
   - Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först.
   
   Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.
   
   - Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.
   
   Bisfenol A
   
   Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?
   
   - Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.
   
   Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.
   
   2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.
   
   Hur vet man det?
   
   - Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.
   
   - Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.
   
   PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.
   
   Kommentar till videon 10 september.
   
   Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak.
   
   Stefan Sauks svar
   
   När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.
   
   Video på Facebook 6 januari 20214.
   
   ”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.
   
   Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:
   
   Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt
   
   SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.
   
   Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.
   
   Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.
   
   Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:
   
   - Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Changes

TITLE:
Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo

DESCRIPTION:
Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.

CONTENT:
Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.

Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay

I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:

”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september

Video på Tiktok 11 augusti.

Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.

Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.

Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?

- Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.

Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:

Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt

Kommentar på Facebook till videon 10 september.

Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".

2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning 

2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker 

På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.

Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.

Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen. 

- Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Återkommande påstående

Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:

Foto: Skärmdump/AFP

Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.

Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”

Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.

Video på Youtube 11 augusti.

I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.

Vindkraft står för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändå sprids påståenden om motsatsen. Experter uppskattar förhållandet till 600âEUR"700 kilo per år från svenska vindkraftverk medan vägtrafiken står för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) April 8, 2024

Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:

I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024

Kräver tillstånd

När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.

Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.

- De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.

- Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland. 

Reel på Instagram 11 augusti.

Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.

- Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först. 

Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.

- Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.

Bisfenol A

Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?

- Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.

Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.

2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.

Hur vet man det?

- Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.

- Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.

PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.

Kommentar till videon 10 september.

Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak. 

Stefan Sauks svar

När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.

Video på Facebook 6 januari 20214.

”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.

Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:

Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt

SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.

Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.

Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.

Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:

- Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

TITLE:
Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo

DESCRIPTION:
Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.

CONTENT:
Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.

Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay

I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:

”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september

Video på Tiktok 11 augusti.

Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.

Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.

Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?

- Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.

Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:

Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt

Kommentar på Facebook till videon 10 september.

Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".

2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning 

2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker 

På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.

Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.

Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen. 

- Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Återkommande påstående

Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:

Foto: Skärmdump/AFP

Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.

Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”

Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.

Video på Youtube 11 augusti.

I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.

Vindkraft står för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändå sprids påståenden om motsatsen. Experter uppskattar förhållandet till 600âEUR"700 kilo per år från svenska vindkraftverk medan vägtrafiken står för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) April 8, 2024

Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:

I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024

Kräver tillstånd

När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.

Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.

- De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.

- Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland. 

Reel på Instagram 11 augusti.

Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.

- Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först. 

Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.

- Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.

Bisfenol A

Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?

- Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.

Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.

2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.

Hur vet man det?

- Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.

- Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.

PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.

Kommentar till videon 10 september.

Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak. 

Stefan Sauks svar

När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.

Video på Facebook 6 januari 20214.

”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.

Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:

Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt

SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.

Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.

Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.

Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:

- Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Versions

1. 2024-10-21 15:27:55

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 92fc7fca4ed380f21559d5a1a86db6884f275052
   Title:

   Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo
   Description:

   Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.
   Content

   Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay
   
   I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:
   
   ”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september
   
   Video på Tiktok 11 augusti.
   
   Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.
   
   Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.
   
   Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?
   
   - Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.
   
   Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:
   
   Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt
   
   Kommentar på Facebook till videon 10 september.
   
   Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".
   
   2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning
   
   2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker
   
   På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.
   
   Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.
   
   Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen.
   
   - Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
   
   Återkommande påstående
   
   Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:
   
   Foto: Skärmdump/AFP
   
   Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.
   
   Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”
   
   Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.
   
   Video på Youtube 11 augusti.
   
   I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.
   
   Vindkraft står för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändå sprids påståenden om motsatsen. Experter uppskattar förhållandet till 600âEUR"700 kilo per år från svenska vindkraftverk medan vägtrafiken står för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) April 8, 2024
   
   Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:
   
   I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024
   
   Kräver tillstånd
   
   När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.
   
   Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.
   
   - De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.
   
   - Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland.
   
   Reel på Instagram 11 augusti.
   
   Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.
   
   - Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först.
   
   Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.
   
   - Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.
   
   Bisfenol A
   
   Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?
   
   - Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.
   
   Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.
   
   2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.
   
   Hur vet man det?
   
   - Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.
   
   - Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.
   
   PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.
   
   Kommentar till videon 10 september.
   
   Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak.
   
   Stefan Sauks svar
   
   När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.
   
   Video på Facebook 6 januari 20214.
   
   ”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.
   
   Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:
   
   Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt
   
   SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.
   
   Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.
   
   Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.
   
   Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:
   
   - Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
2. 2024-10-21 15:27:55

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 5d4ebdefddf5f9597aa6de6d58ab15450cebc8b6
   Title:

   Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo
   Description:

   Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.
   Content

   Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay
   
   I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:
   
   ”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september
   
   Video på Tiktok 11 augusti.
   
   Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.
   
   Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.
   
   Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?
   
   - Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.
   
   Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:
   
   Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt
   
   Kommentar på Facebook till videon 10 september.
   
   Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".
   
   2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning
   
   2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker
   
   På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.
   
   Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.
   
   Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen.
   
   - Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
   
   Återkommande påstående
   
   Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:
   
   Foto: Skärmdump/AFP
   
   Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.
   
   Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”
   
   Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.
   
   Video på Youtube 11 augusti.
   
   I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.
   
   Vindkraft står för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändå sprids påståenden om motsatsen. Experter uppskattar förhållandet till 600âEUR"700 kilo per år från svenska vindkraftverk medan vägtrafiken står för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) April 8, 2024
   
   Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:
   
   I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024
   
   Kräver tillstånd
   
   När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.
   
   Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.
   
   - De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.
   
   - Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland.
   
   Reel på Instagram 11 augusti.
   
   Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.
   
   - Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först.
   
   Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.
   
   - Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.
   
   Bisfenol A
   
   Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?
   
   - Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.
   
   Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.
   
   2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.
   
   Hur vet man det?
   
   - Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.
   
   - Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.
   
   PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.
   
   Kommentar till videon 10 september.
   
   Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak.
   
   Stefan Sauks svar
   
   När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.
   
   Video på Facebook 6 januari 20214.
   
   ”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.
   
   Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:
   
   Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt
   
   SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.
   
   Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.
   
   Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.
   
   Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:
   
   - Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Changes

TITLE:
Nej, människan kan inte skapa orkaner

DESCRIPTION:
Forskarna motsätter sig påståenden om hemliga vädervapen.

CONTENT:
Forskarna motsätter sig påståenden i sociala medier om hemliga vädervapen.

Foto: Skärmdump/NOAA/Facebook

Påståenden om vädermanipulation har följt i spåren av orkanerna Milton och Helene i USA. Men människor har i dagsläget inte verktygen - och framför allt inte energin - att stoppa eller skapa orkaner.

I Sverige sprids främst delningar av engelskspråkiga filmer eller inlägg, men ibland dyker påståenden upp i form av de svenska sociala medier-användarnas egna publiceringar. 

Inlägg i Facebook-grupp 10 oktober.

Det räcker med att använda sina egna ögon och sin egen hjärna för att veta att ”någon/dom” ägnar sig åt allt mer INTENSIV VÄDERMANIPULATION nu i många länder, skriver en person i en Facebook-grupp.

Vädret används som ett vapen för masskontroll, skriver en annan.

Inlägg på Facebook 11 oktober.

