Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Skånes Folkblad. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
fb1c4461a4620a7f1cb96599e1d9e2ed14b2ef0dKommunstyrelsen i Tomelilla har beslutat om en ovanlig kravprofil för tjänsten som ny kommundirektör: kandidater får inte tidigare ha blivit utköpta från en tjänst. Det väcker starka reaktioner.
Kravprofilen för Tomelillas nya kommundirektör fastställdes av kommunstyrelsen den 15 april. Beslutet fattades enligt förvaltningens förslag, men med ett specifikt tillägg från kommunstyrelsens ordförande Per-Martin Svensson (M): den sökande får inte tidigare ha blivit utköpt från en tjänst.
Beslutet motiveras med en önskan om ökad transparens i rekryteringsprocessen.
– Vi har hanterat en del situationer där det sent i rekryteringsprocessen har kommit fram att sökande har blivit utköpt från en tidigare tjänst, säger Per-Martin Svensson till Dagens Samhälle.
Kravet har mött hård kritik från oppositionen. S-gruppledaren Inger Åbonde har överklagat beslutet till förvaltningsrätten i Malmö. Svaret på överklagan har nu inkommit från kommunledningen.
– Kommunens svar är så innehållslöst så det ändrar ingenting i mitt överklagande. De inleder svaret med ett direkt fel; de säger att kommunstyrelsen fattade beslut om att man inte får vara utköpt från offentlig tjänst, men det står det inte. Man fick inte vara utköpt. Sedan spelar det ju ingen roll om det är offentlig sektor eller privat, säger Inger Åbonde.
Inger Åbonde förbereder nu ett yttrande över kommunens svar.
– En rolig grej är att jag begärde inhibition, men det fick jag inte. Den här annonsen om ny kommundirektör skulle publiceras den 1 maj av alla jäkla dagar, men den är ännu inte publicerad. De kan ju inte hävda att den inte kan läggas ut på grund av att jag har överklagat, för jag fick ju inte inhibition så de kan fortsätta som vanligt. Ska de vänta tills domstolen kommit med ett beslut så dröjer det länge innan de publicerar annonsen, säger Inger Åbonde.
Hon menar att kravet strider mot kommunallagen och diskrimineringslagen då det utesluter kompetenta sökande utan individuell prövning.
– Så vi får se vad som händer och sker. För mig är det vansinne, för man kan sålla bort den allra bästa kommundirektören på det här sättet. Bara för att det kan ha varit en omorganisation i ett företag, säger Inger Åbonde.
Även Akademikerförbundet SSR är kritiskt .Chefsjurist Mikael Smeds beskriver kravet som ett ”trubbigt instrument”
– Utköp är ingen ”red flag”, så att säga. Utan kan till exempel handla om att chefen och arbetsgivaren har olika uppfattning om strategiska frågor för inriktningen framöver och därför gemensamt kommer fram till ett beslut om att det är bäst för båda parter att skiljas åt, säger Mikael Smeds till Dagens Samhälle.
Han poängterar att ett utköp ofta är en rent affärsmässig uppgörelse som inte behöver reflektera personlig olämplighet.
fb1c4461a4620a7f1cb96599e1d9e2ed14b2ef0d
d6574bca698680bf987bfaa500edd3c6cdbf586f
TITLE: Särskilda krav i rekrytering av kommundirektör möter hård kritik DESCRIPTION: Kommunstyrelsen i Tomelilla har beslutat om en ovanlig kravprofil för tjänsten som ny kommundirektör: kandidater får inte tidigare ha blivit utköpta från en tjänst. Det väcker starka reaktioner. CONTENT: Kravprofilen för Tomelillas nya kommundirektör fastställdes av kommunstyrelsen den 15 april. Beslutet fattades enligt förvaltningens förslag, men med ett specifikt tillägg från kommunstyrelsens ordförande Per-Martin Svensson (M): den sökande får inte tidigare ha blivit utköpt från en tjänst. Beslutet motiveras med en önskan om ökad transparens i rekryteringsprocessen. – Vi har hanterat en del situationer där det sent i rekryteringsprocessen har kommit fram att sökande har blivit utköpt från en tidigare tjänst, säger Per-Martin Svensson till Dagens Samhälle. Kravet har mött hård kritik från oppositionen. S-gruppledaren Inger Åbonde har överklagat beslutet till förvaltningsrätten i Malmö. Svaret på överklagan har nu inkommit från kommunledningen. – Kommunens svar är så innehållslöst så det ändrar ingenting i mitt överklagande. De inleder svaret med ett direkt fel; de säger att kommunstyrelsen fattade beslut om att man inte får vara utköpt från offentlig tjänst, men det står det inte. Man fick inte vara utköpt. Sedan spelar det ju ingen roll om det är offentlig sektor eller privat, säger Inger Åbonde. Inger Åbonde förbereder nu ett yttrande över kommunens svar. – En rolig grej är att jag begärde inhibition, men det fick jag inte. Den här annonsen om