Tornevall Networks

Rätten anser inte att kvinnan tydligt uttryckt att hon inte velat ta emot materialet, skriver SVT.

Mannen stod åtalad för att ha skickat fem bilder och videor föreställande bland annat könsorgan och onani mellan åren 2020 och 2022. Enligt kvinnan har hon tagit emot betydligt fler bilder, men många fall har hunnit preskriberas innan polisanmälan gjordes under 2024.

I sin bedömning pekar tingsrätten på att dialogen mellan politikerna varvats med både politiska ärenden och pornografiskt innehåll. Mannen har hela tiden nekat till brott och menar att anmälan är ett strategiskt val från kvinnans sida.

Båda personerna är fortfarande aktiva inom politiken. Åklagaren Joel Malmkvist uppger att han lutar åt att inte överklaga domen då han inte tror att hovrätten skulle göra en annan bedömning.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Få har nog missat vad som hände mellan Simona Mohamsson (L) och Jimmie Åkesson (SD) i fredags.

Liberalernas partiledare och Sverigedemokraternas dito samlades framför svenska presskåren. Nu skulle Simona Mohamsson ta ett kliv över den röda linje som hennes parti målat upp gentemot SD.

Och det får man säga att hon gjorde. Med råge.

Hon nöjde sig inte med att hoppa över linjen som partiet beslutat om på sitt landsmöte. Mohamsson avslutade kalaset med att bjuda in Åkesson till en kram.

I utbyte fick hon en omröstning om den glödheta eurofrågan till 2030, borttagna vinster ur skolan och något jamsande om att valet av ministrar ska stämmas av mellan Tidöpartierna.

Så mycket var den värd, Liberalernas kvarvarande värdighet.

Icke uppskattad frisegling

Och Mohamssons lilla frisegling verkar inte ha uppskattats internt.

Reaktionerna inifrån partiet lät inte vänta på sig. Nyheterna om partimedlemmar som klippt sina medlemskort och kommunalråd som avskrivit sig från riksdagslistor i vredesmod har avlöst varandra.

Bland annat i Malmö, där Sara Wettergren drog tillbaka sin riksdagskandidatur efter beskedet som anser kuppats igenom av Mohamsson.

Bakvänd analys

Hur svårt man än må ha för Liberalerna idag är det ändå ett parti med anor, ett parti som på riktigt gjort skillnad för Sverige som land. De var med och drev fram demokratin och stod starka i kvinnorättsfrågor.

Därför är det ändå en sorg att se dem förnedra sig själv på det här viset. Att försöka kravla sig över fyraprocentsspärren till riksdagen genom att krama de som utsett dem till sina ideologiska huvudmotståndare är inte vackert.

L har stadigt tappat i opinionsmätningar sedan de ingick Tidöavtalet med SD. Det har varit svårt för de som ser sig som liberaler att tugga i sig att styra med stöd av ett parti sprungna ur fascismen.

Hur man då drar slutsatsen att ett fördjupat samarbete ska leda till ett ökat väljarstöd är… lite märkligt.

Det enda som antagligen hade kunnat rädda Liberalerna i höst är om de stått upp för sina liberala värderingar, som trots allt finns kvar på sina håll i partiet, och lämnat Tidöavtalet.

74 procent vill inte samarbeta med SD

Men visst. Vissa saker har de kanske ändå fått ut av att nu säga ja till ministerposter till SD.

För en gångs skull pratar alla om Liberalerna. Och Ulf Kristersson är nog inte missnöjd över att återigen kunna hamra in att man är överens på hans sida politiken.

Men räcker det för att få väljarna att lägga sin röst på L?

Ytterst tveksamt. Några stödröster från vänstersidan lär de inte få. Moderaterna kommer inte uppmuntra till att stödrösta på L. KD har inte råd att göra det och det är nog försvinnande få som tänkt rösta på SD som istället kommer rösta på L.

Enligt en färsk undersökning från SVT/Indikator opinion uppger dessutom 74 procent av de som tänkt rösta på L att de inte vill sitta i regering tillsammans med SD.

Det ser helt enkelt jävligt mörkt ut.

