Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Dagens Arena. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
Detta handlar om en månads samlat RSS-innehåll från Dagens Arena, med fokus på svensk samhällsdebatt och politik under perioden 20 juli till 19 augusti 2026. I materialet återkommer frågor om pensioner, arbetsmarknad och Teslastrejken, migration och familjeåterförening samt kriminalpolitik, till exempel förslaget om fängelse för 14-åringar. Konkreta exempel i underlaget är Jon Anderssons analys av Teslastrejken, Olle Bergvalls text om pensioner och Elsa Perssons rapportering om familjeåterförening och andra migrationsfrågor. Det finns också inslag om krigsdrönare, kommunismens relevans och bredare frågor om Sveriges prioriteringar.
c92e4104d3eb8b0b5888f505f4c2d73324214fa0Mats Wingborg har läst Payam Moulas politiska idébok "Det goda".
Inlägget Tvivelaktigt om människans natur och det goda livet dök först upp på Dagens Arena.
Samtidigt som jag är positiv till Moulas ansats har jag invändningar mot hans filosofiska lösningar. Det skriver Mats Wingborg som läst Payam Moulas bok ”Det goda – om livets mening, demokratins kris och politikens förnyelse”.
Sällan handlar den politiska debatten om politikens grundvalar, vad som ytterst definierar ett gott samhälle och ett gott liv. Payam Moulas bok ”Det goda – om livets mening, demokratins kris och politikens förnyelse” (Tiden 2026) är ett välkommet undantag. Moula är också skolad i ämnet. Han är utbildad filosof och har ett särskilt intresse för moralfilosofi, därtill är han redaktör för den socialdemokratiska tidskriften Tiden och har tidigare varit sakkunnig åt energiminister Ibrahim Baylan.
Moula bidrar med andra ord till att lyfta politikens underliggande premisser. I många konkreta frågor är vi också överens, som att det behövs en omfördelande politik och att det är hög tid att göra upp med vinstintresset inom den offentligt finansierade välfärden, däribland skolan.
Samtidigt som jag är positiv till Moulas ansats har jag invändningar mot hans filosofiska lösningar. Moula är inspirerad av naturrätt och dygdeetik. En särskild förebild är Aristoteles och hans verk ”Nicomachiska etiken”. Tanken är att moraliska principer kan härledas ur människans natur. Den relevanta moraliska frågan, enligt denna tradition, är inte vad som är rätt, orätt eller en plikt, utan vad för slags karaktärsdrag vi bör dana.
Moulas tankegång är att vi utifrån studier av människan kan beskriva hennes natur. Ur den kunskapen kan vi, menar Moula, dra slutsatser om vad som är ett gott liv och vilka dygder som ska främjas. Och med det som grund kan vi till sist dra slutsatser om hur det goda samhället bör vara beskaffat.
Människan är inget oskrivet blad. Homo sapiens, som vår art kallas, har en gemensam genbank som skapar ramar för våra liv. Det betyder inte att det är givet hur den mänskliga naturen ska ringas in. Handlar det om beteenden och karaktärsdrag som gäller för de allra flesta? Eller hur ska vi gå tillväga?
Ännu mer oklart är hur en beskrivning av människans natur ska omsättas i en moralisk teori. Jag tror inte att en sådan övergång är möjlig, det normativa kan inte härledas ur det empiriska. På denna punkt är jag inte ensam i min kritik. Filosofen George Edward Moore (1873-1958) kritiserade en gång i tiden tanken att det går att definiera moral utifrån vad som ingår i människans natur eller vad som är biologiskt betingat. Moore kallade denna typ av resonemang för det ”naturalistiska felslutet”.
Det är också värt att notera att förespråkare av naturrätt och dygdeetik inte är överens om vilken moral och vilka dygder som påstås kunna härledas ur människans natur. Därtill blir ofta den föreslagna etiken alltför allmänt hållen för att ge vägledning för konkret politik. Moula hävdar, i likhet med Aristoteles, att vi bör främja karaktärsdrag som får en människa att ”blomstra”. Moula preciserar dessa tankegångar genom hänvisningar till filosofen Martha Nussbaum, även hon inspirerad av Aristoteles. Nussbaum lyfter fram ett antal, enligt henne, fundamentala mänskliga ”förmågor”, däribland fysisk hälsa, kroppslig integritet, fantasi, praktiskt förnuft och samhörighet.
Mest konkret av detta är fysisk hälsa och det går förstås att hitta många politiska reformer som skulle bidra till att förbättra folkhälsan. Men även bland dem som vill främja folkhälsan finns många olika förslag och en del kommer i konflikt med andra politiska mål, någon konkret politik följer knappast av förslaget. Ännu svårare är det att omsätta övriga förmågor till politiska reformer. De ger helt enkelt en begränsad vägledning.
I mina ögon är Moulas bevisföring bakvänd. När politiska reformförslag motiveras borde utgångspunkten vara hur de påverkar människors livsvillkor, preferenser och välbefinnande. Varför ta omvägen över människans natur? Därigenom uppstår det naturalistiska felslutet och det gör resonemanget stumt och okänsligt för hur människor faktiskt påverkas. Här finns ett kärnproblem: Kan ett samhälle och en politik grundad på människans natur komma i konflikt med vad som bäst gynnar människans villkor, preferenser och välbefinnande? Om svaret är ja, tyder det på att teorin är orimlig. Om svaret är nej, talar det för att teoribygget om en politik grundad på människans natur är överflödig.
Moula försvarar inte bara en naturrättslig dygdeetik. Han avvisar också andra konkurrerande idéer som utilitarism, nihilism, existentialism och socialliberalen Rawls rättviseteori. Särskilt den sistnämnda kritiken är intressant. Moula menar att Rawls – och liberalismen överhuvudtaget – är alltför tunn och att den i stort sett bara ger argument för fri- och rättigheter och ett samhälle utan djupa klassklyftor. Enligt Moula är detta otillräckligt.
Han menar att liberalismen är alltför begränsad och inte användbar för att försvara kulturpolitik och insatser för att skapa mer gemenskap. Underförstått att hans egen ansats – med naturrätt och dygdeetik – ger betydligt fler och bredare svar på frågan om hur samhället ska se ut. När Moula förklarar vilken konkret politik som kan härledas ur filosofiska teoribyggen blir han emellertid ganska svepande. Hans käpphäst är att människan enligt naturen är en social varelse och att politiken därför ska motverka ensamhet, men hur det resonemanget ska omsättas i praktiska reformer förblir oklart.
Några kapitel senare ändrar Moulas bok karaktär. Han diskuterar inte längre politikens grundvalar utan konkreta reformer och ”meningen med socialdemokrati”. Han hävdar att det behövs en politik som är mer materiellt inriktad och att människors frihet idag begränsas av arbetslöshet, ofrivillig deltid och låga löner. När det gäller alla dessa resonemang står han och jag på samma sida. Samtidigt kritiserar Moula det han beskriver som socialdemokratisk kulturradikalism. Han har själv beskrivit sin position som att han står till vänster i den ekonomiska politiken men till höger efter GAL-TAN-skalan (grön, alternativ libertär kontra traditionell, auktoritär, nationalistisk).
Även på denna punkt är emellertid Moula sparsam med konkretiseringar. En av få saker han nämner är att han står bakom socialdemokratins stramare migrationspolitik. På sista tiden har emellertid socialdemokratin svängt, bland annat i synen på ungdomsutvisningar. Hur ser han på det? Och vad betyder hans position för hbtqi-rättigheter och åtgärder för att motverka etnisk diskriminering? En tolkning är att Moula anser att dessa frågor är viktiga, men inte lika angelägna som den materiella fördelningspolitiken. Ett vanligt men omdiskuterat antagande är också att en sådan hållning är taktiskt motiverad för att maximera det politiska stödet. En annan tolkning är att Moula inte bara tycker att de kulturkritiska åsikterna är mindre viktiga utan också är kritisk till delar av innehållet i den kulturradikala politiken, men om så är fallet vore det önskvärt med fler preciseringar.
Den stora frågan blir ändå till sist en annan. När Moula i de första kapitlen i boken försvarar en politik grundad på människans natur och dygdeetik förblir den politiska konkretionen vag. När han längre fram i boken intar positionen som vänster i den ekonomiska politiken och till höger på GAL-TAN-skalan finns inte längre några hänvisningar till naturrätt och dygdeetik. Men hur hänger detta ihop? På vilket sätt ger teorierna om en dygdeetik grundad på människans natur stöd för hans högerposition på GAL-TAN-skalan? Här vore ytterligare förklaringar och resonemang välgörande.
Mats Wingborg
Inlägget Tvivelaktigt om människans natur och det goda livet dök först upp på Dagens Arena.
fb4e16f56887d08f239e4dc88def3a40c1ecf213Ökad produktivitet borde leda till mindre arbete.
Inlägget På semestern förstår jag varför jag arbetar dök först upp på Dagens Arena.
Ökad produktivitet borde leda till mindre arbete.
Under denna och kommande vecka börjar de flesta svenskar återvända till sina arbetsplatser efter semestern. Vissa sparar sina semesterdagar och har bara tagit tre veckor ledigt. Andra tar fem veckor uppdelat på två perioder. Ytterligare några ser till att börja och avsluta semestern mitt i veckan, för att lura sig själva att semestern är längre än den egentligen är. Sen har vi dem med en mer konservativ syn på ledighet, som kör en klassisk industrisemester vecka 28 till 31.
För min del blev det en kombination av uppdelad semester och arbetsstart mitt i veckan. Jag har svårt att bedöma om det gjorde att semestern kändes längre, som vanligt var den över alldeles för fort.
På semestern får vi tid att resa, umgås med vänner och familj, eller bara koppla av och ladda batterierna inför hösten. Det grillas, spelas kubb, läses böcker och dricks kanske en och annan enhet. Vissa säger sig längta tillbaka till arbetet redan efter några dagars ledighet, medan andra får jobbångest när halva semestern har passerat. Oavsett vilket arbete jag haft har känslan alltid varit densamma den där sista kvällen innan det är dags att ställa klockan för att återvända till arbetet: en insikt om att jag arbetar för att jag måste, jag behöver pengar. Pengar för att ha råd med mat, boende och inte minst fritid.
Hade jag varit ekonomiskt oberoende – och inte tvungen att lönearbeta – skulle jag säkert ha någon arbetsliknande sysselsättning då och då, men mindre kravlöst och tidsstyrt. Kanske skulle jag utöka mitt engagemang i föreningslivet eller lägga mer tid åt något av mina fritidsintressen. Jag vet, visst kan det vara skönt för självkänslan att återvända till rutinerna och känna att ens kompetens har ett värde, men samma bekräftelse kan jag njuta av under kaffepausen efter gräsklippningen på semestern också.
Jag är dessvärre ännu långt från ekonomiskt oberoende och får istället drömma mig bort till funderingar om hur jag ska ta ut arbetstidsförkortningen som framtida produktivitetstillväxt förhoppningsvis genererar. Är det bäst att korta arbetsdagen med några minuter varje dag eller istället ta en längre sovmorgon varje måndag? Att öka antalet semesterdagar blir tydligt, men det gör bara nytta ett visst antal dagar per år.
Vad som känns som den bästa lösningen varierar från tillfälle till tillfälle. I förra veckan hade jag gärna tagit en extra semesterdag, men nu hade det varit skönt att veta att arbetsveckan slutar lite tidigare på fredag…
Hur det än är tycker jag att vi ska fortsätta avsätta delar av vår produktivitetstillväxt och reallöneökning till mer fritid. Det känner jag särskilt tydligt de sista semesterdagarna varje år. Håller du med?
Vilgot Österlund
Inlägget På semestern förstår jag varför jag arbetar dök först upp på Dagens Arena.
38fc58f6128b43a57b93f402985547739f812258Premissen om egoism kontra lagspel håller tyvärr inte hela vägen.
Inlägget För utdraget och stiliserat när japansk manga blir spelfilm dök först upp på Dagens Arena.
Filmens premiss om egoism kontra lagspel är intressant. Tyvärr håller inte idén hela vägen. Det blir alldeles för mycket fokus på otroliga mål och extraordinära fotbollstricks i stället för på grundstoryn. Det tycker Jon Andersson som sett japanska “Blue Lock”, med svensk biopremiär i helgen.
Varför lyckas aldrig det japanska landslaget i de stora turneringarna och hur ska det förändras? Det frågar sig företrädare för det japanska fotbollsförbundet efter ännu ett tidigt uttåg i en storturnering. Lösningen blir Blue Lock – ett projekt där 300 av landets bästa anfallstalanger på herrsidan samlas för att delta i en extrem överlevnadstävling. Målet – att få fram världens mest egoistiska och dominanta anfallsspelare.
“Blue Lock”, med svensk biopremiär i helgen, är baserad på den populära mangan och animé-serien med samma namn. Precis som anslaget antyder är det en sorts kombination av en fotbollsfilm och en deathgame – film, som “Battle Royal”, Hunger Games” och “Squid Game”.
Premissen är intressant. De lag som vinner respektive grupp går vidare, men den bäste målskytten i de lag som åker ur tar sig också vidare till nästa omgång. Foto: Njuta Films
Premissen är intressant. Tänk om alla fotbollskännare har fel? Att fotboll egentligen inte är någon lagsport utan en individuell idrott, där den som är så egoistisk som möjligt vinner.
Den teorin lanseras av den sköningslöse coachen och uppfinnaren av Blue Lock Jinpanchi Ego (Masataka Kubota). Men han har lagt in en tvist. Efter en första utslagningsrunda delas spelarna in i olika elvamannalag, baserat på ranking. De lag som vinner respektive grupp går vidare, men den bäste målskytten i de lag som åker ur tar sig också vidare till nästa omgång. Ska man spela för sig själv eller laget? Vilken taktik är bäst för att ta sig vidare i tävlingen?
