En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Sanningskommissionen har lämnat över sin granskning av statens övergrepp mot samerna. Redan 1998 bad en minister om ursäkt å regeringens vägnar, men den utlovade försoningsprocessen kom aldrig. Vad tänker regeringen göra annorlunda den här gången?
Sanningskommissionen har lämnat över sin granskning av statens övergrepp mot samerna. Redan 1998 bad en minister om ursäkt å regeringens vägnar, men den utlovade försoningsprocessen kom aldrig. Vad tänker regeringen göra annorlunda den här gången?
Ett år efter a-kassereformen får arbetslösa mindre pengar och täckningsgraden har sjunkit.
Inlägget A-kassan är en skandal dök först upp på Dagens Arena.
Ett år efter a-kassereformen får arbetslösa mindre pengar och täckningsgraden har sjunkit. Facken kan inte heller längre skydda sina medlemmar mot nedtrappningen. En ny regering bör återupprätta a-kassan, skriver German Bender.
”Det kan vi inte gå med på.” Så sa Jimmie Åkesson till Dagens Nyheter i slutet av augusti 2022 om en sänkt a-kassa. Om Moderaterna ville skära i försäkringen skulle SD gå i opposition. När partiet i oktober samma år röstade fram Ulf Kristersson sa Åkesson i riksdagen att ”vi är överens om att behålla a-kassan på nuvarande nivå”.
Du kan aldrig gissa vad som hände sedan.
SD röstade för Tidöregeringens sänkning av arbetslöshetsersättningen från 80 till 70 procent redan efter 100 dagar och till 65 procent efter 200. För den som tjänar under drygt 31 000 kronor kommer sänkningen 100 dagar tidigare än förut.
Folksams bedömning av effekten var ovanligt tydlig: ”Sammanfattningsvis kan konstateras att den nya a-kassan kommer att omfatta fler och ge högre ersättning för personer med högre arbetsinkomster och med en kortare eller ingen medlemstid i en a-kassa. Merparten av de försäkrade kan emellertid förväntas få en sammanlagd ersättning som är lägre än vad den gamla a-kassan skulle ge.”
Nu har det gått ett år sedan förändringarna trädde i kraft.
Fackförbundet Handels har räknat på en arbetare som tjänade 30 000 kronor i månaden före skatt. Första månaden som arbetslös får hen ut 15 800 kronor efter skatt, 65 procent av den tidigare nettoinkomsten. Karensdagar och högre skatt på ersättningen äter upp en stor del av de utlovade 80 procenten. Efter 200 dagar återstår 59 procent. ”A-kassan är så låg att jag inte kan äta ordentligt längre”, skriver en arbetslös medlem i Handels enkät.
Högre upp i lönetrappan är försäkringen också urholkad. Taket ligger på 34 000 kronor i månaden. En privatanställd tjänsteman med medianlön, knappt 47 000 kronor, får från dag 201 ut 22 100 kronor före skatt. Det är mindre än hälften av lönen. I början av 1990-talet gav a-kassan en motsvarande tjänsteman 80 procent av lönen, enligt Unionen.
Den som tjänar över taket har länge kunnat skydda sig med en inkomstförsäkring via facket. Unionens försäkring gav till exempel 80 procent av lönen upp till 60 000 kronor. Med den nya lagen urholkas det skyddet. Om a-kassan och inkomstförsäkringen tillsammans betalar ut mer än 70 procent av lönen efter dag 100 dras mellanskillnaden av från a-kasseersättningen.
Tidöpartierna har varit tydliga med att nedtrappningen inte ska kunna neutraliseras av en privat försäkring.
Facken har därför tvingats skriva om sina villkor så att även inkomstförsäkringen trappas ned. Flera fackförbund har använt försäkringen som ett av argumenten när de värvar medlemmar och därför finns det nu en oro för hur försämringen kan påverka värvningen.
Jag anar att Tidöpartierna inte är lika bekymrade över fackens medlemsvärvning.
Inkomstförsäkringen är ett privat avtal som medlemmarna betalar med sina egna fackavgifter. Det är märkligt att borgerliga partier som säger sig värna avtalsfriheten kan försvara att staten bestämmer vad en sådan kompletterande försäkring får ge.
De positiva effekterna då?
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) motiverade nedtrappningen med att det gamla systemet ”passiviserat människor”. Britz presenterade dock inte några belägg för det nedsättande uttalandet, såsom forskning eller en självupplevd passivitet av att ha gått på a-kassa.
