VÄDER. Som ni vet har de senaste år präglats av väderrekord i våra nyhetsmedier och de beror nästan alltid på klimatförändringar när det gäller värme och torka medan det enligt journalisterna är väder vid kyla och snö.
Thoralf Alfsson boende i Kalmar skriver på sin blogg om torka och att de första regndropparna på ca 30 dygn kommit. Igår skrev Barometern om olika torkrekord i Kalmar län, det vill säga hur många dygn det varit utan att det registrerats någon nederbörd vid någon mätstation i Kalmar län och sydöstra Sverige är känt för lite nederbörd.
Så här sågtidningen Barometerns faktaruta ut:
Årets torka i Kalmar län blev alltså 30 dygn och slog inte något av ovanstående rekord. Det kanske inte ens blev 30 dygn, utan bara 29 dygn då jag tror SMHI mäter från 06:00 varje dygn. Nu kom de första regndropparna under natten i södra länet, innan 06:00.
Det intressanta i ovanstående rekord är att endast ett av dem har inträffat under 2000-talet. De flesta rekorden kommer från 1950-talet. Något för klimatalarmisterna att fundera över.
Många minns och jämför med sommaren 2018 som var varm och torr.
I Lund finns nederbördsdata sedan mitten av 1700-talet. Att döma av månadsvärden är de enda kandidaterna till 2018 års torka 1822 och 1783.
Exempelvis är det för Halmstad bara 1917 som det fallit mindre nederbörd än 2018 för perioden 1 maj-15 juli. 1917 fick man 38,2 mm mot 40,3 mm under 2018.
I exempelvis Stockholm får man gå till 1971 då det föll 43,3 mm den 1 maj-15 juli mot 44,8 mm 2018. Men 1971 kom det sedan en rejäl rotblöta den 16 juli, så det är bäst att leta fram ytterligare ett exempel. Då får vi gå tillbaka till 1940 då Stockholm fick endast 41,8 mm mellan 1 maj och 15 juli.
I norra Sverige var det på många håll torrare 1976 än vad det var 2018. Detta enligt SMHI.
Värmerekord har bloggen skrivit om tidigare…
Klicka på månadsnamnet om du vill ha ytterligare information om rekorden (mätbetingelser, näst högsta värden, strukna värden m.m.).
Januari
12,4° Allgunnen den 5 januari 1973 (Götaland) 12,1° Oxelösund den 9 och 10 januari 2007 (Svealand)
12,2° Bredbyn den 11 januari 1971 (Norrland)
Februari
17,0° Kalmar flygplats den 25 februari 2021 (Götaland)
15,7° Säffle den 28 februari 2012 (Svealand)
14,3° Söderhamn den 23 februari 1990 (Norrland)
Mars
22,2° Oskarshamn och Sandbäckshult den 30 mars 1968 (Götaland)
21,3° Säffle den 27 mars 2012 (Svealand)
18,3° Gävle den 27 mars 2007 (Norrland)
April
29,0° Genevad den 27 april 1993 (Götaland)
27,8° Risinge den 27 april 1993 (Svealand)
27,1° Gävle den 27 april 1993 (Norrland)
Maj
32,5° Kalmar den 28 maj 1892 och Kristianstad den 27 maj 1892 (Götaland)
31,3° Nora den 29 maj 1911 (Svealand)
30,6° Överkalix-Svartbyn den 31 maj 1971 (Norrland)
Juni
38,0° Målilla den 29 juni 1947 (Götaland)
35,3° Bromma den 30 juni 1947 (Svealand)
36,4° Gävle den 30 juni 1947 (Norrland)
Juli
36,0° Borås den 20 juli 1901 (Götaland)
38,0° Ultuna den 9 juli 1933 (Svealand)
36,9° Harads den 17 juli 1945 (Norrland)
Augusti
36,8° Holma den 9 augusti 1975 (Götaland)
36,0° Örebro den 7 augusti 1975 och Sala den 6 augusti 1975 (Svealand)
34,6° Fränsta-Emnäs den 16 augusti 1947 (Norrland)
September
29,1° Stehag den 1 september 1975 (Götaland)
28,9° Kårsta den 7 sep. 1968 och Trängslet den 3 sep. 1958 (Svealand)
28,0° Gävle den 2 sep. 1983 och Hede den 3 sep. 1958 (Norrland)
Oktober
24,5° Oskarshamn den 9 oktober 1995 (Götaland)
22,8° Eklången den 9 oktober 1995 (Svealand)
22,6° Gävle den 4 oktober 1973 (Norrland)
November
18,4° Gladhammar den 6 nov. 2020 och Ugerup den 2 nov. 1968 (Götaland)
18,1° Örebro flygplats den 2 november 2020 (Svealand)
17,6° Hudiksvall den 2 november 2015 (Norrland)
December
13,7° Fårösund-Ar den 20 dec 2015 och Simrishamn den 24 dec 1977 (Götaland)
13,3° Adelsö den 20 dec. 2015 och Oxelösund den 6 dec. 2015 (Svealand)
12,6° Gävle den 20 december 2015 (Norrland)
Vi tar lite sommarvärme från Europa också
Värmerekord i Europa
-Pettersson säger att vi ska inte glömma alternativet till det varma vädret.
