Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Skånes Folkblad. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
a20acb2b7a944f956aa70f4e54da50b99ddf3858I en nyliberal värld är storleken på föräldrarnas plånbok viktigare än att fostra goda samhällsmedborgare, skriver Rasmus Hansson.
Bilden av en idrottsrörelse som är till för alla börjar tyna bort.
Enligt en ny rapport från Centrum för idrottsforskning (CIF) blir det allt dyrare för barn att ägna sig åt idrott. Upp emot 60 000 spänn om året får man hosta upp om ett barn ska ägna sig åt fotboll i en akademi. Summan sticker iväg än mer om man räknar in alla turneringar och cuper som ungarna förväntas delta i.
Vän av ordning kanske vill invända och påpeka att långt ifrån alla barn har som ambition att spela i någon av de större klubbarnas fotbollsakademier. Och visst är det så.
Akademierna ägnar sig ofta åt selektering i ung ålder, att de barn med störst talang väljs ut och ges mer tid för att utvecklas individuellt.
Dessutom tycks föräldrar ställa allt högre krav på att just deras barn hela tiden ska få det bästa. Då ökar också förväntningarna på föreningarna att professionalisera och se till att plocka in tränare som arvoderas för att träna barnen. Avgifterna höjs och plötsligt blir allt dyrare.
Alla kan inte bli nya Isak
Idrottsrörelsen handlar i grunden inte om att varenda unge som börjar sparka på en boll ska bli en ny Alexander Isak. Man måste få hålla på med en sport bara för att man tycker det är kul, lära sig vikten av att samarbeta mot gemensamma mål eller att få ett meningsfullt sammanhang.
Idén om breddföreningar där alla är välkomna börjar sakta tryckas undan till förmån för akademierna.
Men även för de barn och föräldrar som inte vill vara en del av akademivärlden hopar sig mörka moln på horisonten.
Dubbelt så dyrt
Enligt en annan rapport som gjordes av Riksidrottsförbundet häromåret framgår det fler dystra siffror kring barns idrottande. De senaste 20 åren har det blivit mer än dubbelt så dyrt för barn att idrotta. I snitt kostar det 800 kronor i månaden för ett barn att utöva någon sport.
Det är otänkbara pengar för de föräldrar som redan sliter med att hålla sig flytande efter senaste årens kostnadschock.
Dessutom tycks vi ha ignorerat det faktum att idrottsföreningar är en del av samhället som kan förebygga och skydda oss mot brottslighet.
Kristersson pengar försvann
Inför valet 2022 lovade statsminister Ulf Kristersson (M) att öronmärka pengar till idrottsrörelsen. 250 miljoner kronor om året skulle betalas ut till föreningslivet. Kristersson ansåg att pengarna var en viktig del i att bryta just nyrekryteringen till gängen.
Sedan vann han valet. De där årliga pengarna på 250 miljoner till idrottsföreningarna uteblev.
Anpassar sig efter marknadslogik
Som samhälle får vi nog börja uppdatera synen på barns idrottande och ta den debatten på allvar. Det är även något som CIF trycker på i sin rapport. Man ser gärna att den nyliberala synen på idrottande upphör. När idrottsrörelsen alltmer anpassar sig efter en marknadslogik förlorar man de grundläggande värdena kring vad allt faktiskt handlar om.
Det tycks inte längre vara viktigt att idrottsrörelsen är en del i att fostra goda samhällsmedborgare som förstår att vi är beroende av varandra för att drivas framåt. Vad hände med en idrottsrörelsen som finns till för alla?
I en nyliberal värld är storleken på plånboken viktigare än sånt där flum.
Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se
abb09cc3ecd60a57ddcce0ba4ab56e11daa04689Utbredningen av villamattor i det skånska landskapet har nära nog upphört. Det visar nya siffror från SCB.
Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.
I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.
Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:
Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent
Staffanstorp, 5,4 procent
Lund, 5,3 procent
Kävlinge, 4,9 procent
Båstad, 4,2 procent
Höganäs, 3,7 procent
I toppkommunen Staffanstorp består två tredjedelar av de nya bostäderna av bostadsrätter, främst i Hjärup.
Eric Tabich (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorp, menar att det inte finns någon politisk styrning när det gäller vilka upplåtelseformer som byggs. Han tror mer att övervikten av bostadsrätter i kommunen handlar om att räntorna för bolån var låga under flera år i början av 2020-talet, vilket gjorde det mer lönsamt att bygga bostadsrätter.
Framöver ser han gärna andra former av byggande.
– Framåt ser vi ett behov av en bättre balans, där vi stärker möjligheterna för fler att äga sitt boende, till exempel genom småhus och andra former av äganderätt, säger Eric Tabich.
I Kävlinge är det däremot till största delen hyreslägenheter som har tillkommit under mandatperioden – något som motsvarar hållningen i kommunens översiktsplan, som säger att en blandning av upplåtelseformer är önskvärd. Kävlinge består fortfarande till 60 procent av villor och radhus.
Anders Malmströmanders.malmstrom@skanesfolkblad.se
Så byggs det i skånska kommuner – klicka på kartan
#hotspot-23484 .hotspots-image-container, #hotspot-23484 .leaflet-container { background: #efefef }
#hotspot-23484 .hotspots-placeholder { background: #2E2D29; border: 0 #2E2D29 solid; color: #DFEBE5; }
#hotspot-23484 .hotspot-title { color: #ffffff; }
#hotspot-23484 .hotspot-default { stroke-width: 2; fill: #ffffff; fill-opacity: 0; stroke: #ffffff; stroke-opacity: 0; } #hotspot-23484 .hotspot-default:hover, #hotspot-23484 .hotspot-default:focus-visible, #hotspot-23484 .hotspot-default.hotspot-active { fill: #3CA2A2; fill-opacity: 0.71; stroke: #235B6E; stroke-opacity: 1.01; } #hotspot-23484 .leaflet-tooltip, #hotspot-23484 .leaflet-rrose-content-wrapper { background: #2E2D29; border-color: #2E2D29; color: #DFEBE5; }
#hotspot-23484 a.leaflet-rrose-close-button { color: #ffffff; }
#hotspot-23484 .leaflet-rrose-tip { background: #2E2D29; }
#hotspot-23484 .leaflet-popup-scrolled { border-bottom-color: #DFEBE5; border-top-color: #DFEBE5; }
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-top:before { border-top-color: #2E2D29; }
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-bottom:before { border-bottom-color: #2E2D29; } #hotspot-23484 .leaflet-tooltip-left:before { border-left-color: #2E2D29; } #hotspot-23484 .leaflet-tooltip-right:before { border-right-color: #2E2D29; }
Se alla kommuner
Vellinge +346 bostäder (2,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är från 1960–1980.
