Tornevall Networks

I september 2021 lämnade Journalistförbundet den egna fastigheten Journalisternas hus på Vasagatan 50 i Stockholm och flyttade in i fackförbundet Visions fastighet på Kungsgatan 28 A, 700 meter österut. Snart är det dags igen.

I slutet av november flyttar Journalistförbundet 500 meter i nordvästlig riktning till Vårdförbundets fastighet på Adolf Fredriks kyrkogata 11. I samma fastighet sitter Polisförbundet. Journalistförbundet ska ha lämnat Kungsgatan den sista december.

Varför flyttar ni?

– Vi fick besked från Novier som är fastighetsförvaltare på Kungsgatan 28 A om en önskad hyreshöjning för nästa avtalsperiod. Förbundet behöver få en ekonomi i balans och har inte råd med högre hyra, säger Journalistförbundets kanslichef Karin Linder.

De nya lokalerna kommer att vara cirka 300 kvadratmeter, vilket är en minskning med cirka en tredjedel.

Hur hög blir hyran i de nya lokalerna?

– Vi kommer att få ungefär hälften så höga hyreskostnader, idag betalar vi runt tre miljoner kronor.

Journalistförbundet sitter tillsammans med fackförbundet Forena i lokalerna hos Vision, och förbunden har haft ett visst samarbete.

Kommer det samarbetet att upphöra?

– TCO-förbunden samarbetar på flera olika sätt och vi kommer att fortsätta med det. Det kommer säkert att se annorlunda ut i nya konstellationer i Vårdförbundets lokaler.

Det har bara gått fem år sedan ni flyttade senast. Har ni blivit lite rotlösa sen ni övergav och sålde Journalisternas hus?

– Vi, liksom många arbetsplatser arbetar helt annorlunda än innan pandemin och det är nog relationer både inom kansliet och till förbundets klubbar och medlemmar som är ”roten” idag snarare än Vasagatan 50, säger Karin Linder.

Diskutera med din arbetsgivare på vilket sätt klubben kan vara delaktig i samband med rekryteringar.

Förhandlingsskyldigheten i medbestämmandelagen gäller det som kallas ”viktigare förändringar”. Alltså att arbetsgivaren på eget initiativ ska kalla journalistklubben till förhandling inför beslut och tjänster som den fackliga organisationen typiskt sett har intresse att förhandla.

Praxis har landat i att förhandlingsskyldigheten vid rekryteringar främst gäller roller som inkluderar personalansvar, alltså chefstillsättningar. Men även om det inte nödvändigtvis finns en förhandlingsskyldighet för arbetsgivaren är det klokt att ändå involvera klubben så att synpunkter på vad arbetsplatsen behöver i samband med rekryteringar kommer fram.

Så prata med den rekryteringsansvarige hur klubben kan involveras även när det rör andra tjänster än chefstjänster.

De får priset med motiveringen:

Aftonbladets reportrar Johanna Rapp och Natalia Kazmierska vinner årets journalistpris! Det är deras gedigna arbete i traditionen av grävande journalistik som motiverar priset. Genom att noggrant gå igenom Migrationsverkets handlingar och beslut kunde de visa att utvisningarna av tonåringar inte utgjorde några enstaka fall, utan att det i själva verket var en stor grupp som drabbades. Därigenom myntade de begreppet ”Tonårsutvisningar”. De grävde fram berättelser som ledde till upprörda känslor, till debatt och till att politikerna till slut inte hade något annat val än att stoppa utvisningarna.

Advokatsamfundets journalistpris delas ut sedan 1987. Priset ges till en journalist som på ett sakligt, engagerat och skickligt sätt har behandlat förhållanden inom rättsväsendets och rättssäkerhetens område. Prissumman är 50 000 kronor.

I Advokatsamfundets journalistpriskommitté ingår justitierådet Thomas Bull, advokat Ulrika Borg och journalisten Oisín Cantwell.