Andra invänder mot påståendena. ”Med lite kunskaper om vilka energimängder det rör sig om inser man att skapa och styra orkaner är lika sannolikt som att bygga en evighetsmaskin”, skriver en i kommentarsfältet.Andra hänvisar till den snabbstudie som gjordes efter orkanen Helene, som nådde Floridas kust 26 september. Forskarna beräknade att Helene förvärrats av den globala uppvärmningen.

Inga kända metoder för att skapa orkaner

Vi ställde frågan direkt till Erland Källén, professor emeritus i dynamisk meteorologi: kan människan skapa orkaner och våldsamma stormar?- Nej, är det korta svaret. Det finns inga kända metoder med hjälp av vilka man kan på ett förutsägbart sätt skapa sådana här tropiska cykloner. 

Hur kommer det sig att det inte går?

- Det är storskaliga störningar i atmosfären som genererar den här typen av väderfenomen och när de sätter igång så är det någon liten störning någonstans som sätter igång en kedja av händelser och som sedan blir en fullblodad tropisk cyklon. Men att på ett förutsägbart sätt manipulera väderläget så att det verkligen skapas en tropisk cyklon, det går inte. Det känner man inte till hur det skulle göras.

Att vädermanipulation förekommer generellt verkar en del dra in som ett bevis här. Men hur långt har människan kommit med vädermanipulation?

- Det här går tillbaka till 40-50-talet när man började att manipulera moln med hjälp av att man flög upp och sådde ut små silverjodidkristaller. Då upptäckte man att molnens droppbildning ändrades. Så på det viset har man lyckats att modifiera moln och även när det blir nederbörd från molnen.

Kommentar på Facebook.

Erland Källén beskriver att man hade stora förhoppningar på den här vädermanipulationen, men att dessa kom att grusas i ett ganska tidigt skede.- Det visade sig vara väldigt svårt att förutse vad effekten skulle bli. Man påverkade enskilda moln, men så helt plötsligt så poppade det upp ett annat i närheten, och det gick inte att undvika kraftiga regnskurar, vilket man först hade föreställt sig. Så de amerikanska forskarna lade ner den där verksamheten redan på 60-talet.Även i öststaterna experimenterades det, bland annat med uppskjutna raketer.- Men det var mer tro än vetande kring det.I Kina har man fortsatt att försöka påverka vädret, bland annat vid invigningen av OS i Peking 2008. Här kan du läsa mer om försök att påverka vädret på SMHI.

Det verkar som att den vädermanipulation som varit mest handlat om regn och inte blåst?- Om det blir kraftiga regnskurar så blåser det ju ofta kring de skurarna, men det är ju skillnad på en kraftig vindstöt i samband med en regnskur och en tropisk orkan. En regnskur varar i en timme och de här orkanerna har livstider på flera dygn, upp till en vecka.

Erland Källén påpekar att väder i grunden är ganska svårt att förutsäga.- Den seriösa forskningen har kommit väldigt långt med att göra väderprognoser flera dygn framåt, upp till en vecka fram i tiden, och det är den stora utvecklingen som skett. Och även när det gäller tropiska cykloner, de är mer förutsägbara nu än vad det var för 20-30 år sedan. Där har vi gjort stora framsteg.

Inlägg på Facebook 10 oktober.

Han får medhåll av Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.

- Vi har metoder som tillåter oss att manipulera vädret till en viss grad, men ingen metod kommer ens nära att kunna skapa en kraftig orkan. Jag är därför ytterst skeptiskt till att någon form av vädermanipulation ligger bakom de senaste orkanerna som har slagit mot Nordamerika. Sådana ogrundade påståenden verkar dyka upp ganska regelbundet i sociala medier när det finns extremväderhändelser, säger Gabriele Messori till Källkritikbyrån.Detsamma säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi.- Jag kan med stor säkerhet och viss emfas avfärda alla påståenden om att tropiska orkaner skulle kunna vara ”man-made”, orsakade av någon mänsklig åtgärd eller uppfinning. Helt och hållet ”fake news”!Den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration) tar upp den enorma mängden energi som skulle krävas för att hejda eller påverka orkaner:

Kanske kommer vi till en tid då män och kvinnor kan resa i nära ljusets hastighet till stjärnorna, och då kommer vi att ha nog med energi för att med råkraft hejda orkanernas dynamik.Från NOAA:s fråga-svar-sida

LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Nej, norrskenet var inte experiment från HAARP? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Nej, människan kan inte skapa orkaner

DESCRIPTION:
Forskarna motsätter sig påståenden om hemliga vädervapen.

CONTENT:
Forskarna motsätter sig påståenden i sociala medier om hemliga vädervapen.

Foto: Skärmdump/NOAA/Facebook

Påståenden om vädermanipulation har följt i spåren av orkanerna Milton och Helene i USA. Men människor har i dagsläget inte verktygen - och framför allt inte energin - att stoppa eller skapa orkaner.

I Sverige sprids främst delningar av engelskspråkiga filmer eller inlägg, men ibland dyker påståenden upp i form av de svenska sociala medier-användarnas egna publiceringar. 

Inlägg i Facebook-grupp 10 oktober.

Det räcker med att använda sina egna ögon och sin egen hjärna för att veta att ”någon/dom” ägnar sig åt allt mer INTENSIV VÄDERMANIPULATION nu i många länder, skriver en person i en Facebook-grupp.

Vädret används som ett vapen för masskontroll, skriver en annan.

Inlägg på Facebook 11 oktober.

Andra invänder mot påståendena. ”Med lite kunskaper om vilka energimängder det rör sig om inser man att skapa och styra orkaner är lika sannolikt som att bygga en evighetsmaskin”, skriver en i kommentarsfältet.Andra hänvisar till den snabbstudie som gjordes efter orkanen Helene, som nådde Floridas kust 26 september. Forskarna beräknade att Helene förvärrats av den globala uppvärmningen.

Inga kända metoder för att skapa orkaner

Vi ställde frågan direkt till Erland Källén, professor emeritus i dynamisk meteorologi: kan människan skapa orkaner och våldsamma stormar?- Nej, är det korta svaret. Det finns inga kända metoder med hjälp av vilka man kan på ett förutsägbart sätt skapa sådana här tropiska cykloner. 

Hur kommer det sig att det inte går?

- Det är storskaliga störningar i atmosfären som genererar den här typen av väderfenomen och när de sätter igång så är det någon liten störning någonstans som sätter igång en kedja av händelser och som sedan blir en fullblodad tropisk cyklon. Men att på ett förutsägbart sätt manipulera väderläget så att det verkligen skapas en tropisk cyklon, det går inte. Det känner man inte till hur det skulle göras.

Att vädermanipulation förekommer generellt verkar en del dra in som ett bevis här. Men hur långt har människan kommit med vädermanipulation?

- Det här går tillbaka till 40-50-talet när man började att manipulera moln med hjälp av att man flög upp och sådde ut små silverjodidkristaller. Då upptäckte man att molnens droppbildning ändrades. Så på det viset har man lyckats att modifiera moln och även när det blir nederbörd från molnen.

Kommentar på Facebook.

