Tornevall Networks

Visste du att det finns en EU-regel som driver upp hyran för svenska hyresgäster? Allmännyttan måste idag ha onödigt höga hyror eftersom de tvingas göra vinst. Skälet är att högern i EU tycker att de annars skulle störa den fria marknaden. Förlorare är Sveriges hyresgäster. Samma regel gör också att staten får svårt att renovera och energieffektivisera hyresrätterna utan att pengarna försvinner till fastighetsägarnas vinster. Resultatet är höga utsläpp som förstör klimatet. Det här måste vi ändra på. Vänsterpartiet går till val på att ta bort EU-regeln som driver upp hyrorna. På sikt handlar det om en skillnad på tusenlappar i månaden för en vanlig hyresgäst. Människor måste ha råd att bo. Bakgrunden till dagens svåra situation på bostadsmarknaden är en rad politiska beslut. Sedan den aktiva bostadspolitiken övergavs på 90-talet har hyresgästernas position på bostadsmarknaden försämrats dramatiskt. Efter regeringsskiftet 1991, då den socialdemokratiska regeringen ersattes av en koalitionsregering mellan M, FP, C och KD, infördes genomgripande förändringar som också innebar ett bostadspolitiskt systemskifte. Förändringarna har skett i tre tydliga steg: 1) 1989 års skattereform som innebar en stor överföring av resurser från hyresgäster till generella skattesänkning, framförallt för personer med högre inkomster, 2) 1992 års reform som innebar att allmännyttan förlorade sin särställning, 3) 2011 års införande av allbolagen som innebar att allmännyttan måste agera affärsmässig och var en fortsättning av reformen från 1992. Allmännyttans förändrade position är en konsekvens av EU:s statsstödsregler. Vänsterpartiet vill förändra statsstödsreglerna så att det blir möjligt för allmännyttan att agera utifrån medborgarnas och hyresgästernas intresse, så att vi kan ha en aktiv bostadspolitik som ger god tillgång på hyresrätter till rimliga hyror. EU ska inte tvinga på Sverige en högerorienterad bostadspolitik. Det ska vara upp till medlemsstaterna själva att formulera sin egen politik på bostadsområdet. ☞ Läs mer om Vänsterpartiets politik i EU här…

Under onsdagen presenterade partiledare Ulf Kristersson och Tomas Tobé, toppkandidat i Europavalet, en nyhet om tillväxt.

Partiledare Ulf Kristersson och Tomas Tobé, toppkandidat i Europavalet, besökte under onsdagen ett skogsbruk i Växjö för att se hur ett hållbart skogsbruk arbetar. Under besöket presenterade de en nyhet från Moderaternas valmanifest för Europavalet.

Moderaterna vill att EU-kommissionen presenterar ett tillväxtmål som kompletterarutsläppsmålet till 2040. Syftet med målet ska vara att styra om EU-politiken till att lägga fokus på konkurrenskraft när vi ställer om.

– Vi sätter konkreta mål för klimatarbetet, för vårt stöd till Ukraina och för försvaret. Vi måste sätta mål också för tillväxten. När EU:s klimatpolitik ska blir ännu mer ambitiös så behöver vi också säkerställa en god ekonomisk tillväxt som skapar de resurser som behövs. Svenskt skogsbruk är en viktig förutsättning både för klimatet och för svensk tillväxt. Den värnar vi både i Sverige och i Bryssel, säger statsminister Ulf Kristersson. 

Sverige har redan visat att stora utsläppsminskningar kan förenas med ökad tillväxt. Sedan år1990 har vi minskat våra utsläpp med 37 procent, medan tillväxten har ökat med 92 procent. Även inom EU har utsläppsminskningarna kunnat kombineras med tillväxt. Men när EU:s klimatpolitik ska bli ännu mer ambitiös framöver måste vi säkerställa att den ekonomiska tillväxten inte drabbas negativt. Om den gröna omställningen i Europa leder till ökad fattigdom och högre arbetslöshet kommer inte länder som USA, Kina och Indien att följa efter. 