Den 22 april besköt den israeliska armén en bil som två libanesiska journalister färdades i, sedan besköts huset där journalisterna – fotojournalisten Zeinab Faraj och reportern Amal Khalil – hade sökt skydd. Amal Khalil dog samma dag av sina skador medan Zeinab Faraj överlevde.

New York Times har tidigare rapporterat att även Röda korsets hjälparbetare blev beskjutna när de försökte evakuera journalisterna. IDF tillbakavisade i ett uttalande samma kväll uppgifterna om att hjälparbetare skulle ha hindrats från att nå de skadade.

Washington Post har nu återskapat Amal Khalils sista timmar i livet, och kommer till slutsatsen att hon var vid liv under minst en timme medan räddningsarbetare väntade på att få grönt ljus för att komma in i huset.

Tidningen slår fast att hon dödades av den tredje av de tre israeliska flygattackerna. Den första träffade en bil som körde framför henne, den andra förstörde hennes bil när hon gömde sig i närheten, och den tredje fick byggnaden där hon hade sökt skydd att rasa samman.

Tidningen har använt medicinska journaler, samtalsloggar, satellit- och markbilder, och intervjuat 17 personer: överlevande, vittnen, räddningstjänst och militära tjänstemän där vissa vittnat anonymt.

Flera pressfrihetsorganisationer har fördömt attacken och pekat på att både attacken på en journalist och att neka henne medicinsk vård utgör ett brott mot Genèvekonventionen. Unescos generaldirektör Khaled El-Enany har begärt en utredning av Amal Khalils död.

IDF säger i ett uttalande att de beklagar dödsfallet och ser på händelsen ”med största allvar”.

De senaste decenniernas krig och konflikter har lett till att fler än hundra miljoner människor just nu befinner sig på flykt på olika kontinenter. Några av dem som måste lämna sina hemländer är journalister som flyr terrorrörelser eller despotiska makthavare som inte kan stava till press- och yttrandefrihet. En rännil av dessa förföljda journalister har sökt sig till Sverige där de har beviljats en fristad och medborgarskap.

Men majoriteten av dessa journalister har inga chanser att arbeta på en svensk redaktion även om de talar god svenska. ”Att jag har jobbat i 15 år för några av världens största medier på alla möjliga sportevenemang, sänt direkt från Times Square när Donald Trump blev vald första gången eller täckt allt från val till terrorattacker i Norden betyder precis ingenting här i Sverige. Jag skriver, poddar, filmar, klipper, redigerar, översätter, men det räcker inte. Jag platsar inte ändå”, skrev den svensk-irländske frilansjournalisten Philip O’Connor på Journalistens debattsida i december 2024.

När jag arton månader senare ringer upp Philip, som talar perfekt svenska, är han på väg till Kanada för nyhetsbyrån Reuters för att bevaka fotbolls-VM, men i Sverige får han fortfarande inget arbete!

Philips situation pekar på ett allvarligt och inrotat problem i vårt land: perfekt svenska räcker sällan för att en exiljournalist ska få anställning på en svensk redaktion. Oavsett kompetens är de på något märkligt sätt ovälkomna.

Att inte bry sig om mångspråkiga och erfarna exiljournalister i vårt land är minst sagt slöseri med kunskap. En exiljournalist som arbetat i Iran, Syrien eller Afghanistan talar olika språk, behärskar kulturella koder, har ett stort nätverk efter åren som journalist i hemlandet, kan navigera i sitt hemlands krångliga byråkrati och kan bidra med bedömningar av säkerheten i krigs- och konfliktområden bättre än de svenska högt betalda säkerhetskonsulterna.

Visst är det glädjande att Ny Kollega, ett utbildningsprojekt som drivs av medieinstitutet Fojo för exiljournalister som vill arbeta på svenska redaktioner, finns sedan flera år men hittills är det ”bara några få som fått en fast anställning efteråt.”

