Tornevall Networks

UKRAINAKRIGET. Ukraina har på nytt slagit till mot mål djupt inne på Rysslands territorium. En oljeanläggning i staden Samara – runt 80 mil från den rysk-ukrainska gränsen – har träffats av robotar och börjat brinna, skriver Kyiv Independent.

FP-5 Flamingo kryssningsrobot med lång räckvidd och en rejäl sprängladdning är inte roligt för Ryssland att få besök av.

Det finns även uppgifter om att ukrainska attacker orsakat skador i Tjeboksary i närheten av Kazan samt i Rostov. Även ockuperade Krymhalvön och Moskva har varit måltavlor under natten.

Upprepade ukrainska attacker mot rysk infrastruktur har orsakat stora problem för Rysslands energiförsörjning. 33 ryska regioner inklusive Sankt Petersburg och Moskva har nu bränslebrist eller olika former av ransonering, enligt grafiken här.

Samtidigt har Ryssland attackerat Ukraina på nytt. Flera personer uppges skadade efter angrepp mot Odesa, Charkiv och Zaporizjzja, enligt Suspilne.

-Pettersson noterar, som bloggen skrev tidigare, att Rysslands särskilda militäroperation som enligt president Vladimir Putin skulle vara över på några dagar nu har pågått lika länge som första världskriget och Putin inte har nått ett enda av sina mål.

Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

Pojkar vaccineras – utan att veta varför

2026 06 10

Många pojkar vet inte varför de blir vaccinerade.

Sedan 2020 erbjuds pojkar att vaccinera sig inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet. Men deras egen kunskap om varför det behövs är begränsad, och de är inte alltid själva involverade i beslutet. Erbjuds vaccination Sedan några år tillbaka erbjuds även pojkar att vaccinera sig mot HPV, ett vanligt virus som är sexuellt överförbart och kan orsaka vissa typer av cancer. Alla barn erbjuds vaccination mot HPV när de går på mellanstadiet. Men en ny studie visar att de flesta elvaåriga pojkar saknar kunskap om vad HPV är, uppger Örebro universitet. Intervjuer med 13 deltagare visar att pojkar saknar kunskap om exempelvis vilken typ av cancer vaccinet skyddar mot och vilken koppling som finns mellan vaccinationen och sexuellt överförbara sjukdomar. – Många pojkar hade väldigt begränsad kunskap om HPV och uppfattade oftast att det är något som främst berör flickor, säger Eva Runngren, forskare i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet, i ett uttalande. Sällan involverade i beslutet Trots bristande kunskaper tycks pojkar överlag vara positiva till vaccinationer. Pojkar är dock sällan involverade i beslutet om att vaccinera sig, enligt studien. Djupintervjuer visar att pojkarnas föräldrar snarare informerar dem om när vaccinationen ska äga rum, än varför de ska vaccineras och av vilken anledning det är viktigt. Forskare menar att detta är ett problem, och att pojkarna också behöver få veta orsaken till att de vaccineras. – Jag tycker att man ska involvera barnen tidigt och prata om vaccinationer. De behöver veta varför vi vaccinerar och vad syftet är, säger Eva Runngren. Många pojkar uppger att de har fått information om HPV i skolan. LÄS OCKSÅ: Norge förlorar miljarder - pekar ut Sverige Behövs mer kunskap i skolan Det gäller dock inte alla. Många skolor behöver göra mer för att öka kunskapen. – Skolsköterskor och lärare kan aktivt främja HPV-vaccination genom att betona dess betydelse för både pojkar och flickor, säger Eva Runngren. Det är också viktigt att lärare har rätt kunskap och kompetens för att kunna berätta för eleverna om HPV. – I dagsläget saknas kunskap om vilken kunskapsnivå lärare har kring HPV. Detta understryker vikten av att kartlägga deras kunskap för att ytterligare stärka det hälsofrämjande arbetet. Om barn får kunskap om vaccinationer i tidig ålder och tar den med sig in i vuxenlivet tror jag att vi som samhälle tjänar på det, säger hon. LÄS OCKSÅ: Rasar mot EU: vill att vi "begår självmord" Foto: CDC Text: Redaktionen

Varning för jordgubbsförsäljare

2026 06 10

Att sälja jordgubbar är ett av Sveriges populäraste sommarjobb för ungdomar.

