← Tillbaka till feed Kategoriutgåva
RSS Watch Magazine

Analysis and Fact-Checking / Left-Wing Media

En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.

Inga färdiga analyser hittades för den här kategorin ännu.
Nyhetsflöde

Artiklar i kategorin

Första artikeln lyfts som huvudspår, övriga visas som nyhetskort. Historik och diffs finns kvar under respektive artikel.

RSS endpoint: https://tools.tornevall.net/api/rss/feed/analysis-and-fact-checking
Dagens Arena Permalink

Ansvaret som följer med ett nej

https://www.dagensarena.se/opinion/ansvaret-som-foljer-med-ett-nej/

Stort ansvar vilar på C och V för att bilda regering.

Inlägget Ansvaret som följer med ett nej dök först upp på Dagens Arena.

Full text

Före valet ber partierna om väljarnas förtroende att förändra Sverige. Efter valet måste de visa hur förändringen ska bli möjlig. Både Centerpartiet och Vänsterpartiet måste ta ansvar för att en ny regering ska kunna bildas, skriver Ulrika Eriksson.

I den pågående regeringsbildningen blir uppgiften tydlig. Magdalena Andersson försöker samla stöd för en regering. Centerpartiet säger nej till att sitta i regering med Vänsterpartiet, samtidigt som Vänsterpartiet kräver att självt ingå i den regering det ska stödja. Båda vill se ett regeringsskifte, men deras villkor gör det svårt att genomföra det tillsammans.

För väljaren som röstat för ett regeringsskifte uppstår därför en rimlig fråga: Den som säger nej till en regeringslösning, vilket genomförbart alternativ erbjuder den väljaren?

Partier måste få ha gränser. Den som röstat på Centerpartiet har inte röstat på Vänsterpartiets politik, och omvänt. Väljarna måste kunna lita på att deras företrädare tar sina vallöften på allvar. En kompromiss blir inte bra enbart för att den gör det möjligt att utse ministrar.

Sakpolitiken behöver bli tydligare

Men när ett partis mandat behövs för att en regering ska kunna tillträda får partiets nej konsekvenser för fler än de egna väljarna. Därför behöver partiet förklara både vad det vill förhindra och hur det vill komma vidare. Att hoppas att motparten till slut ger efter är knappast ett tillräckligt alternativ.

Centerpartiet behöver visa hur en regering utan Vänsterpartiet ska få det stöd som krävs. Vänsterpartiet behöver förklara hur kravet på regeringsmedverkan ska kunna förenas med ett underlag där Centerpartiet också behövs. Båda behöver ge besked om vad de själva kan acceptera, inte enbart om vad den andra parten måste ändra.

Här behöver sakpolitiken bli tydligare. Vilka konkreta beslut är partierna oense om? Vad måste en överenskommelse innehålla för att de ska kunna stå bakom den? Sådana besked ger väljarna möjlighet att bedöma vad som står på spel och var en kompromiss kan finnas.

Att lova ett regeringsskifte innebär att man efter valet behöver arbeta för att göra det möjligt, även när mandatfördelningen kräver ett samarbete som man helst hade sluppit. Inget parti har fått mandat att ensamt bestämma villkoren för alla andra.

S måste erbjuda verkligt inflytande

Samma ansvar gäller Magdalena Andersson. Den som vill samla partier bakom sig måste erbjuda dem verkligt inflytande och en politik som de kan försvara inför sina väljare. Det går inte att begära kompromisser av andra utan att själv vara beredd att göra dem.

Regeringsbildningen får ta tid. En överenskommelse ska hålla för budgetar, reformer och svåra beslut under flera år. Att en färdig lösning ännu inte har presenterats betyder inte att samtalen står stilla. Väljarna behöver inte få insyn i varje förhandling, men de behöver begripliga besked om vilka lösningar partierna arbetar för.

