Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for TV4 Nyheterna. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
c670444807192f83dc2e256ea12ffa3c0d726bf6Sofia Bothorp Franke förlorade duellen på ”Gränslandet” mot Philip Denik och i avsnitt 14 tvingas hon lämna programmet. – Det känns tråkigt samtidigt som jag är nöjd med min insats. Också känslan av att jag har klivit fram som en vis kvinna och faktiskt kunnat hjälpa folk, säger Sofia efter uttåget. Levde för överlevnadsaspekten Till TV4 Nyheterna säger hon att hennes medverkan aldrig handlade om att vara bäst på tävling eller i det sociala spelet. I stället såg hon äventyret som en möjlighet att utforska vad som händer när vardagens alla bekvämligheter försvinner. – Att få plocka kokosnötter, fixa något som motsvarar en äggröra på morgonen, hitta grönsaker och jaga krabbor på stranden. Min personliga resa var så mycket större än att ta allting på så stort allvar. Jag hade så jävla kul. Medan andra deltagare låg och solade ägnade sig Sofia åt att testa olika sätt att hitta mat och leva ut överlevnadsaspekten fullt ut. – Och wow, ingen telefon. Det har jag verkligen tagit med mig, säger hon. Dottern peppade henne att söka En av dem som peppade henne att söka till programmet var dottern Fanny Franke, som tidigare medverkat i TV4:s ”Bachelor” och ”Ex on the Beach”. – Jag tycker att hon gjorde det väldigt bra. Personlighetsmässigt har hon verkligen varit sig själv och levt ut syftet med varför hon sökte, säger Fanny till TV4 Nyheterna. Hon känner igen mycket av det tittarna fått se på tv. Hur hon lagat mat, fixat och tagit hand om saker precis som hon gör hemma och när de är ute i skogen. – Det var rakt av Sofia man fick se, säger Fanny. Om Fanny själv är sugen på ett nytt tv-äventyr och kanske ”Robinson” i framtiden återstår att se. – Kanske det.
Sofia Bothorp Franke förlorade duellen på ”Gränslandet” mot Philip Denik och i avsnitt 14 tvingas hon lämna programmet. – Det känns tråkigt samtidigt som jag är nöjd med min insats. Också känslan av att jag har klivit fram som en vis kvinna och faktiskt kunnat hjälpa folk, säger Sofia efter uttåget. Levde för överlevnadsaspekten Till TV4 Nyheterna säger hon att hennes medverkan aldrig handlade om att vara bäst på tävling eller i det sociala spelet. I stället såg hon äventyret som en möjlighet att utforska vad som händer när vardagens alla bekvämligheter försvinner. – Att få plocka kokosnötter, fixa något som motsvarar en äggröra på morgonen, hitta grönsaker och jaga krabbor på stranden. Min personliga resa var så mycket större än att ta allting på så stort allvar. Jag hade så jävla kul. Medan andra deltagare låg och solade ägnade sig Sofia åt att testa olika sätt att hitta mat och leva ut överlevnadsaspekten fullt ut. – Och wow, ingen telefon. Det har jag verkligen tagit med mig, säger hon. Dottern peppade henne att söka En av dem som peppade henne att söka till programmet var dottern Fanny Franke, som tidigare medverkat i TV4:s ”Bachelor” och ”Ex on the Beach”. – Jag tycker att hon gjorde det väldigt bra. Personlighetsmässigt har hon verkligen varit sig själv och levt ut syftet med varför hon sökte, säger Fanny till TV4 Nyheterna. Hon känner igen mycket av det tittarna fått se på tv. Hur hon lagat mat, fixat och tagit hand om saker precis som hon gör hemma och när de är ute i skogen. – Det var rakt av Sofia man fick se, säger Fanny. Om Fanny själv är sugen på ett nytt tv-äventyr och kanske ”Robinson” i framtiden återstår att se. – Kanske det.
