Tornevall Networks

Socialistisk Folkeparti har haft medvind i flera val. I höstens lokalval i Köpenhamn bröt de en över 100-årig socialdemokratisk dominans och vann borgmästarposten. Året innan blev de största parti i EU-valet.

– Vi gör allt vi kan för att skapa uppmärksamhet kring vår politik, men i slutändan är det upp till danskarna, säger partiets EU-parlamentariker Kira Marie Peter-Hansen.

Som en av SF:s främsta profiler är hon i Danmark för att hjälpa till i valspurten. I EU-valet fick hon flest röster av alla danska politiker. Enligt henne bygger framgångarna på att partiet lyfter frågor som berör många.

– Vi kämpar för ett samhälle med mer tid till det som är viktigast – familjen, en värdig ålderdom och möjligheten att gå ner i arbetstid när ens barn inte mår bra eller när det finns sjukdom i familjen.

Hon lyfter också partiets gröna profil i kombination med satsningar på välfärden.

– Vi kämpar för en bättre folkskola, för rent dricksvatten till framtida generationer och för mer natur i Danmark, som har väldigt lite av det.

Även partiledaren Pia Olsen Dyhr spelar en viktig roll i framgångarna, menar hon. Dyhr ligger ofta i topp i mätningar över landets mest populära politiker, vilket enligt Kira Marie Peter-Hansen beror på att väljarna uppfattar henne som pålitlig.

– Efter senaste valet gick Socialdemokraterna i regering med partier från den blå sidan, och det gjorde många väljare besvikna. Men SF kan man lita på. Vi är röda före ett val, under valet – och efter valet.

Opinionsmätningar tyder på att hon har rätt. I förra valet fick Socialdemokraterna 28 procent av rösterna. I de senaste mätningarna har stödet minskat med nära åtta procentenheter, samtidigt som SF har ökat med omkring sju.

Hiram LiHiram.li@skanesfolkblad.se

Fakta: Opinionsläge i Danmark 

Socialdemokratiet (A): 20 %

Dansk Folkeparti (O): 8 %

Venstre (V): 10 %

Enhedslisten (Ø): 7 %

Liberal Alliance (I): 11 %

Radikale Venstre (B): 5 %

Socialistisk Folkeparti (F): 13 %

Det Konservative Folkeparti (C): 7 %

Moderaterne (M): 6 %

Danmarksdemokraterne (Æ): 7 %

2019 sätter ett par unga män eld på en minkfarm i Sölvesborg. Åtalet mot dem är först i sitt slag. I fallet pekas ekofascism ut som ideologiskt motiv. 

Ett för många nytt begrepp, men som kan kopplas till både Hitler och det nazistiska begreppet blod och jord (blut und boden). Det berättar regissören Sunniva Eir Tangvik Kveum vars första långfilm handlar om ungdomar som kommer i kontakt med ekofascism. I filmen får ideologin gömma sig ett grönt hölje av klimataktivism.

– Det är lite luddigt med begreppet ekofascism. Man kan tro att det handlar om högerextrema som låtsas bry sig om naturen, men det är inte en klimatrörelse. Det handlar om rasideologi i grunden, säger hon.

I filmen Nipster får vi följa sjuttonåriga Chris som känner sig maktlös inför klimatförändringarna och längtar efter samhörighet. Under ett sommarläger för klimatengagerade ungdomar hittar hon ett nytt sammanhang. Ett sammanhang som får henne att växa och känna gemenskap.

Men sommarlägret visar sig vara en front för en ekofascistisk rörelse som vill rekrytera ungdomar.

– Vi ville göra en film om en ung tjej som radikaliseras, men också belysa en specifik del av en högerextrem rörelse som växer i dag, säger Sunniva Eir Tangvik Kveum.

Saga Stenman som spelar Chris i filmen Nipster. Foto: stillbild från filmen

Filmen berör ämnen som grupptryck, bekräftelse och identitet. Chris sugs in och förtrollas av lägrets ledare och deltagare. I den radikaliserade rörelsen känner hon sig sedd, vågar börja ta plats på ett nytt sätt och får bekräftelse, menar Sunniva Eir Tangvik Kveum.

Hon är ursprungligen från Norge men uppvuxen i Malmö och Svedala. Det föll sig därför naturligt att Nipster skulle spelas in i Skåne, närmare bestämt Vittsjö.

