Tornevall Networks

I dag vet en hel värld vem Greta Thunberg är och nätverket/organisationen Fridays for Future har blivit ett globalt fenomen.

Men det kollektiva minnet är kort och därför är det fascinerande att genom Helena Molins film Strejkarna få följa själva uppkomsten. Hur först Greta och därefter Isabelle, Sophia, Andreas, Anton, Ell, Simon och flera andra samlas utanför riksdagen under parollen Skolstrejk för klimatet.

Hur de sedan tar sitt engamang vidare. De samlas för att planera aktioner och protester. De börjar lära sig mer om själva sakfrågan. Pluggar fakta, söker kontakt med forskare och experter, parallellt med att de bokar mobila scener, högtalaranläggningar och lägger upp kommunikationsplaner.

Föds i realtid

För mig och alla andra som varit engagerade i civilsamhället är det något väldigt vackert som utspelar sig där framför dokumentärkameran. Vi får se en folkrörelse födas i realtid och det är ungdomar som skapar den.

För mig och alla andra som varit engagerade i civilsamhället är det något väldigt vackert som utspelar sig där framför dokumentärkameran. Vi får se en folkrörelse födas i realtid och det är ungdomar som skapar den.

Och det går bra. Till en början väldigt bra. För nätverket får snabbt global spridning. Vid ett demonstrationstillfälle samlas 7,6 miljoner människor i 185 länder. 50 000 personer bara i Stockholm. Greta Thunberg blir rörelsen ansikte utåt och får tala inför allt från toppmötet i Davos till FN:s generalförsamling.

Filmen speglar även motståndet. Dels de konspirationsteorier som snabbt börjar spridas. Att Fridays for Future inte alls är en spontan ungdomsrörelse. Att vuxna woke-aktivister finns i bakgrunden.

Vi får se hur högerns alternativmedier tränger sig på och försöker pressa ungdomarna. Sedan kommer bakslagen.

Politikerna hyllar deras engagemang, men i praktiken händer väldigt lite. I Sverige ser SD-regeringen till att höja utsläppen av klimatgaser. I USA säger Donald Trump ”Drill, baby, drill” och skrotar landets klimatpolitik. Polis släpar undan de aktivister som i protest satt sig utanför riksdagen.

Upptäcker en uppgift

I samma takt som bakslagen kommer stärks uppgivenheten bland de ungdomar som startade alltihop, parat med en slags politisk radikalisering och engagemang i bredare frågor definierade som ”vänster”.

Som dokumentärfilm är Strejkarna inte perfekt. Metoden att ställa upp kameran och låta saker hända skapar en otrolig närhet och äkthet. Men det blir kanske inte så medryckande för tittaren.

Värdet ligger i ungdomarna och deras engagemang. Att de upptäcker en uppgift, ett problem och en väg att göra något åt det. Alla som tror på samhällsförändring borde faktiskt se den här filmen.

Alla som tror på samhällsförändring borde faktiskt se den här filmen.

Motgångarna skapar en viss dyster dramaturgi, men som ett par av dem säger i slutet av filmen:

”Det gäller att inte ge upp och fortsätta jobba för det, för det kommer inte hända av sig själv, bara att komma genom en lång, kämpig gräsrotskamp.”

Och:

”Vi var inte de första. Vi kommer inte heller vara de sista.”

Det är fascinerande att se. Och hoppfullt att höra.

Jesper Bengtsson

Filmrecensioner publiceras i samarbete med Dagens Arena.

Laura överlever mirakulöst en bilolycka och flyttar tillfälligt in hos Betty, en okänd kvinna som bevittnat olyckan. Det uppstår något sorts band mellan kvinnorna på en gång, som är svårt att förklara.

Vi förstår att det finns något mer under ytan, men vad det egentligen är kan vi bara ana. Bettys man och son är till en början skeptiska till främlingens närvaro men börjar snart se henne nästan som en del av familjen. 