Kallaste juli på många år…, minns ni sommaren 2020.
”Här är över 6 000 arma människor som ligger, kryper och går längs gatorna, och som ingen vill eller kan ta in i husen, så ligger de i den hårda kölden om natten på gatorna och dör liksom bort.” Skörden året före hade på många håll fördärvats, först av torka, sedan av regn. Hungersnöden 1697 blev en av de mest katastrofala i Sveriges historia.
En flitig dagboksskrivare var Märta Helena Reenstierna, mer känd som Årstafrun. Hon har efterlämnat dagböcker som sträcker sig från 1793 till 1839. Dagböckerna på 5 000 sidor innehåller runt 14 500 väderobservationer från Årsta i södra Stockholm med omnejd.
Vädret påverkade livet på hennes gård. Den 5 februari 1796 noterade Märta sträng frost under föregående natt. Frosten var så stark att man kunde transportera mjölk över isen till Stockholm för att säljas. Detta hade varit omöjligt fem dagar tidigare, då man var tvungen att frakta mjölken på landsvägen eftersom isen var för tunn.
Den 9 februari 1816 skriver hon att det var en faslig frost. Ägg som låg inbäddade i skinnfällar hade frusit. Alla syltsaker i skåpen i salen var frusna, liksom viner, dricka och potatisen i källaren. Tuppens kam hade frusit av.
Från tiden före 1720-talet finns det, så vitt vi vet, inga temperaturmätningar i Sverige gjorda med mätinstrument. För att man ska kunna säga något om klimatet före 1720-talet krävs det alltså att man kan hitta andra upplysningar som på något sätt hänger ihop med väderväxlingarna. Lyckligtvis går det att hitta sådana.
Från Gustav Vasas tid, med början år 1533, finns bevarade tulljournaler som omtalar när på året som sjöfarten i Stockholm tog sin början. Källorna anger datum för när det första fartyget löpte in för året eller när det första avseglade.
Dessa datum kan användas som indikation på medeltemperaturen från januari till maj. Tidpunkten för seglationsstarten visar nämligen ett tydligt samband med medeltemperaturen under årets första fem månader. Hypotesen bakom detta är enkel: en kall vinter och vår innebär att isen i Stockholms skärgård ligger kvar längre än under en varm vinter och vår. Seglationen i Stockholm från 1500-talet fram till slutet av 1800-talet började för det mesta i april.
På andra håll fruktade man milda vintrar eftersom transporter skedde på slädar.
År 1573 kom en extremt kall vinter. Då uppges att folk kom gående på isen från Sverige (nuvarande Finland) till Reval (dagens Tallin) i början av maj. Biskopen i Västerås stift talade om den stora köld som skadade boskap och säd.
Ett annat ovanligt kallt år var 1658, året för det berömda tåget över Stora Bält. Detta våghalsiga krigsföretag skedde så att säga i sista minuten, med 1660-talet inleddes nämligen en period av stigande vintertemperaturer, där de kalla åren blev ovanliga. Uppvärmningen kulminerade på 1720- och 1730-talen, sedan blev det åter kallare.
Hvalsey kyrka på Grönland. För ungefär 1000 år sedan var klimatet på Grönland mycket varmare än idag, det passade vikingarna som slog sig ned på en bördig kustremsa som var täckt med skog. Klimatet där var på den tiden likt det de var vana vid. De tog med djur och växter, och kunde leva på sitt jordbruk precis som i Skandinavien. Vikingakolonierna försvann under 1400-talet då klimatet åter blev kallare. År 1410 är enligt de officiella rullorna sista gången ett skepp seglar iväg från Herjolfsnes. Besättningen på det isländska fartyget hade varit ute på fångst i området och två år tidigare, i september 1408, deltagit i bröllop i Hvalsey kyrka mellan Thorstein Olafsson och Sigrid Björnsdottir.
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168