88dec9dccff5efcf7d7afdebd149709140a0612cSkulle vara katastrof för partiet • Effektivt påtryckningsmedel för V
Skulle vara katastrof för partiet • Effektivt påtryckningsmedel för V
4b0dfca70e6cf9731b150c109fe4528c00853230
88dec9dccff5efcf7d7afdebd149709140a0612c
TITLE: Räddast för extra val är ändå Magdalena Andersson DESCRIPTION: Skulle vara katastrof för partiet • Effektivt påtryckningsmedel för V CONTENT: Skulle vara katastrof för partiet • Effektivt påtryckningsmedel för V
TITLE: Räddast för extra val är ändå Andersson DESCRIPTION: Skulle vara katastrof för partiet • Effektivt påtryckningsmedel för V CONTENT: Skulle vara katastrof för partiet • Effektivt påtryckningsmedel för V
88dec9dccff5efcf7d7afdebd149709140a0612c
4b0dfca70e6cf9731b150c109fe4528c00853230
4b0dfca70e6cf9731b150c109fe4528c00853230Skulle vara katastrof för partiet • Effektivt påtryckningsmedel för V
Skulle vara katastrof för partiet • Effektivt påtryckningsmedel för V
4b0dfca70e6cf9731b150c109fe4528c00853230
88dec9dccff5efcf7d7afdebd149709140a0612c
TITLE: Räddast för extra val är ändå Magdalena Andersson DESCRIPTION: Skulle vara katastrof för partiet • Effektivt påtryckningsmedel för V CONTENT: Skulle vara katastrof för partiet • Effektivt påtryckningsmedel för V
TITLE: Räddast för extra val är ändå Andersson DESCRIPTION: Skulle vara katastrof för partiet • Effektivt påtryckningsmedel för V CONTENT: Skulle vara katastrof för partiet • Effektivt påtryckningsmedel för V
88dec9dccff5efcf7d7afdebd149709140a0612c
4b0dfca70e6cf9731b150c109fe4528c00853230
23ad9d0d78bb2599951a35fcdeab0ed4f972b9baRektorn om skräcken • Tusentals gripna
Rektorn om skräcken • Tusentals gripna
188a63c53f3182a63b68367b318d3c35939edee8
23ad9d0d78bb2599951a35fcdeab0ed4f972b9ba
TITLE: Maskerade ungdomar tände eld på skolans entré: ”Väldigt läskigt” DESCRIPTION: De stora gymnasieprotesterna fortsätter i Frankrike, med tusentals gripna personer. 400-500 skolor är helt eller delvis stängda på måndagen, uppger Frankrikes utbildningsminister Édouard Geffray för BFMTV. Han säger att minst 24 skolor satts i brand eller plundrats hittills. Under måndagen har en elev fått handen bortsprängd efter att ha plockat upp en polisgranat i nordfranska Lens, och i fredags greps en 17-åring för att ha försökt mörda en polis, enligt BBC. Samtidigt anklagar demonstranterna polisen för att använda övervåld. Protesterna riktar sig från början mot lärarbristen och resursbristen i franska gymnasieskolor, och mot ett nytt antagningssystem. Ministern uppger dock för BFM att rörelsen kapats av våldsamma personer som inte är gymnasieelever. Vandaliserades: ”Var inte mina elever” Carole Zerbib är rektor för Vauquelingymnasiet i Paris 13e arrondissement, som ligger i de södra delarna av staden. Skolan är en av de som utsatts värst på måndagen. – I morse runt 07.50 kom en grupp undgomar hit. De var inte mina elever, de var organiserade och de var våldsamma. De kastade skräp utanför skolan, hällde över vätska och tuttade på. Sedan försökte de bryta sig in i skolans entré, säger hon. – Vi inrymde alla våra elever som var i närheten av byggnaden. Det var ungefär hundra elever och trettio lärare här inne. Det var väldigt, väldigt läskigt för eleverna och lärarna som var i byggnaden. ”Man uttrycker inte ilska med våld” Carole Zerbib håller med demonstranterna om att det finns problem i det franska utbildningssystemet. – Det är klart att det finns svårigheter, det säger vårt fackförbund också. Lärarbristen och resursbristen gör att vi inte kan utbilda våra unga ordentligt. Vi säger samma sak som eleverna! Men jag förstår inte våldet. – Ilska uttrycker man med ord – inte med våld. Jag förstår inte våld. Sedan kan jag förstå att unga är arga, men jag förstår inte vad de vill uppnå när de bara förstör. Hon anser att det franska samhället behöver förbättra dialogen med sina unga medborgare. – Vi kan inte förändra hela vårt skolsystem över en natt, men vi kan bli mycket bättre på att förmedla att vi tar deras krav på allvar. Kommer ni kunna öppna skolan imorgon? – Jag hoppas vi kan öppna, men jag vet inte om det går redan imorgon. CONTENT: De stora gymnasieprotesterna fortsätter i Frankrike, med tusentals gripna personer. 