Mohamssons ansvar

Men. De har bara sig själv att skylla. Ett parti som helt frångår sin ideologiska grund och istället snurrar in sig i maktspel och kamp om ministerposter förlorar till slut sin relevans. Har man dessutom en partiledare som övergett alla sina principer blir saken inte bättre.

För bara några månader sen klargjorde Mohamsson att SD inte kommer få några ministerposter med henne vid rodret. Dessutom har hon sagt att anledningen till att hennes politiska engagemang väcktes var när SD kom in i riksdagen 2010.

I söndagens Agenda repeterade hon gång på gång mantrat om att hon nu ”kavlar upp ärmarna och tar ansvar”.

Tar ansvar för vadå, undrar kanske vän av ordning. Ansvar för att Richard Jomshof kan bli justitieminister?

Tack, men det är nog många som gärna ser att du inte tagit på dig det ansvaret.

Borde valt en värdigare väg

På söndag håller L ett extrainsatt landsmöte. Det finns krafter inom partiet som nu vill försöka få bort Simona Mohamsson i ett sista försök att vända skutan och styra in på rätt kurs. Om de lyckas får tiden utvisa.

I fredags sålde Mohamsson ut hela sitt parti i ett desperat försök att rädda kvar Liberalerna i riksdagen. Hon borde valt en värdigare väg.

Kramen mellan Mohamsson och Åkesson var nog dödsstöten för Liberalerna.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skansesfolkblad.se

I slutet på februari lade Kristdemokraten Katarina Ståhlberg fram ett förslag i vård- och omsorgsnämnden med stöd av SD om att slopa den köttfria dagen inom Sjöbo kommuns alla verksamheter. Vegetariska alternativ menade hon ska erbjudas som val, men inte som norm eller styrmedel.

En oenig nämnd röstade igenom beslutet. Detta trots att kommunen i dag inte har en helt köttfri dag.

Katarina Ståhlberg menar att erbjuda kött varje dag i kommunens verksamheter går i linje med hennes kristdemokratiska värderingar. Hon betonar att det handlar om att värna en grundläggande valfrihet.

– Det ligger i våra gener som kristdemokrater, säger Ståhlberg.

Potatis- och purjolökssoppa med en smörgås till middag ser hon exempelvis inte som en fullvärdig måltid.

– Det serverade de inom kommunens äldreboende och det blir ju man inte mätt på, säger hon.

Att det går tvärtemot vad forskare säger att man bör äta för att minska klimatavtrycket ger Katarina Ståhlberg ingen kommentar på. Hon menar att det för henne handlar om valfrihet och att det också ska finnas vegetariska alternativ.

– Jag säger inte att man ska äta köttberg, men man ska få välja det man själv vill äta. Precis som jag gör när jag går i affären.

Sverigedemokraterna i Sjöbo har tidigare fått igenom ett krav på att ekologiskt inte ska finnas med i kommunens måltidspolicy.

Ordförande i nämnden, Roland Wiking (S), ställer sig kritisk till bägge besluten. Han menar att det både blir dyrare med mer kött och beslutet är motsägelsefullt eftersom det dessutom står i policyn att andelen mat från växtriket ska öka.

– Jag ser det här mer som ett populistiskt utspel, säger han till Ystads Allehanda.

Forskaren och dietisten Anna Stubbendorff vid Lunds universitet kritiserar också vård- och omsorgsnämndens beslut om att kommunen inte ska ha en köttfri dag.

Forskaren och dietisten Anna Stubbendorff. Foto: LU

– Det kan sända negativa signaler och framstå som kortsiktigt och brist på ansvar. Kanske tar de inte heller klimatomställningen på allvar, säger hon.

Att kött är ett näringsrikt livsmedel sticker Anna Stubbendorff inte under stolen med. Det bidrar med protein, järn och vitamin B12. Men en hög konsumtion kan öka risken för vissa sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar samt tjocktarmscancer. Dessutom är det ett av livsmedlen med störst klimatpåverkan.

– För att kunna minska den globala uppvärmningen behöver köttkonsumtionen minska globalt, säger Anna Stubbendorff.

Hon tycker också att det finns ett pedagogiskt värde i att ha köttfria dagar eftersom det lär barn och unga att äta måltider som innehåller annat än kött.