Akademikernas a-kassa har jämfört sina medlemmar före och efter reformen och ser ingen skillnad i hur snabbt de får nytt arbete. Men även om det skulle påskynda processen är det inte självklart positivt. LO och Unionen varnar för att en låg a-kassa pressar arbetslösa att ta första bästa jobb, även när det inte motsvarar deras kompetens. Att matchningen kan försämras av en låg a-kassa har stöd i tidigare forskning.
Värst drabbas kanske de som aldrig kommer in i försäkringen.
Andelen öppet arbetslösa som får ersättning från a-kassan har legat under hälften i 15 år, enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Ett uttalat mål från Tidöpartierna var att fler skulle omfattas. Men under den nya a-kassans första kvartal omfattades bara 38 procent av de nyinskrivna arbetslösa, visar inspektionens uppföljning. Det är lägre än samma kvartal året innan.
Den som trots allt kvalificerar sig kan dessutom få en kortare ersättningsperiod än med de gamla reglerna. I år har 30 procent av dem som beviljats ersättning i LO-förbundens a-kassor fått färre än 300 dagar, mot 16 procent i tjänstemännens kassor, visar tidningen Arbetets genomgång. För en deltidsanställd städare räcker det att lönen några månader om året hamnar under 11 000 kronor för att ersättningsperioden ska krympa.
Inför årets riksdagsval granskade vi på Arena Idé partiernas ställningstaganden om a-kassan. De rödgröna partierna röstade nej till nedtrappningen, men Centern ville göra den ännu brantare och dessutom sänka taket.
Nu försöker de fyra partierna bygga ett nytt regeringsalternativ och a-kassan borde stå högt på agendan. Alla fyra partiernas väljare förlorar nämligen på dagens system.
Arbetare i LO-yrken får oftare korta perioder eller står helt utanför. Tjänstemän och akademiker har förlorat en trygghet de själva betalat för.
Socialdemokraterna skrev redan i sin budgetmotion för 2026 att fackens inkomstförsäkringar inte ska påverkas negativt. För Centerpartiet borde den principen vara lätt att ställa sig bakom. Den handlar om rätten att teckna ett privat försäkringsavtal, och ett lägre tak i a-kassan (som Centern föreslagit) gör detta ännu viktigare.
Ett första steg är att ändra samordningsregeln så att inkomstförsäkringen åter får fylla upp till 80 procent av lönen. Det kostar staten ingenting i direkta utgifter, eftersom medlemmarna betalar premierna. Vidare bör nedtrappningen bort och alla som kvalificerar sig få 300 dagar. Taket bör höjas kraftigt och räknas upp i takt med lönerna.
En ofta förbisedd effekt av försämrade trygghetsförsäkringar är en minskad efterfrågan i ekonomin. Fackförbundet Unionen varnade redan i maj för att den urholkade a-kassan får hushållen att spara och fördröjer återhämtningen.
Det finns alltså goda skäl för både höger- och vänsterpartierna i en ny regering att återupprätta en anständig a-kassa. Om inte annat av egenintresset att värna sina egna väljare och sätta ljuset på Sverigedemokraternas svek.
German Bender är utredningschef på Arena Idé
Inlägget A-kassan är en skandal dök först upp på Dagens Arena.
Stort ansvar vilar på C och V för att bilda regering.
Inlägget Ansvaret som följer med ett nej dök först upp på Dagens Arena.
Före valet ber partierna om väljarnas förtroende att förändra Sverige. Efter valet måste de visa hur förändringen ska bli möjlig. Både Centerpartiet och Vänsterpartiet måste ta ansvar för att en ny regering ska kunna bildas, skriver Ulrika Eriksson.
I den pågående regeringsbildningen blir uppgiften tydlig. Magdalena Andersson försöker samla stöd för en regering. Centerpartiet säger nej till att sitta i regering med Vänsterpartiet, samtidigt som Vänsterpartiet kräver att självt ingå i den regering det ska stödja. Båda vill se ett regeringsskifte, men deras villkor gör det svårt att genomföra det tillsammans.
För väljaren som röstat för ett regeringsskifte uppstår därför en rimlig fråga: Den som säger nej till en regeringslösning, vilket genomförbart alternativ erbjuder den väljaren?
Partier måste få ha gränser. Den som röstat på Centerpartiet har inte röstat på Vänsterpartiets politik, och omvänt. Väljarna måste kunna lita på att deras företrädare tar sina vallöften på allvar. En kompromiss blir inte bra enbart för att den gör det möjligt att utse ministrar.
