En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Jag har under flera år nu fått höra att Dagens ETC borde skämmas. Speciellt jag. Att min rapportering om kravallerna i Amsterdam har släpat all seriös journalistik som någonsin existerat rakt ner i smutsen. Kan det vara så illa? Dags att granska min egen utskällda artikel.
Jag har under flera år nu fått höra att Dagens ETC borde skämmas. Speciellt jag. Att min rapportering om kravallerna i Amsterdam har släpat all seriös journalistik som någonsin existerat rakt ner i smutsen. Kan det vara så illa? Dags att granska min egen utskällda artikel.
tilldelas Hylandpriset.
Sportkommentatorn Lasse Granqvist tilldelas Hylandpriset 2026.
Under sin över 30 år långa karriär har han kommenterat flera klassiska svenska idrottsögonblick, bland annat Tre Kronors vändning mot Finland i hockey-VM 2003 och Zlatan Ibrahimovics klack mot Italien i fotbolls-EM 2004.
I år är det tio år sedan Sara Danius meddelade att Nobelpriset i litteratur skulle gå till Bob Dylan. Tillkännagivandet kom som en bomb. En musiker? Debatten som följde var trist men kanske en nödvändig exeges av frågan: är musik verkligen litteratur? Självklart. På samma sätt som poesi och teater har en stark muntlig tradition, […]
I år är det tio år sedan Sara Danius meddelade att Nobelpriset i litteratur skulle gå till Bob Dylan. Tillkännagivandet kom som en bomb. En musiker?
Debatten som följde var trist men kanske en nödvändig exeges av frågan: är musik verkligen litteratur?
Självklart.
På samma sätt som poesi och teater har en stark muntlig tradition, har musiken det. Däremot är det sällan som den muntliga delen betonas i nobelsammanhang. Musik är ju trots allt någonting man lyssnar på: urkällan till texten är därför inget papper som gömmer sig i Dylans skrivbordslåda. Det är rösten. Därmed är orden och sången intrasslade i varandra.
Trots kontroversen öppnade priset ändå upp för att ytterligare någon artist kunde bli tänkbar i framtiden. Men vem förtjänar det? Här kommer några förslag.
39-årige Kendrick Lamar, född i Compton, Kalifornien, är den yngsta kandidaten på listan. Hans texter rymmer ett spektrum av erfarenheter men handlar framför allt om hans uppväxt som svart man i ett våldsamt USA. Textraderna genomsyras av denna verklighet: ”I come from a generation of pain, where murder is minor”, som han rappar på ”The Heart Part 5”. De breda penseldragen såväl som detaljerna och det poetiska arvet gör den Pulitzerbelönade rapparen till en självklar kandidat.
Låtar: ”Sing About Me, I’m Dying of Thirst” och ”The Blacker The Berry”.
Cocteau Twins-sångaren Elizabeth Fraser är känd för sin skimrande ljudbild, intuitiva sång och för att sätta känslor före logik, lite som musikens Gertrude Stein. ”When mama was moth, I took bulb form / Body electric / Writhe in vain”, väser hennes stegrande sång. En orädd artist som målar impressionistiskt med sina ord och tänjer språkets gränser.
Låtar: ”Cico Buff” och ”When Mama Was Moth”.
Duellerande hiphopverser, en ljudbild som växlar mellan kommersiellt och experimentellt. De excentriska figurerna Big Boi och André 3000 är hiphopens svar på Lennon och McCartney. Att belöna Outkast vore intressant, och bryter mot idén om att texter enbart författas av en person. Även på dubbelalbumet Speakerboxxx/The Love Below insisterade de båda på att närvara: ”We done split it down the middle so you can see both the visions / Been spitting it damn near 10 years, why the fuck would we be quitting?”
Låtar: ”Rosa Parks” och ”Da Art of Storytellin’ [Part 1 & 2]”.
Jovisst är det smörigt, känsloladdat, arkaiskt. Sade Adu nämns sällan som textförfattare men kanske är hon den enda efter Leonard Cohen att komma så nära en mikrofon att avståndet mellan lyssnaren och talaren suddas ut. Språket är direkt och fullständigt naket. Som på låten ”Like a Tattoo” där ett slumpmässigt möte och en skamfull bekännelse leder till det poetiska, upprepande, smattrande ”I wear it like a tattoo / I wear it like a tattoo / I wear it like a tattoo”.
Låtar: ”The Sweetest Taboo” och ”Like a Tattoo”.