Känslomässigt djup

Bakom filmen står den tyske regissören Christian Petzold. Precis som den franske regissörskollegan Robert Guédiguian gillar Petzold att använda sig av samma skådespelare i sina filmer.

I huvudrollen som Laura ser vi Petzoldfavoriten Paula Beer. Matthias Brandt, Barbara Auer och Enno Trebs som har de andra bärande rollerna har också medverkat i Petzolds filmer förut. Jag inbillar mig att det gör någonting med en film. Det känns som att skådespelarna vet hur de ska agera både i förhållande till regissörens önskningar och till varandra. Det gör att karaktärerna i filmen och deras inbördes relationer känns autentiska och naturliga. Det nästan sömlösa samspelet mellan skådespelarna är en stor behållning med filmen. 

Det nästan sömlösa samspelet mellan skådespelarna är en stor behållning med filmen. 

En annan förtjänst med “Miroirs nr 3: En båt på oceanen” är den tyske regissörens känsla för detaljer. Han lyckas på ett skickligt sätt framhäva betydelsen av en hembakad kaka som äts tillsammans, att höra någon spela piano när man sitter ute på terassen och fikar eller hur en middag betående av favoriträtten och ett glas vin kan sammanföra en familj igen. Det är alla detaljer som utifrån kan tyckas obetydliga men som tillsammans ger filmen ett känslomässigt djup. 

Fint samspel

Med det sagt så finns det också en del svagheter med “Miroirs nr 3: En båt på oceanen”. Grundpremissen för filmen känns inte helt trovärdig. Det är lite svårt att tro att ett gäng främlingar ska bli så pass nära på endast ett fåtal dagar.

Samtidigt finns det en sorg och känsla av förlust hos familjen, som klarläggs i slutet, vilket skulle kunna förklara en del av detta. Dessutom bidrar de utmärkta skådespelarinsatserna till att relationerna ändå känns äkta. 

Jag såg “Miroirs nr 3: En båt på oceanen” för första gången på Stockholms filmfestival i höstas och intrycket var då att den inte helt trovärdiga intrigen drog ner betyget en aning.

Nu när jag ser filmen igen rycks jag mer med av filmens känslomässiga djup och det fina samspelet mellan skådespelarna. Jag gillar också slutet som öppnar för flera tolkningar. Det gör att betyget trots allt blir en fyra, med visst darr på ribban.  

Jon Andersson 

Filmrecensionerna publiceras i samarbete med Dagens Arena.

I slutet av april var nästan 346 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, vilket motsvarar 6,5 procent av arbetskraften i Sverige. Det är en minskning med drygt 19 000 personer jämfört med samma månad i fjol.

– I stora drag ser vi att utvecklingen på arbetsmarknaden hittills följer vår prognos från december, trots det osäkra läget i omvärlden, säger Arbetsförmedlingens prognoschef Lars Lindvall.

Arbetslösheten minskade i samtliga regioner, men variationen mellan länen är fortfarande stor. För Skånes del sjönk arbetslösheten i april till 8,4 jämfört med 9 procent förra året. Det innebär det att regionen fortsatt har högst arbetslöshet i landet.

– Skåne har fortfarande en väsentligt högre arbetslöshet på 8,4 procent, jämfört med Norrbottens län som ligger på 3,7 procent, säger Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Moderaternas turnébuss står parkerad utanför entrén till Scandic Triangeln i Malmö. Polisbilar är taktiskt placerade omkring hotellet.

Inne i hotellbaren, där statsminister Ulf Kristersson snart dyker upp tillsammans med sina moderata partikamrater, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och migrationsminister Johan Forssell, är det en färg som klart vinner. Folkhavet är färgat i mörkblått. En kvinna med lila hår sticker ut i mängden.

Under sina tre dagar i Skåne har Moderaterna hunnit med 13 kommuner och 16 orter. Kristersson har besökt företag i Hörby, smakat på cider i Kivik och torgkampanjat med partiets medlemmar i Ystad och Svedala.

Nu är det Malmös tur.

Det ska ju bara vara röda mattan när man kliver av flygplanet.

