Tornevall Networks

Ukraina har börjat använda en ny generation drönare i kriget, enligt uppgifter från ryska myndigheter och militärer. Drönarna kallas för ”marsianer” och ska vara svåra att upptäcka, svåra att störa och kunna flyga längre än tidigare modeller. Det rapporterar den ukrainska tidningen Kyiv Post. – Fienden har börjat använda nya drönare kallade ”marsianer”, som tyvärr har en hastighet på upp till 300 kilometer i timmen. De flyger inte längre under operatörsstyrning utan styrs av artificiell intelligens, säger Ivan Prikhodko, borgmästare i den ryskockuperade ukrainska staden Horlivka, som uppges ha attackerats av de nya drönarna. Enligt Prikhodko ska drönarna vara svåra att upptäcka och slå ut med elektronisk krigföring och inte fångas upp av drönardetektorer. Överstelöjtnant Johan Huovinen förklarar att det kan bero på att drönarna inte behöver ha ständig kontakt med en operatör eller externa nätverk. – Ryssland stänger ofta ner mobilnäten som ett skydd, eftersom många drönare navigerar via mobilmaster. Den här typen av drönare kan antagligen fungera genom en starkare AI-motor och ett inbyggt navigationssystem, säger han. Ukraina före Ryssland tekniskt Det innebär att drönarna kan fortsätta flyga även i områden där mobilnät slagits ut eller förstörts. Hur stor betydelse den nya tekniken får är fortfarande svårt att säga. – Mycket beror på vad drönarna kostar att tillverka. Jag skulle säga att det här är en del i den här AI-utvecklingen som kommer. Jag har inte sett den här typen av AI ännu i attackdrönarna, jag har bara sett det i jaktdrönare. Det här är lite obevandrad mark ännu, säger han. – Det visar att Ukraina ligger långt fram, längre fram än Ryssland i dagsläget. På något sätt känns det som Ukraina har tagit ett tekniskt steg där de visar att de ligger före oss européer. Därför pratar Ryssland om det Anledningen till att Ryssland talar öppet om Ukrainas drönarframgång är tydlig, enligt Huovinen. – Det är sannolikt en del av psykologisk krigföring. Man vill visa att man vet vad Ukraina gör och att man försöker hitta motåtgärder. Samtidigt letar man troligen efter var systemen tillverkas för att slå mot produktionen, säger han. Om uppgifterna stämmer kan drönarna ge Ukraina ett övertag. – Det ger Ukraina ytterligare ett system som kan slå lite djupare. Ryssland har sannolikt inget omedelbart motmedel mot det här, säger han.

En person förd till sjukhus

Stor polisinsats i området

Ungdomsidrotten blir dyrare och mer kommersialiserad, enligt en ny rapport från Centrum för idrottsforskning (CIF). Utredaren Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, ser en utveckling där det blivit prestigefullt för föräldrar att få in barnen i en fotbollsakademi. – Man är beredd att lägga väldigt mycket pengar på det och prioritera bort annat för att nå dit. Sätter press på barnen Rapporten beskriver hur kostnaderna pressar barnen till att prestera och gör dem rädda för att bli bortgallrade. Johan R Norberg menar att det kan påverka hur barnen spelar. – Det är viktigare att du lyckas än laget, och risken är att du väljs bort om du hjälper andra att prestera bra. Då blir det problematiskt om lagkamraten gör mål och till slut vill ingen vara back. Enligt rapporten kan det kosta 50 000–60 000 kronor per år för att ha ett barn i en akademi. Summan kan bli ännu högre när föräldrar också behöver betala för tränarnas resor till cuper och läger. – Tränarna sitter på mandat kring vilka barn som ska spela och då har föräldrarna inget val, säger Johan R Norberg. Svårt att stå emot Olof Lundh, krönikör på TV4 och Fotbollskanalen, säger att trenden speglar samhället i stort och att fotbollen blir en oundviklig del av utvecklingen. – Man har tidigare sett inom ishockeyn att det sker en socioekonomisk rekrytering. Nu sprider det sig till fotbollen som tidigare varit en tillgänglig sport. Han menar att marknaden fått allt mer att säga till om inom fotbollen. – Vi ser klubbägare som å ena sidan berättar hur stolta de är över bredden i sina ungdomslag, samtidigt som de säljer spelare med stor vinst så fort de kan. ”Som att ha en Ferrari på uppfarten” En pappa i studien beskriver att ha ett barn i en akademi knuten till en stor fotbollsklubb som ”att ha en Ferrari på uppfarten”. Till slut blir satsningen minst lika viktig för föräldrarna som för barnen. – Jag tror att föräldrarnas vilja alltid har funnits men nu ses det som mer okej att pumpa in pengar för att ens barn ska lyckas, säger Olof Lundh. Under torsdagen lämnas rapporten över till regeringen. Johan R Norberg hoppas att den kan leda till förändring. – Vi måste börja prata om det här och ta det på allvar. Vi vill att folk både ska bli inspirerade och provocerade, för alla idrotter bör tänka på detta.

