Full text
Kristdemokraterna bjuder in till pressträff.
En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Analys titel/kontекст: Default
Idag dominerar Sverigedemokraterna (SD) nyhetsflödet inom kategorin 'Politik'. Teman som diskuteras är kopplade till lokala angelägenheter, karriärmöjligheter, och politisk medlemskap. Det framträder ett fokus på lättillgänglig information och engagemang genom olika format, såsom lättlästa texter och direktuppmaningar till medborgarna att delta i politiska evenemang.
Den retoriska stilen är präglad av direkt tilltal till medborgarna, där SD använder ett språk som syftar till att skapa en känsla av samhörighet och deltagande. Det finns ett tydligt narrativ om att stärka lokalpolitik och att öka medborgarens möjlighet att påverka. Retoriken betonar också vikten av att vara informerad och aktiv i politiskt liv genom en tydlig uppmaning till interaktion och delaktighet.
Det finns en observerad trend där politisk aktivitet och engagemang från medborgarna tenderar att öka i samband med specifika politiska händelser och kampanjer. Genom att fokusera på lokala frågor kan SD mobilisera stöd och engagemang vilket kan leda till ökad rösträtt och medlemskap i partiet. Detta troliga mönster av engagemang sker särskilt i samband med val eller politiska debatter.
En potentiell riskindikator är den starka dominansen av ett enda partis nyhetsflöde, vilket kan leda till en snedvriden bild av den politiska diskussionen. Det finns också en risk för att lokala frågor blir överdrivna, vilket kan skapa en polarisering och svart-vitt tänkande bland medborgarna. Därför är det viktigt att bedöma hur olika perspektiv och åsikter representeras inom diskursen.
Dagens politiska nyhetsflöde kretsar nästan uteslutande kring Sverigedemokraterna, med fokus på lokala frågor, karriär och medborgarinflytande. Retoriken präglas av en inkluderande och direkt appell till medborgarna. Engagemangsmönster tyder på en ökning i politisk aktivitet, medan risker relaterade till partispecifik dominans är viktiga att beakta. För mer information se källorna: English, LÄTTLÄST, Lokalt, Karriär, Butik, Kontakt, Bli medlem, Press, Nyheter, Evenemang.
Analys: Default
Under den senaste veckan har politiska diskussioner i Sverige präglats av frågor kring socialpolitik, ekonomiska förslag och familjeorienterade insatser. De mest framträdande temat har varit huruvida och hur man ska införa förändringar inom barnens skärmtid, bistånd samt lagstiftning kring familjebildning som IVF. Det märks även en växande oro kring budgetreglerna inom EU och hur detta påverkar Sveriges ekonomi och dess välfärdssystem.
Många av de övergripande narrativen kretsar kring att skapa en bättre livssituation för medborgarna, särskilt barn och familjer. Det används ofta en positiv och inkluderande retorik, som "glädjen att få bilda familj måste vara möjlig för fler". Det finns dock också en mer kritisk ton när det kommer till regeringsbeslut, särskilt i relation till nattågen och asylkostnader, vilket ger en bild av en opposition som är angelägen om att ställa regeringen till svars.
Det finns en tydlig trend där politiska partier, särskilt Liberalerna, aktivt levererar förslag som syftar till att förbättra sociala tjänster och välfärdsprogram. Partiet har synts oftare i nyhetsflödena och har haft en hög aktivitet med flera inlägg från samma författare. Det tyder på en strategisk fokusering på att definiera deras plattform inför kommande val och att framhäva sina kärnfrågor.
Liberalerna har varit den mest aktiva källan med sex artiklar publicerade den senaste veckan, följt av Moderaterna. Författaren Mattei Marina från Liberalerna har skrivit flera av dessa, vilket tyder på en koncentration av kommunikationen inom partiet. Ingen av artiklarna visade tecken på intensiv redigering, vilket kan tyda på en medveten och strategisk publicering utan efterföljande förändringar.
Den politiska debatten har präglats av sociala frågor och ekonomiska förslag, med fokus på skärmtid för barn, bistånd och lagar kring familjebildning. Liberalerna framstår som en ledande aktör med starkare närvaro och enhetliga budskap. Det finns en merkognitiv strävan inom partier att att ställa regeringen till svars, särskilt gällande ekonomiska frågor. Denna vecka har tydliggjort de retoriska och strategiska mönstren i den svenska politiska diskursen.
Referenser:
Övergripande teman
Under den senaste månaden har flera centrala teman framträtt i den politiska diskursen. Det råder fokus på jobbskapaåtgärder, särskilt för unga, och hur olika partier planerar att hantera energi- och klimatfrågor. Regeringens ses också som en kritisk aspekt, med Ulf Kristersson i centrum för debatten om majoritetsstyret. Medvetenheten kring politiska åtgärder rörande sociala frågor, som suicidprevention, har också ökat.
Narrativ och retoriska mönster
Narrativen är präglade av att partierna försöker profilera sig inför kommande val genom att lova konkreta åtgärder för att lösa aktuella problem. Ofta används ett retoriskt grepp där motståndet framställs som oansvarigt eller kortsynt, samtidigt som de egna förslagen beskrivs som nödvändiga och visionära. Det finns ett tydligt fokus på trygghet och välfärd, exempelvis genom förslag på "nationell nätläkartjänst" och "höj ambitionsnivån i äldreomsorgen".
Aktivitet och beteende över tid
Under perioden har Moderaterna visat sig vara den mest aktiva källan med 17 inlägg, vilket indikerar både en hög grad av intern mobilisering och en strävan att dominera nyhetscykeln. Liberalerna och Miljöpartiet följer efter med betydande bidrag. Det finns också tecken på att Socialdemokraterna strävar efter att återfå initiativet genom att presentera traumatiska frågor som jobbomställningar och polisiära åtgärder mot brottslighet.
Aktiva källor/författare och redigeringsbeteenden
De mest framträdande källorna inkluderar Moderaterna, Liberalerna och Miljöpartiet, där den förstnämnda har den mest aktiva närvaron. Författarens engagemang är högst från representanten "135", som har bidragit till flera inlägg. Socialdemokraternas artiklar har också redigerats i hög grad, vilket kan indikera en respons på feedback eller interna strategidiskussioner.
Kort sammanfattning
Den politiska debatten under den senaste månaden har kretsat kring arbetstillfällen, energi- och klimatfrågor samt sociala skyddsnät. Olika partier uppvisar strategiska ansträngningar för att framhäva sina egna lösningar och politiska ståndpunkter i takt med att valperioden närmar sig. Moderaterna har dominerat nyhetsflödet, vilket reflekterar deras ambitioner inför den kommande valrörelsen. Riskindikatorer kopplade till politisk instabilitet och eventuella missnöjesyttringar kan uppstå beroende på hur olika samhällsfrågor hanteras.
Referenser:
No entries in selected period.
Kristdemokraterna bjuder in till pressträff.
Kristdemokraterna bjuder in till pressträff.
Under måndagen presenterade Moderaterna toppkandidater i Europavalet Tomas Tobé och Boriana Åberg partiets vallöften för att stärka demokratin och försvara europeiska värderingar Moderaterna presenterade idag sex konkreta förslag för att demokratin i EU ska kunna stärkas och för att försvara europeiska värderingar. Partiets toppkandidat Tomas Tobé menar att Europavalet är ett värderingsval och att europeiska […]
Under måndagen presenterade Moderaterna toppkandidater i Europavalet Tomas Tobé och Boriana Åberg partiets vallöften för att stärka demokratin och försvara europeiska värderingar
Moderaterna presenterade idag sex konkreta förslag för att demokratin i EU ska kunna stärkas och för att försvara europeiska värderingar.
Försvara europeiska värderingar genom att alla medlemsländer förbinder sig till en integrationspolitik som ställer krav på nyanlända grupper att respektera demokrati och minoriteters rättigheter.
Öronmärk mer EU-medel till kunskapshöjande insatser om Förintelsen. Medlen ska främst gå till städer eller regioner som har stora problem med antisemitism.
Stärk rättsstatsmekanismen i EU så att inte budgetmedel går till länder som bryter mot rättsstatens principer eller underminerar demokratin.
Hatbrott ska bli EU-brott eftersom det handlar om särskilt allvarlig brottslighet som undergräver både frihet och trygghet i EU och påverkar både enskilda och hela samhällen.
Öka kraven på kandidatländer att respektera minoriteters rättigheter. Ska EU:s grundläggande värderingar bibehållas även vid en utvidgning måste kraven på nya medlemmar vara tuffa.