Stadens oppositionsråd Helena Nanne (M), säger några utvalda ord innan hon hälsar statsråden välkomna. Publiken ger ifrån sig en rungande applåd.

Kristersson inleder med att tala om omvärldsläget. Om hur han själv och regeringen tänker på Ukraina varje dag.

– När det är stökigt i världen måste vi ha fullt fokus på hur vi gynnar svenska intressen, säkrar svenska intressen, svensk säkerhet, svensk ekonomi och svensk energiförsörjning. Och systematiskt se till att vi gör det som är absolut bäst för Sverige. 

Det känns som att alla känner alla i lokalen. Det klappas på ryggar och kramas i baren. Ölen går varm.

En av de första frågorna handlar om IVF, även kallad provrörsbefruktning, och hur regeringen planerar att öka fertiliteten i Sverige. 

– Vi har beslutat att försöken till IVF ska öka. Tre försök räcker inte, så nu utökar vi det till sex försök. Det har regeringen bestämt. Ska vi vara ett samhälle som får barn eller inte? frågar Ulf Kristersson publiken. 

Han betonar att regeringen inte bör lägga sig i hur många barn varje familj har. Inte som Kina. Men att IVF är jätteviktigt.

Jag tyckte inte att jag riktigt fick svar på min fråga.

Ett glas öl spills ut och servicepersonalen springer och hämtar servetter. Fokuset som för vissa skiftat för en stund riktas snabbt tillbaka mot scenen.

Hur AI påverkar befolkningen och framtidens jobb ligger högt på frågelistan. Kristersson menar att han är övertygad om att allt fler professioner kommer att behöva innehålla ett mått av förståelse för teknologi. 

– För man kommer att använda teknik i nästan vad man än vill göra. Så jag är ganska optimistisk, lägger man en bra grund för unga människor kommer det andra lättare. 

Johan Forssell menar att många utrikesfödda forskare och personer inom tekniksektorn har en tendens att återvända hem. Något han menar är negativt för Sverige.

– Vi tänker göra det enkelt att stanna kvar här och man får mer tid på sig att också söka jobb.

Regerigen ser till att korta handläggningstiderna för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen som redan har ett jobb, menar Forssell.

– Det ska ju bara vara röda mattan när man kliver av flygplanet.

”Vad har framtiden för oss som flyttat hit?” frågar mannen ministrarna. Foto: Nea Magoo Eriksson

En bebis gråter samtidigt som händer flyger upp här och var inför nästa omgång av frågor. Offentlig upphandling har betats av. En man i mörk kostym får mikrofonen.

– Jag flyttade till Sverige 1996. De senaste 2-3 åren har jag som invandrare inte känt att det finns samma trygghet som innan. Vad har framtiden för oss som flyttat hit? Vi har tappat hoppet, säger han.

Johan Forssell svarar med att regeringen tycker illa om en kravlös migrationspolitik, inte invandrare.

–  Den migrationspolitiken har skapat väldigt stora problem. Den har skapat en väldigt stor utsatthet, faktiskt.

Han lyfter att många som kommer till Sverige vill vara med och bidra, men att det finns en liten procent som begår brott. 

– Och jag upplever faktiskt, ärligt talat, att de som är allra mest frustrerade över det idag, är väldigt ofta människor som själva invandrat till Sverige. Som arbetar, anstränger sig, lär sig det svenska språket och bättrar på sig. Men de som begår en massa brott får ändå vara kvar. 

Johan Forssell betonar att det kommer en skärpt lagstiftning för brottsutvisningar och att Sverige snart har det allra tuffaste regelverket i hela Norden.

Den ideella organisationen Fryshuset är en av kvällens inbjudna. De driver två öppna mötesplatser i Malmö och arbetar även uppsökande och i skolor runt om i hela staden.

Verksamhetschefen Jenny Berg Nilson ställer en fråga till regeringen om vad de tänker behövs i arbetet för att motverka rekrytering av unga.

