Att enbart kräva kollektivavtal hos arbetsgivare är otillräckligt för att tillåta arbetskraftsinvandring, skriver Mattias Schulman och Johan Enfeldt från LO i en replik till Juan Fonseca.
På senare år har regelverket för arbetskraftsinvandring utvecklats till ett svåröverskådligt lapptäcke, och Juan Fonseca beskriver några av konsekvenserna i sin krönika i Dagens Arena. Det är konsekvenser som LO varnat för ända sedan Reinfeldt och MP i stor skala öppnade gränserna för arbetskraftsinvandring. Människor har både utnyttjats och kommit i kläm.
Det är därför LO hela tiden har drivit frågan om en behovsprövad arbetskraftsinvandring. När en arbetsgivare vill rekrytera arbetskraft från ett land utanför EU, eller när en arbetstagare utanför Europa ska beviljas ett arbetstillstånd i Sverige, anser vi att en myndighet först ska pröva om det finns behov att utöka utbudet av arbetskraft.
Reglerna för arbetstillstånd bygger idag på ett lönekrav, nu med en rad undantag. I krönikan skriver Fonseca att staten inte borde sätta ett lönegolv utan att detta borde hanteras inom ramen för den svenska modellen, där ” fackförbund och arbetsgivare tillsammans kommer överens om vilka löner som ska gälla”. I den svenska modellen hanterar vi detta igenom kollektivavtal.
Kollektivavtal räcker inte
Fonseca är inte ensam om detta. Samma åsikt framförs med jämna mellanrum från både TCO och SACO. Och det är inte alls konstigt. Den svenska kollektivavtalsmodellen är framgångsrik, och den ska värnas, men den är ändå inte lämplig att använda för att reglera arbetskraftsinvandring. Låt oss se varför:
För det första är regelverket för uppehållstillstånd en migrationspolitisk – och inte en arbetsrättslig – fråga. LO anser att Sverige behöver ett regelverk för arbetskraftsinvandring som bygger på att en myndighet gör en behovsprövning av arbetskraftsbehovet och att arbetsmarknadens parter bjuds in och är en del i denna bedömning.
För det andra skulle krav på kollektivavtal i praktiken innebära fri arbetskraftsinvandring till 90 procent av den svenska arbetsmarknaden. Nästan fyra miljoner arbetstagare jobbar på arbetsplatser som har kollektivavtal.
Arbetsmarknaden påverkas, som andra marknader, av utbud och efterfrågan. Om arbetsgivaren, genom att få möjlighet att rekrytera från länder utanför EU, tillåts öka utbudet av arbetskraft kommer lönerna att pressas ned. Det är enkel matematik, något som Elektrikerna visar i en kommentar till regeringens nya undantag.
Och det här gäller förstås särskilt när det ökade utbudet av arbetskraft kan tvingas acceptera sämre villkor för att komma åt ett eftertraktat uppehållstillstånd.
För det tredje är svenska kollektivavtal är inte utformade som verktyg för myndigheter.
I tjänstemannayrken är det vanligt med helt sifferlösa avtal och inom LO:s områden finns ofta en lägsta-nivå som är tänkt som ingångslön för en ung och oerfaren anställd.
Många tjänar mindre än heltidslön
Som verktyg för myndighetskontroll är det otillräckligt. Som verktyg för en arbetsgivare som vill pressa villkor genom att utöka utbudet av arbetssökande till länder utanför EU är det förstås perfekt.
För det fjärde måste vi skilja på lön och inkomst. Kollektivavtalet reglerar löner, men garanterar långt ifrån alltid samma nivå på inkomst. I till exempel hotell- och restaurangyrken som inte kräver högskoleutbildning jobbar uppåt 90 000 personer. Nästan hälften av dem jobbar deltid. De kan ha en liten inkomst trots att de jobbar enligt kollektivavtal. Och glöm inte alla tillfälliga anställningsformer. Det finns kollektivavtal som reglerar anställningar på formen “kallas vid behov”. En sådan anställning garanterar i sig inte någon lön alls en enskild månad.
Om en arbetsgivare med kollektivavtal endast erbjuder en kortare deltid, visserligen med villkor enligt kollektivavtalet, så kommer arbetstagaren ändå inte kunna försörja sig.
För det femte måste vi göra en maktanalys. När utbudet av arbetskraft vidgas till hela världen kommer den arbetsgivare som så önskar lätt att kunna välja bort arbetssökande som vet sina rättigheter och är med i facket. I stället för en LO-ansluten snickare som redan finns på svensk arbetsmarknad kan arbetsgivaren anställa någon från ett land med lägre standard.
Med arbetstillståndet i arbetsgivarens händer skapas också en obalans där arbetstagaren inte kan försvara sina rättigheter. Vi rekommenderar alla att läsa GS-fackets beskrivning av problemet, eller något av Dagens Arbetes reportage om hur arbetstagare från tredje land, med arbetstillstånd och jobb med villkor enligt kollektivavtal, har tvingats betala ockerhyror för de boenden som arbetsgivaren tillhandahåller.
Nödvändigt med försörjningskrav
Kollektivavtal är helt avgörande för svensk arbetsmarknad, och självklart ska alla arbetskraftsinvandrare ha löner och villkor som är minst lika bra som vad som framgår av kollektivavtalen. Det är vår roll som facklig organisation att säkra det för alla som har ett arbetstillstånd. Vilka som ska få ett arbetstillstånd, till vilka arbetsgivare och till vilka yrken, är en annan sak.
LO anser att arbetstillstånd ska utfärdas där det råder brist på arbetskraft och att behovsprövningen ska göras av en myndighet. Och behovsprövning handlar alltså om att bedöma om det finns behov av att utöka utbudet av arbetskraft till världen utanför EU.
Det i kombination med att arbetsmarknadens parter bjuds in och är en del i denna bedömning borgar för ett mer robust och träffsäkert system.
För att inte arbetskraftsinvandrare ska fastna i ett utnyttjande baserat på deltider och otrygga villkor är det också nödvändigt med någon form av försörjningskrav.
Slutligen. Joan Fonseca skriver om företag som har svårigheter att rekrytera. Vi måste påminna om att det inte självklart råder brist på arbetskraft bara för att en arbetsgivare har svårt att rekrytera. Kommunal har upprepade gånger visat att villkoren spelar en avgörande roll. Eller som SNS konstaterade häromveckan: Det råder inte brist på folk, men det råder brist på personer som vill och kan arbeta till givna villkor.
Mattias Schulstad och Johan Enfeldt, utredare på LO
Inlägget Replik: Svenska modellen kan inte reglera arbetskraftsinvandring dök först upp på Dagens Arena.