400-500 skolor är helt eller delvis stängda på måndagen, uppger Frankrikes utbildningsminister Édouard Geffray för BFMTV. Han säger att minst 24 skolor satts i brand eller plundrats hittills. Under måndagen har en elev fått handen bortsprängd efter att ha plockat upp en polisgranat i nordfranska Lens, och i fredags greps en 17-åring för att ha försökt mörda en polis, enligt BBC. Samtidigt anklagar demonstranterna polisen för att använda övervåld. Protesterna riktar sig från början mot lärarbristen och resursbristen i franska gymnasieskolor, och mot ett nytt antagningssystem. Ministern uppger dock för BFM att rörelsen kapats av våldsamma personer som inte är gymnasieelever. Vandaliserades: ”Var inte mina elever” Carole Zerbib är rektor för Vauquelingymnasiet i Paris 13e arrondissement, som ligger i de södra delarna av staden. Skolan är en av de som utsatts värst på måndagen. – I morse runt 07.50 kom en grupp undgomar hit. De var inte mina elever, de var organiserade och de var våldsamma. De kastade skräp utanför skolan, hällde över vätska och tuttade på. Sedan försökte de bryta sig in i skolans entré, säger hon. – Vi inrymde alla våra elever som var i närheten av byggnaden. Det var ungefär hundra elever och trettio lärare här inne. Det var väldigt, väldigt läskigt för eleverna och lärarna som var i byggnaden. ”Man uttrycker inte ilska med våld” Carole Zerbib håller med demonstranterna om att det finns problem i det franska utbildningssystemet. – Det är klart att det finns svårigheter, det säger vårt fackförbund också. Lärarbristen och resursbristen gör att vi inte kan utbilda våra unga ordentligt. Vi säger samma sak som eleverna! Men jag förstår inte våldet. – Ilska uttrycker man med ord – inte med våld. Jag förstår inte våld. Sedan kan jag förstå att unga är arga, men jag förstår inte vad de vill uppnå när de bara förstör. Hon anser att det franska samhället behöver förbättra dialogen med sina unga medborgare. – Vi kan inte förändra hela vårt skolsystem över en natt, men vi kan bli mycket bättre på att förmedla att vi tar deras krav på allvar. Kommer ni kunna öppna skolan imorgon? – Jag hoppas vi kan öppna, men jag vet inte om det går redan imorgon.
TITLE: Maskerade ungdomar tände eld på skolans entré: ”Väldigt läskigt” DESCRIPTION: Rektorn om skräcken • Tusentals gripna CONTENT: Rektorn om skräcken • Tusentals gripna
23ad9d0d78bb2599951a35fcdeab0ed4f972b9ba
188a63c53f3182a63b68367b318d3c35939edee8
188a63c53f3182a63b68367b318d3c35939edee8De stora gymnasieprotesterna fortsätter i Frankrike, med tusentals gripna personer. 400-500 skolor är helt eller delvis stängda på måndagen, uppger Frankrikes utbildningsminister Édouard Geffray för BFMTV. Han säger att minst 24 skolor satts i brand eller plundrats hittills. Under måndagen har en elev fått handen bortsprängd efter att ha plockat upp en polisgranat i nordfranska Lens, och i fredags greps en 17-åring för att ha försökt mörda en polis, enligt BBC. Samtidigt anklagar demonstranterna polisen för att använda övervåld. Protesterna riktar sig från början mot lärarbristen och resursbristen i franska gymnasieskolor, och mot ett nytt antagningssystem. Ministern uppger dock för BFM att rörelsen kapats av våldsamma personer som inte är gymnasieelever. Vandaliserades: ”Var inte mina