Tornevall Networks

Lågkonjunkturen biter sig fast i Sverige och nu syns en tydlig trend på arbetsmarknaden. Det är de inrikes födda männen med eftergymnasial utbildning som står för den största ökningen av arbetslösheten. Oppositionen rasar nu mot vad man uppfattar som passivitet från regeringen.

Sverige befinner sig i en ihållande lågkonjunktur och arbetslösheten fortsätter att stiga. Men siffrorna från Konjunkturinstitutet (KI) visar att krisen inte ser ut som kriser brukar.

Istället för att främst drabba grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, är det nu de högutbildade som dras med i fallet.

Enligt KI:s rapport är det inrikes födda män med eftergymnasial utbildning som sett den brantaste ökningen i arbetslöshet under de senaste åren. Det rör sig om akademiker och tjänstemän som tidigare betraktats som en av de mest stabila grupperna på svensk arbetsmarknad. För fyra år sedan utgjorde personer med eftergymnasial utbildning 24 procent av de arbetslösa – nu är den siffran uppe i 30.

Kritik från S: ”Sverige förtjänar bättre”

Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi skräder inte orden efter de nya siffrorna. I ett inlägg på X går han till hård attack mot regeringens ekonomiska politik:

”Regeringens avsaknad av jobbpolitik har verkligen lyckats bredda arbetslösheten. Så sorgligt. Det behöver inte vara så här”, skriver Shekarabi.

Regeringens avsaknad av jobbpolitik har verkligen lyckats bredda arbetslösheten. Så sorgligt. Det behöver inte vara så här. https://t.co/lfxKpFZRCR— Ardalan Shekarabi (@shekarabi) March 25, 2026

Bygg- och tjänstesektor blöder

Analytiker pekar på att det är raset inom byggsektorn och den avstannade tjänsteexporten som nu slår hårt mot ingenjörer, arkitekter och projektledare.

Det kommer att dröja innan Danmark får en ny regering, tror valexperten Rune Stubager.

– Jag tror att det kommer att ta veckor – åtminstone.

Det otydliga valresultatet kommer att leda till stenhårda förhandlingar.

– Någon måste svika ett vallöfte för att det ska kunna bli en regering, säger Stubager, som är professor vid Århus universitet.

Nuvarande regering kommer att avgå, konstaterar han, och under onsdagen ska samtliga partiledare möta Danmarks kung Frederik för att meddela vilken partiledare de vill ska få i uppdrag att undersöka förutsättningarna för ett hållbart regeringsalternativ.

– Det är inte möjligt att säga vilken regering vi kommer att få.

En vinnare

Men en sak står klar. Valet hade bara en vinnare, Lars Løkke Rasmussens mittenparti Moderaterne, slår han fast.

– Nu är det verkligen upp till dem, vem de vill stödja.

Det mest sannolika är att Mette Frederiksen kommer att fortsätta som statsminister, menar han, men om det blir i en mittenregering eller en regering som lutar mer åt vänster går inte att säga.

Valets största förlorare är Socialdemokratiet, som inte gjort ett så dåligt val sedan 1903. Huvudorsaken är enligt Stubager att de gjorde många väljare från 2022 besvikna.

Ett exempel var slopandet av en nationell helgdag, som genomfördes med argumentet att danskarna måste arbeta mer för att skaka fram mer pengar till försvaret. Det har fortfarande många tidigare S-väljare inte förlåtit, konstaterar han.

”Enorm förskjutning”

Politiska kommentatorn Noa Redington på danska TV2 noterar att ”enormt stora förskjutningar” har skett i dansk politik.

Han pekar ut Moderaterne, som fått en vågmästarställning, och Dansk Folkeparti, som gick starkt framåt, som de stora vinnarna.

”Det är Lars Løkke Rasmussen mot Messerschmidt, det är där energin finns och det kommer att definiera det kommande året”, skriver han.

DR:s politiska analytiker Pia Glud Munksgaard är inne på samma spår. Dansk Folkepartis partiledare Morten Messerschmidt, som nu har mer än nio procent av väljarna bakom sig, kommer bland annat att använda framgången för att gör livet surt för Moderaterne.

Men det är Løkke Rasmussen som ”sitter med nyckeln”, konstaterar hon, eftersom varken det röda eller blåa blocket kan få majoritet på egen hand.

