Tornevall Networks

Svensk inflation har minskat och väntas nå målet under året. Samtidigt har läget på arbetsmarknaden försämrats och arbetslösheten har stigit. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur till och med 2025, men återhämtningen står för dörren. Det konstaterar Finansdepartementet i en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen. Nu skiftar regeringens inflationsfokus från bekämpning till bevakning, samtidigt som Sverige ska byggas rikare

– Kampen mot inflationen är vunnen. Nu skiftar vi inflationsfokus från att bekämpa inflationen till att bevaka den. Samtidigt är läget i svensk ekonomi fortsatt ansträngt med stigande arbetslöshet och svag inhemsk efterfrågan. Därför lägger vi nu fokus på att bygga Sverige rikare igen, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Den lägre inflationen drivs inte minst av lägre energi- och drivmedelspriser. Det beror bland annat på att elpriserna är lägre än för ett år sedan och att drivmedelspriserna är lägre till följd av att regeringen sänkte reduktionsplikten och drivmedelsskatterna. Fortsatt låga energipriser och en svag efterfrågan i ekonomin bedöms dämpa inflationen ytterligare framöver.

I Sverige har den inhemska efterfrågan fortsatt att utvecklas svagt under inledningen av 2024 och såväl hushållens konsumtion som bostadsinvesteringarna har minskat. De negativa effekterna på svensk ekonomi av högre räntekostnader och hög inflation väntas avta under året och en återhämtning väntas framöver. Återhämtningen tar dock tid, då det bland annat dröjer för bostadsinvesteringarna att komma i gång. Ekonomin bedöms därför vara i en lågkonjunktur fram till och med 2025.

– Vi bedömer att lågkonjunkturen håller i sig ett tag till, men nu när kampen mot inflation är vunnen och räntorna faller tillbaka, samtidigt som reallönerna stiger, väntas hushållens konsumtion öka, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Läget på arbetsmarknaden har fortsatt att försvagas under inledningen av året. Sysselsättningen har minskat samtidigt som arbetslösheten ökat. Efterfrågan på arbetskraft bedöms utvecklas svagt under 2024 med fortsatt stigande arbetslöshet som följd. Under 2025 väntas en gradvis återhämtning i takt med att efterfrågan på arbetskraft ökar.

Den moderatledda regeringen har beslutat om att utse industrisamordnare. Samordnarna ska leda ett grönt accelerationskontor som ska underlätta industrins omställning och större företagsinvesteringar. Arbetet ska främja koordinering mellan offentliga och privata aktörer. Genom kontoret kommer staten bli mer proaktiv och accelerera den gröna industriella omställningen.

– Vi ser ljusningar i svensk ekonomi och räknar snart med att gå in i en ny fas i svensk ekonomisk politik, mer av en tillväxtfas. En stor del av detta kommer att handla om den gröna omställningen. Vår uppgift är att det ska finnas goda förutsättningar för investeringar i grön industriell omställning i Sverige, säger statsminister Ulf Kristersson.

Accelerationskontoret ska utgöra en tydlig ingång för grön industri, investerare och lokala myndigheter och arbeta aktivt för att främja en ökad koordinering mellan aktörerna som deltar i samhällsomvandlingen.

Accelerationskontoret ska bland annat;

utveckla lösningsförslag på målkonflikter och risker som uppstår till följd av industriomställningen samt proaktivt initiera åtgärder innan sådana problem uppstår.

analysera olika finansieringsformer, på nationell nivå och EU-nivå, som syftar till att påskynda industrins omställning och vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till en mer effektiv användning av befintliga medel, en mer gynnsam investeringsmiljö och mobilisering av privata investering.

Den moderatledda regeringens mål är att investeringsklimatet för både svenska och utländska företag i hela Sverige ska vara attraktivt och konkurrenskraftigt. En nära samverkan mellan myndigheter, effektivare tillståndsprocesser och bättre tillgång till internationellt tillväxtkapital bidrar till att skapa goda förutsättningar för företag att växa i Sverige. I förlängningen bidrar det även till EU:s mål för grön och digital omställning. 