Malmö +5 626 bostäder (3,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar kraftigt i hela beståndet. Den största andelen är från 1960–1980.
Burlöv +171 bostäder (2,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen domineras av flerbostadshus i tät bebyggelse. Den största delen är uppförd under 1960–1980.
Kävlinge +632 bostäder (4,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande och blandad. Den största delen är från 1960–1980.
Lomma +282 bostäder (2,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är hög och modern. Den största andelen är från 2000–.
Landskrona +337 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar och mycket är äldre bebyggelse. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Helsingborg +1 169 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar tydligt och beståndet är varierat över tid. Den största andelen är från 1960–1980.
Höganäs +440 bostäder (3,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar, men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är byggd efter 2000.
Ängelholm +373 bostäder (1,8 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är från 1960–1980.
Båstad +333 bostäder (4,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Beståndet är småhusdominerat men med tydlig nyproduktion i kustnära lägen. Den största andelen bostäder är från 2000–.
Örkelljunga -16 bostäder (-0,3 %). Byggt fåtal hyresrätter men förlorat fler äganderätter. Småhus dominerar tydligt. Den största delen är från före 1960.
Hässleholm +400 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men det finns ett stort inslag av lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Osby +14 bostäder (0,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men beståndet växer långsamt. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Östra Göinge –62 bostäder (–1,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt (men netto minskning totalt). Beståndet domineras av småhus och äldre bebyggelse. Den största delen är uppförd före 1960.
Kristianstad +230 bostäder (0,5 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar i ett stort och varierat bestånd. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Bromölla +3 bostäder (0,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet är relativt stillastående och består av både småhus och flerbostadshus. Tyngdpunkten ligger i perioden 1960–1980.
Simrishamn +98 bostäder (1,0 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar tydligt. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Ystad +206 bostäder (1,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Blandat bestånd men med stark småhusdominans. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Skurup +138 bostäder (2,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter syns. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Trelleborg +147 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men lägenheter utgör en stor del. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Svedala +232 bostäder (2,7 %). Mest byggt: småhus, bostadsrätt. Småhus dominerar med tydlig tillväxt. Den största andelen är från 1960–1980.
Sjöbo +59 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är byggd före 1960.
Tomelilla +84 bostäder (1,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är begränsad. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Hörby +89 bostäder (1,2 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Beståndet domineras starkt av småhus. Den största andelen är från före 1960.
Höör +189 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men med viss nyproduktion. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Lund +2 934 bostäder (5,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Flerbostadshus dominerar och nyproduktionen är mycket hög. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980, men högt byggande efter år 2000 också.
Staffanstorp +548 bostäder (5,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande. Den största delen är från 1960–1980.
Eslöv +466 bostäder (3,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen har ett blandat bestånd med både småhus och lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Svalöv +22 bostäder (0,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt och bostadsrätt. Småhus dominerar och nyproduktionen är knapp. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Bjuv +161 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet består av en blandning av småhus och flerbostadshus, men med tydlig tyngd i efterkrigstidens utbyggnad. Den största delen av bostäderna är byggda under 1960–1980.
Åstorp +113 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Blandat bestånd med tydlig efterkrigskaraktär. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Klippan -1 bostad (0 %). Byggt villor men mist hyresrätter. Beståndet är blandat men småhus utgör en stor del. Den största andelen är från 1960–1980.
Perstorp +10 bostäder (0,3 %). Byggt hryesrätter men förlorat villor. Flest småhus men flerbostadshus utgör nästan halva beståndet. Den största delen är från 1960–1980.
9c7955019f0ffe4c572413fa3bd6a80befb5b573
abb09cc3ecd60a57ddcce0ba4ab56e11daa04689
TITLE:
Villabyggandet har nästan upphört i Skåne – nästan uteslutande lägenheter
DESCRIPTION:
Utbredningen av villamattor i det skånska landskapet har nära nog upphört. Det visar nya siffror från SCB.
CONTENT:
Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.
.locker,.locker-loader{position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%}.locker{z-index:1000;opacity:.8;background-color:#fff;-ms-filter:"progid:DXImageTransform.Microsoft.Alpha(Opacity=80)";filter:alpha(opacity=80)}.locker-loader{z-index:1001;background:url(https://skanesfolkblad.se/wp-content/plugins/visualizer/images/ajax-loader.gif) no-repeat center center}.dt-button{display:none!important}.visualizer-front-container.visualizer-lazy-render{content-visibility: auto;}.google-visualization-controls-categoryfilter label.google-visualization-controls-label {vertical-align: middle;}.google-visualization-controls-categoryfilter li.goog-inline-block {margin: 0 0.2em;}.google-visualization-controls-categoryfilter li {padding: 0 0.2em;}.visualizer-front-container .dataTables_scrollHeadInner{margin: 0 auto;}
I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.
