Tornevall Networks

Kvinna gripen för mordförsök i Linköping, samtliga åtalade frias efter dödliga hissolyckan, minderårig flicka utreds för att ha filmat och spridit klipp på mördad pojke och hovrätt river upp friande dom mot polis.

Regeringen har ”precisionsbombat” folkbildningen, enligt Socialdemokraternas nye kulturpolitiske talesperson Björn Wiechel. Nu vill han återställa nedskärningarna — och varnar för högerns plan att låta näringslivet ta över statens roll för finansieringen av kulturen. – En privat mecenat kan känna så här: Nä, nu tappar jag peppen. Jag sponsrar en opera i Sydney istället.

Av: Elin Lucassi

Samtliga frias i målet om hissolyckan i Sundbyberg, där fem arbetare miste livet. Det är tydligen sådant som händer.

The funds went to legal defense and security, according to the family and the founder of GiveSendGo, the fundraising platform the family used.

Mönstret är oförmågan att sätta gränser mellan det privata och det offentliga.

På 1990-talet lanserade den brittiske konservativa premiärministern John Major kampanjen ”Back to Basics”. Syftet var att återupprätta ”moral”, anständighet och respekt för lagen.

Men kampanjen slog tillbaka. För sedan kom det ena avslöjandet efter det andra. Rader av konservativa ledande politiker som hade utomäktenskapliga relationer eller hade fått betalt för att lobba. Det blev en lång utförslöpa till den konservativa valförlusten 1997. Den hade säkert inträffat ändå. Men skandalerna satte ändå bilden av en regering på fallrepet.

Håller Ulf Kristersson på att drabbas av något liknande? Frågan är relevant eftersom en rad historier och avslöjanden dessutom handlar hans eget och hans hustrus, Birgitta Eds, omdöme.

Frågan gäller gränsdragningen

Vad är det som triggar skandaler av det här slaget? I Majors fall var det diskrepansen mellan retoriken och praktiken. Skandaler uppstår ju ofta i den där skärningspunkten, när det gnisslar mellan ideal och verklighet. Hade den så kallade ”Tobleroneaffären” blivit lika stor om inte Mona Sahlin sagt att ”godiset är slut”?

Kan Ulf Kristerssons budskap om att vara varsam med skattebetalarnas pengar eller Birgitta Eds frekventa bruk av prästkragen spela en roll här? Avslöjandena kokar ner till frågan om gränsdragningen mellan det offentliga och det privata. Den verkar kort sagt inte alldeles glasklar och ställer frågor som rör det personliga omdömet.

Den mest uppseendeväckande exemplet är förstås utnämningen av Henrik Landerholm till nationell säkerhetsrådgivare. Han är nära vän till Ulf Kristersson allt sedan ungdomsåren. Det här var en personlig och politisk utnämning till en nyinrättad opolitisk tjänst i statsrådsberedningen. Dessutom gjordes han till chef för ett stort nyinrättat kansli, stort som ett medelstort departement.

Utnämningen och konstruktionen kan alltså i sig diskuteras. Och det blev inte bättre av att Landerholm tvingades avgå efter flera personliga försummelser. Bland annat glömde han kvar hemligstämplade dokument med känslig säkerhetspolitisk information på en kursgård utanför Stockholm.

Gråzon som bör undvikas

Andra exempel kan på ytan tyckas triviala, tagna var för sig. Ett par av dem rör statsministerns boende i Sagerska huset, ett boende som kommer med ämbetet. Brigitta Ed har bjudit in till middagar för friskolan Europaskolan i Sagerska. Hon är själv styrelseledamot i Europaskolan, som verkar i Strängnäs där familjen Kristersson/Ed har sitt privata boende.

Att ordna middagar för en friskola i statsministerns eget boende är träda in i en gråzon, som bör undvikas. Detta arrangemang är inte heller kopplat till Ulf Kristerssons offentliga roll.