–  Jag har också sett en hel del rasism och extremism under min uppväxt. Det tror jag att vilken kotte som helst som bott i Skåne har. Jag är inte ensam om det, säger hon.

Men hon ville inte att berättelsen skulle utspela sig bland de böljande rapsfälten utan i den skånska skogen. Där saker och ting kan ske i skymundan. 

Sunniva Eir Tangvik Kveum under inspelning av filmen Nipster. Foto: Carbs Film

– Det var viktigt för mig att kunna visa en skånsk natur som inte är den platta idyllen med åkrarna, säger hon.

Namnet på filmen kommer från en sammansättning av nazi och hipster, Nipster. Idén till Nipster uppstod ur arbetet med Sunnivas examensfilm Rosanazi, som handlar om högerextrema miljöer. I arbetet med filmen kom Sunniva Eir Tangvik Kveum i kontakt med forskaren Maria Darwish som berättade om ekofascism och nipsterrörelsen för henne.

– Men till skillnad från min examensfilm ville jag att långfilmen skulle ta ett skarpare grepp om hur högerextremism kan te sig i dag.

Hon beskriver sig som omättligt intresserad av gruppdynamiker och vill i filmen undersöka vad som händer med ungdomar som hittar hem i fel sällskap. Hade karaktären Chris hamnat i ett annat sammanhang, hade hon kanske växt i en positiv bemärkelse, enligt Sunniva Eir Tangvik Kveum.

– Det är så många som tänker att inte vem som helst kan bli radikaliserad. Att man till exempel måste komma från ett trasigt hem, men det stämmer inte.

Filmen hade sin premiärvisning på BUFF, Barn- och ungdomsfilmfestival, i Malmö. Där tävlande den i kategorin bästa ungdomsfilm. Utöver det är Nipster även nominerad till det internationella Fipresci-filmkritikerpriset samt Svenska Kyrkans pris.

Saga Stenman har tilldelats BUFF:s pris Nordic Star för sin insats som Chris i Nipster.

Filmen är producerad av Carbs Film i Malmö och är deras första långfilm.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Ekofascism

• Ekofascism som ideologi kombinerar extrem nationalism med engagemang för miljön och ett motstånd mot det moderna samhället. Vissa grupper av människor ses enligt ideologin som ett hot mot både miljön och nationens överlevnad. Ekofascism använder skydd av miljön för att motivera exkludering, rasism och våld. 

Källa: Örebro universitet/Maria Darwish

Den förra valrörelsen blev en smärtsam påminnelse om att fakta inte alltid står i centrum för politiken längre.

Särskilt knäpp var debatten om energipolitiken. Det finns nog en del människor som inte hämtat sig ännu, undertecknad inräknad.

Kärnkraft, kärnkraft, kärnkraft var ledorden och är fortfarande för Tidöregeringen. Deras högsta önskan är att det ska brumma kärnkraftverk lite varstans i landet.

När mandatperioden snart går i mål har fortfarande inga spadtag tagits för ny kärnkraft.

Spelade det någon roll i valrörelsen 2022 att alla visste att det skulle ta 10-15 år innan det ens skulle kunna stå några kärnkraftverk i Sverige?

Nej. För elen var ju dyr där och då till följd av Putins invasion av Ukraina. Och det lyckades Tidöpartierna spela på.

Inte heller verkar det nu spela någon roll att vårt elsystems stabilitet inte påverkats av att vi har fått mer vindkraft i landet. Tvärtom har det blivit mer stabilt visar en ny rapport, trots att Ebba Busch många gånger hävdat att det är instabilt och nedmonterat.

De höga elpriserna från 2022 finns kvar. Inte minst här i söder. Men det är inget som eventuellt ny kärnkraft kommer råda bot på. Tvärtom har regeringens finansieringsmodell för kärnkraft visat sig garantera höga priser för konsumenterna.

Brottspolitiken är ett annat av de områden där både forskning och expertis ignorerats hejdlöst den senaste tiden.

13-åringar ska sättas i fängelse, trots att det går emot all form av vetenskap och erfarenheter på området.

För några veckor sedan kunde vi läsa hur fängelser runtom i landet nu kommer acceptera att intagna barn får ta med sig gosedjur.

Gosedjur. På anstalter.

Det finns ingen evidens på området som säger att det här skulle på något sätt skulle minska brottsligheten. Eller att det skulle göra barn mindre kriminella.

