Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
f5af322cfeaa6edd6f11666d8f8e3e1a07dd97a5blir chefredaktör på tidningen Fysioterapi.
Linus Hellerstedt blir chefredaktör och ansvarig utgivare på tidningen Fysioterapi i juni.
Han kommer närmast från tidningen Universitetsläraren, där han är redaktör och ställföreträdande ansvarig utgivare. Tidigare har han varit nyhetsreporter på tidningen Publikt och haft olika roller på dåvarande Lärarförbundets tidningsavdelning.
f36e184a6e471cac1f70edb824fe5fb55a7b84f4Från 1 november kommer VLT ut ge ut en papperstidning tre dagar i veckan, mot dagens sex. – Vi har väntat in rätt läge, säger chefredaktören Daniel Nordström.
En rad av Bonniers lokaltidningar har gått ned i utgivningstakt de senaste åren, som ett svar på färre pappersprenumeranter och stigande tryck- och distributionskostnader. Men beslutet om VLT:s frekvensnedgång är Daniel Nordströms eget, inget direktiv uppifrån, säger han till Journalisten.
– Det känns logiskt, med tanke på att 71 procent av våra kunder är helt digitala. Och vi kommer fortsätta ge ut vår e-tidning sju dagar i veckan, så det känns bra.
Syftet med nedgången är att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för papperstidningen och att frigöra resurser till den lokala journalistiken. Tankarna har funnits i ett par år, uppger Daniel Nordström.
– Det är inte som att vi kom på det här igår. Vi har väntat in rätt läge. 71 procent av kunderna kommer inte att märka någon skillnad alls.
Men bland de äldsta läsarna – upp mot tio procent av prenumeranterna har bara papperstidningen – väntar han sig besvikna reaktioner.
– Men för de som älskar papperstidningen så försvinner den inte helt och hållet i alla fall. Det här känns strategiskt helt rätt.
Hur ser kalkylen ut kring hur många prenumeranter ni kommer att tappa?
– Det är klart att vi kommer att tappa fler printkunder än vi gör idag, men vi vet också att många av dem kommer att bli digitala. Allt kring det här är väldigt noga uträknat, vi är inte först i Sverige med att göra den här förändringen, inte sist heller.
Hur länge tror du papperstidningen blir kvar?
– Det beror på vad som händer och sker. Jag vågar inte spekulera i det.
463739df54e23cfa8658cd71cfd52867ae023581Upp mot 400 heltidstjänster ska sparas bort från det norska public service-bolaget NRK de kommande fyra åren.
Vid årsskiftet informerade NRK det norska kulturdepartementet om att man avser minska organisationen med 150 heltidstjänster de kommande två åren. Nedbemanningen ska ske utan uppsägningar.
På tisdagen kom nya besked om hur mycket NRK ska krympa kostymen. På fyra år ser ledningen framför sig att 300-400 heltidstjänster ska försvinna – runt 10 procent av dagens organisation. Det rapporterar norska Journalisten.
Nedbemanningen ska primärt göras med naturliga avgångar och tillfälliga anställningsstopp.
42c74e11ef00e8be0c72379f528711154a1217d0SVT:S SPARPAKET 43 års tv-historia går i graven när tv-desken i Växjö läggs ned och en tredjedel av redaktionen försvinner. ”Det var ett chockartat besked”, säger journalistsektionens ordförande Clary Kroon när Journalisten besöker tv-huset på Framtidsvägen.
En bild av en bild av en bild av Smålandsnytts första sändning med Olle Andersson som nyhetspresentatör från den 14 mars år 1983. Foto: Tor Johnsson
Den 14 mars 1983 började Smålandsnytt sända från det dåvarande tv-huset i Växjö. Snart görs den sista sändningen, när tv-desken läggs ned. Sändningarna kommer då att göras från någon annan ort.
Nu är inget slutligt bestämt eftersom förhandlingarna inte är avslutade, men i tv-huset på Framtidsvägen i Växjö har man nära nog gett upp hoppet.
– Det är klart att man fortfarande hoppas, men det skulle förvåna mig om man ändrar sig om tv-desken. Någonstans ska ju pengarna sparas, säger Clary Kroon, ordförande i journalistklubbens sektion på SVT Nyheter Småland.