Erland Källén beskriver att man hade stora förhoppningar på den här vädermanipulationen, men att dessa kom att grusas i ett ganska tidigt skede.- Det visade sig vara väldigt svårt att förutse vad effekten skulle bli. Man påverkade enskilda moln, men så helt plötsligt så poppade det upp ett annat i närheten, och det gick inte att undvika kraftiga regnskurar, vilket man först hade föreställt sig. Så de amerikanska forskarna lade ner den där verksamheten redan på 60-talet.Även i öststaterna experimenterades det, bland annat med uppskjutna raketer.- Men det var mer tro än vetande kring det.I Kina har man fortsatt att försöka påverka vädret, bland annat vid invigningen av OS i Peking 2008. Här kan du läsa mer om försök att påverka vädret på SMHI.

Det verkar som att den vädermanipulation som varit mest handlat om regn och inte blåst?- Om det blir kraftiga regnskurar så blåser det ju ofta kring de skurarna, men det är ju skillnad på en kraftig vindstöt i samband med en regnskur och en tropisk orkan. En regnskur varar i en timme och de här orkanerna har livstider på flera dygn, upp till en vecka.

Erland Källén påpekar att väder i grunden är ganska svårt att förutsäga.- Den seriösa forskningen har kommit väldigt långt med att göra väderprognoser flera dygn framåt, upp till en vecka fram i tiden, och det är den stora utvecklingen som skett. Och även när det gäller tropiska cykloner, de är mer förutsägbara nu än vad det var för 20-30 år sedan. Där har vi gjort stora framsteg.

Inlägg på Facebook 10 oktober.

Han får medhåll av Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.

- Vi har metoder som tillåter oss att manipulera vädret till en viss grad, men ingen metod kommer ens nära att kunna skapa en kraftig orkan. Jag är därför ytterst skeptiskt till att någon form av vädermanipulation ligger bakom de senaste orkanerna som har slagit mot Nordamerika. Sådana ogrundade påståenden verkar dyka upp ganska regelbundet i sociala medier när det finns extremväderhändelser, säger Gabriele Messori till Källkritikbyrån.Detsamma säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi.- Jag kan med stor säkerhet och viss emfas avfärda alla påståenden om att tropiska orkaner skulle kunna vara ”man-made”, orsakade av någon mänsklig åtgärd eller uppfinning. Helt och hållet ”fake news”!Den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration) tar upp den enorma mängden energi som skulle krävas för att hejda eller påverka orkaner:

Kanske kommer vi till en tid då män och kvinnor kan resa i nära ljusets hastighet till stjärnorna, och då kommer vi att ha nog med energi för att med råkraft hejda orkanernas dynamik.Från NOAA:s fråga-svar-sida

LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Nej, norrskenet var inte experiment från HAARP? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-10-11 18:32:13

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: c111252333a16890508191fc61723c588f6554d3
   Title:

   Nej, människan kan inte skapa orkaner
   Description:

   Forskarna motsätter sig påståenden om hemliga vädervapen.
   Content

   Forskarna motsätter sig påståenden i sociala medier om hemliga vädervapen.
   
   Foto: Skärmdump/NOAA/Facebook
   
   Påståenden om vädermanipulation har följt i spåren av orkanerna Milton och Helene i USA. Men människor har i dagsläget inte verktygen - och framför allt inte energin - att stoppa eller skapa orkaner.
   
   I Sverige sprids främst delningar av engelskspråkiga filmer eller inlägg, men ibland dyker påståenden upp i form av de svenska sociala medier-användarnas egna publiceringar.
   
   Inlägg i Facebook-grupp 10 oktober.
   
   Det räcker med att använda sina egna ögon och sin egen hjärna för att veta att ”någon/dom” ägnar sig åt allt mer INTENSIV VÄDERMANIPULATION nu i många länder, skriver en person i en Facebook-grupp.
   
   Vädret används som ett vapen för masskontroll, skriver en annan.
   
   Inlägg på Facebook 11 oktober.
   
   Andra invänder mot påståendena. ”Med lite kunskaper om vilka energimängder det rör sig om inser man att skapa och styra orkaner är lika sannolikt som att bygga en evighetsmaskin”, skriver en i kommentarsfältet.Andra hänvisar till den snabbstudie som gjordes efter orkanen Helene, som nådde Floridas kust 26 september. Forskarna beräknade att Helene förvärrats av den globala uppvärmningen.
   
   Inga kända metoder för att skapa orkaner
   
   Vi ställde frågan direkt till Erland Källén, professor emeritus i dynamisk meteorologi: kan människan skapa orkaner och våldsamma stormar?- Nej, är det korta svaret. Det finns inga kända metoder med hjälp av vilka man kan på ett förutsägbart sätt skapa sådana här tropiska cykloner.
   
   Hur kommer det sig att det inte går?
   
   - Det är storskaliga störningar i atmosfären som genererar den här typen av väderfenomen och när de sätter igång så är det någon liten störning någonstans som sätter igång en kedja av händelser och som sedan blir en fullblodad tropisk cyklon. Men att på ett förutsägbart sätt manipulera väderläget så att det verkligen skapas en tropisk cyklon, det går inte. Det känner man inte till hur det skulle göras.
   
   Att vädermanipulation förekommer generellt verkar en del dra in som ett bevis här. Men hur långt har människan kommit med vädermanipulation?
   
   - Det här går tillbaka till 40-50-talet när man började att manipulera moln med hjälp av att man flög upp och sådde ut små silverjodidkristaller. Då upptäckte man att molnens droppbildning ändrades. Så på det viset har man lyckats att modifiera moln och även när det blir nederbörd från molnen.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Erland Källén beskriver att man hade stora förhoppningar på den här vädermanipulationen, men att dessa kom att grusas i ett ganska tidigt skede.- Det visade sig vara väldigt svårt att förutse vad effekten skulle bli. Man påverkade enskilda moln, men så helt plötsligt så poppade det upp ett annat i närheten, och det gick inte att undvika kraftiga regnskurar, vilket man först hade föreställt sig. Så de amerikanska forskarna lade ner den där verksamheten redan på 60-talet.Även i öststaterna experimenterades det, bland annat med uppskjutna raketer.- Men det var mer tro än vetande kring det.I Kina har man fortsatt att försöka påverka vädret, bland annat vid invigningen av OS i Peking 2008. Här kan du läsa mer om försök att påverka vädret på SMHI.
   
   Det verkar som att den vädermanipulation som varit mest handlat om regn och inte blåst?- Om det blir kraftiga regnskurar så blåser det ju ofta kring de skurarna, men det är ju skillnad på en kraftig vindstöt i samband med en regnskur och en tropisk orkan. En regnskur varar i en timme och de här orkanerna har livstider på flera dygn, upp till en vecka.
   
   Erland Källén påpekar att väder i grunden är ganska svårt att förutsäga.- Den seriösa forskningen har kommit väldigt långt med att göra väderprognoser flera dygn framåt, upp till en vecka fram i tiden, och det är den stora utvecklingen som skett. Och även när det gäller tropiska cykloner, de är mer förutsägbara nu än vad det var för 20-30 år sedan. Där har vi gjort stora framsteg.
   
   Inlägg på Facebook 10 oktober.
   
   Han får medhåll av Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.
   
