← Tillbaka till feed Kategoriutgåva
RSS Watch Magazine

Right Wing

En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.

Analysutgåva

Daglig

Visar vald analysvariant av 52
Default SV · neutral
2026-04-04 21:03:09

Analysens titel: Default

  1. Övergripande teman Under dagens analys av den 'högerorienterade' kategorin i nyhetsflödet framträder flera centrala teman. Dessa inkluderar kriser inom liberala partier, relationer till islam och invandring, samt en tydlig fokusering på nationella och ekonomiska frågor. Det framhävs även en oro för yttrandefriheten och en kritik mot vänsterorienterade politikers allianser.

  2. Narrativ och retoriska mönster Narrativen i dagens rapportering inkluderar ett starkt fokus på konflikter mellan olika politiska grupper och en tendens att ställa "oss mot dem". Inläggen bemöter ofta de oppositionellas politiska handlingar, vilket förstärker konceptet av en pågående krigföring inom politiken. Retoriken bygger på starka formuleringar som utmanar etablerade värderingar och konfrontativa beskrivningar av motståndarsidan.

  3. Aktivitet och beteende över tid Det observeras en ökad aktivitet kring politiska analyser och kommentarer efter de senaste valen, särskilt i Danmark, vilket kan spegla ett större intresse för normkritiska diskussioner inom den högerorienterade delen av samhällsdebatten. Många av inläggen använder en taktik som innebär att upplysa om vad man ser som hyckleri från vänstersidan, där exempelvis islamism lyfts fram i relation till deras politiska samarbeten.

  4. Aktiva källor/författare och redigeringsbeteende Den mest aktiva källan idag är "100 Se" med en hög volym av publicerade artiklar. Författaren som producerat flest inlägg är identifierad som 15542421, som exponerar en specifik stil och synvinkel i sin rapportering. Flera av dessa källor har också redigerats för att förbättra språket eller lägga till information, vilket indikerar en medvetenhet om att ständigt förfina sin kommunikation.

  5. Kort sammanfattning För dagen präglas det högerorienterade medielandskapet av en kombination av interna politiska kriser och en uttalad kritik mot vänsterns ställningstaganden. Diskussionerna som rör islamism och yttrandefrihet är särskilt framträdande och speglar en polariserad syn på rådande politiska allianser. Det aktiva engagemanget, både i produktionen och redigeringen av innehåll, antyder en dynamik som kan vara värdefull att följa för att övervaka förändringar i det politiska narrativet. För mer detaljer, se exempel på artiklar som Läckan som blottar Liberalernas kris och Vänsterns pakt med islamisterna i förorten.

Analysutgåva

Vecka

Visar vald analysvariant av 16
Default SV · neutral
2026-04-14 19:48:39
  1. Övergripande teman
    Under den senaste veckan har nyhetsflödet inom den högra politiska kategorin präglats av ett tydligt maktskifte i Ungern med fokus på Viktor Orbáns nederlag, vilket har resulterat i diskussioner om dess bredare konsekvenser för både nationell och internationell politik. Dessutom har geopolitiska spänningar, särskilt rörande USA, Iran och Ryssland, varit framträdande. Betydande inhemska frågor relaterade till medborgarrätt och kritik mot statliga institutioner har också fångat intresset.

  2. Narrativ och retoriska mönster
    Narrativen lyfter fram känslor av förändring och hopp kopplat till det ungerska valet, vilket beskrivs som ett "stort bakslag" för tidigare makthavare. Den retoriska framställningen av kritiska händelser, som "sabotage" mot amerikanska militärplan, bidrar till en känsla av oro angående internationella relationer. Termen "redo att dö" som används av vissa grupper signalerar en hög grad av politisk mobilisering och konfliktbenägenhet.