Men när ett partis mandat behövs för att en regering ska kunna tillträda får partiets nej konsekvenser för fler än de egna väljarna. Därför behöver partiet förklara både vad det vill förhindra och hur det vill komma vidare. Att hoppas att motparten till slut ger efter är knappast ett tillräckligt alternativ.
Centerpartiet behöver visa hur en regering utan Vänsterpartiet ska få det stöd som krävs. Vänsterpartiet behöver förklara hur kravet på regeringsmedverkan ska kunna förenas med ett underlag där Centerpartiet också behövs. Båda behöver ge besked om vad de själva kan acceptera, inte enbart om vad den andra parten måste ändra.
Här behöver sakpolitiken bli tydligare. Vilka konkreta beslut är partierna oense om? Vad måste en överenskommelse innehålla för att de ska kunna stå bakom den? Sådana besked ger väljarna möjlighet att bedöma vad som står på spel och var en kompromiss kan finnas.
Att lova ett regeringsskifte innebär att man efter valet behöver arbeta för att göra det möjligt, även när mandatfördelningen kräver ett samarbete som man helst hade sluppit. Inget parti har fått mandat att ensamt bestämma villkoren för alla andra.
Samma ansvar gäller Magdalena Andersson. Den som vill samla partier bakom sig måste erbjuda dem verkligt inflytande och en politik som de kan försvara inför sina väljare. Det går inte att begära kompromisser av andra utan att själv vara beredd att göra dem.
Regeringsbildningen får ta tid. En överenskommelse ska hålla för budgetar, reformer och svåra beslut under flera år. Att en färdig lösning ännu inte har presenterats betyder inte att samtalen står stilla. Väljarna behöver inte få insyn i varje förhandling, men de behöver begripliga besked om vilka lösningar partierna arbetar för.
Det politiska ansvaret slutar inte när ett parti har motiverat sitt nej. Nästa uppgift är att visa hur en annan lösning skulle kunna fungera och vad partiet självt är berett att bidra med.
Väljarna kan inte kräva att partierna blir överens om allt. Men de kan kräva att den som stänger en dörr också visar vilken annan dörr som går att öppna.
Ulrika Eriksson, frilansskribent
Inlägget Ansvaret som följer med ett nej dök först upp på Dagens Arena.
Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet.
Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
Ica-gruppen drogtestar alla arbetssökande som erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten.
– Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson.
– Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson.
– IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson.
Rättelse: I en tidigare version stod det att Ica-gruppen drogtestar alla som söker anställning hos dem. Det stämmer inte. Endast den som erbjuds anställning behöver göra ett drogtest.
Olle Bergvall
Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? DESCRIPTION: Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet. Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ica-gruppen drogtestar alla som söker jobb innan de erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten. Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? – Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson. Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? – Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson. Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? – IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson. Olle Bergvall Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? DESCRIPTION: Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet. Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ica-gruppen drogtestar alla arbetssökande som erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten. Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? – Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson. Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? – Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson. Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? – IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson. Rättelse: I en tidigare version stod det att Ica-gruppen drogtestar alla som söker anställning hos dem. Det stämmer inte. Endast den som erbjuds anställning behöver göra ett drogtest. Olle Bergvall Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet.
Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
Ica-gruppen drogtestar alla som söker jobb innan de erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten.
– Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson.
– Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson.
– IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson.
Olle Bergvall
Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? DESCRIPTION: Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet. Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ica-gruppen drogtestar alla som söker jobb innan de erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten. Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? – Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson. Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? – Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson. Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? – IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson. Olle Bergvall Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? DESCRIPTION: Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet. Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Ica-gruppen drogtestar alla arbetssökande som erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten. Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? – Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson. Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? – Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson. Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? – IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson. Rättelse: I en tidigare version stod det att Ica-gruppen drogtestar alla som söker anställning hos dem. Det stämmer inte. Endast den som erbjuds anställning behöver göra ett drogtest. Olle Bergvall Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
People shared a meme displaying a questionable voter fraud claim while pushing for stricter voter ID laws.
People shared a meme displaying a questionable voter fraud claim while pushing for stricter voter ID laws.
Readers frequently ask Snopes to investigate rumors about lab-grown meat, among other products.
Readers frequently ask Snopes to investigate rumors about lab-grown meat, among other products.