I en bättre värld hade tålmodiga redaktörer varit mentorer åt exiljournalister och hjälpt dem att skriva fantastiska texter eller göra radio- och tv-inslag. Många kompetenta exiljournalister hade gärna arbetat som researchers och ägnat sig åt grävarbete där utländska kultur- och språkkunskaper behövs.

Och vad gör exiljournalister när svenska redaktioner inte tar emot dem? Vissa av dem arbetar för icke-svenska redaktioner precis som Philip. Vissa av dem blir Youtube-stjärnor på sina modersmål och når hundratusentals följare och bidrar till oberoende journalistik i diktaturer som de har flytt.

En och annan av dem får arbete vid tankesmedjor i utlandet. Men majoriteten överger journalistiken. Jag har slutat räkna antalet gånger som jag sett en exiljournalist bakom ratten i en taxibil.

Slösa inte bort exiljournalisters erfarenheter och kompetens!

Lisa Röstlund och Daniel Wiklander utanför studion. Foto: Hanna Lundquist

I Aftonbladets granskning Volontärerna avslöjar reportern Lisa Röstlund en rad tveksamheter kring stiftelsen Fållöknastiftelsen och statsministerparets inblandning i den.

Volontärer bjuds in för att arbeta gratis med renovering på stiftelsens gård i Sörmland, mot löfte om att ingå i ett värdefullt nätverk – underförstått inbegripet statsministern.

I slutet av maj kunde Lisa Röstlund själv wallraffa som volontär under fingerat namn – och kom till och med in i statsministerns privata bostad på gården. I Daniel Wiklanders intervju berättar Röstlund bland annat om hur hon reagerade när Säpo släppte förbi henne in i Kristerssons omedelbara närhet.

Inas Hamdan och Hanna Lundquist i studion. Foto: Axel Andén.

Expressens grävande reporter Inas Hamdans avslöjade att 25 kandidater inom Vänsterpartiet bland annat hyllat terrorklassade grupper och diktatorer har lett till att samtliga personer nu petats från partiets vallistor.

I intervjun med Veckans gräv berättar Inas Hamdan bland annat om bakgrunden till granskningen, om reaktionerna från de granskade, och hur Vänsterpartiet konsekvent vägrat ställa upp på intervju med henne och Expressen.

Fler gräv som nämns i podden:

TV4 Kalla fakta – SD-fixaren

KONTAKTA OSS

Veckans gräv är en podd från Tidningen Journalisten och Scoop, som är Föreningen Grävande journalisters tidning.

Tipsa oss om fler aktuella gräv till kommande avsnitt!

Mejla till: vg@journalisten.se

Veckans gräv finns ute nu, där poddar finns.

På tisdagen gick startskottet för avtalsrörelsen för Journalistförbundet med avtalskonferens på Scandic Grand Central i Stockholm. Förbundets fem kollektivavtal med Medieföretagen löper ut den 31 mars 2027.

Avtalsdelegationen 2027

Dessa valdes till Journalistförbundets stora avtalsdelegation på avtalskonferensen den 9 juni 2026.

Etermedieavtalet: Ted Friskman (TV4), Anna Lillkung (Tredje statsmakten), Shang Imam (Filt, suppleant).

Dagspressavtalet: Pierre Linder (Hallandsposten), Linda Kask Makkieh (Norrländska Social-Demokraten), Helena Sjödin Öberg (Dagens Nyheter), Mikael Törnwall (Svenska Dagbladet, suppleant)

Tidskriftsavtalet: Ella Käck (Nordiske medier), Kajsa Åström (Nordiske medier).

Public service-avtalet: Erica Hedin (Sveriges Radio), Klara Thörn (Sveriges Radio), Håkan Widman (Sveriges Radio), Johan Wiechel (Sveriges Television), Jane Andersson (Sveriges Television, suppleant).

I delegationen sitter också förbundsstyrelseledamöterna Ulrika Hyllert, Anna Herdenstam, Gabriella Mohoff och Magnus Sjöborg. Förbundsstyrelsen har också beslutat att en eller två visstidsanställda ska adjungeras till delegationen.