  3. Activity and behavior over time
    Under veckan har en ökning av politisk aktivitet och mobilisering inom högermiljön kunnat observeras. Valdeltagandet i Ungern tyder på en ökad medvetenhet och intresse för politiska frågor. Samtidigt kan negativa nyheter som kritiserar statliga institutioner indikera en växande skepticism bland befolkningen. En polariserande debatt kan förväntas fortsätta, vilket i sin tur kan leda till högre valdeltagande i framtida val.

  4. Riskindikatorer
    Bland riskindikatorerna finns en ökad polarisering bland befolkningen, vilket kan leda till social oro och potentiellt våld. Det geopolitiska fokuset på relationerna mellan Ryssland, Iran och USA presenterar också risker för intensifierade internationella konflikter. Dessutom kan den negativa retoriken mot statliga institutioner och hotfulla uttryck öka risken för radikaliserade grupper som agerar på sina känslor av frustration.

  5. Kort sammanfattning
    Analysen visar att den senaste veckan har präglats av ett betydande maktskifte i Ungern och ökad polarisering inom den högra politiska kategorin, med starka känslor kring geopolitiska frågor och inhemska statliga institutioner. Det finns tecken på att det politiska klimatet blir mer tumultartat, vilket kan leda till ökande konflikter och ett riskfyllt socialt klimat i takt med att retoriken intensifieras. Det pågår en tydlig mobilisering av politiska rörelser, vilket kan få betydande konsekvenser för framtida val och samhällsdynamik.

Referenser:

Analysutgåva

Månad

Visar vald analysvariant av 6
Default SV · neutral
2026-03-24 19:59:05
  1. Övergripande teman Under den senaste 30-dagarsperioden har de dominerande temana inom den högra mediesektorn inkluderat frågor kring ekonomisk utsatthet, migration och säkerhet. Artiklar har ofta belyst negativa aspekter av invandring, som andelen personer med utländsk bakgrund i Sverige, samt säkerhetsfrågor relaterade till brott och våld. Det finns också en tendens att kritisera politiska åtgärder och tillstånd kopplade till ekonomiska förluster och brist på handlingskraft från regeringen.

  2. Narrativ och retoriska mönster Tempot i publiceringen har drivits av en retorik som för fram känslor av oro och missnöje. Många artiklar använder sig av konfliktskapande språk och framhäver en upplevd brist på ansvar från myndigheter och politiska ledare. Frasen "någon tjänade stora pengar" framhäver en konspirationstankeframställning där svikande ekonomiska resultat ofta kopplas till corrumpering inom politiken. Samtidigt används alltmer personliga berättelser för att ge liv åt statistiken, vilket kan skapa en starkare emotionell koppling hos läsarna.

  3. Aktivitet och beteende över tid Den högra mediesektorn har visat stabil aktivitet med 250 publicerade inlägg under perioden, där den största bidragsgivaren var "Petterssons gör Sverige lagom!" som ensam producerade 225 av dessa. Artiklar som rör invandring och säkerhet toppade innehållsförteckningen och visar på ett tydligt intresse för dessa frågor. Det är värt att notera att redigerade inlägg dominerar, vilket indikerar en kontinuerlig anpassning och aktualisering av innehållet för att hålla det relevant.

  4. Aktiva källor/författare och redigeringsbeteende "Huvudkällan" Petterssons gör Sverige lagom! hade den högsta publiceringstakten och mest aktiva författare under perioden. Författaren med ID 15542421 stod för en stor del av publiceringarna, vilket pekar på en stark personlig påverkan i innehållet. Redigering av inlägg, som skett i 193 fall där 153 av dessa gällde Petterssons, visar på en vilja att ständigt förbättra och justera budskapet för att bevara relevansen och engagemanget hos läsarna.

  5. Kort sammanfattning Det senaste månadsflödet inom den högra mediesektorn visar en tydlig och koncentrerad fokus på frågor om säkerhet, invandring och kritik mot regeringen. Narrativen präglas av att skapa en känsla av oro och uppmaning till åtgärder, vilket gör att ämnen som brottslighet och ekonomisk utsatthet får central betydelse. Petterssons gör Sverige lagom! framstår som den mest framträdande källan under perioden, präglad av hög aktivitet och en intensifierad redigeringsprocess. Detta kan ses som en strategi för att behålla och öka läsarengagemanget genom relevant och aktuelt innehåll.