.locker,.locker-loader{position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%}.locker{z-index:1000;opacity:.8;background-color:#fff;-ms-filter:"progid:DXImageTransform.Microsoft.Alpha(Opacity=80)";filter:alpha(opacity=80)}.locker-loader{z-index:1001;background:url(https://skanesfolkblad.se/wp-content/plugins/visualizer/images/ajax-loader.gif) no-repeat center center}.dt-button{display:none!important}.visualizer-front-container.visualizer-lazy-render{content-visibility: auto;}.google-visualization-controls-categoryfilter label.google-visualization-controls-label {vertical-align: middle;}.google-visualization-controls-categoryfilter li.goog-inline-block {margin: 0 0.2em;}.google-visualization-controls-categoryfilter li {padding: 0 0.2em;}.visualizer-front-container .dataTables_scrollHeadInner{margin: 0 auto;}
Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:
Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent
Staffanstorp, 5,4 procent
Lund, 5,3 procent
Kävlinge, 4,9 procent
Båstad, 4,2 procent
Höganäs, 3,7 procent
TITLE:
Villabyggandet har nästan upphört i Skåne – nästan uteslutande lägenheter
DESCRIPTION:
Utbredningen av villamattor i det skånska landskapet har nära nog upphört. Det visar nya siffror från SCB.
CONTENT:
Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.
I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.
Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:
Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent
Staffanstorp, 5,4 procent
Lund, 5,3 procent
Kävlinge, 4,9 procent
Båstad, 4,2 procent
Höganäs, 3,7 procent
I toppkommunen Staffanstorp består två tredjedelar av de nya bostäderna av bostadsrätter, främst i Hjärup.
Eric Tabich (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorp, menar att det inte finns någon politisk styrning när det gäller vilka upplåtelseformer som byggs. Han tror mer att övervikten av bostadsrätter i kommunen handlar om att räntorna för bolån var låga under flera år i början av 2020-talet, vilket gjorde det mer lönsamt att bygga bostadsrätter.
Framöver ser han gärna andra former av byggande.
– Framåt ser vi ett behov av en bättre balans, där vi stärker möjligheterna för fler att äga sitt boende, till exempel genom småhus och andra former av äganderätt, säger Eric Tabich.
I Kävlinge är det däremot till största delen hyreslägenheter som har tillkommit under mandatperioden – något som motsvarar hållningen i kommunens översiktsplan, som säger att en blandning av upplåtelseformer är önskvärd. Kävlinge består fortfarande till 60 procent av villor och radhus.
Anders Malmströmanders.malmstrom@skanesfolkblad.se
Så byggs det i skånska kommuner – klicka på kartan
#hotspot-23484 .hotspots-image-container,
#hotspot-23484 .leaflet-container {
background: #efefef }
#hotspot-23484 .hotspots-placeholder {
background: #2E2D29;
border: 0 #2E2D29 solid;
color: #DFEBE5;
}
#hotspot-23484 .hotspot-title {
color: #ffffff;
}
#hotspot-23484 .hotspot-default {
stroke-width: 2;
fill: #ffffff;
fill-opacity: 0;
stroke: #ffffff;
stroke-opacity: 0;
}
#hotspot-23484 .hotspot-default:hover,
#hotspot-23484 .hotspot-default:focus-visible,
#hotspot-23484 .hotspot-default.hotspot-active {
fill: #3CA2A2;
fill-opacity: 0.71;
stroke: #235B6E;
stroke-opacity: 1.01;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip,
#hotspot-23484 .leaflet-rrose-content-wrapper {
background: #2E2D29;
border-color: #2E2D29;
color: #DFEBE5;
}
#hotspot-23484 a.leaflet-rrose-close-button {
color: #ffffff;
}
#hotspot-23484 .leaflet-rrose-tip {
background: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-popup-scrolled {
border-bottom-color: #DFEBE5;
border-top-color: #DFEBE5;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-top:before {
border-top-color: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-bottom:before {
border-bottom-color: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-left:before {
border-left-color: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-right:before {
border-right-color: #2E2D29;
}
Se alla kommuner
Vellinge
+346 bostäder (2,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är från 1960–1980.
Malmö
+5 626 bostäder (3,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar kraftigt i hela beståndet. Den största andelen är från 1960–1980.
Burlöv
+171 bostäder (2,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen domineras av flerbostadshus i tät bebyggelse. Den största delen är uppförd under 1960–1980.
Kävlinge
+632 bostäder (4,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande och blandad. Den största delen är från 1960–1980.
Lomma
+282 bostäder (2,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är hög och modern. Den största andelen är från 2000–.
Landskrona
+337 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar och mycket är äldre bebyggelse. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Helsingborg
+1 169 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar tydligt och beståndet är varierat över tid. Den största andelen är från 1960–1980.
Höganäs
+440 bostäder (3,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar, men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är byggd efter 2000.
Ängelholm
+373 bostäder (1,8 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är från 1960–1980.
Båstad
+333 bostäder (4,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Beståndet är småhusdominerat men med tydlig nyproduktion i kustnära lägen. Den största andelen bostäder är från 2000–.
Örkelljunga
-16 bostäder (-0,3 %). Byggt fåtal hyresrätter men förlorat fler äganderätter. Småhus dominerar tydligt. Den största delen är från före 1960.
Hässleholm
+400 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men det finns ett stort inslag av lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Osby
+14 bostäder (0,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men beståndet växer långsamt. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Östra Göinge
–62 bostäder (–1,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt (men netto minskning totalt). Beståndet domineras av småhus och äldre bebyggelse. Den största delen är uppförd före 1960.
Kristianstad
+230 bostäder (0,5 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar i ett stort och varierat bestånd. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Bromölla
+3 bostäder (0,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet är relativt stillastående och består av både småhus och flerbostadshus. Tyngdpunkten ligger i perioden 1960–1980.