ny kommundirektör skulle publiceras den 1 maj av alla jäkla dagar, men den är ännu inte publicerad. De kan ju inte hävda att den inte kan läggas ut på grund av att jag har överklagat, för jag fick ju inte inhibition så de kan fortsätta som vanligt. Ska de vänta tills domstolen kommit med ett beslut så dröjer det länge innan de publicerar annonsen, säger Inger Åbonde. Hon menar att kravet strider mot kommunallagen och diskrimineringslagen då det utesluter kompetenta sökande utan individuell prövning. – Så vi får se vad som händer och sker. För mig är det vansinne, för man kan sålla bort den allra bästa kommundirektören på det här sättet. Bara för att det kan ha varit en omorganisation i ett företag, säger Inger Åbonde. Även Akademikerförbundet SSR är kritiskt .Chefsjurist Mikael Smeds beskriver kravet som ett ”trubbigt instrument” – Utköp är ingen ”red flag”, så att säga. Utan kan till exempel handla om att chefen och arbetsgivaren har olika uppfattning om strategiska frågor för inriktningen framöver och därför gemensamt kommer fram till ett beslut om att det är bäst för båda parter att skiljas åt, säger Mikael Smeds till Dagens Samhälle. Han poängterar att ett utköp ofta är en rent affärsmässig uppgörelse som inte behöver reflektera personlig olämplighet. Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se
TITLE: Särskilda krav i rekrytering av kommundirektör möter hård kritik DESCRIPTION: Kommunstyrelsen i Tomelilla har beslutat om en ovanlig kravprofil för tjänsten som ny kommundirektör: kandidater får inte tidigare ha blivit utköpta från en tjänst. Det väcker starka reaktioner. CONTENT: Kravprofilen för Tomelillas nya kommundirektör fastställdes av kommunstyrelsen den 15 april. Beslutet fattades enligt förvaltningens förslag, men med ett specifikt tillägg från kommunstyrelsens ordförande Per-Martin Svensson (M): den sökande får inte tidigare ha blivit utköpt från en tjänst. Beslutet motiveras med en önskan om ökad transparens i rekryteringsprocessen. – Vi har hanterat en del situationer där det sent i rekryteringsprocessen har kommit fram att sökande har blivit utköpt från en tidigare tjänst, säger Per-Martin Svensson till Dagens Samhälle. Kravet har mött hård kritik från oppositionen. S-gruppledaren Inger Åbonde har överklagat beslutet till förvaltningsrätten i Malmö. Svaret på överklagan har nu inkommit från kommunledningen. – Kommunens svar är så innehållslöst så det ändrar ingenting i mitt överklagande. De inleder svaret med ett direkt fel; de säger att kommunstyrelsen fattade beslut om att man inte får vara utköpt från offentlig tjänst, men det står det inte. Man fick inte vara utköpt. Sedan spelar det ju ingen roll om det är offentlig sektor eller privat, säger Inger Åbonde. Inger Åbonde förbereder nu ett yttrande över kommunens svar. – En rolig grej är att jag begärde inhibition, men det fick jag inte. Den här annonsen om ny kommundirektör skulle publiceras den 1 maj av alla jäkla dagar, men den är ännu inte publicerad. De kan ju inte hävda att den inte kan läggas ut på grund av att jag har överklagat, för jag fick ju inte inhibition så de kan fortsätta som vanligt. Ska de vänta tills domstolen kommit med ett beslut så dröjer det länge innan de publicerar annonsen, säger Inger Åbonde. Hon menar att kravet strider mot kommunallagen och diskrimineringslagen då det utesluter kompetenta sökande utan individuell prövning. – Så vi får se vad som händer och sker. För mig är det vansinne, för man kan sålla bort den allra bästa kommundirektören på det här sättet. Bara för att det kan ha varit en omorganisation i ett företag, säger Inger Åbonde. Även Akademikerförbundet SSR är kritiskt .Chefsjurist Mikael Smeds beskriver kravet som ett ”trubbigt instrument” – Utköp är ingen ”red flag”, så att säga. Utan kan till exempel handla om att chefen och arbetsgivaren har olika uppfattning om strategiska frågor för inriktningen framöver och därför gemensamt kommer fram till ett beslut om att det är bäst för båda parter att skiljas åt, säger Mikael Smeds till Dagens Samhälle. Han poängterar att ett utköp ofta är en rent affärsmässig uppgörelse som inte behöver reflektera personlig olämplighet. Ystads Allehanda var först med att rapportera om nyheten. Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se
d6574bca698680bf987bfaa500edd3c6cdbf586f
fb1c4461a4620a7f1cb96599e1d9e2ed14b2ef0d
8465d683cb35fa7eae684ed3f9a209e333204d7bLitteraturen tar över Skåne, jazzminnen ska flöda och PLX firar tjugo år av verklighetsflykt. Något för alla finnes i helgguiden. Bon week-end.