Vidare har det visat sig att Brigitta Ed använt konsulter för olika inköp till Sagerska. Konsulter som har kostat tre gånger så mycket som själva inköpen. En brödspade som kostade 675 kronor, summerade med konsultarvodet till 2.363 som staten och skattebetalarna fick betala. Kanske är detta en i sammanhanget liten detalj. Men djävulen sitter i detaljerna, även den moraliska dimensionen.

Statsministern förfogar också över Harpsund. Där har Brigitta Ed ansett att staten bör ha ett hönshus (egna ägg till frukost?) och starta en biodling. Harpsund ägs av staten. Etiketter till honungsburkar skulle formges. Efter att saken avslöjades har familjen själv betalat kostnaden för hönshuset. Och Statens fastighetsverk har sagt nej till biodlingen. Kanske påminde något statsministerpartiet om att Moderaterna annars anser att staten inte ska konkurrera med privata aktörer.

Eller så stöp det på vem som ska sköta bina och hönsen? För inte tänkte väl Ulf Kristersson och Birgitta Ed sig att de själva skulle ta sig an den arbetsuppgiften? Det här är inte någon stor ekonomisk skandal. Det är mönstret som är intressant, som vittnar om något problematiskt.

Privatpersoner äger huset

För några år sedan köpte Kristersson och Ed dessutom tillsammans med en personlig vän till familjen en stor herrgård i Sörmland. Vännen ska bo i en av flyglarna. Kristersson och Ed i den andra. I huvudbyggnaden ska det skapas utrymme för andlig utveckling och religiös retreat. Verksamheten ska bedrivas i stiftelseform. Delar av upprustningen har möjliggjorts genom volontärer som jobbat gratis. Dessa har värvats via nätet och bland vänner. I utbyte och som lockbete har delaktighet i ett intressant nätverk och möten på Sagerska erbjudits. Några av volontärerna har fått jobb i regeringskansliet, även om det inte finns bevis för att deras volontärsinsatser spelat in när de anställts.

Kanske betraktas allt detta som en god gärning, det handlar ju en att en verksamhet med religiösa syften ska etableras och utvecklas. Samtidigt är det privatpersoner (varav en är statsminister) som ytterst äger herrgården, marken och huset, som gynnas genom denna upprustning.

Måste hanteras med varsamhet

En pinsam detalj är att Aftonbladets reporter walraffade som volontär (genom ett AI-manipulerat foto) och fick till på köpet en förevisning av husen, inklusive paret Kristersson-Eds sovrum. Detta ställer frågor om säkerheten runt statsministern. Men det är klart, Ulf Kristerssons personliga vän Henrik Landerholm har ju tvingats avgå som säkerhetsrådgivare.

Det problematiska mönstret här är oförmågan att sätta gränser mellan det privata och det offentliga. Rör det sig om en gränslöshet och perspektivlöshet? En del makthavare inser ju inte att med ämbetet kommer makt som måste hanteras med varsamhet och klokskap. Dessa händelser är säkert inte olagliga i formell mening. Men risken för jäv bör i alla sådana här sammanhang stämma till eftertanke.

Slutomdömet blir därför att detta har varit olämpligt, och ett uttryck för dåligt omdöme. Om det vittnar om en grandios självbild kan man konstatera att sådant brukar straffa sig.

Håkan A Bengtsson

Inlägget Dåligt omdöme av Kristersson dök först upp på Dagens Arena.

53 procent av svenskarna tycker att en miljardärsskatt är ett bra förslag, enligt en ny undersökning av Verian. Nu är det upp till politiken – väger 4,3 miljoner svenskars åsikt tyngre än de 500 rikaste som skulle träffas av skatten?

Fattigdomen sprider sig som en löpeld. Enligt SCB lever 730 000 svenskar i materiell och social fattigdom, en fördubbling sedan 2021. Om det fortsätter i samma takt kommer 1 miljon svenskar leva i fattigdom inom tre år. Samtidigt har Oxfam visat att 46 dollarmiljardärer äger lika mycket som 8 miljoner svenskar.

