Tornevall Networks

Årets trädgårdsgille i Skulpturparken bjuder på föredrag av kända trädgårdsprofiler men också växtförsäljning och en tävling med blomstersmyckade flottar i vallgraven.

Bland årets gäster märks Linnéa Dickson från SVT:s Drömträdgården och odlingsprofilen Anette Nilsson. Besökarna kan även lyssna till dräkthistorikern Tonie Lewenhaupt och delta i ett trädgårdsquiz som leds av journalisten Gunnel Carlsson.

Trädgårdsgillet är ett av regionens största trädgårdsevenemang och lockade förra året omkring 15 000 personer. Dagen avslutas med att vinnaren i tävlingen Flottaste flotten koras baserat på publikens röster.

Program:

10.00 Invigning

Projektledare Stéfanie Feldmann Olofsson och trädgårdsmästare Martin Bofeldt inviger årets gille i ett samtal på temat Färg och Form.

10.15 Så utformar du din drömträdgård

Praktiska tips och lärdomar kring att skapa sin drömträdgård, oavsett om den är ny eller äldre.

Linnéa Dickson är trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner, känd från SVT:s Drömträdgården. Möjlighet till samtal och efterföljande signering samt försäljning av böcker i anslutning till scenen.

11.30 Färg och form i köksträdgården

Planera din köksträdgård med form och färg och få ett både vackert, gott och nyttigt trädgårdsrum.

Anette Nilsson berättar hur man med enkla principer, bra jord och roligt sortval får en formstark och frodig köksträdgård med massor av goda grönsaker och vackra blommor. Anette Nilsson har odlat i över 30 år, de sista 26 åren på gården Boäng vid Söderåsen. År 2024 stod hon för köksträdgården på Sofiero och hon har även gett ut en bok om odling i en potager – Den blomstrande köksträdgården.

13.00 Så har vi klätt oss för att arbeta i trädgården

Tonie Lewenhaupt är svensk dräkthistoriker, modeskribent och trädgårdsbiten författare. Tonie kommer prata om och visa förkläden, hattar och trädgårdskläder från förr och nu. Några spektakulära trädgårdspersedlar utlovas.

15.00 Trädgårdsquiz

Gunnel Carlsson, trädgårdsjournalist och författare bjuder in till trädgårdsquiz. Om växtjägare och växter, trädgårdsmänniskor och platser, om grönt och blommigt. Ett quiz för alla som gillar trädgård. Vinster utlovas!

15.30 Vinnare av flottaste flotten

Vem har fått flest röster och tar hem titeln flottaste flotten? Från scen koras traditionsenligt vinnaren.

16.00 Gillet avslutas

Om Trädgårdsgillet i Landskrona

Plats: Skulpturparken vid Landskrona konsthall i Landskrona

Datum och tid: 8 augusti kl 10-16

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Enligt undersökningen upplever över 70 procent av de internationella doktoranderna ofta arbetsrelaterad stress, jämfört med 54 procent av de svenska. Nästan var tredje doktorand från annat land uppger att de utsatts för diskriminering eller trakasserier. Samtidigt känner sig var femte doktorand utan tillräckliga språkkunskaper i svenska både socialt och professionellt isolerad.

Alejandra Pizarro Carrasco, ordförande för Fackförbundet ST inom högskoleområdet, betonar att migrationspolitiken och långa handläggningstider hos Migrationsverket försvårar situationen.

– Det är en uttalad önskan från regeringen att vi ska ha internationella forskare på våra lärosäten. För att det ska fungera måste Sverige ha en migrationspolitik som gör det möjligt, säger Alejandra Pizarro Carrasco.

Fackförbundet varnar nu för att den bristfälliga arbetsmiljön riskerar att skrämma bort internationell forskarkompetens från landet.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Demokrati handlar om mycket mer än att rösta vart fjärde år. För att människor ska kunna påverka samhällets utveckling krävs en rimlig fördelning av makt och resurser. När ekonomisk makt koncentreras följer politisk makt efter. Den som äger mest får också störst inflytande över samhällets riktning.