Är du nöjd med ditt svar? 

– Jag tyckte inte att jag riktigt fick svar på min fråga. De pratade lite mycket runt om vad som behövs för åtgärder. Men inte något konkret och tydligt – det här tänker vi göra, det här satsar vi på. 

Fryshusets verksamhetschef Jenny Berg Nilson är på plats tillsammans med kollegorna Hosni Daabas, ungdomsledare och Aboubakr Torfi, samordnare. Foto: Nea Magoo Eriksson

Hon skulle önska att de lade lika mycket krut på förebyggande insatser, som på de repressiva åtgärderna.

– Just nu haltar hela modellen lite. När man bara ger hårdare straff utan att ösa in pengar och möjligheter för barn att faktiskt få ett bra liv. Alla barn vi möter i vår verksamhet vill göra rätt för sig, alla vill ha ett eget jobb, det är ju drömmen. Ingen vill bli kriminell. 

Fryshusets samordnare Aboubakr Torfi håller med: 

– Politiker är politiker, de ger breda svar. Men de behöver samarbeta mer med oss. Ideella organisationer når ut till ungdomarna på ett helt annat sätt än myndigheter. 

Turnébussen rullar vidare efter mötet. Med orden “Sverige är på rätt väg”, som Ulf Kristersson yttrar, och fyra månader kvar till val, lämnar ministrarna Malmö.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Enligt förslaget ska ett vinststopp gälla under de första fem åren för nya skolor och tre år efter ägarbyten. Om en skola fälls för brister vid tillsyn införs ett vinststopp i två år. För att kontrollera efterlevnaden införs krav på att varje skola redovisar sin ekonomi separat.

Utbildningsminister Simona Mohamsson betonar att pengarna ska stanna i verksamheten.

– Över 30 år av oreglerade vinstuttag upphör nu. Pengarna ska stanna i verksamheten, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) på en pressträff.

Samtidigt föreslås utökade befogenheter för Skolinspektionen att stänga skolor vid missförhållanden och införa sanktionsavgifter vid regelbrott. Lagändringarna planeras träda i kraft den 1 juli 2027.

Frågor och svar om de nya skärpta reglerna:

Vilka ekonomiska krav föreslås för friskolorna?

Det ställs hårdare krav på att de som driver skolor ska ha en stabil och långsiktig ekonomi. Detta ska kontrolleras både när en skola startas och vid löpande inspektioner.

Vem får i framtiden driva en fristående skola?

Förslaget innebär att endast juridiska personer, till exempel aktiebolag eller stiftelser, får stå som huvudmän.

Vad händer om en friskola vill stänga ner?

Skolan måste anmäla en nedläggning till berörd kommun i god tid. Anmälan ska göras senast den 1 november läsåret innan skolan planerar att stänga.

Hur förändras Skolinspektionens arbete?

Skolinspektionen ska få rätt att prata med elever under 16 år utan att först få godkännande från vårdnadshavare.

Vad innebär förslaget om tvångsförvaltning?

Tidigare har tvångsförvaltning bara kunnat användas mot kommunala skolor, men nu föreslås att staten ska kunna ta över även friskolor som inte sköter sig.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Regeringen och Sverigedemokraterna presenterade på onsdagen delar av ett krispaket på cirka 17,5 miljarder kronor. Paketet ska möta effekterna av de stigande priserna på energi och drivmedel.

– Även Sverige drabbas och vi drabbas främst genom prisgenomslaget, det är det vi vill möta, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Enligt regeringen väntas priset vid pump bli omkring tre kronor lägre per liter.

– Även om kriget tar slut i morgon så får det ekonomiska konsekvenser under lång tid, säger Elisabeth Svantesson.

Förslaget innebär ytterligare sänkningar av bränsleskatterna från den 1 juli till den 30 november 2026. EU-kommissionen har redan gett klartecken till att Sverige tillfälligt får gå under EU:s minimiskattenivå.

Innan skattesänkningen kan börja gälla krävs också ett godkännande från EU:s ministerråd.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att få fler att flytta till arbete.

