Tornevall Networks

Författare må vara mästare på ord, men mot verklighetens läckande stugtak och getingbon står de sig ofta slätt. Fallet kan bli lika komiskt som brutalt, skriver DN:s Åsa Beckman.

Den 1 juli kommer en ny lag mot psykisk misshandel. I HD:s granskning ”Det osynliga våldet” berättar kvinnor i Landskrona om hur de utsatts. My Roman Fagerlind läser Niels Franks omtalade bok ”Fan ta dig” – och kastas tillbaka till minnen av en våldsam relation.

Sommaren är en chans för barn att utforska nya världar och lämna vardagens rutiner. Kanske upptäcka sig själva på nytt? Bibliotekarien Petra Glans tipsar om fem drabbande sommarböcker för blandade åldrar.

När den allmänna tandvårdsförsäkringen infördes 1974 var en viktig tanke att främja förebyggande tandvård. Målet var inte bara att behandla sjukdom utan att förebygga den. Under senare år har emellertid fokus successivt förskjutits mot ersättning för reparativ vård.

Den statliga utredningen ”När behoven får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” (SOU 2021:8) utgör en del av underlaget för TIO-tandvårdens tillkomst. Rubriken är missvisande. Tandvården blir inte mer jämlik av reparationer.

Problemet är att utredningen, och därmed TIO-tandvården,  i hög grad koncentrerar sig på kostnaderna för tandreparationer medan den förebyggande tandvårdens betydelse hamnar i bakgrunden. Därmed minskar reformen de ekonomiska förutsättningarna för tandvårdens yrkesgrupper, särskilt för dem som bär upp stora delar av det förebyggande arbetet, framför allt tandhygienister och tandsköterskor med förebyggande inriktning.

Reformen minskar de ekonomiska förutsättningarna för tandvårdens yrkesgrupper, särskilt för dem som bär upp stora delar av det förebyggande arbetet, framför allt tandhygienister och tandsköterskor med förebyggande inriktning.

Förebyggande tandvård är det mest effektiva sättet att minska skillnader i munhälsa mellan olika grupper i samhället. Att reparera skador som redan har uppstått förbättrar individens situation, men det minskar inte risken för att nya skador uppkommer. TIO-tandvårdens inriktning enbart på begränsade reparationer är ingen reform, bara ett sätt att öka ojämlikheten i tandvården.

Enligt Socialstyrelsens ”Statistik om tandhälsa 2025” avstår en betydande del av den vuxna befolkningen från regelbunden tandvård. Det handlar om miljontals människor. Orsaken är bristande jämlikhet och/eller att de på grund av okunskap upplever sig vara friska och inte ser något omedelbart behov av behandling. Samtidigt vet vi att sjukdomar i munnen utvecklas långsamt och att tidiga insatser förebygger omfattande och kostsamma behandlingar senare i livet.

Miljontals människor avstår från regelbunden tandvård.

Dålig munhälsa är dessutom inte en isolerad fråga. Forskningen visar samband mellan sjukdomar i munhålan och flera allvarliga allmänsjukdomar. Därför är god munhälsa inte bara en tandvårdsfråga utan också en viktig folkhälsofråga.

Om fler människor ska efterfråga förebyggande tandvård måste trösklarna sänkas. Ett alternativ är att successivt närma tandvårdens avgiftssystem till sjukvårdens, där patienten betalar en begränsad besöksavgift medan samhället tar ett större ansvar för de långsiktiga kostnaderna. Samtidigt behöver tillgängligheten öka och resurserna för förebyggande vård byggas ut.

Här finns ett betydande kapacitetsproblem. Sverige har redan idag brist på tandhygienister i förhållande till de behov som finns. Om målet är att fler människor regelbundet ska delta i förebyggande vård kommer utbildning och rekrytering av tandhygienister att behöva öka kraftigt under kommande år, och tandsköterskor med inriktning på förebyggande vård behöver få egen legitimation.

TIO-tandvården riskerar i stället att skapa ett moment 22. Förebyggande vård ges inte samma prioritet som reparativ vård, vilket begränsar efterfrågan.  Begränsad efterfrågan motiverar i sin tur inte de resursförstärkningar som  behövs för att förbättra befolkningens munhälsa.