Men det finns en mörk baksida. Polisen varnar för att det förekommer svartjobb, penningtvätt och dåliga arbetsvillkor inom jordgubbsbranschen. Unga riskerar därför att bli lurade eller utnyttjade. I Helsingborg uppmanas ungdomar att vara vaksamma och endast söka sig till seriösa aktörer. Tillsammans har polisen och Helsingborgs stad gått ut med ett inlägg på sociala medier. – Det här är ett bra exempel på hur polisen och kommunerna kan arbeta tillsammans mot kriminalitet. För många ungdomar är sommarjobbet det första steget ut i arbetslivet och då ska man inte behöva hamna i tråkigheter som kan ställa till det i framtiden, säger polischef Karim Ottosson i Helsingborg. Extra kontroller Polisen i Helsingborg kommer att genomföra kontroller av jordgubbsförsäljare i kommunen. Syftet är att bidra till sund konkurrens, goda arbetsvillkor och korrekt information om jordgubbarna som säljs. – Genom att göra kontroller och berätta om dem vill vi uppmärksamma allmänheten på problemen som kommer med oseriösa bärförsäljare. Vi ska alla använda vår konsumentmakt till att gynna försäljare som följer reglerna. Vi vill inte ha kriminell verksamhet på våra gator som utnyttjar ungdomar att jobba under dåliga förhållanden, säger Jonas Berg, säkerhetschef på Helsingborgs stad. ANDRA LÄSER: Bärjätte i konkurs – veckan före midsommar Då ska du inte köpa Inför sommaren 2024 varnade polisen för att jordgubbsförsäljning genererar miljarder kronor till kriminella gäng. Nätverken använder bär- och jordgubbsförsäljning för att tvätta pengar. Jordbruksverket uppmanar kunder att vara extra uppmärksamma på två saker vid köp av de röda bären:

• Bärkartongerna ska vara märkta med odlarens namn och adress. Kolla gärna så att samma namn och adress finns på den låda som konsumentförpackningarna står i.
• Vid betalning med Swish – kolla så att numret är ett företagsnummer som börjar med 123. LÄS OCKSÅ: Kraftig åtgärd vid Putins hem Foto: jhenning Text: Redaktionen

FÖRSVAR. Längs Rysslands gräns mot Norden och Baltikum försvinner skogsområden. Gamla byggnader rivs. Nya baracker, lagerbyggnader och militärfordon dyker upp. Från nordligaste Norge och Finland till gränsområdet mot Litauen genomgår ryska militärbaser förändringar, rapporterar Danmarks Radio med flera.

På satellitbilder från våren och sommaren 2026 börjar förändringarna bli tydliga.

Satellitbilderna samlades in av DR i samarbete med de nordiska medierna NRK, SVT och det estniska mediet Delfi, som har låtit bilderna analyseras av försvarsexperten Marko Eklund.

Han är en tidigare officer i Finlands militära underrättelsetjänst och har varit stationerad i Ryssland som biträdande försvarsattaché.

I samband med den nya DR-dokumentären ”Krigsplan Europa” har Marko Eklund via satellitbilder följt utbyggnaden av mer än 20 ryska militärbaser nära Norden och Baltikum, vilka inrymmer några av de första stridsenheterna som Ryssland kunde skicka in i Europa i händelse av krig.

Satellitbilderna har också visats för nordiska underrättelsekällor och högt uppsatta officerare, som har bekräftat Marko Eklunds analys av dem.

Med före- och efterbilder är det möjligt att visa och förklara hur den ryska beväpningen ser ut.

Nära Norges gräns

Bara 11 kilometer från gränsen till Norge utökas en av Rysslands nordligaste militärbaser som en del av en större militär uppbyggnad.

I den ryska regionen Petjenga visar satellitbilder hur nya kasernbyggnader dyker upp på basen. Enligt officiella uttalanden från det ryska försvarsministeriet utökas basen från brigad till division.

Enligt den tidigare underrättelseofficeren Marko Eklund innebär detta att antalet soldater i området kommer att öka från cirka 4 000 till cirka 10 000.

Den totala utbyggnaden i Petjenga kan öka till upp till 17 000 soldater, eftersom andra enheter i området också förväntas få nya styrkor.

Förberedelserna sker medan många ryska soldater fortfarande strider i Ukraina. När de inte längre är bundna av striderna där förväntas de flyttas till baser mot Europa.

Nära gränsen till Finland

Nära gränsen till norra Finland bygger Ryssland en ny militärbas utanför staden Kandalaksja.

Basen kommer bland annat att inrymma en så kallad artilleribrigad, som i händelse av krig vanligtvis måste stödja andra ryska styrkor med tung eldkraft på långa avstånd.

En jämförelse av satellitbilder från september 2024 och mars 2026 visar en tydlig förändring i området.

Där det tidigare fanns begränsad aktivitet syns nu byggarbetsplatser och tecken på en större militär expansion.

Expansionen omfattar baracker för soldater, matsalar och byggnader för förvaring av utrustning och fordon, uppskattar Marko Eklund.