Referenser:

Analysutgåva

År

Visar vald analysvariant av 2
[AUTO] Scheduled analytics SV · neutral
2026-03-30 17:31:02
Automatic scheduler run (cron-managed)

No entries in selected period.

Nyhetsflöde

Artiklar i kategorin

Första artikeln lyfts som huvudspår, övriga visas som nyhetskort. Historik och diffs finns kvar under respektive artikel.

RSS endpoint: https://tools.tornevall.net/api/rss/feed/right-wing
Marcus Oscarsson Permalink

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

https://marcusoscarsson.se/just-nu-17-lander-gar-ihop-mot-putin/

Avgörande steg

Full text

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland. Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent. Genombrott i Europa Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt. Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet. Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj. –Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen. Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt. –Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande. LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen Tribunalens uppgift Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott. Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina. Därför behövs ett separat rättsligt organ. Ukraina uppmanar fler Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd. Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd. –Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister. Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar. Beslut i maj Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning. Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare. Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet. När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt. LÄS MER: Stor explosion i Ryssland Foto: President of Russia Office  Text: Redaktionen

100 Se Permalink

Ungdomar och påskägg

https://www.100.se/program/100percent-specialavsnitt/ungdomar-och-paskaegg

Ungdomar och påskägg


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-04-04 21:38:03 (discovered: 2026-04-04 21:38:03) hash: 4e77d7aed7d9cde174e86ea6215ffd5c6fb54de8
To 2026-04-11 18:11:11 (discovered: 2026-04-11 18:11:14) hash: 9c5235a0032bde5a5a401a677424f87bec06ae8d
Title
Ungdomar och påskägg
Description
/ 100% Special Ungdomar och påskägg
Old vs new
From
TITLE:
Ungdomar och påskägg

DESCRIPTION:
/ 100% Special

CONTENT:
To
TITLE:
Ungdomar och påskägg

DESCRIPTION:
Ungdomar och påskägg

CONTENT:
Petterssons gör Sverige lagom! Permalink

Fredssamtalen mellan USA och Iran igång

https://petterssonsblogg.se/2026/04/11/fredssamtalen-mellan-usa-och-iran-igang/

IRANKRIGET. Fredssamtalen mellan Iran och USA är nu igång i Pakistans huvudstad Islamabad, enligt iranska medier. Det är fortfarande oklart om de både parterna har mötts i samma rum. Enligt BBC förmedlar pakistanska medlare information mellan delegationerna.

Full text

IRANKRIGET. Fredssamtalen mellan Iran och USA är nu igång i Pakistans huvudstad Islamabad, enligt iranska medier. Det är fortfarande oklart om de både parterna har mötts i samma rum. Enligt BBC förmedlar pakistanska medlare information mellan delegationerna.

För första gången sedan kriget inleddes har också flera amerikanska krigsfartyg korsat det viktiga Hormuzsundet. Det bekräftar en amerikansk tjänsteman, enligt uppgifter till Axios. Iran förnekar att något amerikanskt krigsfartyg passerat sundet.

Sundet är en av flera nyckelfrågor under de pågående fredsförhandlingarna i Pakistan mellan USA och Iran.

Andra huvudfrågor är lättnader av sanktioner mot Iran, Irans möjligheter till kärnvapen, huruvida Libanon ska räknas med i vapenvilan och hur synen på Irans regionala allierade – som Hizbollah i Libanon eller milisgrupper i Irak – ska vara framöver.

USA:s president Donald Trump skriver att USA har börjat röja minor i Hormuzsundet. ”Alla 28 av deras minfartyg ligger dessutom på havets botten”, skriver han i ett inlägg på Truth Social. Det finns flera inlägg om Irankriget.

Vidare riktar Trump återigen kritik mot andra länder som Kina, Japan, Sydkorea, Frankrike och Tyskland för att de inte hjälper honom att öppna sundet.