– När det gäller barn och äldre är det viktigt att kosten är näringstät och varierad så att man får i sig tillräckligt med energi, protein, vitaminer och mineraler.

Beslutet tas vidare till Sjöbos kommunstyrelsen för ytterligare beslutsfattning och till sist ska det tas upp i kommunfullmäktige.

Nea Magoo Eriksson nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Resultaten stöds av ungdomsenkäter där färre unga uppger att de använder narkotika.

Sedan 2021 har stadens avloppsvatten analyserats för att droganvändningen ska kunna kartläggas. Förra året minskade nivåerna av cannabis något, medan den tidigare stadiga ökningen av kokain bröts och visade en mindre minskning.

Syftet med mätningarna är att skapa en nyanserad lägesbild för stadens förebyggande arbete.

Mätningarna utförs av NSVA och analyseras av forskningsinstitutet RISE. Arbetet med att följa utvecklingen genom avloppsprover kommer att fortsätta under 2026.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Först meddelade kommunstyrelsens ordförande Johan Svanberg (M)  att Höörs kommun ska sänka skatten med 30 öre. Sen kom nyheten om att Höör gick med ekonomiskt överskott förra året med hundra miljoner kronor.

När vi nu har alla de där miljonerna över är ju frågan: Varför satsar ni inte på välfärden nu när ni har chansen?

Personal inom äldreomsorgen i Sverige har i snitt 21 sjukskrivningsdagar per år, vilket är dubbelt så många som genomsnittet. Om dessa minskades till tio dagar skulle motsvarande 6 000 årsarbetare frigöras enligt Socialstyrelsen. 

Samtidigt konstaterar Arbetsmiljöverket att den höga belastningen leder till belastningsskador, arbetssjukdomar och oroande brister i arbetsmiljöarbetet. I över 70 procent av landets kommuner är personalbristen inom äldreomsorgen akut. Det i sin tur leder till övertid, uppskjutna hygienrutiner och dåligt stöd till de äldre.

Trots dessa utmaningar har Höörs kommun valt att sänka skatten i stället för att satsa på ordning och kompetens. Resultatet blir symbolpolitik som inte motverkar personalens press, mängden sjukskrivningar eller förbättrar arbetsmiljön. Men så är det ju valår och då kommer fläsket fram.

Kommunal i Höör har, i årets lönerevision, yrkat på en höjning av potten från 950 kronor till 1 500 kr. Det skulle vara ett utmärkt sätt att använda de hundra miljonerna på. Men det verkar sitta långt inne. Det var lättare för kommunledningen att höja sina egna arvoden med åtta procent. 

Eller är det så att ni verkligen tror att de 30 örena i skattesänkning skulle glädja era medarbetare i kommunen? Medlemmar i Kommunal som dagligen vänder ut och in på sig själv. Först på jobbet för att hinna utföra alla arbetsuppgifter trots underbemanning och sen i privatlivet för att få lönen att räcka till. 

Ett annat sätt skulle vara att satsa på fler undersköterskor, förbättrad ledning och ökat stöd till personalen. Det är en annan toppenidé. Nu riskerar vi att några tusenlappar per år i plånboken för en medelinkomstfamilj orsakar en försämrad gemensam välfärd.

Höörs medborgare behöver en kommun som tar ansvar för framtidens välfärd – och det innebär att investera i dem som ser till att vård och omsorg fungerar – inte lägga skattepengar på hög. Medlemmarna i Kommunal inom äldreomsorgen förtjänar inte en symbolisk skattesänkning – de förtjänar respekt, resurser och en arbetsmiljö värd namnet.

Det är dags att kommunledningen träffar medarbetarna öga mot öga. Inte för att höra putsade rapporter i kommunfullmäktige, utan för att lyssna på dem som står mitt i verkligheten. De som vet hur det känns att springa mellan boenden, att inte hinna ge omsorg med värdighet och som går hem från jobbet helt utmattade. 

Eller ni i ledningen kanske inte själva har några anhöriga som behöver omsorg? Eller ni planerar inte själva att bli gamla?

Vi skulle välkomna er. Under tiden kan ni läsa rapporten ”Kris i äldreomsorgen – bemanningen brister” som ni hittar på Kommunals hemsida.