Simrishamn
+98 bostäder (1,0 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar tydligt. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Ystad
+206 bostäder (1,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Blandat bestånd men med stark småhusdominans. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Skurup
+138 bostäder (2,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter syns. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Trelleborg
+147 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men lägenheter utgör en stor del. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Svedala
+232 bostäder (2,7 %). Mest byggt: småhus, bostadsrätt. Småhus dominerar med tydlig tillväxt. Den största andelen är från 1960–1980.
Sjöbo
+59 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är byggd före 1960.
Tomelilla
+84 bostäder (1,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är begränsad. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Hörby
+89 bostäder (1,2 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Beståndet domineras starkt av småhus. Den största andelen är från före 1960.
Höör
+189 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men med viss nyproduktion. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Lund
+2 934 bostäder (5,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Flerbostadshus dominerar och nyproduktionen är mycket hög. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980, men högt byggande efter år 2000 också.
Staffanstorp
+548 bostäder (5,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande. Den största delen är från 1960–1980.
Eslöv
+466 bostäder (3,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen har ett blandat bestånd med både småhus och lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Svalöv
+22 bostäder (0,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt och bostadsrätt. Småhus dominerar och nyproduktionen är knapp. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Bjuv
+161 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet består av en blandning av småhus och flerbostadshus, men med tydlig tyngd i efterkrigstidens utbyggnad. Den största delen av bostäderna är byggda under 1960–1980.
Åstorp
+113 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Blandat bestånd med tydlig efterkrigskaraktär. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Klippan
-1 bostad (0 %). Byggt villor men mist hyresrätter. Beståndet är blandat men småhus utgör en stor del. Den största andelen är från 1960–1980.
Perstorp
+10 bostäder (0,3 %). Byggt hryesrätter men förlorat villor. Flest småhus men flerbostadshus utgör nästan halva beståndet. Den största delen är från 1960–1980.
abb09cc3ecd60a57ddcce0ba4ab56e11daa04689
9c7955019f0ffe4c572413fa3bd6a80befb5b573
2b236a5f8df5afc280414e47a23a342854da7148Visst ska Palestina befrias. Kriget har varit fruktansvärt. Men Palestina måste också befrias från Hamas – för israelernas skull såväl som för palestiniernas. Det skriver Kristofer Åberg i sin replik.
Mikael Mery Karlsson skriver i Skånes Folkblad (11/4) om Israels blockad och hur den enligt honom kontrollerar allt som kommit in och ut ur Gaza sedan 2007.
Det tål att tänkas på att Hamas, trots denna blockad, lyckats smuggla in tiotusentals raketer och så mycket vapen att de själva valde att initiera och fortsätta kriga mot en av världens starkaste militärmakter i hela två år. Man vill inte ens tänka på hur många fler oskyldiga israeler de hade dödat den 7 oktober 2023 om de innan dess haft möjlighet att ta in vapen utan dessa hinder.
Dessvärre tänker vissa av aktivisterna på konvojerna som Karlsson lovordar inte så. De efterfrågar istället ”global intifada” och att väpnad revolution är den bästa vägen framåt.
Detta innebär fler självmordsbombningar, fler massakrer mot israeliska kibbutzer och ytterligare eskalering av konflikten. Det är motsatsen till fred.
Aftonbladet och Expressen granskade förra året vilka som deltagit i och organiserat dessa konvojer. En av de som stod Greta Thunberg närmast, Thiago Avila, utgör urtypen för den form av vålds- och revolutionsromantik som är vanlig i denna rörelse. Han har sagt att han inspireras av Hizbollahs tidigare ledare Hassan Nasrallah. Avilas status i dessa kretsar gjorde att han var en av runt 100 influencers som bjöds in till Nasrallahs begravning (som han också deltog i).
Flera personer i styrgruppen bakom Greta Thunberg och flottiljen har därutöver hyllat och haft samröre med terrorgrupper som Hamas, PFLP och Islamiska Jihad. En av dem deltog i en aktion i Stockholm där de riktade dödshot mot Mahmoud Abbas.
Denna revolutionsromantik går hand i hand med målet för dessa konvojer. I vissa PR-insatser, som Karlssons debattartikel, vill man gärna beskriva ändamålet som humanitärt. Men i själva verket har denna rörelse, i vissa sammanhang, själva sagt att de inte alls vill konkurrera med det arbete som FN och diverse biståndsorganisationer utför.
Denna revolutionsromantik går hand i hand med målet för dessa konvojer.
Det ”enda målet” är att bryta blockaden. Att bryta blockaden är förstås en nödvändighet för att dessa terrorgrupper, ”frihetshjältar” i deras ögon, ska kunna beväpnas och utföra nya angrepp.
Den typen av smuggling har palestinska grupper, såväl under Arafats tidigare styre som Hamas, ägnat sig åt i decennier – ofta med Iran som förmedlare av alla dessa vapen. Tänk vad det palestinska samhället hade kunnat blomstra om inte alla dessa miljarder lagts på att bygga terrortunnlar och på att beväpna Hamas.
Vad gäller viljan att leverera basala förnödenheter så har konvojerna under årens lopp inte visat något som helst intresse i att deras förnödenheter hade kunnat transporteras in landvägen via lastbilar (vilket de erbjudits). De undanhåller också allt som oftast att Gaza gränsar även mot Egypten, en gräns som under alla dessa år alltså inte alls kontrollerats av Israel.
Revolutionsromantiken går också hand i hand med en, för deras skull, behövlig svartvit syn på konflikten. Karlsson skriver att Gazaborna är ”flyktingar som flytt undan Israels tidigare krig”. I själva verket har Hamas (och liknande grupperingar tidigare i historien) utfört den typen av krigshandlingar gång på gång, om än inte av sådan magnitud som de gjorde på en enda dag 2023. Detta undanhålls som regel i det antiisraeliska ”narrativet”.
Revolutionsromantiken går också hand i hand med en, för deras skull, behövlig svartvit syn på konflikten.
Karlsson pratar om att lösa grundproblemet i konflikten, och Hamas är förstås ett av dessa. Ändå yppar han inte ett ord om dem.