Våra politiker har en tydlig utmaning – att minska ojämlikheten och öka rättvisan i skattesystemet. Med mindre än 100 dagar kvar till valet visar en ny undersökning av Verian, på uppdrag av Oxfam Sverige, att varannan svensk tycker att en miljardärsskatt för de med över 1 miljard svenska kronor i förmögenhet är ett bra förslag. Bland de som säger sig rösta på något av de fyra oppositionspartierna är siffran så hög som 77 procent.

Samtidigt som fattigdomen ökar har Sverige haft den snabbaste ökningen av förmögenhetskoncentration i OECD och har nu fler dollarmiljardärer per capita än USA. Nya siffror från Oxfam visar att deras förmögenheter, tillsammans, ökade med ungefär 204 miljoner dollar per dag senaste året, en ökning på 47,8 %.

Astronomiska obeskattade summor

Det är astronomiska, i det närmsta helt obeskattade, summor som skulle kunna bidra till att lösa samhällsproblem. Som jämförelse ökade svenska medellöntagares reallön med 5,7 procent från april 2024 till april 2025.

Det visar på en utveckling med några vinnare och allt fler förlorare, och där klyftan mellan de som har minst och de som har mest fortsätter att öka.

Det handlar om samhället och om livschanser. Fattigdom innebär att tvingas välja mellan att betala mat och räkningar, att vardagen präglas av kalla hem, social isolering och skulder. Det är förödande för barn i fattigdom som växer upp utan framtidstro, utan samma möjligheter som tidigare generationer.

De goda nyheterna är att det finns en stark folkvilja för att återföra resurser från miljardärerna till det gemensamma. Det svenska skattesystemet har en orättvis brist på progressivitet i toppen, vilket den franska nationalekonomen Gabriel Zucman nyligen visat.

I en intervju i Dagens Nyheter berättar Zucman att när man summerar moms, inkomstskatt och sociala avgifter i Sverige, så betalar arbetarklass, medelklass och övre medelklass ungefär 50–60 procent av inkomsten. Sedan sjunker det till omkring 20 procent för de superrika. Men för Sveriges ungefär 50 dollarmiljardärer, de 0,0005 procent rikaste svenskarna, sjunker den effektiva individuella inkomstskatten till nästan 0 procent.

Miljardärsskatt kan öka BNP med 1,4 %

Det borde få alla varningsklockor att ringa. För vad händer med ett samhälle där välfärden bärs av vanligt folk, medan miljardärerna slipper undan och fattigdomen ökar?

Att beskatta de svenskar som har tillgångar på över 1 miljard svenska kronor skulle – trots att det bara träffar drygt 500 hushåll – kunna dra in motsvarande 1,4 % av BNP (drygt 90 miljarder räknat på 2025 års BNP) till statskassan. En sådan miljardärsskatt skulle vara betydligt mer träffsäker än den gamla svenska förmögenhetsskatten som avskaffades för 20 år sedan, som träffade 200 000–300 000 individer och där de allra rikaste ofta undslapp på grund av en mängd undantag och kryphål.

Allt fler människor får det tuffare i Sverige. Samtidigt betalar de allra rikaste inte sin rättvisa andel i skatt. Politiken har en tydlig utmaning att ta tag i, och frågan är vems intressen de kommer låta väga tyngst – 4,3 miljoner svenskar eller 500 miljardärer? Vi vill ha ett löfte från partierna om att införa en miljardärsskatt. Vilka partiledare antar den utmaningen?

Suzanne Standfast, generalsekreterare, Oxfam Sverige

Hanna Nelson, skattepolitisk talesperson och policychef, Oxfam Sverige

Inlägget Ny undersökning: varannan svensk vill ha en miljardärsskatt dök först upp på Dagens Arena.

The rumor originated on a Facebook page that labels its content as satirical.

Facebook pages claimed that Streep and Ivanka Trump had an on-air encounter, but there's no evidence it occurred.

Social media users shared a meme in June 2026 claiming there was breaking news connecting the U.S. president to the late sex offender.