Expressen uppger att de fångat riksdagsledamoten Katja Nyberg på film när hon kör bil på tisdagen – trots att hennes körkort är återkallat.Nyberg, som är polis i grunden, har lämnat sitt parti SD efter att hon misstänks att ha kört narkotikapåverkad i samband med en bilolycka förra året, anklagelser som hon nekar till.

I januari återkallade Transportstyrelsen hennes körkort, efter att analyssvar enligt myndigheten visat att hon haft narkotika i blodet. Inget åtal har väckts än. Enligt Nyberg gav blodprovet utslag för en metabolit, en nedbrytningsprodukt, men inte den narkotiska substansen.

Katja Nyberg tillsammans med Jimmie Åkesson 2022 (Foto: Henrik Montgomery/TT)

När körkortet är återkallat är det förbjudet att köra bil.

Till Epoch Times säger Nyberg att hon flyttade bilen på tisdagen i samband med städgata.

Det var fel av mig och jag tar ansvar för det, säger hon.

Hittills har ett 20-tal misstänkta sexköpare åtalats i den stora kopplerihärva som avslöjats i Ångermanland, rapporterar lokala medier. Fler åtal är att vänta, enligt åklagaren.

– Det är ett fåtal kvar som vi inte åtalat än, och som ska omfattas av den här rättegången, men fler kan komma att åtalas vid ett senare tillfälle, säger åklagaren Ida Annerstedt till Tidningen Ångermanland.

Flera av de åtalade erkänner brott.

En man i 60-årsåldern är häktad sedan i oktober i fjol misstänkt för grovt koppleri. Han misstänks ha sålt sin fru till minst 120 män.

Åklagaren räknar med att åtala mannen på måndag.

Moderaterna slår på stora trumman och menar att man sänkt fattigdomen i Sverige. Men fakta ger en mer komplicerad bild.

I ett inlägg på sociala medier hävdar nu Moderaterna att fattigdomen i Sverige har minskat under de senaste åren. Detta genom att hänvisa till siffror som visar att andelen som lever med ”låg inkomststandard” minskat något sedan 2020 fram till 2024.

Stämmer påståendet?

Låg inkomststandard kallas också ibland ”absolut fattigdom”. Det innebär att man har svårt att betala för nödvändiga saker som mat, kläder och hyra. Det stämmer att andelen som lever under sådana förutsättningar minskat sen 2020, men viktigt att komma ihåg är att diagrammet är utformat på ett sådant sätt så att förändringen ska se mycket större ut. Att diagrammet slutar 2024, allts för två år sen, är också en varningsflagga när det gäller källkritik.

View this post on Instagram

Dock är det viktigt att komma ihåg att mycket av detta kan bero på att garantipensionen höjdes vi den här tiden – men av Socialdemokraterna. Det är nämligen de äldre som fått det bättre 2021-2024, i övriga grupper har fattigdomsnivån i stort sett legat still.

Dessutom används just den här typen av siffror sällan. I länder som Sverige använder man oftast relativa mått. Då handlar det inte bara om att kunna äta sig mätt, utan även om man har råd med oförutsedda utgifter, om man kan betala sina räkningar och om man kraftigt begränsas av sin ekonomiska situation.

Sedan 2021 har andelen socialt och materiellt fattiga i Sverige fördubblats, och utgörs nu av över 700 000 personer, enligt nya siffror från SCB.

På tisdagen släpptes en ny rapport från Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda barnen och Röda korset som visar att fyra av tio ensamstående föräldrar har haft svårt att äta sig mätta under det senaste halvåret, enligt Dagens Arena.

Kronofogdens statistik visar också att antalet vräkningar ökat med 60 procent sen 2020, enligt Stadsmissionen.

En som är mycket kritisk till Moderaternas kommunikation är Ola Möller (S):

@socdemola Hur kan Moderaterna påstå något sånt? #s2026 #sverigetiktok #fakta ♬ originalljud – Ola Möller

Liberalerna och Sverigedemokraterna har helt olika syn på friskolor. Trots att de menar att de kommit överens.

Ett krav för att acceptera Sverigedemokraterna i en framtida regering var att Liberalerna skulle få igenom sin syn på friskolorna, där man vill titta på att begränsa vinstintressen. Enligt SR är dock SD och L djupt oeniga om vad man kommit överens om.