Visst ska Palestina befrias. Kriget har varit fruktansvärt. Men Palestina måste också befrias från Hamas – för israelernas skull såväl som för palestiniernas.
Kristofer Åbergordförande för Socialdemokratiska Israelvänner
4ece12bd8d1efa8316029d3baa11831bb7be1417Tolv solarieverksamheter i Malmö har fått vitesförelägganden efter att miljöförvaltningen upptäckt allvarliga brister vid tillsyn.
I höstas skärpte Strålsäkerhetsmyndigheten reglerna för solarium. Detta då forskning visar samband mellan UV-strålning och vissa former av hudcancer.
Nu har Malmö stad genomfört oanmälda kontroller av solarium.
– Det är viktigt att solarieverksamheter följer de lagkrav som finns för att kunna säkra människors hälsa, säger Caroline Tandefelt, chef för enheten för trygghet och samordnad tillsyn på Miljöförvaltningen i Malmö stad, i ett pressmeddelande.
Vid kontrollerna upptäcktes omfattande brister. Det handlar bland annat om saknad skyltning om 18-årsgräns, bristande ålderskontroll samt system där kunder kunnat starta solarier med polletter eller på distans.
I flera fall saknades korrekt information om UV-typ på lysrören, eller så stämde uppgifterna inte med utrustningen. Vissa anläggningar hade också för starka rör, vilket kan öka risken för hudskador.
Miljöförvaltningen upptäckte även otillåten försäljning av kosmetiska produkter som används före solning, samt bristande information om att huden ska vara fri från krämer. I vissa fall saknades nödstoppsknapp.
Dessutom förekom marknadsföring som antydde hälsoeffekter av solning, vilket inte är tillåtet. Kunder kunde också överskrida den rekommenderade soltiden på 15 minuter per tillfälle.
Bristerna har lett till tolv vitesförelägganden kopplade till tre företag. Föreläggandena innebär förbud, vilket gjort att delar av verksamheterna har stängts.
– Samtliga verksamheter har, eller håller på att åtgärda de konstaterade bristerna, vilket är positivt, säger Caroline Tandefelt.
9c7955019f0ffe4c572413fa3bd6a80befb5b573Utbredningen av villamattor i det skånska landskapet har nära nog upphört. Det visar nya siffror från SCB.
Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.
.locker,.locker-loader{position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%}.locker{z-index:1000;opacity:.8;background-color:#fff;-ms-filter:"progid:DXImageTransform.Microsoft.Alpha(Opacity=80)";filter:alpha(opacity=80)}.locker-loader{z-index:1001;background:url(https://skanesfolkblad.se/wp-content/plugins/visualizer/images/ajax-loader.gif) no-repeat center center}.dt-button{display:none!important}.visualizer-front-container.visualizer-lazy-render{content-visibility: auto;}.google-visualization-controls-categoryfilter label.google-visualization-controls-label {vertical-align: middle;}.google-visualization-controls-categoryfilter li.goog-inline-block {margin: 0 0.2em;}.google-visualization-controls-categoryfilter li {padding: 0 0.2em;}.visualizer-front-container .dataTables_scrollHeadInner{margin: 0 auto;}
I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.
.locker,.locker-loader{position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%}.locker{z-index:1000;opacity:.8;background-color:#fff;-ms-filter:"progid:DXImageTransform.Microsoft.Alpha(Opacity=80)";filter:alpha(opacity=80)}.locker-loader{z-index:1001;background:url(https://skanesfolkblad.se/wp-content/plugins/visualizer/images/ajax-loader.gif) no-repeat center center}.dt-button{display:none!important}.visualizer-front-container.visualizer-lazy-render{content-visibility: auto;}.google-visualization-controls-categoryfilter label.google-visualization-controls-label {vertical-align: middle;}.google-visualization-controls-categoryfilter li.goog-inline-block {margin: 0 0.2em;}.google-visualization-controls-categoryfilter li {padding: 0 0.2em;}.visualizer-front-container .dataTables_scrollHeadInner{margin: 0 auto;}
Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:
Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent
Staffanstorp, 5,4 procent
Lund, 5,3 procent
Kävlinge, 4,9 procent
Båstad, 4,2 procent
Höganäs, 3,7 procent
9c7955019f0ffe4c572413fa3bd6a80befb5b573
abb09cc3ecd60a57ddcce0ba4ab56e11daa04689
TITLE:
Villabyggandet har nästan upphört i Skåne – nästan uteslutande lägenheter
DESCRIPTION:
Utbredningen av villamattor i det skånska landskapet har nära nog upphört. Det visar nya siffror från SCB.
CONTENT:
Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.
.locker,.locker-loader{position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%}.locker{z-index:1000;opacity:.8;background-color:#fff;-ms-filter:"progid:DXImageTransform.Microsoft.Alpha(Opacity=80)";filter:alpha(opacity=80)}.locker-loader{z-index:1001;background:url(https://skanesfolkblad.se/wp-content/plugins/visualizer/images/ajax-loader.gif) no-repeat center center}.dt-button{display:none!important}.visualizer-front-container.visualizer-lazy-render{content-visibility: auto;}.google-visualization-controls-categoryfilter label.google-visualization-controls-label {vertical-align: middle;}.google-visualization-controls-categoryfilter li.goog-inline-block {margin: 0 0.2em;}.google-visualization-controls-categoryfilter li {padding: 0 0.2em;}.visualizer-front-container .dataTables_scrollHeadInner{margin: 0 auto;}
I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.