Sverige har under en lång tid rört sig i den riktningen. Decennier av nyliberal politik, avregleringar, skattesänkningar för de rikaste och en ekonomisk modell som prioriterar kapitalets intressen har bidragit till växande klyftor. Oxfam rapporterar att nästan 1 800 nya personer i Sverige hamnar i fattigdom varje vecka. Ännu en seger för den fria marknadsdemokratin! Samtidigt fortsätter de största förmögenheterna att växa med miljardbelopp.

Konsekvenserna stannar inte vid människors privatekonomi. Ett samhälle med stora ekonomiska klyftor blir också mindre demokratiskt. Det kapitalistiska systemet föder monopol och skapar växande inkomstklyftor vilket i sin tur cementerar den politiska makten hos en liten elit. Vinster i välfärden, avskaffandet av förmögenhetsskatten och en ständig berättelse om att resurserna inte räcker är inte naturgivna fakta. De är resultatet av politiska prioriteringar.

Vinster i välfärden, avskaffandet av förmögenhetsskatten och en ständig berättelse om att resurserna inte räcker är inte naturgivna fakta. De är resultatet av politiska prioriteringar.

Den nuvarande svenska demokratin är orättvis, ökar orättvisan och verkar för orättvisa globalt. Vi befinner oss i en kapplöpning mot botten, där vanligt folk avhumaniseras och tas ifrån sina demokratiska rättigheter och möjligheter Politiker och stora delar av medierna ställer sig bakom den israeliska staten som anklagas för folkmords samtidigt som kritiska röster marginaliseras och bestraffas. Klimataktivister straffas för att de motsätter sig den ekologiska och samhälleliga förstörelse som pågår. Utvisningar är för svenska regeringar oavsett röd eller blå bara ett tal som ska maximeras. 

Samtidigt står vi mitt i en klimatkris som kräver omfattande förändringar. En majoritet av befolkningen vill se en rättvis klimatomställning, men nödvändiga reformer bromsas gång på gång. De superrika och de företag som tjänar på dagens system har både resurserna och inflytandet att motverka förändring.

Kontrasten är slående. Sveriges rikaste man, Stefan Persson, har en förmögenhet som uppskattas till omkring 180 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär tio års statlig budget för klimat, miljö och natur. Och politiker hävdar att vi inte har råd att investera i den omställning som krävs?

En förmögenhetsskatt är därför ett viktigt första steg. Det förespråkar vi och flera partier till vänster har lyft frågan det senaste åren. Förmögenhetsskatt  löser inte ensam vårt problemen. Men den markerar en grundläggande demokratisk princip: att den som har dragit störst nytta av samhället ska bidra mer till dess framtid.

Förmögenhetsskatt  löser inte ensam vårt problemen. Men den markerar en grundläggande demokratisk princip: att den som har dragit störst nytta av samhället ska bidra mer till dess framtid.

Men demokrati kan inte reduceras till skattepolitik eller valresultat. Om vi ska möta klimatkrisen och den växande ojämlikheten krävs starka folkrörelser, fackföreningar, organisationer och lokala gemenskaper som kan skapa förändring även när de politiska institutionerna inte förmår göra det.

Förändring kommer inte att byggas av miljardärer eller av politiker som anpassat sig till dagens ekonomiska system. Den måste byggas underifrån, av människor som organiserar sig tillsammans kring gemensamma mål om värdighet, jämlikhet och klimaträttvisa.

Det är därför Demokrativeckan spelar roll. Inte bara som en arena för samtal, utan som en möjlighet att skapa relationer och nätverk som består långt efter nästa val. Demokratin stärks inte av sig själv. Den måste försvaras, utvecklas och återerövras.

Tiden att göra det är nu.