Det låter ju bra. Att hjälpa människor in på arbetsmarknaden är viktigt både för personen som inte arbetar och för samhället i stort. När vi ändå har en myndighet med ett så tydligt uppdrag (och namn; Arbetsförmedlingen) borde den ju ägna sig åt exakt detta.

Det har ju dock funkat så där. Kontor har stängts och färre personer har fått träffa någon på myndigheten. I stället har det i alltför många fall varit privata aktörer i form av jobbcoacher eller digitala avstämningar som erbjudits.

Går inte bra för Arbetsförmedlingen

Och resultatet, ja, det har varit därefter. De flesta får jobb via andra håll, inte minst egna kontakter. För dem som saknar sådana har det blivit extra svårt.

Trots att det råder konsensus kring Arbetsförmedlingens tillkortakommanden är det långt ifrån alla som visat arbetssökande tålamod. Tvärtom ökar pressen under sittande regering.

Trots att det råder konsensus kring Arbetsförmedlingens tillkortakommanden är det långt ifrån alla som visat arbetssökande tålamod. Tvärtom ökar pressen under sittande regering.

Å ena sidan skulle man kunna tolka det breddade uppdraget till Arbetsförmedlingen och pressen på arbetslösa som att man prioriterar att få ner arbetslösheten.

Halverad närvaro, fördubblade avstånd

Men ska man få resultat behöver man också satsa, något som arbetsmarknadsminister Johan Britz säger sig göra, men som absolut inte märks av för de som saknar arbete.

Det som däremot blir märkbart är skiftet i ton och hur regerande politiker lämpar över ansvaret på kommuner och på de arbetslösa.

Och som alltid så saknas balans i ansvarsfördelning. Ska regeringen någonsin adressera att Arbetsförmedlingen faktiskt saknas i flera kommuner där arbetslösheten är hög?

En kartläggning gjord av Unionen visar att många kommuner helt saknar statlig närvaro. ”Halverad närvaro och fördubblade avstånd” står det i rubriken, det säger allt.

Mer ansvar, inga extra pengar

Kommuner förväntas nu ta större ansvar för sina arbetslösa. De får inga extra pengar, men det stoppar inte denna regering från att lämpa över uppdrag, inte.

Något annat som saknas i samtalet är den mänskliga faktorn. För vissa ensamstående, äventyrslystna kan en flytt bli en spännande och lärorik resa, en väg till den frihet ett arbete faktiskt kan innebära.

Men många arbetslösa i dag har familjer, barn och ett helt liv där de bor. Att avkräva någon att flytta flera hundra mil bort är ingen liten sak. Andra skulle helt enkelt må skit av att ensam behöva börja om utan en endaste bekant eller koppling till platsen man kan tvingas flytta till.

Det handlar om människor

Var går egentligen gränsen? Ska man behöva flytta ifrån sin partner för ett arbete i en gruva? Ska en ensamstående förälder behöva säga upp sin varannan vecka-relation till sina ungar?

Var går egentligen gränsen? Ska man behöva flytta ifrån sin partner för ett arbete i en gruva? Ska en ensamstående förälder behöva säga upp sin varannan vecka-relation till sina ungar?

Med hänvisning till den stora flytten söderut många gjorde förr snackar Britz om hur det omvända måste ske. Det kan då vara läge att påminna honom om att man då fick stöd av staten. Varför inte gå fram med ett flyttbidrag? Delat ansvar, bättre resultat.

Ska man försöka snälltolka är det ju bra att regeringen över huvud taget pratar om massarbetslösheten.

Finns inga genvägar

Nu behöver det arbetsmarknadsdepartement som vilat sig i form sedan L tog över 2022 komma i gång på riktigt.

Sätt stopp för de där privata företagen som fakturerar för massa jobbcoaching utan vidare resultat. Se till att öka den statliga närvaron även på gles- och landsbygd där människor står långt ifrån samhället både socialt och fysiskt.