.locker,.locker-loader{position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%}.locker{z-index:1000;opacity:.8;background-color:#fff;-ms-filter:"progid:DXImageTransform.Microsoft.Alpha(Opacity=80)";filter:alpha(opacity=80)}.locker-loader{z-index:1001;background:url(https://skanesfolkblad.se/wp-content/plugins/visualizer/images/ajax-loader.gif) no-repeat center center}.dt-button{display:none!important}.visualizer-front-container.visualizer-lazy-render{content-visibility: auto;}.google-visualization-controls-categoryfilter label.google-visualization-controls-label {vertical-align: middle;}.google-visualization-controls-categoryfilter li.goog-inline-block {margin: 0 0.2em;}.google-visualization-controls-categoryfilter li {padding: 0 0.2em;}.visualizer-front-container .dataTables_scrollHeadInner{margin: 0 auto;}
Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:
Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent
Staffanstorp, 5,4 procent
Lund, 5,3 procent
Kävlinge, 4,9 procent
Båstad, 4,2 procent
Höganäs, 3,7 procent
TITLE:
Villabyggandet har nästan upphört i Skåne – nästan uteslutande lägenheter
DESCRIPTION:
Utbredningen av villamattor i det skånska landskapet har nära nog upphört. Det visar nya siffror från SCB.
CONTENT:
Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.
I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.
Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:
Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent
Staffanstorp, 5,4 procent
Lund, 5,3 procent
Kävlinge, 4,9 procent
Båstad, 4,2 procent
Höganäs, 3,7 procent
I toppkommunen Staffanstorp består två tredjedelar av de nya bostäderna av bostadsrätter, främst i Hjärup.
Eric Tabich (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorp, menar att det inte finns någon politisk styrning när det gäller vilka upplåtelseformer som byggs. Han tror mer att övervikten av bostadsrätter i kommunen handlar om att räntorna för bolån var låga under flera år i början av 2020-talet, vilket gjorde det mer lönsamt att bygga bostadsrätter.
Framöver ser han gärna andra former av byggande.
– Framåt ser vi ett behov av en bättre balans, där vi stärker möjligheterna för fler att äga sitt boende, till exempel genom småhus och andra former av äganderätt, säger Eric Tabich.
I Kävlinge är det däremot till största delen hyreslägenheter som har tillkommit under mandatperioden – något som motsvarar hållningen i kommunens översiktsplan, som säger att en blandning av upplåtelseformer är önskvärd. Kävlinge består fortfarande till 60 procent av villor och radhus.
Anders Malmströmanders.malmstrom@skanesfolkblad.se
Så byggs det i skånska kommuner – klicka på kartan
#hotspot-23484 .hotspots-image-container,
#hotspot-23484 .leaflet-container {
background: #efefef }
#hotspot-23484 .hotspots-placeholder {
background: #2E2D29;
border: 0 #2E2D29 solid;
color: #DFEBE5;
}
#hotspot-23484 .hotspot-title {
color: #ffffff;
}
#hotspot-23484 .hotspot-default {
stroke-width: 2;
fill: #ffffff;
fill-opacity: 0;
stroke: #ffffff;
stroke-opacity: 0;
}
#hotspot-23484 .hotspot-default:hover,
#hotspot-23484 .hotspot-default:focus-visible,
#hotspot-23484 .hotspot-default.hotspot-active {
fill: #3CA2A2;
fill-opacity: 0.71;
stroke: #235B6E;
stroke-opacity: 1.01;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip,
#hotspot-23484 .leaflet-rrose-content-wrapper {
background: #2E2D29;
border-color: #2E2D29;
color: #DFEBE5;
}
#hotspot-23484 a.leaflet-rrose-close-button {
color: #ffffff;
}
#hotspot-23484 .leaflet-rrose-tip {
background: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-popup-scrolled {
border-bottom-color: #DFEBE5;
border-top-color: #DFEBE5;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-top:before {
border-top-color: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-bottom:before {
border-bottom-color: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-left:before {
border-left-color: #2E2D29;
}
#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-right:before {
border-right-color: #2E2D29;
}
Se alla kommuner
Vellinge
+346 bostäder (2,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är från 1960–1980.
Malmö
+5 626 bostäder (3,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar kraftigt i hela beståndet. Den största andelen är från 1960–1980.
Burlöv
+171 bostäder (2,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen domineras av flerbostadshus i tät bebyggelse. Den största delen är uppförd under 1960–1980.
Kävlinge
+632 bostäder (4,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande och blandad. Den största delen är från 1960–1980.
Lomma
+282 bostäder (2,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är hög och modern. Den största andelen är från 2000–.
Landskrona
+337 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar och mycket är äldre bebyggelse. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Helsingborg
+1 169 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar tydligt och beståndet är varierat över tid. Den största andelen är från 1960–1980.
Höganäs
+440 bostäder (3,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar, men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är byggd efter 2000.
Ängelholm
+373 bostäder (1,8 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är från 1960–1980.
Båstad
+333 bostäder (4,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Beståndet är småhusdominerat men med tydlig nyproduktion i kustnära lägen. Den största andelen bostäder är från 2000–.
Örkelljunga
-16 bostäder (-0,3 %). Byggt fåtal hyresrätter men förlorat fler äganderätter. Småhus dominerar tydligt. Den största delen är från före 1960.
Hässleholm
+400 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men det finns ett stort inslag av lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Osby
+14 bostäder (0,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men beståndet växer långsamt. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Östra Göinge
–62 bostäder (–1,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt (men netto minskning totalt). Beståndet domineras av småhus och äldre bebyggelse. Den största delen är uppförd före 1960.
Kristianstad
+230 bostäder (0,5 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar i ett stort och varierat bestånd. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Bromölla
+3 bostäder (0,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet är relativt stillastående och består av både småhus och flerbostadshus. Tyngdpunkten ligger i perioden 1960–1980.
Simrishamn
+98 bostäder (1,0 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar tydligt. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Ystad
+206 bostäder (1,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Blandat bestånd men med stark småhusdominans. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Skurup
+138 bostäder (2,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter syns. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Trelleborg
+147 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men lägenheter utgör en stor del. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Svedala
+232 bostäder (2,7 %). Mest byggt: småhus, bostadsrätt. Småhus dominerar med tydlig tillväxt. Den största andelen är från 1960–1980.