– Att fasa ut vinsterna handlar om ju om att vi sen får en vinstförbud, säger Mohamsson till Ekot.

Men SD-ledaren Jimmie Åkesson håller inte med.

– Nej, något vinstförbud har vi inte gått med på, säger han.

Istället tolkar Sverigedemokraterna att vinstintresset ska fasas ut. Alltså att man ska kunna ta ut vinst men att det inte ska vara vinstintresset som är drivkraften.

Även i Aftonbladets podd My och makten medger Mohamsson att man inte är enade.

– Jag vill gå mycket längre i friskolefrågorna, men jag har inte med mig mina fyra (sic) Tidö-partier, säger Mohamsson i den intervjun.

Om högerpartierna blir omvalda kommer alltså Sverige ha kvar friskolesystemet med stora vinster för välfärdsjättar och aktiebolag. Socialdemokraterna vill stoppa vinstuttagen.

Det är nu tydligt att ”kraven” som Liberalerna ställt för att släppa in Sverigedemokraterna i regering faller ett efter ett. Nu på morgonen kom nyheten om att finansminister Elisabeth Svantesson inte alls ser det som självklart att folkomrösta om euron 2030.

Liberalerna gick med på att låta Sverigedemokraterna sitta i regering. I utbyte mot en folkomröstning om euron. Men det verkar inte blir något av det.

Det är i en intervju med TV4 som finansminister Elisabeth Svantesson menar att det inte alls är självklart att Sverige ska folkomrösta om euron 2030, som Liberalerna och Sverigedemokraterna kommit överens om.

– Jag tycker inte att man ska utesluta en folkomröstning men att liberaler och sverigedemokrater kommer överens i ett rum för att ta bort lite röda linjer, det styr inte vad jag tycker och tänker, säger Svantesson i intervjun.

Inställningen från Svantesson är ett massivt bakslag för Simona Mohamsson, som menade att just en framtida euroomröstning var ett av skälen till att acceptera SD i regering. Svantessons uttalande visar också hur illa förankrad uppgörelsen var bland de övriga Tidö-partierna, och hur splittrade högern är i fråga om vad som ska hända nästa mandatperiod.

Sverigedemokraternas biståndsorganisation Hepatica ger svenska skattepengar till en brasiliansk organisation som leds av expresident Jair Bolsonaros svärdotter. Organisationen motarbetar aborträtt och varnar för ”sexualisering” i skolan – trots att Sidas regler förbjuder stöd till aktörer som undergräver kvinnors rättigheter.

Det är Dagens Nyheter som avslöjar att Hepaticas huvudpartners i Latinamerika är Institute for Conservative Action (IAC). Organisationen, som är baserad i Brasilien, drivs av Heloísa Wolf Bolsonaro, svärdotter till landets fängslade tidigare president.

Enligt DN:s granskning propagerar IAC för den ”naturliga familjen” och vill skydda livet ”från befruktningen” – formuleringar som är djupt rotade i den internationella anti-abortrörelsen. Detta sker samtidigt som Hepatica tilldelats 23 miljoner kronor i biståndsmedel, trots att Sida klassat risknivån som ”extrem”.

”Ingenting man går in djupt i”

När Hepaticas generalsekreterare Stefan Dozzi konfronteras av Dagens Nyheter med uppgifterna om partnerorganisationens värderingar tonar han ner problematiken. Han menar att IAC är en konservativ grupp på kristen grund och att deras inställning till abort inte rör det specifika samarbetet.

– Om de sedan har andra skrivelser, det rör ju inte det vi ska göra ihop. Det är ingenting som man går in i så djupt, säger Dozzi till DN.

Kan dras in

Sidas regler är dock tydliga: biståndspartners måste aktivt motverka att pengar går till aktörer som motverkar flickors och kvinnors rättigheter. Myndigheten meddelar att man har rätt att kräva tillbaka pengarna om villkoren bryts.

IAC:s kopplingar till familjen Bolsonaro är besvärande, då även ordförandens make, Eduardo Bolsonaro, har täta kontakter med den amerikanska MAGA-rörelsen och upprepade gånger ifrågasatt demokratiska valresultat.