   - Vi har metoder som tillåter oss att manipulera vädret till en viss grad, men ingen metod kommer ens nära att kunna skapa en kraftig orkan. Jag är därför ytterst skeptiskt till att någon form av vädermanipulation ligger bakom de senaste orkanerna som har slagit mot Nordamerika. Sådana ogrundade påståenden verkar dyka upp ganska regelbundet i sociala medier när det finns extremväderhändelser, säger Gabriele Messori till Källkritikbyrån.Detsamma säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi.- Jag kan med stor säkerhet och viss emfas avfärda alla påståenden om att tropiska orkaner skulle kunna vara ”man-made”, orsakade av någon mänsklig åtgärd eller uppfinning. Helt och hållet ”fake news”!Den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration) tar upp den enorma mängden energi som skulle krävas för att hejda eller påverka orkaner:
   
   Kanske kommer vi till en tid då män och kvinnor kan resa i nära ljusets hastighet till stjärnorna, och då kommer vi att ha nog med energi för att med råkraft hejda orkanernas dynamik.Från NOAA:s fråga-svar-sida
   
   LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Nej, norrskenet var inte experiment från HAARP? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-10-11 18:32:13

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 7f4dfefeb9449760c04bed5239ebd0ac88730145
   Title:

   Nej, människan kan inte skapa orkaner
   Description:

   Forskarna motsätter sig påståenden om hemliga vädervapen.
   Content

   Forskarna motsätter sig påståenden i sociala medier om hemliga vädervapen.
   
   Foto: Skärmdump/NOAA/Facebook
   
   Påståenden om vädermanipulation har följt i spåren av orkanerna Milton och Helene i USA. Men människor har i dagsläget inte verktygen - och framför allt inte energin - att stoppa eller skapa orkaner.
   
   I Sverige sprids främst delningar av engelskspråkiga filmer eller inlägg, men ibland dyker påståenden upp i form av de svenska sociala medier-användarnas egna publiceringar.
   
   Inlägg i Facebook-grupp 10 oktober.
   
   Det räcker med att använda sina egna ögon och sin egen hjärna för att veta att ”någon/dom” ägnar sig åt allt mer INTENSIV VÄDERMANIPULATION nu i många länder, skriver en person i en Facebook-grupp.
   
   Vädret används som ett vapen för masskontroll, skriver en annan.
   
   Inlägg på Facebook 11 oktober.
   
   Andra invänder mot påståendena. ”Med lite kunskaper om vilka energimängder det rör sig om inser man att skapa och styra orkaner är lika sannolikt som att bygga en evighetsmaskin”, skriver en i kommentarsfältet.Andra hänvisar till den snabbstudie som gjordes efter orkanen Helene, som nådde Floridas kust 26 september. Forskarna beräknade att Helene förvärrats av den globala uppvärmningen.
   
   Inga kända metoder för att skapa orkaner
   
   Vi ställde frågan direkt till Erland Källén, professor emeritus i dynamisk meteorologi: kan människan skapa orkaner och våldsamma stormar?- Nej, är det korta svaret. Det finns inga kända metoder med hjälp av vilka man kan på ett förutsägbart sätt skapa sådana här tropiska cykloner.
   
   Hur kommer det sig att det inte går?
   
   - Det är storskaliga störningar i atmosfären som genererar den här typen av väderfenomen och när de sätter igång så är det någon liten störning någonstans som sätter igång en kedja av händelser och som sedan blir en fullblodad tropisk cyklon. Men att på ett förutsägbart sätt manipulera väderläget så att det verkligen skapas en tropisk cyklon, det går inte. Det känner man inte till hur det skulle göras.
   
   Att vädermanipulation förekommer generellt verkar en del dra in som ett bevis här. Men hur långt har människan kommit med vädermanipulation?
   
   - Det här går tillbaka till 40-50-talet när man började att manipulera moln med hjälp av att man flög upp och sådde ut små silverjodidkristaller. Då upptäckte man att molnens droppbildning ändrades. Så på det viset har man lyckats att modifiera moln och även när det blir nederbörd från molnen.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Erland Källén beskriver att man hade stora förhoppningar på den här vädermanipulationen, men att dessa kom att grusas i ett ganska tidigt skede.- Det visade sig vara väldigt svårt att förutse vad effekten skulle bli. Man påverkade enskilda moln, men så helt plötsligt så poppade det upp ett annat i närheten, och det gick inte att undvika kraftiga regnskurar, vilket man först hade föreställt sig. Så de amerikanska forskarna lade ner den där verksamheten redan på 60-talet.Även i öststaterna experimenterades det, bland annat med uppskjutna raketer.- Men det var mer tro än vetande kring det.I Kina har man fortsatt att försöka påverka vädret, bland annat vid invigningen av OS i Peking 2008. Här kan du läsa mer om försök att påverka vädret på SMHI.
   
   Det verkar som att den vädermanipulation som varit mest handlat om regn och inte blåst?- Om det blir kraftiga regnskurar så blåser det ju ofta kring de skurarna, men det är ju skillnad på en kraftig vindstöt i samband med en regnskur och en tropisk orkan. En regnskur varar i en timme och de här orkanerna har livstider på flera dygn, upp till en vecka.
   
   Erland Källén påpekar att väder i grunden är ganska svårt att förutsäga.- Den seriösa forskningen har kommit väldigt långt med att göra väderprognoser flera dygn framåt, upp till en vecka fram i tiden, och det är den stora utvecklingen som skett. Och även när det gäller tropiska cykloner, de är mer förutsägbara nu än vad det var för 20-30 år sedan. Där har vi gjort stora framsteg.
   
   Inlägg på Facebook 10 oktober.
   
   Han får medhåll av Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.
   
   - Vi har metoder som tillåter oss att manipulera vädret till en viss grad, men ingen metod kommer ens nära att kunna skapa en kraftig orkan. Jag är därför ytterst skeptiskt till att någon form av vädermanipulation ligger bakom de senaste orkanerna som har slagit mot Nordamerika. Sådana ogrundade påståenden verkar dyka upp ganska regelbundet i sociala medier när det finns extremväderhändelser, säger Gabriele Messori till Källkritikbyrån.Detsamma säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi.- Jag kan med stor säkerhet och viss emfas avfärda alla påståenden om att tropiska orkaner skulle kunna vara ”man-made”, orsakade av någon mänsklig åtgärd eller uppfinning. Helt och hållet ”fake news”!Den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration) tar upp den enorma mängden energi som skulle krävas för att hejda eller påverka orkaner:
   
   Kanske kommer vi till en tid då män och kvinnor kan resa i nära ljusets hastighet till stjärnorna, och då kommer vi att ha nog med energi för att med råkraft hejda orkanernas dynamik.Från NOAA:s fråga-svar-sida
   
   LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Nej, norrskenet var inte experiment från HAARP? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Nej, människan kan inte skapa orkaner

DESCRIPTION:
Forskarna motsätter sig påståenden om hemliga vädervapen.

CONTENT:
Forskarna motsätter sig påståenden i sociala medier om hemliga vädervapen.

Foto: Skärmdump/NOAA/Facebook

Påståenden om vädermanipulation har följt i spåren av orkanerna Milton och Helene i USA. Men människor har i dagsläget inte verktygen - och framför allt inte energin - att stoppa eller skapa orkaner.

I Sverige sprids främst delningar av engelskspråkiga filmer eller inlägg, men ibland dyker påståenden upp i form av de svenska sociala medier-användarnas egna publiceringar. 

Inlägg i Facebook-grupp 10 oktober.