Marita Lidströmsektionsordförande, Kommunal sektion Höör

Konflikten rör ett förslag i EU:s nätpaket som innebär att 25 procent av de avgifter som uppstår vid prisskillnader mellan elområden ska tillfalla EU. Eftersom Sverige är indelat i flera elområden med stora prisskillnader skapas ovanligt höga avgifter, pengar som regeringen vill använda till svenska nätinvesteringar istället för att skicka en fjärdedel till EU:s kassa. För Sverige handlar det om mångmiljardbelopp som regeringen nu kräver att få behålla.

Busch beskriver danskarnas inflytande i frågan som oacceptabelt och menar att länder som skött sin energiförsörjning inte ska betala för andras brister. Busch kopplar samman det kritiserade förslaget med att EU:s nya energikommissionär Dan Jørgensen är dansk och signalerar att samarbetet länderna emellan nu står på spel. Som påtryckningsmedel öppnar ministern för att inte förlänga tillstånd för befintliga ledningar och frysa utbyggnaden av nya förbindelser som Danmark är i behov av.

Dan Jørgensen säger att han är villig att diskutera utmaningarna men betonar vikten av långsiktiga beslut och kompromisser för unionens framtid. Frågan har blivit en het potatis i de nordiska relationerna och hotar nu att kyla ner det energiutbyte som varit centralt för regionen.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Sjukvården i Skåne har under 2025 förbättras på flera områden, enligt Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) verksamhetsberättelse. Till exempel får allt fler som väntar på vård göra det inom vårdgarantins gränser.

Regionen har ökat tillgängligheten till vården både inom primärvården men också till operation och specialiserad vård. Exempelvis har de som väntar på specialistvård sjunkit från 26 000 till 24 000 och andel som får specialistbesök inom 90 dagar har ökat från 67 till 76 procent.

De som får en första medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar ligger dock kvar på samma nivå som under 2024. Ett årsgenomsnitt på 86 procent.

Det har införts en kostnadsfri ”catch-up-vaccinering” mot HPV för både män och kvinnor upp till 26 år, för att minska insjuknandet i cancer. Och nya operationssalar ökar vårdproduktionen, totalt kan man genomföra 1 000 fler operationer än tidigare år.

Anna Mannfalk (M), regionråd och ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd, menar att de positiva siffrorna kring vårdkontakt och tillgänglighet är ett resultat av en bättre planering, färre avbokningar och kortare väntelistor till operationer.

Anna Mannfalk (M), ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd.

– Det är ett resultat efter många års hårt arbete från medarbetare och ledning. Något som gör att vi äntligen ser ett större trendbrott i tillgängligheten, säger hon.

Cancervården får dock kritik för att patienter får vänta för länge på behandling och vårdköerna är generellt något som måste förbättras. Anna Mannfalk menar dock att de har kortat köerna till röntgen och MR.

– Vad gäller kvalitet är skånsk cancersjukvård i världsklass. Men vi ligger dåligt till när det kommer till vårdköer. Jag förväntade mig att köerna till röntgen som förbättrats skulle synas tydligare i statistiken, säger Anna Mannfalk.

Det nationella beslutet om att sänka åldersgränsen för vem som har rätt till avgiftsfri tandvård från 23 till 19 år har påverkat tandvården i Skåne. Andelen unga som går till tandläkaren har minskat med 13 procent.

Anna Mannfalk menar att om man lyckas med ett förebyggande arbete kring tandvård för unga innan 19, finns det ingen anledning att ha fortsatta avgiftsfria besök därefter.

– De besöken gör större nytta för den äldre befolkningen, säger hon.

Trots deras positiva siffror kring tillgänglighet och kvalitet får HSN kritik. Oppositionen menar att det är ett ”ekonomiskt haveri” att de insatser som görs för att korta köerna sker med lånade pengar. Regionen gick in i 2026 med ett stort miljardunderskott och fick nyligen böta sex miljoner för att vårdpersonal jobbat 11 000 timmar övertid.

– Vi jobbar hårt med att få ned övertiden. Personalnämnden i Region Skåne har minskad övertid som ett mål, säger Anna Mannfalk.

Trots tidigare larm från vårdpersonal och patienter har sjukhusstyrelsen på Skånes universitetssjukhus (Sus) i Malmö sedan i fredags klubbat igenom nya besparingar. Något som slår hårt mot en redan ansträngd verksamhet.