• Litteratur i hela Skåne
Litteraturrundans tid är kommen. På över 40 platser i hela Skåne möts literaturälskare under helgen. Bland annat går litteraturen på krogen i Smygehamn med lokala författare och ses över vinprovning av författaren Ylva Stockelberg under fredagen. På lördagen blir det bland annat öppen scen för dikt och musik i Frimurarhusets matsal, Helsingborg. Musiker framför även sånger av kända och okända kompositörer och poeter. Detta är bara ett axplock, många fler evenemang finnes i litteraturrundans program.
Tid: torsdag 14 maj till söndag 17 majPlats: Hela Skåne
Litteraturrundan tar över Skåne. Foto: Kallestad, Gorm/TT
• Throwback till en OKEJ tid
Tidningen OKEJ nådde när den var som störst över 500 000 läsare, med en upplaga på 156 000 exemplar. Nu ställs fotografier från dess glansdagar ut på allt från Sex Pistols, Depeche Mode, Samantha Fox och Van Halen. Skånes Folkblad har varit på plats under invigningen.
Tid: Pågår fram till 30 majPlats: Falsterbo Photo Art Museum
Fotografiet ”Candy Dolls” från 1976 av Hans Hatwig med Abba-stjärnan Agnetha Fältskog omgiven av dockor. Foto: Olof Broddesson
• Rullstolsrace
Hörbys event Wheels for Feels går av stapeln på lördag. Det är fjärde året som rullstolsracet sker och i år tävlar tre klasser som sträcker sig från manuella klassen, elrullstolsklassen och den öppna klassen där alla får delta. Uppträder under dagen gör bandet Match Made In Heaven som består av Christoffer Zaar och Ninna Håkansson.
Tid: lördag 16 maj 11.00 till 15.00 Plats: Lågehallarna, Byggmästaregatan 6 Hörby
Wheels for feels är tillbaka i Hörby. Bilden är från fjolårets tävlingar. Foto: Glenn Strid
• Jazzminnen och jazzkonsert
I samband med invigningen av utställningen Jazz på Österlen bjuder Österlens museum in till jazzkonsert och jazzminnen. De lokala jazzbanden Louisiana Jazz Company och Phula Gubbar Reunion spelar och jazzminnen delas från tiden då det begav sig.
Tid: lördag 16 maj 12.30 till 14.30Plats: Österlens museum, Simrishamn
Jazzminnen delas på Österlen under helgen som kommer. Arkivbild. Foto: Wolfram Steinberg/TT
• Fest för 20 år av verklighetsflykt
Kollektivet PLX ställer till med en tvådagarsfestival mitt i Malmö. Tjugo år av skapande, verklighetsflykt, performance, konst, musik, mat och umgänge kulminerar på Konstmuseet i Kungsparken i helgen.
Tid: fredag 15 maj till lördag 16 majPlats: Malmö konstmuseum i Kungsparken
• Systerduo från Down Under
Australiensiska systrarna Mabel och Ivy Windred-Wornes, tillsammans Charm of Finches, skapar intrikat indie-folk med sömlösa syskonstämmor som rör sig mellan melankoli och förundran. De har etablerat sig som en av Australiens mest särpräglade folkakter. Nu kommer de till Skåne.
Tid: söndag 17 maj 20.00 till 22.00Plats: Annelundsgården, Malmö
Australiska Charm of Finches intar Annelundsgården i Malmö. Foto: Laura May Grogan
d77a4c5ab525badda4b1e18c55e1c18d42e7641aNy film skildrar födelsen för Fridays for Future, och några ungdomars kamp. Jesper Bengtsson recenserar Strejkarna, som har premiär idag.
I dag vet en hel värld vem Greta Thunberg är och nätverket/organisationen Fridays for Future har blivit ett globalt fenomen.
Men det kollektiva minnet är kort och därför är det fascinerande att genom Helena Molins film Strejkarna få följa själva uppkomsten. Hur först Greta och därefter Isabelle, Sophia, Andreas, Anton, Ell, Simon och flera andra samlas utanför riksdagen under parollen Skolstrejk för klimatet.