Mannen som alla älskar att hata men vars talang är svår att förneka. Något han själv är högst medveten om, som på låten ”Frankly, Mr. Shankly” där hans protagonist konstaterar: ”I want to go down in musical history.” Få textförfattare är lättare att relatera till. Ta bara hans vackra titlar som ”William, It Was Really Nothing” eller ”Please, Please, Please Let Me Get What I Want”. Dessutom är hans textuella landskap fyllt med litterära referenser att sätta tänderna i.
Låtar: ”Bigmouth Strikes Again” och ”Cemetery Gates”.
https://www.flamman.se/hur-blev-livemusik-sa-dyrt/
Troligast – om föregångaren Dylan skulle få efterföljare – går priset till Joni Mitchell eller Patti Smith. Lyssna bara på Mitchells otroliga berättarbegåvning om hjärtekross på ”A Case of You”: ”Oh, I could drink a case of you, darling / And I would still be on my feet”. Eller hur Smith kan trolla fram en beskrivning av stjärnhimlen: ”It was as if someone had spread butter / On all the fine points of the stars.”
Men svaret på frågan då? Är sång litteratur? Så klart är det The Bard själv som har bästa svaret, så som han sade i sin Nobelföreläsning:
”But songs are unlike literature. They’re meant to be sung […] not read on a page”,
Till skillnad från litteraturen är sången till för att sjungas, inte för att läsas på en sida.
När Afghanistan föll till talibanerna höll landets ambassadör i Sverige ambassaden öppen. Han tog avstånd från talibanerna och sa sig representera det afghanska folket och den störtade regeringen. Nu vill Sverige utvisa honom.
När Afghanistan föll till talibanerna höll landets ambassadör i Sverige ambassaden öppen. Han tog avstånd från talibanerna och sa sig representera det afghanska folket och den störtade regeringen. Nu vill Sverige utvisa honom.
Alla som flyttats till fängelset i Tartu i Estland har varit skötsamma. Detta innebär att de som missköter sig belönas. Hur tänker Kriminalvården?
Alla som flyttats till fängelset i Tartu i Estland har varit skötsamma. Detta innebär att de som missköter sig belönas. Hur tänker Kriminalvården?
Under de senaste dagarna har en rätt så genomgripande ”De långa knivarnas natt”-liknande utrensning och ommöblering ägt rum bland SD-topparna. Flera av den radikala och revolutionärt lagda falangens företrädare har tvingats lämna sina ordförandeposter för olika riksdagsutskott samt lämna ifrån sig ansvaret som talespersoner för olika politikområden. I stället har de ersatts av personer som […]
Under de senaste dagarna har en rätt så genomgripande ”De långa knivarnas natt”-liknande utrensning och ommöblering ägt rum bland SD-topparna. Flera av den radikala och revolutionärt lagda falangens företrädare har tvingats lämna sina ordförandeposter för olika riksdagsutskott samt lämna ifrån sig ansvaret som talespersoner för olika politikområden. I stället har de ersatts av personer som tillhör den mer moderata falangen som strävar efter en långsiktig relation med den gamla svenska högern med M i spetsen.
Exempelvis har den rejält radikale Ludvig Aspling, hjärnan och arkitekten bakom det så kallade paradigmskiftet inom den svenska migrationspolitiken, fråntagits rollen som SD:s migrationspolitiske talesperson och i stället har han ersatts av Jessica Stegrud med förhoppningen om att SD därmed ska framstå som ett mindre extremt parti inför borgerligheten.
Idag gjorde Stegrud sin debut som SD:s migrationspolitiska talesperson och det går inte att säga något annat än att hon redan har valt att gå i sin radikale företrädare Asplings fotspår snarare än att framstå som någon som tillhör den moderata falangen. Valet av Stegrud som partiets migrationspolitiska talesperson sägs även bero på att SD har närt en förhoppning om att till slut lyckas ”charma” C att byta sida genom att välja en mindre aggressiv framtoning men den planen får nog sägas ha spruckit redan under Stegruds första dag som migrationspolitisk talesperson.
Valet av Stegrud som talesperson för det för SD:s del så avgörande politikområdet migration liknar för övrigt när SD värvade Elsa Widding inför 2022 års val och därefter lät henne bli partiets tunga röst vad gäller de klimat- och miljöpolitiska frågorna och sedan gick det också som det gick – Widding blev till slut en så kallad politisk vilde i riksdagen och hon startade till och med ett eget parti i form av Ambition Sverige. Stegrud och Widding drev dessutom en podd tillsammans efter 2022 års val så det går verkligen att fråga sig hur omdömet egentligen ser ut inom SD:s ledning.
