Tornevall Networks

Magdalena Andersson (S) leder Ulf Kristersson (M) på samtliga fem ledarskapsmått när väljarna får tycka till. Värre för statsministern: bland Tidöpartiernas väljare utmanas han nu brett av Jimmie Åkesson.

Det visar en ny DN/Ipsos-mätning.

Magdalena Andersson vinner på samtliga punkter där väljarna får bedöma partiledarnas styrkor. Skillnaden är störst på den övergripande ledarfrågan; 30 procent tycker att Andersson är bäst, mot 15 procent för Kristersson.

På tre andra punkter är gapet ungefär lika stort: Andersson uppfattas som bättre på att förklara sitt partis politik, mer insatt i sakfrågorna och bättre på att förstå vilka problem väljarna vill ha lösta. Även när det gäller övertygande kommunikation hamnar statsministern i klart underläge.

– Magdalena Andersson har inga problem med väljarnas förtroende. Hennes problem är motsättningen mellan partierna i det tänkta regeringsunderlaget, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Åkesson utmanar Kristersson

Det mest alarmerande för statsministern är inte siffrorna mot Andersson utan vad som händer på den egna sidan. Medan Anderssons siffror är stabila jämfört med förra året tappar Kristersson på samtliga fem punkter. Och tappen sker till Jimmie Åkesson.

Hos Tidöpartiernas väljare har andelen som anser Åkesson kunnigast i sakfrågorna ökat med åtta procentenheter – medan Kristersson tappat fem. På förmågan att kommunicera övertygande är förändringen ännu mer dramatisk: Åkesson upp tio, Kristersson ned nio.

Den negativa utvecklingen är särskilt tydlig bland dem som uppger att de röstar på Moderaterna.

– Det är en dramatisk förändring som ingen partiledare vill se ett valår, säger Källebring.

Åkesson får bäst siffror på två områden och delar förstaplatsen med Andersson på ett tredje. Kristersson får fem tredjeplatser.

Också Ebba Busch (KD) får ett uppsving i mätningen – om än från en mindre bas. KD:s egna sympatisörer anser att hennes ledarskap förbättrats på alla fem punkter, vilket sammanfaller med en positiv opinionstrend för partiet.

Trender bekräftas

Bilden är inte ny. Förtroendet för Kristersson har störtdykt i flera tidigare mätningar, samtidigt som förtroendet för Magdalena Andersson ser ut att gå åt andra hållet.

Moderaterna ligger på knappt 18 procent i opinionen och tappar stöd bland kvinnor. Lösningen, enligt partitoppen: bättre kommunikation.

Över 2 500 M-politiker samlades under helgen i Stockholm för partiets ”Sverigemöte” inför valåret. På scenen lät huvudbudskapet att det är bilden av Moderaterna som behöver vändas – inte politiken.

– Det finns en och annan svensk som fortfarande tänker att Moderaterna är ett parti för de som har, snarare än för den som är strävsam och vill jobba och anstränga sig, sade valgeneralen Martin Borgs.

M tappar väljare brett, särskilt bland kvinnor, sedan en längre tid. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard menar att problemet är pedagogiskt:

”Förklara varför brottlsingarna sitter inne”

– Ibland stannar man vid budskapet att ”nu låser vi in brottslingarna”. Vi måste bli bättre på att förklara varför, att brottslingarna sitter inne för att vi ska känna oss trygga, säger hon till TT.

Malmer Stenergards ord landar alltså i samma spår som influeraren och M-kampanjarbetaren Isabella Löwengrips uppmärksammade DN-intervju i april. Där sa hon att man ”måste få kvinnor att förstå hur man driver en regering”, och att kvinnor enligt henne ”röstar mer emotionellt än strategiskt”.

Glesbygdskommuner är bättre på att satsa på barn än storstäderna, visar Unicefs nya barninvesteringsindex. Bottenkommunen Haninge får 26,59 av 100 – mot Doroteas 96,08.

Det rapporterar idag TV4, enligt det som är Unicef Sveriges nya barninvesteringsindex. Indexet mäter bland annat barngruppernas storlek i förskolan, andelen behöriga lärare och kommunens satsningar på fritidsverksamhet.

– En bra kommun har väldigt bra koll på sina barn och unga. De har mer dialog med sina barn och unga och har en förvaltning som tar ett gemensamt ansvar, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare på Unicef Sverige till TV4.

Skillnaderna är stora: Dorotea högst med 96,08. Haninge är lägst med 26,59. Genomgående gör mindre glesbygdskommuner ifrån sig bättre än storstäder och välbärgade pendlingskommuner, trots att de senare ofta har mer pengar.

– Vi får en stor ojämlikhet bland barn i Sverige, vissa barn får sina rättigheter tillgodosedda och andra inte, säger Baralt.