Det politiska ansvaret slutar inte när ett parti har motiverat sitt nej. Nästa uppgift är att visa hur en annan lösning skulle kunna fungera och vad partiet självt är berett att bidra med.

Väljarna kan inte kräva att partierna blir överens om allt. Men de kan kräva att den som stänger en dörr också visar vilken annan dörr som går att öppna.

Ulrika Eriksson, frilansskribent

Inlägget Ansvaret som följer med ett nej dök först upp på Dagens Arena.

Dagens Arena Permalink

Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten?

https://www.dagensarena.se/innehall/ar-drogtester-av-anstallda-ett-intrang-personliga-integriteten/

Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet.

Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.

Full text

Ica-gruppen drogtestar alla arbetssökande som erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten.

Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? 

– Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson.

Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? 

– Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson.

Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? 

– IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson.

Rättelse: I en tidigare version stod det att Ica-gruppen drogtestar alla som söker anställning hos dem. Det stämmer inte. Endast den som erbjuds anställning behöver göra ett drogtest.

Olle Bergvall

Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-10-12 01:30:01 (discovered: 2026-10-12 01:32:43) hash: 1e6b6be015dd670876216c611169e86991ba3ed3
To 2026-10-12 01:30:01 (discovered: 2026-10-12 09:41:16) hash: 6b3eb70dedec4e0e225e23ea892e824dee89f4e0
Title
Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten?
Description
Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet. Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
Content
Ica-gruppen drogtestar alla arbetssökande som söker jobb innan de erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten. Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre?  – Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson. Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför?  – Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson. Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare?  – IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson. Rättelse: I en tidigare version stod det att Ica-gruppen drogtestar alla som söker anställning hos dem. Det stämmer inte. Endast den som erbjuds anställning behöver göra ett drogtest. Olle Bergvall Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
Old vs new
From
TITLE:
Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten?

DESCRIPTION:
Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet.

Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Ica-gruppen drogtestar alla som söker jobb innan de erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten.

Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? 

– Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson.

Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? 

– Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson.

Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? 

– IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson.

Olle Bergvall

Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
To
TITLE:
Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten?

DESCRIPTION:
Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet.

Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Ica-gruppen drogtestar alla arbetssökande som erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten.

Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? 

– Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson.

Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? 

– Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson.

Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? 

– IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson.

Rättelse: I en tidigare version stod det att Ica-gruppen drogtestar alla som söker anställning hos dem. Det stämmer inte. Endast den som erbjuds anställning behöver göra ett drogtest.

Olle Bergvall

Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
Dagens Arena Permalink

Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten?

https://www.dagensarena.se/innehall/ar-drogtester-av-anstallda-ett-intrang-personliga-integriteten/

Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet.

Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.

Full text

Ica-gruppen drogtestar alla som söker jobb innan de erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten.

Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? 

– Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson.

Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? 

– Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson.

Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? 

– IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson.

Olle Bergvall

Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-10-12 01:30:01 (discovered: 2026-10-12 01:32:43) hash: 1e6b6be015dd670876216c611169e86991ba3ed3
To 2026-10-12 01:30:01 (discovered: 2026-10-12 09:41:16) hash: 6b3eb70dedec4e0e225e23ea892e824dee89f4e0
Title
Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten?
Description
Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet. Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
Content
Ica-gruppen drogtestar alla arbetssökande som söker jobb innan de erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten. Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre?  – Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson. Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför?  – Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson. Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare?  – IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson. Rättelse: I en tidigare version stod det att Ica-gruppen drogtestar alla som söker anställning hos dem. Det stämmer inte. Endast den som erbjuds anställning behöver göra ett drogtest. Olle Bergvall Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
Old vs new
From
TITLE:
Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten?

DESCRIPTION:
Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet.

Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Ica-gruppen drogtestar alla som söker jobb innan de erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten.

Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? 

– Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson.

Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? 

– Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson.

Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? 

– IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson.

Olle Bergvall

Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
To
TITLE:
Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten?