TITLE: Om SD:s nya migrationspolitiska talesperson DESCRIPTION: Under de senaste dagarna har en rätt så genomgripande ”De långa knivarnas natt”-liknande utrensning och ommöblering ägt rum bland SD-topparna. Flera av den radikala och revolutionärt lagda falangens företrädare har tvingats lämna sina ordförandeposter för olika riksdagsutskott samt lämna ifrån sig ansvaret som talespersoner för olika politikområden. I stället har de ersatts av personer som […] CONTENT: Under de senaste dagarna har en rätt så genomgripande ”De långa knivarnas natt”-liknande utrensning och ommöblering ägt rum bland SD-topparna. Flera av den radikala och revolutionärt lagda falangens företrädare har tvingats lämna sina ordförandeposter för olika riksdagsutskott samt lämna ifrån sig ansvaret som talespersoner för olika politikområden. I stället har de ersatts av personer som tillhör den mer moderata falangen som strävar efter en långsiktig relation med den gamla svenska högern med M i spetsen. Exempelvis har den rejält radikale Ludvig Aspling, hjärnan och arkitekten bakom det så kallade paradigmskiftet inom den svenska migrationspolitiken, fråntagits rollen som SD:s migrationspolitiske talesperson och i stället har han ersatts av Jessica Stegrud med förhoppningen om att SD därmed ska framstå som ett mindre extremt parti inför borgerligheten. Igår gjorde Stegrud sin debut som SD:s migrationspolitiska talesperson och det går inte att säga något annat än att hon redan har valt att gå i sin radikale företrädare Asplings fotspår snarare än att framstå som någon som tillhör den moderata falangen. Valet av Stegrud som partiets migrationspolitiska talesperson sägs även bero på att SD har närt en förhoppning om att till slut lyckas ”charma” C att byta sida genom att välja en mindre aggressiv framtoning men den planen får nog sägas ha spruckit redan under Stegruds första dag som migrationspolitisk talesperson. Valet av Stegrud som talesperson för det för SD:s del så avgörande politikområdet migration liknar för övrigt när SD värvade Elsa Widding inför 2022 års val och därefter lät henne bli partiets tunga röst vad gäller de klimat- och miljöpolitiska frågorna och sedan gick det också som det gick – Widding blev till slut en så kallad politisk vilde i riksdagen och hon startade till och med ett eget parti i form av Ambition Sverige. Stegrud och Widding drev dessutom en podd tillsammans efter 2022 års val så det går verkligen att fråga sig hur omdömet egentligen ser ut inom SD:s ledning.
TITLE: Om SD:s nya migrationspolitiska talesperson DESCRIPTION: Under de senaste dagarna har en rätt så genomgripande ”De långa knivarnas natt”-liknande utrensning och ommöblering ägt rum bland SD-topparna. Flera av den radikala och revolutionärt lagda falangens företrädare har tvingats lämna sina ordförandeposter för olika riksdagsutskott samt lämna ifrån sig ansvaret som talespersoner för olika politikområden. I stället har de ersatts av personer som […] CONTENT: Under de senaste dagarna har en rätt så genomgripande ”De långa knivarnas natt”-liknande utrensning och ommöblering ägt rum bland SD-topparna. Flera av den radikala och revolutionärt lagda falangens företrädare har tvingats lämna sina ordförandeposter för olika riksdagsutskott samt lämna ifrån sig ansvaret som talespersoner för olika politikområden. I stället har de ersatts av personer som tillhör den mer moderata falangen som strävar efter en långsiktig relation med den gamla svenska högern med M i spetsen. Exempelvis har den rejält radikale Ludvig Aspling, hjärnan och arkitekten bakom det så kallade paradigmskiftet inom den svenska migrationspolitiken, fråntagits rollen som SD:s migrationspolitiske talesperson och i stället har han ersatts av Jessica Stegrud med förhoppningen om att SD därmed ska framstå som ett mindre extremt parti inför borgerligheten. Idag gjorde Stegrud sin debut som SD:s migrationspolitiska talesperson och det går inte att säga något annat än att hon redan har valt att gå i sin radikale företrädare Asplings fotspår snarare än att framstå som någon som tillhör den moderata falangen. Valet av Stegrud som partiets migrationspolitiska talesperson sägs även bero på att SD har närt en förhoppning om att till slut lyckas ”charma” C att byta sida genom att välja en mindre aggressiv framtoning men den planen får nog sägas ha spruckit redan under Stegruds första dag som migrationspolitisk talesperson. Valet av Stegrud som talesperson för det för SD:s del så avgörande politikområdet migration liknar för övrigt när SD värvade Elsa Widding inför 2022 års val och därefter lät henne bli partiets tunga röst vad gäller de klimat- och miljöpolitiska frågorna och sedan gick det också som det gick – Widding blev till slut en så kallad politisk vilde i riksdagen och hon startade till och med ett eget parti i form av Ambition Sverige. Stegrud och Widding drev dessutom en podd tillsammans efter 2022 års val så det går verkligen att fråga sig hur omdömet egentligen ser ut inom SD:s ledning.