Hur de sedan tar sitt engamang vidare. De samlas för att planera aktioner och protester. De börjar lära sig mer om själva sakfrågan. Pluggar fakta, söker kontakt med forskare och experter, parallellt med att de bokar mobila scener, högtalaranläggningar och lägger upp kommunikationsplaner.
Föds i realtid
För mig och alla andra som varit engagerade i civilsamhället är det något väldigt vackert som utspelar sig där framför dokumentärkameran. Vi får se en folkrörelse födas i realtid och det är ungdomar som skapar den.
För mig och alla andra som varit engagerade i civilsamhället är det något väldigt vackert som utspelar sig där framför dokumentärkameran. Vi får se en folkrörelse födas i realtid och det är ungdomar som skapar den.
Och det går bra. Till en början väldigt bra. För nätverket får snabbt global spridning. Vid ett demonstrationstillfälle samlas 7,6 miljoner människor i 185 länder. 50 000 personer bara i Stockholm. Greta Thunberg blir rörelsen ansikte utåt och får tala inför allt från toppmötet i Davos till FN:s generalförsamling.
Filmen speglar även motståndet. Dels de konspirationsteorier som snabbt börjar spridas. Att Fridays for Future inte alls är en spontan ungdomsrörelse. Att vuxna woke-aktivister finns i bakgrunden.
Vi får se hur högerns alternativmedier tränger sig på och försöker pressa ungdomarna. Sedan kommer bakslagen.
Politikerna hyllar deras engagemang, men i praktiken händer väldigt lite. I Sverige ser SD-regeringen till att höja utsläppen av klimatgaser. I USA säger Donald Trump ”Drill, baby, drill” och skrotar landets klimatpolitik. Polis släpar undan de aktivister som i protest satt sig utanför riksdagen.
Upptäcker en uppgift
I samma takt som bakslagen kommer stärks uppgivenheten bland de ungdomar som startade alltihop, parat med en slags politisk radikalisering och engagemang i bredare frågor definierade som ”vänster”.
Som dokumentärfilm är Strejkarna inte perfekt. Metoden att ställa upp kameran och låta saker hända skapar en otrolig närhet och äkthet. Men det blir kanske inte så medryckande för tittaren.
Värdet ligger i ungdomarna och deras engagemang. Att de upptäcker en uppgift, ett problem och en väg att göra något åt det. Alla som tror på samhällsförändring borde faktiskt se den här filmen.
Alla som tror på samhällsförändring borde faktiskt se den här filmen.
Motgångarna skapar en viss dyster dramaturgi, men som ett par av dem säger i slutet av filmen:
”Det gäller att inte ge upp och fortsätta jobba för det, för det kommer inte hända av sig själv, bara att komma genom en lång, kämpig gräsrotskamp.”
Och:
”Vi var inte de första. Vi kommer inte heller vara de sista.”
Det är fascinerande att se. Och hoppfullt att höra.
Jesper Bengtsson
Filmrecensioner publiceras i samarbete med Dagens Arena.
dc7fcf52957e8ed60d5ca6a772bc0892cd5753efChristian Petzolds“Miroirs nr 3: En båt på oceanen” är en välspelad dramafilm med ett känslomässigt djup. Det tycker Jon Andersson som sett den tyske regissörens nya film.
Laura överlever mirakulöst en bilolycka och flyttar tillfälligt in hos Betty, en okänd kvinna som bevittnat olyckan. Det uppstår något sorts band mellan kvinnorna på en gång, som är svårt att förklara.
Vi förstår att det finns något mer under ytan, men vad det egentligen är kan vi bara ana. Bettys man och son är till en början skeptiska till främlingens närvaro men börjar snart se henne nästan som en del av familjen.
Känslomässigt djup
Bakom filmen står den tyske regissören Christian Petzold. Precis som den franske regissörskollegan Robert Guédiguian gillar Petzold att använda sig av samma skådespelare i sina filmer.
I huvudrollen som Laura ser vi Petzoldfavoriten Paula Beer. Matthias Brandt, Barbara Auer och Enno Trebs som har de andra bärande rollerna har också medverkat i Petzolds filmer förut. Jag inbillar mig att det gör någonting med en film. Det känns som att skådespelarna vet hur de ska agera både i förhållande till regissörens önskningar och till varandra. Det gör att karaktärerna i filmen och deras inbördes relationer känns autentiska och naturliga. Det nästan sömlösa samspelet mellan skådespelarna är en stor behållning med filmen.
Det nästan sömlösa samspelet mellan skådespelarna är en stor behållning med filmen.