En gång i tiden hade SVT ett hundratal anställda här i Växjö och en hyfsat stor programverksamhet med barn- och ungdomsprogram som Sommarlov, Byhåla, Grynets Show och Varan-TV. Sakta men säkert har den redaktionella delen avlövats. Kvar i huset finns 14 journalister på SVT Nyheter Småland och 25 medarbetare som arbetar med bland annat grafik i det som en gång i tiden hette SVT Design. Det är bara journalisterna som berörs av det lagda varslet: fem tjänster av 14 ska bort när tv-desken läggs ned, en tredjedel av redaktionen. Sett till andelen tjänster som försvinner är det ingen annan SVT-redaktion som drabbas hårdare. Två reportertjänster, en redaktör och två programledare försvinner. Kvar blir sex reportrar, två redaktörer och en redaktionschef.
Det har gått två veckor sedan redaktionschefen Tomas Lundström informerade personalen om ledningens förslag.
– Vi visste ju att det skulle komma sparkrav men vi hade ändå inte riktigt förstått hur många personer som faktiskt skulle bort från SVT. Så det var ett chockartat besked att få siffrorna och att fem personer hos oss… det kändes oväntat, säger Clary Kroon.
SVT Växjö. Clary Kroon, ordförande i SVT:s journalistsektion i Småland. Foto: Tor Johnsson.
Flera medarbetare beskriver fortfarande förändringsförslaget som omtumlande.
– Det är mycket nostalgi nu, säger programledaren Richard Söderberg när vi står i det gamla kontrollrummet som är ombyggt till mötesrum. Svart tyg hänger över fönstren mot studion, som om förslaget går igenom kommer att monteras ned.
– Jag har jobbat här i 25 år, och sett hur verksamheten krympt och krympt. Jag har inga problem med att börja jobba som reporter i stället för programledare, men frågan är hur vi kommer att jobba som redaktion när så många försvinner.
Redaktionschefen Tomas Lundström har jobbat på SVT i Växjö i nio år.
– Det känns tungt, förstås. Många har frågat hur publiken kommer att märka förändringen och det enkla svaret är att det blir andra ansikten i rutan. Jag hoppas att det här inte ska påverka journalistiken, säger Tomas Lundström.
Tomas Lundström, redaktionschef SVT Nyheter Småland. Foto: Tor Johnsson
Fredag den 24 april löper tiden ut för att ansöka om avgångsvederlag. Om inte tillräckligt många söker, eller om arbetsgivaren inte godkänner tillräckligt många av ansökningarna, blir det fråga om uppsägningar.
– Det är klart att man hoppas att besparingen ska lösas utan att folk behöver sägas upp, men hur det än blir så kommer vi att förlora duktiga kollegor, säger Clary Kroon. Det finns en oro över hur det kommer att bli om vi bara blir sex reportrar kvar i Växjö. Vad kommer vi att kunna göra för journalistik? Vi har morgon-, kvälls- och helgpass så vi kommer ju inte att vara så många reportrar inne samtidigt varje dag – och vi behöver vara ute på fältet. Vad kommer vi att kunna granska?
Till saken hör att SVT Nyheter Smålands prisade journalister Ida Andersson och Olof Peterson slutar i juni för att börja på Smålandsposten som grävande reportrar. Gota Media gör offensiva rekryteringar på flera orter i Småland, samtidigt som SVT sparar. Det har bidragit till en känsla av att befinna sig på ett sluttande plan, menar medarbetare. Det finns också en misstanke om att ett av skälen till att sparbetinget blev så stort just i Växjö var att ledningen kände till att två journalister ändå skulle sluta, och att det därför inte skulle bli lika besvärligt att få till stånd en nedbemanning med frivilliga lösningar.
Tv-desken. Från vänster: Elin Bolander, Anne Torvinen, Peter Magnusson och Richard Söderberg. Foto: Tor Johnsson
Förhandlingarna är inte avslutade. Regeringen skulle kunna skjuta till pengar för den ökade marknätskostnaden vilket skulle minska sparkravet. Det finns fortfarande ett litet hopp om att man ska kunna behålla en reportertjänst till.