Nu behöver det arbetsmarknadsdepartement som vilat sig i form sedan L tog över 2022 komma i gång på riktigt.

Sist men inte minst: erbjud lite morot vid sidan av den där piskan som viner. Det går inte att straffa eller svälta ut människor till att arbeta.

Vägen framåt är och har alltid varit investeringar, bra utbildningar och praktiskt stöd. Och för den regering som är för slapp och snål för att erbjuda detta kan full sysselsättning omöjligt vara målet.

Karina Cubilla, ledarkrönikörkarina.cubilla@skanesfolkblad.se

Under mästerskapets 16 dagar besöktes orterna av drygt 26 000 turister och publiken på matcherna uppgick till cirka 150 000 besökare. Besöksantalet märks i regionens ekonomi.

I Malmö omsattes 86 miljoner kronor under sju matchdagar, medan Kristianstad drog in 25 miljoner kronor på tre dagar. Skatteintäkterna landade på cirka 34 miljoner kronor till de båda kommunerna och regionen. Den statliga skatteinkomsten blev cirka 18 miljoner kronor.

– Handbolls-EM 2026 visar med stor tydlighet vilken kraft internationella idrottsevenemang kan ha för en region. Dessutom fick besökarna en mycket positiv bild av Malmö och Skåne som värdregion och plats för riktigt stora evenemang, och det är minst lika viktigt för vår långsiktiga destinationsutveckling, säger Anna Jähnke, regionråd och styrelseordförande i Visit Skåne.

Tobias Frejfors, vd för svenska Handbolls-EM 2026, konstaterar att siffrorna visar att man levt upp till förväntningarna.

– Genomförandet blev lyckat och det är särskilt glädjande att Malmö, Kristianstad och regionen får en ROI genom betydande skatteintäkter. Vi är också riktigt glada över att så många har uppmärksammat vårt hållbarhetsarbete, säger Tobias Frejfors, VD Handbolls-EM 2026 i Sverige AB.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Det var efter att en lagermedarbetare kontaktade facket som det uppdagades att ungdomar inte fått det lönepåslag på knappt sex kronor i timmen som förhandlats fram.

I stället har Ica gett 18-åringar en höjning på bara en krona och 19-åringar en höjning på cirka tre kronor. Över ett år rör det sig om tusentals kronor i utebliven lön.

– Det som blir konsekvensen är att våra medlemmar förlorar i lön. De får inte lika lön för lika arbete, säger Thomas Holm, central förhandlare på Handelsanställdas förbund.

De drabbade har arbetat på flera olika lager i landet, däribland lagret i Helsingborg. Exakt hur många som berörs är oklart, eftersom förfarandet sträcker sig flera år tillbaka i tiden.

– Som vi förstår det har de gjort det här i minst 15 års tid. Men våra förtroendevalda menar att detta aldrig har framkommit, berättar han.

Nu har fackförbundet stämt matjätten i Arbetsdomstolen och kräver att Ica betalar 300 000 kronor i skadestånd för brott mot kollektivavtalet.

De medlemmar som förlorat lön kan dock inte räkna med att få den retroaktivt.

– Vi har inte underlag för att se vilka som har förlorat lön. Det skulle vara ett hästjobb att gå igenom alla som har varit anställda, säger Thomas Holm.

Ica meddelar via sin presstjänst att de inte kommenterar pågående ärenden, men att de anser att de har följt avtalet och gällande lagstiftning på området.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Statsminister Ulf Kristersson, jag vill hälsa dig välkommen till Malmö. Jag gläds åt att höra att du är här för att möta Malmöbor under ett så kallat townhallmöte. Malmöborna förtjänar en regering som lyssnar.

Jag hoppas att du tar tillfället i akt att göra så. Sedan 2022 har jag och Socialdemokraterna i Malmö arrangerat ett flertal liknande möten runt om i staden. Där har vi samtalat med Malmöbor i alla åldrar, med olika erfarenheter och livssituationer, om deras verkligheter och vad de menar behövs för att deras tillvaro ska förbättras. Därför vill jag nu ta tillfället i akt att förmedla några av de viktigaste budskapen som jag har tagit med mig från dessa möten till dig. 