”Inget mindre än en skandal”

”Från politiskt håll är reaktionerna starka. På måndagen kallade S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll det hela för en skandal.Det som Dagens Nyheter nu avslöjar om SD:s biståndsorganisation Hepatica är inget mindre än en politisk skandal.

Svenska skattemedel har gått till aktörer i Latinamerika som motarbetar aborträtten – organisationer som aktivt driver en agenda för att inskränka kvinnors rätt till sina egna kroppar.”

”Björn Söder – central i SD:s biståndsarbete och ordförande för Hepatica – gick så sent som 2021 fram i riksdagen via en riksdagsfråga och beskrev aborter som att ”ofödda dödas” och efterlyste åtgärder för att minska dem globalt. Retorik som känns igen från internationella abortmotståndsrörelser. Det här är alltså partiet som nu har inflytande över svenskt bistånd”, skriver Strandhäll på Facebook.

SD-toppen hotade Sida-tjänsteman – mitt i natten – läs mer om det här

Polisen inför en visitationszon i Diplomatstaden i centrala Stockholm från och med tisdagen, rapporterar P4 Stockholm.

I området ligger bland annat Israels och USA:s ambassader.

– Säkerhetszonen gäller från klockan 15 i morgon tisdag och två veckor framöver, till den 7 april, säger polisens presstalesperson Ola Österling till TT.

Under perioden kommer polisen att ha en högre närvaro än vanligt och genomföra fler förebyggande kontroller i delar av Diplomatstaden. Det innebär bland annat att den som vistas i området på Östermalm kan komma att bli visiterad av polis, även om det inte finns någon misstanke om brott.

Bakgrunden till beslutet är enligt polisen en ökad hotbild.

Den pågående väpnade konflikten i Mellanöstern har fått följdverkningar även i andra områden där israeliska, judiska och amerikanska intressen finns, skriver polisen på sin hemsida.

”Med beaktande av tidigare inträffade händelser och den hotbild som finns mot dessa intressen föreligger en påtaglig risk för allvarlig brottslighet som innefattar skjutningar och sprängningar i området”, fortsätter polisen.

S-ledaren Magdalena Andersson går nu till hårt angrepp mot Liberalernas vägval att släppa in Sverigedemokraterna i regeringen.

Efter Liberalernas besked om att öppna dörren för SD som regeringsparti reagerar nu Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson kraftfullt. Hon beskriver agerandet som ett svek mot liberala kärnvärden och en farlig väg för Sverige.

”Att den nuvarande liberala partiledningen väljer att bli det första borgerliga parti att öppna för Sverigedemokraterna som regeringsparti är sorgligt och allvarligt”, skriver Andersson i ett inlägg på Facebook.

”Åkesson siktar på statsministerposten”

Enligt Andersson innebär L-topparnas beslut att maktbalansen inom Tidösamarbetet rubbas fundamentalt. Hon menar att Jimmie Åkesson nu i praktiken ersätter Ulf Kristersson som den ledande kraften i regeringsunderlaget.

”Jimmie Åkesson siktar på att bli statsminister och det är en ambition som blivit allt mer realistisk genom Liberalernas agerande”, varnar hon.

Kritiserar ”svältkur” för välfärden

Magdalena Andersson passar även på att summera vad hon anser vara facit av den nuvarande Tidöpolitiken. Hon pekar på sjunkande reallöner, en tillväxt i botten och en välfärd som satts på ”svältkur”.

”Ytterligare fyra år av Tidöpolitik med Sverigedemokraterna i ministerroller skulle slå hårt mot svenska familjer och Sverige som land. Deras politik har misslyckats på avgörande områden. Man har lämnat hårt arbetande svenskar i sticket i den ekonomiska krisen, med en tillväxt i botten och utraderade reallöner som följd”, menar Andersson.

Öppen dörr för hoppfulla liberaler

Trots den hårda kritiken stänger Andersson inte dörren helt för framtida samarbeten med Liberalerna – under förutsättning att partiet återigen byter fot och lämnar SD-samarbetet bakom sig.

”Jag är beredd att samarbeta med alla partier som vill vårt land väl. Naturligtvis också Liberalerna, om de återigen skulle ändra sig. Men inte med Sverigedemokraterna”.