– Det jag hoppas på nu är att det ska gå att rädda några journalisttjänster till. Jag blev förvånad över att det var så många journalister som varslades. Det kommer publiken att märka. Jag trodde nog att det fanns andra saker man skulle spara mer på, säger Clary Kroon.
Vad?
– Sporträttigheterna är väldigt dyra … men jag förstår samtidigt att det är svårt att spara mer där än vad man gör. Det är viktigt för SVT att kunna samla folk, och sporten är samlande.
e2f295fe7368b664bdeb169cc7bda1fab7be5024DEBATT Det som går förlorat i dagens medielandskap är inte information, utan jämförbara alternativ. När journalistiken reducerar komplexa frågor till konflikter blir det svårare att förstå vilka vägval som finns. Vi behöver journalistik som gör det möjligt att förstå hur vi kan påverka och förändra.
Vi har skapat ett system där det är lätt att vinna debatter – men svårt att fatta bättre beslut. När alternativ försvinner och konflikter dominerar blir offentligheten mer högljudd, men mindre användbar.
“Det finns en kult av okunskap”, skrev Isaac Asimov. “Föreställningen att min okunnighet är lika mycket värd som din kunskap.” Det som var en varning har blivit en struktur.
Vi lever i en tid med mer kunskap än någonsin. Ändå formas offentligheten som om kunskap vore utbytbar mot åsikt – och som om komplexitet bör förenklas bort snarare än förstås.
Beslutsforskningen är tydlig: vi agerar inte utifrån en objektiv verklighet, utan utifrån hur vi förstår den. Herbert Simon visade att människor förenklar komplexa situationer. Daniel Kahneman och Amos Tversky har visat hur våra val påverkas av hur alternativ presenteras, och Karl Weick hur vi först skapar en begriplig bild av situationen – som i sin tur styr vad vi uppfattar som viktigt att förstå.
Den som formar förståelsen formar också besluten. I dag formas den systematiskt fel.
Journalistikens uppgift är att göra världen begriplig. Men i praktiken görs den begriplig genom att komplexitet pressas in i konflikter. Ett elpris blir en skuldfråga. En skjutning blir en åtgärd. Ett underskott blir ett krav på mer resurser.
Det gör världen lätt att förstå – men utan att någon egentligen förstår vad som händer. Och det får konsekvenser.
För i den processen försvinner det som krävs för att påverka och fatta bättre beslut: förståelsen av samband, överblicken över alternativ och insikten om vad olika val innebär. Det som återstår är inte beslut – utan konflikt.
Det här är ett mönster. Energifrågan reduceras till kärnkraft mot vindkraft. Kriminalpolitiken till straffnivåer. Sjukvården till vårdplatser. Klimatpolitiken till enskilda styrmedel. Invandrare blir till problem.
Alternativ försvinner – och därmed också möjligheten att förstå vad som faktiskt står på spel. Det avgörande som går förlorat är inte information. Det är jämförbara alternativ.
Utan tydliga alternativ finns inget verkligt val.
Vi diskuterar positioner, men inte vägval.
Vi reagerar – utan att förstå vad det leder till.
Politiken anpassar sig inte bara – den utnyttjar detta. Det är enklare att föreslå en åtgärd än att visa alternativ. Enklare att ta en position än att redovisa konsekvenser. När energin diskuteras talas det om produktion, inte system. När vårdköerna växer talas det om resurser, inte prioriteringar. Detta är funktionellt i ett system där konflikter syns – och alternativ inte gör det.
Konstruktiv journalistik visar lösningar. Skolor som lyckas, städer som minskar utsläpp, projekt som fungerar. Men frågan saknas: är detta den bästa vägen framåt – här?
Utan jämförelse och konsekvensanalys blir lösningar inspiration – inte beslut.
Vi har byggt ett system där konflikter ersätter alternativ – och där perspektiv ersätts av åsikter. Journalistiken kan fortsätta att spegla verkligheten så. Eller göra något svårare – och viktigare:
Att börja skapa arenor och journalistik som gör det möjligt att förstå hur vi kan påverka och förändra. För verkligheten bryr sig inte om vem som vann en politisk debatt. Den påverkas av hur vi lät världen formas.
