Tornevall Networks

TITLE:
SD-vänlig norrlandspopulism är inte ”spännande”, Café Bambino

DESCRIPTION:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys.  “De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, […]

CONTENT:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys. 

“De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, de vill att mer resurser ska stanna i Norrland. Och så är de motståndare till datacenter!”, förklarar hon vidare för sin poddpartner Tone Schunnesson. Det kan låta som ett parti till vänster – men det är det inte. 

I Västernorrland där jag bor har nystartade Norrlandspartiet tagit sig in i regionfullmäktige och länets sju kommuner: Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. I Kramfors kommun fick partiet tjugofem procent av rösterna, nästan fyra procent mer än Socialdemokraterna som tappade halva sitt väljarstöd.

Med den före detta socialdemokraten Peyman Vahedi i spetsen vill Norrlandspartiet nu bilda ett kommunalt styre med Moderaterna och Centerpartiet i Kramfors. Den socialdemokratiska eran i Ådalen är över. Måhända behövligt på vissa sätt, men jag ställer mig frågande till Karin Petterssons optimism över Norrlandspartiets framgångar.

Det är ingen ny progressiv våg som sveper över Ådalen. Norrlandspartiet är ett missnöjesparti för företagande, AI ochavvecklad vindkraft.

Regionalt vill de stoppa all ny vindkraft. I Sollefteå vill Norrlandspartiet, med två avhoppade sverigedemokrater i spetsen, även avveckla den befintliga vindkraften och kräver tydliga nedmonteringsplaner. I Kramfors kommun vill partiet storsatsa på AI i skolundervisningen och i Ånge vill före detta moderaten Leif Edh ta fram ett utbildningsprogram för politiker och tjänstemän i syfte att ta bort ytterligare hinder för företagsetableringar.

Partiets frontnamn består till stor del av avhoppare och uteslutna från Sjukvårdspartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Vi har till exempel Patrik Åhlund som för bara några dagar sedan meddelade att han lämnar uppdraget i Sundsvalls kommunfullmäktige efter att lokaltidningen ställt frågor om det trollkonto som fick honom att avgå för Sverigedemokraterna 2024. 

Partiets ordförande Elina Arab var tidigare S-regionråd, men petades hösten 2024 efter interna konflikter kopplade till kärleksrelationen med Sjukvårdspartiets oppositionsregionråd Robert Thunfors. Thunfors och Sjukvårdspartiet samarbetade vid den här tiden med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men dumpades då dessa två inte stod ut med konfliktnivån i Sjukvårdspartiet.

Norrlandspartiet har inlett samtal med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet i regionen. Hur ett sådant samarbete ska fungera återstår att se, men det är svårt att föreställa sig något annat än fortsatta konflikter. Det kan säkert bli underhållande att titta på, Café Bambino pratar uppskattande om kärleksaffären som gav upphov till Norrlandspartiet. 

Men om vi som bor här ska vara något mer än en smaskig anekdot och om Sverige bortom storstäderna ska få plats i en välgrundad vänsteranalys så måste magkänslan säga något annat än ”spännande politisk kraft” när SD-vänlig missnöjespopulism vinner i vad som en gång i tiden var en självklar del av arbetarrörelsens kropp.

TITLE:
SD-vänlig norrlandspopulism är inte ”spännande”, Café Bambino

DESCRIPTION:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys.  “De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, […]

CONTENT:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys. 

“De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, de vill att mer resurser ska stanna i Norrland. Och så är de motståndare till datacenter!”, förklarar hon vidare för sin poddpartner Tone Schunnesson. Det kan låta som ett parti till vänster – men det är det inte. 

I Västernorrland där jag bor har nystartade Norrlandspartiet tagit sig in i regionfullmäktige och länets sju kommuner: Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. I Kramfors kommun fick partiet 25 procent av rösterna, nästan fyra procent mer än Socialdemokraterna som tappade halva sitt väljarstöd.

Med den före detta socialdemokraten Peyman Vahedi i spetsen vill Norrlandspartiet nu bilda ett kommunalt styre med Moderaterna och Centerpartiet i Kramfors. Den socialdemokratiska eran i Ådalen är över. Måhända behövligt på vissa sätt, men jag ställer mig frågande till Karin Petterssons optimism över Norrlandspartiets framgångar.

