Tornevall Networks

TITLE:
Fortuna vann mötet med formstarka Jonstorp

DESCRIPTION:
Fortuna vann mötet med formstarka Jonstorp

CONTENT:
Fortuna vann mötet med formstarka Jonstorp

TITLE:
Segertåget fortsätter för Fortuna

DESCRIPTION:
Segertåget fortsätter för Fortuna

CONTENT:
Segertåget fortsätter för Fortuna

TITLE:
Förslaget från C: Larmnummer mot gängrekrytering

DESCRIPTION:
Arbetsnamnet är ”Barnens Larmnummer” och ska fungera som ett komplement till andra hjälp- och nödnummer med målet att i ett tidigt skede kunna sätta stopp för nyrekryteringen. C uppger, med hänvisning till en rapport från Brå, att många föräldrar i storstäderna upplever SOS alarm som svårtillgängligt, och att tröskeln för att ringa 112 är hög för både barn och vuxna. Vilka som tillhandahåller numret framgår inte av förslaget utan behöver utredas, uppger Ulrika Liljeberg (C). – Sju av tio föräldrar i storstadsregioner och även barn vet inte vart de ska vända sig. Det är en allmän oro. Man kanske inte upplever att man inte kan ringa 112. Och vi ska ju inte ha larmnummer i onödan. Men givet den situation vi har så tycker vi att det är rimligt, säger hon till TV4 Nyheterna. Numret skulle till exempel kunna gå till polisen eller en avdelning inom SOS Alarm. BRIS finns redan och har dessutom sett en stor ökning av den här typen av samtal. Varför behövs även det här numret? – Det här är frågan om att kunna hjälpa till vid brott och där är det polisen som har förmåga att bedöma det som kommer in och kunna sätta in insatser. Vi vet att det tar ganska kort tid för att involveras och rekryteras, några veckor bara. Så här gäller det att snabbt komma till polisen och göra det, säger Ulrika Liljeberg och tillägger: – Vi tycker att den organisation som finns i 112 är bra men att det behövs ett nummer. Det är ett komplement som vi kanske inte trodde behövdes. Men när vi ser att sju av tio föräldrar inte vet vart man ska vända sig – då är det skäl att agera. Kan ni vara säkra på att den här åtgärden kommer att fungera? – Om vi vet att det finns ett behov och att många säger att man inte vet att man kan vända sig, och att då få ha ett nummer, det är ju viktigt, säger hon och tillägger: – Många kanske inte heller ringer polisen för att de är rädda att kanske förknippas med brottslighet eller att själv då utmålas som kriminell. Det är viktigt att vi får ett som är till polisen men man ändå känner att man kan höra av sig. För det viktiga är ju att stoppa de som rekryterar de här barnen.

CONTENT:
Arbetsnamnet är ”Barnens Larmnummer” och ska fungera som ett komplement till andra hjälp- och nödnummer med målet att i ett tidigt skede kunna sätta stopp för nyrekryteringen. C uppger, med hänvisning till en rapport från Brå, att många föräldrar i storstäderna upplever SOS alarm som svårtillgängligt, och att tröskeln för att ringa 112 är hög för både barn och vuxna. Vilka som tillhandahåller numret framgår inte av förslaget utan behöver utredas, uppger Ulrika Liljeberg (C). – Sju av tio föräldrar i storstadsregioner och även barn vet inte vart de ska vända sig. Det är en allmän oro. Man kanske inte upplever att man inte kan ringa 112. Och vi ska ju inte ha larmnummer i onödan. Men givet den situation vi har så tycker vi att det är rimligt, säger hon till TV4 Nyheterna. Numret skulle till exempel kunna gå till polisen eller en avdelning inom SOS Alarm. BRIS finns redan och har dessutom sett en stor ökning av den här typen av samtal. Varför behövs även det här numret? – Det här är frågan om att kunna hjälpa till vid brott och där är det polisen som har förmåga att bedöma det som kommer in och kunna sätta in insatser. Vi vet att det tar ganska kort tid för att involveras och rekryteras, några veckor bara. Så här gäller det att snabbt komma till polisen och göra det, säger Ulrika Liljeberg och tillägger: – Vi tycker att den organisation som finns i 112 är bra men att det behövs ett nummer. Det är ett komplement som vi kanske inte trodde behövdes. Men när vi ser att sju av tio föräldrar inte vet vart man ska vända sig – då är det skäl att agera. Kan ni vara säkra på att den här åtgärden kommer att fungera? – Om vi vet att det finns ett behov och att många säger att man inte vet att man kan vända sig, och att då få ha ett nummer, det är ju viktigt, säger hon och tillägger: – Många kanske inte heller ringer polisen för att de är rädda att kanske förknippas med brottslighet eller att själv då utmålas som kriminell. Det är viktigt att vi får ett som är till polisen men man ändå känner att man kan höra av sig. För det viktiga är ju att stoppa de som rekryterar de här barnen.