För det första, Malmöborna vill ha en regering som vill dem väl och som kämpar för dem. Under de senaste fyra åren har jag mött många Malmöbor som med stor sorg i stället upplever att du, din regering och ert samarbetsparti Sverigedemokraterna riktar udden mot dem.  

Under de senaste fyra åren har jag mött många Malmöbor som med stor sorg i stället upplever att du, din regering och ert samarbetsparti Sverigedemokraterna riktar udden mot dem.

Jag träffade till exempel nyligen en fängelseimam som är en engagerad kraft för Malmös unga, integration och samhällsgemenskap. Med sorg i blicken beskrev han känslan av oro som sprider sig bland många som bott här länge och vars barn är födda här. Vad händer med samhället när många känner sig oönskade trots att de gjort allt rätt? 

Efter nästintill dagliga utspel och en retorik som ständigt förskjuts i skuldbeläggning av invandrare, är han – tillsammans med många andra – uppriktigt orolig över utvecklingen. Jag möter till och med Malmöbor som ser att de behöver lämna Sverige, trots att de är en självklar del av vår stad och vårt land. 

För det andra, jag har träffat många Malmöbor som har blivit fattigare av din och din regerings politik. Det handlar om studenter som ser sitt studiemedel ätas upp av höjda hyror. Det handlar om arbetssökande Malmöbor som fått en försämrad A-kassa, samtidigt som arbetslösheten i Sverige skenat under dina år som statsminister. Det är pensionärer, sjukskrivna Malmöbor och ensamstående föräldrar som fått det allt svårare att få pengarna att räcka till slutet på månaden.

Deras situation har inte förbättrats av att din regering valt att sätta välfärden på svältkur. För samtidigt som de fått det svårare att få ekonomin att gå runt har deras barn och barnbarn gått till en skola som i allt högre utsträckning finansieras av låg- och medelinkomsttagare via den kommunala skatten, istället för de allra, allra rikaste via den statliga.

När de är sjuka har de mött en kraftigt underfinansierad sjukvård, med vårdpersonal som sliter för att kunna utföra sitt arbete. När dessa Malmöbor formulerar vad de tror behövs för att underlätta deras vardag är det så gott som ingen som nämner sänkt skatt. Däremot nämner de ofta mer vårdpersonal, fler behöriga lärare och mer tid i klassrummet till deras barn. Jag hoppas att det är ett budskap du också kan lyssna till.

När dessa Malmöbor formulerar vad de tror behövs för att underlätta deras vardag är det så gott som ingen som nämner sänkt skatt.

För det tredje, de Malmöbor jag mött saknar det Sverige som var en stark röst för en ambitiös klimatpolitik, internationell solidaritet och mänskliga rättigheter. De är bekymrade över att den rösten har tystnat. De är bekymrade över att öppenheten som en gång präglade vårt land och som har bidragit till att vi är en av världens rikaste välfärdsnationer har bytts ut mot slutenhet. De är bekymrade över att framtidstro har ersatts av cynism, protektionism och misstro. Många Malmöbor och företagare längtar efter att Sverige, trots sin storlek, ska visa ledarskap. Men för det krävs ett politiskt ledarskap som visar vägen. 

Min summerade bild är att Malmö och Malmöborna vill ha en statsminister som ser till alla svenskars behov, och inte bara vissas. En statsminister som inte använder sin egen befolkning för att splittra och sprida misstro. En statsminister som vill och förmår leda hela landet. Under den här mandatperioden har du dessvärre visat att det inte är du som är den personen.  

Den 13 september ska Malmöborna säga sitt. De förtjänar en statsminister som är redo att arbeta för deras bästa. En statsminister som väljer ett Sverige och ett Malmö för alla, framför ett Sverige och ett Malmö för vissa.

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S)kommunstyrelsens ordförande i Malmö