Sjöbo
+59 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är byggd före 1960.
Tomelilla
+84 bostäder (1,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är begränsad. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Hörby
+89 bostäder (1,2 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Beståndet domineras starkt av småhus. Den största andelen är från före 1960.
Höör
+189 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men med viss nyproduktion. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Lund
+2 934 bostäder (5,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Flerbostadshus dominerar och nyproduktionen är mycket hög. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980, men högt byggande efter år 2000 också.
Staffanstorp
+548 bostäder (5,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande. Den största delen är från 1960–1980.
Eslöv
+466 bostäder (3,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen har ett blandat bestånd med både småhus och lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Svalöv
+22 bostäder (0,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt och bostadsrätt. Småhus dominerar och nyproduktionen är knapp. Tyngdpunkten ligger före 1960.
Bjuv
+161 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet består av en blandning av småhus och flerbostadshus, men med tydlig tyngd i efterkrigstidens utbyggnad. Den största delen av bostäderna är byggda under 1960–1980.
Åstorp
+113 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Blandat bestånd med tydlig efterkrigskaraktär. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.
Klippan
-1 bostad (0 %). Byggt villor men mist hyresrätter. Beståndet är blandat men småhus utgör en stor del. Den största andelen är från 1960–1980.
Perstorp
+10 bostäder (0,3 %). Byggt hryesrätter men förlorat villor. Flest småhus men flerbostadshus utgör nästan halva beståndet. Den största delen är från 1960–1980.
abb09cc3ecd60a57ddcce0ba4ab56e11daa04689
9c7955019f0ffe4c572413fa3bd6a80befb5b573
c0f2e25c08d91870789a1d82d0454a6d0694e437Vägtrafiken över både Stora Bält-bron och Öresundsbron nådde nya rekordnivåer under 2025.
Totalt passerade närmare 22,2 miljoner fordon de båda förbindelserna enligt siffror från det danska infrastrukturbolaget Sund & Bælt.
Stora Bält-bron noterade 14,1 miljoner passager under året, vilket innebär en ökning med 3,4 procent jämfört med 2024. För Öresundsbron, som firade 25-årsjubileum under förra året, blev siffran 8,0 miljoner fordon. Det är en ökning med 5,5 procent mot året innan.
30685dbd0523e2149a094ab130891c51cd66827fFritidsbanken i Trelleborg växlar upp verksamheten med en flytt till centrala lokaler och rekryteringen av en ny verksamhetsutvecklare. Målet med satsningen är att öka tillgängligheten och sänka trösklarna till rörelse för barn och unga.
Kommunen har öronmärkt 700 000 kronor i årets budget för att utveckla verksamheten. Den 4 maj tillträder Stefan Jönsson som ny verksamhetsutvecklare. Han kommer närmast som hållbarhetsansvarig från Trelleborgs FF och har i uppdrag att utöka samarbeten och bredda marknadsföringen.
– Jag ser jättemycket fram emot uppdraget och har redan en lång lista på vad jag vill ta tag i. Fritidsbanken har stor utvecklingspotential om vi kan öka tillgängligheten och samverka bredare, säger Stefan Jönsson.
Verksamheten flyttar under året till nyrenoverade lokaler på Sankt Nicolai plan 3. Utöver den nya chefen kommer lokalen att bemannas av deltagare från arbetsmarknadsinsatser och LSS-verksamhet. Fritidsbanken fungerar som ett bibliotek där sportutrustning kan lånas gratis i 14 dagar.
46d743d50f86287d5e05c3924f04a5bd0d5dd6bfFör att spara ihop pengar till sin son ville Emilia Rapp jobba så länge som möjligt under sin graviditet. När hon under en provanställning berättade att hon var gravid sparkade chefen henne omgående. Nu slår DO fast att hon kränkts och kaféet ska betala 100 000 kronor i skadestånd.
Efter en lång period av intensivt jobbsökande fick Emilia Rapp i slutet av fjolåret äntligen återkoppling från ett kafé i Kristianstad. Chefen ville att hon skulle börja arbeta direkt.
– Det kändes jättebra från början, jag ville verkligen behålla jobbet. Mest för att spara ihop pengar till min son, säger hon och blickar ut över Kristianstads stadsbibliotek.
Kollegorna lärde upp henne och hon trivdes snabbt. Men provanställningen tog ett abrupt slut dagen hon träffade den kvinnliga chefen för att skriva på ett anställningskontrakt. Emilia Rapp berättade då att hon var gravid i sjätte månaden, men gärna jobbar så länge hon kan.
– Chefen svarade irriterat att hon skiter fullständigt i mig och måste tänka på sitt företag. Att en anställning inte var möjlig. Jag blev så chockad, berättar Emilia Rapp.
– Hon sa att hade jag varit gravid i vecka tolv hade jag kunnat göra abort och menade att jag då hade fått behålla jobbet. Det sårade mig väldigt mycket.
En tryckt och stel stämning lade sig över kaféet efter chefens utskällning och ångest spred sig hos Emilia Rapp. Samtidigt som chefen hånade henne och sa att hon inte skulle få jobb någon annanstans som gravid, kände hon sig tvungen att vara trevlig tillbaka, berättar hon.
– Jag ville hålla en respektfull ton och sa att jag förstod och inte kunde tvinga henne till att anställa mig.
Att den kvinnliga chefen själv fött ett barn sex månader tidigare och var nybliven mamma förändrade inget. Chefen bad Emilia Rapp att ta sitt pick och pack och lämna kaféet. Hon meddelade dessutom att hon inte tänkte betala henne för tidigare arbetspass.
– Hon ville inte betala ut lön alls och menade att ”det är bara slöseri med min tid”.