DESCRIPTION:
Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet.

Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Ica-gruppen drogtestar alla arbetssökande som erbjuds anställning. Nu granskar Integritetsskyddsmyndigheten om det går rätt till. Vi frågade Caroline Johansson, universitetslektor i civilrätt vid Uppsala universitet, om drogtester av anställda kan ses som ingrepp mot den personliga integriteten.

Är drogtester av anställda ett intrång i den personliga integriteten – i så fall, när kan arbetsgivarens behov ändå väga tyngre? 

– Frågan är lite svår att svara på som den är ställd, men jag skulle säga att ett sätt att ifrågasätta arbetsgivarens rätt att beordra drogtest är att hävda att det är ett otillåtet ingrepp i arbetstagarens personliga integritet. Om det är tillåtet eller inte avgörs med en intresseavvägning mellan arbetstagarens intresse av att inte behöva göra drogtest och arbetsgivarens intresse av att ha drogfri personal. Det finns en hel del exempel på drogtester på arbetsplatser i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivarintresset har till exempel motiverats av säkerhetsskäl, som tunga maskiner eller farlig verksamhet såsom kärnkraftsanläggning. Men också av verksamhetens art, till exempel med unga som är i riskzon för missbruk. Arbetsgivaren kan beordra drogtestning antingen baserat på kollektivavtal eller genom sin arbetsledningsrätt, säger Caroline Johansson.

Har det blivit allt vanligare med drogtester de senaste åren? I så fall, varför? 

– Huruvida det är vanligare eller inte kan jag inte svara på vetenskapligt. Jag har inte utfört någon sådan empirisk forskning. Men vad jag har förstått så är det vanligare med både drogtester och att sådana tester kommer tillbaka positiva. Vad det beror på kan jag bara gissa mig till. Ändrad inställning till och bruk av narkotika, samt lättare för arbetsgivare att få tag på det som behövs för att utföra kontrollåtgärder och en överlag större acceptans att sådana åtgärder vidtas är mina gissningar, säger Caroline Johansson.

Vad kommer IMYs beslut nu att ha för påverkan på anställda och arbetsgivare? 

– IMY kommer såvitt jag förstår bara att testa förenligheten med GDPR och då tänker jag att det främst handlar om hur arbetsgivaren hanterar uppgifter och inte själva drogtestet i sig. GDPR ger möjlighet för arbetsgivare att hantera arbetstagarens uppgifter. Men arbetsgivarens rätt att hantera uppgifterna bedöms även den genom en intresseavvägning mellan arbetstagarens intressen av sina uppgifters skydd och arbetsgivarens intresse av till exempel drogfri personal. Kanske kan myndighetens beslut ge en indikation av hur en intresseavvägning ska göras, säger Caroline Johansson.

Rättelse: I en tidigare version stod det att Ica-gruppen drogtestar alla som söker anställning hos dem. Det stämmer inte. Endast den som erbjuds anställning behöver göra ett drogtest.

Olle Bergvall

Inlägget Är drogtester av anställda ett intrång i personliga integriteten? dök först upp på Dagens Arena.
Snopes.com Permalink

Did 163 Democrats use same Oklahoma address to vote for Biden in 2020? There's no proof

https://www.snopes.com/news/2026/10/11/oklahoma-house-2020-election-biden/

People shared a meme displaying a questionable voter fraud claim while pushing for stricter voter ID laws.

Full text

People shared a meme displaying a questionable voter fraud claim while pushing for stricter voter ID laws.

