Tornevall Networks

En man i 50-årsåldern åtalas för att ha kört för fort i Salatrakten i samband med en resa i påsk tidigare i år, rapporterar P4 Västmanland. Mannen ska ha kört 156 kilometer i timmen på en 80-väg. Samtidigt befann sig mannens familj i bilen. I förhör med polisen uppgav mannen att han ska ha kört om tre till fyra bilar i ett svep och att det var mer tryck i bilen än vad han förväntade sig.

Misstanken: Antänd

Deadline för vapenvilan mellan USA och Iran närmar sig. Enligt Donald Trump lär den inte förlängas utan ett nytt avtal. Samtidigt säger källor till CNN att presidenten själv kan ha förstört chanserna till samtal.

Bilden av en idrottsrörelse som är till för alla börjar tyna bort.

Enligt en ny rapport från Centrum för idrottsforskning (CIF) blir det allt dyrare för barn att ägna sig åt idrott. Upp emot 60 000 spänn om året får man hosta upp om ett barn ska ägna sig åt fotboll i en akademi. Summan sticker iväg än mer om man räknar in alla turneringar och cuper som ungarna förväntas delta i.

Vän av ordning kanske vill invända och påpeka att långt ifrån alla barn har som ambition att spela i någon av de större klubbarnas fotbollsakademier. Och visst är det så.

Akademierna ägnar sig ofta åt selektering i ung ålder, att de barn med störst talang väljs ut och ges mer tid för att utvecklas individuellt.

Dessutom tycks föräldrar ställa allt högre krav på att just deras barn hela tiden ska få det bästa. Då ökar också förväntningarna på föreningarna att professionalisera och se till att plocka in tränare som arvoderas för att träna barnen. Avgifterna höjs och plötsligt blir allt dyrare.

Alla kan inte bli nya Isak

Idrottsrörelsen handlar i grunden inte om att varenda unge som börjar sparka på en boll ska bli en ny Alexander Isak. Man måste få hålla på med en sport bara för att man tycker det är kul, lära sig vikten av att samarbeta mot gemensamma mål eller att få ett meningsfullt sammanhang.

Idén om breddföreningar där alla är välkomna börjar sakta tryckas undan till förmån för akademierna.

Men även för de barn och föräldrar som inte vill vara en del av akademivärlden hopar sig mörka moln på horisonten.

Dubbelt så dyrt

Enligt en annan rapport som gjordes av Riksidrottsförbundet häromåret framgår det fler dystra siffror kring barns idrottande. De senaste 20 åren har det blivit mer än dubbelt så dyrt för barn att idrotta. I snitt kostar det 800 kronor i månaden för ett barn att utöva någon sport.

Det är otänkbara pengar för de föräldrar som redan sliter med att hålla sig flytande efter senaste årens kostnadschock.

Dessutom tycks vi ha ignorerat det faktum att idrottsföreningar är en del av samhället som kan förebygga och skydda oss mot brottslighet.

Kristersson pengar försvann

Inför valet 2022 lovade statsminister Ulf Kristersson (M) att öronmärka pengar till idrottsrörelsen. 250 miljoner kronor om året skulle betalas ut till föreningslivet. Kristersson ansåg att pengarna var en viktig del i att bryta just nyrekryteringen till gängen.

Sedan vann han valet. De där årliga pengarna på 250 miljoner till idrottsföreningarna uteblev.

Anpassar sig efter marknadslogik

Som samhälle får vi nog börja uppdatera synen på barns idrottande och ta den debatten på allvar. Det är även något som CIF trycker på i sin rapport. Man ser gärna att den nyliberala synen på idrottande upphör. När idrottsrörelsen alltmer anpassar sig efter en marknadslogik förlorar man de grundläggande värdena kring vad allt faktiskt handlar om.

Det tycks inte längre vara viktigt att idrottsrörelsen är en del i att fostra goda samhällsmedborgare som förstår att vi är beroende av varandra för att drivas framåt. Vad hände med en idrottsrörelsen som finns till för alla?

I en nyliberal värld är storleken på plånboken viktigare än sånt där flum.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

”Qvinnan som trädgårdsodlare? Ja Hvarför, icke?” sa en gång Fredrika Bremer-förbundets Sophie Adlersparre. På Sofiero visas nu en utställning om dessa kvinnliga föregångare – och en utställning om blomsterförädling. Härligt ambitiöst! tycker Jenny Maria Nilsson.