Det räcker med att använda sina egna ögon och sin egen hjärna för att veta att ”någon/dom” ägnar sig åt allt mer INTENSIV VÄDERMANIPULATION nu i många länder, skriver en person i en Facebook-grupp.

Vädret används som ett vapen för masskontroll, skriver en annan.

Inlägg på Facebook 11 oktober.

Andra invänder mot påståendena. ”Med lite kunskaper om vilka energimängder det rör sig om inser man att skapa och styra orkaner är lika sannolikt som att bygga en evighetsmaskin”, skriver en i kommentarsfältet.Andra hänvisar till den snabbstudie som gjordes efter orkanen Helene, som nådde Floridas kust 26 september. Forskarna beräknade att Helene förvärrats av den globala uppvärmningen.

Inga kända metoder för att skapa orkaner

Vi ställde frågan direkt till Erland Källén, professor emeritus i dynamisk meteorologi: kan människan skapa orkaner och våldsamma stormar?- Nej, är det korta svaret. Det finns inga kända metoder med hjälp av vilka man kan på ett förutsägbart sätt skapa sådana här tropiska cykloner. 

Hur kommer det sig att det inte går?

- Det är storskaliga störningar i atmosfären som genererar den här typen av väderfenomen och när de sätter igång så är det någon liten störning någonstans som sätter igång en kedja av händelser och som sedan blir en fullblodad tropisk cyklon. Men att på ett förutsägbart sätt manipulera väderläget så att det verkligen skapas en tropisk cyklon, det går inte. Det känner man inte till hur det skulle göras.

Att vädermanipulation förekommer generellt verkar en del dra in som ett bevis här. Men hur långt har människan kommit med vädermanipulation?

- Det här går tillbaka till 40-50-talet när man började att manipulera moln med hjälp av att man flög upp och sådde ut små silverjodidkristaller. Då upptäckte man att molnens droppbildning ändrades. Så på det viset har man lyckats att modifiera moln och även när det blir nederbörd från molnen.

Kommentar på Facebook.

Erland Källén beskriver att man hade stora förhoppningar på den här vädermanipulationen, men att dessa kom att grusas i ett ganska tidigt skede.- Det visade sig vara väldigt svårt att förutse vad effekten skulle bli. Man påverkade enskilda moln, men så helt plötsligt så poppade det upp ett annat i närheten, och det gick inte att undvika kraftiga regnskurar, vilket man först hade föreställt sig. Så de amerikanska forskarna lade ner den där verksamheten redan på 60-talet.Även i öststaterna experimenterades det, bland annat med uppskjutna raketer.- Men det var mer tro än vetande kring det.I Kina har man fortsatt att försöka påverka vädret, bland annat vid invigningen av OS i Peking 2008. Här kan du läsa mer om försök att påverka vädret på SMHI.

Det verkar som att den vädermanipulation som varit mest handlat om regn och inte blåst?- Om det blir kraftiga regnskurar så blåser det ju ofta kring de skurarna, men det är ju skillnad på en kraftig vindstöt i samband med en regnskur och en tropisk orkan. En regnskur varar i en timme och de här orkanerna har livstider på flera dygn, upp till en vecka.

Erland Källén påpekar att väder i grunden är ganska svårt att förutsäga.- Den seriösa forskningen har kommit väldigt långt med att göra väderprognoser flera dygn framåt, upp till en vecka fram i tiden, och det är den stora utvecklingen som skett. Och även när det gäller tropiska cykloner, de är mer förutsägbara nu än vad det var för 20-30 år sedan. Där har vi gjort stora framsteg.

Inlägg på Facebook 10 oktober.

Han får medhåll av Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.

- Vi har metoder som tillåter oss att manipulera vädret till en viss grad, men ingen metod kommer ens nära att kunna skapa en kraftig orkan. Jag är därför ytterst skeptiskt till att någon form av vädermanipulation ligger bakom de senaste orkanerna som har slagit mot Nordamerika. Sådana ogrundade påståenden verkar dyka upp ganska regelbundet i sociala medier när det finns extremväderhändelser, säger Gabriele Messori till Källkritikbyrån.Detsamma säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi.- Jag kan med stor säkerhet och viss emfas avfärda alla påståenden om att tropiska orkaner skulle kunna vara ”man-made”, orsakade av någon mänsklig åtgärd eller uppfinning. Helt och hållet ”fake news”!Den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration) tar upp den enorma mängden energi som skulle krävas för att hejda eller påverka orkaner:

Kanske kommer vi till en tid då män och kvinnor kan resa i nära ljusets hastighet till stjärnorna, och då kommer vi att ha nog med energi för att med råkraft hejda orkanernas dynamik.Från NOAA:s fråga-svar-sida

LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Nej, norrskenet var inte experiment från HAARP? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Nej, människan kan inte skapa orkaner

DESCRIPTION:
Forskarna motsätter sig påståenden om hemliga vädervapen.

CONTENT:
Forskarna motsätter sig påståenden i sociala medier om hemliga vädervapen.

Foto: Skärmdump/NOAA/Facebook

Påståenden om vädermanipulation har följt i spåren av orkanerna Milton och Helene i USA. Men människor har i dagsläget inte verktygen - och framför allt inte energin - att stoppa eller skapa orkaner.

I Sverige sprids främst delningar av engelskspråkiga filmer eller inlägg, men ibland dyker påståenden upp i form av de svenska sociala medier-användarnas egna publiceringar. 

Inlägg i Facebook-grupp 10 oktober.

Det räcker med att använda sina egna ögon och sin egen hjärna för att veta att ”någon/dom” ägnar sig åt allt mer INTENSIV VÄDERMANIPULATION nu i många länder, skriver en person i en Facebook-grupp.

Vädret används som ett vapen för masskontroll, skriver en annan.

Inlägg på Facebook 11 oktober.

Andra invänder mot påståendena. ”Med lite kunskaper om vilka energimängder det rör sig om inser man att skapa och styra orkaner är lika sannolikt som att bygga en evighetsmaskin”, skriver en i kommentarsfältet.Andra hänvisar till den snabbstudie som gjordes efter orkanen Helene, som nådde Floridas kust 26 september. Forskarna beräknade att Helene förvärrats av den globala uppvärmningen.

Inga kända metoder för att skapa orkaner

Vi ställde frågan direkt till Erland Källén, professor emeritus i dynamisk meteorologi: kan människan skapa orkaner och våldsamma stormar?- Nej, är det korta svaret. Det finns inga kända metoder med hjälp av vilka man kan på ett förutsägbart sätt skapa sådana här tropiska cykloner. 

Hur kommer det sig att det inte går?

- Det är storskaliga störningar i atmosfären som genererar den här typen av väderfenomen och när de sätter igång så är det någon liten störning någonstans som sätter igång en kedja av händelser och som sedan blir en fullblodad tropisk cyklon. Men att på ett förutsägbart sätt manipulera väderläget så att det verkligen skapas en tropisk cyklon, det går inte. Det känner man inte till hur det skulle göras.

Att vädermanipulation förekommer generellt verkar en del dra in som ett bevis här. Men hur långt har människan kommit med vädermanipulation?

- Det här går tillbaka till 40-50-talet när man började att manipulera moln med hjälp av att man flög upp och sådde ut små silverjodidkristaller. Då upptäckte man att molnens droppbildning ändrades. Så på det viset har man lyckats att modifiera moln och även när det blir nederbörd från molnen.