Tobias Hübinette Permalink

Den snart gångna veckan har bjudit på rekordnotering efter rekordnotering för ett stort antal av Europas högerpopulistiska och högerradikala partier i de olika ländernas opinionsmätningar

https://tobiashubinette.wordpress.com/2026/10/11/den-snart-gangna-veckan-har-bjudit-pa-rekordnotering-efter-rekordnotering-for-ett-stort-antal-av-europas-hogerpopulistiska-och-hogerradikala-partier-i-de-olika-landernas-opinionsmatningar/

Den snart gångna veckan har bjudit på rekordnotering efter rekordnotering för ett stort antal av Europas högerpopulistiska och högerradikala partier i de olika ländernas opinionsmätningar: Flera partier har till och med slagit i taket och simultant uppnått de högsta siffrorna någonsin i respektive land såsom exempelvis FPÖ i Österrike (med 41%), AUR i Rumänien (med […]

Full text

Den snart gångna veckan har bjudit på rekordnotering efter rekordnotering för ett stort antal av Europas högerpopulistiska och högerradikala partier i de olika ländernas opinionsmätningar:

Flera partier har till och med slagit i taket och simultant uppnått de högsta siffrorna någonsin i respektive land såsom exempelvis FPÖ i Österrike (med 41%), AUR i Rumänien (med 37%), Frp i Norge (med 35,1%), Chega i Portugal (med 30,7%), AfD i Tyskland (med 30,5%) och Vox i Spanien (med 20%) och i ett flertal av Europas länder är de högerpopulistiska och högerradikala partierna dessutom numera det enskilt största partiet.

En tredjedel av EU-invånarna skulle rösta på Europas högerpopulistiska och högerradikala partier om det hade varit EU-val idag vilket kan jämföras med att endast runt 10% av desamma skulle rösta på ett vänsterpopulistiskt och vänsterradikalt parti.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/1-1.jpg

I grannlandet Norge liksom i Österrike, Spanien och en mängd andra länder är det fortsatt ungdomen (ca 18-24 år) och vuxna som har barn hemmavid (personer som är ca 30-49 år gamla), arbetarklassen och den lägre medelklassen samt invånarna som inte bor i de mångkulturella huvudstadsregionerna som i hög grad driver upp de högerpopulistiska och högerradikala partiernas rekordnoteringar medan andra grupper omvänt bidrar till att trycka ned de aktuella siffrorna.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/2-1.jpg

Framför allt gäller det den mycket stora och snabbt växande gruppen pensionärer som i i stort sett hela Europa röstar på de högerpopulistiska och högerradikala partierna i långt mindre grad än vad alla andra åldersgrupper gör. Tack vare att pensionärerna utgör runt en tredjedel av alla väljare så går det med fog att hävda att denna grupp är den som betyder allra mest för att decimera dessa partiers valresultat.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/ost.jpg

Den andra gruppen som gör detsamma är den mycket stora och snabbt växande gruppen invånare med utomeuropeisk bakgrund som likaså röstar på de högerpopulistiska och högerradikala partierna i långt mindre grad än vad de infödda majoritetseuropéerna gör. Tyvärr röstskolkar dock en mycket hög andel av väljarna med utomeuropeisk bakgrund vilket innebär att det inte alltid är en särskilt ”pålitlig” väljargrupp.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/kon-sektor.jpg

Den tredje och sista gruppen, som dock inte betyder lika mycket då den inte är lika stor som pensionärerna och invånarna med utomeuropeisk bakgrund, är den akademiska medelklassen som är kraftigt koncentrerad till huvudstadsregionerna och de andra storstäderna och vilka också röstar på de högerpopulistiska och högerradikala partierna i långt mindre grad än vad alla andra socioekonomiska grupper gör.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/utb.jpg

I Sverige ser det i stort sett likadant ut sett till vilka grupper som röstar på SD i lägst utsträckning. Det handlar inte minst om pensionärerna liksom om kvinnorna samt om den urbana, akademiska medelklassen som arbetar inom offentlig sektor och sist men inte om invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö vilka röstar massivt rödgrönt medan övriga Sverige utanför storstäderna numera domineras av Tidöpartierna och inte minst av SD.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/stad-land.jpg

ETC.se Permalink

Framtidens förskollärare: ”Förstår att yrket inte är populärt”

https://www.etc.se/inrikes/framtidens-foerskollaerare-foerstaar-att-yrket-inte-aer-populaert?utm_source=rss

Allt färre barn föds och förskolor har stängt i tusental. Ändå väntas det bli brist på förskollärare i framtiden när arbetsmiljön brister och utbildningarna ekar tomma. – Det är knappt någon som nämner förskolan i debatten om skolan. Man ser mest förskolan som en plats där man lämnar sina barn för att kunna jobba.

Full text

Allt färre barn föds och förskolor har stängt i tusental. Ändå väntas det bli brist på förskollärare i framtiden när arbetsmiljön brister och utbildningarna ekar tomma. – Det är knappt någon som nämner förskolan i debatten om skolan. Man ser mest förskolan som en plats där man lämnar sina barn för att kunna jobba.

ETC.se Permalink

Mats Jonsson: ”90-talet var någon sorts guldålder”

https://www.etc.se/kultur-noje/mats-jonsson-90-talet-var-naagon-sorts-guldaalder?utm_source=rss

Elak, ironisk och elitistisk. Mats Jonsson är inte särskilt förtjust i den person han var under åren i indie-Stockholm på 90-talet. Ändå beskriver han tiden han nu återvänder till i sin nya serieroman som en guldålder. – Jag minns den förhöjda livskänsla man fick. Hur musiken verkligen levde.

Full text

Elak, ironisk och elitistisk. Mats Jonsson är inte särskilt förtjust i den person han var under åren i indie-Stockholm på 90-talet. Ändå beskriver han tiden han nu återvänder till i sin nya serieroman som en guldålder. – Jag minns den förhöjda livskänsla man fick. Hur musiken verkligen levde.

ETC.se Permalink

Sydafrika skakas av mord efter mord – nu tar kvinnorna till vapen

https://www.etc.se/utrikes/nya-mord-skakar-sydafrika-nu-tar-kvinnorna-till-vapen?utm_source=rss

Tolv mördade kvinnor har hittats i en förort öster om Johannesburg sedan juli. Morden har skakat Sydafrika och åter satt ljuset på det utbredda våldet mot kvinnor. Många har tappat tilltron till att myndigheterna kan skydda dem. Nu tar kvinnor saken i egna händer – med vapen, självförsvar och nattpatruller.

Full text

Tolv mördade kvinnor har hittats i en förort öster om Johannesburg sedan juli. Morden har skakat Sydafrika och åter satt ljuset på det utbredda våldet mot kvinnor. Många har tappat tilltron till att myndigheterna kan skydda dem. Nu tar kvinnor saken i egna händer – med vapen, självförsvar och nattpatruller.

Motargument Permalink

Vad innebär AfD:s framgångar för Tyskland?

https://motargument.se/2026/10/11/vad-innebar-afds-framgangar-for-tyskland/

Alternative für Deutschland (AfD) grundades 2013 som en reaktion på etablerade partiers politik och har vuxit till att bli det största oppositionspartiet på federal nivå. AfD har ökat sitt stöd i Tyskland på grund av väljarnas missnöje med etablerade partiers politik, särskilt vad gäller ekonomi, migration och nationell säkerhet. Partiet har profilerat sig som starkt … Fortsätt läsa Vad innebär AfD:s framgångar för Tyskland? →

Full text

Alternative für Deutschland (AfD) grundades 2013 som en reaktion på etablerade partiers politik och har vuxit till att bli det största oppositionspartiet på federal nivå. AfD har ökat sitt stöd i Tyskland på grund av väljarnas missnöje med etablerade partiers politik, särskilt vad gäller ekonomi, migration och nationell säkerhet. Partiet har profilerat sig som starkt … Fortsätt läsa Vad innebär AfD:s framgångar för Tyskland? →