Det är ingen ny progressiv våg som sveper över Ådalen. Norrlandspartiet är ett missnöjesparti för företagande, AI och avvecklad vindkraft.

Regionalt vill de stoppa all ny vindkraft. I Sollefteå vill Norrlandspartiet, med två avhoppade sverigedemokrater i spetsen, även avveckla den befintliga vindkraften och kräver tydliga nedmonteringsplaner. I Kramfors kommun vill partiet storsatsa på AI i skolundervisningen och i Ånge vill före detta moderaten Leif Edh ta fram ett utbildningsprogram för politiker och tjänstemän i syfte att ta bort ytterligare hinder för företagsetableringar.

Partiets frontnamn består till stor del av avhoppare och uteslutna från Sjukvårdspartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Vi har till exempel Patrik Åhlund som för bara några dagar sedan meddelade att han lämnar uppdraget i Sundsvalls kommunfullmäktige efter att lokaltidningen ställt frågor om det trollkonto som fick honom att avgå för Sverigedemokraterna 2024. 

Partiets ordförande Elina Arab var tidigare S-regionråd, men petades hösten 2024 efter interna konflikter kopplade till kärleksrelationen med Sjukvårdspartiets oppositionsregionråd Robert Thunfors. Thunfors och Sjukvårdspartiet samarbetade vid den här tiden med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men dumpades då dessa två inte stod ut med konfliktnivån i Sjukvårdspartiet.

Norrlandspartiet har inlett samtal med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet i regionen. Hur ett sådant samarbete ska fungera återstår att se, men det är svårt att föreställa sig något annat än fortsatta konflikter. Det kan säkert bli underhållande att titta på, Café Bambino pratar uppskattande om kärleksaffären som gav upphov till Norrlandspartiet. 

Men om vi som bor här ska vara något mer än en smaskig anekdot och om Sverige bortom storstäderna ska få plats i en välgrundad vänsteranalys så måste magkänslan säga något annat än ”spännande politisk kraft” när SD-vänlig missnöjespopulism vinner i vad som en gång i tiden var en självklar del av arbetarrörelsens kropp.

TITLE:
SD-vänlig norrlandspopulism är inte ”spännande”, Café Bambino

DESCRIPTION:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys.  “De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, […]

CONTENT:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys. 

“De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, de vill att mer resurser ska stanna i Norrland. Och så är de motståndare till datacenter!”, kvittrar hon vidare för sin poddpartner Tone Schunnesson. Det kan låta som ett parti till vänster – men det är det inte. 

I Västernorrland där jag bor har nystartade Norrlandspartiet tagit sig in i regionfullmäktige och länets sju kommuner: Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. I Kramfors kommun fick partiet tjugofem procent av rösterna, nästan fyra procent mer än Socialdemokraterna som tappade halva sitt väljarstöd.

Med den före detta socialdemokraten Peyman Vahedi i spetsen vill Norrlandspartiet nu bilda ett kommunalt styre med Moderaterna och Centerpartiet i Kramfors. Den socialdemokratiska eran i Ådalen är över. Måhända behövligt på vissa sätt, men jag ställer mig frågande till Karin Petterssons optimism över Norrlandspartiets framgångar.

Det är ingen ny progressiv våg som sveper över Ådalen. Norrlandspartiet är ett missnöjesparti för företagande, AI ochavvecklad vindkraft.

Regionalt vill de stoppa all ny vindkraft. I Sollefteå vill Norrlandspartiet, med två avhoppade sverigedemokrater i spetsen, även avveckla den befintliga vindkraften och kräver tydliga nedmonteringsplaner. I Kramfors kommun vill partiet storsatsa på AI i skolundervisningen och i Ånge vill före detta moderaten Leif Edh ta fram ett utbildningsprogram för politiker och tjänstemän i syfte att ta bort ytterligare hinder för företagsetableringar.

Partiets frontnamn består till stor del av avhoppare och uteslutna från Sjukvårdspartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Vi har till exempel Patrik Åhlund som för bara några dagar sedan meddelade att han lämnar uppdraget i Sundsvalls kommunfullmäktige efter att lokaltidningen ställt frågor om det trollkonto som fick honom att avgå för Sverigedemokraterna 2024. 