En annan förtjänst med “Miroirs nr 3: En båt på oceanen” är den tyske regissörens känsla för detaljer. Han lyckas på ett skickligt sätt framhäva betydelsen av en hembakad kaka som äts tillsammans, att höra någon spela piano när man sitter ute på terassen och fikar eller hur en middag betående av favoriträtten och ett glas vin kan sammanföra en familj igen. Det är alla detaljer som utifrån kan tyckas obetydliga men som tillsammans ger filmen ett känslomässigt djup.
Fint samspel
Med det sagt så finns det också en del svagheter med “Miroirs nr 3: En båt på oceanen”. Grundpremissen för filmen känns inte helt trovärdig. Det är lite svårt att tro att ett gäng främlingar ska bli så pass nära på endast ett fåtal dagar.
Samtidigt finns det en sorg och känsla av förlust hos familjen, som klarläggs i slutet, vilket skulle kunna förklara en del av detta. Dessutom bidrar de utmärkta skådespelarinsatserna till att relationerna ändå känns äkta.
Jag såg “Miroirs nr 3: En båt på oceanen” för första gången på Stockholms filmfestival i höstas och intrycket var då att den inte helt trovärdiga intrigen drog ner betyget en aning.
Nu när jag ser filmen igen rycks jag mer med av filmens känslomässiga djup och det fina samspelet mellan skådespelarna. Jag gillar också slutet som öppnar för flera tolkningar. Det gör att betyget trots allt blir en fyra, med visst darr på ribban.
Jon Andersson
Filmrecensionerna publiceras i samarbete med Dagens Arena.
9777e2927ccfce7fd2c02321ae47d19730ad3548Arbetslösheten fortsätter att sjunka. I Skåne ligger den nu på 8,4 procent enligt Arbetsförmedlingens senaste statistik.
I slutet av april var nästan 346 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, vilket motsvarar 6,5 procent av arbetskraften i Sverige. Det är en minskning med drygt 19 000 personer jämfört med samma månad i fjol.
– I stora drag ser vi att utvecklingen på arbetsmarknaden hittills följer vår prognos från december, trots det osäkra läget i omvärlden, säger Arbetsförmedlingens prognoschef Lars Lindvall.
Arbetslösheten minskade i samtliga regioner, men variationen mellan länen är fortfarande stor. För Skånes del sjönk arbetslösheten i april till 8,4 jämfört med 9 procent förra året. Det innebär det att regionen fortsatt har högst arbetslöshet i landet.
– Skåne har fortfarande en väsentligt högre arbetslöshet på 8,4 procent, jämfört med Norrbottens län som ligger på 3,7 procent, säger Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.
1e9f766baac048172900fa4e7704b182f806db76En tre dagar lång moderat turné i Skåne har nått sitt slut. Det har smakats på cider, knackats dörrar och svarats på frågor. Onsdag kväll fick Malmö sin del av kakan. AW:n bjöd på frågor om allt från IVF, rekrytering av unga och AI:s intåg. Skånes Folkblad var på plats.
Moderaternas turnébuss står parkerad utanför entrén till Scandic Triangeln i Malmö. Polisbilar är taktiskt placerade omkring hotellet.
Inne i hotellbaren, där statsminister Ulf Kristersson snart dyker upp tillsammans med sina moderata partikamrater, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och migrationsminister Johan Forssell, är det en färg som klart vinner. Folkhavet är färgat i mörkblått. En kvinna med lila hår sticker ut i mängden.
Under sina tre dagar i Skåne har Moderaterna hunnit med 13 kommuner och 16 orter. Kristersson har besökt företag i Hörby, smakat på cider i Kivik och torgkampanjat med partiets medlemmar i Ystad och Svedala.
Nu är det Malmös tur.
Det ska ju bara vara röda mattan när man kliver av flygplanet.
Stadens oppositionsråd Helena Nanne (M), säger några utvalda ord innan hon hälsar statsråden välkomna. Publiken ger ifrån sig en rungande applåd.
Kristersson inleder med att tala om omvärldsläget. Om hur han själv och regeringen tänker på Ukraina varje dag.
– När det är stökigt i världen måste vi ha fullt fokus på hur vi gynnar svenska intressen, säkrar svenska intressen, svensk säkerhet, svensk ekonomi och svensk energiförsörjning. Och systematiskt se till att vi gör det som är absolut bäst för Sverige.
Det känns som att alla känner alla i lokalen. Det klappas på ryggar och kramas i baren. Ölen går varm.
En av de första frågorna handlar om IVF, även kallad provrörsbefruktning, och hur regeringen planerar att öka fertiliteten i Sverige.