Jan Axelsson
Vetenskapsjournalist, Umeå
65bf5df132104b4eae9ceada3625c4769eebd336LÖNELIGAN Många public service-chefer tjänade under 60 000 kronor i månaden 2024 – en tiondel av TV4:s vd Mathias Bergs lön.
TV4:s vd Mathias Berg hade 2024 en inkomst om 7,8 miljoner kronor, motsvarande en månadslön på drygt 650 000 kronor. Det motsvarar snittlönen för 13 journalister på TV4 samma år – och han tjänade mer än dubbelt så mycket som SR:s vd Cilla Benkö.
Journalistens kartläggning av chefslönerna visar att de 15 sämst betalda kanal- och redaktionscheferna inom public service 2024 hade en månadslön under 60 000 kronor, långt under snittet för redaktionella arbetsledare som arbetade för kommersiella etermedier det året – cirka 65 000 kronor.
Listan fokuserar på mediechefer inom den publicistiska delen av branschen. Några av cheferna på listan har tillträtt under 2024 eller 2025, och de redovisade inkomsterna motsvarar sannolikt inte deras nuvarande lönenivåer, bland dem SVT Norrbottens redaktionschef Kristofer Naess och SR P4 Hallands kanalchef Marie Johansson Flyckt. Andra har slutat sedan 2024, som SVT:s tidigare vd Hanna Stjärne.
Här är listan över etermediechefernas förvärvsinkomster 2024:
Här är snittlönerna på några etermedieredaktioner 2026:
a94764f6e4a7eb75ed1311d7efb2163dd4a701b9
65bf5df132104b4eae9ceada3625c4769eebd336
TITLE: Så mycket tjänar radio- och tv-cheferna DESCRIPTION: LÖNELIGAN Många public service-chefer tjänade under 60 000 kronor i månaden 2024 – en tiondel av TV4:s vd Mathias Bergs lön. CONTENT: TV4:s vd Mathias Berg hade 2024 en inkomst om 7,8 miljoner kronor, motsvarande en månadslön på drygt 650 000 kronor. Det motsvarar snittlönen för 13 journalister på TV4 samma år – och han tjänade mer än dubbelt så mycket som SR:s vd Cilla Benkö. Journalistens kartläggning av chefslönerna visar att de 15 sämst betalda kanal- och redaktionscheferna inom public service 2024 hade en månadslön under 60 000 kronor, långt under snittet för redaktionella arbetsledare som arbetade för kommersiella etermedier det året – cirka 65 000 kronor. Listan fokuserar på mediechefer inom den publicistiska delen av branschen. Några av cheferna på listan har tillträtt under 2024 eller 2025, och de redovisade inkomsterna motsvarar sannolikt inte deras nuvarande lönenivåer, bland dem SVT Norrbottens redaktionschef Kristofer Naess och SR P4 Hallands kanalchef Marie Johansson Flyckt. Här är listan över etermediechefernas förvärvsinkomster 2024: Här är snittlönerna på några etermedieredaktioner 2026:
TITLE: Så mycket tjänar radio- och tv-cheferna DESCRIPTION: LÖNELIGAN Många public service-chefer tjänade under 60 000 kronor i månaden 2024 – en tiondel av TV4:s vd Mathias Bergs lön. CONTENT: TV4:s vd Mathias Berg hade 2024 en inkomst om 7,8 miljoner kronor, motsvarande en månadslön på drygt 650 000 kronor. Det motsvarar snittlönen för 13 journalister på TV4 samma år – och han tjänade mer än dubbelt så mycket som SR:s vd Cilla Benkö. Journalistens kartläggning av chefslönerna visar att de 15 sämst betalda kanal- och redaktionscheferna inom public service 2024 hade en månadslön under 60 000 kronor, långt under snittet för redaktionella arbetsledare som arbetade för kommersiella etermedier det året – cirka 65 000 kronor. Listan fokuserar på mediechefer inom den publicistiska delen av branschen. Några av cheferna på listan har tillträtt under 2024 eller 2025, och de redovisade inkomsterna motsvarar sannolikt inte deras nuvarande lönenivåer, bland dem SVT Norrbottens redaktionschef Kristofer Naess och SR P4 Hallands kanalchef Marie Johansson Flyckt. Andra har slutat sedan 2024, som SVT:s tidigare vd Hanna Stjärne. Här är listan över etermediechefernas förvärvsinkomster 2024: Här är snittlönerna på några etermedieredaktioner 2026:
65bf5df132104b4eae9ceada3625c4769eebd336
a94764f6e4a7eb75ed1311d7efb2163dd4a701b9
a94764f6e4a7eb75ed1311d7efb2163dd4a701b9LÖNELIGAN Många public service-chefer tjänade under 60 000 kronor i månaden 2024 – en tiondel av TV4:s vd Mathias Bergs lön.