Nya avslöjanden kring den brittiske diplomaten Peter Mandelson har fått fart på avgångskraven mot premiärminister Keir…

Rögle är i SM-final – mot Skellefteå. Med minsta möjliga marginal och efter videobedömning godkändes Fredrik Olofssons mål och det blev helt avgörande. I slutet hade Växjös Lucas Elvenes en puck inne, men det dömdes bort.

Epsteinkopplade toppdiplomaten Peter Mandelson misslyckades med säkerhetsprövningen – men fick ändå jobbet som Storbritanniens USA-ambassadör. Nu anklagas premiärminister Starmer för att ha vilselett parlamentet och oppositionen kräver hans avgång.

Hovet: Går inte att återställa kontot

Under ett dygn skickade en profilerad forskare och debattör över hundra hotfulla och aggressiva meddelanden till…

Kyrkoherden Henrik Roos gör i kväll entré på förrädiska Häringe slott. I lek och spel, som i ”Förrädarna”, där man kommer överens om att ljuga eller luras, tycker han att det är helt okej.

– I verkliga livet är det en helt annan sak, säger Henrik Roos till TV4 Nyheterna.

– Det beror på kontexten, men överlag är det olämpligt att ljuga. ”Finns en del som tycker att det är lite olämpligt” Hans medverkan i tv-programmet, som går ut på att ljuga och bedra, har fått ett par kollegor att höja på ögonbrynen. – Jag vet att det finns lite olika åsikter. Jag tror att de allra flesta tycker att det är en ganska kul grej. Sen vet jag också att det finns en del som tycker att det är lite olämpligt, säger Henrik Roos. Prästen är en person som tänker efter vad folk tycker och tänker om honom. Men just i det här sammanhanget har Henrik Roos inga problem – det är ju trots allt en lek. – Oavsett vad man gör i livet och tillvaron finns det folk som har åsikter, säger han. Spoilervarning Innan du läser vidare vill vi varna för spoiler.

Henrik Roos är nämligen den första som ryker. Varför det hände vet bara den hemliga förrädaren.

– Ni missade ju min plåga, hur det hade varit om jag tvingats att ljuga, säger han.

– Jag måste på något vis ha framstått som lite scary. Kanske som att jag har någon slags hemlig förmåga att kunna skilja lögn från sanning på ett extraordinärt vis. Väldigt surt, för det hade varit roligt att spela vidare.

På slottet finns det en psykolog som deltagarna kan prata med om spelet blir för intensivt. En präst har ju också lite den funktionen, och om spelarna hade vänt sig till Henrik Roos får tittarna aldrig veta.

– Som person är jag ganska inlyssnande och försöker möta folk på ett bra sätt, oavsett vilket sammanhang jag är i. Hade jag varit kvar hade jag självklart försökt stötta och peppa folk.