– Vi har beslutat att försöken till IVF ska öka. Tre försök räcker inte, så nu utökar vi det till sex försök. Det har regeringen bestämt. Ska vi vara ett samhälle som får barn eller inte? frågar Ulf Kristersson publiken.
Han betonar att regeringen inte bör lägga sig i hur många barn varje familj har. Inte som Kina. Men att IVF är jätteviktigt.
Jag tyckte inte att jag riktigt fick svar på min fråga.
Ett glas öl spills ut och servicepersonalen springer och hämtar servetter. Fokuset som för vissa skiftat för en stund riktas snabbt tillbaka mot scenen.
Hur AI påverkar befolkningen och framtidens jobb ligger högt på frågelistan. Kristersson menar att han är övertygad om att allt fler professioner kommer att behöva innehålla ett mått av förståelse för teknologi.
– För man kommer att använda teknik i nästan vad man än vill göra. Så jag är ganska optimistisk, lägger man en bra grund för unga människor kommer det andra lättare.
Johan Forssell menar att många utrikesfödda forskare och personer inom tekniksektorn har en tendens att återvända hem. Något han menar är negativt för Sverige.
– Vi tänker göra det enkelt att stanna kvar här och man får mer tid på sig att också söka jobb.
Regerigen ser till att korta handläggningstiderna för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen som redan har ett jobb, menar Forssell.
– Det ska ju bara vara röda mattan när man kliver av flygplanet.
”Vad har framtiden för oss som flyttat hit?” frågar mannen ministrarna. Foto: Nea Magoo Eriksson
En bebis gråter samtidigt som händer flyger upp här och var inför nästa omgång av frågor. Offentlig upphandling har betats av. En man i mörk kostym får mikrofonen.
– Jag flyttade till Sverige 1996. De senaste 2-3 åren har jag som invandrare inte känt att det finns samma trygghet som innan. Vad har framtiden för oss som flyttat hit? Vi har tappat hoppet, säger han.
Johan Forssell svarar med att regeringen tycker illa om en kravlös migrationspolitik, inte invandrare.
– Den migrationspolitiken har skapat väldigt stora problem. Den har skapat en väldigt stor utsatthet, faktiskt.
Han lyfter att många som kommer till Sverige vill vara med och bidra, men att det finns en liten procent som begår brott.
– Och jag upplever faktiskt, ärligt talat, att de som är allra mest frustrerade över det idag, är väldigt ofta människor som själva invandrat till Sverige. Som arbetar, anstränger sig, lär sig det svenska språket och bättrar på sig. Men de som begår en massa brott får ändå vara kvar.
Johan Forssell betonar att det kommer en skärpt lagstiftning för brottsutvisningar och att Sverige snart har det allra tuffaste regelverket i hela Norden.
Den ideella organisationen Fryshuset är en av kvällens inbjudna. De driver två öppna mötesplatser i Malmö och arbetar även uppsökande och i skolor runt om i hela staden.
Verksamhetschefen Jenny Berg Nilson ställer en fråga till regeringen om vad de tänker behövs i arbetet för att motverka rekrytering av unga.
Är du nöjd med ditt svar?
– Jag tyckte inte att jag riktigt fick svar på min fråga. De pratade lite mycket runt om vad som behövs för åtgärder. Men inte något konkret och tydligt – det här tänker vi göra, det här satsar vi på.
Fryshusets verksamhetschef Jenny Berg Nilson är på plats tillsammans med kollegorna Hosni Daabas, ungdomsledare och Aboubakr Torfi, samordnare. Foto: Nea Magoo Eriksson
Hon skulle önska att de lade lika mycket krut på förebyggande insatser, som på de repressiva åtgärderna.
– Just nu haltar hela modellen lite. När man bara ger hårdare straff utan att ösa in pengar och möjligheter för barn att faktiskt få ett bra liv. Alla barn vi möter i vår verksamhet vill göra rätt för sig, alla vill ha ett eget jobb, det är ju drömmen. Ingen vill bli kriminell.
Fryshusets samordnare Aboubakr Torfi håller med:
– Politiker är politiker, de ger breda svar. Men de behöver samarbeta mer med oss. Ideella organisationer når ut till ungdomarna på ett helt annat sätt än myndigheter.
Turnébussen rullar vidare efter mötet. Med orden “Sverige är på rätt väg”, som Ulf Kristersson yttrar, och fyra månader kvar till val, lämnar ministrarna Malmö.
