Tornevall Networks

Medan byggbranschen kraschar inför våra ögon tvår regeringen sina händer och skyller på ”omvärldsfaktorer”. Sanningen är att deras egen budget driver på och förvärrar krisen. Lösningen är en långsiktig politik för jobb och bostäder, och den måste komma nu, skriver Malcolm Momodou Jallow och Ali Esbati. Bostadsbyggandet ligger den lägsta nivån på tio år, och minskningen sedan förra året är den största på tre decennier. Byggföretagen talar om ”den värsta krisen sedan 1990-talet”, medan Byggnads kräver en kriskommission för rädda jobb och byggande. Samtidigt är bostadsbrist och trångboddhet redan idag ett stort problem. Inte minst bland unga vuxna och arbetare i storstadsområdena är situationen akut. I 190 av Sveriges kommuner råder bostadsbrist, och i Stockholm är bostadskön längre än den varit sedan 40-talet. Men ett tvärstopp i byggsektorn resulterar inte bara i en ytterligare förvärrad bostadskris. Det slår mot hela samhällsekonomin. Arbetslösheten riskerar att sprida sig som ringar på vattnet, studier måste avbrytas när studenterna inte har någonstans att bo och den stora samhällsomvandlingen till grön industri blir omöjlig när bostäder saknas för den inflyttade arbetskraften. I sin omläggning av bostadspolitiken från i höstas deklarerade regeringen att man vill ”ge incitament till ökat byggande” genom att ”genomföra en effektivare bostadspolitik för ökat bostadsbyggande”. Resultatet av denna nya effektivitet ser vi svart på vitt i de senaste siffrorna från SCB: antalet påbörjade byggprojekt minskar med 58%. Enligt Boverkets beräkningar kommer situationen fortsätta att förvärras framöver, och byggandet kommer under de följande åren inte ens nå upp till hälften av behovet på drygt 60 000 nya bostäder per år. Inför detta faktum spelar regeringen och Sverigedemokraterna maktlösa och skyller krisen på ”omvärldsfaktorer”, som räntor och elpriser. Men sanningen är att regeringens politik inte bara misslyckats med att lösa inflationskrisen generellt, utan aktivt förvärrar krisen i byggsektorn. Om man vill ha en ”en effektiv bostadspolitik för mer byggande”, varför insisterar man då på att skrota det bevisligen mycket välfungerande statliga investeringsstödet? Ett stöd som lett till minst 50 000 nya bostäder, med en i genomsnitt 2000 kronor lägre hyra än i övrig nybyggnation? Det här är förstås ett dråpslag mot en av våra mest samhällsviktiga sektorer, och ett agerande som är direkt oansvarigt när landet står och väger på gränsen till lågkonjunktur. Inte bara bostadspolitiskt, utan för hela Sveriges ekonomi. Effekterna kommer också att förvärras över tid: nästa år försvinner ytterligare 3,1 miljarder, och 2026 ytterligare 1,4 miljarder. Regeringen och Sverigedemokraterna bidrar alltså aktivt till att tusentals byggarbetare riskerar att kastas ut i arbetslöshet Det är hög tid att de släpper sina marknadsfundamentalistiska skygglappar, och ser till att genomföra en politik som faktiskt fungerar. För oss Vänsterpartiet är det självklart att det är just politiken som måste ta sitt ansvar – både för jobben och för bostadsbyggandet. Därför kräver vi att:

Det statliga investeringsstödet för nybyggnation återinförs. Detta är en beprövad, välfungerande och långsiktigt hållbar politik som gör direkt skillnad. Fokus för stödet ska ligga på klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. Ett särskilt investeringsstöd för studentbostäder införs samtidigt. Bostadsbolag ges möjlighet att ansöka om statliga topplån. Detta skulle innebära att staten tar ansvar för att minska räntekostnader och den ekonomiska risken för att påbörja byggprojekt. På så sätt kan vi öka byggandet generellt och minska trösklarna för nya aktörer att etablera sig. En storsatsning på klimatsmart renovering och energieffektivisering av det befintliga hyresbeståndet påbörjas. Förslagets klimatnytta gynnar hela samhället, samtidigt som många hyresgäster räddas från hyreschocker. Det är dessutom en utmärkt konjunkturpolitik för att hålla byggarbetare i kvalificerat, samhällsnyttigt arbete. Regeringen ger i uppdrag åt den statliga banken SBAB att pressa de oskäligt höga bolåneräntorna. I ett läge som idag, när efterfrågan på nybyggda bostadsrätter och småhus rasar skulle detta, utöver att överföra pengar från storbanker till vanliga låntagare, bidra till att stärka marknaden och hålla byggandet igång.