Dödliga arbetsplatsolyckor på byggen där arbetsmiljöansvaret försvunnit i långa kedjor av underleverantörer. Cykelbud och andra gigjobbare som utnyttjas med usla löner och villkor, i ett system som sprider sig till fler och fler branscher. Oseriösa företag som konkurrerar ut bra arbetsgivare eftersom kommunen hindras att ställa krav på kollektivavtal. Så ser det ut på svensk arbetsmarknad idag och EU har stor makt över hur vi har det på jobbet.  Vänsterpartiet går till val på tio förslag för trygga jobb. Förslagen handlar om att stärka arbetstagarnas rättigheter, motverka arbetslivskriminalitet och värna den svenska arbetsmarknadsmodellen. Alla som arbetar i Sverige ska garanteras rimliga löner och arbetsvillkor. Svenska kollektivavtal ska gälla – oavsett varifrån man kommer. Facket måste kunna ta strid för detta. Vänsterpartiet vill:

Stärk plattformsarbetarnas rättigheter – tvinga plattformsföretagen att ta sitt arbetsgivaransvar Inför ett socialt protokoll – stärk arbetstagarnas rättigheter Förändra EU:s upphandlingsregler – gör det möjligt att kräva kollektivavtal vid all upphandling Sätt stopp för långa led av underentreprenörer Värna den svenska arbetsmarknadsmodellen – nej till minimilönedirektivet Inför en Lex Tesla – stoppa strejkbryteri genom utstationering Inrätta ett europeiskt center mot arbetslivskriminalitet Inför en gemensam europeisk lägstanivå för antalet arbetsmiljöinspektörer Inför ett europeiskt företagsregister som gör det möjligt att kontrollera företag med bas i andra EU-länder Förbjud att bemanningsföretag utstationerar arbetskraft i byggsektorn

☞ Läs mer här (pdf)…

Den organiserade brottsligheten hotar Sveriges, och hela Europas, inre säkerhet. Gängen är att jämföra med inhemska terrorister, som dessutom har lierat sig med regimen i Iran. Moderaterna har lagt om riktning för kriminalpolitiken i Sverige. Nu vill vi använda EU för att trycka tillbaka gängen, skriver Tomas Tobé (M).

På söndag är det Europaval. Moderaterna går till val på ett fritt och säkert Europa. Ett Europa som håller ihop i stödet för Ukraina, ökar den ekonomiska tillväxten och prioriterar kampen mot den gränsöverskridande organiserade brottslighet.

Sverige har aldrig behövt EU så mycket som nu. Samarbetet är avgörande för att lösa akuta samhällsproblem och värna vår frihet och säkerhet.

Förra veckan meddelande Säkerhetspolisen att gängkriminella används av Iran för att utföra dåd i Sverige. Det visar vilket allvarligt hot som den organiserade brottsligheten utgör, och understryker behovet av fler åtgärder för att göra Sverige tryggt igen.

EU:s byrå för brottsbekämpning, Europol, har slagit fast att den organiserade brottsligheten aldrig har utgjort ett så stort hot mot våra samhällen som den gör i dag. 70 procent av de kriminella gängen i EU är verksamma i minst tre länder.

Problemet är gränsöverskridande och måste därför hanteras gemensamt i Europa. Moderaterna går till val på tre tydliga vallöften som vi kommer att prioritera under nästa mandatperiod i Europaparlamentet för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten.

För det första ska vi dra in den fria rörligheten för kriminella och inrätta en europeisk specialpolis som ska punktmarkera gängledare i hela Europa. Ledarskiktet i gängen ska inte längre kunna resa fritt i Europa eller styra narkotikahandeln i Sverige från den spanska solkusten. Vi vill även att Sverige ska kunna neka inresa för EU-medborgare som tidigare har dömts för grov brottslighet.

För det andra måste vi sätta press på länder utanför Europa att samarbeta för att bekämpa de kriminella gängen. Exempelvis är Turkiet med i Nato och har ett nära samarbete med EU. Det är inte aktuellt med ett turkiskt EU-medlemskap, men om landet vill bibehålla goda relationer med EU bör gängledare som gömmer sig där lämnas ut till Sverige och andra EU-länder. Speciellt om de har samarbetat med fientligt inställda stater som Iran. 

För det tredje kommer EU:s regelverk behöva anpassas för att öka effektiviteten i brottsbekämpningen. Exempelvis måste polisen ges möjlighet att använda ny teknik som AI för att bekämpa terrorism. Dessutom bör regelverket för hur stora mängder kontanter man får transportera inom EU stramas upp, vilket skulle försvåra för den kriminella ekonomin. 

I Sverige genomför nu den moderatledda regeringen ett paradigmskifte för att trycka tillbaka gängen. Skärpta straff och fler poliser på gator och torg kommer att göra skillnad. Det kommer att göra Sverige tryggare.

Men ska vi verkligen komma åt brottsligheten måste även EU göra mer. Gängen är Sveriges, och hela Europas, inhemska terrorister. Alldeles för länge har de kunnat utnyttja EU:s fria rörlighet för att smuggla vapen och narkotika över våra gränser.