Snarare tvärtom. I kriminologvärlden råder det konsensus. De menar att sänkt straffålder befäster bilden av de som blir inlåsta i ung ålder som hopplösa fall. Det riskerar istället en livslång kriminell bana för ungdomarna som hamnar i fängelse tidigt.

Regeringen själv menar ju dessutom att det här inte handlar om att minska brottsligheten. Det handlar om snarare om att skydda samhället från farliga individer, menar de.

Och visst. Det finns en viss logik i det påståendet.

Men vad gör vi sen då? När vi skapat fler farliga individer än vi hade från början, vad gör vi då?

Forskningen är emot. Kriminalvården säger att det är en dålig idé. Advokatsamfundet likaså. Till och med regeringen erkänner att det inte kommer göra skillnad för brottsligheten.

Ändå står vi här nu. Från och med 1 juli i år ska 13-åringar kunna sättas i fängelse. Trots att alla vet att det är en usel idé.

Alla partier vill såklart ha makten. Den vinns inte alltid genom schysst spel.

Och när den inte gör det hamnar man lätt här, där vi är nu. Med en regering som målat in sig olika hörn de inte kan ta sig ut ifrån.

För politik kan inte bara handla om att vinna makten vart fjärde år. Det måste finnas substans och belägg för den politik man driver att faktiskt skapa ett bättre samhälle. Annars tappar väljare förtroendet till politiken.

Valrörelsen kommer garanterat hagla av nya populistiska utspel. Som väljare måste man vara på sin vakt.

Man önskar att det inte behövde vara så.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Under lördagen höll Vänsterpartiets Skånedistrikt sin valkonferens i Eslöv, där listorna till Skånes fyra valkretsar i höstens riksdagsval beslutades.

Valet av Banesa Martinez som förstanamn i riksdagsvalet för Malmös valkrets gjordes trots att både valberedning och Vänterpartiet Malmö ville behålla Momodou Jallow som toppkandidat.

Efter beslutet meddelade Momodou Jallow att han lämnar Vänsterpartiet, med ett känslosvallande inlägg på sin facebooksida, där han bland annat skriver:

”Vänsterpartiet Skåne har genom drev, grova anklagelser och en odemokratisk valberedningsprocess valt att sätta maktspel för egen vinning framför partiets bästa. Efter 15 år i politiken är detta det värsta jag sett, där jag nu får utstå grova personliga påhopp, och anklagelser jag aldrig fått möjlighet att ta del av, sakligt bemöta eller försvara mig mot.”

Momodou Jallow kritiseras i en intern rapport inom Vänsterpartiet Skåne, som lades fram för tio dagar sedan, enligt tidningen Flamman. I rapporten vittnar ett tiotal personer om ett mönster av trakasserier, maktmissbruk och repressalier från Malcolm Jallow.

Den valda toppkandidaten Banesa Martinez är den här mandatperioden både kommun- och regionpolitiker.

Anders Malmströmanders.malmstrom@skanesfolkblad.se

Butikskedjan Lager 157 växer så det knakar. Nyligen har en butik öppnat i Malmös shoppingcenter Mobilia och 13 andra butiker har under året slagit upp portarna i landet. Antalet anställda har mer än fördubblats sedan 2020.

Men långt ifrån alla deras butiker har skyddsombud eller fackklubbar. Flera anställda och tidigare anställda har larmat om brister i arbetsmiljön och dålig behandling av chefer.

Bland annat ska en av de ansvariga ha jagat anställda när de varit på toa en minut för länge och skrikit på dem framför kunder, har en tidigare anställd berättat för Arbetet.

Nu stämmer fackförbundet Handels butikskedjan i Arbetsdomstolen efter att ett skyddsombud som larmat om bristerna i arbetsmiljön sparkats när hon lyft problemen. Något Arbetet var först med att rapportera om.

Fackförbundet menar att uppsägningen skedde på grund av hennes roll som skyddsombud och inte för att hon misskötte sina arbetsuppgifter.

Skyddsombudet arbetade i den nyöppnade butiken i Malmö, på Mobilia. Hon fick direkt mycket att stå i. Bristerna i arbetsmiljön var stora. Stress, hotfulla situationer och chefer som behandlar de anställda illa präglade arbetsdagarna för anställda vid företaget. Något skyddsombudet valde att lyfta i sin fackliga roll.

– På Lager 157 är det inte varorna som är förbrukningsvaran, det är personalen, säger det tidigare skyddsombudet till tidningen Arbetet.