Av de nära 16 000 bostäder som har tillkommit i skånska kommuner under den här mandatperioden, sedan 2022, är inte ens var tjugonde bostad villa eller radhus med äganderätt.

I antal dominerar Malmö, tillsammans med Lund och Helsingborg, nytillkomsten av bostäder. Nära två tredjedelar av de nya bostäderna finns i de tre största städerna. I Malmö och Helsingborg gäller det till största delen bostadsrätter medan det i Lund framför allt är nya hyresrätter som kommit till.

Malmö har flest nytillkomna bostäder i alla upplåtelseformer. Men om förändringen däremot räknas i procent så är det mindre kommuner som expanderat mest:

Total ökning av bostäder mellan 2022 och 2025 i procent

Staffanstorp, 5,4 procent

Lund, 5,3 procent

Kävlinge, 4,9 procent

Båstad, 4,2 procent

Höganäs, 3,7 procent

I toppkommunen Staffanstorp består två tredjedelar av de nya bostäderna av bostadsrätter, främst i Hjärup.

Eric Tabich (M), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Staffanstorp, menar att det inte finns någon politisk styrning när det gäller vilka upplåtelseformer som byggs. Han tror mer att övervikten av bostadsrätter i kommunen handlar om att räntorna för bolån var låga under flera år i början av 2020-talet, vilket gjorde det mer lönsamt att bygga bostadsrätter.

Framöver ser han gärna andra former av byggande.

– Framåt ser vi ett behov av en bättre balans, där vi stärker möjligheterna för fler att äga sitt boende, till exempel genom småhus och andra former av äganderätt, säger Eric Tabich.

I Kävlinge är det däremot till största delen hyreslägenheter som har tillkommit under mandatperioden – något som motsvarar hållningen i kommunens översiktsplan, som säger att en blandning av upplåtelseformer är önskvärd. Kävlinge består fortfarande till 60 procent av villor och radhus.

Anders Malmströmanders.malmstrom@skanesfolkblad.se

Så byggs det i skånska kommuner – klicka på kartan

#hotspot-23484 .hotspots-image-container, #hotspot-23484 .leaflet-container { background: #efefef }

#hotspot-23484 .hotspots-placeholder { background: #2E2D29; border: 0 #2E2D29 solid; color: #DFEBE5; }

#hotspot-23484 .hotspot-title { color: #ffffff; }

#hotspot-23484 .hotspot-default { stroke-width: 2; fill: #ffffff; fill-opacity: 0; stroke: #ffffff; stroke-opacity: 0; } #hotspot-23484 .hotspot-default:hover, #hotspot-23484 .hotspot-default:focus-visible, #hotspot-23484 .hotspot-default.hotspot-active { fill: #3CA2A2; fill-opacity: 0.71; stroke: #235B6E; stroke-opacity: 1.01; } #hotspot-23484 .leaflet-tooltip, #hotspot-23484 .leaflet-rrose-content-wrapper { background: #2E2D29; border-color: #2E2D29; color: #DFEBE5; }

#hotspot-23484 a.leaflet-rrose-close-button { color: #ffffff; }

#hotspot-23484 .leaflet-rrose-tip { background: #2E2D29; }

#hotspot-23484 .leaflet-popup-scrolled { border-bottom-color: #DFEBE5; border-top-color: #DFEBE5; }

#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-top:before { border-top-color: #2E2D29; }

#hotspot-23484 .leaflet-tooltip-bottom:before { border-bottom-color: #2E2D29; } #hotspot-23484 .leaflet-tooltip-left:before { border-left-color: #2E2D29; } #hotspot-23484 .leaflet-tooltip-right:before { border-right-color: #2E2D29; }

Se alla kommuner

Vellinge +346 bostäder (2,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är från 1960–1980.

Malmö +5 626 bostäder (3,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar kraftigt i hela beståndet. Den största andelen är från 1960–1980.

Burlöv +171 bostäder (2,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen domineras av flerbostadshus i tät bebyggelse. Den största delen är uppförd under 1960–1980.