”Fake News Media har förlorat total trovärdighet, inte för att de hade någon från början. På grund av sitt massiva Trump Derangement Syndrome (ibland kallat TDS!), älskar de att säga att Iran ”vinner” när alla i själva verket vet att de FÖRLORAR, och FÖRLORAR STORT! Deras flotta är borta, deras flygvapen är borta, deras luftvärnsapparat är obefintlig, radarn är död, deras missil- och drönarfabriker har till stor del utplånats tillsammans med missilerna och drönarna själva och, viktigast av allt, deras långvariga ”ledare” är inte längre bland oss, lovad vare Allah! Det enda de har kvar är hotet om att ett fartyg kan ”stöta” ner i en av deras sjöminor, som förresten alla deras 28 minsläppningsbåtar också ligger på havets botten. Vi börjar nu processen att rensa Hormuzsundet som en tjänst till länder över hela världen, inklusive Kina, Japan, Sydkorea, Frankrike, Tyskland och många andra. Otroligt nog har de inte modet eller viljan att göra detta arbete själva. Mycket intressant är dock att tomma oljefraktande fartyg från många nationer är på väg till USA för att FYLLA på med olja. Tack för er uppmärksamhet på denna fråga! President DONALD J. TRUMP”

-Pettersson önskade att det Donald Trump påstår vore sant. Han sa att Irans militära kapacitet var totalt utplånad redan för fyra veckor och har sagt det flera gånger, men trots det skjuter Iran robotar mot grannländerna och Israel och verkar ha en fungerande regering.

Om Trump skrev sanningen, vad finns det då att förhandla om mer än total kapitulation…


Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

Marcus Oscarsson Permalink

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

https://marcusoscarsson.se/viktig-medicin-kan-forsvinna-fran-sverige/

Läkemedelsbolag varnar

Full text

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina. Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige. Europa halkar efter För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel. I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent. Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING. Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa. – För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC. Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar. LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts Sverige kan drabbas Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar. Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls. Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna. – Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA. Redan brist SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist. Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige. När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången. Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade. – Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället. LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen Foto: R Sorin Text: Redaktionen

Petterssons gör Sverige lagom! Permalink

Självkörande buss kostade nio miljoner, säljs som hönshus

https://petterssonsblogg.se/2026/04/11/sjalvkorande-buss-kostade-nio-miljoner-saljs-som-honshus/

SLÖSERI. Skånes första självkörande buss körde sin premiärtur för fyra år sedan i Trelleborg. Men tekniskt strul gjorde att projektet blev kortvarigt. Nu säljs bussen på auktion – och marknadsförs som ett ”höns- eller växthus”. Det högsta budet är 17.000 kronor, rapporterar SVT. Budet har stigit till 50.000 plus moms när jag läser.

Full text

SLÖSERI. Skånes första självkörande buss körde sin premiärtur för fyra år sedan i Trelleborg. Men tekniskt strul gjorde att projektet blev kortvarigt. Nu säljs bussen på auktion – och marknadsförs som ett ”höns- eller växthus”. Det högsta budet är 17.000 kronor, rapporterar SVT. Budet har stigit till 50.000 plus moms när jag läser.

Den självkörande bussen i Trelleborg

Projektet, som startade 2022, var ett samarbete mellan Trelleborgs kommun, Skånetrafiken och Bergkvara. Utan en chaufför skulle bussen köra en sträcka på 450 meter. Detta för att öka transportmöjligheterna för äldre i Akka-området.

– Vi valde till sist ett område med fokus på de äldre som målgrupp, säger Felix Sunesson, hållbarhetsstrateg på Trelleborgs kommun.

Efter en rad tekniska problem med bussen så blev inte satsningen avslutad. Kommunen hade då lagt nio miljoner kronor på det hela. Detta har kritiserats av boende i Trelleborg, ”Något av det dummaste Trelleborgs kommun lagt pengar på”, säger några ur målgruppen. ”Jag har aldrig åkt den, och jag tänker inte göra det heller. Jag går själv i stället”, sa Ulla Larsson, 91 år och boende i Akkahusen, enligt Trelleborgs Allehanda.