TITLE:
Förslaget från C: Larmnummer mot gängrekrytering

DESCRIPTION:
Arbetsnamnet är ”Barnens Larmnummer” och ska fungera som ett komplement till andra hjälp- och nödnummer med målet att i ett tidigt skede kunna sätta stopp för nyrekryteringen. C uppger, med hänvisning till en rapport från Brå, att många föräldrar i storstäderna upplever SOS alarm som svårtillgängligt, och att tröskeln för att ringa 112 är hög för både barn och vuxna. Vilka som tillhandahåller numret framgår inte av förslaget utan behöver utredas, uppger Ulrika Liljeberg (C). – Sju av tio föräldrar i storstadsregioner och även barn vet inte vart de ska vända sig. Det är en allmän oro. Man kanske inte upplever att man inte kan ringa 112. Och vi ska ju inte ha larmnummer i onödan. Men givet den situation vi har så tycker vi att det är rimligt, säger hon till TV4 Nyheterna. Ska snabbt kunna nå polisen Numret skulle till exempel kunna gå till polisen eller en avdelning inom SOS Alarm. BRIS finns redan och har dessutom sett en stor ökning av den här typen av samtal. Varför behövs även det här numret? – Det här är frågan om att kunna hjälpa till vid brott och där är det polisen som har förmåga att bedöma det som kommer in och kunna sätta in insatser. Vi vet att det tar ganska kort tid för att involveras och rekryteras, några veckor bara. Så här gäller det att snabbt komma till polisen och göra det, säger Ulrika Liljeberg och tillägger: – Vi tycker att den organisation som finns i 112 är bra men att det behövs ett nummer. Det är ett komplement som vi kanske inte trodde behövdes. Men när vi ser att sju av tio föräldrar inte vet vart man ska vända sig – då är det skäl att agera. ”Rädda att utmålas som gängkriminella” Kan ni vara säkra på att den här åtgärden kommer att fungera? – Om vi vet att det finns ett behov och att många säger att man inte vet vart man kan vända sig, och att då få ha ett nummer, det är ju viktigt, säger hon och tillägger: – Många kanske inte heller ringer polisen för att de är rädda att kanske förknippas med brottslighet eller att själv då utmålas som kriminell. Det är viktigt att vi får ett som är till polisen men man ändå känner att man kan höra av sig. För det viktiga är ju att stoppa de som rekryterar de här barnen.

CONTENT:
Arbetsnamnet är ”Barnens Larmnummer” och ska fungera som ett komplement till andra hjälp- och nödnummer med målet att i ett tidigt skede kunna sätta stopp för nyrekryteringen. C uppger, med hänvisning till en rapport från Brå, att många föräldrar i storstäderna upplever SOS alarm som svårtillgängligt, och att tröskeln för att ringa 112 är hög för både barn och vuxna. Vilka som tillhandahåller numret framgår inte av förslaget utan behöver utredas, uppger Ulrika Liljeberg (C). – Sju av tio föräldrar i storstadsregioner och även barn vet inte vart de ska vända sig. Det är en allmän oro. Man kanske inte upplever att man inte kan ringa 112. Och vi ska ju inte ha larmnummer i onödan. Men givet den situation vi har så tycker vi att det är rimligt, säger hon till TV4 Nyheterna. Ska snabbt kunna nå polisen Numret skulle till exempel kunna gå till polisen eller en avdelning inom SOS Alarm. BRIS finns redan och har dessutom sett en stor ökning av den här typen av samtal. Varför behövs även det här numret? – Det här är frågan om att kunna hjälpa till vid brott och där är det polisen som har förmåga att bedöma det som kommer in och kunna sätta in insatser. Vi vet att det tar ganska kort tid för att involveras och rekryteras, några veckor bara. Så här gäller det att snabbt komma till polisen och göra det, säger Ulrika Liljeberg och tillägger: – Vi tycker att den organisation som finns i 112 är bra men att det behövs ett nummer. Det är ett komplement som vi kanske inte trodde behövdes. Men när vi ser att sju av tio föräldrar inte vet vart man ska vända sig – då är det skäl att agera. ”Rädda att utmålas som gängkriminella” Kan ni vara säkra på att den här åtgärden kommer att fungera? – Om vi vet att det finns ett behov och att många säger att man inte vet vart man kan vända sig, och att då få ha ett nummer, det är ju viktigt, säger hon och tillägger: – Många kanske inte heller ringer polisen för att de är rädda att kanske förknippas med brottslighet eller att själv då utmålas som kriminell. Det är viktigt att vi får ett som är till polisen men man ändå känner att man kan höra av sig. För det viktiga är ju att stoppa de som rekryterar de här barnen.