Kävlinge +632 bostäder (4,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande och blandad. Den största delen är från 1960–1980.

Lomma +282 bostäder (2,9 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är hög och modern. Den största andelen är från 2000–.

Landskrona +337 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar och mycket är äldre bebyggelse. Tyngdpunkten ligger före 1960.

Helsingborg +1 169 bostäder (1,6 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Flerbostadshus dominerar tydligt och beståndet är varierat över tid. Den största andelen är från 1960–1980.

Höganäs +440 bostäder (3,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar, men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är byggd efter 2000.

Ängelholm +373 bostäder (1,8 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter är tydlig. Den största delen är från 1960–1980.

Båstad +333 bostäder (4,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Beståndet är småhusdominerat men med tydlig nyproduktion i kustnära lägen. Den största andelen bostäder är från 2000–.

Örkelljunga -16 bostäder (-0,3 %). Byggt fåtal hyresrätter men förlorat fler äganderätter. Småhus dominerar tydligt. Den största delen är från före 1960.

Hässleholm +400 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men det finns ett stort inslag av lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.

Osby +14 bostäder (0,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men beståndet växer långsamt. Tyngdpunkten ligger före 1960.

Östra Göinge –62 bostäder (–1,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt (men netto minskning totalt). Beståndet domineras av småhus och äldre bebyggelse. Den största delen är uppförd före 1960.

Kristianstad +230 bostäder (0,5 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar i ett stort och varierat bestånd. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.

Bromölla +3 bostäder (0,1 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet är relativt stillastående och består av både småhus och flerbostadshus. Tyngdpunkten ligger i perioden 1960–1980.

Simrishamn +98 bostäder (1,0 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Småhus dominerar tydligt. Tyngdpunkten ligger före 1960.

Ystad +206 bostäder (1,3 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Blandat bestånd men med stark småhusdominans. Tyngdpunkten ligger före 1960.

Skurup +138 bostäder (2,0 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktion av lägenheter syns. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.

Trelleborg +147 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men lägenheter utgör en stor del. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.

Svedala +232 bostäder (2,7 %). Mest byggt: småhus, bostadsrätt. Småhus dominerar med tydlig tillväxt. Den största andelen är från 1960–1980.

Sjöbo +59 bostäder (0,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. En av de mest småhusdominerade kommunerna. Den största delen är byggd före 1960.

Tomelilla +84 bostäder (1,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men nyproduktion är begränsad. Tyngdpunkten ligger före 1960.

Hörby +89 bostäder (1,2 %). Mest byggt: småhus, äganderätt. Beståndet domineras starkt av småhus. Den största andelen är från före 1960.

Höör +189 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Småhus dominerar men med viss nyproduktion. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.

Lund +2 934 bostäder (5,3 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Flerbostadshus dominerar och nyproduktionen är mycket hög. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980, men högt byggande efter år 2000 också.

Staffanstorp +548 bostäder (5,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, bostadsrätt. Småhus dominerar men nyproduktionen är omfattande. Den största delen är från 1960–1980.

Eslöv +466 bostäder (3,2 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Kommunen har ett blandat bestånd med både småhus och lägenheter. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.

Svalöv +22 bostäder (0,4 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt och bostadsrätt. Småhus dominerar och nyproduktionen är knapp. Tyngdpunkten ligger före 1960.

Bjuv +161 bostäder (2,5 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Beståndet består av en blandning av småhus och flerbostadshus, men med tydlig tyngd i efterkrigstidens utbyggnad. Den största delen av bostäderna är byggda under 1960–1980.

Åstorp +113 bostäder (1,7 %). Mest byggt: flerbostadshus, hyresrätt. Blandat bestånd med tydlig efterkrigskaraktär. Tyngdpunkten ligger i 1960–1980.

Klippan -1 bostad (0 %). Byggt villor men mist hyresrätter. Beståndet är blandat men småhus utgör en stor del. Den största andelen är från 1960–1980.

Perstorp +10 bostäder (0,3 %). Byggt hryesrätter men förlorat villor. Flest småhus men flerbostadshus utgör nästan halva beståndet. Den största delen är från 1960–1980.

Mikael Mery Karlsson skriver i Skånes Folkblad (11/4) om Israels blockad och hur den enligt honom kontrollerar allt som kommit in och ut ur Gaza sedan 2007.