TV4:s vd Mathias Berg hade 2024 en inkomst om 7,8 miljoner kronor, motsvarande en månadslön på drygt 650 000 kronor. Det motsvarar snittlönen för 13 journalister på TV4 samma år – och han tjänade mer än dubbelt så mycket som SR:s vd Cilla Benkö.
Journalistens kartläggning av chefslönerna visar att de 15 sämst betalda kanal- och redaktionscheferna inom public service 2024 hade en månadslön under 60 000 kronor, långt under snittet för redaktionella arbetsledare som arbetade för kommersiella etermedier det året – cirka 65 000 kronor.
Listan fokuserar på mediechefer inom den publicistiska delen av branschen. Några av cheferna på listan har tillträtt under 2024 eller 2025, och de redovisade inkomsterna motsvarar sannolikt inte deras nuvarande lönenivåer, bland dem SVT Norrbottens redaktionschef Kristofer Naess och SR P4 Hallands kanalchef Marie Johansson Flyckt.
Här är listan över etermediechefernas förvärvsinkomster 2024:
Här är snittlönerna på några etermedieredaktioner 2026:
a94764f6e4a7eb75ed1311d7efb2163dd4a701b9
65bf5df132104b4eae9ceada3625c4769eebd336
TITLE: Så mycket tjänar radio- och tv-cheferna DESCRIPTION: LÖNELIGAN Många public service-chefer tjänade under 60 000 kronor i månaden 2024 – en tiondel av TV4:s vd Mathias Bergs lön. CONTENT: TV4:s vd Mathias Berg hade 2024 en inkomst om 7,8 miljoner kronor, motsvarande en månadslön på drygt 650 000 kronor. Det motsvarar snittlönen för 13 journalister på TV4 samma år – och han tjänade mer än dubbelt så mycket som SR:s vd Cilla Benkö. Journalistens kartläggning av chefslönerna visar att de 15 sämst betalda kanal- och redaktionscheferna inom public service 2024 hade en månadslön under 60 000 kronor, långt under snittet för redaktionella arbetsledare som arbetade för kommersiella etermedier det året – cirka 65 000 kronor. Listan fokuserar på mediechefer inom den publicistiska delen av branschen. Några av cheferna på listan har tillträtt under 2024 eller 2025, och de redovisade inkomsterna motsvarar sannolikt inte deras nuvarande lönenivåer, bland dem SVT Norrbottens redaktionschef Kristofer Naess och SR P4 Hallands kanalchef Marie Johansson Flyckt. Här är listan över etermediechefernas förvärvsinkomster 2024: Här är snittlönerna på några etermedieredaktioner 2026:
TITLE: Så mycket tjänar radio- och tv-cheferna DESCRIPTION: LÖNELIGAN Många public service-chefer tjänade under 60 000 kronor i månaden 2024 – en tiondel av TV4:s vd Mathias Bergs lön. CONTENT: TV4:s vd Mathias Berg hade 2024 en inkomst om 7,8 miljoner kronor, motsvarande en månadslön på drygt 650 000 kronor. Det motsvarar snittlönen för 13 journalister på TV4 samma år – och han tjänade mer än dubbelt så mycket som SR:s vd Cilla Benkö. Journalistens kartläggning av chefslönerna visar att de 15 sämst betalda kanal- och redaktionscheferna inom public service 2024 hade en månadslön under 60 000 kronor, långt under snittet för redaktionella arbetsledare som arbetade för kommersiella etermedier det året – cirka 65 000 kronor. Listan fokuserar på mediechefer inom den publicistiska delen av branschen. Några av cheferna på listan har tillträtt under 2024 eller 2025, och de redovisade inkomsterna motsvarar sannolikt inte deras nuvarande lönenivåer, bland dem SVT Norrbottens redaktionschef Kristofer Naess och SR P4 Hallands kanalchef Marie Johansson Flyckt. Andra har slutat sedan 2024, som SVT:s tidigare vd Hanna Stjärne. Här är listan över etermediechefernas förvärvsinkomster 2024: Här är snittlönerna på några etermedieredaktioner 2026:
65bf5df132104b4eae9ceada3625c4769eebd336
a94764f6e4a7eb75ed1311d7efb2163dd4a701b9
68f30ea11fc7469266df5048cfe626d19fd455d1blir publiceringschef på Erna Media.