– Jag vill att framtida generationer också ska leva i ett Europa med välstånd och då måste vi säkra den ekonomiska tillväxten. Utan tillväxt kan vi inte heller säkerställa finansiering av den gröna omställningen, säger Tomas Tobé, moderat toppkandidat i Europavalet. Läs mer HÄR

Idag presenterade Kristdemokraterna partiets valmanifest inför EU-valet den 9 juni. Valmanifestet består av 46 förslag, som ska göra Europa starkare, tryggare och friare. Kristdemokraternas ledord i valkampanjen är Gränser och Frihet, två ord som symboliserar det EU som partiet kommer att arbeta för.

Kristdemokraterna bjuder in till pressträff.

Under måndagen presenterade Moderaterna toppkandidater i Europavalet Tomas Tobé och Boriana Åberg partiets vallöften för att stärka demokratin och försvara europeiska värderingar

Moderaterna presenterade idag sex konkreta förslag för att demokratin i EU ska kunna stärkas och för att försvara europeiska värderingar. 

Försvara europeiska värderingar genom att alla medlemsländer förbinder sig till en integrationspolitik som ställer krav på nyanlända grupper att respektera demokrati och minoriteters rättigheter.

Öronmärk mer EU-medel till kunskapshöjande insatser om Förintelsen. Medlen ska främst gå till städer eller regioner som har stora problem med antisemitism. 

Stärk rättsstatsmekanismen i EU så att inte budgetmedel går till länder som bryter mot rättsstatens principer eller underminerar demokratin.

Hatbrott ska bli EU-brott eftersom det handlar om särskilt allvarlig brottslighet som undergräver både frihet och trygghet i EU och påverkar både enskilda och hela samhällen.

Öka kraven på kandidatländer att respektera minoriteters rättigheter. Ska EU:s grundläggande värderingar bibehållas även vid en utvidgning måste kraven på nya medlemmar vara tuffa.

Värna akademisk frihet i hela Europa. EU bör inrätta ett gemensamt regelverk som tydliggör frihet för vetenskaplig forskning, för att garantera, skydda och främja denna frihet.

Partiets toppkandidat Tomas Tobé menar att Europavalet är ett värderingsval och att europeiska värderingar måste försvaras för att motverka exempelvis antisemitism.

– Vi ser tyvärr hur antisemitismen har ökat i Europa efter Hamas terrorattack under förra året. Därför menar Moderaterna att EU måste göra mer för att säkra skyddet för minoriteter och grundläggande värderingar. Exempelvis bör alla EU-länder förbinda sig att driva en integrationspolitik som ställer glasklart krav på nyanlända grupper att anpassa sig till våra värderingar, säger Tomas Tobé.

Även Boriana Åberg, som står femma på partiets valsedel, understryker att demokratin i Europa måste få ett starkare skydd.

– Inga länder som bryter mot rättsstatens principer eller jagar minoriteter ska få ta del av EU-medel. Vi måste förstärka rättsstatsmekanismen så att vi säkerställer att svenska skattemedel inte göder ledare som nedmonterar demokratin, säger Boriana Åberg. Ta del av alla förslag i detalj HÄR