En avtalsdelegation bestående av fackliga representanter från fyra av avtalsområdena valdes med acklamation. Det femte avtalsområdet, bemanning, är nästan utraderat efter att Bonnier News lade ned sitt interna bemanningsföretag Marieberg Media i januari 2025. Bara ett bemanningsföretag är numera verksamt på journalistområdet, Mediaresurs, som saknar journalistklubb.

Under dagen kom de drygt 80 klubbföreträdarna med råd till förbundets förhandlingsdelegationer, och många av inspelen handlade om återhämtning. Flera klubbar vill se en utbyggnad av arbetstidsförkortningen om en extra ledig dag per år som infördes i kollektivavtalen 2025, den så kallade ATK-dagen, med målet att på sikt komma upp i en veckas ledighet.

Motståndet mot arbetstidsförkortning är dock stort från motparten Medieföretagen och Almega, och att Journalistförbundet lyckades i förra avtalsrörelsen berodde på samordning med andra fackförbund som drev samma krav. I april 2025 varslade både Journalistförbundet och Unionen om strejk på SVT för att få igenom arbetstidsförkortningen. Efter medling från Medlingsinstitutet nådde parterna en överenskommelse innan strejken bröt ut.

Men inte alla journalistklubbar är nöjda med att medlemmar fick avstå löneökning om 0,5 procent för en extra ledig dag, och särskilt missnöjda är de som arbetar på produktionsbolag.

Anna Lillkung (till vänster) och Shang Imam är invalda i avtalsdelegationen.

– För journalister i vår situation blev den extra lediga dagen snarare en belastning, säger Shang Imam på ljudproduktionsbolaget Filt.

Hur då?

– Vi måste jobba in den dagen, hitta sätt att jobba snabbare.

Anna Lillkung på ljudproduktionsbolaget Tredje Statsmakten instämmer:

– Har man ett uppdrag på tolv dokumentärer på ett år måste man göra de tolv dokumentärerna oavsett om man har en ledig dag mer eller mindre. Man kompenseras inte på något vettigt sätt, säger Anna Lillkung.

Skulle fler ATK-dagar införas och kopplas till semesterledigheten skulle det möjligen bli bättre effekt, menar Shang Imam.

– Men det är viktigare att man tittar på lönekriterierna och löneutvecklingen för små produktionsbolag. Vi är väldigt beroende av Sveriges Radio som beställare, och deras årliga uppräkningar stämmer inte överens med löneutvecklingen, vilket gör att vi hamnar i kläm.

Anna Lillkung och Shang Imam valdes in i avtalsdelegationen på Journalistförbundets etermedieavtal tillsammans med Ted Friskman på TV4.

– Det är bra att radioproduktionsbolagen är med, eftersom TV4:s lokala avtal ser så annorlunda ut än det centrala avtalet som vi går på, säger Anna Lillkung.

– Att vi som ganska marginaliserade produktionsbolag är med i avtalsrörelsen är unikt. Det innebär en möjlighet att prata om vår arbetsmiljö och hur vårt arbete egentligen ser ut. Det skiljer sig från många andra arbetsplatser.

Har Journalistförbundet fattat hur ni har det?

– De börjar att förstå. Vi har haft träffar med förbundet, och de har varit väldigt bra, säger Shang Imam. Vi på Filt har dragit in dem ganska mycket det senaste året, bland annat för att prata om hur regleringen av vår arbetstid stämmer överens med verkligheten för oss som arbetar på produktionsbolag. Vi i facket har varit superaktiva och har gjort ganska fina framsteg.

Ytterligare en stor fråga under avtalskonferensen var Laskarusellen. Journalistförbundets pågående aktion för att få stopp på Laskarusellen har enligt förbundet lett till inlasningar på flera arbetsplatser, och i tio fall har lokala utlasningsförhandlingar gått till central förhandling mellan Journalistförbundet och Medieföretagen.