Bästa kommunerna – och vilka som styr dem

Topplistan domineras av små kommuner i Norrland, Dalarna och småländska kuststäder. Bara tre av tio toppkommuner styrs av borgerliga koalitioner.

PlatsKommunStyreKSO-posten1DoroteaS+L+C+V+KDSocialdemokraterna2TimråS+MSocialdemokraterna3HaparandaC+KD+M+SD+SjvpCenterpartiet4ArjeplogS+LSocialdemokraterna5EmmabodaC+M+KDCenterpartiet6ÄlvdalenS+CSocialdemokraterna7NorsjöS+VSocialdemokraterna8VadstenaM+SModeraterna9BorgholmS+C+VSocialdemokraterna10OskarshamnS+MSocialdemokraterna

Sämsta kommunerna – och vilka som styr dem

Bottenlistan ser annorlunda ut. Här dominerar borgerligt styrda kommuner i Stockholms län, många med M som ledande parti.

PlatsKommunStyreKSO274NynäshamnM+C+L+KDModeraterna275VärmdöS+C+L+MPSocialdemokraterna276Upplands-BroM+C+L+KDModeraterna277KramforsS+VSocialdemokraterna278JärfällaS+MSocialdemokraterna279SunneM+HS+LModeraterna280LekebergM+FL+KD+VModeraterna281Upplands VäsbyS+VB+LSocialdemokraterna282ÖsteråkerM+L+C+KDModeraterna283Lilla EdetC+S+M+VModeraterna284HaningeM+L+KD med SD-stödModeraterna

”Välmående kommun”

Sven Gustafsson (M) i Haninge tycker det är svårt att mäta kvalitet i pengar.

– I sådana här rankingar, som mäter hur mycket insatta pengar man har, skattebetalarnas pengar, då hamnar alltid välmående kommuner med låg skatt långt ner. Jag har gott sällskap med Österåker, Täby och Staffanstorp, säger han till TV4.

Efter utbildningsutskottets möte uppstod en hotfull situation mellan SD-ledamoten Jörgen Grubb och C-ledamoten Niels Paarup-Petersen. Bråket är ännu ett bakslag i den infekterade kvittningskonflikten.

På torsdagen samlades riksdagens utbildningsutskott. Under mötet tog Niels Paarup-Petersen (C) upp det pågående kvittningsbråket och menade att Sverigedemokraterna inte går att lita på sedan partiet brutit mot överenskommelsen. Det rapporterar Expressen.

Efter mötet, framför andra ledamöter och utskottspersonal, ska SD-ledamoten Jörgen Grubb ha konfronterat honom. Enligt flera personer på plats, från olika partier, ställde sig Grubb mycket nära Paarup-Petersen och sa åt honom att vara ”jävligt tyst” och ”akta sig jävligt noga”, enligt Expressen.

– Jag har aldrig upplevt något liknande, från något parti, någonsin. SD visar gång på gång att de är något annat, säger Niels Paarup-Petersen till Expressen.

”Mycket aggressivt”

En källa på plats beskriver stämningen som obehaglig.

– Det gick fort men det var mycket aggressivt, säger personen till tidningen.

Paarup-Petersen ska ha fått en ursäkt av en annan SD-företrädare högre upp i partiet. Frågan ska nu hanteras på gruppledarnivå.

SD: ”Bisarra anklagelser”

Trots vittnesmålen från flera partier väljer Sverigedemokraterna att vrida på berättelsen. Patrick Reslow (SD), som också sitter i utbildningsutskottet, beskriver händelsen tvärtom.

– Helt bisarra anklagelser. Centerpartiets företrädare vräkte ur sig anklagelser mot Sverigedemokraterna under utskottssammanträdet på grund av situationen runt kvittningen, och efter mötet var det snarare deras ledamot som konfronterade vår företrädare på ett sätt som upplevdes som hotfullt, säger Reslow till tidningen.

Dock går Reslows uttalande emot ett inlägg som Niels Paarup-Petersen skrivit på Facebook, där han menar att han fått en ursäkt från SD.

”Rapporteringen är korrekt och det är så klart ett oacceptabelt beteende från SD-ledamoten. Personligen har jag fått en ursäkt och det är överstökat för min del. Men partierna kommer prata vidare om hur man bör bete sig i Sveriges riksdag”, skriver han i inlägget.

Argentinas hälsodepartement har fortfarande inte kommit fram till hur det nederländska paret som kopplas till utbrottet av hantavirus på en kryssning smittats.

”Med den information som tillhandahållits än så länge av de inblandade länderna och de nationella myndigheterna som deltar är det inte möjligt att bekräfta ursprunget”, uppger departementet.

Paret reste genom Chile, Uruguay och Argentina innan de gick på kryssningen i argentinska Ushuaia.