Anna Mannfalk menar dock att sjukvården i Skåne generellt sett inte är underfinansierad.

Vårdgarantin

Vårdgarantin gäller i hela landet och innebär att du har rätt att få vård inom en viss tid. Det är en del av hälso- och sjukvårdslagen.

Vårdgarantins gränser: 0 – kontakt med primärvården samma dag3 – medicinsk bedömning av legitimerad vårdpersonal i primärvården inom tre dagar90 – besök i specialistvården inom 90 dagar90 – beslutade behandling/operation påbörjade inom 90 dagar

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Beslutet är en del i ett uppdrag att effektivisera kommunens fastighetsverksamhet.

Serviceförvaltningen har identifierat att de aktuella objekten (se nedan) inte längre nyttjas effektivt och att det saknas ett fortsatt kommunalt behov. Tommy Nilsson (C) betonade i en protokollsanteckning vid servicenämndens möte vikten av att fortsätta sälja tomma lokaler när behovet upphör.

Beslutet togs inte i full enighet. Vänsterpartiet reserverade sig mot försäljningen och uttryckte oro för att kommunen tappar kontrollen över gemensamma tillgångar. Miljöpartiet lämnade också ett eget förslag som innebar en mer begränsad försäljning, vilket dock röstades ned.

Ärendet går nu vidare till kommunstyrelsen för slutgiltigt beslut.

Aktuella fastigheter:

Enligt förslaget, som nu går vidare till kommunstyrelsen för beslut, ska följande objekt avyttras:

Fastigheter: Själabodarna 15 (Lilla Algatan) (del av), Borgen 17 (Gödelövsvägen), Önneslöv 14:36 (Björnstorp) och Gatehusen 5 (Östratornsvägen).

Bostadsrätter: Samtliga kommunägda lägenheter i fastigheten Fornfyndet 1 (Gunnesbovägen).

Specifik lägenhet: Bostadsrättslägenhet nr 13 i fastigheten Borstbindaren 16 (Allégatan).

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Efter tre år på Östergatan görs satsningen nu mer affärsdrivande för att stärka företagsklimatet och öka stadskärnans attraktionskraft.

Den nya placeringen mellan CB Friisgatan och västerut har valts eftersom området med sina lokala butiker bedöms ha stor potential att gynnas av ökade kundflöden. Kommunen avsätter 600 000 kronor för projektet som ska finansiera fysisk gestaltning och utsmyckning av stråket.

Näringslivsenheten får ansvaret för satsningen och målet är att lokala näringsidkare ska vara medskapare i processen.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Anna sitter vid ett bord på centralstationen i Malmö. I handen har hon en cappuccino. I bakgrunden skyndar pendlare förbi, deras röster blandas med trafikens brus. Hon är samlad och pratar lugnt och strukturerat.

– Det började med att jag skulle ansöka om stöd för ökade kostnader hos Försäkringskassan, säger hon.

Hennes utgifter för sjukvård som inte ingår i högkostnadsskyddet hade stigit i samband med en flytt till Lund. Det rörde sig dels om resor till de läkare hon hade kvar i sin före detta hemort, dels om ökade kostnader för vissa mediciner som inte är receptbelagda. Totalt steg hennes kostnader från cirka 2000 kronor till 3000 kronor. 

Men i stället för att få ansökan beviljad beslutade Försäkringskassan att dra in hennes stöd helt. Motiveringen var att det stod Aspirin på hennes recept men att hon köpt det billigare alternativet Treo som initialt beviljats. Myndigheten menade att läkaren inte skrivit ut den medicin hon tog. 

– Läkaren sa att jag skulle ta det billigaste men det fanns inte på pappret, säger hon. 

Utan stödet blev hennes ekonomiska situation svår. Hon lider av flera  kombinationsdiagnoser. På grund av att hon inte kan jobba får hon sjukersättning. Men summan är mycket låg. I bästa fall får hon strax under 9000 kronor i månaden efter skatt. 

– Jag fick välja mellan mat, mina mediciner eller att betala hyran. Just när det kommer till medicinerna är det svårt att välja bort när man är i ett läge där man behöver dem för att ta sig upp, berättar hon.