Partiets ordförande Elina Arab var tidigare S-regionråd, men petades hösten 2024 efter interna konflikter kopplade till kärleksrelationen med Sjukvårdspartiets oppositionsregionråd Robert Thunfors. Thunfors och Sjukvårdspartiet samarbetade vid den här tiden med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men dumpades då dessa två inte stod ut med konfliktnivån i Sjukvårdspartiet.

Norrlandspartiet har inlett samtal med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet i regionen. Hur ett sådant samarbete ska fungera återstår att se, men det är svårt att föreställa sig något annat än fortsatta konflikter. Det kan säkert bli underhållande att titta på, Café Bambino pratar uppskattande om kärleksaffären som gav upphov till Norrlandspartiet. 

Men om vi som bor här ska vara något mer än en smaskig anekdot och om Sverige bortom storstäderna ska få plats i en välgrundad vänsteranalys så måste magkänslan säga något annat än ”spännande politisk kraft” när SD-vänlig missnöjespopulism vinner i vad som en gång i tiden var en självklar del av arbetarrörelsens kropp.

TITLE:
SD-vänlig norrlandspopulism är inte ”spännande”, Café Bambino

DESCRIPTION:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys.  “De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, […]

CONTENT:
”Det finns ett annat parti som inte så många har skrivit om men som är superintressant – Norrlandspartiet.” Så käckt inleder Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson inslaget Norrlandspartiet som en spännande ny politisk kraft med fokus på regionen i podcasten Café Bambinos valanalys. 

“De har sjukvårdsfrågor, de vill inte att sjukhuset i Sollefteå ska läggas ner, de vill att mer resurser ska stanna i Norrland. Och så är de motståndare till datacenter!”, förklarar hon vidare för sin poddpartner Tone Schunnesson. Det kan låta som ett parti till vänster – men det är det inte. 

I Västernorrland där jag bor har nystartade Norrlandspartiet tagit sig in i regionfullmäktige och länets sju kommuner: Sundsvall, Ånge, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. I Kramfors kommun fick partiet tjugofem procent av rösterna, nästan fyra procent mer än Socialdemokraterna som tappade halva sitt väljarstöd.

Med den före detta socialdemokraten Peyman Vahedi i spetsen vill Norrlandspartiet nu bilda ett kommunalt styre med Moderaterna och Centerpartiet i Kramfors. Den socialdemokratiska eran i Ådalen är över. Måhända behövligt på vissa sätt, men jag ställer mig frågande till Karin Petterssons optimism över Norrlandspartiets framgångar.

Det är ingen ny progressiv våg som sveper över Ådalen. Norrlandspartiet är ett missnöjesparti för företagande, AI ochavvecklad vindkraft.

Regionalt vill de stoppa all ny vindkraft. I Sollefteå vill Norrlandspartiet, med två avhoppade sverigedemokrater i spetsen, även avveckla den befintliga vindkraften och kräver tydliga nedmonteringsplaner. I Kramfors kommun vill partiet storsatsa på AI i skolundervisningen och i Ånge vill före detta moderaten Leif Edh ta fram ett utbildningsprogram för politiker och tjänstemän i syfte att ta bort ytterligare hinder för företagsetableringar.

Partiets frontnamn består till stor del av avhoppare och uteslutna från Sjukvårdspartiet, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Vi har till exempel Patrik Åhlund som för bara några dagar sedan meddelade att han lämnar uppdraget i Sundsvalls kommunfullmäktige efter att lokaltidningen ställt frågor om det trollkonto som fick honom att avgå för Sverigedemokraterna 2024. 

Partiets ordförande Elina Arab var tidigare S-regionråd, men petades hösten 2024 efter interna konflikter kopplade till kärleksrelationen med Sjukvårdspartiets oppositionsregionråd Robert Thunfors. Thunfors och Sjukvårdspartiet samarbetade vid den här tiden med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, men dumpades då dessa två inte stod ut med konfliktnivån i Sjukvårdspartiet.