Tyvärr håller inte idén hela vägen. Det blir enligt min mening alldeles för mycket fokus på otroliga mål och extraordinära fotbollstricks i stället för på grundstoryn. Det är visserligen imponerande att se hur filmskaparna lyckas skapa en del av fotbollsscenerna med snurrfinter, cykelsparkar och snygga brytningar. Men efter ett tag blir det tröttsamt. Åtminstone för mig. Det blir för stiliserat och utdraget och grundstoryns intressanta premiss hamnar i skymundan. Dessutom har tricksen och de spektakulära målen ganska lite med riktig fotboll att göra. Men förmodligen är det meningen att lägga filmens fokus på just detta.
Fans av mangaserien lär inte bli besvikna. För oss andra som söker lite mer innehåll och substans rekommenderar jag att gå och se en annan film.
Jon Andersson
Inlägget För utdraget och stiliserat när japansk manga blir spelfilm dök först upp på Dagens Arena.
2633c294dfb79a685a30886db802912811b56387När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar.
Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt.
Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos chefsekonom.
Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur.
Hur ska detta finansieras?
Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi.
Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs.
Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris.
AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft.
Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer.
Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon?
Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver?
Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker:
Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort?
Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning?
Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras.
Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse.
På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna.
Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna.
Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco
Håkan Regnér, chefsekonom Saco
Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
6f45af8347b30ba2efad8ba88da2a9516dac669a
2633c294dfb79a685a30886db802912811b56387
TITLE: Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort DESCRIPTION: När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar. Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale och chefsekonom Håkan Regnér. Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi. Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs. Investera – men också spara Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris. AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft. Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer. Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon? Vad ska vi välja bort? Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver? Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker: Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort? Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning? Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras. Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse. På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna. Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna. Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco Håkan Regnér, chefsekonom Saco Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort DESCRIPTION: När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar. Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos chefsekonom. Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi. Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs. Investera – men också spara Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris. AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft. Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer. Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon? Vad ska vi välja bort? Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver? Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker: Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort? Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning? Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras. Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse. På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna. Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna. Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco Håkan Regnér, chefsekonom Saco Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
7477d55617881fa97c39ebe2cf968848ec908ecd
6f45af8347b30ba2efad8ba88da2a9516dac669a
TITLE: Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort DESCRIPTION: När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar. Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos chefsekonom. Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi. Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs. Investera – men också spara Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris. AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft. Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer. Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon? Vad ska vi välja bort? Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver? Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker: Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort? Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning? Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras. Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse. På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna. Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna. Håkan Regnér, chefsekonom Saco Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort DESCRIPTION: När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar. Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale och chefsekonom Håkan Regnér. Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi. Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs. Investera – men också spara Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris. AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft. Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer. Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon? Vad ska vi välja bort? Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver? Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker: Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort? Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning? Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras. Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse. På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna. Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna. Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco Håkan Regnér, chefsekonom Saco Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
2633c294dfb79a685a30886db802912811b56387
6f45af8347b30ba2efad8ba88da2a9516dac669a
7477d55617881fa97c39ebe2cf968848ec908ecd
6f45af8347b30ba2efad8ba88da2a9516dac669aNär dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar.
Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt.
Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale och chefsekonom Håkan Regnér.
Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur.
Hur ska detta finansieras?
Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi.
Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs.
Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris.
AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft.
Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer.
Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon?
Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver?
Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker:
Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort?
Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning?
Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras.
Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse.
På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna.
Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna.
Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco
Håkan Regnér, chefsekonom Saco
Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
6f45af8347b30ba2efad8ba88da2a9516dac669a
2633c294dfb79a685a30886db802912811b56387
TITLE: Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort DESCRIPTION: När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar. Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale och chefsekonom Håkan Regnér. Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi. Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs. Investera – men också spara Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris. AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft. Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer. Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon? Vad ska vi välja bort? Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver? Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker: Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort? Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning? Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras. Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse. På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna. Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna. Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco Håkan Regnér, chefsekonom Saco Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort DESCRIPTION: När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar. Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos chefsekonom. Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi. Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs. Investera – men också spara Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris. AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft. Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer. Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon? Vad ska vi välja bort? Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver? Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker: Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort? Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning? Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras. Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse. På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna. Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna. Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco Håkan Regnér, chefsekonom Saco Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
7477d55617881fa97c39ebe2cf968848ec908ecd
6f45af8347b30ba2efad8ba88da2a9516dac669a
TITLE: Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort DESCRIPTION: När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar. Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos chefsekonom. Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi. Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs. Investera – men också spara Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris. AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft. Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer. Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon? Vad ska vi välja bort? Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver? Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker: Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort? Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning? Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras. Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse. På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna. Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna. Håkan Regnér, chefsekonom Saco Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort DESCRIPTION: När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar. Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale och chefsekonom Håkan Regnér. Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi. Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs. Investera – men också spara Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris. AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft. Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer. Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon? Vad ska vi välja bort? Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver? Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker: Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort? Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning? Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras. Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse. På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna. Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna. Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco Håkan Regnér, chefsekonom Saco Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
2633c294dfb79a685a30886db802912811b56387
6f45af8347b30ba2efad8ba88da2a9516dac669a
7477d55617881fa97c39ebe2cf968848ec908ecd
7477d55617881fa97c39ebe2cf968848ec908ecdNär dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar.
Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt.
Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos chefsekonom.
Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur.
Hur ska detta finansieras?
Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi.
Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs.
Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris.
AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft.
Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer.
Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon?
Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver?
Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker:
Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort?
Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning?
Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras.
Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse.
På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna.
Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna.