Under de senaste dagarna har en rätt så genomgripande ”De långa knivarnas natt”-liknande utrensning och ommöblering ägt rum bland SD-topparna. Flera av den radikala och revolutionärt lagda falangens företrädare har tvingats lämna sina ordförandeposter för olika riksdagsutskott samt lämna ifrån sig ansvaret som talespersoner för olika politikområden. I stället har de ersatts av personer som […]
Under de senaste dagarna har en rätt så genomgripande ”De långa knivarnas natt”-liknande utrensning och ommöblering ägt rum bland SD-topparna. Flera av den radikala och revolutionärt lagda falangens företrädare har tvingats lämna sina ordförandeposter för olika riksdagsutskott samt lämna ifrån sig ansvaret som talespersoner för olika politikområden. I stället har de ersatts av personer som tillhör den mer moderata falangen som strävar efter en långsiktig relation med den gamla svenska högern med M i spetsen.
Exempelvis har den rejält radikale Ludvig Aspling, hjärnan och arkitekten bakom det så kallade paradigmskiftet inom den svenska migrationspolitiken, fråntagits rollen som SD:s migrationspolitiske talesperson och i stället har han ersatts av Jessica Stegrud med förhoppningen om att SD därmed ska framstå som ett mindre extremt parti inför borgerligheten.
Igår gjorde Stegrud sin debut som SD:s migrationspolitiska talesperson och det går inte att säga något annat än att hon redan har valt att gå i sin radikale företrädare Asplings fotspår snarare än att framstå som någon som tillhör den moderata falangen. Valet av Stegrud som partiets migrationspolitiska talesperson sägs även bero på att SD har närt en förhoppning om att till slut lyckas ”charma” C att byta sida genom att välja en mindre aggressiv framtoning men den planen får nog sägas ha spruckit redan under Stegruds första dag som migrationspolitisk talesperson.
Valet av Stegrud som talesperson för det för SD:s del så avgörande politikområdet migration liknar för övrigt när SD värvade Elsa Widding inför 2022 års val och därefter lät henne bli partiets tunga röst vad gäller de klimat- och miljöpolitiska frågorna och sedan gick det också som det gick – Widding blev till slut en så kallad politisk vilde i riksdagen och hon startade till och med ett eget parti i form av Ambition Sverige. Stegrud och Widding drev dessutom en podd tillsammans efter 2022 års val så det går verkligen att fråga sig hur omdömet egentligen ser ut inom SD:s ledning.
TITLE: Om SD:s nya migrationspolitiska talesperson DESCRIPTION: Under de senaste dagarna har en rätt så genomgripande ”De långa knivarnas natt”-liknande utrensning och ommöblering ägt rum bland SD-topparna. Flera av den radikala och revolutionärt lagda falangens företrädare har tvingats lämna sina ordförandeposter för olika riksdagsutskott samt lämna ifrån sig ansvaret som talespersoner för olika politikområden. I stället har de ersatts av personer som […] CONTENT: Under de senaste dagarna har en rätt så genomgripande ”De långa knivarnas natt”-liknande utrensning och ommöblering ägt rum bland SD-topparna. Flera av den radikala och revolutionärt lagda falangens företrädare har tvingats lämna sina ordförandeposter för olika riksdagsutskott samt lämna ifrån sig ansvaret som talespersoner för olika politikområden. I stället har de ersatts av personer som tillhör den mer moderata falangen som strävar efter en långsiktig relation med den gamla svenska högern med M i spetsen. Exempelvis har den rejält radikale Ludvig Aspling, hjärnan och arkitekten bakom det så kallade paradigmskiftet inom den svenska migrationspolitiken, fråntagits rollen som SD:s migrationspolitiske talesperson och i stället har han ersatts av Jessica Stegrud med förhoppningen om att SD därmed ska framstå som ett mindre extremt parti inför borgerligheten. Igår gjorde Stegrud sin debut som SD:s migrationspolitiska talesperson och det går inte att säga något annat än att hon redan har valt att gå i sin radikale företrädare Asplings fotspår snarare än att framstå som någon som tillhör den moderata falangen. Valet av Stegrud som partiets migrationspolitiska talesperson sägs även bero på att SD har närt en förhoppning om att till slut lyckas ”charma” C att byta sida genom att välja en mindre aggressiv framtoning men den planen får nog sägas ha spruckit redan under Stegruds första dag som migrationspolitisk talesperson. Valet av Stegrud som talesperson för det för SD:s del så avgörande politikområdet migration liknar för övrigt när SD värvade Elsa Widding inför 2022 års val och därefter lät henne bli partiets tunga röst vad gäller de klimat- och miljöpolitiska frågorna och sedan gick det också som det gick – Widding blev till slut en så kallad politisk vilde i riksdagen och hon startade till och med ett eget parti i form av Ambition Sverige. Stegrud och Widding drev dessutom en podd tillsammans efter 2022 års val så det går verkligen att fråga sig hur omdömet egentligen ser ut inom SD:s ledning.