Hon hann vara provanställd i fem månader innan chefen avbröt anställningen.

Handels kräver att företaget ska betala sammanlagt 700 000 i skadestånd till skyddsombudet, då man som förtroendevald har ett särskilt skydd mot uppsägning. Dessutom kräver dem att skyddsombudet ska få lön för tiden från det att hon blev uppsagt till dess att domstolen tagit upp målet.

Lager 157 grundades av Stefan Palm som är ensam ägare till företaget. De gjorde i fjol en vinst på 379 miljoner kronor. I Sverige finns 95 butiker och man har planer på att öppna cirka 25 till under 2026.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Bakgrunden är den debatt som uppstått efter uppgifter om att Edwan uttryckt stöd för Hamas på sociala medier. Kommunledningen har tidigare signalerat att man velat avbryta hennes tvååriga stipendium, med hänvisning till att inläggen strider mot kommunens värdegrund, skriver SVT.

Förslaget om att avbryta samarbetet har mött mycket kritik. Kritikerna menar att det hotar principen om yttrandefrihet och fristadssystemets trovärdighet. Andra röster har ställt sig bakom kommunen och menat att offentliga medel inte ska finansiera personer som stöttar terrorism.

Nämnden motiverar nu bordläggningen med att ärendet är komplext och kräver ytterligare analys. Man betonar att en mer omfattande beredning behövs för att säkerställa rättssäkerheten och hitta en långsiktig lösning. Frågan ska tas upp på nytt så snart underlaget anses tillräckligt underbyggt.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Under söndagskvällen avgörs Liberalernas framtid. På partiets landsmöte ska det avgöras om det fortfarande finns förtroende för partiledaren Simona Mohamsson.

Hennes beslut att ingå avtal där Sverigedemokraterna släpps in i regeringsunderlaget har väckt starka reaktioner. Flera ledande företrädare har lämnat partiet.

I Landskrona, där Liberalerna har styrt i 20 år, är oppositionen inte förvånad över vändningen. I stället känner man igen utvecklingen från den egna kommunen.

– Jag känner igen det väl från det lokala. Här har det sett ut så länge, säger Jonas Esbjörnsson, ordförande för Socialdemokraterna i Landskrona.

Redan 2006 tog Liberalerna över makten med stöd av Sverigedemokraternas mandat. Sedan dess har partiet haft en dominerande ställning i staden.

– De gick framåt i det senaste valet, säger han.

Jonas Esbjörnsson tror inte att Liberalernas kris kommer att ge Socialdemokraterna någon draghjälp i att bryta dominansen på lokal nivå. Landskronaborna har ofta röstat på Liberalerna i kommunvalet, men på Moderaterna i riksdagsvalet.

– Det är Torkild man röstar på här, säger han.

Han syftar på Torkild Strandberg, Liberalernas starke man i kommunen. I valet 2022 fick han fyra av tio personröster. Kommunen saknar också tydliga alternativ för missnöjda liberala väljare, som till exempel Centerpartiet.

– Det finns inget annat starkt socialliberalt parti som kan fånga upp, säger han.

I andra skånska kommuner tror han att Liberalernas kris kan få större genomslag.

– Ofta röstar man mer lika i riksdagsvalet och kommunvalet. Där kan det få större effekt, säger han.

Om det blir ett maktskifte i Landskrona menar han att det snarare avgörs av hur kommunen har skötts. Där finns ett växande missnöje.

– Valet i Landskrona avgörs av frågor som vård, omsorg och arbetslöshet, säger han.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Ett par händer kramar en plastpåse samtidigt som någon andas tungt. I nästa klipp ser vi en närbild på ett ansikte. Det tillhör Christy, en kille i övre tonåren som nervöst biter på sitt halsband samtidigt som han fortsätter att krama påsen och nervöst vaggar fram och tillbaka med huvudet. En röst ljuder genom huset.

– Var är min bror?

– Var?

Rösten tillhör Shane, äldre bror till Christy. Han har kommit för att hämta brodern som blivit utslängd från sitt fosterhem. Nu ska Christy bo hos sin halvbror, som han knappt känner, innan de kan hitta ett nytt fosterhem. 