Håkan Regnér, chefsekonom Saco
Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
6f45af8347b30ba2efad8ba88da2a9516dac669a
2633c294dfb79a685a30886db802912811b56387
TITLE: Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort DESCRIPTION: När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar. Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale och chefsekonom Håkan Regnér. Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi. Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs. Investera – men också spara Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris. AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft. Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer. Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon? Vad ska vi välja bort? Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver? Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker: Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort? Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning? Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras. Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse. På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna. Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna. Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco Håkan Regnér, chefsekonom Saco Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort DESCRIPTION: När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar. Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos chefsekonom. Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi. Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs. Investera – men också spara Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris. AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft. Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer. Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon? Vad ska vi välja bort? Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver? Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker: Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort? Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning? Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras. Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse. På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna. Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna. Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco Håkan Regnér, chefsekonom Saco Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
7477d55617881fa97c39ebe2cf968848ec908ecd
6f45af8347b30ba2efad8ba88da2a9516dac669a
TITLE: Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort DESCRIPTION: När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar. Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos chefsekonom. Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi. Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs. Investera – men också spara Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris. AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft. Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer. Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon? Vad ska vi välja bort? Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver? Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker: Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort? Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning? Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras. Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse. På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna. Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna. Håkan Regnér, chefsekonom Saco Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort DESCRIPTION: När dyra investeringar och utgifter hopar sig krävs prioriteringar. Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Försvaret, välfärden och klimatomställningen kräver stora resurser under kommande år. Samtidigt behöver Sverige investera i kunskap, kompetens och annat som stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men i valdebatten talas det betydligt mer om nya satsningar än om hur helheten ska finansieras, skriver Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale och chefsekonom Håkan Regnér. Sverige står inför flera stora åtaganden samtidigt. Försvaret ska byggas ut. Klimatomställningen kräver investeringar. En åldrande befolkning ökar på sikt behoven inom välfärden. Samtidigt behöver Sveriges långsiktiga konkurrenskraft stärkas genom investeringar i bland annat utbildning, forskning och infrastruktur. Hur ska detta finansieras? Det borde vara en av de stora frågorna i svensk politik inför valet. Ändå diskuteras områdena oftast var för sig: försvaret utifrån ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatet utifrån behovet av omställning och välfärden utifrån demografin och kommunernas och regionernas ekonomi. Men ekonomisk politik handlar om helheten. En stark samhällsekonomi är en förutsättning för hög sysselsättning, en trygg välfärd och ökat ekonomiskt välstånd. När många stora behov ska mötas samtidigt måste vi tala om målkonflikter och om vilka prioriteringar som krävs. Investera – men också spara Samtidigt förändras förutsättningarna snabbt. Den internationella ekonomin präglas av protektionism och politiska påtryckningar. Klimatförändringarna innebär stora investeringsbehov och växande ekonomiska risker. Sommarens bränder visar hur extremväder förstör fastigheter, skördar och människoliv. På sikt kan det vara klimatförändringar som sätter i gång nästa ekonomiska kris. AI kan bidra till högre produktivitet och till viss del kompensera för bortfallet av arbetskraft. Men den förändrar också arbetsmarknaden i synnerhet för akademiker och andra med kvalificerade yrken. Förmågan att ta vara på ny teknik, utveckla kompetens genom hela arbetslivet och skapa goda villkor för omställning blir avgörande för svensk konkurrenskraft. Det ställer krav på långsiktighet. Staten måste kunna möta dagens investeringsbehov utan att förbruka möjligheten att agera när nästa kris kommer. Sedan 1990-talskrisen har det finanspolitiska ramverket bidragit till stabila offentliga finanser och ett betydande ekonomiskt handlingsutrymme. När ökade utgifter för försvar, säkerhet och infrastruktur nu ska rymmas väcks flera frågor. Hur viktig är statsskuldens storlek? Hur stort handlingsutrymme behöver staten behålla? Och vad är det klokt att låna till i dag för att Sverige ska stå starkare i morgon? Vad ska vi välja bort? Det är några av frågorna när Saco den 18 augusti samlar forskare och beslutsfattare till vår samhällsekonomiska konferens Makro. På dagordningen står den internationella ekonomin, finanspolitiken, demografin och AI. Men ytterst handlar diskussionen om något större: Hur skapar vi ekonomiskt utrymme för de åtaganden och investeringar som Sverige behöver? Det finns inga enkla lösningar. Men förr eller senare måste vi ställa den fråga som politiken alltför ofta undviker: Om pengarna inte räcker till allt – vad väljer vi bort? Ska klimatomställningen gå långsammare när försvarsutgifterna ökar? Ska välfärdens ambitionsnivå förändras när andelen äldre växer? Ska andra offentliga åtaganden stå tillbaka? Är vi beredda att finansiera högre ambitioner genom högre skatter eller ökad skuldsättning? Det är verkliga politiska vägval. Ändå hörs de för lite i debatten inför valet. Det är enklare att presentera en ny satsning än att förklara hur prioriteringarna ser ut eller hur de ska finansieras. Men ansvarsfull ekonomisk politik kräver just det: att väga behov mot varandra, prioritera och tänka långsiktigt. Det måste göras även under en valrörelse. På Makro diskuteras både ambitioner och begränsningar. Inte för att Saco sitter på lösningarna, utan för att ett kunskapsbaserat samtal om Sveriges framtid också måste handla om de svåra avvägningarna. Inför valet bör vi kräva samma sak av de politiska partierna. Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco Håkan Regnér, chefsekonom Saco Inlägget Vi måste våga fråga vad Sverige ska välja bort dök först upp på Dagens Arena.
2633c294dfb79a685a30886db802912811b56387
6f45af8347b30ba2efad8ba88da2a9516dac669a
7477d55617881fa97c39ebe2cf968848ec908ecd
ebf35d85dd800b5fcb863e20a39bc5897fbcc827Sociala medier är inte problemet - utan hur de framkallar beroende.
Inlägget Frankrikes förbud löser fel problem för barnen dök först upp på Dagens Arena.
Frankrikes sociala medier-förbud för barn löser fel problem. Det är inte sociala medierna som är problemet utan deras beroendeframkallande design, skriver Trond Scholtens Pennanen.
Den 22 juli röstade det franska parlamentet igenom ett totalförbud mot sociala medier för barn under 15 år, med siffrorna 279 mot 81. Frankrike blir därmed första EU-land med ett heltäckande förbud i den här skalan. Nya konton blockeras från den 1 september, befintliga konton stängs från januari 2027. Böterna för plattformar som inte lever upp till kraven kan bli upp till 35 miljoner dollar.
Ingen ska behöva övertyga någon om att sociala medier i sin nuvarande form kan vara skadligt för barn. Frankrikes egen riskbedömningsmyndighet Anses varnade redan i januari för konkreta effekter på ungas psykiska hälsa, särskilt hos flickor. Föräldrar efterfrågar på goda grunder tydligare skydd, och 73 procent av fransmännen stödde enligt en undersökning ett åldersförbud redan för två år sedan.
Men ett totalförbud löser fel del av problemet. Det är plattformarnas beroendeframkallande design, oändlig scroll, algoritmer optimerade för uppmärksamhet snarare än välmående, som skapar skadan. Att stänga ute barnen löser inte det. Det flyttar bara ansvaret från de företag som byggt systemet till de barn som utsatts för det.
EU:s egen expertpanel för barns säkerhet online kom i somras till samma slutsats. I ett gemensamt uttalande från över 140 organisationer inom barnrätt, digitala rättigheter och psykisk hälsa argumenterade man för att ansvaret måste ligga på teknikbolagen att bygga om sina plattformar, inte på att förbjuda barnen tillträde. Åldersbegränsningar kan vara en del av lösningen, skriver de, men bara om de riktar kraven mot rätt aktör och samtidigt görs på ett sätt som respekterar barns rätt till delaktighet.
Det är precis den avvägningen som saknas i den franska lagen. e-Enfance, en fransk barnskyddsorganisation som i grunden välkomnar förbudet, påpekar att lagstiftarna tog bort bestämmelserna om hur åldersgränsen faktiskt ska efterlevas. Kvar blir en symbolisk gräns utan verktyg för att upprätthålla den, vilket redan synts i Australiens motsvarande förbud, där tonåringar snabbt lärt sig kringgå åldersverifieringen genom att uppge fel ålder eller använda vpn-tjänster.
FN:s barnrättskommitté har i sin vägledning om barns rättigheter i den digitala miljön varit tydlig med att staterna ska skydda barn från skada online, men samtidigt säkerställa deras rätt till information, yttrandefrihet och deltagande i det digitala rummet. De två målen står inte nödvändigtvis i konflikt med varandra, men ett totalförbud som inte samtidigt bygger säkrare plattformar riskerar att offra det ena för det andra, utan att egentligen lösa något av dem.
EU-kommissionen har redan tagit fram en egen app för åldersverifiering, som testas i flera medlemsländer, Frankrike inräknat. Det är ett tecken på att unionen själv ser behovet av ett gemensamt, tekniskt grundat svar snarare än 27 olika nationella lösningar som riskerar att både krocka juridiskt och lämna barn i olika länder med helt olika skydd beroende på var de råkar bo.
Ett förbud som barn kan kringgå på en eftermiddag skyddar ingen. Det ger bara vuxna en känsla av att problemet är löst.
EU-kommissionen ska nu granska om den franska lagen är förenlig med unionens regelverk, samtidigt som man själv arbetar med en bredare Digital Fairness Act. Det är där tyngdpunkten borde ligga. EU bör i det arbetet lagstadga krav på att plattformar avaktiverar beroendeframkallande funktioner, som oändlig scroll och autoplay, för alla användare under 18, i stället för att lämna medlemsländerna att var för sig förbjuda barn tillträde till en teknik som borde ha byggts säkrare från början.
Trond Scholtens Pennanen, 12 år och barnrättsaktivist
Inlägget Frankrikes förbud löser fel problem för barnen dök först upp på Dagens Arena.
28208a4a88ac444282fca7b4be34761705b0fc43Dyrt att gå tidigare i pension. ”Alla har inte möjlighet att spara.”
Inlägget Snickaren Mattias: ”Har svårt att se att jag ska stå och bygga när jag är 69” dök först upp på Dagens Arena.
Den förväntade pensionsåldern för personer födda mellan 1982-1997 är 69 år. För den som behöver gå i pension tidigare väntar mycket mindre pengar i plånboken. Snickaren Mattias Svensson, 40 år, tror inte att han kommer att klara av att jobba så länge och sparar privat för att kunna gå i pension tidigare.
– Alla har inte möjlighet att spara vid sidan av och för dem blir det jäkligt snävt, säger han.
För dem som går i pension nu är riktåldern 67 år, men den kommer att höjas successivt i takt med att medellivslängden ökar och förväntas för personer födda mellan 1982-1997 vara 69 år. Riktåldern styr när man tidigast kan ta ut premie- och inkomstpension samt förmåner som bostadstillägg och garantipension. För den som väljer att eller behöver gå i pension tidigare innebär det alltså mindre pengar i plånboken.
Mattias Svensson från Piteå har jobbat som snickare sedan har var 19 år. I maj fyllde han 40 år och har, enligt den förväntade riktåldern för pension, 29 år kvar att jobba. Han berättar att han trivs bra på sitt jobb. Han tycker om att jobba med kroppen och att vara ute och röra på sig. Kontorsarbete är inte för honom. Det har han provat på en vecka och då blev han ”jäkligt rastlös”.
– Men det tar på kroppen, det gör det. Jag tränar på fritiden för att hålla kroppen fräsch, så jag är ganska förskonad tack var det. Men man ser många som har ont. Förr pratade man mest om axlar, rygg och knän men nu tycker jag det har blivit vanligare med vibrationsskador. Det är folk som är yngre än mig som fått sluta på grund av det, säger Mattias Svensson.
Redan när han var 23 år började Mattias Svensson att fundera över pensionen och spara privat. När han fick reda på att hans riktålder är 69 år började han att spara ännu mer, berättar han. Han satsar på att kunna trappa ner efter 60.
– Jag har jäkligt svårt att se att jag ska stå här och bygga när jag är 69 år. Det snackas mycket om att man kan utbilda sig och göra något annat, men det är lättare sagt än gjort. Trivs man bra kör man på och efter 50 är det svårt att byta bransch. Då är man inte attraktiv på arbetsmarknaden längre. Jag vet kollegor som försökt och inte lyckats. Sen behövs det ju folk i alla åldrar i branschen, även lite äldre, säger Mattias Svensson.
Det är flera kollegor som pratar om att det inte kommer att gå att jobba till 69, berättar Mattias Svensson. De sparar också för att kunna trappa ner efter 60 och sluta tidigare.
– Jag tycker att 69 år är alldeles för högt. Det är inte många ute på byggena som är över 60 och i full produktion, säger Mattias Svensson.
Samtidigt har den statliga allmänna pensionen minskat drastiskt de senaste 25 åren. När pensionssystemet trädde i kraft 1999 var tanken att man skulle få ut 60 procent av slutlönen i pension. Beräkningar från försäkringsbolaget Folksam visar att man i dag får ut i genomsnitt 43 procent av slutlönen. En person född 1987 som arbetar från 19 till 65 år, med 40 000 kronor i lön, kommer inte att få ut mer än 18 800 kronor innan skatt i allmän inkomstgrundad pension, enligt LO. Utöver det får 9 av 10 anställda tjänstepension, som i dag står för en fjärdedel av den totala pensionen, enligt Pensionsmyndigheten.
Mattias Svensson är mycket kritisk mot den låga kompensationsgraden i den allmänna pensionen och att riktåldern är så hög i dag. Tidigast tre år före sin riktålder kan man ta ut sin premie- och inkomstpension.
– Jag tycker att det är förjäkligt att det är såhär. För det är ju inte alla som har möjlighet att spara vid sidan av, som jag gör. Och för dem blir det jäkligt snävt, säger Mattias Svensson.
Dagens Arena går igenom några av valfrågorna inför valet. Detta är del 2 om pensionerna. Läs del 1 här.
Inlägget Snickaren Mattias: ”Har svårt att se att jag ska stå och bygga när jag är 69” dök först upp på Dagens Arena.
8edf516eec290945037cf56f3489eba60d9d54ccDen svenska modellen är värd att försvara.
Inlägget Tesla vann slaget, men kriget är inte över dök först upp på Dagens Arena.
Den svenska modellen är värd att försvara.
IF Metalls första strejk på femton år började klockan 00.01 den 27 oktober 2023. Då inleddes en “total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete” för alla mekaniker på samtliga Teslas verkstäder och serviceställen på elva platser runt om i Sverige”.
Alla visste att det skulle bli en svår uppgift. Teslas ägare Elon Musk är känd för sin fientlighet mot fackföreningar. Och nu skulle ett fackförbund i Sverige ta striden mot världens rikaste människa. En person som under tiden strejken på gick dessutom lierade sig med Donald Trump och hans extrema högerpolitiska program i USA.
Det gick i nästan tre år, men nu är strejken över. Tesla har konsekvent vägrat gå med på kompromisser och steg för steg köpt ut de strejkande ur företaget. Till slut fanns det inga kvar att strejka för.
Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på LO, sammanfattar det hela i ett pressmeddelande:
– Utan strejkande finns ingen strejk. Att det inte finns ett kollektivavtal på plats är ett misslyckande men det är fackets uppdrag att ta såna här strider. Vi ångrar oss inte, fackföreningsrörelsen måste våga ta såna här strider, även om risken finns att inte nå ända fram.
Det sista har han definitivt rätt i.
Kollektivavtal är överenskommelser mellan arbetsgivare och fackförbund som reglerar villkoren på en arbetsplats eller inom en bransch. I Sverige har de en viktig roll eftersom mycket av arbetsmarknadens villkor bestäms genom förhandlingar mellan parterna, snarare än genom lag. Den modellen har gett svenska arbetstagare bättre och tydligare arbetsvillkor, större trygghet, en ordentligt och förutsägbar löneutveckling och – inte minst – den ger löntagarna en starkare förhandlingsposition jämfört med om alla ska förhandla sina egna avtal, ensamma mot en part som sitter på all makt.
Men modellen är också bra för arbetsgivarna. Den skapar ordning och förutsägbarhet även för dem. Den svenska arbetsmarknaden är unikt stillsam, med mycket få strejker. Det beror till stor del på modellen med kollektiva förhandlingar.
Inget av detta har Elon Musk och de andra i ledningen för Tesla förstått, eller respekterat. Och nu har de flexat musklerna och vunnit den här striden mot IF Metall.
Musk uppfattar det säkert som att han gjort något viktigt, att han bidragit till att luckra upp en modell som gjort löntagarna lite mer jämställda med företagen. Kanske tror han till och med att han riktat ett avgörande slag mot hela modellen. Och på ett plan kan det stämma. Risken för att fler gör som Tesla ökar förstås när de går segrande ur detta.
Men i Sverige finns det generellt en mycket stark förståelse för betydelsen av kollektivavtal. De flesta arbetsgivare har inget emot den, gillar den till och med, samtidigt som utmaningarna mot den nu riskerar att bli vanligare och mer frekventa.
Det betyder att fackföreningsrörelsen får göra sig beredd på nästa strid. För kampen är varken förlorad eller över. Och i det läget kommer det vara mycket värt att IF Metall visade sig så uthålliga som de ändå gjorde. Och att så många andra fackförbund bidrog med sympatiåtgärder.
Den styrkan finns kvar. Trots allt.
Jesper Bengtsson
Inlägget Tesla vann slaget, men kriget är inte över dök först upp på Dagens Arena.
0445759fd7e7110a1a6764792f5035cc6febe154IF Metall avbryter stridsåtgärderna mot Tesla efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande.
Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena.
IF Metall avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla. Det efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande IF Metall-medlemmar på företaget.
Beslutet att avsluta strejken kom efter ett beslut i IF Metalls förbundsstyrelse.
– Vi kan konstatera att Tesla är så starka motståndare till kollektivavtal att de hellre köper ut anställda som är medlemmar i facket än ge dem trygga villkor. Det saknar motstycke på den svenska arbetsmarknaden – precis som Teslas systematiska strejkbryteri. De har använt metoder som varit bannlysta i Sverige sedan 1930-talet, säger IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson i ett pressmeddelande.
I pressmeddelandet betonar fackförbundet att målet är att kollektivavtal ska gälla på hela arbetsmarknaden och att det målet ligger fast. IF Metall tackar de förbund som utfört sympatiåtgärder och kallar åtgärderna för ”ovärderliga”. Trots att strejken nu avbryts efter nästan tre år menar fackförbundets ordförande Marie Nilsson att den varit långtifrån förgäves.
– IF Metalls nästan tre år långa konflikt med Tesla har fört upp värdet av kollektivavtal på dagordningen, både nationellt och internationellt. I Sverige har stödet för vår arbetsmarknadsmodell – där fack och arbetsgivare gör upp om villkoren – visat sig vara grundmurat. IF Metall är fortsatt beredda att ta kampen för kollektivavtal, oavsett var eller när en motpart skulle motsätta sig det, säger Metall-ordföranden i pressmeddelandet.
Hon fortsätter.
– Våra medlemmar på Tesla är fackliga hjältar, som har vågat ta fajten för kollektivavtal mot en arbetsgivare med en så kompakt negativ inställning till fackföreningar. Att strejka i nästan tre år innebär stora personliga uppoffringar. Styrkan hos våra medlemmar på Tesla kan inte nog betonas.
Förra veckan rapporterade Dagens Arbete att en stor del av de strejkande medlemmarna på Tesla i Malmö hade köpts ut av arbetsgivaren. I bakgrunden fanns uppgifter om ett missnöje med IF Metall, efter att de strejkande mist sin sjukpenninggrundande inkomst.
Jon Andersson
Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena.
7699a5b3eee602c7a73e60dccd135a9b8870e8af
0445759fd7e7110a1a6764792f5035cc6febe154
TITLE: Teslastrejken avbruten DESCRIPTION: Stridsåtgärderna avbryts efter att Tesla köpt ut alla strejkande. Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: IF Metall avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla. Det efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande IF Metall-medlemmar på företaget. Beslutet att avsluta strejken kom efter ett beslut i IF Metalls förbundsstyrelse. – Vi kan konstatera att Tesla är så starka motståndare till kollektivavtal att de hellre köper ut anställda som är medlemmar i facket än ge dem trygga villkor. Det saknar motstycke på den svenska arbetsmarknaden – precis som Teslas systematiska strejkbryteri. De har använt metoder som varit bannlysta i Sverige sedan 1930-talet, säger IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson i ett pressmeddelande. ”Fackliga hjältar” I pressmeddelandet betonar fackförbundet att målet är att kollektivavtal ska gälla på hela arbetsmarknaden och att det målet ligger fast. IF Metall tackar de förbund som utfört sympatiåtgärder och kallar åtgärderna för ”ovärderliga”. Trots att strejken nu avbryts efter nästan tre år menar fackförbundets ordförande Marie Nilsson att den varit långtifrån förgäves. – IF Metalls nästan tre år långa konflikt med Tesla har fört upp värdet av kollektivavtal på dagordningen, både nationellt och internationellt. I Sverige har stödet för vår arbetsmarknadsmodell – där fack och arbetsgivare gör upp om villkoren – visat sig vara grundmurat. IF Metall är fortsatt beredda att ta kampen för kollektivavtal, oavsett var eller när en motpart skulle motsätta sig det, säger Metall-ordföranden i pressmeddelandet. Hon fortsätter. – Våra medlemmar på Tesla är fackliga hjältar, som har vågat ta fajten för kollektivavtal mot en arbetsgivare med en så kompakt negativ inställning till fackföreningar. Att strejka i nästan tre år innebär stora personliga uppoffringar. Styrkan hos våra medlemmar på Tesla kan inte nog betonas. Förra veckan rapporterade Dagens Arbete att en stor del av de strejkande medlemmarna på Tesla i Malmö hade köpts ut av arbetsgivaren. I bakgrunden fanns uppgifter om ett missnöje med IF Metall, efter att de strejkande mist sin sjukpenninggrundande inkomst. Jon Andersson Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Teslastrejken avbruten DESCRIPTION: IF Metall avbryter stridsåtgärderna mot Tesla efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande. Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: IF Metall avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla. Det efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande IF Metall-medlemmar på företaget. Beslutet att avsluta strejken kom efter ett beslut i IF Metalls förbundsstyrelse. – Vi kan konstatera att Tesla är så starka motståndare till kollektivavtal att de hellre köper ut anställda som är medlemmar i facket än ge dem trygga villkor. Det saknar motstycke på den svenska arbetsmarknaden – precis som Teslas systematiska strejkbryteri. De har använt metoder som varit bannlysta i Sverige sedan 1930-talet, säger IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson i ett pressmeddelande. ”Fackliga hjältar” I pressmeddelandet betonar fackförbundet att målet är att kollektivavtal ska gälla på hela arbetsmarknaden och att det målet ligger fast. IF Metall tackar de förbund som utfört sympatiåtgärder och kallar åtgärderna för ”ovärderliga”. Trots att strejken nu avbryts efter nästan tre år menar fackförbundets ordförande Marie Nilsson att den varit långtifrån förgäves. – IF Metalls nästan tre år långa konflikt med Tesla har fört upp värdet av kollektivavtal på dagordningen, både nationellt och internationellt. I Sverige har stödet för vår arbetsmarknadsmodell – där fack och arbetsgivare gör upp om villkoren – visat sig vara grundmurat. IF Metall är fortsatt beredda att ta kampen för kollektivavtal, oavsett var eller när en motpart skulle motsätta sig det, säger Metall-ordföranden i pressmeddelandet. Hon fortsätter. – Våra medlemmar på Tesla är fackliga hjältar, som har vågat ta fajten för kollektivavtal mot en arbetsgivare med en så kompakt negativ inställning till fackföreningar. Att strejka i nästan tre år innebär stora personliga uppoffringar. Styrkan hos våra medlemmar på Tesla kan inte nog betonas. Förra veckan rapporterade Dagens Arbete att en stor del av de strejkande medlemmarna på Tesla i Malmö hade köpts ut av arbetsgivaren. I bakgrunden fanns uppgifter om ett missnöje med IF Metall, efter att de strejkande mist sin sjukpenninggrundande inkomst. Jon Andersson Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena.