elever” Carole Zerbib är rektor för Vauquelingymnasiet i Paris 13e arrondissement, som ligger i de södra delarna av staden. Skolan är en av de som utsatts värst på måndagen. – I morse runt 07.50 kom en grupp undgomar hit. De var inte mina elever, de var organiserade och de var våldsamma. De kastade skräp utanför skolan, hällde över vätska och tuttade på. Sedan försökte de bryta sig in i skolans entré, säger hon. – Vi inrymde alla våra elever som var i närheten av byggnaden. Det var ungefär hundra elever och trettio lärare här inne. Det var väldigt, väldigt läskigt för eleverna och lärarna som var i byggnaden. ”Man uttrycker inte ilska med våld” Carole Zerbib håller med demonstranterna om att det finns problem i det franska utbildningssystemet. – Det är klart att det finns svårigheter, det säger vårt fackförbund också. Lärarbristen och resursbristen gör att vi inte kan utbilda våra unga ordentligt. Vi säger samma sak som eleverna! Men jag förstår inte våldet. – Ilska uttrycker man med ord – inte med våld. Jag förstår inte våld. Sedan kan jag förstå att unga är arga, men jag förstår inte vad de vill uppnå när de bara förstör. Hon anser att det franska samhället behöver förbättra dialogen med sina unga medborgare. – Vi kan inte förändra hela vårt skolsystem över en natt, men vi kan bli mycket bättre på att förmedla att vi tar deras krav på allvar. Kommer ni kunna öppna skolan imorgon? – Jag hoppas vi kan öppna, men jag vet inte om det går redan imorgon.
De stora gymnasieprotesterna fortsätter i Frankrike, med tusentals gripna personer. 400-500 skolor är helt eller delvis stängda på måndagen, uppger Frankrikes utbildningsminister Édouard Geffray för BFMTV. Han säger att minst 24 skolor satts i brand eller plundrats hittills. Under måndagen har en elev fått handen bortsprängd efter att ha plockat upp en polisgranat i nordfranska Lens, och i fredags greps en 17-åring för att ha försökt mörda en polis, enligt BBC. Samtidigt anklagar demonstranterna polisen för att använda övervåld. Protesterna riktar sig från början mot lärarbristen och resursbristen i franska gymnasieskolor, och mot ett nytt antagningssystem. Ministern uppger dock för BFM att rörelsen kapats av våldsamma personer som inte är gymnasieelever. Vandaliserades: ”Var inte mina elever” Carole Zerbib är rektor för Vauquelingymnasiet i Paris 13e arrondissement, som ligger i de södra delarna av staden. Skolan är en av de som utsatts värst på måndagen. – I morse runt 07.50 kom en grupp undgomar hit. De var inte mina elever, de var organiserade och de var våldsamma. De kastade skräp utanför skolan, hällde över vätska och tuttade på. Sedan försökte de bryta sig in i skolans entré, säger hon. – Vi inrymde alla våra elever som var i närheten av byggnaden. Det var ungefär hundra elever och trettio lärare här inne. Det var väldigt, väldigt läskigt för eleverna och lärarna som var i byggnaden. ”Man uttrycker inte ilska med våld” Carole Zerbib håller med demonstranterna om att det finns problem i det franska utbildningssystemet. – Det är klart att det finns svårigheter, det säger vårt fackförbund också. Lärarbristen och resursbristen gör att vi inte kan utbilda våra unga ordentligt. Vi säger samma sak som eleverna! Men jag förstår inte våldet. – Ilska uttrycker man med ord – inte med våld. Jag förstår inte våld. Sedan kan jag förstå att unga är arga, men jag förstår inte vad de vill uppnå när de bara förstör. Hon anser att det franska samhället behöver förbättra dialogen med sina unga medborgare. – Vi kan inte förändra hela vårt skolsystem över en natt, men vi kan bli mycket bättre på att förmedla att vi tar deras krav på allvar. Kommer ni kunna öppna skolan imorgon? – Jag hoppas vi kan öppna, men jag vet inte om det går redan imorgon.