0eb669cee24a1bfc5c4ad20398ea2f475f0f39d4Regeringen och Sverigdemokraterna vill införa begränsningar för vinstuttag i friskolor som är nyetablerade, har bytt ägare eller har kvalitetsbrister. Förslaget presenteras som en del av en omfattande reform av det svenska friskolesystemet.
Enligt förslaget ska ett vinststopp gälla under de första fem åren för nya skolor och tre år efter ägarbyten. Om en skola fälls för brister vid tillsyn införs ett vinststopp i två år. För att kontrollera efterlevnaden införs krav på att varje skola redovisar sin ekonomi separat.
Utbildningsminister Simona Mohamsson betonar att pengarna ska stanna i verksamheten.
– Över 30 år av oreglerade vinstuttag upphör nu. Pengarna ska stanna i verksamheten, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) på en pressträff.
Samtidigt föreslås utökade befogenheter för Skolinspektionen att stänga skolor vid missförhållanden och införa sanktionsavgifter vid regelbrott. Lagändringarna planeras träda i kraft den 1 juli 2027.
Frågor och svar om de nya skärpta reglerna:
Vilka ekonomiska krav föreslås för friskolorna?
Det ställs hårdare krav på att de som driver skolor ska ha en stabil och långsiktig ekonomi. Detta ska kontrolleras både när en skola startas och vid löpande inspektioner.
Vem får i framtiden driva en fristående skola?
Förslaget innebär att endast juridiska personer, till exempel aktiebolag eller stiftelser, får stå som huvudmän.
Vad händer om en friskola vill stänga ner?
Skolan måste anmäla en nedläggning till berörd kommun i god tid. Anmälan ska göras senast den 1 november läsåret innan skolan planerar att stänga.
Hur förändras Skolinspektionens arbete?
Skolinspektionen ska få rätt att prata med elever under 16 år utan att först få godkännande från vårdnadshavare.
Vad innebär förslaget om tvångsförvaltning?
Tidigare har tvångsförvaltning bara kunnat användas mot kommunala skolor, men nu föreslås att staten ska kunna ta över även friskolor som inte sköter sig.
822f93ef13abfc1d50b66ffef0058c9a1cec4220Skatten på bensin och diesel föreslås sänkas som en del av regeringens krispaket efter de stigande energipriserna i spåren av kriget i Iran.
Regeringen och Sverigedemokraterna presenterade på onsdagen delar av ett krispaket på cirka 17,5 miljarder kronor. Paketet ska möta effekterna av de stigande priserna på energi och drivmedel.
– Även Sverige drabbas och vi drabbas främst genom prisgenomslaget, det är det vi vill möta, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Enligt regeringen väntas priset vid pump bli omkring tre kronor lägre per liter.
– Även om kriget tar slut i morgon så får det ekonomiska konsekvenser under lång tid, säger Elisabeth Svantesson.
Förslaget innebär ytterligare sänkningar av bränsleskatterna från den 1 juli till den 30 november 2026. EU-kommissionen har redan gett klartecken till att Sverige tillfälligt får gå under EU:s minimiskattenivå.
Innan skattesänkningen kan börja gälla krävs också ett godkännande från EU:s ministerråd.
86681c92ed639a33fca0371cc967864f922510abEn regering måste erbjuda investeringar, bra utbildningar och praktiskt stöd. Annars kan full sysselsättning omöjligt vara målet, skriver Karina Cubilla.
Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att få fler att flytta till arbete.
Det låter ju bra. Att hjälpa människor in på arbetsmarknaden är viktigt både för personen som inte arbetar och för samhället i stort. När vi ändå har en myndighet med ett så tydligt uppdrag (och namn; Arbetsförmedlingen) borde den ju ägna sig åt exakt detta.
Det har ju dock funkat så där. Kontor har stängts och färre personer har fått träffa någon på myndigheten. I stället har det i alltför många fall varit privata aktörer i form av jobbcoacher eller digitala avstämningar som erbjudits.
Går inte bra för Arbetsförmedlingen
Och resultatet, ja, det har varit därefter. De flesta får jobb via andra håll, inte minst egna kontakter. För dem som saknar sådana har det blivit extra svårt.
Trots att det råder konsensus kring Arbetsförmedlingens tillkortakommanden är det långt ifrån alla som visat arbetssökande tålamod. Tvärtom ökar pressen under sittande regering.
Trots att det råder konsensus kring Arbetsförmedlingens tillkortakommanden är det långt ifrån alla som visat arbetssökande tålamod. Tvärtom ökar pressen under sittande regering.
Å ena sidan skulle man kunna tolka det breddade uppdraget till Arbetsförmedlingen och pressen på arbetslösa som att man prioriterar att få ner arbetslösheten.