Han kommer senast från tjänsten som chefredaktör på Dalslänningen.
ea966cfc70a0b5c8e8b31656315ab31a78731d6char avlidit. Han blev 78 år gammal.
Rolf Alsing var chefredaktör på Aftonbladet mellan 1985 och 1987 och politisk chefredaktör mellan 1987 till 2001.
När han 1974 blev chefredaktör på Nya Norrland i Ångermanland blev han Sveriges yngsta chefredaktör. Han var då 26 år gammal.
Läs Lena Mellins minnesord i Aftonbladet.
893095cfdddc8995f90b40f6f85d562308bffc65
ea966cfc70a0b5c8e8b31656315ab31a78731d6c
TITLE: Rolf Alsing DESCRIPTION: har avlidit. Han blev 78 år gammal. CONTENT: Rolf Alsing var chefredaktör på Aftonbladet mellan 1985 och 1987 och politisk chefredaktör mellan 1987 till 2001. När han 1974 blev chefredaktör på Nya Norrland i Ångermanland blev han Sveriges yngsta chefredaktör. Han var då 26 år gammal.
TITLE: Rolf Alsing DESCRIPTION: har avlidit. Han blev 78 år gammal. CONTENT: Rolf Alsing var chefredaktör på Aftonbladet mellan 1985 och 1987 och politisk chefredaktör mellan 1987 till 2001. När han 1974 blev chefredaktör på Nya Norrland i Ångermanland blev han Sveriges yngsta chefredaktör. Han var då 26 år gammal. Läs Lena Mellins minnesord i Aftonbladet.
ea966cfc70a0b5c8e8b31656315ab31a78731d6c
893095cfdddc8995f90b40f6f85d562308bffc65
893095cfdddc8995f90b40f6f85d562308bffc65har avlidit. Han blev 78 år gammal.
Rolf Alsing var chefredaktör på Aftonbladet mellan 1985 och 1987 och politisk chefredaktör mellan 1987 till 2001.
När han 1974 blev chefredaktör på Nya Norrland i Ångermanland blev han Sveriges yngsta chefredaktör. Han var då 26 år gammal.
893095cfdddc8995f90b40f6f85d562308bffc65
ea966cfc70a0b5c8e8b31656315ab31a78731d6c
TITLE: Rolf Alsing DESCRIPTION: har avlidit. Han blev 78 år gammal. CONTENT: Rolf Alsing var chefredaktör på Aftonbladet mellan 1985 och 1987 och politisk chefredaktör mellan 1987 till 2001. När han 1974 blev chefredaktör på Nya Norrland i Ångermanland blev han Sveriges yngsta chefredaktör. Han var då 26 år gammal.
TITLE: Rolf Alsing DESCRIPTION: har avlidit. Han blev 78 år gammal. CONTENT: Rolf Alsing var chefredaktör på Aftonbladet mellan 1985 och 1987 och politisk chefredaktör mellan 1987 till 2001. När han 1974 blev chefredaktör på Nya Norrland i Ångermanland blev han Sveriges yngsta chefredaktör. Han var då 26 år gammal. Läs Lena Mellins minnesord i Aftonbladet.
ea966cfc70a0b5c8e8b31656315ab31a78731d6c
893095cfdddc8995f90b40f6f85d562308bffc65