Det här är ett europeiskt problem. Därför måste kampen mot den organiserade brottsligheten bli en av EU:s huvuduppgifter framöver.

Tomas Tobé (M), Toppkandidat i Europavalet

Ebba Busch och Alice Teodorescu Måwe håller torgmöte på Soltorget i Stockholm.

Medan samhälle och medborgare ställer om för klimatet fortsätter finansaktörer att investera i att utvinna ny kol, olja och gas. Utvinns dessa fossila resurser innebär det ofrånkomligen nya utsläpp i atmosfären. Ska vi klara 1,5-gradersmålet krävs att detta avbryts. Vänsterpartiet föreslår ett omfattande klimatinvesteringsprogram för att bygga bort efterfrågan på fossila bränslen. Parallellt med det behöver de finansiella flödena ställas om. Vänsterpartiet har sedan tidigare föreslagit att de statliga AP-fonderna ska avveckla alla fossila innehav i närtid. Internationella Energirådet (IEA) har slagit fast att all ny utvinning av olja, gas och kol redan borde ha upphört 2021 för att begränsa uppvärmningen i enlighet med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Ändå fortsätter banker och andra finansiella aktörer att investera och låna till just det. Det finns svenska banker som inte längre finansierar projekt och bolag som utvecklar fossila reserver. Andra banker – till exempel Swedbank, Nordea, SEB – saknar sådana policies. Problemet är stort i Sverige och ännu större i Europa. Under 2022 lånade europeiska banker ut 30,3 miljarder USD till de 100 största utvecklarna av nya fossila reserver. Granskningar visar också att merparten svenska banker saknar tillräckliga omställningsplaner för att minska utsläppen från utlåningen i linje med Parisavtalet. Ingen av de granskade svenska bankerna ha mål för att minska utsläppen på kort sikt och ingen ställer krav på att fossilbolag ska ha utfasningsplaner. Vänsterpartiet föreslår Vänsterpartiet går till val i EU-valet på att införa ett förbud på EU-nivå mot att finansiera utvecklingen av nya fossila reserver. Förbudet ska gälla både banker, pensionsfonder och andra finansiella aktörer. Till detta ska de åläggas att ha en plan för att avveckla sitt befintliga innehav i sådana investeringar. Vänsterpartiet vill ha rättsligt bindande mål i EU för ett slut på användandet av kol till 2030, gas till 2035, och olja till 2040 och planerna för att avveckla innehav ska följa samma årtal. Ett förbud mot att finansiera utveckling av nya fossila reserver är nödvändigt för klimatet. Genom att införa det på EU-nivå får det större genomslag samtidigt som jämnare spelregler uppnås.

Många kallar gårdsförsäljning för en frihetsreform och andra ser det som en reform som kommer spela stor roll för svensk besöksnäring. Moderaterna kallar det för en frihetlig näringsreform.

Det är ett helt naturligt steg att ta. Det finns idag ingen annan bransch i Sverige än alkoholproducenter där kunder har möjlighet att besöka företaget för att sen hänvisas till en annan butik för att köpa deras produkt. Lagstiftningen måste förändras i takt med att nya näringar i Sverige utvecklas.

Förslaget som den moderatledda regeringen idag presenterat handlar om att skapa möjligheter för Sveriges idag hundratals entreprenörer som tillverkar alkoholdrycker att utveckla sin verksamhet. Det handlar om vingårdar som finns ute på landsbygden och mikrobryggerier, som många gånger också finns i storstäderna.

Den här reformen öppnar upp för en växande bransch att fortsätta utveckla sig. Företagare som med hantverk och passion drivit sin näring med begränsade möjligheter att sälja sin produkt, ska nu kunna göra just detta. Kunder som besöker vingårdar och mikrobryggerier, ska ha möjlighet att köpa med sig några flaskor hem och för svensk besöksnäring att växa.

Förslaget innebär att varje konsument får köpa:

0,7 liter spritdryck och 3 liter vardera av vin, starköl och andra jästa drycker

Samtidigt ska Systembolagets monopol värnas – och med vårt förslag kommer gårdsförsäljning att kunna samexistera sida vid sida med Systembolaget.

Det här är ett vallöfte från Moderaterna. Vi gör nu det vi har sagt.

Med det här förslaget gör vi Sverige lite mer likt resten av Europa och skapar förutsättningar för en växande bransch att fortsätta utvecklas.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och statsminister Ulf Kristersson (M) möter EPP:s toppkandidat till ordförande i EU-kommissionen Ursula von der Leyen när hon besöker Sverige på måndag. De ska diskutera svensk skogsnäring.

En effektiv och rättvis klimatomställning. Billigare hyresrätter med lägre klimatutsläpp. Lägre elpriser och billigare och bättre tågresor. Det är områden som är centrala för Vänsterpartiet i EU-valet. Gemensamt är att de kräver att politiken tar kontroll och styr utvecklingen. För att underlätta det vill vi ändra de föråldrade EU-regler som idag ser sådant som ingrepp i den fria marknaden. Konkret föreslår vi att en självkostnadsprincip införs EU:s statsstödsregler. Vi vill se ett generellt undantag som innebär att grundläggande samhällstjänster kan erbjudas till självkostnadspris. Sådant ska inte hindras av blind marknadsideologi. En sådan självkostnadsprincip skulle ha stor betydelse för bland annat dessa fyra områden där priserna idag drivs upp av EU:s marknadisering:

Bostäder. Utifrån EU-regler anmälde Fastighetsägarna år 2005 Sverige för otillåtet statsstöd när allmännyttans självkostnadsprincip användes. Detta har lett till bostadsbrist och höga hyror. Om principen hade bibehållits, skulle dagens hyror vara cirka 30 procent lägre. Elnät. Elnäten drevs tidigare enligt självkostnadsprincipen, men de senaste tio åren har avgifterna höjts dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisökningen. Stora elnätsbolag har haft vinstmarginaler på upp till 40 procent, och priserna fortsätter stiga om inget görs. EU arbetar för en gemensam elmarknad där den dyraste enheten sätter priset. Detta har lett till höga svenska elpriser. Med en självkostnadsprincip skulle vi undvika prischockerna vi sett de senaste åren. Järnväg. EU-lagar har tvingat fram privatisering av järnvägen, vilket har lett till förseningar och höjda priser. Sedan startåret för privatiseringarna har KPI ökat med 110 procent, medan järnvägspriserna ökat med hela 246 procent.

Utan offentliga ingripanden leder även privata marknader till höga priser när konkurrensen sätts ur spel av stora företag. Detta gäller digitala plattformar, livsmedel, banktjänster och internationella transporter. Medborgarna får betala dyrt för företagens övervinster. För att pressa ner de höga priserna där och få en fungerande konkurrens vill vi skärpa EU:s konkurrensregler. Läs hela debattartikeln av Nooshi Dadgostar, Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin på DN Debatt: https://www.dn.se/debatt/eu-maste-lata-sverige-slippa-tvangstrojan-pa-elpriserna/

Omvärldens tryck på Israel är det som kan få stopp på folkmordet och vad EU gör väger tungt. Men trots uppmaningar och fördömanden fortsätter dödandet. Nu krävs därför åtgärder som sätter konkret press. Vänsterpartiet går därför till val på att införa skarpa sanktioner mot Israel för att tvinga fram en vapenvila, både sanktioner mot ansvariga individer och ekonomiska sanktioner mot landet. Vänsterpartiet kommer omedelbart efter valet att ta följande initiativ i EU: Erkännande av Palestina som stat Vänsterpartiet kommer kräva att EU tar ställning för att erkänna Palestina som stat och som fullvärdig medlem av FN. Resolution om utvidgade sanktioner mot Israel Vänsterpartiet kommer att direkt efter EU-valet lägga fram ett förslag till resolution om utökade sanktioner till EU-parlamentet enligt följande: Att EU parlamentet ställer sig bakom följande individuella sanktioner mot nedanstående grupper av individer, vilket innebär att deras personliga, samt kopplade företags, tillgångar i EU fryses och reseförbud för sanktionerade individer: Samtliga ledamöter av den israeliska regeringen, högt uppsatta tjänstemän och militär personal inom den israeliska förvaltningen som kan kopplas till operationer på Palestinskt territorium, ledande personer för företag inom den israeliska militära sektorn och försvarssektorn som levererat krigsmaterial till konflikten i Gaza. Att EU parlamentet ställer sig bakom följande ekonomiska sanktioner avseende handelsavtal samt export- och importförbud från och till Israel. EU är Israels största handelspartner och cirka en fjärdedel av all export från Israel går till EU. EU fryser handelsavtalet med Israel, vilket innebär att tullar återinförs och andra privilegier fryses. Förbud av export till Israel som kan användas för fortsatta krigsbrott. Förbud av import från Israel av för landet viktiga exportvaror för att försvaga krigsförmågan.