Kommentar på Facebook.

Erland Källén beskriver att man hade stora förhoppningar på den här vädermanipulationen, men att dessa kom att grusas i ett ganska tidigt skede.- Det visade sig vara väldigt svårt att förutse vad effekten skulle bli. Man påverkade enskilda moln, men så helt plötsligt så poppade det upp ett annat i närheten, och det gick inte att undvika kraftiga regnskurar, vilket man först hade föreställt sig. Så de amerikanska forskarna lade ner den där verksamheten redan på 60-talet.Även i öststaterna experimenterades det, bland annat med uppskjutna raketer.- Men det var mer tro än vetande kring det.I Kina har man fortsatt att försöka påverka vädret, bland annat vid invigningen av OS i Peking 2008. Här kan du läsa mer om försök att påverka vädret på SMHI.

Det verkar som att den vädermanipulation som varit mest handlat om regn och inte blåst?- Om det blir kraftiga regnskurar så blåser det ju ofta kring de skurarna, men det är ju skillnad på en kraftig vindstöt i samband med en regnskur och en tropisk orkan. En regnskur varar i en timme och de här orkanerna har livstider på flera dygn, upp till en vecka.

Erland Källén påpekar att väder i grunden är ganska svårt att förutsäga.- Den seriösa forskningen har kommit väldigt långt med att göra väderprognoser flera dygn framåt, upp till en vecka fram i tiden, och det är den stora utvecklingen som skett. Och även när det gäller tropiska cykloner, de är mer förutsägbara nu än vad det var för 20-30 år sedan. Där har vi gjort stora framsteg.

Inlägg på Facebook 10 oktober.

Han får medhåll av Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.

- Vi har metoder som tillåter oss att manipulera vädret till en viss grad, men ingen metod kommer ens nära att kunna skapa en kraftig orkan. Jag är därför ytterst skeptiskt till att någon form av vädermanipulation ligger bakom de senaste orkanerna som har slagit mot Nordamerika. Sådana ogrundade påståenden verkar dyka upp ganska regelbundet i sociala medier när det finns extremväderhändelser, säger Gabriele Messori till Källkritikbyrån.Detsamma säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi.- Jag kan med stor säkerhet och viss emfas avfärda alla påståenden om att tropiska orkaner skulle kunna vara ”man-made”, orsakade av någon mänsklig åtgärd eller uppfinning. Helt och hållet ”fake news”!Den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration) tar upp den enorma mängden energi som skulle krävas för att hejda eller påverka orkaner:

Kanske kommer vi till en tid då män och kvinnor kan resa i nära ljusets hastighet till stjärnorna, och då kommer vi att ha nog med energi för att med råkraft hejda orkanernas dynamik.Från NOAA:s fråga-svar-sida

LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Nej, norrskenet var inte experiment från HAARP? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-10-11 18:32:13

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: c111252333a16890508191fc61723c588f6554d3
   Title:

   Nej, människan kan inte skapa orkaner
   Description:

   Forskarna motsätter sig påståenden om hemliga vädervapen.
   Content

   Forskarna motsätter sig påståenden i sociala medier om hemliga vädervapen.
   
   Foto: Skärmdump/NOAA/Facebook
   
   Påståenden om vädermanipulation har följt i spåren av orkanerna Milton och Helene i USA. Men människor har i dagsläget inte verktygen - och framför allt inte energin - att stoppa eller skapa orkaner.
   
   I Sverige sprids främst delningar av engelskspråkiga filmer eller inlägg, men ibland dyker påståenden upp i form av de svenska sociala medier-användarnas egna publiceringar.
   
   Inlägg i Facebook-grupp 10 oktober.
   
   Det räcker med att använda sina egna ögon och sin egen hjärna för att veta att ”någon/dom” ägnar sig åt allt mer INTENSIV VÄDERMANIPULATION nu i många länder, skriver en person i en Facebook-grupp.
   
   Vädret används som ett vapen för masskontroll, skriver en annan.
   
   Inlägg på Facebook 11 oktober.
   
   Andra invänder mot påståendena. ”Med lite kunskaper om vilka energimängder det rör sig om inser man att skapa och styra orkaner är lika sannolikt som att bygga en evighetsmaskin”, skriver en i kommentarsfältet.Andra hänvisar till den snabbstudie som gjordes efter orkanen Helene, som nådde Floridas kust 26 september. Forskarna beräknade att Helene förvärrats av den globala uppvärmningen.
   
   Inga kända metoder för att skapa orkaner
   
   Vi ställde frågan direkt till Erland Källén, professor emeritus i dynamisk meteorologi: kan människan skapa orkaner och våldsamma stormar?- Nej, är det korta svaret. Det finns inga kända metoder med hjälp av vilka man kan på ett förutsägbart sätt skapa sådana här tropiska cykloner.
   
   Hur kommer det sig att det inte går?
   
   - Det är storskaliga störningar i atmosfären som genererar den här typen av väderfenomen och när de sätter igång så är det någon liten störning någonstans som sätter igång en kedja av händelser och som sedan blir en fullblodad tropisk cyklon. Men att på ett förutsägbart sätt manipulera väderläget så att det verkligen skapas en tropisk cyklon, det går inte. Det känner man inte till hur det skulle göras.
   
   Att vädermanipulation förekommer generellt verkar en del dra in som ett bevis här. Men hur långt har människan kommit med vädermanipulation?
   
   - Det här går tillbaka till 40-50-talet när man började att manipulera moln med hjälp av att man flög upp och sådde ut små silverjodidkristaller. Då upptäckte man att molnens droppbildning ändrades. Så på det viset har man lyckats att modifiera moln och även när det blir nederbörd från molnen.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Erland Källén beskriver att man hade stora förhoppningar på den här vädermanipulationen, men att dessa kom att grusas i ett ganska tidigt skede.- Det visade sig vara väldigt svårt att förutse vad effekten skulle bli. Man påverkade enskilda moln, men så helt plötsligt så poppade det upp ett annat i närheten, och det gick inte att undvika kraftiga regnskurar, vilket man först hade föreställt sig. Så de amerikanska forskarna lade ner den där verksamheten redan på 60-talet.Även i öststaterna experimenterades det, bland annat med uppskjutna raketer.- Men det var mer tro än vetande kring det.I Kina har man fortsatt att försöka påverka vädret, bland annat vid invigningen av OS i Peking 2008. Här kan du läsa mer om försök att påverka vädret på SMHI.
   
   Det verkar som att den vädermanipulation som varit mest handlat om regn och inte blåst?- Om det blir kraftiga regnskurar så blåser det ju ofta kring de skurarna, men det är ju skillnad på en kraftig vindstöt i samband med en regnskur och en tropisk orkan. En regnskur varar i en timme och de här orkanerna har livstider på flera dygn, upp till en vecka.
   
   Erland Källén påpekar att väder i grunden är ganska svårt att förutsäga.- Den seriösa forskningen har kommit väldigt långt med att göra väderprognoser flera dygn framåt, upp till en vecka fram i tiden, och det är den stora utvecklingen som skett. Och även när det gäller tropiska cykloner, de är mer förutsägbara nu än vad det var för 20-30 år sedan. Där har vi gjort stora framsteg.
   