-Pettersson kan inte kommunallagen men jag har svårt att tro att det står något om att slösa skattepengar i den.

På bussen står. Res med mig gratis och Trelleborgs kommun finaniserar framtidens teknik. Man ser nivå när kommunen inte ens kan stava. Ska verkligen en kommun finansiera framtidens teknik?

Obligatoriska uppgifter för en kommun är:

Social omsorg (äldre- och handikappsomsorg samt individ- och familjeomsorg)

För-, grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning (komvux)

Plan och byggfrågor

Miljö- och hälsoskydd

Renhållning och avfallshantering

Vatten och avlopp

Räddningstjänst

Krisberedskap och civilt försvar

Biblioteksverksamhet

Bostäder

Annat är frivilligt. Där står inget om framtidens teknik.

Trelleborgs kommun är inte ensamma. Miljarder slösas bort i offentliga förvaltning, ofta på ren idioti, som någon med åtminstone lite sunt förnuft borde ha bromsat.

Jag minns en diskussion jag hade med en kommunpolitiker i min hemstad efter ett miljonslöseri. Politikern försvarade sig med att de inte kunde vara experter på allt. Det är naturligtvis riktigt, men det går och fråga de som kan eller också kan man låtsas att det är ens egna pengar man handlar för och fundera på om man skulle investera dessa i det aktuella projektet.

En gång köptes 46 cykelplatser för en summa av 451 250 kronor. Det blev runt 9800 kr/cykel. Det skulle jag aldrig köpa ett cykelställ för och då borde en kommun inte göra det heller.

Lös mer om slöseri här…

Här finns annonsen på bussen/hönshuset om någon vill buda, nu är högsta budet 50.000 kronor plus moms.


Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

Marcus Oscarsson Permalink

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

https://marcusoscarsson.se/uppgifter-kina-skickar-luftvarnsvapen/

Under vapenvilan

Full text

UPPGIFTER: Kina skickar luftvärnsvapen

2026 04 11

USA anklagar Kina för att skicka vapen.

Enligt uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst kan Kina vara på väg att leverera luftvärnsvapen till Iran. Uppgifterna pekar också på att leveranserna kan ske via tredje länder för att dölja ursprunget, rapporterar Kyiv Post. Kina hjälper Iran Den amerikanska underrättelsegemenskapen bedömer att Kina kan förbereda leveranser av avancerade luftvärnssystem till Iran under den tillfälliga vapenvilan i regionen. Enligt CNN och tre källor med insyn i underrättelserna handlar det om försök att återuppbygga Irans militära kapacitet. – Kina kan vara på väg att förbereda leverans av avancerade luftförsvarssystem till Iran, uppger en källa med insyn i bedömningarna. LÄS MER: Stor explosion i Ryssland MANPADS kan skickas Uppgifterna pekar särskilt på att det handlar om man-burna luftvärnssystem (MANPADS) som kan användas mot lågt flygande flygplan. Enligt källorna försöker Kina i så fall använda tredje länder för att dölja leveransernas ursprung. – Kina försöker sannolikt organisera leveransen av bärbara luftvärnssystem (MANPADS) via tredje länder för att dölja deras ursprung, säger två av källorna till CNN. Dessa system utgör ett hot mot amerikanska flygplan som flyger på låg höjd och kan användas omedelbart om vapenvilan bryter samman. Kina förnekar uppgifterna Den kinesiska ambassaden i Washington avvisar påståendena helt. – Kina uppfyller konsekvent sina internationella åtaganden och förser inte någon part i konflikten med vapen, säger en talesperson, som kallar uppgifterna “ogrundade” och “osanna”. Kinas militär, People's Liberation Army har tidigare kopplats till anklagelser om stöd till Iran, men inga bekräftade vapenleveranser har kunnat styrkas offentligt. Uppgifterna kommer i ett redan spänt läge i internationell politik, där både Kina och Ryssland nyligen använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd. Analytiker menar att Kina ser luftvärnssystem som “defensiva” vapen, vilket kan göra det enklare att stödja Iran utan att öppet bryta mot internationella normer. LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen Foto: A Luengo Text: Redaktionen