När expansionen är klar kan Ryssland enligt Marko Eklund ha byggt en total kapacitet för upp till 115 000 soldater från Petjenga i norr till Kaliningrad i söder.

Samtidigt kan Ryssland snabbt flytta hundratusentals soldater från resten av landet till gränsområdena, tack vare sitt järnvägsnät, säger DR:s försvars- och underrättelsekällor.

Nära gränsen till Finland

Vid Novaja Vilga utanför staden Petrozavodsk bygger Ryssland en ny militärbas i ett område där inga soldater har varit stationerade på flera år.

En satellitbild från september 2025 visar ett skogsområde i utkanten av staden. På en helt ny bild från juni 2026 har ungefär en kvadratkilometer skog avverkats, och nya byggnader uppförs i snabb takt.

Enligt Marko Eklund bygger Ryssland en helt ny armékår i området.

Den tidigare underrättelseofficeren förväntar sig att antalet soldater vid Novaja Vilga kan öka från noll till så många som 16 000 soldater under de kommande åren.

Novaja Vilga är ett exempel på att Ryssland inte bara utökar befintliga baser, utan också aktiverar nya militära områden längs gränsen till Europa.

Nära gränsen till Estland

Vid Luga, nära gränsen till Estland, visar satellitbilder en betydande ökning av rysk militär aktivitet.

En bild från oktober 2025 visar endast ett fåtal militärlastbilar i ett av basens specialförvaringsområden, som är omgivna av sanddyner.

Fyra månader senare, i februari 2026, har bilden förändrats. Här kan ett betydligt större antal militärfordon ses på basen.

Enligt Marko Eklund finns det för närvarande fler fordon på basen än han har sett någon gång sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig i Ukraina för fyra år sedan.

Enligt Marko Eklund kan det inte uteslutas att militärfordonen ska till fronten i Ukraina. Men det är också möjligt att utrustningen ska bidra till expansionen i området, säger han.

Mellan Litauen och Polen

I Kaliningrad, cirka 300 kilometer från Bornholm – och 23 kilometer från gränsen till närmaste NATO-land – ligger en av Rysslands viktigaste marininfanteribaser.

Basen utanför staden Baltijsk inhyser soldater från den ryska flottan som specialiserar sig på attacker från havet och operationer bakom fiendens linjer.

Enligt Marko Eklund utökas nu enheten i Baltijsk från en brigad till en division. Det innebär att basen kommer att gå från att hysa cirka 3 000 till upp till 7 000 soldater.

Satellitbilder från mars 2026 visar en kraftig ökning av antalet militärfordon på basen jämfört med mars 2024.

Enligt DR:s underrättelsekällor och högt uppsatta officerare i Försvarsmakten och NATO skulle enheten i Kaliningrad kunna ingå i en framtida rysk landstigningsoperation mot till exempel strategiskt viktiga öar i Östersjön som Gotland och Bornholm, om krig bryter ut mellan Ryssland och länder i Östersjöregionen.

Läs hela artikeln på DR.dk…

Rysslands ambassadör i Danmark, Vladimir Barbin, gillar inte danska DR:s rapportering om den ryska upprustningen längs gränsen mot Norden och Baltikum. I dokumentären ”Krigsplan Europa” framgår att Kreml förbereder sig för ett eventuellt krig mot Natoländerna runt Östersjön.

”Påståenden om att Ryssland dRysslands ambassadör i Danmark, Vladimir Barbin, gillar inte danska DR:s rapportering om den ryska upprustningen längs gränsen mot Norden och Baltikum. I dokumentären ”Krigsplan Europa” framgår att Kreml förbereder sig för ett eventuellt krig mot Natoländerna runt Östersjön.

”Påståenden om att Ryssland den närmaste tiden skulle fatta beslut om att attackera ett eller flera Natoländer är en lögn”, skriver han i en kommentar till kanalen. ett eller flera Natoländer är en lögn”, skriver Barbin i en kommentar till kanalen.

-Pettersson noterar att ambassadör Vladimir Barbin skriver ”att Ryssland den närmaste tiden skulle fatta beslut om att attackera ett eller flera Natoländer är en lögn”, och undrar vad den närmaste tiden betyder? Jag antar att Ryssland är upptagna med Ukraina den närmaste tiden så det stämmer säkert, men sedan…?

Ryssland skrev också fredsavtal och vänskapsavtal med Ukraina, fick Ukrainas fler en 2000 kärnvapen i utbyte mot att Ukrainas gränser och oberoende garanterades, så sent som ett par veckor innan den 24 februari 2022 garanterade Putin att en invasion av Ukraina inte var aktuellt. Så vad Rysslands löften är värda vet vi…

Ryssland har inte blivit världens största land genom att vara snälla mot grannarna. Världen har erfarenhet av över 500 års imperialistisk politik.

Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

“West Horizon” attackerat – Putins livlina ombord

2026 06 10

Ryssland är under attack.

Tidigare på onsdagen rapporterades hur Ukraina attackerat flera ryska måltavlor. Bland annat träffades ett oljeraffinaderi i Samara av drönare och Flamingomissiler uppges ha slagit ned i en fabrik i ryska Tjuvasjien. Nu kommer uppgifter om ännu fler ryska mål som attackerats. Det handlar om tankfartyget West Horizon som ska ha träffats i Svarta havet. Fartyget är lamslaget av sina skador. – Skador på dess framdrivnings- och styrsystem har bekräftats, vilket gör att fartyget inte kan röra sig, rapporterar RBC Ukraine med hänvisning till Ukrainas generalstab. Fraktar Putins livlina West Horizon är ett av fartygen som uppges ingå i Rysslands så kallade skuggflotta. Det är ett begrepp som syftar på fartyg som transporterar rysk olja och därmed hjälper Moskva att kringgå västerländska sanktioner – en livlina för att Kreml ska kunna upprätthålla krigsmaskinen i Ukraina. Just West Horizon uppges vara ett kemikalietankfartyg med kapacitet att bära 50 000 ton. Det är under sanktioner från Storbritannien, Ukraina och Australien för att ha transporterat rysk olja i strid med internationellt regelverk, enligt ukrainska medier. – Tankfartyget hade tidigare anlöpt ryska hamnar, inklusive Novorossijsk, Tuapse och Sankt Petersburg, och upprepade gånger stängt av sin positionssändare för att dölja sin rutt, rapporterar RBC Ukraine. LÄS MER: Flamingomissiler har slagit ner Bro förstörd Under natten har även den viktiga Chonharbron förstörts i en ukrainsk drönarattack. Bron förbinder den ryskockuperade halvön Krym med Kherson, även det under rysk ockupation. – Chonharbron har förstörts. De ryska myndigheterna försöker dölja situationen på det ockuperade Krym, säger Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för bekämpning av desinformation, enligt Kyiv Independent. Det är andra gången på tre dagar som bron stänger efter att ha blivit attackerad. LÄS MER: Kraftig åtgärd vid Putins hem Foto: President of Russia Office Text: Redaktionen

Foodora-bud skyllde barnsexattack på rasism – välkomnas tillbaka till Sverige om fem år

JUST NU: S-ledaren kör över V och MP

2026 06 10

Invandring och integration är den fjärde viktigaste frågan för svenska folket inför valet i september.

Det visade en undersökning från Novus tidigare i juni. Nu ger Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson ett tydligt besked i sagda ämne. – Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, säger Andersson till Aftonbladet. Därmed kör hon över Vänsterpartiet och Miljöpartiet, partier som S med all sannolikhet behöver i ett potentiellt regeringsunderlag, som båda förespråkar en solidarisk fördelning av asylsökande. Ministern: "Minst 19 000 fler" Nuvarande migrationsminister Johan Forssell (M) tror inte på S-ledarens löfte. Han menar att ett maktskifte skulle innebära minst 19 000 fler asylinvandrare till Sverige årligen. – Det är en uppenbar lögn. Man kan inte säga att man är för en stram asylpolitik om man vill samarbeta med partier som inte tyckte att 2015 ens var en flyktingkris, säger Johan Forssell till Aftonbladet och syftar på V och MP. Liknande tongångar kommer från statsminister Ulf Kristersson (M). Han hävdar att S “beställt ökad arbetslöshet” genom hög migration när de satt vid makten. – Det är ni som skapar problemen och vi som städar upp efter er, sade statsministern till Andersson i riksdagen idag, enligt DN. "Kommer strida" Magdalena Andersson framhåller att det är en stram invandring som kommer att gälla om S styr Sverige efter nästa val. Integrationen ska vara kravbaserad och kriminella ska utvisas, säger S-ledaren som däremot kritiserar de omtalade tonårsutvisningarna. När Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén medverkade i Ekots lördagsintervju i maj svarade han på hur MP och S ska kunna enas om en gemensam migrationspolitik. – Vi satt ju under sju år och styrde tillsammans med Socialdemokraterna och vi tog ju en enorm massa beslut där. Många var smärtsamma, andra var bra, där vi kunde styra åt olika håll, sade han till radion. – Vi kommer ju att strida för all den politik som vi driver, såklart. Och gradera det, det kan man inte göra så här i en radiosändning, det är någonting man gör när man går in i förhandlingar.   Foto: Text: Redaktionen