Uttalande av Vänsterpartiets 45:e kongress, 2024-05-10 Situationen i Gaza är katastrofal. Israels bomber har fallit i över sju månader. Hittills har omkring 35 000 palestinier dödats och de som överlevt tvingas leva med allvarliga skador eller med sorgen över förlorade vänner och familjemedlemmar. Den olagliga blockaden mot Gaza hindrar grundläggande förnödenheter som el, vatten, mediciner och mat att nå de behövande. Svälten i Gaza pågår samtidigt som nödhjälp hindras av Israel. De nyligen upptäckta massgravarna har fått FN att reagera med bestörtning. Kropparna uppges visa tecken på tortyr och avrättning och en del kan ha begravts levande. Flera av dem är barn. Samtidigt har våldet och dödandet på Västbanken eskalerat och hundratals människor har mördats av bosättare och soldater. Israel förbereder nu för en markoffensiv i Rafah och har uppmanat civila att lämna staden. Men i Gaza finns ingenstans att ta vägen. Runt om i världen protesterar människor mot Israels brutala krigföring. Demonstrationer, universitetsprotester, generalstrejker och solidaritetsmarscher är bara några exempel på hur människor visar sitt stöd för ett fritt Palestina och ett slut på attackerna mot Gazas befolkning. Människor samlas i frustration över att världens makthavare inte gör någonting för att få ett slut på mördandet av civila. Vaga uttalanden samtidigt som man stöttar Israel med pengar och vapen visar ett hyckleri utan motstycke. Den svenska regeringen har inte ens förmått ställa sig bakom ett permanent eldupphör. De dubbla måttstockarna är tydliga. Pratet om mänskliga rättigheter tycks inte omfatta alla. Omvärlden måste sätta press på Israel. Vapenhandel och militära samarbeten måste få ett slut. Netanyahu måste ställas inför rätta och alla krigsbrott måste utredas. Det brutala våldet på Västbanken måste stoppas. Länder som Sverige kan inte blunda för Israels pågående brott. Att Israels medverkan i Eurovision Song Contest inte stoppades är ett svek mot den palestinska befolkningen och mot alla oss som står upp för den internationella solidariteten. Vänsterpartiet deltar i helgens protester mot Israels medverkan under parollen ja till folkfest, nej till folkmord. För Vänsterpartiet är det klart och tydligt – palestinska liv är lika mycket värda som alla våra andras. Gazas barn har rätt till ett liv fritt från bomber. Nu måste alla åtgärder vidtas för att stoppa folkmordet. För en varaktig fred måste Israels folkrättsvidriga ockupation upphöra och palestinierna tillåtas att leva i fred och frihet. Vänsterpartiet kräver

Ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza Att sanktioner och andra åtgärder mot Israel införs Att en internationell arresteringsorder på Benjamin Netanyahu utfärdas En internationell kraftsamling mot ockupationen och för att erkänna Palestina i FN

Tesla använder storskaligt strejkbryteri med arbetstagare från andra EU-länder. Detta blir möjligt genom att använda EU:s regler om utstationering. Vänsterpartiet går till val på att inför en Lex Tesla på EU-nivå för att stoppa strejkbryteri. Företag ska inte kunna flytta arbetstagare mellan EU:s länder för att bryta en strejk. Konflikten mellan Tesla och IF metall är en unik arbetsmarknadskraftkonflikt. Första gången sedan 30-talet ser vi organiserat strejkbryteri systematiskt på svenska arbetsplatser. Det är tydligt att Elon Musk och Tesla har tänkt att ta den här striden mot att ge löntagare kollektivavtal och den trygghet och de rättigheter som det ger. Och vi står naturligtvis helt på de strejkandes sida, säger Jonas Sjöstedt, toppkandidat för Vänsterpartiet i EU-valet. Den 27 oktober 2023 inledde IF Metall en strejk mot Teslas svenska dotterbolag i syfte att få företaget att teckna kollektivavtal. Därefter har ett stort antal fackförbund vidtagit sympatiåtgärder, såväl i Sverige som i Norden. Konflikten har uppmärksammats i hela världen eftersom det är första gången Tesla utmanas på allvar. Här står svenska löntagare mot en av världens rikaste män, Elon Musk. Tesla har konsekvent vägrat att teckna kollektivavtal och har i stället använt sig av alla upptänkliga metoder för att kringgå fackens stridsåtgärder och upprätthålla verksamheten. Under konflikten har det framkommit uppgifter om att Tesla bland annat använder sig av utländsk arbetskraft för att ersätta de arbetstagare som strejkar på företagets verkstäder, det vill säga organiserat strejkbryteri. Att ersätta strejkande arbetare med andra arbetare är själva definitionen av strejkbryteri, något som är mycket ovanligt i Sverige, där fack och arbetsgivare sedan Saltsjöbadsavtalet 1938 har åtagit sig att respektera varandras rättigheter. Enligt Dagens Arbete, som granskat Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister, använder sig Teslas svenska dotterbolag av utstationerad arbetskraft som strejkbrytare. Sedan den 5 februari 2024 har företaget tagit in arbetare från: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Österrike. Vissa arbetare har gjort flera vändor och arbetat på olika svenska Teslaverkstäder. Sammanlagt handlar det om 41 olika tillfällen. Enligt EU:s utstationeringsregler har en arbetstagare från ett EU-land rätt att arbeta i ett annat EU-land under begränsade perioder genom så kallad utstationering. Kravet är att det ska finnas ett start- och slutdatum för när jobbet ska utföras och att varje utstationering anmäls till Arbetsmiljöverket. Vänsterpartiet föreslår Vänsterpartiet vill täppa till luckan i lagstiftningen och ändra EU:s utstationeringsdirektiv så att man inte ska kunna flytta arbetstagare mellan EU:s länder för att bryta en konflikt på arbetsmarknaden – en Lex Tesla. Arbetsmiljöverket är ansvarig myndighet för utstationering i Sverige. Vårt förslag om en Lex Tesla innebär att Arbetsmiljöverket ska neka utstationering om den innebär strejkbryteri. Vänsterpartiet kommer att ta upp förslaget om Lex Tesla i EU-parlamentet så snart det är möjligt efter valet. Förslaget skulle stärka löntagare i Sverige och hela EU. Vi menar att denna förändring skyddar den grundlagsfästa strejkrätten och att den också är helt i linje med EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Dessa innehåller skrivningen: ”Artikel 28 Förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder Arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå kollektivavtal på lämpliga nivåer och att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk.”

”40-timmarsveckan är utdaterad, förlegad, gammal. Ju mer vi har kortat arbetstiden, desto mer har produktiviteten ökat.” Det sa Nooshi Dadgostar i sitt öppningstal på Vänsterpartiets kongress i Jönköping. I talet ställde hon krav på konkreta steg för en generell arbetstidsförkortning: Det räcker inte att prata, vi behöver sätta igång arbetet. En parlamentarisk kommitté som jobbar tillsammans med parterna, och som lägger fram förslag på en skarp förkortning av arbetstiden. Vi har gjort det förr, vi vet att det går. Vårt mål är sex timmars arbetsdag, mina vänner, nu är det dags att sätta igång! Idag har vi en situation där höglönegrupper kan köpa sig arbetstidsförkortning därför de har råd, medan de som inte har råd blir utan. Den tidigare synen att samhället inte stillatigande kan se på när stora grupper slits ut i förtid måste istället återetableras. Därför krävs ny lagstiftning. Vänsterpartiet föreslår att en parlamentarisk kommitté skyndsamt tillsätts tillsammans med parterna för att lämna förslag på:

En generell förkortning av veckoarbetstiden. Hur arbetstidsförkortningen specifikt ska se ut för grupper med lägre faktisk pensionsålder och höga sjukskrivningstal och som kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv för alla

Den första stora lagstiftning om veckoarbetstiden skedde 1919. Då lagstiftades det om 8 timmars arbetsdag. Den andra stora genombrottet för att reducera veckoarbetstiden kom 1971 då Sverige lagstiftade om 40 timmars arbetsvecka. Sedan dess har det skett mycket stora förändringar på arbetsmarknaden. Det har framför allt skett en allt tydligare tudelning av arbetsmarknaden. Där den ena gruppen har hög lön i kombination med avtalad lägre veckoarbetstid och en allt större frihet i både när arbetet utförs och var det utförs. Det är bra även om dessa grupper också är långt ifrån målet om sex timmars arbetsdag. I andra änden har vi de med låg lön, ingen avtalad arbetstidsförkortning och ingen frihet i när och var arbetet utförs. Arbetsmarknaden har allt tydligare delats upp i dessa två grupper, de som i viss mån gynnats av de senaste 50 årens utveckling och de som missgynnats. Effekterna är också tydliga. De missgynnade har också en lägre faktisk pensionsålder och högre sjukskrivningstal. Det är tydligt att arbetsvillkoren för de missgynnade grupperna inte är förenliga med ett långt och hållbart arbetsliv. Det är också en uppenbar jämställdhetsfråga. Yrkesgrupper där kvinnor dominerar går tidigare i pension än motsvarande yrken för män och att de har färre intjänande år. Nu måste arbetstiden kortas.

I dag presenterade Moderaterna vallöften för mer kärnkraft i Sverige och Europa.Det är dags att EU slutar diskriminera kärnkraften. EU-medel behöver också kunna gå till investeringar i kärnkraft. De resurser som EU öronmärkt för att hjälpa medlemsländerna att fasa ut den fossila energin ska kunna användas till kärnkraft – inte bara till det förnybara.

På en pressträff i dag presenterade Tomas Tobé och Jessica Polfjärd fyra förslag för mer kärnkraft i Sverige och Europa. 

Alla EU-stöd ska jämställa kärnkraft med förnybart

Jämställ kärnkraften med det förnybara i EU:s taxonomi

Ta fram en EU-strategi för en snabb utbyggnad av små modulära reaktorer och typgodkännande av en standardreaktor

Målsättning för fossilfritt och inte bara förnybart

Flera olika EU-program med tillhörande fonder är i dag skräddarsydda för att exkludera kärnkraften. Det handlar exempelvis om Fonden för rättvis omställning, Life-fonden och REPowerEU. Förordningarna som styr EU:s klimatfonder bör revideras för att möjliggöra att medlen används till kärnkraftsinvesteringar. 

– Vi behöver investera i både mer förnybart och kärnkraft för att vi ska nå våra klimatmål, klara elektrifieringen, energiförsörjningen och för att hålla Europa konkurrenskraftigt. EU-medel måste kunna gå till investeringar i kärnkraft, säger Tomas Tobé, Moderaternas toppkandidat i Europavalet.

Moderaterna vill också jämställa kärnkraften med det förnybara i EU:s taxonomi, att det tas fram en EU-strategi för en snabb utbyggnad av små modulära reaktorer, med typgodkännande av en standardreaktor, samt att EU:s mål om andelen förnybar energi byts ut mot ett mål om fossilfri energi, för att inte hämma utbyggnaden av ny kärnkraft. 

– Den här mandatperioden har vi fått kämpa för att kärnkraften inte aktivt ska förfördelas på EU-nivå. Det är strider som vi tack och lov har vunnit. Nu vill vi fortsätta arbeta för att kärnkraften i praktiken ska jämställas med förnybar energi, säger Jessica Polfjärd som står på plats två på Moderaternas valsedel.

Läs mer om förslagen HÄR

Efter 12 års översyn är Danmark och Sverige nu i princip är överens om att vi ska ingå ett nytt Öresundsavtal. Ambitionen är att vi ska skriva under ett avtal under sommaren. Avtalet kan då träda i kraft under 2025 och senast 2026.

Tack vare det nya avtalet blir det lättare för pendlare som bor i Sverige men jobbar i Danmark att arbeta på distans i Sverige. Bland annat kommer nu offentliganställda kunna göra det i samma utsträckning som privatanställda utan att behöva ha kontakt med skattemyndigheterna i både Sverige och Danmark.

Idag går det bra att distansarbeta så länge som man över en tremånadersperiod jobbar minst 50 procent i det land där man har sin anställning. Med det nya avtalet gör man det i stället över en tolvmånadersperiod. Det kommer underlätta för många.

Det nya avtalet är bra för Sverige, Danmark, alla de pendlare som dagligen tar sig över Öresund. Och alla danska och svenska företag som vill investera i antingen Danmark eller Sverige. Vi får en bättre fungerande arbetsmarknad i Öresundsregionen där det blir mer attraktivt att gränspendla och där danska arbetsgivare enklare kan anställa pendlare från Sverige.”