Med dessa fyra förslag skulle staten enkelt och snabbt kunna bidra till att vända konjunkturen i byggsektorn, avhjälpa bostadsbristen och dessutom bidra stort till den nödvändiga gröna samhällsomställningen. Det är bra politik helt enkelt. Det borde till och med regeringen kunna inse. Artikeln är tidigare publicerad i Expressen.

Regeringen och SD:s nedskärningslinje ger bara en tredjedel av vad välfärden behöver för att hålla ställningarna i ett redan pressat läge. – Vi har råd med en bra välfärd. Ändå närmar vi oss en välfärdskollaps, säger Ali Esbati, ekonomisk-politisk talesperson, Vänsterpartiet.

Vi befinner oss i en ekonomisk kris. Mat-och boendekostnaderna skenar och välfärden är i ett enormt behov av resurser. I det läget väljer regeringen och SD att lägga en nedskärningsbudget. Det här är ett aktivt och tydligt val av regeringen och Sverigedemokraterna. De har valt att prioritera RUT-bidrag och skattesänkningar för de som tjänar mest, istället för undersköterskor och lärare, säger Ali Esbati. SKR säger att det samlade underskottet för kommuner och regioner väntas uppgå till 28 miljarder nästa år. Regeringen lägger ungefär en tredjedel av det i sin budget. De lämnar välfärden i sticket. Det här påverkar allt. Hur länge vi får vänta på vård. Om eleverna lär sig i skolan. Om det finns någon där som kan trösta våra barn på förskolan. Men vi är ett rikt land. Vi har råd med en bra välfärd. Det vi inte har råd med är den här regeringen, säger Ali Esbati. Hushållen kämpar för att ha råd med höga matpriser, elräkningar och andra priser som skjutit i höjden. Men regeringen fortsätter i sin blinda marknadstro och vägrar föra en politik för sänkta matpriser, elpriser och andra nödvändiga utgifter. Regeringen och SDs budget innebär också att klimatpolitiken fortsätter backa. Utsläppen ökar trots den akuta klimatkrisen och i budgeten gör regeringen öppet bedömningen att de kommer missa klimatmålen. – Regeringens budget är ett klimathot, säger Ali Esbati. – Se pressträffen med Ali Esbati här…

I höstens budget föreslås sänkt skatt för pensionärer. En viktig del i Tidöavtalet är att stärka pensionärernas ekonomi. Det har hittills bland annat skett genom att jobbskatteavdraget för äldre har förstärkts. Pensionerna har också stärkts på grund av den automatiska uppräkningen – inte minst för de ekonomiskt svagaste pensionärsgrupperna.

Den höga inflationen slår hårt mot pensionärers ekonomi och gröper ur hushållskassan. En viktig prioritering för regeringen är att stötta de hushåll som drabbas hårdast av den höga inflationen. Det handlar bland annat om barnfamiljer med små marginaler. Men det handlar också om pensionärer som nu fått se sitt sparande minska kraftigt i värde. Att ha arbetat ett helt yrkesliv och bidragit till att bygga upp Sverige ska alltid löna sig.

Förslaget innebär att det förhöjda grundavdraget höjs på motsvarande sätt som jobbskatteavdraget. Sammantaget med den indexering av grundavdraget som görs årligen innebär detta att en pensionär med en pension på 25 000 kr i månaden får 3 400 kronor mer i plånboken varje år.

Sverige och världen är i ett besvärligt ekonomiskt läge. Vi har en hög inflation samtidigt som arbetslösheten väntas öka. Inflationen slår hårt mot många arbetstagare – den gröper ur hushållskassorna, minskar reallönerna och gör maten dyrare. Flera av våra gemensamma problem beror på att inkomstskatterna är för höga i Sverige. Därför sänker vi nu skatten för vanliga löntagare.