Signe Nilssonnätverket Ta tillbaka framtiden

Bemanningen i Landskrona stads hemtjänsts larmpatrull är för låg för att personalen ska kunna hantera alla inkomna larm utan att behöva prioritera bort vissa insatser. Det menar både politiker och fackliga företrädare, som riktar skarp kritik mot kommunen.

Bakgrunden är att två personer avled i februari efter att ha larmat via sina trygghetslarm utan att hjälp kom fram.

När händelserna inträffade bemannades larmpatrullen av två undersköterskor som hade tillgång till en bil.

De skulle hantera larm från omkring 1 500 personer med trygghetslarm. Av dessa har cirka 700 även hemtjänst.

– De övriga cirka 800 kunderna har enbart trygghetslarm, en insats som inte kräver biståndsbeslut. De har inte samma behov av stöd från hemtjänsten och larmar därför inte lika ofta som personer med mer omfattande omsorgsbehov, säger Eva-Marianne Nilsson, vd för Landskrona Omsorg.

Theres Edwall (S), ledamot i äldre- och omsorgsnämnden, menar att bemanningen är alldeles för låg för att klara arbetsbördan.

– Det är fullkomligt orimligt. I vilken värld tror man att det ska vara möjligt för personalen att hantera alla larm, säger hon.

Hon har själv tidigare arbetat inom hemtjänsten och menar att flera av de problem som uppstår kan kopplas till bemanningen.

– Jag tycker oerhört synd om personalen. De gör så gott de kan utifrån de förutsättningar de får.

Enligt henne behöver kommunen se över organisationen för att minska risken för liknande händelser.

– Fortsätter man i samma spår kommer det här att upprepas.

Även Kommunal riktar kritik mot bemanningen.

– Det behöver vara fler anställda. De flesta brister vi ser beror på underbemanning och pressade scheman, säger Ann-Sofi Fransson Fält, ordförande för Kommunal Kävlinge/Landskrona.

Facket anser att personalen inte kan lastas för det som hänt. Dels eftersom flera larm aldrig förmedlades vidare av larmoperatören, dels på grund av den höga arbetsbelastningen.

I kommunens Lex Sarah-anmälan framgår att de två undersköterskor som arbetade när en 93-årig kvinna avled hela tiden var ute på andra larm.

– När det kommer in många larm måste personalen prioritera. De ringde upp kvinnan och hon uppgav att hon behövde hjälp att ta sig ur sängen, säger Ann-Sofi Fransson Fält.

Eva-Marianne Nilsson, vd Landskrona omsorg, LOAB. Foto: Landskrona stad

Efter händelserna i februari har Landskrona Omsorg förstärkt larmpatrullen. Sedan maj arbetar tre personer samtidigt och har tillgång till tre bilar.

– Vi har ökat antalet personer som har trygghetslarm under en ganska lång period. Därför hade vi redan beslutat att utöka personalstyrkan, säger Eva-Marianne Nilsson.

Kommunal välkomnar att larmpatrullen har förstärkts men anser att det behövs fler anställda inom hemtjänsten generellt.

Facket är också kritiskt till att förändringen innebär att undersköterskor behöver åka ensamma på larm.

– När du åker ut på ett larm har du ingen aning om vad som väntar bakom dörren. Jag tycker inte att det är bra att åka ensam, säger Ann-Sofi Fransson Fält.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

En svävande ”potatis”, en röd sfär och en roterande skiva. Det är tre av de oidentifierade föremål…

Redan i maj har sex personer omkommit i drunkningsolyckor i Sverige. Nya metoder krävs för att nå riskgrupper enligt Svenska livräddningssällskapet, som nu beviljats miljoner för att motverka drunkningarna. – Det är stora samhällsstrukturer som måste ändras, säger generalsekreteraren Mikael Olausson.

Redan i maj har sex personer omkommit i drunkningsolyckor i Sverige. Nya metoder krävs för att…

Sämsta siffran för S sedan 2022