Under avtalskonferensen diskuterades om reglering i centrala kollektivavtal verkligen är rätt väg att gå för att få stopp på Laskarusellen. I public service-avtalen finns den så kallade ”vikarieregeln” som syftar till att förhindra att längre vikariat delas upp mellan olika vikarier, men det har inte satt stopp för utlasningar på SR, SVT och UR. Den nuvarande aktionen, där man dels tvingar den lokala arbetsgivaren till förhandlingsbordet, dels inleder samtal om hur visstidsanställningar används, har enligt flera fackligt förtroendevalda fått bättre effekt än vikarieregeln.

Frågor om löner och ersättningar lyftes men eftersom Journalistförbundet följer industrimärket, som ännu inte är satt, går det inte att veta hur stora löneökningar som väntar, eller vilka krav som förbundet kan ställa i förhandlingarna.

Flera fackligt förtroendevalda ville se en större höjning av lägstalönerna i avtalet, eftersom många nya journalister kommer in så lågt i lön att en stor del av lönepotten går åt till att höja dem till mer rimliga nivåer – vilket betyder att det blir mindre kvar till de journalister som har jobbat länge.

Aftonbladets journalistklubb menade att OB-ersättningen, som är jämförelsevis låg på dagspressområdet, har tappat i betydelse eftersom allt färre jobbar obekväm arbetstid. För dagspressklubbarna var höjd OB-ersättning en mycket viktig fråga i förra avtalsrörelsen.

På public service-området ville klubbarna se en bättre reglering av beredskapstid och högre beredskapsersättning.

Avtalskonferensen antog en avtalsplattform med fokus på tre områden: löner och ersättningar, arbetstid och arbetsmiljö samt trygghet i anställningen.

Skyddsombuden ska inte bara få information i förväg utan dessutom vara med och samverka när förändringen planeras. Skyddsombuden ska alltså involveras tidigt i processen.

Kravet på arbetsgivaren att samverka med skyddsombuden gäller inför alla förändringar som kan ha betydelse för arbetsmiljön. Bland annat ska riskbedömning göras och de inspel som chefen kan få från skyddsombudet är mycket viktig för att säkerställa att organisationsförändringen inte leder till olyckor eller ohälsa.

Involveras skyddsombudet så sent så det inte går att påverka förändringen kan det röra sig om ett hindrande av skyddsombud. Journalistklubben kan då förhandla med arbetsgivaren och kräva skadestånd.

24 juni: Jonas Bonnier, författare, kolumnist, ordförande för Stora Journalistpriset.

25 juni: Jonas Gren, författare och kulturskribent

28 juni: Ginna Lindberg, utrikeskorrespondent, SR

3 juli: Ann Heberlein, författare, kulturskribent, krönikör

6 juli: Erika Bjerström, journalist

13 juli: Emil Hansius, youtuber, programledare

14 juli: Ebba Kleberg von Sydow, journalist, hovexpert

16 juli: Elaf Ali, journalist, författare

1 aug: Kristoffer Leandoer, författare, översättare, kritiker

2 aug: Ebba Witt-Brattström, författare, litteraturprofessor, kritiker

9 aug: Åsne Seierstad, journalist, författare

25 juni: Jonas Gren, författare och kulturskribent

28 juni: Ginna Lindberg, utrikeskorrespondent, SR

3 juli: Ann Heberlein, författare, kulturskribent, krönikör

6 juli: Erika Bjerström, journalist

13 juli: Emil Hansius, youtuber, programledare

14 juli: Ebba Kleberg von Sydow, journalist, hovexpert

16 juli: Elaf Ali, journalist, författare

1 aug: Kristoffer Leandoer, författare, översättare, kritiker

2 aug: Ebba Witt-Brattström, författare, litteraturprofessor, kritiker

9 aug: Åsne Seierstad, journalist, författare