Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast”

DESCRIPTION:
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […]

CONTENT:
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med.

SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin.

Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på.

De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat.

– Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT.

Han fortsätter:

 – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort.

Åkesson ville inte utesluta något

Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.

TITLE:
Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast”

DESCRIPTION:
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […]

CONTENT:
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med.

SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin.

Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på.

De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat.

– Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT.

Han fortsätter:

 – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort.

Åkesson ville inte utesluta något

Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.

Kristersson avfärdar

Ulf Kristersson menar dock i en kommentar till Svenska Dagbladet att han inte vill ge Jomshof uppmärksamhet. 

– Jag kommer personligen godkänna varje person som blir statsråd. Det här handlar bara om att han vill få uppmärksamhet. Jag tar inte det på allvar, säger Kristersson till tidningen.

Versions

1. 2026-08-21 08:55:20

   Discovered: 2026-08-21 13:44:27 Hash: 2af76b3611410578c9c7a1917a88a277a02432f5
   Title:

   Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast”
   Description:

   Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […]
   Content

   Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med.
   
   SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin.
   
   Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på.
   
   De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat.
   
   – Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT.
   
   Han fortsätter:
   
   – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort.
   
   Åkesson ville inte utesluta något
   
   Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.
   
   Kristersson avfärdar
   
   Ulf Kristersson menar dock i en kommentar till Svenska Dagbladet att han inte vill ge Jomshof uppmärksamhet.
   
   – Jag kommer personligen godkänna varje person som blir statsråd. Det här handlar bara om att han vill få uppmärksamhet. Jag tar inte det på allvar, säger Kristersson till tidningen.
2. 2026-08-21 08:55:20

   Discovered: 2026-08-21 09:56:31 Hash: 6fc7d1715a5dd387a965853ca3b5aa89d71a366c
   Title:

   Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast”
   Description:

   Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […]
   Content

   Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med.
   
   SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin.
   
   Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på.
   
   De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat.
   
   – Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT.
   
   Han fortsätter:
   
   – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort.
   
   Åkesson ville inte utesluta något
   
   Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.

Changes

TITLE:
Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast”

DESCRIPTION:
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […]

CONTENT:
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med.

SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin.

Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på.

De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat.

– Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT.

Han fortsätter:

 – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort.

Åkesson ville inte utesluta något

Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.

TITLE:
Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast”

DESCRIPTION:
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […]

CONTENT:
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med.

SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin.

Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på.

De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat.

– Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT.

Han fortsätter:

 – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort.

Åkesson ville inte utesluta något

Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.

Kristersson avfärdar

Ulf Kristersson menar dock i en kommentar till Svenska Dagbladet att han inte vill ge Jomshof uppmärksamhet. 

– Jag kommer personligen godkänna varje person som blir statsråd. Det här handlar bara om att han vill få uppmärksamhet. Jag tar inte det på allvar, säger Kristersson till tidningen.

Versions

1. 2026-08-21 08:55:20

   Discovered: 2026-08-21 13:44:27 Hash: 2af76b3611410578c9c7a1917a88a277a02432f5
   Title:

   Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast”
   Description:

   Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […]
   Content

   Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med.
   
   SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin.
   
   Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på.
   
   De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat.
   
   – Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT.
   
   Han fortsätter:
   
   – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort.
   
   Åkesson ville inte utesluta något
   
   Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.
   
   Kristersson avfärdar
   
   Ulf Kristersson menar dock i en kommentar till Svenska Dagbladet att han inte vill ge Jomshof uppmärksamhet.
   
   – Jag kommer personligen godkänna varje person som blir statsråd. Det här handlar bara om att han vill få uppmärksamhet. Jag tar inte det på allvar, säger Kristersson till tidningen.
2. 2026-08-21 08:55:20

   Discovered: 2026-08-21 09:56:31 Hash: 6fc7d1715a5dd387a965853ca3b5aa89d71a366c
   Title:

   Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast”
   Description:

   Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […]
   Content

   Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med.
   
   SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin.
   
   Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på.
   
   De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat.
   
   – Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT.
   
   Han fortsätter:
   
   – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort.
   
   Åkesson ville inte utesluta något
   
   Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.