TITLE:
Förslaget från C: Larmnummer mot gängrekrytering

DESCRIPTION:
Arbetsnamnet är ”Barnens Larmnummer” och ska fungera som ett komplement till andra hjälp- och nödnummer med målet att i ett tidigt skede kunna sätta stopp för nyrekryteringen. C uppger, med hänvisning till en rapport från Brå, att många föräldrar i storstäderna upplever SOS alarm som svårtillgängligt, och att tröskeln för att ringa 112 är hög för både barn och vuxna. Vilka som tillhandahåller numret framgår inte av förslaget utan behöver utredas, uppger Ulrika Liljeberg (C). – Sju av tio föräldrar i storstadsregioner och även barn vet inte vart de ska vända sig. Det är en allmän oro. Man kanske inte upplever att man inte kan ringa 112. Och vi ska ju inte ha larmnummer i onödan. Men givet den situation vi har så tycker vi att det är rimligt, säger hon till TV4 Nyheterna. Numret skulle till exempel kunna gå till polisen eller en avdelning inom SOS Alarm. BRIS finns redan och har dessutom sett en stor ökning av den här typen av samtal. Varför behövs även det här numret? – Det här är frågan om att kunna hjälpa till vid brott och där är det polisen som har förmåga att bedöma det som kommer in och kunna sätta in insatser. Vi vet att det tar ganska kort tid för att involveras och rekryteras, några veckor bara. Så här gäller det att snabbt komma till polisen och göra det, säger Ulrika Liljeberg och tillägger: – Vi tycker att den organisation som finns i 112 är bra men att det behövs ett nummer. Det är ett komplement som vi kanske inte trodde behövdes. Men när vi ser att sju av tio föräldrar inte vet vart man ska vända sig – då är det skäl att agera. Kan ni vara säkra på att den här åtgärden kommer att fungera? – Om vi vet att det finns ett behov och att många säger att man inte vet att man kan vända sig, och att då få ha ett nummer, det är ju viktigt, säger hon och tillägger: – Många kanske inte heller ringer polisen för att de är rädda att kanske förknippas med brottslighet eller att själv då utmålas som kriminell. Det är viktigt att vi får ett som är till polisen men man ändå känner att man kan höra av sig. För det viktiga är ju att stoppa de som rekryterar de här barnen.

CONTENT:
Arbetsnamnet är ”Barnens Larmnummer” och ska fungera som ett komplement till andra hjälp- och nödnummer med målet att i ett tidigt skede kunna sätta stopp för nyrekryteringen. C uppger, med hänvisning till en rapport från Brå, att många föräldrar i storstäderna upplever SOS alarm som svårtillgängligt, och att tröskeln för att ringa 112 är hög för både barn och vuxna. Vilka som tillhandahåller numret framgår inte av förslaget utan behöver utredas, uppger Ulrika Liljeberg (C). – Sju av tio föräldrar i storstadsregioner och även barn vet inte vart de ska vända sig. Det är en allmän oro. Man kanske inte upplever att man inte kan ringa 112. Och vi ska ju inte ha larmnummer i onödan. Men givet den situation vi har så tycker vi att det är rimligt, säger hon till TV4 Nyheterna. Numret skulle till exempel kunna gå till polisen eller en avdelning inom SOS Alarm. BRIS finns redan och har dessutom sett en stor ökning av den här typen av samtal. Varför behövs även det här numret? – Det här är frågan om att kunna hjälpa till vid brott och där är det polisen som har förmåga att bedöma det som kommer in och kunna sätta in insatser. Vi vet att det tar ganska kort tid för att involveras och rekryteras, några veckor bara. Så här gäller det att snabbt komma till polisen och göra det, säger Ulrika Liljeberg och tillägger: – Vi tycker att den organisation som finns i 112 är bra men att det behövs ett nummer. Det är ett komplement som vi kanske inte trodde behövdes. Men när vi ser att sju av tio föräldrar inte vet vart man ska vända sig – då är det skäl att agera. Kan ni vara säkra på att den här åtgärden kommer att fungera? – Om vi vet att det finns ett behov och att många säger att man inte vet att man kan vända sig, och att då få ha ett nummer, det är ju viktigt, säger hon och tillägger: – Många kanske inte heller ringer polisen för att de är rädda att kanske förknippas med brottslighet eller att själv då utmålas som kriminell. Det är viktigt att vi får ett som är till polisen men man ändå känner att man kan höra av sig. För det viktiga är ju att stoppa de som rekryterar de här barnen.