188a63c53f3182a63b68367b318d3c35939edee8
23ad9d0d78bb2599951a35fcdeab0ed4f972b9ba
TITLE: Maskerade ungdomar tände eld på skolans entré: ”Väldigt läskigt” DESCRIPTION: De stora gymnasieprotesterna fortsätter i Frankrike, med tusentals gripna personer. 400-500 skolor är helt eller delvis stängda på måndagen, uppger Frankrikes utbildningsminister Édouard Geffray för BFMTV. Han säger att minst 24 skolor satts i brand eller plundrats hittills. Under måndagen har en elev fått handen bortsprängd efter att ha plockat upp en polisgranat i nordfranska Lens, och i fredags greps en 17-åring för att ha försökt mörda en polis, enligt BBC. Samtidigt anklagar demonstranterna polisen för att använda övervåld. Protesterna riktar sig från början mot lärarbristen och resursbristen i franska gymnasieskolor, och mot ett nytt antagningssystem. Ministern uppger dock för BFM att rörelsen kapats av våldsamma personer som inte är gymnasieelever. Vandaliserades: ”Var inte mina elever” Carole Zerbib är rektor för Vauquelingymnasiet i Paris 13e arrondissement, som ligger i de södra delarna av staden. Skolan är en av de som utsatts värst på måndagen. – I morse runt 07.50 kom en grupp undgomar hit. De var inte mina elever, de var organiserade och de var våldsamma. De kastade skräp utanför skolan, hällde över vätska och tuttade på. Sedan försökte de bryta sig in i skolans entré, säger hon. – Vi inrymde alla våra elever som var i närheten av byggnaden. Det var ungefär hundra elever och trettio lärare här inne. Det var väldigt, väldigt läskigt för eleverna och lärarna som var i byggnaden. ”Man uttrycker inte ilska med våld” Carole Zerbib håller med demonstranterna om att det finns problem i det franska utbildningssystemet. – Det är klart att det finns svårigheter, det säger vårt fackförbund också. Lärarbristen och resursbristen gör att vi inte kan utbilda våra unga ordentligt. Vi säger samma sak som eleverna! Men jag förstår inte våldet. – Ilska uttrycker man med ord – inte med våld. Jag förstår inte våld. Sedan kan jag förstå att unga är arga, men jag förstår inte vad de vill uppnå när de bara förstör. Hon anser att det franska samhället behöver förbättra dialogen med sina unga medborgare. – Vi kan inte förändra hela vårt skolsystem över en natt, men vi kan bli mycket bättre på att förmedla att vi tar deras krav på allvar. Kommer ni kunna öppna skolan imorgon? – Jag hoppas vi kan öppna, men jag vet inte om det går redan imorgon. CONTENT: De stora gymnasieprotesterna fortsätter i Frankrike, med tusentals gripna personer. 400-500 skolor är helt eller delvis stängda på måndagen, uppger Frankrikes utbildningsminister Édouard Geffray för BFMTV. Han säger att minst 24 skolor satts i brand eller plundrats hittills. Under måndagen har en elev fått handen bortsprängd efter att ha plockat upp en polisgranat i nordfranska Lens, och i fredags greps en 17-åring för att ha försökt mörda en polis, enligt BBC. Samtidigt anklagar demonstranterna polisen för att använda övervåld. Protesterna riktar sig från början mot lärarbristen och resursbristen i franska gymnasieskolor, och mot ett nytt antagningssystem. Ministern uppger dock för BFM att rörelsen kapats av våldsamma personer som inte är gymnasieelever. Vandaliserades: ”Var inte mina elever” Carole Zerbib är rektor för Vauquelingymnasiet i Paris 13e arrondissement, som ligger i de södra delarna av staden. Skolan är en av de som utsatts värst på måndagen. – I morse runt 07.50 kom en grupp undgomar hit. De var inte mina elever, de var organiserade och de var våldsamma. De kastade skräp utanför skolan, hällde över vätska och tuttade på. Sedan försökte de bryta sig in i skolans entré, säger hon. – Vi inrymde alla våra elever som var i närheten av byggnaden. Det var ungefär hundra elever och trettio lärare här inne. Det var väldigt, väldigt läskigt för eleverna och lärarna som var i byggnaden. ”Man uttrycker inte ilska med våld” Carole Zerbib håller med demonstranterna om att det finns problem i det franska utbildningssystemet. – Det är klart att det finns svårigheter, det säger vårt fackförbund också. Lärarbristen och resursbristen gör att vi inte kan utbilda våra unga ordentligt. Vi säger samma sak som eleverna! Men jag förstår inte våldet. – Ilska uttrycker man med ord – inte med våld. Jag förstår inte våld. Sedan kan jag förstå att unga är arga, men jag förstår inte vad de vill uppnå när de bara förstör. Hon anser att det franska samhället behöver förbättra dialogen med sina unga medborgare. – Vi kan inte förändra hela vårt skolsystem över en natt, men vi kan bli mycket bättre på att förmedla att vi tar deras krav på allvar. Kommer ni kunna öppna skolan imorgon? – Jag hoppas vi kan öppna, men jag vet inte om det går redan imorgon.
TITLE: Maskerade ungdomar tände eld på skolans entré: ”Väldigt läskigt” DESCRIPTION: Rektorn om skräcken • Tusentals gripna CONTENT: Rektorn om skräcken • Tusentals gripna
23ad9d0d78bb2599951a35fcdeab0ed4f972b9ba
188a63c53f3182a63b68367b318d3c35939edee8
a283d3195e858bfe8700324c13338f16176d85abVid halv elva-tiden i fredags förmiddag upptäckte restaurangägaren Syamend Bakr på Pizza House vid Kalmars centralstation att han haft inbrott, något Barometern var först med att rapportera om. Tjuvarna hade slagit sönder en ruta och tagit sig in och golvet var fullt av glassplitter. – Jag blev helt chockad när jag kom dit, säger Syamend Bakr till TV4 Nyheterna. Försökte baka pizza: ”Inga experter” Först ville Syamend Bakr, som driver pizzerian tillsammans med sin bror, inte gå in i i lokalen, i väntan på polisen. – Det är anmält, men polisen kom aldrig hit. De sade att det inte var värt att komma om det inte fanns blodspår. När han till slut gick in i sin restaurang såg han att tjuvarna hade försökt baka pizza. – Men hela ugnen var svart och full av deg, så jag fick rengöra. De var inga experter på att baka pizza, kan man säga. Och fritösen var fortfarande på, med 170 grader varm frityrolja. – Det är farligt för restaurangen. Allt kunde ha brunnit upp, säger Bakr. ”Tog inga pengar – bara lättöl” Vanligtvis brukar restaurangägaren slå upp dörrarna klockan elva, men allt extraarbete efter inbrottet gjorde att han inte kunde öppna förrän klockan två – och missade hela fredagslunchruschen. Han säger att han inte vågat använda något i de öppnade förpackningarna eftersom han inte vet vad tjuvarna gjorde inne i restaurangen, och att kundernas hälsa måste gå först. – Jag fick slänga massa gyros, kebab, pommes, pizzadegar och grönsaker. Det konstigaste, säger Syamend Bakr, är att inget annat var stulet utom några läskedrycker från kylen. – Det fanns pengar i kassan, mobiler, tv-apparater, tavlor, men så tar de bara några lättöl och drickor. Eftersom de inte ville ha pengar antar jag att de gillar vår pizza i alla fall.
Vid halv elva-tiden i fredags förmiddag upptäckte restaurangägaren Syamend Bakr på Pizza House vid Kalmars centralstation att han haft inbrott, något Barometern var först med att rapportera om. Tjuvarna hade slagit sönder en ruta och tagit sig in och golvet var fullt av glassplitter. – Jag blev helt chockad när jag kom dit, säger Syamend Bakr till TV4 Nyheterna. Försökte baka pizza: ”Inga experter” Först ville Syamend Bakr, som driver pizzerian tillsammans med sin bror, inte gå in i i lokalen, i väntan på polisen. – Det är anmält, men polisen kom aldrig hit. De sade att det inte var värt att komma om det inte fanns blodspår. När han till slut gick in i sin restaurang såg han att tjuvarna hade försökt baka pizza. – Men hela ugnen var svart och full av deg, så jag fick rengöra. De var inga experter på att baka pizza, kan man säga. Och fritösen var fortfarande på, med 170 grader varm frityrolja. – Det är farligt för restaurangen. Allt kunde ha brunnit upp, säger Bakr. ”Tog inga pengar – bara lättöl” Vanligtvis brukar restaurangägaren slå upp dörrarna klockan elva, men allt extraarbete efter inbrottet gjorde att han inte kunde öppna förrän klockan två – och missade hela fredagslunchruschen. Han säger att han inte vågat använda något i de öppnade förpackningarna eftersom han inte vet vad tjuvarna gjorde inne i restaurangen, och att kundernas hälsa måste gå först. – Jag fick slänga massa gyros, kebab, pommes, pizzadegar och grönsaker. Det konstigaste, säger Syamend Bakr, är att inget annat var stulet utom några läskedrycker från kylen. – Det fanns pengar i kassan, mobiler, tv-apparater, tavlor, men så tar de bara några lättöl och drickor. Eftersom de inte ville ha pengar antar jag att de gillar vår pizza i alla fall.
857c5db9f43ace1d092d8e0962fc0e20c29f1e23Tränar med sin nya protes • ”Ett kall”
Tränar med sin nya protes • ”Ett kall”
d6ffb2c57176bf6ab6a31ef1bd9f72528a69a01bBiohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar.
Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga.
– Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar.
Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga.
– Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
02dbd5bf808ad1b33b2a5195c0c2d5a5b872ed8b
d6ffb2c57176bf6ab6a31ef1bd9f72528a69a01b
TITLE: Testade blodcancermedicin för att bromsa åldrandet – hamnade på sjukhus DESCRIPTION: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han. CONTENT: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
TITLE: Han testade biohackertrend – hamnade på sjukhus DESCRIPTION: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han. CONTENT: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
0440ef69fdf0933495e37811a79abfa95c70bd7c
02dbd5bf808ad1b33b2a5195c0c2d5a5b872ed8b
TITLE: Testade blodcancermedicin för att bromsa åldrandet – hamnade på sjukhus DESCRIPTION: Biohacking handlar om att försöka optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Och blodcancermedicin på egen hand? – Kanske inte självexperimentera med medicin. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han. CONTENT: Biohacking handlar om att försöka optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Och blodcancermedicin på egen hand? – Kanske inte självexperimentera med medicin. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
TITLE: Testade blodcancermedicin för att bromsa åldrandet – hamnade på sjukhus DESCRIPTION: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han. CONTENT: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
d6ffb2c57176bf6ab6a31ef1bd9f72528a69a01b
02dbd5bf808ad1b33b2a5195c0c2d5a5b872ed8b
0440ef69fdf0933495e37811a79abfa95c70bd7c
02dbd5bf808ad1b33b2a5195c0c2d5a5b872ed8bBiohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar.
Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga.
– Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar.
Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga.
– Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
02dbd5bf808ad1b33b2a5195c0c2d5a5b872ed8b
d6ffb2c57176bf6ab6a31ef1bd9f72528a69a01b
TITLE: Testade blodcancermedicin för att bromsa åldrandet – hamnade på sjukhus DESCRIPTION: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han. CONTENT: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
TITLE: Han testade biohackertrend – hamnade på sjukhus DESCRIPTION: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han. CONTENT: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
0440ef69fdf0933495e37811a79abfa95c70bd7c
02dbd5bf808ad1b33b2a5195c0c2d5a5b872ed8b
TITLE: Testade blodcancermedicin för att bromsa åldrandet – hamnade på sjukhus DESCRIPTION: Biohacking handlar om att försöka optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Och blodcancermedicin på egen hand? – Kanske inte självexperimentera med medicin. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han. CONTENT: Biohacking handlar om att försöka optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Och blodcancermedicin på egen hand? – Kanske inte självexperimentera med medicin. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
TITLE: Testade blodcancermedicin för att bromsa åldrandet – hamnade på sjukhus DESCRIPTION: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han. CONTENT: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
d6ffb2c57176bf6ab6a31ef1bd9f72528a69a01b
02dbd5bf808ad1b33b2a5195c0c2d5a5b872ed8b
0440ef69fdf0933495e37811a79abfa95c70bd7c
0440ef69fdf0933495e37811a79abfa95c70bd7cBiohacking handlar om att försöka optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Och blodcancermedicin på egen hand? – Kanske inte självexperimentera med medicin.
Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga.
– Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
Biohacking handlar om att försöka optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Och blodcancermedicin på egen hand? – Kanske inte självexperimentera med medicin.
Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga.
– Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
02dbd5bf808ad1b33b2a5195c0c2d5a5b872ed8b
d6ffb2c57176bf6ab6a31ef1bd9f72528a69a01b
TITLE: Testade blodcancermedicin för att bromsa åldrandet – hamnade på sjukhus DESCRIPTION: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han. CONTENT: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
TITLE: Han testade biohackertrend – hamnade på sjukhus DESCRIPTION: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han. CONTENT: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
0440ef69fdf0933495e37811a79abfa95c70bd7c
02dbd5bf808ad1b33b2a5195c0c2d5a5b872ed8b
TITLE: Testade blodcancermedicin för att bromsa åldrandet – hamnade på sjukhus DESCRIPTION: Biohacking handlar om att försöka optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Och blodcancermedicin på egen hand? – Kanske inte självexperimentera med medicin. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han. CONTENT: Biohacking handlar om att försöka optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Och blodcancermedicin på egen hand? – Kanske inte självexperimentera med medicin. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
TITLE: Testade blodcancermedicin för att bromsa åldrandet – hamnade på sjukhus DESCRIPTION: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han. CONTENT: Biohacking är en trend där man försöker optimera kroppen genom exempelvis kost, sömn, träning, fasta och olika behandlingar. I samma värld används ofta begreppet longevity – jakten på fler friska år och, för vissa, att bromsa kroppens biologiska åldrande. Mathias Lobendahl inspirerades av forskning och valde att själv testa en experimentell kombination av läkemedel och kosttillskott – trots att han var fullt frisk. ”Började ömsa skinn” Till en början märkte Mathias inga problem. Men efter omkring fyra månader reagerade kroppen kraftigt. – Först svullnade min ljumske upp till storleken av nästan en tennisboll. Sedan fick han utslag över hela kroppen. – Utslagen blev större och växte ihop. Sen började jag ömsa skinn. Jag kunde dra loss stora skinnbitar. Under tio dagar sökte Mathias vård vid flera tillfällen. Men han berättade inte för vårdpersonalen om experimentet. – Jag tyckte att det var pinsamt. Det skulle vara som att bli tagen med fingrarna i kakburken. Fysiologen varnar för självexperiment Fysiologen Jessica Norrbom varnar för att dra långtgående slutsatser av tidig forskning och sedan testa behandlingar på friska människor. De så kallade zombiecellerna är en naturlig del av kroppens biologi och kan bland annat ha betydelse för sårläkning och tumörhämning. Vid vissa sjukdomstillstånd kan de däremot ansamlas i vävnader. – Det är inte ett problem i sig att vi har dem, säger Jessica Norrbom. Att forskning på celler, djur, äldre eller sjuka visar lovande resultat betyder enligt henne inte att samma behandling är lämplig för en frisk person. ”Det är de lite osexiga sakerna” För den som vill öka chanserna till ett långt och friskt liv pekar Jessica Norrbom i stället på en betydligt enklare metod. – Det är de lite osexiga sakerna, som att röra på sig. Fysisk aktivitet påverkar många av kroppens vävnader samtidigt och innebär små risker jämfört med experimentella behandlingar. Mathias har inte slutat med biohacking. Kallbad, rödljus, bastu och fasta är fortfarande en del av hans vardag. Men erfarenheten har förändrat hur han experimenterar. – När jag provar olika behandlingar åker jag utomlands under medicinsk övervakning och testar. Biohacking har blivit en livsstil för Mathias, men han betonar vikten av att hålla sig till metoder som har evidens och inte är farliga. – Jag försöker göra rutin av allting, så att man är konsekvent, säger han.
d6ffb2c57176bf6ab6a31ef1bd9f72528a69a01b
02dbd5bf808ad1b33b2a5195c0c2d5a5b872ed8b
0440ef69fdf0933495e37811a79abfa95c70bd7c