Anna vill vara anonym.

Hon valde att inte betala hyran och överklagade Försäkringskassans beslut. Eftersom myndigheten enligt henne gjort en miss var hon säker på att det snabbt skulle gå att lösa. Samtidigt tog hon kontakt med hyresvärden LKF och förklarade situationen.

– Då hette det att det var bra att jag hört av mig och att de hade förståelse, vi skulle invänta att jag fick pengarna. Det lugnade lite i alla fall, säger hon.

Men överklagandet drog ut på tiden och hon hamnade allt mer efter med hyrorna. Till slut fick hon ett beslut om vräkning.

– Jag mådde ju samtidigt väldigt dåligt, så det var svårt för mig att lösa sådant här, berättar hon.

Trots att kaffet håller på att svalna har Anna knappt druckit av det. Hon har mycket att berätta och vill inte missa någon detalj. 

Beskedet från LKF försämrade hennes mående. I mejl som tidningen har tagit del av erbjuder hon hyresvärden underlag från Försäkringskassan och vädjar om att få dispens att stanna. Beslut om beviljat stöd kunde inte dröja alltför länge, hoppades hon. Men det gjorde det. Tillslut fick hon ändå fram pengar för hyran. Ett försäkringsbolag betalade ut en klumpsumma till henne. 

– Jag har tur att mina föräldrar har tecknat en bra försäkring för mig, så jag betalade allt och för några månader framåt, säger hon.

Det var dock för sent. Hyresvärden ville ändå ha ut henne. Hon överklagade beslutet om vräkning en gång, sedan en gång till. Hennes ärende gick genom hela rättsväsendet och hyresvärden fick rätt i alla instanser. Att inte ha betalt sin hyra är en grund för vräkning – nästan utan undantag.

– Då var jag bestämd på att jag skulle ta livet av mig, men ville att det skulle gå att se att jag gjort allt jag kunnat, berättar hon.

Och den första februari lämnade hon sin lägenhet för gott. Trots svårigheterna gav det henne någon form av hopp.

– När jag väl var ute kändes det faktiskt som en lättnad. Det var så jobbigt för mig att bo där. I slutet ville jag inte ens komma till lägenheten, säger hon.

Hon är lugn när hon berättar. Det är som om hon inte märker folklivet som pågår runt henne. Hennes kläder och sätt att föra sig vittnar inte om att hon är hemlös. Men det är hon. 

– Jag skäms över min situation men samtidigt är det viktigt att berätta, säger hon.

För tillfället bor hon hos vänner och familj. Mot sin tidigare hyresvärd är hon mycket kritisk. Hon anser att det måste finnas en större mänsklighet i systemet, särskilt när det rör sig om bolag som ägs av kommunerna.

– Ironiskt nog finns det ofta mer medkänsla hos privata hyresvärdar, säger hon.

Hon talar av erfarenhet. En privatvärd som hon tidigare bott hos har lovat henne en bostad trots anmärkningar.

– Jag vet inte vad jag hade tagit mig till om jag inte fått den. Tänk på alla som inte har det stödet jag har, säger hon.

Även hennes problem hos Försäkringskassan går mot en lösning. I mitten av mars väntas beslut tas om hennes överklagan. Då hade det gått över ett år sedan de drog in hennes stöd. 

– Det har varit ett helvete men det känns lite ljusare nu och jag hoppas att det håller i sig, säger hon.

På LKF menar man att man har en human syn och alltid arbetar för att ingen ska bli vräkt. Samtidigt framhåller de att det i vissa fall finns så stora problem att vräkning är det enda alternativet.

– Man måste visa att man kan lösa problemet och i fall som detta hade det varit så många gånger och så omfattande att vi bedömde att det inte fungerade längre, säger Andreas Persson, jurist på LKF.

Försäkringskassan menar att Annas typ av ersättning i regel minst tar fem månader att handlägga. Detta då många de får in många ansökningar och utredningen tar tid. 

–Det kan ta ännu längre tid om det saknas nödvändiga underlag som till exempel läkarutlåtande, säger Lotta Jernström, pressekreterare på försäkringskassan

Anna heter egentligen något annat men har valt att vara anonym.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se