KRIMINALVÅRDEN. Flera statliga och kommunala mmyndigheter har problem med infiltration av kriminella. Konsekvenserna kan bli allvarliga: röjda uppgifter som gynnar grov kriminalitet, förvanskad eller förstörd information, ekonomiska oegentligheter och störningar i samhällsviktig verksamhet med höga kostnader som följd. Mot denna bakgrund har Riksrevisionen granskat hur tre myndigheter med viktiga men olika uppdrag arbetar för att motverka infiltration: Försvarets materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården.
Riksrevisionen Wikipedia
Allvarliga brister i myndigheters arbete mot infiltration har uppdagats i en granskning. Avgörande för säkerheten är att våga fråga.
Kriminalvården spelar en nyckelroll i kampen mot kriminaliteten. Det är därför oroväckande att det är en av tre myndigheter vars arbete mot infiltration granskats av Riksrevisionen där flera allvarliga brister pekas ut.
Riskerna med infiltration på häkten och fängelser är uppenbara. Interner får sådant de egentligen inte får ha insmugglat, som droger eller telefoner, vilket i värsta fall kan hjälpa dem att begå nya brott. Då duger inte ett säkerhetsarbete som bitvis påminner om en schweizerost.
Problematiken är dessutom inte bara teoretisk, nästan en tredjedel av personalen vid häkten och fängelser uppger att de vet att infiltration eller annat illojalt beteende förekommer inom Kriminalvården (DN 17/2). Det är en oroväckande hög siffra som måste ned om regeringen menar allvar med retoriken om hårda krav mot gängkriminaliteten. Det handlar även om säkerheten och arbetsmiljön för övrig personal.
Ett stort problem är att Kriminalvården har stor omsättning på personal och i hög grad är beroende av nyrekryteringar och säsongsanställda. Att ständigt söka nytillskott innebär en utmaning eftersom varje potentiell rekrytering behöver rigorös prövning för att säkerställa att inga olämpliga slinker igenom. Även i de fall då sökande bedömts vara lämpliga vid anställningstillfället måste det under anställningstiden med jämna mellanrum göras uppföljande säkerhetsprövningar, och där visar Riksrevisionens rapport på brister.
I princip allt som kan vara en hållhake på en anställd är en potentiell säkerhetsrisk, som arbetsgivaren behöver känna till när uppdraget är så kritiskt som Kriminalvårdens. Hemligheter gör anställda känsliga för utpressning, trassel i privatekonomin kan leda till desperation, och kärleksrelationer slå ut omdömet. Sådant kan av naturliga skäl upplevas som både svårt och rent av pinsamt för chefer att fråga om gång på gång.
”Uppföljande säkerhetsprövningssamtal är ofta svåra samtal, eftersom chefer måste ställa känsliga frågor till medarbetare,” konstaterar Per Dackenberg som varit projektledare för granskningen. Men det är också den känsliga naturen som gör att det behövs tydliga rutiner att följa, som nöts in över tid så att det upplevs något mer naturligt både att fråga och svara.
Granskningen behöver vara en väckarklocka, i synnerhet för Kriminalvården men även för andra myndigheter. Såväl kriminella gäng som främmande makt har mycket att vinna på att infiltrera svensk förvaltning, som just därför måste stå redo att stoppa dem. Även om det innefattar att ställa pinsamma frågor.
Skyddet mot infiltration är ojämnt utvecklat vid de tre myndigheterna. Kriminalvården har kritiska brister som försvagar både förebyggande arbete och upptäckt, men har på senare tid tagit flera steg i rätt riktning. Samtidigt konstateras att myndigheternas uppföljande säkerhetsprövningar av sin personal inte fått tillräckligt genomslag. Till exempel ställs alltför sällan viktiga frågor av känslig natur, om de anställdas privatekonomi, social exponering, hot, hållhakar och beroenderelationer, för att sårbarheter ska upptäckas.Inom Kriminalvården utnyttjas anställda av kriminella systematiskt. Det kan vara för att smuggla in saker på anstalter eller för att kommunicera med utsidan. Nästan en tredjedel av myndighetens anställda vet eller tror sig veta att det förekommer infiltration.-Pettersson antar att kriminell infiltration förekommer även i privata organisationer, det bästa sättet att minska riskerna är att minska antalet kriminella, men det är inte lätt. Många problem har kommit med invandringen och trycken från klansamhällen, kurder gynnar kurder, muslimer gynnar muslimer osv. Syrianerna i Södertälje är ett stort problem.
Per Brinkebos bok släpptes 2014
Pettersson på Facebook
Petterssons på X
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