Emilia Rapp. Foto: Nea Magoo Eriksson
Det var med en klump i magen, ångest i bröstet och tårar rinnande ner för kinderna som Emilia Rapp lämnade sitt nya jobb som kafébiträde efter bara fem dagar.
Dagen efter valde hon att anmäla händelsen till Diskrimineringsombudsmannen.
DO tog hennes fall vidare. Efter deras utredning bedömer myndigheten att kaféet diskriminerade Emilia Rapp på grund av hennes graviditet samt kön. Nu kräver de ett skadestånd på 101 600 kronor, där 21 600 kronor motsvarar inkomstförlusten och 80 000 diskrimineringsersättning.
– Jag känner att även om det inte går vidare och de inte vill betala ut skadestånden kanske det hjälper någon annan i längden. Att det finns dokumenterat hur hon har betett sig, säger Emilia Rapp.
Carl Ekström, utredare vid DO, menar att arbetsgivaren inte behöver ha en ond avsikt för att det ska vara diskriminering. Men det är viktigt för den enskilde med upprättelse.
– Arbetsgivaren bekräftar att det har gått till på detta vis, men menar att man gjort valet att avsluta hennes anställning med omtanke om hennes hälsa. Så kanske det var, men det spelar ingen roll, säger han.
– Man har inte rätt att diskriminera en person, även om det handlar om att man vill vara snäll mot personen.
Chefens ord ekade länge hos Emilia Rapps och sista tiden av hennes graviditet var tuff. Hon tvekade till och med på om hon gjort rätt val i att skaffa barn på grund av allt som hänt. Men tre månader senare, när sonen Aston låg på hennes bröstkorg, kände hon att allt var värt det.
– Jag kan inte tänka mig ett liv utan honom nu.
Skånes Folkblad har kontaktat chefen som inte vill ge någon kommentar. Ett svar om hur de ställer sig till skadeståndet ska lämnas senast onsdag 22 april.
Väljer företaget att inte betala kravsumman kommer DO att väcka talan mot dem i arbetsdomstolen.
cebd23cea9347367c3cbe3cb0c7c1e6df0cace9fFinansministern har gjort majoriteten av svenskarna till förlorare, skriver Skånes Folkblads ledarskribent.
Vad är välfärd? Vissa skulle hävda att det handlar om rationalitet och om hur man organiserat ett samhälle. Optimering, att möjliggöra en vardag med jobb och familj.
Andra pratar om ansvar, om samhällskontrakt. Med krav och regler från statligt håll kommer också ett ansvar för de medborgare som gör sitt bästa och bidrar.
För sittande regering verkar målet vara att reducera välfärden till en stödkrycka för lata. I snart fyra år har svenska folket matats med ord som effektivisering, regelskärpningar, bidragstak och, så klart, valfrihet.
I intervju efter annan har företrädare pratat om hur fusk och lathet motiverar jakten av sjuka och arbetslösa. Helst utan att samtidigt nämna hur välfärdsföretagare gång på gång ertappas med skittjänster, skitvillkor och skitfiffiga idéer om hur man drar ner kostnader och ökar vinster.
För efter år av rapportering om hur vinstjakt gjort din gamla morsa till potentiell kassako för riskkapitalet sitter ju systemets största grindvakter på Regeringskansliet.
Och det blir ju sämre. Stora barngrupper är tufft för barnen och gör pedagoger sjuka. Personal på äldrevården får lägga sina gamla tidig eftermiddag för att hinna med allt de ska. I skolan går lärare på knäna och larmar om att de inte hinner vare sig undervisa eller stötta elever med särskilda behov.
I verkligheten blev det inga extrapengar till mindre barngrupper i förskolan. Det blev ingen kompensation för kostnadsökningar eller för att kunna ställa om till minskade barnkullar. Och nu vill Tidö-styret att kommuner som vill kompensera med höjd skatt ska straffas.
Samtidigt påstår man att man satsar och ja, budgetposterna är ibland större. Men när det blir dyrare att bedriva verksamhet (löner som går upp, lokaler och mat blir dyrare) så kan det i praktiken ändå röra sig om nedskärningar.
Detta siffertrixande kan funka i debatter. Svårare blir det att förklara verkligheten. Som tur är så är det därute de flesta väljare befinner sig.
För oavsett vilken definition man ställer sig bakom så är det en förutsättning för det Sverige vi känner och som många i dag verkar ta för givet. Varenda unges rätt att gå i skolan, att kunna lämna ungarna på föris och räkna med att din gamla farbror får stöd i vardagen när kroppen säger ifrån.
I praktiken har Svantessons snart fyra år på finansdepartementet varit fyra förlorade år för Sverige i allmänhet och välfärden i synnerhet.
Om man inte är rik, det vill säga. Då har man fått massor mer i plånboken. En majoritet har gjorts till förlorare och en liten elit till vinnare. Det får Svantesson inte komma undan med.
Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se
4344edcb6307c11488ac96c4f87ca365f462c5baLänsstyrelsen Skåne har bildat det nya naturreservatet Warragården i Osby kommun genom ett markbyte.
Området beskrivs som en unik miljö med gammal ädellövskog och stor artrikedom i ett område som annars domineras av gran. Skyddet av marken har möjliggjorts genom att statlig skogsmark från Sveaskog använts som bytesvara mot privatägd mark.
Warragården anses vara en av norra Skånes främsta platser för lavar och rymmer flera ovanliga sådana, däribland röd pysslinglav och orangepudrad klotterlav. Naturen består främst av ängsmarker och gammal bokskog.
– Det är otroligt glädjande att Länsstyrelsen har kunnat skydda en av Osby kommuns absolut artrikaste ädellövskogar. Vi har dessutom kunnat göra det med bytesmark, säger Johan Johnmark, naturskyddshandläggare på Länsstyrelsen Skåne.
Länsstyrelsen planerar nu att iordningsställa en vandringsled för att göra området mer tillgängligt för besökare.