Den snart gångna veckan har bjudit på rekordnotering efter rekordnotering för ett stort antal av Europas högerpopulistiska och högerradikala partier i de olika ländernas opinionsmätningar: Flera partier har till och med slagit i taket och simultant uppnått de högsta siffrorna någonsin i respektive land såsom exempelvis FPÖ i Österrike (med 41%), AUR i Rumänien (med […]
Den snart gångna veckan har bjudit på rekordnotering efter rekordnotering för ett stort antal av Europas högerpopulistiska och högerradikala partier i de olika ländernas opinionsmätningar:
Flera partier har till och med slagit i taket och simultant uppnått de högsta siffrorna någonsin i respektive land såsom exempelvis FPÖ i Österrike (med 41%), AUR i Rumänien (med 37%), Frp i Norge (med 35,1%), Chega i Portugal (med 30,7%), AfD i Tyskland (med 30,5%) och Vox i Spanien (med 20%) och i ett flertal av Europas länder är de högerpopulistiska och högerradikala partierna dessutom numera det enskilt största partiet.
En tredjedel av EU-invånarna skulle rösta på Europas högerpopulistiska och högerradikala partier om det hade varit EU-val idag vilket kan jämföras med att endast runt 10% av desamma skulle rösta på ett vänsterpopulistiskt och vänsterradikalt parti.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/1-1.jpg
I grannlandet Norge liksom i Österrike, Spanien och en mängd andra länder är det fortsatt ungdomen (ca 18-24 år) och vuxna som har barn hemmavid (personer som är ca 30-49 år gamla), arbetarklassen och den lägre medelklassen samt invånarna som inte bor i de mångkulturella huvudstadsregionerna som i hög grad driver upp de högerpopulistiska och högerradikala partiernas rekordnoteringar medan andra grupper omvänt bidrar till att trycka ned de aktuella siffrorna.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/2-1.jpg
Framför allt gäller det den mycket stora och snabbt växande gruppen pensionärer som i i stort sett hela Europa röstar på de högerpopulistiska och högerradikala partierna i långt mindre grad än vad alla andra åldersgrupper gör. Tack vare att pensionärerna utgör runt en tredjedel av alla väljare så går det med fog att hävda att denna grupp är den som betyder allra mest för att decimera dessa partiers valresultat.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/ost.jpg
Den andra gruppen som gör detsamma är den mycket stora och snabbt växande gruppen invånare med utomeuropeisk bakgrund som likaså röstar på de högerpopulistiska och högerradikala partierna i långt mindre grad än vad de infödda majoritetseuropéerna gör. Tyvärr röstskolkar dock en mycket hög andel av väljarna med utomeuropeisk bakgrund vilket innebär att det inte alltid är en särskilt ”pålitlig” väljargrupp.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/kon-sektor.jpg
Den tredje och sista gruppen, som dock inte betyder lika mycket då den inte är lika stor som pensionärerna och invånarna med utomeuropeisk bakgrund, är den akademiska medelklassen som är kraftigt koncentrerad till huvudstadsregionerna och de andra storstäderna och vilka också röstar på de högerpopulistiska och högerradikala partierna i långt mindre grad än vad alla andra socioekonomiska grupper gör.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/utb.jpg
I Sverige ser det i stort sett likadant ut sett till vilka grupper som röstar på SD i lägst utsträckning. Det handlar inte minst om pensionärerna liksom om kvinnorna samt om den urbana, akademiska medelklassen som arbetar inom offentlig sektor och sist men inte om invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö vilka röstar massivt rödgrönt medan övriga Sverige utanför storstäderna numera domineras av Tidöpartierna och inte minst av SD.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/stad-land.jpg
Allt färre barn föds och förskolor har stängt i tusental. Ändå väntas det bli brist på förskollärare i framtiden när arbetsmiljön brister och utbildningarna ekar tomma. – Det är knappt någon som nämner förskolan i debatten om skolan. Man ser mest förskolan som en plats där man lämnar sina barn för att kunna jobba.
Allt färre barn föds och förskolor har stängt i tusental. Ändå väntas det bli brist på förskollärare i framtiden när arbetsmiljön brister och utbildningarna ekar tomma. – Det är knappt någon som nämner förskolan i debatten om skolan. Man ser mest förskolan som en plats där man lämnar sina barn för att kunna jobba.
Elak, ironisk och elitistisk. Mats Jonsson är inte särskilt förtjust i den person han var under åren i indie-Stockholm på 90-talet. Ändå beskriver han tiden han nu återvänder till i sin nya serieroman som en guldålder. – Jag minns den förhöjda livskänsla man fick. Hur musiken verkligen levde.
Elak, ironisk och elitistisk. Mats Jonsson är inte särskilt förtjust i den person han var under åren i indie-Stockholm på 90-talet. Ändå beskriver han tiden han nu återvänder till i sin nya serieroman som en guldålder. – Jag minns den förhöjda livskänsla man fick. Hur musiken verkligen levde.