Emil Persson är en svensk journalist och poddprofil, mest känd för Fördomspodden. Våren 2026 leder han SVT:s ”Fördomsshowen”, där han utsätter Sveriges åtta riksdagspartiledare för sina egna fördomar inför valet 2026.

Emil Persson är född 1985 och uppvuxen i Väckelsång i Tingsryds kommun i Småland. Han är utbildad journalist vid Södertörns högskola och började som redaktör på magasinet Café 2012, där han också startade Fördomspodden som ett internt projekt. Sedan dess har konceptet växt till en av Sveriges mest populära poddar.

Snabbfakta

Roll: Journalist, programledare och poddprofil. Programledare för SVT:s ”Fördomsshowen” 2026.

Född: 1985 i Väckelsång, Tingsryds kommun, gick gymnasiet på Wasaskolan i Tingsryd

Utbildning: Journalistik vid Södertörns högskola

Bakgrund: Tidigare redaktör på Café Magazine, TV-producent för ”Alla mot Alla” på Kanal 5

Aktuellt: Programledare för ”Fördomsshowen” på SVT inför riksdagsvalet 2026

Fördomspodden

Idén är enkel: Emil Persson läser upp sina fördomar om en känd gäst, som får bemöta dem utan förberedelser. Formatet hade premiär 2016 och har sedan dess gästats av allt från artister och skådespelare till idrottsstjärnor och politiker. Bland gästerna märks Zara Larsson, Alice Bah Kuhnke, Peter Settman och Thorsten Flinck.

Hösten 2020 lämnade Persson Café Magazine och tog med sig podden till streamingtjänsten PodMe. Efter en kort tid bakom betalvägg flyttade podden tillbaka till en öppen plattform. Persson driver i dag podden via eget bolag.

Från Café till SVT

Vid sidan av podden har Persson byggt en karriär inom tv-produktion. Han har bland annat arbetat som producent för underhållningsprogrammet ”Alla mot Alla” på Kanal 5 och har synts som återkommande panelmedlem i SVT:s ”Cyklopernas land”.

I april 2026 fick han sitt eget tv-program på SVT när ”Fördomsshowen” hade premiär. Det åtta avsnitt långa programmet följer samma princip som podden, men har politiker som gäster. Samtliga åtta riksdagspartiledare deltar – Magdalena Andersson (S), Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD), Simona Mohamsson (L), Amanda Lind (MP), Nooshi Dadgostar (V) och Elisabeth Thand Ringqvist (C).

Avslöjande svar och rubriker

Programmet har redan satt avtryck i den politiska rapporteringen. När Jimmie Åkesson gästade visade han öppna kort om förhållandet till Liberalerna och sa att ”det hade varit skönt att slippa dem”. Simona Mohamsson hamnade i blåsväder efter att ha blandat ihop grundlagar i sitt avsnitt – något som av flera medier döpts till ”grundlagsgate”.

Programmet har också mött kritik. Johan Croneman skrev i Dagens Nyheter att det ”osar folkförakt” och menade att SVT inte borde gå i bräschen för att göra partiledarna folkliga.

Emil Persson själv har beskrivit konceptet som en övning i kontrollförlust för partiledarna.

– Vissa tycker nog att det är det jobbigaste de gör under valårscykeln, har han sagt till SVT.

SD-ledaren Jimmie Åkesson erkänner att en del av honom önskar att Liberalerna inte fanns. Det säger han i SVT:s ”Fördomsshowen”.

I programmet, som leds av poddaren Emil Persson, möts Åkesson med fördomen att han skulle vilja att Liberalerna ”skördade frukterna av sin usla politik och åkte ut ur riksdagen med huvudet före”.

Åkesson håller delvis med.

– Jag skulle inte uttrycka det riktigt på det sättet. En allt mindre del av mig ska jag säga känner så, säger han först.

Men när Persson fortsätter pressa svarar SD-ledaren rakare:

– Det är klart att det hade varit skönt och slippa dem. En del av mig tycker det.

”Behöver deras röster”

Åkesson tillägger att den mer rationella delen av honom landar i en annan slutsats. Han pekar på att SD och Liberalerna historiskt stått långt ifrån varandra, men menar att högerblocket är beroende av deras mandat.

– Men samtidigt så är den mer rationella delen av mig – tycker att de behövs nog ändå för – dels behöver vi deras röster, säger han.

Den berömda kramen mellan Mohamsson och Åkesson. (Foto: Anders Wiklund/TT)

Han säger också att samarbetet mellan partierna fungerat bättre än han vågat hoppas på de tre senaste åren.

L pressas hårt

Liberalerna har länge legat långt under fyraprocentsspärren i opinionen. Partiet bytte i juni 2025 ledare till Simona Mohamsson, och i mars i år beslutade L att öppna för regeringssamarbete med SD – ett besked som markerades med en kram mellan Mohamsson och Åkesson.