Marcus Oscarsson Permalink

Bidrag för att svenskar ska flytta kan införas

https://marcusoscarsson.se/bidrag-for-att-svenskar-ska-flytta-kan-inforas/

Regeringen bekräftar

Full text

Bidrag för att svenskar ska flytta kan införas

2026 04 11

Ett bidrag i Sverige kan komma tillbaka

Regeringen vill öka rörligheten på arbetsmarknaden. Nu ska de utreda ett nytt flyttbidrag som kan göra det lättare för arbetslösa att ta jobb på andra orter, rapporterar DN. Förslag om nytt flyttbidrag Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram ett förslag på ett nytt system med flyttstöd för arbetslösa. Syftet är att fler ska kunna flytta till platser där jobben finns. – Arbetslösheten ser olika ut i landet, vi behöver öka rörligheten. Syftet är att det ska rikta sig till personer som inte kan ta ett jobb i en annan region för att flyttkostnaderna är ett hinder, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), till DN. LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts Brist i Norrland Liknande idéer om flyttbidrag och bostadssatsningar har tidigare lyfts i kommuner i norra Sverige som vill locka fler invånare och arbetskraft. I till exempel Örnsköldsvik har man diskuterat hur sådana åtgärder kan hjälpa företag att hitta personal i takt med att nya etableringar ökar behovet av arbetskraft. Under en paneldebatt på Industridagen i Sundsvall lades ett förslagspaket fram från regeringens nationella industrisamordnare, med åtgärder som ska underlätta bostadsbyggande och öka rörligheten på arbetsmarknaden i Sverige. – Vi tittar på olika former av flyttbidrag, sade Kristina Alvendal, regeringens nationella industrisamordare, till SVT i samband med debatten, och berättade att man även kommer att lämna förslag om lättnader i studieskulder för de som tar steget och tar jobb i exempelvis Örnsköldsvik. Gammalt bidrag Under 1960-talet genomfördes en omfattande flyttlasspolitik i Sverige, där staten i praktiken uppmuntrade människor att flytta från norra Sverige till södra Sverige för att möta industrins behov av arbetskraft. Enligt SVT:s arkivmaterial tvingades omkring 225 000 personer i norra Sverige flytta söderut. Detta skedde i en tid då staten och arbetsmarknadsmyndigheter försökte styra arbetskraften dit jobben fanns, ofta genom olika former av ekonomiskt stöd och flyttincitament (så kallade flyttbidrag). Som en reaktion mot den stora utflyttningen från Norrland växte kampanjen “Vi flytt’ int” fram i slutet av 1960-talet, initierad av Norrlandsförbundet. Arbetsförmedlingen väntas lämna sina förslag till regeringen om flyttbidrag i början av nästa år. LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen Foto: V Gariev Text: Redaktionen

lidlday Permalink

(untitled)

https://lidlday.blogspot.com/2026/04/mycket-ovanligt-med-livemusik-som-inte.html

Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs-q1B4JMlKxf7J7U77vm-ssw1ixp48Z4adrqK0phXh72gD9YwpizFklTU5f26uuZ4jA5lcpYRix2loVruuoIds_unv7kbZNS-iifZd5HiOg53cIXy6C1OREByjkYqNaIy0G6lX2iLBX7DJ_DLQ7WURfETngkxXV-eQCX0GJPyt8InDY4ixvBnaQ/s3366/IMG_20260406_172227474%20%281%29.jpg

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7uHU3qWySJR_sCqyGSojlpBBNvqBgZqiDweUNFSbCfVpV4_jiiz0fyyUVmwnEXmZSrFl7nuwNT2TfObMOEVnNmo1kUn5fozlcxpgMIv5BnHW06DMme0nXs3rwKJHFvf8n-Ds6sOXBMfxJBjTce3YNHd-Bl_G6NSGVsARYnxZ80KDsiLnRW6NqxQ/s2793/IMG_20260411_173310402.jpg

Sunyears

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsk8Hut3U2glTHp-csLEHitC9EXEW0UZhA9QileeC3jKgiATQHe92op3Mgw1ByRoC6Man5JnuFjqY3VMM596542PjSj1TE609YkNEUxVKoQeZxGGjPEIlsrLPBpKNhyphenhyphenFwqU67L0YETkyU0AkdKTJwpix2gI4a9Tu2Pd8x2hPpycOyeaWQP5OiZ9Q/s1337/IMG_20260411_203030285%20%281%29.jpg

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixAF7m5qNRgDf4TzF3WwKsTBi5TrW0j5uOeVe1yF0nxgZMAnTO9y7l4fSWhRh3IfjnYghtvfxUrTNCb53buZ7vH2ttS7C-Xq5uw_O-hXjIsI20e3xja22IoRWl50-LuO-f_TB2ktcTTWmDmJ-GKCUdr6vroCArRrYt3mB9OvQSW9Y9jLm9o_EkGA/s2375/IMG_20260411_230956806.jpg

Joe Nolan

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCZXqu2s62aJN-5XM0sR24HJjAR8C1dUxIh66UtArZU0KVNS4D6TPOAF0U1l5WO7yEM0exN605x3t6ZiCBpdoS8aBuHgEMXvRk0PhYh-_bBJPOTHcILJSULrYSIzyK0oPtp6hrBDHeZ8mDDjQaoS3wSD_wtw-bsiFTydB0wVe1TBHeSGx1gAaLVQ/s1393/IMG_20260411_220139491%20%281%29.jpg

Full text

Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgs-q1B4JMlKxf7J7U77vm-ssw1ixp48Z4adrqK0phXh72gD9YwpizFklTU5f26uuZ4jA5lcpYRix2loVruuoIds_unv7kbZNS-iifZd5HiOg53cIXy6C1OREByjkYqNaIy0G6lX2iLBX7DJ_DLQ7WURfETngkxXV-eQCX0GJPyt8InDY4ixvBnaQ/s3366/IMG_20260406_172227474%20%281%29.jpg

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj7uHU3qWySJR_sCqyGSojlpBBNvqBgZqiDweUNFSbCfVpV4_jiiz0fyyUVmwnEXmZSrFl7nuwNT2TfObMOEVnNmo1kUn5fozlcxpgMIv5BnHW06DMme0nXs3rwKJHFvf8n-Ds6sOXBMfxJBjTce3YNHd-Bl_G6NSGVsARYnxZ80KDsiLnRW6NqxQ/s2793/IMG_20260411_173310402.jpg

Sunyears

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsk8Hut3U2glTHp-csLEHitC9EXEW0UZhA9QileeC3jKgiATQHe92op3Mgw1ByRoC6Man5JnuFjqY3VMM596542PjSj1TE609YkNEUxVKoQeZxGGjPEIlsrLPBpKNhyphenhyphenFwqU67L0YETkyU0AkdKTJwpix2gI4a9Tu2Pd8x2hPpycOyeaWQP5OiZ9Q/s1337/IMG_20260411_203030285%20%281%29.jpg

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixAF7m5qNRgDf4TzF3WwKsTBi5TrW0j5uOeVe1yF0nxgZMAnTO9y7l4fSWhRh3IfjnYghtvfxUrTNCb53buZ7vH2ttS7C-Xq5uw_O-hXjIsI20e3xja22IoRWl50-LuO-f_TB2ktcTTWmDmJ-GKCUdr6vroCArRrYt3mB9OvQSW9Y9jLm9o_EkGA/s2375/IMG_20260411_230956806.jpg