TITLE:
Förslaget från C: Larmnummer mot gängrekrytering

DESCRIPTION:
Arbetsnamnet är ”Barnens Larmnummer” och ska fungera som ett komplement till andra hjälp- och nödnummer med målet att i ett tidigt skede kunna sätta stopp för nyrekryteringen. C uppger, med hänvisning till en rapport från Brå, att många föräldrar i storstäderna upplever SOS alarm som svårtillgängligt, och att tröskeln för att ringa 112 är hög för både barn och vuxna. Vilka som tillhandahåller numret framgår inte av förslaget utan behöver utredas, uppger Ulrika Liljeberg (C). – Sju av tio föräldrar i storstadsregioner och även barn vet inte vart de ska vända sig. Det är en allmän oro. Man kanske inte upplever att man inte kan ringa 112. Och vi ska ju inte ha larmnummer i onödan. Men givet den situation vi har så tycker vi att det är rimligt, säger hon till TV4 Nyheterna. Ska snabbt kunna nå polisen Numret skulle till exempel kunna gå till polisen eller en avdelning inom SOS Alarm. BRIS finns redan och har dessutom sett en stor ökning av den här typen av samtal. Varför behövs även det här numret? – Det här är frågan om att kunna hjälpa till vid brott och där är det polisen som har förmåga att bedöma det som kommer in och kunna sätta in insatser. Vi vet att det tar ganska kort tid för att involveras och rekryteras, några veckor bara. Så här gäller det att snabbt komma till polisen och göra det, säger Ulrika Liljeberg och tillägger: – Vi tycker att den organisation som finns i 112 är bra men att det behövs ett nummer. Det är ett komplement som vi kanske inte trodde behövdes. Men när vi ser att sju av tio föräldrar inte vet vart man ska vända sig – då är det skäl att agera. ”Rädda att utmålas som gängkriminella” Kan ni vara säkra på att den här åtgärden kommer att fungera? – Om vi vet att det finns ett behov och att många säger att man inte vet vart man kan vända sig, och att då få ha ett nummer, det är ju viktigt, säger hon och tillägger: – Många kanske inte heller ringer polisen för att de är rädda att kanske förknippas med brottslighet eller att själv då utmålas som kriminell. Det är viktigt att vi får ett som är till polisen men man ändå känner att man kan höra av sig. För det viktiga är ju att stoppa de som rekryterar de här barnen.

CONTENT:
Arbetsnamnet är ”Barnens Larmnummer” och ska fungera som ett komplement till andra hjälp- och nödnummer med målet att i ett tidigt skede kunna sätta stopp för nyrekryteringen. C uppger, med hänvisning till en rapport från Brå, att många föräldrar i storstäderna upplever SOS alarm som svårtillgängligt, och att tröskeln för att ringa 112 är hög för både barn och vuxna. Vilka som tillhandahåller numret framgår inte av förslaget utan behöver utredas, uppger Ulrika Liljeberg (C). – Sju av tio föräldrar i storstadsregioner och även barn vet inte vart de ska vända sig. Det är en allmän oro. Man kanske inte upplever att man inte kan ringa 112. Och vi ska ju inte ha larmnummer i onödan. Men givet den situation vi har så tycker vi att det är rimligt, säger hon till TV4 Nyheterna. Ska snabbt kunna nå polisen Numret skulle till exempel kunna gå till polisen eller en avdelning inom SOS Alarm. BRIS finns redan och har dessutom sett en stor ökning av den här typen av samtal. Varför behövs även det här numret? – Det här är frågan om att kunna hjälpa till vid brott och där är det polisen som har förmåga att bedöma det som kommer in och kunna sätta in insatser. Vi vet att det tar ganska kort tid för att involveras och rekryteras, några veckor bara. Så här gäller det att snabbt komma till polisen och göra det, säger Ulrika Liljeberg och tillägger: – Vi tycker att den organisation som finns i 112 är bra men att det behövs ett nummer. Det är ett komplement som vi kanske inte trodde behövdes. Men när vi ser att sju av tio föräldrar inte vet vart man ska vända sig – då är det skäl att agera. ”Rädda att utmålas som gängkriminella” Kan ni vara säkra på att den här åtgärden kommer att fungera? – Om vi vet att det finns ett behov och att många säger att man inte vet vart man kan vända sig, och att då få ha ett nummer, det är ju viktigt, säger hon och tillägger: – Många kanske inte heller ringer polisen för att de är rädda att kanske förknippas med brottslighet eller att själv då utmålas som kriminell. Det är viktigt att vi får ett som är till polisen men man ändå känner att man kan höra av sig. För det viktiga är ju att stoppa de som rekryterar de här barnen.