   Inlägg på Facebook 10 oktober.
   
   Han får medhåll av Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.
   
   - Vi har metoder som tillåter oss att manipulera vädret till en viss grad, men ingen metod kommer ens nära att kunna skapa en kraftig orkan. Jag är därför ytterst skeptiskt till att någon form av vädermanipulation ligger bakom de senaste orkanerna som har slagit mot Nordamerika. Sådana ogrundade påståenden verkar dyka upp ganska regelbundet i sociala medier när det finns extremväderhändelser, säger Gabriele Messori till Källkritikbyrån.Detsamma säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi.- Jag kan med stor säkerhet och viss emfas avfärda alla påståenden om att tropiska orkaner skulle kunna vara ”man-made”, orsakade av någon mänsklig åtgärd eller uppfinning. Helt och hållet ”fake news”!Den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration) tar upp den enorma mängden energi som skulle krävas för att hejda eller påverka orkaner:
   
   Kanske kommer vi till en tid då män och kvinnor kan resa i nära ljusets hastighet till stjärnorna, och då kommer vi att ha nog med energi för att med råkraft hejda orkanernas dynamik.Från NOAA:s fråga-svar-sida
   
   LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Nej, norrskenet var inte experiment från HAARP? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-10-11 18:32:13

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 7f4dfefeb9449760c04bed5239ebd0ac88730145
   Title:

   Nej, människan kan inte skapa orkaner
   Description:

   Forskarna motsätter sig påståenden om hemliga vädervapen.
   Content

   Forskarna motsätter sig påståenden i sociala medier om hemliga vädervapen.
   
   Foto: Skärmdump/NOAA/Facebook
   
   Påståenden om vädermanipulation har följt i spåren av orkanerna Milton och Helene i USA. Men människor har i dagsläget inte verktygen - och framför allt inte energin - att stoppa eller skapa orkaner.
   
   I Sverige sprids främst delningar av engelskspråkiga filmer eller inlägg, men ibland dyker påståenden upp i form av de svenska sociala medier-användarnas egna publiceringar.
   
   Inlägg i Facebook-grupp 10 oktober.
   
   Det räcker med att använda sina egna ögon och sin egen hjärna för att veta att ”någon/dom” ägnar sig åt allt mer INTENSIV VÄDERMANIPULATION nu i många länder, skriver en person i en Facebook-grupp.
   
   Vädret används som ett vapen för masskontroll, skriver en annan.
   
   Inlägg på Facebook 11 oktober.
   
   Andra invänder mot påståendena. ”Med lite kunskaper om vilka energimängder det rör sig om inser man att skapa och styra orkaner är lika sannolikt som att bygga en evighetsmaskin”, skriver en i kommentarsfältet.Andra hänvisar till den snabbstudie som gjordes efter orkanen Helene, som nådde Floridas kust 26 september. Forskarna beräknade att Helene förvärrats av den globala uppvärmningen.
   
   Inga kända metoder för att skapa orkaner
   
   Vi ställde frågan direkt till Erland Källén, professor emeritus i dynamisk meteorologi: kan människan skapa orkaner och våldsamma stormar?- Nej, är det korta svaret. Det finns inga kända metoder med hjälp av vilka man kan på ett förutsägbart sätt skapa sådana här tropiska cykloner.
   
   Hur kommer det sig att det inte går?
   
   - Det är storskaliga störningar i atmosfären som genererar den här typen av väderfenomen och när de sätter igång så är det någon liten störning någonstans som sätter igång en kedja av händelser och som sedan blir en fullblodad tropisk cyklon. Men att på ett förutsägbart sätt manipulera väderläget så att det verkligen skapas en tropisk cyklon, det går inte. Det känner man inte till hur det skulle göras.
   
   Att vädermanipulation förekommer generellt verkar en del dra in som ett bevis här. Men hur långt har människan kommit med vädermanipulation?
   
   - Det här går tillbaka till 40-50-talet när man började att manipulera moln med hjälp av att man flög upp och sådde ut små silverjodidkristaller. Då upptäckte man att molnens droppbildning ändrades. Så på det viset har man lyckats att modifiera moln och även när det blir nederbörd från molnen.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Erland Källén beskriver att man hade stora förhoppningar på den här vädermanipulationen, men att dessa kom att grusas i ett ganska tidigt skede.- Det visade sig vara väldigt svårt att förutse vad effekten skulle bli. Man påverkade enskilda moln, men så helt plötsligt så poppade det upp ett annat i närheten, och det gick inte att undvika kraftiga regnskurar, vilket man först hade föreställt sig. Så de amerikanska forskarna lade ner den där verksamheten redan på 60-talet.Även i öststaterna experimenterades det, bland annat med uppskjutna raketer.- Men det var mer tro än vetande kring det.I Kina har man fortsatt att försöka påverka vädret, bland annat vid invigningen av OS i Peking 2008. Här kan du läsa mer om försök att påverka vädret på SMHI.
   
   Det verkar som att den vädermanipulation som varit mest handlat om regn och inte blåst?- Om det blir kraftiga regnskurar så blåser det ju ofta kring de skurarna, men det är ju skillnad på en kraftig vindstöt i samband med en regnskur och en tropisk orkan. En regnskur varar i en timme och de här orkanerna har livstider på flera dygn, upp till en vecka.
   
   Erland Källén påpekar att väder i grunden är ganska svårt att förutsäga.- Den seriösa forskningen har kommit väldigt långt med att göra väderprognoser flera dygn framåt, upp till en vecka fram i tiden, och det är den stora utvecklingen som skett. Och även när det gäller tropiska cykloner, de är mer förutsägbara nu än vad det var för 20-30 år sedan. Där har vi gjort stora framsteg.
   
   Inlägg på Facebook 10 oktober.
   
   Han får medhåll av Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.
   
   - Vi har metoder som tillåter oss att manipulera vädret till en viss grad, men ingen metod kommer ens nära att kunna skapa en kraftig orkan. Jag är därför ytterst skeptiskt till att någon form av vädermanipulation ligger bakom de senaste orkanerna som har slagit mot Nordamerika. Sådana ogrundade påståenden verkar dyka upp ganska regelbundet i sociala medier när det finns extremväderhändelser, säger Gabriele Messori till Källkritikbyrån.Detsamma säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi.- Jag kan med stor säkerhet och viss emfas avfärda alla påståenden om att tropiska orkaner skulle kunna vara ”man-made”, orsakade av någon mänsklig åtgärd eller uppfinning. Helt och hållet ”fake news”!Den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration) tar upp den enorma mängden energi som skulle krävas för att hejda eller påverka orkaner:
   
   Kanske kommer vi till en tid då män och kvinnor kan resa i nära ljusets hastighet till stjärnorna, och då kommer vi att ha nog med energi för att med råkraft hejda orkanernas dynamik.Från NOAA:s fråga-svar-sida
   
   LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Nej, norrskenet var inte experiment från HAARP? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen

DESCRIPTION:
En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.

CONTENT:
I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.

 Kommentar på Facebook. 

John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.

Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):

 OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti

Inlägg på Facebook 26 augusti.

I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.

Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.

Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:

Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023

Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.

 Kommentar på Facebook. 

Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.

Moln på klimatforskningens himmel?

Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.

- Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån.

 Kommentar på Facebook. 

Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.

? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:

Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund

Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.

- De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat.

Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.

 Kommentar på Facebook. 

Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.

Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.

 Kommentar på Facebook. 

Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.

Inte hundra gånger större

Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt. 

Koldioxidens påverkan

Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.

Inlägg på Facebook 7 januari.

Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.

Strålning som studsar

”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.

 - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI. 

Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.

 - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt.

 Kommentar på Facebook. 

Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan. 

- Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter.

En kritiserad pristagare

John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.

Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?

- Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig.

Kommentar på Facebook.

Gustav Strandberg håller med.

- Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser.

Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

TITLE:
Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen

DESCRIPTION:
En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.

CONTENT:
I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.

 Kommentar på Facebook. 

John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.

Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):

 OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti

Inlägg på Facebook 26 augusti.

I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.

Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.

Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:

Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023

Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.

 Kommentar på Facebook. 

Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.

Moln på klimatforskningens himmel?

Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.

- Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån.

 Kommentar på Facebook. 

Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.

? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:

Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund

Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.

- De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat.

Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.

 Kommentar på Facebook. 

Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.

Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.

 Kommentar på Facebook. 

Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.

Inte hundra gånger större

Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt. 

Koldioxidens påverkan

Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.

Inlägg på Facebook 7 januari.

Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.

Strålning som studsar

”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.

 - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI. 

Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.

 - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt.

 Kommentar på Facebook. 

Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan. 

- Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter.

En kritiserad pristagare

John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.

Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?

- Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig.

Kommentar på Facebook.

Gustav Strandberg håller med.

- Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser.

Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Versions

1. 2024-09-25 14:08:03

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 94a82576fb401378e54ab47a92a52aae06f9e413
   Title:

   Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
   Description:

   En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.
   Content

   I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.
   
   Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):
   
   OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti
   
   Inlägg på Facebook 26 augusti.
   
   I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.
   
   Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.
   
   Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:
   
   Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023
   
   Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.
   
   Moln på klimatforskningens himmel?
   
   Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.
   
   - Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.
   
   ? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:
   
   Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund
   
   Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.
   
   - De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat.
   
   Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.
   
   Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.
   
   Inte hundra gånger större
   
   Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt.
   
   Koldioxidens påverkan
   
   Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.
   
   Inlägg på Facebook 7 januari.
   
   Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.
   
   Strålning som studsar
   
   ”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.
   
   - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.
   
   Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.
   
   - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan.
   
   - Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter.
   
   En kritiserad pristagare
   
   John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.
   
   Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?
   
   - Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Gustav Strandberg håller med.
   
   - Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser.
   
   Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
2. 2024-09-25 14:08:03

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: a6d9bacc4a6ff7089e729db3182e7b06d3e33953
   Title:

   Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
   Description:

   En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.
   Content

   I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.
   
   Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):
   
   OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti
   
   Inlägg på Facebook 26 augusti.
   
   I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.
   
   Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.
   
   Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:
   
   Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023
   
   Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.
   
   Moln på klimatforskningens himmel?
   
   Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.
   
   - Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.
   
   ? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:
   
   Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund
   
   Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.
   
   - De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat.
   
   Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.
   
   Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.
   
   Inte hundra gånger större
   
   Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt.
   
   Koldioxidens påverkan
   
   Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.
   
   Inlägg på Facebook 7 januari.
   
   Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.
   
   Strålning som studsar
   
   ”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.
   
   - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.
   
   Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.
   
   - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan.
   
   - Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter.
   
   En kritiserad pristagare
   
   John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.
   
   Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?
   
   - Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Gustav Strandberg håller med.
   
   - Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser.
   
   Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Changes

TITLE:
Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen

DESCRIPTION:
En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.

CONTENT:
I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.

 Kommentar på Facebook. 

John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.

Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):

 OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti

Inlägg på Facebook 26 augusti.

I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.

Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.

Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:

Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023

Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.

 Kommentar på Facebook. 

Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.

Moln på klimatforskningens himmel?

Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.

- Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån.

 Kommentar på Facebook. 

Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.

? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:

Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund

Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.

- De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat.

Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.

 Kommentar på Facebook. 

Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.

Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.

 Kommentar på Facebook. 

Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.

Inte hundra gånger större

Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt. 

Koldioxidens påverkan

Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.

Inlägg på Facebook 7 januari.

Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.

Strålning som studsar

”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.

 - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI. 

Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.

 - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt.

 Kommentar på Facebook. 

Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan. 

- Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter.

En kritiserad pristagare

John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.

Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?

- Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig.

Kommentar på Facebook.

Gustav Strandberg håller med.

- Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser.

Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

TITLE:
Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen

DESCRIPTION:
En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.

CONTENT:
I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.

 Kommentar på Facebook. 

John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.

Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):

 OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti

Inlägg på Facebook 26 augusti.

I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.

Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.

Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:

Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023

Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.

 Kommentar på Facebook. 

Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.

Moln på klimatforskningens himmel?

Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.

- Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån.

 Kommentar på Facebook. 

Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.

? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:

Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund

Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.

- De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat.

Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.

 Kommentar på Facebook. 

Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.

Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.

 Kommentar på Facebook. 

Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.

Inte hundra gånger större

Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt. 

Koldioxidens påverkan

Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.

Inlägg på Facebook 7 januari.

Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.

Strålning som studsar

”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.

 - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI. 

Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.

 - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt.

 Kommentar på Facebook. 

Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan. 

- Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter.

En kritiserad pristagare

John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.

Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?

- Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig.

Kommentar på Facebook.

Gustav Strandberg håller med.

- Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser.

Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Versions

1. 2024-09-25 14:08:03

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 94a82576fb401378e54ab47a92a52aae06f9e413
   Title:

   Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
   Description:

   En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.
   Content

   I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.
   
   Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):
   
   OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti
   
   Inlägg på Facebook 26 augusti.
   
   I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.
   
   Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.
   
   Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:
   
   Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023
   
   Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.
   
   Moln på klimatforskningens himmel?
   
   Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.
   
   - Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.
   
   ? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:
   
   Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund
   
   Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.
   
   - De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat.
   
   Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.
   
   Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.
   
   Inte hundra gånger större
   
   Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt.
   
   Koldioxidens påverkan
   
   Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.
   
   Inlägg på Facebook 7 januari.
   
   Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.
   
   Strålning som studsar
   
   ”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.
   
   - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.
   
   Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.
   
   - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan.
   
   - Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter.
   
   En kritiserad pristagare
   
   John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.
   
   Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?
   
   - Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Gustav Strandberg håller med.
   
   - Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser.
   
   Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
2. 2024-09-25 14:08:03

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: a6d9bacc4a6ff7089e729db3182e7b06d3e33953
   Title:

   Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
   Description:

   En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.
   Content

   I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.
   
   Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):
   
   OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti
   
   Inlägg på Facebook 26 augusti.
   
   I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.
   
   Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.
   
   Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:
   
   Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023
   
   Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.
   
   Moln på klimatforskningens himmel?
   
   Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.
   
   - Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.
   
   ? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:
   
   Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund
   
   Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.
   
   - De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat.
   
   Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.
   
   Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.
   
   Inte hundra gånger större
   
   Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt.
   
   Koldioxidens påverkan
   
   Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.
   
   Inlägg på Facebook 7 januari.
   
   Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.
   
   Strålning som studsar
   
   ”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.
   
   - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.
   
   Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.
   
   - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan.
   
   - Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter.
   
   En kritiserad pristagare
   
   John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.
   
   Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?
   
   - Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Gustav Strandberg håller med.
   
   - Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser.
   
   Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!