Halverad närvaro, fördubblade avstånd
Men ska man få resultat behöver man också satsa, något som arbetsmarknadsminister Johan Britz säger sig göra, men som absolut inte märks av för de som saknar arbete.
Det som däremot blir märkbart är skiftet i ton och hur regerande politiker lämpar över ansvaret på kommuner och på de arbetslösa.
Och som alltid så saknas balans i ansvarsfördelning. Ska regeringen någonsin adressera att Arbetsförmedlingen faktiskt saknas i flera kommuner där arbetslösheten är hög?
En kartläggning gjord av Unionen visar att många kommuner helt saknar statlig närvaro. ”Halverad närvaro och fördubblade avstånd” står det i rubriken, det säger allt.
Mer ansvar, inga extra pengar
Kommuner förväntas nu ta större ansvar för sina arbetslösa. De får inga extra pengar, men det stoppar inte denna regering från att lämpa över uppdrag, inte.
Något annat som saknas i samtalet är den mänskliga faktorn. För vissa ensamstående, äventyrslystna kan en flytt bli en spännande och lärorik resa, en väg till den frihet ett arbete faktiskt kan innebära.
Men många arbetslösa i dag har familjer, barn och ett helt liv där de bor. Att avkräva någon att flytta flera hundra mil bort är ingen liten sak. Andra skulle helt enkelt må skit av att ensam behöva börja om utan en endaste bekant eller koppling till platsen man kan tvingas flytta till.
Det handlar om människor
Var går egentligen gränsen? Ska man behöva flytta ifrån sin partner för ett arbete i en gruva? Ska en ensamstående förälder behöva säga upp sin varannan vecka-relation till sina ungar?
Var går egentligen gränsen? Ska man behöva flytta ifrån sin partner för ett arbete i en gruva? Ska en ensamstående förälder behöva säga upp sin varannan vecka-relation till sina ungar?
Med hänvisning till den stora flytten söderut många gjorde förr snackar Britz om hur det omvända måste ske. Det kan då vara läge att påminna honom om att man då fick stöd av staten. Varför inte gå fram med ett flyttbidrag? Delat ansvar, bättre resultat.
Ska man försöka snälltolka är det ju bra att regeringen över huvud taget pratar om massarbetslösheten.
Finns inga genvägar
Nu behöver det arbetsmarknadsdepartement som vilat sig i form sedan L tog över 2022 komma i gång på riktigt.
Sätt stopp för de där privata företagen som fakturerar för massa jobbcoaching utan vidare resultat. Se till att öka den statliga närvaron även på gles- och landsbygd där människor står långt ifrån samhället både socialt och fysiskt.
Nu behöver det arbetsmarknadsdepartement som vilat sig i form sedan L tog över 2022 komma i gång på riktigt.
Sist men inte minst: erbjud lite morot vid sidan av den där piskan som viner. Det går inte att straffa eller svälta ut människor till att arbeta.
Vägen framåt är och har alltid varit investeringar, bra utbildningar och praktiskt stöd. Och för den regering som är för slapp och snål för att erbjuda detta kan full sysselsättning omöjligt vara målet.
Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se
03b7335872200f0eb73aaa2d78fbd546c605b9b6EM i handboll gav en extra turismomsättning på drygt 111 miljoner kronor i Malmö och Kristianstad.
Under mästerskapets 16 dagar besöktes orterna av drygt 26 000 turister och publiken på matcherna uppgick till cirka 150 000 besökare. Besöksantalet märks i regionens ekonomi.
I Malmö omsattes 86 miljoner kronor under sju matchdagar, medan Kristianstad drog in 25 miljoner kronor på tre dagar. Skatteintäkterna landade på cirka 34 miljoner kronor till de båda kommunerna och regionen. Den statliga skatteinkomsten blev cirka 18 miljoner kronor.
– Handbolls-EM 2026 visar med stor tydlighet vilken kraft internationella idrottsevenemang kan ha för en region. Dessutom fick besökarna en mycket positiv bild av Malmö och Skåne som värdregion och plats för riktigt stora evenemang, och det är minst lika viktigt för vår långsiktiga destinationsutveckling, säger Anna Jähnke, regionråd och styrelseordförande i Visit Skåne.
Tobias Frejfors, vd för svenska Handbolls-EM 2026, konstaterar att siffrorna visar att man levt upp till förväntningarna.
– Genomförandet blev lyckat och det är särskilt glädjande att Malmö, Kristianstad och regionen får en ROI genom betydande skatteintäkter. Vi är också riktigt glada över att så många har uppmärksammat vårt hållbarhetsarbete, säger Tobias Frejfors, VD Handbolls-EM 2026 i Sverige AB.