TITLE: Om SD:s nya migrationspolitiska talesperson DESCRIPTION: Under de senaste dagarna har en rätt så genomgripande ”De långa knivarnas natt”-liknande utrensning och ommöblering ägt rum bland SD-topparna. Flera av den radikala och revolutionärt lagda falangens företrädare har tvingats lämna sina ordförandeposter för olika riksdagsutskott samt lämna ifrån sig ansvaret som talespersoner för olika politikområden. I stället har de ersatts av personer som […] CONTENT: Under de senaste dagarna har en rätt så genomgripande ”De långa knivarnas natt”-liknande utrensning och ommöblering ägt rum bland SD-topparna. Flera av den radikala och revolutionärt lagda falangens företrädare har tvingats lämna sina ordförandeposter för olika riksdagsutskott samt lämna ifrån sig ansvaret som talespersoner för olika politikområden. I stället har de ersatts av personer som tillhör den mer moderata falangen som strävar efter en långsiktig relation med den gamla svenska högern med M i spetsen. Exempelvis har den rejält radikale Ludvig Aspling, hjärnan och arkitekten bakom det så kallade paradigmskiftet inom den svenska migrationspolitiken, fråntagits rollen som SD:s migrationspolitiske talesperson och i stället har han ersatts av Jessica Stegrud med förhoppningen om att SD därmed ska framstå som ett mindre extremt parti inför borgerligheten. Idag gjorde Stegrud sin debut som SD:s migrationspolitiska talesperson och det går inte att säga något annat än att hon redan har valt att gå i sin radikale företrädare Asplings fotspår snarare än att framstå som någon som tillhör den moderata falangen. Valet av Stegrud som partiets migrationspolitiska talesperson sägs även bero på att SD har närt en förhoppning om att till slut lyckas ”charma” C att byta sida genom att välja en mindre aggressiv framtoning men den planen får nog sägas ha spruckit redan under Stegruds första dag som migrationspolitisk talesperson. Valet av Stegrud som talesperson för det för SD:s del så avgörande politikområdet migration liknar för övrigt när SD värvade Elsa Widding inför 2022 års val och därefter lät henne bli partiets tunga röst vad gäller de klimat- och miljöpolitiska frågorna och sedan gick det också som det gick – Widding blev till slut en så kallad politisk vilde i riksdagen och hon startade till och med ett eget parti i form av Ambition Sverige. Stegrud och Widding drev dessutom en podd tillsammans efter 2022 års val så det går verkligen att fråga sig hur omdömet egentligen ser ut inom SD:s ledning.
Bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat med i genomsnitt 73 procent på lite drygt 50 år, visar en ny rapport från WWF. Det är en allvarlig utveckling, men inte omöjlig att vända, poängterar organisationen.
Bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat med i genomsnitt 73 procent på lite drygt 50 år, visar en ny rapport från WWF. Det är en allvarlig utveckling, men inte omöjlig att vända, poängterar organisationen.
Valrörelsen är över, men en oroande diskussion lever kvar. Vissa partiföreträdare och politiska kommentatorer har börjat ifrågasätta inte bara enskilda kandidater – utan legitimiteten hos hela väljargrupper.
Valrörelsen är över, men en oroande diskussion lever kvar. Vissa partiföreträdare och politiska kommentatorer har börjat ifrågasätta inte bara enskilda kandidater – utan legitimiteten hos hela väljargrupper.