Changes

TITLE:
Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed

DESCRIPTION:
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: […]

CONTENT:
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked.

Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode.

Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden.

Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet. 

Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare.

Kyrkan dröjer med beskedet

Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt.

– Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT.

Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen.

Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.

TITLE:
Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed

DESCRIPTION:
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade […]

CONTENT:
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked.

Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode.

Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden.

Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet. 

Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare.

Kyrkan dröjer med beskedet

Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt.

– Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT.

Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen.

Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.

Versions

1. 2026-08-21 08:21:27

   Discovered: 2026-08-21 09:23:32 Hash: d7a7ee6b3ff0addd7bdad189078b7dfe6230c866
   Title:

   Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed
   Description:

   Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade […]
   Content

   Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked.
   
   Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode.
   
   Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden.
   
   Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet.
   
   Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare.
   
   Kyrkan dröjer med beskedet
   
   Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt.
   
   – Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT.
   
   Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen.
   
   Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
2. 2026-08-21 08:21:27

   Discovered: 2026-08-21 09:22:31 Hash: 909890edc31863be67185807475f1b66523de207
   Title:

   Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed
   Description:

   Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: […]
   Content

   Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked.
   
   Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode.
   
   Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden.
   
   Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet.
   
   Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare.
   
   Kyrkan dröjer med beskedet
   
   Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt.
   
   – Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT.
   
   Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen.
   
   Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.

Changes

TITLE:
Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed

DESCRIPTION:
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: […]

CONTENT:
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked.

Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode.

Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden.

Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet. 

Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare.

Kyrkan dröjer med beskedet

Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt.

– Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT.

Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen.

Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.

TITLE:
Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed

DESCRIPTION:
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade […]

CONTENT:
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked.

Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode.

Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden.

Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet. 

Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare.

Kyrkan dröjer med beskedet

Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt.

– Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT.

Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen.

Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.

Versions

1. 2026-08-21 08:21:27

   Discovered: 2026-08-21 09:23:32 Hash: d7a7ee6b3ff0addd7bdad189078b7dfe6230c866
   Title:

   Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed
   Description:

   Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade […]
   Content

   Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked.
   
   Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode.
   
   Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden.
   
   Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet.
   
   Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare.
   
   Kyrkan dröjer med beskedet
   
   Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt.
   
   – Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT.
   
   Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen.
   
   Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
2. 2026-08-21 08:21:27

   Discovered: 2026-08-21 09:22:31 Hash: 909890edc31863be67185807475f1b66523de207
   Title:

   Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed
   Description:

   Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: […]
   Content

   Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked.
   
   Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode.
   
   Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden.
   
   Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet.
   
   Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare.
   
   Kyrkan dröjer med beskedet
   
   Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt.
   
   – Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT.
   
   Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen.
   
   Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.

Changes

TITLE:
Fem personer som kan ta över M om Kristersson avgår

DESCRIPTION:
Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte. Historien talar sitt tydliga språk. […]

CONTENT:
Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte.

Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken.

Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked.

Elisabeth Svantesson

Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen.

Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT)

Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den.

Gunnar Strömmer

Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination.

Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT)

Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat.

Maria Malmer Stenergard

Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde.

Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT)

Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval.

Benjamin Dousa

Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning.

Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst.

Mattias Karlsson

Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen.

Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen.

Vägvalet bakom personfrågan

Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till junior­partner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen.

Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.

TITLE:
Fem personer som kan ta över M om Kristersson avgår

DESCRIPTION:
Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte. Historien talar sitt […]

CONTENT:
Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte.

Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken.

Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked.

Elisabeth Svantesson

Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen.

Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT)

Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den.

Gunnar Strömmer

Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination.

Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT)

Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat.

Maria Malmer Stenergard

Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde.

Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT)

Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval.

Benjamin Dousa

Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning.

Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst.

Mattias Karlsson

Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen.

Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen.

Vägvalet bakom personfrågan

Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till junior­partner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen.

Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.

Versions

1. 2026-08-20 09:26:36

   Discovered: 2026-08-20 10:44:35 Hash: 008406a9e966dab97932ddaf933fdad00b2bcbff
   Title:

   Fem personer som kan ta över M om Kristersson avgår
   Description:

   Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte. Historien talar sitt […]
   Content

   Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte.
   
   Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken.
   
   Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked.
   
   Elisabeth Svantesson
   
   Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen.
   
   Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT)
   
   Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den.
   