Norrlandspartiet har inlett samtal med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet i regionen. Hur ett sådant samarbete ska fungera återstår att se, men det är svårt att föreställa sig något annat än fortsatta konflikter. Det kan säkert bli underhållande att titta på, Café Bambino pratar uppskattande om kärleksaffären som gav upphov till Norrlandspartiet. 

Men om vi som bor här ska vara något mer än en smaskig anekdot och om Sverige bortom storstäderna ska få plats i en välgrundad vänsteranalys så måste magkänslan säga något annat än ”spännande politisk kraft” när SD-vänlig missnöjespopulism vinner i vad som en gång i tiden var en självklar del av arbetarrörelsens kropp.

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 10% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. 

Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 10% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. 

Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 10% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. 

Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 10% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. 

Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 10% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. 

Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade. Slutligen ska det sägas att andelarna ser väldigt olika ut per parti och medan MP och V till och med uppvisar en överrepresentation av riksdagsledamöter som har utomeuropeisk bakgrund, vilket visserligen antagligen korresponderar med väljarna för åtminstone V:s del, så handlar det om en kraftig underrepresentation för SD:s, C:s, KD:s och M:s del liksom om en mindre underrepresentation för S’ del medan L:s andel mer eller mindre avspeglar hur det ser ut i befolkningen i stort.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1%

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen (runt 20 personer) och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika (runt 10 personer vardera) medan Sydasien (endast en person) och Sydost- och Östasien (endast en person) är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%

TITLE:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation

DESCRIPTION:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation: Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats […]

CONTENT:
Efter 2026 års riksdagsval är andelen riksdagsledamöter som har någon form av utomeuropeisk bakgrund större än någonsin tidigare samtidigt som det fortfarande handlar om en underrepresentation:

Under många decennier har politiker med utländsk bakgrund haft svårt att ta sig fram i de olika riksdagspartierna och ta sig upp på valbar plats samt att ta plats i de olika församlingarna. De folkvalda politiker med utländsk bakgrund som tidigare har suttit i riksdagen och i region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna har dessutom i huvudsak haft nordisk och europeisk bakgrund samtidigt som även de har var underrepresenterade.

I och med 2026 års val har något hänt på riksnivå och antagligen också även i regionerna och kommunerna, vilket senare siffror troligen kommer att indikera.

Andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund är nämligen större än någonsin tidigare och vare sig det beror på personkryss eller ej så är det ändå ett historiskt genombrott. Efter 2022 års val hade under 10% av riksdagsledamöterna bakgrund utanför Europa men idag handlar det om hela 12% motsvarande 42 personer.

Det handlar samtidigt fortfarande om en rejäl underrepresentation då över 20% av totalbefolkningen numera har någon slags utomeuropeisk bakgrund. Ändå står sig Sverige rätt okej numera i ett panvästerländskt perspektiv och i jämförelse med övriga Norden sticker Sverige definitivt ut. Till exempel är 14% av ledamöterna i det brittiska underhuset icke-vita och 26% av de amerikanska kongressledamöterna är likaså icke-vita men i franska nationalförsamlingen handlar det antagligen bara om runt 6% av ledamöterna och samma siffra gäller troligen även för den tyska förbundsdagen.

De sammanlagt 42 riksdagsledamöterna som har utomeuropeisk bakgrund innefattar både de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar. Det innebär att både invandrare som till exempel Mohamed Ali och Mauricio Rojas, andragenerationare som till exempel Gurgîn Bakircioglu och Lawen Redar, blandade som exempelvis Benjamin Dousa och Yasmine Eriksson och adopterade som Louise Thunström är inräknade.

Den största representationen gäller personer som har bakgrund i MENA-regionen och därefter kommer subsahariska Afrika och Latinamerika medan Central – och Sydasien och Sydost- och Östasien är minst representerade.

antalet och andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund per parti efter 2026 års val:

MP 7 av 22 = 31,8%

V 9 av 30 = 30%

L 4 av 19 = 21,1%

S 13 av 99 = 13,1%

M 5 av 70 = 7,1

KD 1 av 22 = 4,5%

C 1 av 25 = 4%

SD 2 av 62 = 3,2%

totalt 42 av 349 = 12%