Värna akademisk frihet i hela Europa. EU bör inrätta ett gemensamt regelverk som tydliggör frihet för vetenskaplig forskning, för att garantera, skydda och främja denna frihet.
Partiets toppkandidat Tomas Tobé menar att Europavalet är ett värderingsval och att europeiska värderingar måste försvaras för att motverka exempelvis antisemitism.
– Vi ser tyvärr hur antisemitismen har ökat i Europa efter Hamas terrorattack under förra året. Därför menar Moderaterna att EU måste göra mer för att säkra skyddet för minoriteter och grundläggande värderingar. Exempelvis bör alla EU-länder förbinda sig att driva en integrationspolitik som ställer glasklart krav på nyanlända grupper att anpassa sig till våra värderingar, säger Tomas Tobé.
Även Boriana Åberg, som står femma på partiets valsedel, understryker att demokratin i Europa måste få ett starkare skydd.
– Inga länder som bryter mot rättsstatens principer eller jagar minoriteter ska få ta del av EU-medel. Vi måste förstärka rättsstatsmekanismen så att vi säkerställer att svenska skattemedel inte göder ledare som nedmonterar demokratin, säger Boriana Åberg. Ta del av alla förslag i detalj HÄR
Uttalande av Vänsterpartiets 45:e kongress, 2024-05-10 Situationen i Gaza är katastrofal. Israels bomber har fallit i över sju månader. Hittills har omkring 35 000 palestinier dödats och de som överlevt tvingas leva med allvarliga skador eller med sorgen över förlorade vänner och familjemedlemmar. Den olagliga blockaden mot Gaza hindrar grundläggande förnödenheter som el, vatten, mediciner och […]
Uttalande av Vänsterpartiets 45:e kongress, 2024-05-10 Situationen i Gaza är katastrofal. Israels bomber har fallit i över sju månader. Hittills har omkring 35 000 palestinier dödats och de som överlevt tvingas leva med allvarliga skador eller med sorgen över förlorade vänner och familjemedlemmar. Den olagliga blockaden mot Gaza hindrar grundläggande förnödenheter som el, vatten, mediciner och mat att nå de behövande. Svälten i Gaza pågår samtidigt som nödhjälp hindras av Israel. De nyligen upptäckta massgravarna har fått FN att reagera med bestörtning. Kropparna uppges visa tecken på tortyr och avrättning och en del kan ha begravts levande. Flera av dem är barn. Samtidigt har våldet och dödandet på Västbanken eskalerat och hundratals människor har mördats av bosättare och soldater. Israel förbereder nu för en markoffensiv i Rafah och har uppmanat civila att lämna staden. Men i Gaza finns ingenstans att ta vägen. Runt om i världen protesterar människor mot Israels brutala krigföring. Demonstrationer, universitetsprotester, generalstrejker och solidaritetsmarscher är bara några exempel på hur människor visar sitt stöd för ett fritt Palestina och ett slut på attackerna mot Gazas befolkning. Människor samlas i frustration över att världens makthavare inte gör någonting för att få ett slut på mördandet av civila. Vaga uttalanden samtidigt som man stöttar Israel med pengar och vapen visar ett hyckleri utan motstycke. Den svenska regeringen har inte ens förmått ställa sig bakom ett permanent eldupphör. De dubbla måttstockarna är tydliga. Pratet om mänskliga rättigheter tycks inte omfatta alla. Omvärlden måste sätta press på Israel. Vapenhandel och militära samarbeten måste få ett slut. Netanyahu måste ställas inför rätta och alla krigsbrott måste utredas. Det brutala våldet på Västbanken måste stoppas. Länder som Sverige kan inte blunda för Israels pågående brott. Att Israels medverkan i Eurovision Song Contest inte stoppades är ett svek mot den palestinska befolkningen och mot alla oss som står upp för den internationella solidariteten. Vänsterpartiet deltar i helgens protester mot Israels medverkan under parollen ja till folkfest, nej till folkmord. För Vänsterpartiet är det klart och tydligt – palestinska liv är lika mycket värda som alla våra andras. Gazas barn har rätt till ett liv fritt från bomber. Nu måste alla åtgärder vidtas för att stoppa folkmordet. För en varaktig fred måste Israels folkrättsvidriga ockupation upphöra och palestinierna tillåtas att leva i fred och frihet. Vänsterpartiet kräver
Ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza Att sanktioner och andra åtgärder mot Israel införs Att en internationell arresteringsorder på Benjamin Netanyahu utfärdas En internationell kraftsamling mot ockupationen och för att erkänna Palestina i FN
Tesla använder storskaligt strejkbryteri med arbetstagare från andra EU-länder. Detta blir möjligt genom att använda EU:s regler om utstationering. Vänsterpartiet går till val på att inför en Lex Tesla på EU-nivå för att stoppa strejkbryteri. Företag ska inte kunna flytta arbetstagare mellan EU:s länder för att bryta en strejk.