   Gunnar Strömmer
   
   Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination.
   
   Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT)
   
   Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat.
   
   Maria Malmer Stenergard
   
   Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde.
   
   Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT)
   
   Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval.
   
   Benjamin Dousa
   
   Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning.
   
   Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst.
   
   Mattias Karlsson
   
   Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen.
   
   Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen.
   
   Vägvalet bakom personfrågan
   
   Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till junior­partner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen.
   
   Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.
2. 2026-08-20 09:26:36

   Discovered: 2026-08-20 10:27:35 Hash: 2b7ef4b9232a5d50e2adc41a0891e4136122ef44
   Title:

   Fem personer som kan ta över M om Kristersson avgår
   Description:

   Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte. Historien talar sitt tydliga språk. […]
   Content

   Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte.
   
   Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken.
   
   Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked.
   
   Elisabeth Svantesson
   
   Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen.
   
   Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT)
   
   Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den.
   
   Gunnar Strömmer
   
   Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination.
   
   Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT)
   
   Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat.
   
   Maria Malmer Stenergard
   
   Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde.
   
   Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT)
   
   Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval.
   
   Benjamin Dousa
   
   Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning.
   
   Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst.
   
   Mattias Karlsson
   
   Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen.
   
   Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen.
   
   Vägvalet bakom personfrågan
   
   Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till junior­partner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen.
   
   Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.

Changes

TITLE:
Fem personer som kan ta över M om Kristersson avgår

DESCRIPTION:
Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte. Historien talar sitt tydliga språk. […]

CONTENT:
Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte.

Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken.

Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked.

Elisabeth Svantesson

Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen.

Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT)

Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den.

Gunnar Strömmer

Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination.

Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT)

Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat.

Maria Malmer Stenergard

Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde.

Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT)

Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval.

Benjamin Dousa

Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning.

Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst.

Mattias Karlsson

Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen.

Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen.

Vägvalet bakom personfrågan

Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till junior­partner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen.

Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.

TITLE:
Fem personer som kan ta över M om Kristersson avgår

DESCRIPTION:
Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte. Historien talar sitt […]

CONTENT:
Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte.

Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken.

Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked.

Elisabeth Svantesson

Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen.

Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT)

Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den.

Gunnar Strömmer

Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination.

Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT)

Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat.

Maria Malmer Stenergard

Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde.

Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT)

Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval.

Benjamin Dousa

Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning.

Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst.

Mattias Karlsson

Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen.

Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen.

Vägvalet bakom personfrågan

Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till junior­partner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen.

Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.

Versions

1. 2026-08-20 09:26:36

   Discovered: 2026-08-20 10:44:35 Hash: 008406a9e966dab97932ddaf933fdad00b2bcbff
   Title:

   Fem personer som kan ta över M om Kristersson avgår
   Description:

   Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte. Historien talar sitt […]
   Content

   Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte.
   
   Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken.
   
   Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked.
   
   Elisabeth Svantesson
   
   Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen.
   
   Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT)
   
   Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den.
   
   Gunnar Strömmer
   
   Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination.
   
   Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT)
   
   Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat.
   
   Maria Malmer Stenergard
   
   Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde.
   
   Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT)
   
   Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval.
   
   Benjamin Dousa
   
   Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning.
   
   Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst.
   
   Mattias Karlsson
   
   Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen.
   
   Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen.
   
   Vägvalet bakom personfrågan
   
   Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till junior­partner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen.
   
   Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.
2. 2026-08-20 09:26:36

   Discovered: 2026-08-20 10:27:35 Hash: 2b7ef4b9232a5d50e2adc41a0891e4136122ef44
   Title:

   Fem personer som kan ta över M om Kristersson avgår
   Description:

   Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte. Historien talar sitt tydliga språk. […]
   Content

   Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte.
   
   Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken.
   
   Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked.
   
   Elisabeth Svantesson
   
   Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen.
   
   Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT)
   
   Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den.
   
   Gunnar Strömmer
   
   Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination.
   
   Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT)
   
   Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat.
   
   Maria Malmer Stenergard
   
   Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde.
   
   Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT)
   
   Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval.
   
   Benjamin Dousa
   
   Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning.
   
   Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst.
   
   Mattias Karlsson
   
   Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen.
   
   Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen.
   
   Vägvalet bakom personfrågan
   
   Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till junior­partner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen.
   
   Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.