Detta står i kontrast till den inriktning som länge har förespråkats av forskning, profession, myndigheter och folkhälsoarbetet. Tandvårdslagen, Socialstyrelsens riktlinjer och de nationella folkhälsomålen betonar alla vikten av förebyggande insatser.

Sverige behöver därför en tandvårdsreform som sätter munhälsan i centrum. Målet bör inte, som i TIO-tandvården, bara vara att minska kostnaden för reparationer när sjukdom redan har uppstått. Det viktigaste målet bör vara att öka antalet människor som förblir friska. En sådan omställning kommer att ta tid och kräva långsiktiga investeringar i kompetens, tillgänglighet och förebyggande arbete. Men det är den vägen som leder till bättre hälsa, lägre samhällskostnader, minskad belastning på sjukvården och en verkligt jämlik tandvård.

Sylve Qvillberg     

Det som började med stormen Johannes riskerar nu att utvecklas till ett betydligt större problem. När över elva miljoner kubikmeter skog blåste omkull under vintern skapades samtidigt idealiska förhållanden för granbarkborren. De nedfallna granarna fungerar som en perfekt barnkammare för insekten. Där kan barkborrarna lägga sina ägg och utvecklas ostört under sommaren. Skogsstyrelsen följer utvecklingen noga i de hårdast drabbade områdena i Dalarna, Gävleborg och Västernorrland. Kan sprida sig till frisk skog Det största orosmomentet är inte de redan nedfallna träden, utan vad som händer nästa år. Om populationen av granbarkborrar växer sig tillräckligt stor kan de lämna vindfällena och börja angripa levande granar.

– Försvagade träd är det som de angriper i första hand. Men om populationen av granbarkborren blir för stor kommer de även att ge sig på stående skog och försöka föröka sig där, säger Magnus Martinsson.

Tidigare utbrott har visat vilka konsekvenser det kan få. Efter torksomrarna 2018 drabbades stora delar av landet av omfattande barkborreskador. Sedan dess uppskattas förlusterna för svenska skogsägare till omkring 14 miljarder kronor. Hanarna kommer först På de stormfällda träden syns redan tydliga tecken på aktivitet. Små hål i barken avslöjar att de första barkborrarna har anlänt.

– Det verkar bara vara hanarna som har kommit hit än. Det är hanarna som borrar sig in och gör en liten kammare där de vill para sig med honorna, säger Magnus Martinsson.

När honorna lockas till trädet börjar nästa fas i insekternas livscykel. Därefter utvecklas larverna under barken innan en ny generation barkborrar lämnar trädet senare under sommaren. Granens försvar räcker inte alltid Normalt har granen ett eget försvar mot angreppen. När barkborren borrar sig in försöker trädet pressa ut kåda för att dränka insekterna. Men försvagade träd har svårare att stå emot. Och om många barkborrar angriper samtidigt kan även friska granar ge vika.

Det är därför skogsägare nu uppmanas att snabbt ta hand om stormfälld skog.

– Nu är de inne i trädet som vi står vid här. Om sju till åtta veckor ungefär är de nya granbarkborrarna färdigutvecklade. Hinner man få ut virket innan dess kan de oskadliggöras och då minskar risken för att det blir en explosion nästa år, säger Magnus Martinsson. Oväntad detalj om skogens värsting Trots sitt rykte som en av skogsbrukets värsta skadeinsekter har granbarkborren en betydligt mer oväntad sida. Den går faktiskt att äta. Rostad med lite salt beskrivs den ibland som ett proteinrikt snacks. Något som Magnus Martinsson själv har testat.

– Jag har provat, men det är inget jag rekommenderar. Det var inte särskilt gott, säger han.

EAST RUTHERFORD. Resultatet blev visserligen 1–1. Men brasilianska journalister jämför redan sitt lags insats mot Marocko med 1–7-förlusten mot Tyskland 2014. Riktigt så illa var det inte. Men de fyrfaldiga mästarna såg stundtals ut som… ett visst annat gulklätt landslag.

Svarta krigsrubriker kan få världen att kännas mörk – och det är inte bara en känsla.

Lantbrukaren Tobias Ivarsson i Hjärnarp har gått från konventionellt lantbruk till en metod där djuren flyttas mellan betesfållor – allt för att efterlikna naturens egna kretslopp och skapa en mer hållbar gård.