e90d5804639b1e2e81652d5327b0dcc73f576e83
7699a5b3eee602c7a73e60dccd135a9b8870e8af
TITLE: Teslastrejken avbruten DESCRIPTION: Avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande. Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: IF Metall avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla. Det efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande IF Metall-medlemmar på företaget. Beslutet att avsluta strejken kom efter ett beslut i IF Metalls förbundsstyrelse. – Vi kan konstatera att Tesla är så starka motståndare till kollektivavtal att de hellre köper ut anställda som är medlemmar i facket än ge dem trygga villkor. Det saknar motstycke på den svenska arbetsmarknaden – precis som Teslas systematiska strejkbryteri. De har använt metoder som varit bannlysta i Sverige sedan 1930-talet, säger IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson i ett pressmeddelande. “Fackliga hjältar” I pressmeddelandet betonar fackförbundet att målet är att kollektivavtal ska gälla på hela arbetsmarknaden och att det målet ligger fast. IF Metall tackar de förbund som utfört sympatiåtgärder och kallar åtgärderna för “ovärderliga”. Trots att strejken nu avbryts efter nästan tre år menar fackförbundets ordförande Marie Nilsson att den varit långtifrån förgäves. – IF Metalls nästan tre år långa konflikt med Tesla har fört upp värdet av kollektivavtal på dagordningen, både nationellt och internationellt. I Sverige har stödet för vår arbetsmarknadsmodell – där fack och arbetsgivare gör upp om villkoren – visat sig vara grundmurat. IF Metall är fortsatt beredda att ta kampen för kollektivavtal, oavsett var eller när en motpart skulle motsätta sig det, säger Metall-ordföranden i pressmeddelandet . Hon fortsätter. – Våra medlemmar på Tesla är fackliga hjältar, som har vågat ta fajten för kollektivavtal mot en arbetsgivare med en så kompakt negativ inställning till fackföreningar. Att strejka i nästan tre år innebär stora personliga uppoffringar. Styrkan hos våra medlemmar på Tesla kan inte nog betonas. Förra veckan rapporterade Dagens Arbete att en stor del av de strejkande medlemmarna på Tesla i Malmö hade köpts ut av arbetsgivaren. I bakgrunden fanns uppgifter om ett missnöje med If Metall, efter att de strejkande mist sin sjukpenninggrundande inkomst. Jon Andersson Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Teslastrejken avbruten DESCRIPTION: Stridsåtgärderna avbryts efter att Tesla köpt ut alla strejkande. Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: IF Metall avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla. Det efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande IF Metall-medlemmar på företaget. Beslutet att avsluta strejken kom efter ett beslut i IF Metalls förbundsstyrelse. – Vi kan konstatera att Tesla är så starka motståndare till kollektivavtal att de hellre köper ut anställda som är medlemmar i facket än ge dem trygga villkor. Det saknar motstycke på den svenska arbetsmarknaden – precis som Teslas systematiska strejkbryteri. De har använt metoder som varit bannlysta i Sverige sedan 1930-talet, säger IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson i ett pressmeddelande. ”Fackliga hjältar” I pressmeddelandet betonar fackförbundet att målet är att kollektivavtal ska gälla på hela arbetsmarknaden och att det målet ligger fast. IF Metall tackar de förbund som utfört sympatiåtgärder och kallar åtgärderna för ”ovärderliga”. Trots att strejken nu avbryts efter nästan tre år menar fackförbundets ordförande Marie Nilsson att den varit långtifrån förgäves. – IF Metalls nästan tre år långa konflikt med Tesla har fört upp värdet av kollektivavtal på dagordningen, både nationellt och internationellt. I Sverige har stödet för vår arbetsmarknadsmodell – där fack och arbetsgivare gör upp om villkoren – visat sig vara grundmurat. IF Metall är fortsatt beredda att ta kampen för kollektivavtal, oavsett var eller när en motpart skulle motsätta sig det, säger Metall-ordföranden i pressmeddelandet. Hon fortsätter. – Våra medlemmar på Tesla är fackliga hjältar, som har vågat ta fajten för kollektivavtal mot en arbetsgivare med en så kompakt negativ inställning till fackföreningar. Att strejka i nästan tre år innebär stora personliga uppoffringar. Styrkan hos våra medlemmar på Tesla kan inte nog betonas. Förra veckan rapporterade Dagens Arbete att en stor del av de strejkande medlemmarna på Tesla i Malmö hade köpts ut av arbetsgivaren. I bakgrunden fanns uppgifter om ett missnöje med IF Metall, efter att de strejkande mist sin sjukpenninggrundande inkomst. Jon Andersson Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena.
e2e4a307019cfd3e27fb43b5fc15f49b581bb1a2
e90d5804639b1e2e81652d5327b0dcc73f576e83
TITLE: Teslastrejken avbruten DESCRIPTION: Avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande. Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: IF Metall avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla. Det efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande IF Metall-medlemmar på företaget. Beslutet att avsluta strejken kom efter ett beslut i IF Metalls förbundsstyrelse. – Vi kan konstatera att Tesla är så starka motståndare till kollektivavtal att de hellre köper ut anställda som är medlemmar i facket än ge dem trygga villkor. Det saknar motstycke på den svenska arbetsmarknaden – precis som Teslas systematiska strejkbryteri. De har använt metoder som varit bannlysta i Sverige sedan 1930-talet, säger IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson i ett pressmeddelande. “Fackliga hjältar” I pressmeddelandet betonar fackförbundet att målet är att kollektivavtal ska gälla på hela arbetsmarknaden och att det målet ligger fast. IF Metall tackar de förbund som utfört sympatiåtgärder och kallar åtgärderna för “ovärderliga”. Trots att strejken nu avbryts efter nästan tre år menar fackförbundets ordförande Marie Nilsson att den varit långtifrån förgäves. – IF Metalls nästan tre år långa konflikt med Tesla har fört upp värdet av kollektivavtal på dagordningen, både nationellt och internationellt. I Sverige har stödet för vår arbetsmarknadsmodell – där fack och arbetsgivare gör upp om villkoren – visat sig vara grundmurat. IF Metall är fortsatt beredda att ta kampen för kollektivavtal, oavsett var eller när en motpart skulle motsätta sig det, säger Metall-ordföranden i pressmeddelandet . Hon fortsätter. – Våra medlemmar på Tesla är fackliga hjältar, som har vågat ta fajten för kollektivavtal mot en arbetsgivare med en så kompakt negativ inställning till fackföreningar. Att strejka i nästan tre år innebär stora personliga uppoffringar. Styrkan hos våra medlemmar på Tesla kan inte nog betonas, säger Marie Nilsson. Jon Andersson Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Teslastrejken avbruten DESCRIPTION: Avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande. Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: IF Metall avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla. Det efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande IF Metall-medlemmar på företaget. Beslutet att avsluta strejken kom efter ett beslut i IF Metalls förbundsstyrelse. – Vi kan konstatera att Tesla är så starka motståndare till kollektivavtal att de hellre köper ut anställda som är medlemmar i facket än ge dem trygga villkor. Det saknar motstycke på den svenska arbetsmarknaden – precis som Teslas systematiska strejkbryteri. De har använt metoder som varit bannlysta i Sverige sedan 1930-talet, säger IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson i ett pressmeddelande. “Fackliga hjältar” I pressmeddelandet betonar fackförbundet att målet är att kollektivavtal ska gälla på hela arbetsmarknaden och att det målet ligger fast. IF Metall tackar de förbund som utfört sympatiåtgärder och kallar åtgärderna för “ovärderliga”. Trots att strejken nu avbryts efter nästan tre år menar fackförbundets ordförande Marie Nilsson att den varit långtifrån förgäves. – IF Metalls nästan tre år långa konflikt med Tesla har fört upp värdet av kollektivavtal på dagordningen, både nationellt och internationellt. I Sverige har stödet för vår arbetsmarknadsmodell – där fack och arbetsgivare gör upp om villkoren – visat sig vara grundmurat. IF Metall är fortsatt beredda att ta kampen för kollektivavtal, oavsett var eller när en motpart skulle motsätta sig det, säger Metall-ordföranden i pressmeddelandet . Hon fortsätter. – Våra medlemmar på Tesla är fackliga hjältar, som har vågat ta fajten för kollektivavtal mot en arbetsgivare med en så kompakt negativ inställning till fackföreningar. Att strejka i nästan tre år innebär stora personliga uppoffringar. Styrkan hos våra medlemmar på Tesla kan inte nog betonas. Förra veckan rapporterade Dagens Arbete att en stor del av de strejkande medlemmarna på Tesla i Malmö hade köpts ut av arbetsgivaren. I bakgrunden fanns uppgifter om ett missnöje med If Metall, efter att de strejkande mist sin sjukpenninggrundande inkomst. Jon Andersson Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena.
eafaa36f72b5afd3f1cd1564f58e305ccfd6b0fa
e2e4a307019cfd3e27fb43b5fc15f49b581bb1a2
TITLE: Teslastrejken avbruten DESCRIPTION: IF Metall avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla. Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: IF Metall avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla. Det efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande IF Metall-medlemmar på företaget. Beslutet att avsluta strejken kom efter ett beslut i IF Metalls förbundsstyrelse. – Vi kan konstatera att Tesla är så starka motståndare till kollektivavtal att de hellre köper ut anställda som är medlemmar i facket än ge dem trygga villkor. Det saknar motstycke på den svenska arbetsmarknaden – precis som Teslas systematiska strejkbryteri. De har använt metoder som varit bannlysta i Sverige sedan 1930-talet, säger IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson i ett pressmeddelande. Artikeln uppdateras. Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Teslastrejken avbruten DESCRIPTION: Avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande. Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: IF Metall avbryter alla stridsåtgärder mot Tesla. Det efter att elbilsföretaget köpt ut alla strejkande IF Metall-medlemmar på företaget. Beslutet att avsluta strejken kom efter ett beslut i IF Metalls förbundsstyrelse. – Vi kan konstatera att Tesla är så starka motståndare till kollektivavtal att de hellre köper ut anställda som är medlemmar i facket än ge dem trygga villkor. Det saknar motstycke på den svenska arbetsmarknaden – precis som Teslas systematiska strejkbryteri. De har använt metoder som varit bannlysta i Sverige sedan 1930-talet, säger IF Metalls avtalssekreterare Simon Petersson i ett pressmeddelande. “Fackliga hjältar” I pressmeddelandet betonar fackförbundet att målet är att kollektivavtal ska gälla på hela arbetsmarknaden och att det målet ligger fast. IF Metall tackar de förbund som utfört sympatiåtgärder och kallar åtgärderna för “ovärderliga”. Trots att strejken nu avbryts efter nästan tre år menar fackförbundets ordförande Marie Nilsson att den varit långtifrån förgäves. – IF Metalls nästan tre år långa konflikt med Tesla har fört upp värdet av kollektivavtal på dagordningen, både nationellt och internationellt. I Sverige har stödet för vår arbetsmarknadsmodell – där fack och arbetsgivare gör upp om villkoren – visat sig vara grundmurat. IF Metall är fortsatt beredda att ta kampen för kollektivavtal, oavsett var eller när en motpart skulle motsätta sig det, säger Metall-ordföranden i pressmeddelandet . Hon fortsätter. – Våra medlemmar på Tesla är fackliga hjältar, som har vågat ta fajten för kollektivavtal mot en arbetsgivare med en så kompakt negativ inställning till fackföreningar. Att strejka i nästan tre år innebär stora personliga uppoffringar. Styrkan hos våra medlemmar på Tesla kan inte nog betonas, säger Marie Nilsson. Jon Andersson Inlägget Teslastrejken avbruten dök först upp på Dagens Arena.
0445759fd7e7110a1a6764792f5035cc6febe154
7699a5b3eee602c7a73e60dccd135a9b8870e8af
e90d5804639b1e2e81652d5327b0dcc73f576e83
e2e4a307019cfd3e27fb43b5fc15f49b581bb1a2
eafaa36f72b5afd3f1cd1564f58e305ccfd6b0fa