Det tål att tänkas på att Hamas, trots denna blockad, lyckats smuggla in tiotusentals raketer och så mycket vapen att de själva valde att initiera och fortsätta kriga mot en av världens starkaste militärmakter i hela två år. Man vill inte ens tänka på hur många fler oskyldiga israeler de hade dödat den 7 oktober 2023 om de innan dess haft möjlighet att ta in vapen utan dessa hinder.

Dessvärre tänker vissa av aktivisterna på konvojerna som Karlsson lovordar inte så. De efterfrågar istället ”global intifada” och att väpnad revolution är den bästa vägen framåt.

Detta innebär fler självmordsbombningar, fler massakrer mot israeliska kibbutzer och ytterligare eskalering av konflikten. Det är motsatsen till fred.

Aftonbladet och Expressen granskade förra året vilka som deltagit i och organiserat dessa konvojer. En av de som stod Greta Thunberg närmast, Thiago Avila, utgör urtypen för den form av vålds- och revolutionsromantik som är vanlig i denna rörelse. Han har sagt att han inspireras av Hizbollahs tidigare ledare Hassan Nasrallah. Avilas status i dessa kretsar gjorde att han var en av runt 100 influencers som bjöds in till Nasrallahs begravning (som han också deltog i).

Flera personer i styrgruppen bakom Greta Thunberg och flottiljen har därutöver hyllat och haft samröre med terrorgrupper som Hamas, PFLP och Islamiska Jihad. En av dem deltog i en aktion i Stockholm där de riktade dödshot mot Mahmoud Abbas.

Denna revolutionsromantik går hand i hand med målet för dessa konvojer. I vissa PR-insatser, som Karlssons debattartikel, vill man gärna beskriva ändamålet som humanitärt. Men i själva verket har denna rörelse, i vissa sammanhang, själva sagt att de inte alls vill konkurrera med det arbete som FN och diverse biståndsorganisationer utför.

Denna revolutionsromantik går hand i hand med målet för dessa konvojer.

Det ”enda målet” är att bryta blockaden. Att bryta blockaden är förstås en nödvändighet för att dessa terrorgrupper, ”frihetshjältar” i deras ögon, ska kunna beväpnas och utföra nya angrepp.

Den typen av smuggling har palestinska grupper, såväl under Arafats tidigare styre som Hamas, ägnat sig åt i decennier – ofta med Iran som förmedlare av alla dessa vapen. Tänk vad det palestinska samhället hade kunnat blomstra om inte alla dessa miljarder lagts på att bygga terrortunnlar och på att beväpna Hamas.

Vad gäller viljan att leverera basala förnödenheter så har konvojerna under årens lopp inte visat något som helst intresse i att deras förnödenheter hade kunnat transporteras in landvägen via lastbilar (vilket de erbjudits). De undanhåller också allt som oftast att Gaza gränsar även mot Egypten, en gräns som under alla dessa år alltså inte alls kontrollerats av Israel.

Revolutionsromantiken går också hand i hand med en, för deras skull, behövlig svartvit syn på konflikten. Karlsson skriver att Gazaborna är ”flyktingar som flytt undan Israels tidigare krig”. I själva verket har Hamas (och liknande grupperingar tidigare i historien) utfört den typen av krigshandlingar gång på gång, om än inte av sådan magnitud som de gjorde på en enda dag 2023. Detta undanhålls som regel i det antiisraeliska ”narrativet”.

Revolutionsromantiken går också hand i hand med en, för deras skull, behövlig svartvit syn på konflikten.

Karlsson pratar om att lösa grundproblemet i konflikten, och Hamas är förstås ett av dessa. Ändå yppar han inte ett ord om dem.

Visst ska Palestina befrias. Kriget har varit fruktansvärt. Men Palestina måste också befrias från Hamas – för israelernas skull såväl som för palestiniernas.

Kristofer Åbergordförande för Socialdemokratiska Israelvänner

Dömda brottslingar ska inte placeras i samhällstjänst där de riskerar att komma i kontakt med barn.

Dömda brottslingar ska inte placeras i samhällstjänst där de riskerar att komma i kontakt med barn.

Ortsbornas filmer • Se smällarna i natt