En nödvändig förutsättning för att lösa svåra samhällsproblem är beslutsförmåga. Sedan valet förra hösten har Sverige en stabil regering som vilar på en majoritet i riksdagen. Moderater och övriga Tidöpartier samarbetar för att genomföra nödvändiga och efterlängtade reformer.

Många hushåll har nu ett tufft ekonomiskt läge, på grund av på den höga inflationen. Många bidrag räknas upp med inflationen, till exempel garantipension och studiestöd, men många som arbetar har sett sina reallöner sjunka. Drivkrafterna till jobb måste öka för att klara integrationen. Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Därför presenterar vi nu ytterligare steg som återupprättar arbetslinjen.

För tusentals familjer i Sverige lönar det sig för dåligt att arbeta. I en familj med ett barn där båda föräldrarna saknar arbete och får försörjningsstöd så lönar det sig inte över huvud taget om en av föräldrarna skulle få ett heltidsjobb till lägstalön. Det beror alltså på att bidragen är för höga för den som inte jobbar samtidigt som skatterna är för höga för den som jobbar. Skillnaden mellan bidrag och lön är alldeles för liten. Och det leder till en alltför hög arbetslöshet i Sverige.

Vår tids arbetslinje handlar om integrationen. Ett arbete innebär gemenskap och tillhörighet, och makt att forma sitt liv. På jobbet lär man sig det svenska språket. På jobbet lär man sig om svenska värderingar.

Men för tusentals familjer i Sverige lönar det sig för dåligt att arbeta. Bidrag kan staplas på varandra och bli alldeles för höga. Exempelvis kan en familj med sex barn, där ingen av föräldrarna jobbar, få samlade bidrag på över 38 000 kronor i månaden, netto. Sedan Sverige fick en moderatledd regering för snart ett år sedan har ett stort arbete med bidragsreformer inletts.

En utredning om ett bidragstak presenteras i december 2024, en utredning om aktivitet på heltid kommer också 2024 och det utreds också krav på att flytta dit jobben finns.

I januari 2024 får Sverige en gemensam utbetalningsmyndighet som ska förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Inom kort tillsätts också en utredning om successiv kvalificering till välfärden.

Idag kan vi ge besked om att det ska bli mer lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att arbeta, och därmed också mer lönsamt att gå från bidrag till jobb. Vi går fram med en stor skattesänkning – lägre skatt på vanliga inkomster.

En familj där en av föräldrarna arbetar som polis och den andra som sjuksköterska, får minskad skatt med över 14 000 kronor om året 2024 jämfört med 2023.

En ensamstående mamma som arbetar som lärare får mer än 7 000 kronor i sänkt skatt 2024 jämfört med 2023.

Och en familj där båda går från bidrag till jobb med lägsta kollektivavtalad lön får upp till 5 600 kr lägre skatt.

Stramare bidrag, högre krav och lägre skatt ökar incitamenten att ta ett jobb. Drivkrafterna till arbete behöver ökas. Det leder i sin tur till att fler kommer i arbete, att sysselsättningen går upp och att vår gemensamma tillväxt ökar.

Inför nästa år står vi inför valet att göra en ytterligare historisk höjning av brytpunkten eller att fördela inflationsbördan jämnare. Vi har gjort valet att genomföra breda skattesänkningar som träffar främst låg- och medelinkomsttagare. Men tack vare den historiska uppräckningen av brytpunkten som gjordes förra året kommer det ändå vara färre som betalar statlig skatt 2024 än när regeringen tillträdde 2022. På det hela taget kommer alla längs hela skatteskalan få sänkt skatt 2024 jämfört med 2023. Ett viktigt steg mot att återupprätta arbetslinjen i Sverige.

När pensionsåldern höjdes till 66 år missade den tidigare regeringen en viktig grupp. De missade de personer som föddes under 1957, som fick betala för den höjda pensionsåldern med utebliven skattesänkning. Det ledde till en högst förståelig ilska och besvikelse för de drabbade. Den moderatledda regeringen rättar nu till den tidigare regeringens misstag. I höstens budget kompenseras ”57:orna” genom utbetalning till skattekontot motsvarande effekten av det förhöjda grundavdraget.