Beslutet fick L-förbund och tunga profiler att kräva Mohamssons avgång och utlöste en kris i partiet, med flera avhopp – senast Uppsalas kommunalråd Jennie Claesson som lämnade i veckan.

SD-ledaren Jimmie Åkesson erkänner att en del av honom önskar att Liberalerna inte fanns. Det säger han i SVT:s ”Fördomsshowen”.

I programmet, som leds av poddaren Emil Persson, möts Åkesson med fördomen att han skulle vilja att Liberalerna ”skördade frukterna av sin usla politik och åkte ut ur riksdagen med huvudet före”.

Åkesson håller delvis med.

– Jag skulle inte uttrycka det riktigt på det sättet. En allt mindre del av mig ska jag säga känner så, säger han först.

Men när Persson fortsätter pressa svarar SD-ledaren rakare:

– Det är klart att det hade varit skönt och slippa dem. En del av mig tycker det.

”Behöver deras röster”

Åkesson tillägger att den mer rationella delen av honom landar i en annan slutsats. Han pekar på att SD och Liberalerna historiskt stått långt ifrån varandra, men menar att högerblocket är beroende av deras mandat.

– Men samtidigt så är den mer rationella delen av mig – tycker att de behövs nog ändå för – dels behöver vi deras röster, säger han.

Han säger också att samarbetet mellan partierna fungerat bättre än han vågat hoppas på de tre senaste åren.

L pressas hårt

Liberalerna har länge legat långt under fyraprocentsspärren i opinionen. Partiet bytte i juni 2025 ledare till Simona Mohamsson, och i mars i år beslutade L att öppna för regeringssamarbete med SD – ett besked som markerades med en kram mellan Mohamsson och Åkesson.

Beslutet fick L-förbund och tunga profiler att kräva Mohamssons avgång och utlöste en kris i partiet, med flera avhopp – senast Uppsalas kommunalråd Jennie Claesson som lämnade i veckan.

Magdalena Anderssons förtroendekurva pekar uppåt igen. Liberalernas Simona Mohamsson hamnar sist – med sex procent.

Det visar DN/Ipsos nya partiledarmätning.

S-ledaren har 45 procent stort förtroende, en uppgång efter en längre nedåttrend. Ulf Kristersson (M) ligger kvar tvåa på 36 procent, klart före Jimmie Åkesson (SD) på 30.

Mätningens stora vinnare heter Ebba Busch (KD), som klättrar från 19 till 27 procent. Ipsos-analytikern Nicklas Källebring pekar på att hon markerat avstånd till Mohamssons och Kristerssons SD-uppgörelser och fått stor uppmärksamhet för uttalanden om ”the Busch administration”.

Lägst förtroende har Simona Mohamsson, vars SD-vändning skakat L i grunden — 72 procent har lågt eller inget förtroende för henne. Också V-ledaren Nooshi Dadgostar tappar och landar på 14 procent.

Ungdomsarbetslösheten ligger kvar på 26,4 procent och antalet långtidsarbetslösa har ökat med 22 000 på ett år. Det visar nya siffror från SCB.

Det framgår av Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för första kvartalet 2026, som SCB publicerade på torsdagsmorgonen.

179 000 ungdomar i åldern 15–24 år står utan jobb. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 26,4 procent – en nivå som varit i stort sett oförändrad sedan i fjol.

Av de arbetslösa ungdomarna var 134 000 heltidsstuderande, vilket är 20 000 fler än motsvarande kvartal förra året.

22 000 fler långtidsarbetslösa

Antalet personer som varit utan jobb i minst 27 veckor – långtidsarbetslösa – uppgick till 194 000 under kvartalet. Det är en ökning med 22 000 jämfört med samma period i fjol, en utveckling som SCB noterar som statistiskt säkerställd.

– Första kvartalet 2026 ser vi en fortsatt ökad sysselsättning, främst bland kvinnor och i antalet tidsbegränsade anställningar. Samtidigt ökade antalet undersysselsatta och långtidsarbetslösa, säger Ludvig Renberg, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB, i ett pressmeddelande.

Antalet undersysselsatta – sysselsatta som vill och kan arbeta mer – steg med 49 000 till 401 000 personer.

Samtidigt ökade antalet sysselsatta med 51 000 personer till 5 225 000. Det totala arbetslöshetstalet i åldern 15–74 år låg på 9,1 procent.

Den ihållande arbetslösheten har bitit sig fast under flera år. Socialdemokraterna har krävt riktade satsningar och föreslagit en miljardsatsning på jobb till unga och att riva upp regeringen och Sverigedemokraternas försämring av a-kassan.