Tesla använder storskaligt strejkbryteri med arbetstagare från andra EU-länder. Detta blir möjligt genom att använda EU:s regler om utstationering. Vänsterpartiet går till val på att inför en Lex Tesla på EU-nivå för att stoppa strejkbryteri. Företag ska inte kunna flytta arbetstagare mellan EU:s länder för att bryta en strejk. Konflikten mellan Tesla och IF metall är en unik arbetsmarknadskraftkonflikt. Första gången sedan 30-talet ser vi organiserat strejkbryteri systematiskt på svenska arbetsplatser. Det är tydligt att Elon Musk och Tesla har tänkt att ta den här striden mot att ge löntagare kollektivavtal och den trygghet och de rättigheter som det ger. Och vi står naturligtvis helt på de strejkandes sida, säger Jonas Sjöstedt, toppkandidat för Vänsterpartiet i EU-valet. Den 27 oktober 2023 inledde IF Metall en strejk mot Teslas svenska dotterbolag i syfte att få företaget att teckna kollektivavtal. Därefter har ett stort antal fackförbund vidtagit sympatiåtgärder, såväl i Sverige som i Norden. Konflikten har uppmärksammats i hela världen eftersom det är första gången Tesla utmanas på allvar. Här står svenska löntagare mot en av världens rikaste män, Elon Musk. Tesla har konsekvent vägrat att teckna kollektivavtal och har i stället använt sig av alla upptänkliga metoder för att kringgå fackens stridsåtgärder och upprätthålla verksamheten. Under konflikten har det framkommit uppgifter om att Tesla bland annat använder sig av utländsk arbetskraft för att ersätta de arbetstagare som strejkar på företagets verkstäder, det vill säga organiserat strejkbryteri. Att ersätta strejkande arbetare med andra arbetare är själva definitionen av strejkbryteri, något som är mycket ovanligt i Sverige, där fack och arbetsgivare sedan Saltsjöbadsavtalet 1938 har åtagit sig att respektera varandras rättigheter. Enligt Dagens Arbete, som granskat Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister, använder sig Teslas svenska dotterbolag av utstationerad arbetskraft som strejkbrytare. Sedan den 5 februari 2024 har företaget tagit in arbetare från: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Österrike. Vissa arbetare har gjort flera vändor och arbetat på olika svenska Teslaverkstäder. Sammanlagt handlar det om 41 olika tillfällen. Enligt EU:s utstationeringsregler har en arbetstagare från ett EU-land rätt att arbeta i ett annat EU-land under begränsade perioder genom så kallad utstationering. Kravet är att det ska finnas ett start- och slutdatum för när jobbet ska utföras och att varje utstationering anmäls till Arbetsmiljöverket. Vänsterpartiet föreslår Vänsterpartiet vill täppa till luckan i lagstiftningen och ändra EU:s utstationeringsdirektiv så att man inte ska kunna flytta arbetstagare mellan EU:s länder för att bryta en konflikt på arbetsmarknaden – en Lex Tesla. Arbetsmiljöverket är ansvarig myndighet för utstationering i Sverige. Vårt förslag om en Lex Tesla innebär att Arbetsmiljöverket ska neka utstationering om den innebär strejkbryteri. Vänsterpartiet kommer att ta upp förslaget om Lex Tesla i EU-parlamentet så snart det är möjligt efter valet. Förslaget skulle stärka löntagare i Sverige och hela EU. Vi menar att denna förändring skyddar den grundlagsfästa strejkrätten och att den också är helt i linje med EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Dessa innehåller skrivningen: ”Artikel 28 Förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder Arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå kollektivavtal på lämpliga nivåer och att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk.”
”40-timmarsveckan är utdaterad, förlegad, gammal. Ju mer vi har kortat arbetstiden, desto mer har produktiviteten ökat.” Det sa Nooshi Dadgostar i sitt öppningstal på Vänsterpartiets kongress i Jönköping.
”40-timmarsveckan är utdaterad, förlegad, gammal. Ju mer vi har kortat arbetstiden, desto mer har produktiviteten ökat.” Det sa Nooshi Dadgostar i sitt öppningstal på Vänsterpartiets kongress i Jönköping. I talet ställde hon krav på konkreta steg för en generell arbetstidsförkortning: Det räcker inte att prata, vi behöver sätta igång arbetet. En parlamentarisk kommitté som jobbar tillsammans med parterna, och som lägger fram förslag på en skarp förkortning av arbetstiden. Vi har gjort det förr, vi vet att det går. Vårt mål är sex timmars arbetsdag, mina vänner, nu är det dags att sätta igång! Idag har vi en situation där höglönegrupper kan köpa sig arbetstidsförkortning därför de har råd, medan de som inte har råd blir utan. Den tidigare synen att samhället inte stillatigande kan se på när stora grupper slits ut i förtid måste istället återetableras. Därför krävs ny lagstiftning. Vänsterpartiet föreslår att en parlamentarisk kommitté skyndsamt tillsätts tillsammans med parterna för att lämna förslag på:
En generell förkortning av veckoarbetstiden. Hur arbetstidsförkortningen specifikt ska se ut för grupper med lägre faktisk pensionsålder och höga sjukskrivningstal och som kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv för alla
Den första stora lagstiftning om veckoarbetstiden skedde 1919. Då lagstiftades det om 8 timmars arbetsdag. Den andra stora genombrottet för att reducera veckoarbetstiden kom 1971 då Sverige lagstiftade om 40 timmars arbetsvecka. Sedan dess har det skett mycket stora förändringar på arbetsmarknaden. Det har framför allt skett en allt tydligare tudelning av arbetsmarknaden. Där den ena gruppen har hög lön i kombination med avtalad lägre veckoarbetstid och en allt större frihet i både när arbetet utförs och var det utförs. Det är bra även om dessa grupper också är långt ifrån målet om sex timmars arbetsdag. I andra änden har vi de med låg lön, ingen avtalad arbetstidsförkortning och ingen frihet i när och var arbetet utförs. Arbetsmarknaden har allt tydligare delats upp i dessa två grupper, de som i viss mån gynnats av de senaste 50 årens utveckling och de som missgynnats. Effekterna är också tydliga. De missgynnade har också en lägre faktisk pensionsålder och högre sjukskrivningstal. Det är tydligt att arbetsvillkoren för de missgynnade grupperna inte är förenliga med ett långt och hållbart arbetsliv. Det är också en uppenbar jämställdhetsfråga. Yrkesgrupper där kvinnor dominerar går tidigare i pension än motsvarande yrken för män och att de har färre intjänande år. Nu måste arbetstiden kortas.
I dag presenterade Moderaterna vallöften för mer kärnkraft i Sverige och Europa.Det är dags att EU slutar diskriminera kärnkraften. EU-medel behöver också kunna gå till investeringar i kärnkraft. De resurser som EU öronmärkt för att hjälpa medlemsländerna att fasa ut den fossila energin ska kunna användas till kärnkraft – inte bara till det förnybara. På […]
I dag presenterade Moderaterna vallöften för mer kärnkraft i Sverige och Europa.Det är dags att EU slutar diskriminera kärnkraften. EU-medel behöver också kunna gå till investeringar i kärnkraft. De resurser som EU öronmärkt för att hjälpa medlemsländerna att fasa ut den fossila energin ska kunna användas till kärnkraft – inte bara till det förnybara.
På en pressträff i dag presenterade Tomas Tobé och Jessica Polfjärd fyra förslag för mer kärnkraft i Sverige och Europa.