När pensionsåldern höjdes till 66 år och det förhöjda grundavdraget höjdes omfattade det personer som vid beskattningsårets början fyllt 66 år. Det gjorde att personer födda 1957 var tvungna att vänta ett år extra på den skattesänkning det förhöjda grundavdraget innebär. Personer födda 1957 behandlades med andra ord som pensionärer i vissa system, men inte i systemet för förhöjt grundavdrag.

Att ha jobbat hela livet ska ge en guldkant på vardagen när det är dags för pension. Att alla invånare, oavsett vilket födelseår man har, behandlas lika är en självklarhet i Sverige. Att personer födda 1957 hamnade i kläm behöver adresseras och rättas till, vilket den moderatledda regeringen nu gör.

Regeringen ser också till att göra de ändringar som krävs för att personer födda 1959 inte hamnar i en liknande situation när pensionsåldern höjs till 67 år.

Det är detta politik handlar om, att fånga upp det som inte fungerar och presentera en lösning. Att ha individens bästa i fokus. Moderaterna och övriga Tidöpartier är överens om att stärka pensionärers ekonomi och att skatten på både arbetsinkomster och pensioner ska sänkas under mandatperioden. Bland annat har ett jobbskatteavdrag för äldre stärkts. Fler nyheter med förslag om hur pensionärers ekonomi kan stärkas kommer framöver.

Förändringen av pensionsåldern var nödvändig, men hade kunnat göras på ett bättre sätt, där samordning mellan olika delar och kommunikation till berörda grupper särskilt hade kunnat vara bättre. Moderaterna och samarbetspartierna tar nu ansvar för tidigare regerings tillkortakommande och löser situationen för ”57:orna” som hamnade i en djupt orättvis situation.

Nooshi Dadgostar höll på lördagen sitt årliga sommartal i Göteborg.Partiledaren ägnade stora delar av talet åt regeringens oförmåga att göra något åt de problem som många svenskar nu har med stigande priser och svårigheter att hitta arbete. –Vad är det som gör att Sverige måste vara sämst i klassen? Varför måste just vi i Sverige se på denna innehållslösa teater av den arbetsskygga Kristerssonkvartetten, medan andra europeiska regeringar arbetar med uppkavlade ärmar, sa Nooshi Dadgostar, som också anklagade Ulf Kristersson för att leda ”kanske den sämsta regering vi någonsin haft”. Nooshi Dadgostar presenterade också ett nytt förslag från Vänsterpartiet om att beskatta bankernas övervinster och låta pengarna gå direkt till välfärden. Se talet i efterhand här:

Talet som pdf.

I sitt sommartal i Göteborg krävde Nooshi Dadgostar en ny bankskatt, som oavkortat ska gå till att upprätthålla antalet anställda i välfärden.Vänsterpartiet föreslår en tillfällig skatt på bankernas övervinster, en oligopolskatt. I likhet med vad som diskuteras i en rad europeiska länder och som redan genomförts ibland annat Tjeckien, Lettland och Spanien föreslår Vänsterpartiet att en tillfällig oligopolskatt införs i Sverige. Så länge det inte finns ett regelverk på plats som garanterar en sund konkurrens på bankmarknaden anser Vänsterpartiet att dessa övervinster ska beskattas. Vänsterpartiet har studerat de europeiska exemplen och finner att den tjeckiska modellen är enklast och mest ändamålsenlig. Oligopolskatten ska oavkortat gå till att upprätthålla antalet anställda i välfärden. Regeringen har inte gett kommuner och regioner kompensationen för den höga inflationen och SKR beräknar att kommunsektorn får ett underskott på 24 miljarder kronor. Täcker staten inte upp detta underskott kommer det att innebära stora personaluppsägningar av lärare, sjuksköterskor och omsorgspersonal. För Vänsterpartiet är valet självklart mellan att skydda bankernas oskäliga övervinster och skydda välfärden. Konkret innebär förslaget att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2024–2026 och som kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår. Övervinster definieras här som den överskjutande vinst som ligger över de fem senaste åren genomsnitt. Faktaunderlag om förslaget

Att knäcka gängens ekonomi är en nödvändighet för att knäcka brottsligheten. Den kriminella ekonomin omsätter 100–150 miljarder kronor per år. För att stoppa brottsligheten måste pengaflödet brytas. Den moderatledda regeringen tar nu ytterligare steg i satsningen att stoppa den utbredda kriminaliteten.

Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har en rad åtgärder vidtagits för att stoppa och förebygga den organiserade brottsligheten.

Bland annat pågår:• Kriminalisering av utförsel av stöldgods• Förändringar i straffrättsliga verktyg• Utveckling av möjlighet till informationsutbyte mellan polis och socialtjänst• Regeringen har beslutat att inrätta en Utbetalningsmyndighet för att komma åt felaktiga utbetalningar av skattemedel• Myndigheterna har också fått bättre verktyg för att komma åt organiserad brottslighet, exempelvis har Skatteverket fått möjlighet att förbättra folkbokföringen för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktigheter som leder till felaktiga utbetalningar

Mycket görs, men mer behöver göras för att ytterligare växla upp arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Den moderatledda regeringen kraftsamlar därför för att knäcka gängens ekonomi. Bland de åtgärder som nu vidtas finns bland annat fler kontroller och brottsutredningar, möjlighet att spåra och återta pengar som gängen kommit över genom olaglig verksamhet, ökad operativ samverkan, motverka infiltration och otillåten påverkan, ett stopp för att företag används som brottsverktyg samt motverkan mot falska betalningskrav.

Regeringen har fattat beslut om ett trettonde stödpaket till Ukraina. Stödet omfattar bland annat reservdelar till materielsystem Sverige tidigare skänkt, som exempelvis Stridsfordon 90, men också transportfordon, ammunition, utrustning för minröjning och beredskapsvaror. Att långsiktigt stötta Ukraina, både under och efter kriget, är mycket viktigt för den moderatledda regeringen.

Värdet av det nya stödpaketet uppgår till 3,4 miljarder kronor. Tidigare har regeringen gett militärt stöd till Ukraina omfattande 17 miljarder kronor, därutöver har ett omfattande humanitärt, ekonomiskt och politiskt stöd getts.

Det nu beslutade stödpaketet föreslås också innehålla möjligheten för Sverige att sälja jaktrobot Rb 99 till USA som därefter ska skänka jaktrobotarna till Ukraina.

Stödpaketet behandlas av Finansutskottet imorgon onsdag och beslutas av riksdagen på torsdag. Så snart riksdagsbeslutet är fattat kan regeringen ge Försvarsmakten i uppdrag att påbörja leverans av materiel.

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centern gör ett gemensamt försök att avsätta Richard Jomshof (SD) från posten som ordförande i justitieutskottet. Kampen mot alla former av rasism måste föras på många olika plan. Det är akut, när man ser hur Sverige idag ser ut. Inte minst uppenbart är det att hot, hat och hets mot muslimer måste bemötas. Solidariteten mellan människor oavsett ursprung, tro eller hudfärg måste stärkas, och vi är övertygade om att det kan, och att det ska, göras med en bevarad yttrandefrihet. En av uppgifterna är att när så låter sig göras markera när personer i offentlig ställning gör sig skyldiga till att sprida fördomar och rasism. Richard Jomshof har sedan länge uppmärksammats för sin negativa inställning mot invandrade i allmänhet och mot muslimer i synnerhet. Detta har inte minskat sedan han utsågs till ordförande i Justitieutskottet förra hösten utan tvärtom ökat i både frekvens och hätskhet i olika uttalanden och meddelanden i såväl press som i sociala medier. Att han med den historiken ska leda ett av de tyngsta utskotten i riksdagen är helt enkelt orimligt. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet har därför beslutat att på sammanträdet med justitieutskottet den 31 augusti tillsammans kräva en omröstning om Jomshofs ställning som ordförande i utskottet. –Eftersom Ulf Kristersson inte hanterar situationen kommer vi i V, S, C och MP att agera. På nästa sammanträde med justitieutskottet den 31 augusti kommer vi kräva en omröstning om Jomshofs ställning som ordförande. Vi hoppas att det finns ledamöter från regeringspartierna som också ser att det är en ohållbar situation, säger Gudrun Nordborg, Vänsterpartiets ledamot i justitieutskottet. Se pressträffen i efterhand på Socialdemokraternas Youtubekanal: