Tornevall Networks

Liberalerna vill skapa bättre möjligheter för medborgare att umgås på caféer, restauranger och barer. Det har alltid varit naturliga kontaktytor där människor byggt relationer med varandra.

Utelivet bidrar till gemenskap, tillhörighet, attraktivitet och livskvalitet. Därför vill Liberalerna skapa enklare regler för serveringstillstånd och göra det lättare för människor att köpa en flaska vin till söndagsmiddagen.

Sverige behöver bli friare. Vuxna människor ska få leva sina liv som de själva vill, och företagare ska inte fastna i regler som saknar rimlig förankring i människors vardag. Vi litar på att människor kan ta ansvar, säger Joar Forssell, ledamot i partistyrelsen.

I dag skapar regelverket flera orimliga hinder. En gäst kan till exempel hindras från att ta med en öl från krogen till uteserveringen. En foodtruck får inte sälja en öppnad öl. En hårsalong kan inte erbjuda ett glas bubbel utan serveringstillstånd. Och en krögare måste anmäla till kommunen innan den egna snapsen kryddas inför julbordet.

Liberalerna och regeringen har genomfört frihetsreformer på alkoholområdet. Gårdsförsäljning har blivit tillåtet och matkravet på krogen har avskaffats, men nu vill Liberalerna gå längre med fler frihetsreformer.

Liberalerna föreslår bland annat att:

• tillstånden för uteserveringar ska förenklas

• fler verksamheter, exempelvis hårsalonger, ska kunna servera alkohol under enklare former

• takeaway-alkohol ska möjliggöras

• foodtrucks ska kunna sälja öppnad öl

• Systembolaget ska få sälja kyld dryck

• Systembolaget ska vara öppet till klockan 20 alla dagar i veckan

För oss handlar det här om en modern alkoholpolitik för en ny tid. Dagens alkoholpolitik har alldeles för krångliga regler för krögare och producenter som gör rätt för sig. Sverige ska sluta detaljstyra vuxna människors vardag och underlätta för seriösa företagare, säger Johan Britz, ledamot i partistyrelsen.

Liberalerna vill se en alkoholpolitik som bygger på både ansvar och frihet. Missbruk ska bekämpas, och alkoholens skadeverkningar ska tas på allvar. Samtidigt måste vi erkänna att restauranger, krogar, bryggerier och dryckeskultur bidrar till attraktiva stadsmiljöer, företagande, arbetstillfällen och ett rikare socialt liv.

The post Sverige ska bli friare och enklare med ny alkoholpolitik appeared first on Liberalerna.

Matpriserna sjunker kraftigt och vi ser den största nedgången på 30 år.  I april sjönk matpriserna med 5,5 procent, visar SCB:s Konsumentprisindex. Priset på kaffe och smör gick ner rejält samtidigt som blomkål och broccoli blev dyrare. ”Livsmedel och alkoholfria drycker har inte sjunkit så här mycket på 30 år, varken från månad till månad […]

The post Moderaternas politik ger historisk effekt: Nu sjunker matpriserna appeared first on Moderaterna.

Liberalerna vill göra Sverige till Europas bästa land för entreprenörer, investeringar och företagande. Målet är att Sverige ska ha minst 1000 miljardärer år 2036. För att nå dit vill Liberalerna bland annat sänka den statliga inkomstskatten, sänka skatten på ISK-sparande, sänka bolagsskatten och förbättra villkoren för företagande och investeringar i Sverige.

– Sverige ska vara ett land där människor kan utbilda sig, arbeta, starta företag, bygga förmögenhet och stanna kvar hela livet. Vi behöver locka hit kapital och investeringar – inte skrämma bort dem, säger Simona Mohamsson, partiledare för Liberalerna.

Liberalerna menar att Sverige under lång tid blivit rikare tack vare framgångsrika entreprenörer och företag som Spotify, Minecraft, H&M och Tetra Pak. När företag växer skapas fler jobb, högre tillväxt och ökade skatteintäkter som finansierar välfärden.

– Sverige blev inte rikare av att bekämpa företagare. Sverige blev rikare tack vare dem. Vi ska inte straffbeskatta människor som bygger världsledande bolag och skapar jobb i vårt land, fortsätter Simona.

Partiet vill också göra Sverige mer attraktivt för internationella investeringar och företagsetableringar. Därför vill Liberalerna också införa euron och skapa mer konkurrenskraftiga villkor för företag och sparande.

Bakgrund

Enligt Institutet för Näringslivsforskning har antalet miljardärer i Sverige ökat från 50 personer till över 500 personer mellan år 1999 – 2020. Sverige hade 28 svenska dollarmiljardärer för tio år sedan, år 2016. Enligt tidningen Forbes har vi 51 svenska dollarmiljardärer idag.

• Det finns ingen konsensus kring hur många miljardärer som finns i Sverige Det finns ingen komplett statistik i Sverige över svenska miljardärer, då vi saknar förmögenhetsregister och officiell statistik över individers nettoförmögenheter.

• Siffrorna i den mediala rapporteringen bygger på uppskattningar utifrån data.

• En vanligt förekommande uppgift i media är att Sverige år 2021 hade 542 svenska miljardärer (en betydande ökning från de 110 som skulle ha funnits år 2010). Dessa påståenden kommer från ekonomijournalisten Andreas Cervenka och hans bok “Girig-Sverige”.

The post Sverige ska få dubbelt så många miljardärer appeared first on Liberalerna.

Idag, fredag den 15 maj klockan 09:00 håller Kristdemokraterna en pressträff på värderingstemat. 

Den moderatledda regeringen tar kampen mot mäns våld mot kvinnor på största allvar. Det kräver ett arbete på alla fronter, inklusive inom migrationspolitiken. Vi står på brottsoffrets sida Vi kommer alltid att stå upp för brottsoffren och för alla människor, såväl utländska som svenska medborgare, som lever i Sverige och som gör rätt för sig.  […]

The post Våldtäktsmän ska diskvalificeras från svenskt medborgarskap appeared first on Moderaterna.

Fredagen den 15 maj klockan 09:00 håller Kristdemokraterna en pressträff på värderingstemat.

Den 14 och 15 maj reser partiledare Ebba Busch till Karlstad och Örebro. Ebba Busch kommer finnas tillgänglig för media under resan.

I dag presenterade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson tillsammans med representanter från samarbetspartierna flera förslag för skärpta villkor för friskolesektorn. Oseriösa aktörer som missbrukar systemet ska bort och vinstintresset ska aldrig gå ut över kvaliteten i verksamheten.

Att bedriva skola i Sverige innebär att förvalta samhällets förtroende. Därför behöver kraven på enskilda huvudmän bli tydligare och mer långsiktiga. Huvudmän som missköter verksamheter eller använder skattemedel på fel sätt ska inte ha en plats i det svenska skolväsendet.

Vinstintresset ska aldrig gå ut över kvaliteten i verksamheten.

I dag finns flera problem i friskolesystemet. Vissa huvudmän låter vinstintresset gå före elevernas rätt till en utbildning av hög kvalitet. Det riskerar att drabba barn och elever genom färre lärare, sämre undervisning och otrygga skolmiljöer.

Därför vill regeringen nu stärka kontrollen, skärpa kraven och skapa bättre förutsättningar för långsiktiga och seriösa skolaktörer.

Värdeöverföringsförbud ska införas

För att stärka långsiktigheten och säkerställa att skattemedel går till utbildning föreslår regeringen ett värdeöverföringsförbud. Förbudet ska gälla i tre situationer:

• vid nyetablering

• vid ägarförändring

• vid tillsynsföreläggande

Syftet är att pengarna ska stanna kvar i verksamheten och komma eleverna till del.

Med värdeöverföring handlar inte bara vinstutdelning. Det omfattar också andra affärshändelser som minskar verksamhetens tillgångar utan att vara affärsmässigt motiverade.

Förbudet ska gälla i fem år vid nyetablering, i tre år vid ägarförändring och i två år vid tillsynsföreläggande.

Dessutom föreslår regeringen krav på särredovisning. Det innebär att det tydligt ska framgå vilka medel som hör till varje skol- eller förskoleenhet.

Skärpta ekonomiska krav för huvudmän

Många enskilda huvudmän har i dag en ekonomiskt sårbar situation. Samtidigt kräver skollagen att utbildningen ska hålla hög kvalitet och fungera långsiktigt.

Om ekonomin är svag riskerar det att direkt påverka eleverna. Huvudmän kan tvingas minska kostnader genom färre lärare, mindre undervisningsmaterial eller försämrat stöd till elever.

Därför vill regeringen skärpa kraven på ekonomisk stabilitet och långsiktighet hos enskilda huvudmän.

En svag ekonomi kan dessutom leda till att skolor läggs ned med kort varsel. Det skapar stor otrygghet för elever och familjer. Utgångspunkten ska vara att barn och elever som börjar på en skola ska kunna fullfölja sin utbildning där.

Därför föreslår regeringen också att huvudmän som planerar att lägga ned en skolenhet måste anmäla detta skriftligt till kommunen senast den 1 november året före nedläggningen.

Skolpengen ska kunna krävas tillbaka

Det finns exempel där offentliga medel som varit avsedda för skolverksamhet har använts i brottslig verksamhet eller betalats ut på felaktiga grunder.

Det har också förekommit att skolor fått skolpeng för elever som inte går på skolan eller att tilläggsbelopp som till stödinsatser gått till andra ändamål.

I dag finns inte tydliga regler för att kräva tillbaka sådana medel. Regeringen föreslår därför att kommuner i vissa fall ska kunna kräva tillbaka bidrag från enskilda huvudmän.

Det ska bland annat gälla om:

• medlen har använts i brottslig verksamhet

• bidragen har betalats ut på felaktig grund

• för mycket medel betalats ut

• tilläggsbelopp inte har använts till elevens stödinsatser

På så vis kan vi se till att skattemedel kommer till användning till det de är avsedda för – elevernas utbildning.

Skarpare sanktioner vid misskötsel

Alltför ofta upptäcker kommuner och Skolinspektionen allvarliga brister som huvudmän inte åtgärdar trots upprepade påpekanden.

Därför vill regeringen göra det lättare för tillsynsmyndigheter att använda de strängaste sanktionerna mot verksamheter med allvarliga missförhållanden.

Det kan exempelvis handla om att återkalla godkännandet för en enskild huvudman.

Dessutom föreslår regeringen nya sanktionsavgifter. Avgifterna ska fungera som ekonomiska sanktioner när huvudmän bryter mot reglerna, exempelvis värdeöverföringsförbudet.

Skolinspektionen ska också i undantagsfall kunna besluta om statliga åtgärder för rättelse även på fristående skolor. I dag gäller detta endast kommunala skolor.

Det innebär att Skolinspektionen kan besluta om åtgärder för att rätta till allvarliga missförhållanden och därefter kräva att huvudmannen står för kostnaderna.

Stärkt tillsyn genom utökade befogenheter för Skolinspektionen

För att stärka tillsynen ytterligare föreslår regeringen att Skolinspektionen ska få möjlighet att tala med elever under 16 år utan vårdnadshavares samtycke vid tillsyn och kvalitetsgranskning.

Syftet är att ge myndigheten bättre möjligheter att upptäcka missförhållanden och säkerställa att elevernas perspektiv kommer fram.

The post Skärpta villkor för friskolesektorn appeared first on Liberalerna.

Miljöpartiet toppar Greenpeace valguide inom klimat, miljö och demokrati

Regeringen stöttar Sveriges hushåll och energiberoende branscher genom ett krispaket på 17,5 miljarder kronor. Anledningen är krisen vid Hormuzsundet i Mellanöstern.

Det kommer en mängd åtgärder för att underlätta för Sveriges hushåll och de branscher som blir hårdast drabbade av energikrisen och svårigheten med distribution av varor genom Hormuzsundet.

Ett krispaket som håller nere bränslepriserna

Den första åtgärden som regeringen presenterar är sänkt skatt på bensin och diesel för att de människor som är beroende av bilen för att komma till jobbet inte ska bli drabbade hårdare. Dessutom sänker regeringen bränsleskatten med tre kronor.

Regeringen lägger också en miljard kronor för att förstärka det tillfälliga el- och gasprisstödet och förstärker högkostnadsskyddet.

Försäkringskassan kommer att påbörja utbetalningarna av elstödet i juni och de flesta hushåll kommer få ta del av utbetalningarna före midsommar, säger Johan Britz (L), vikarierande klimat- och miljöminister.

Simona Mohamsson aviserar också om stöd för en billigare kollektivtrafik:

Det kommer att vara en rejäl rabatt. Busskortet blir billigare för den som pendlar till jobbet varje dag.

Detaljer kring stödet till kollektivtrafiken presenteras senare.

The post Regeringen genomför ett krispaket för att möta energikrisen appeared first on Liberalerna.