Alla EU-stöd ska jämställa kärnkraft med förnybart
Jämställ kärnkraften med det förnybara i EU:s taxonomi
Ta fram en EU-strategi för en snabb utbyggnad av små modulära reaktorer och typgodkännande av en standardreaktor
Målsättning för fossilfritt och inte bara förnybart
Flera olika EU-program med tillhörande fonder är i dag skräddarsydda för att exkludera kärnkraften. Det handlar exempelvis om Fonden för rättvis omställning, Life-fonden och REPowerEU. Förordningarna som styr EU:s klimatfonder bör revideras för att möjliggöra att medlen används till kärnkraftsinvesteringar.
– Vi behöver investera i både mer förnybart och kärnkraft för att vi ska nå våra klimatmål, klara elektrifieringen, energiförsörjningen och för att hålla Europa konkurrenskraftigt. EU-medel måste kunna gå till investeringar i kärnkraft, säger Tomas Tobé, Moderaternas toppkandidat i Europavalet.
Moderaterna vill också jämställa kärnkraften med det förnybara i EU:s taxonomi, att det tas fram en EU-strategi för en snabb utbyggnad av små modulära reaktorer, med typgodkännande av en standardreaktor, samt att EU:s mål om andelen förnybar energi byts ut mot ett mål om fossilfri energi, för att inte hämma utbyggnaden av ny kärnkraft.
– Den här mandatperioden har vi fått kämpa för att kärnkraften inte aktivt ska förfördelas på EU-nivå. Det är strider som vi tack och lov har vunnit. Nu vill vi fortsätta arbeta för att kärnkraften i praktiken ska jämställas med förnybar energi, säger Jessica Polfjärd som står på plats två på Moderaternas valsedel.
Läs mer om förslagen HÄR
Efter 12 års översyn är Danmark och Sverige nu i princip är överens om att vi ska ingå ett nytt Öresundsavtal. Ambitionen är att vi ska skriva under ett avtal under sommaren. Avtalet kan då träda i kraft under 2025 och senast 2026. Tack vare det nya avtalet blir det lättare för pendlare som bor […]
Efter 12 års översyn är Danmark och Sverige nu i princip är överens om att vi ska ingå ett nytt Öresundsavtal. Ambitionen är att vi ska skriva under ett avtal under sommaren. Avtalet kan då träda i kraft under 2025 och senast 2026.
Tack vare det nya avtalet blir det lättare för pendlare som bor i Sverige men jobbar i Danmark att arbeta på distans i Sverige. Bland annat kommer nu offentliganställda kunna göra det i samma utsträckning som privatanställda utan att behöva ha kontakt med skattemyndigheterna i både Sverige och Danmark.
Idag går det bra att distansarbeta så länge som man över en tremånadersperiod jobbar minst 50 procent i det land där man har sin anställning. Med det nya avtalet gör man det i stället över en tolvmånadersperiod. Det kommer underlätta för många.
Det nya avtalet är bra för Sverige, Danmark, alla de pendlare som dagligen tar sig över Öresund. Och alla danska och svenska företag som vill investera i antingen Danmark eller Sverige. Vi får en bättre fungerande arbetsmarknad i Öresundsregionen där det blir mer attraktivt att gränspendla och där danska arbetsgivare enklare kan anställa pendlare från Sverige.”
För att stötta Ukraina och bygga upp en tillräcklig europeisk motståndskraft gentemot Ryssland, krävs ett fördjupat samarbete på EU-nivå och att hinder röjs för att snabbare producera försvarsmateriell. KD går till val på en rad förslag för att stärka det europeiska försvarssamarbetet och rusta för eventuella attacker.
För att stötta Ukraina och bygga upp en tillräcklig europeisk motståndskraft gentemot Ryssland, krävs ett fördjupat samarbete på EU-nivå och att hinder röjs för att snabbare producera försvarsmateriell. KD går till val på en rad förslag för att stärka det europeiska försvarssamarbetet och rusta för eventuella attacker.
Kristdemokraterna presenterar ett nytt förslag för att återta kontrollen över skärmarna.
Kristdemokraterna presenterar ett nytt förslag för att återta kontrollen över skärmarna.
Kristdemokraterna bjuder in till pressträff med partiordförande Ebba Busch, vice-partiordförande och socialminister Jakob Forssmed och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson fredag 3 maj kl. 11:55.
Kristdemokraterna bjuder in till pressträff med partiordförande Ebba Busch, vice-partiordförande och socialminister Jakob Forssmed och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson fredag 3 maj kl. 11:55.