Finstämt drama 

Vi förstår redan i inledningsscenen att det inte kommer att bli lätt för Christy. Han har ett våldsamt förflutet och är traumatiserad efter att tidigt ha blivit föräldralös. Men i det arbetarklassområde i irländska Cork där brodern bor börjar Christy snart känna sig hemma. Han skaffar vänner bland den brokiga skara ungdomar som bor i området och det visar sig att den unge killen har efterfrågade talanger. Christy är nämligen duktig på att klippa hår och han får ett extrajobb på den lokala frisörsalongen. 

Men i området lurar också faror. Framför allt i form av  Christys kusiner som försöker locka över sjuttonåringen till ett liv med droger och kriminalitet. Och hur bra är det egentligen att Christy rotar sig om han ändå ska skickas vidare till ett annat fosterhem snart? 

Den irländske regissören Brendan Cantys debutfilm är en finstämd skildring av en ung kille som försöker få ordning på sitt liv. Miljöerna i arbetarklassområdet är väl fångade. Karaktärerna känns levande och äkta. De är alla människor från arbetarklassen som kämpar för att få vardagen att gå ihop, trots små resurser. 

Levande och äkta

Danny Power är ett fynd i rollen som Christy. Den unge skådespelaren lyckas förmedla värme, vilsenhet och en inneboende ilska. Allt på samma gång. Men det är inte bara Power som sticker ut. Skådespelarinsatserna är generellt på mycket hög nivå. Karaktärerna känns levande och äkta. Skådespelarinsatserna i kombination med det välskrivna manuset gör “Christy” till ett mycket starkt och sevärt arbetarklassdrama. 

Med “Christy” sällar sig Brendan Canty till namn som Andrea Arnold, Ken Loach, och Stephen Frears. Regissörer från de brittiska öarna som gjort sig kända för starka arbetarklassskildringar. Inget dåligt sällskap för en långfilmsdebuterade musikvideoregissör. 

Jon Andersson

Filmrecensioner publiceras i samarbete med Dagens Arena.

• Palestinsk filmfestival

Nordisk Palestinsk filmfestival vill öka medvetenheten om Palestinas historia och kultur, och främja kulturellt utbyte mellan nordiska samhällen och palestinier världen över. Dagarna bjuder utöver filmer på inslag av poesi och musik. Öppningsdagen avslutas med Palestinsk folkmusik och mingel.

Tid: fredag 20 mars till lördag 21 mars Plats: Filmer visas på både ABF Malmö och Panora biograf

’Holidays in Palestine’ av Maxime Lindon är en av filmerna som visas under den Nordisk Palestinska filmfestivalen under helgen. Foto: Skärmbild från filmen

• Dansa in våren i Skånes gröna hjärta

I snart 30 år har Tummel spelat musik med starka influenser från klezmer (östeuropeisk, judisk musik) och musik från Balkan. De skriver och framför till största delen sina egna låtar, och tar också in influenser från många andra håll. Och bjuder alltid på energiska scenshower.

Tid: fredag 20 mars, 19.00 till 22.00Plats: Glimåkra folkets park, Östra Göinge

Musikgruppen Tummel. Foto: Carl Moberg

• Kasino på Plan B

Han är slitna jeans, cowboyhattar och det fulaste i den finaste romantiken. Johannes Runemark, alias Kasino, är låtskrivaren och gitarristen från Göteborg som skriver om brustna hjärtan. Med elektroniska trummor och akustiska gitarrer skapar han ett drömskt men samtidigt omedelbart musiklandskap 

Tid: fredag 20 mars 20.00 till 23.00Plats: Plan B, Malmö

Artisten Kasino spelar på Plan B under helgen. Foto: Luger

• Skånsk vispunk

Den skånske vispunkaren Rick Titrö uppträder ensam med elgitarr och munspel. Hans berättande texter på rå skånska är ofta samhällskritiska, ibland humoristiska och underfundiga. Han driver också nätfanzinet Facklor och Högafflar.

Tid: 21 mars 2026, 13.00 till 14.00Plats: Mötesplatsen Mittpunkten, Höör

• Naturexplosion i keramik och brons

Konstnären Anna R Kinman intar Klippans konsthall med sina skulpturer. Hon arbetar för både offentliga och privata miljöer och inspireras av naturens listiga linjer, former och färger. Utställningen pågår från 21 mars till 2 maj 2026.

Tid: vernissage lördag 21 mars 13.00 till 15.00Plats: Klippans Konsthall

Konstnären Anna R Kinman ställer ut på Klippans konsthall. Foto: Anna R Kinman

• Oboyorkestern hyllar Peps

Första av tre konserter under våren i Vallby Kulturhus. Oboyorkestern bjuder på konsert med hög standard. Peps Perssons låtskatt tolkas svängigt, bluesigt och underhållande. Med Micke Elofsson från Peps Blodsband.

Tid: lördag 21 mars 15.00 till 17.00Plats: Vallby Kulturhus, Hammenhög

Peps Persson. Foto: Maja Suslin/TT

• Göteborgssonen på sångbesök

Joel Alme har släppt ett nytt album och kommer till Malmö för att spela några toner ur sin senaste låtskatt. Kvällen bjuder på nytt, klasslöst material från en av Sveriges viktigaste textförfattare.

Tid: lördag 21 mars 20.00 till 00.00Plats: Plan B, Malmö

Joel Alme. Foto: Luger

• Snickra egen holk

Snickra en alldeles egen fågelholk. Varje hushåll som kommer får en byggsats, så långt det räcker. Ta med hammare, hörselskydd och fika. Passa på att gå en runda i Skogsträdgården på folkhögskolan.

Tid: söndag 22 mars 13.00 till 15.00Plats: Holma Folkhögskola, Höör

Snickra din egen fågelholk på Holma folkhögskola. Bilden är en arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanefolkblad.se

Sverige genomför just nu den kraftfullaste förstärkningen av totalförsvaret sedan kalla kriget. Det menar Länsstyrelsen Skåne som tillsammans med försvaret samordnar det skånska civila försvaret.

– Vi syftar då på den allmänna förmågeutvecklingen som pågår i Sverige just nu, som inte bara är riktad åt kommunerna utan flera delar av samhället, säger Kajsa Helmbring, försvarsdirektör på Länsstyrelsen Skåne.

Tidigare har det förmedlats relativt lite medel till beredskapsarbetet på kommunal nivå. Samtidigt har det funnits höga förväntningar för de att klara exempelvis dricksvattenförsörjning och barnomsorg, både under fred och krig, enligt Kajsa Helmbring.

– Kommuner har helt enkelt inte haft ekonomiska medel till att satsa på detta tidigare. Men nu möjliggörs detta.

Sveriges kommuner får totalt 1,5 miljarder kronor till beredskapsarbetet. Medlen kommer från MCF, tidigare MSB. Bland annat går 490 miljoner till ett antal kommuner med särskild betydelse för försvaret. Vilka de är kan inte Kajsa Helmbring berätta. 

– Det är sekretess hur många eller vilka kommuner som är med i den kretsen av särskild betydelse. På sikt väntas dock flera kommuner få den investeringen, säger hon.

Kajsa Helmbring. Foto: Länsstyrelsen Skåne

Något kommunerna satsar de investerade pengarna på är så kallade trygghetspunkter som varit en framgångsfaktor i krigsdrabbade Ukraina, menar Kajsa Helmbring. De är inte regelrätta skyddsrum, men en plats man som privatperson kan besöka för att ladda mobil, få något varmt att äta och vila.

– Alla kommuner ska se till att det finns ett antal platser där man kan få reservkraft och vatten. Det är en grundläggande service som mycket av investeringarna kommer att gå till, säger hon.

I januari 2027 väntas en ny lagstiftning att träda i kraft som sätter ännu mer press på kommunerna. Den handlar om kommuner och regioners grundläggande beredskap och ansvar inför kris och krig.

Bland annat blir det då krav på att alla kommuner ska kunna upprätthålla de viktigaste funktionerna i kris och krig under två veckor, helt utan stöd utifrån. Som exempelvis dricksvattenförsörjning, avloppshantering och livsmedelsförsörjning.

– Det är en jättestor utmaning för samhället och kommunerna.

Ett försvars- och beredskapsarbete är viktigt för att bland annat visa främmande makter att det inte är värt att attackera Sverige, menar Kajsa Helmbring.

– Ett begrepp vi använder inom beredskapen är ”Man ska vara beredd, inte rädd”. Vi önskar så klart att krig inte ska drabba oss, men det är naivt att inte förbereda sig för det.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Totalförsvaret

Totalförsvaret är det civila försvaret, samhället, myndigheter och privatpersoner samt företag och civilorganisationer samt det militära försvaret.

Dessa pengar fördelas:

649 miljoner kan fördelas genom kommunöverenskommelsen.400 miljoner delas mellan kommunerna.490 miljoner går till ett antal kommuner med särskild betydelse för försvaret.