Joe Nolan

https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjCZXqu2s62aJN-5XM0sR24HJjAR8C1dUxIh66UtArZU0KVNS4D6TPOAF0U1l5WO7yEM0exN605x3t6ZiCBpdoS8aBuHgEMXvRk0PhYh-_bBJPOTHcILJSULrYSIzyK0oPtp6hrBDHeZ8mDDjQaoS3wSD_wtw-bsiFTydB0wVe1TBHeSGx1gAaLVQ/s1393/IMG_20260411_220139491%20%281%29.jpg


History - 4 versions shown

Changes

From 2026-04-11 15:40:00 (discovered: 2026-04-12 00:21:23) hash: 643086439119f130c3d2432cdfe8c59dfe35e848
To 2026-04-11 15:40:00 (discovered: 2026-04-12 00:23:24) hash: b94066198c4ce562789f6388c1d1d0a85f6402e2
Description
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg Falkenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.SunyearsJoe Nolan
Content
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg Falkenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.SunyearsJoe Nolan
Old vs new
From
TITLE:


DESCRIPTION:
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

Sunyears

Joe Nolan

CONTENT:
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

Sunyears

Joe Nolan
To
TITLE:


DESCRIPTION:
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

Sunyears

Joe Nolan

CONTENT:
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

Sunyears

Joe Nolan
From 2026-04-11 15:40:00 (discovered: 2026-04-12 00:20:25) hash: 7554b2849f1e1e849916e66051d1c60ef7be8561
To 2026-04-11 15:40:00 (discovered: 2026-04-12 00:21:23) hash: 643086439119f130c3d2432cdfe8c59dfe35e848
Description
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.Sunyears erbjuds.SunyearsJoe Nolan
Content
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.Sunyears erbjuds.SunyearsJoe Nolan
Old vs new
From
TITLE:


DESCRIPTION:
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

Sunyears

CONTENT:
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

Sunyears
To
TITLE:


DESCRIPTION:
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

Sunyears

Joe Nolan

CONTENT:
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

Sunyears

Joe Nolan
From 2026-04-11 15:40:00 (discovered: 2026-04-11 17:40:41) hash: 4b60628f956e7e1b4bddd9be806cca34a3673320
To 2026-04-11 15:40:00 (discovered: 2026-04-12 00:20:25) hash: 7554b2849f1e1e849916e66051d1c60ef7be8561
Description
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds. erbjuds.Sunyears
Content
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds. erbjuds.Sunyears
Old vs new
From
TITLE:


DESCRIPTION:
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

CONTENT:
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.
To
TITLE:


DESCRIPTION:
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

Sunyears

CONTENT:
Mycket ovanligt med livemusik som inte är coverband i Falkenbenberg så man får nöja sig med det som erbjuds.

Sunyears
Sjunne [ dot ] com Permalink

Liberalerna och liberalismens kris

https://sjunne.com/2026/04/11/liberalerna-och-liberalismens-kris/

Denna text på Bulletin Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →

Full text

https://sjunne.com/2026/04/11/liberalerna-och-liberalismens-kris/jan-sjunnesson-och-simona-mohamsson-1-april-2026-i-gbg-2/Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026

Denna text påBulletin

Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet.

Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring.

Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige”med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända.

Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han.

Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare.

Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig.

Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”.

Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala. Dessutom är de välfärdspartier.

Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd.

Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016),John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022).

Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden.

Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt.

Sjunne, klassiskt liberal


History - 6 versions shown

Changes

From 2026-04-11 15:30:12 (discovered: 2026-04-12 14:37:27) hash: 9594358538d4a8e98a10d66fd0d2f70eef65a01f
To 2026-04-11 15:30:12 (discovered: 2026-04-12 14:38:24) hash: d8dae3f2e376dec1d708dc9e393a7c1a7cc86954
Title
Liberalerna och liberalismens kris
Description
  Denna text Bulletin Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →
Content
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026   Denna text Bulletin Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända. Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han. Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare. Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig. Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”. Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala. Dessutom är de välfärdspartier. Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd. Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022). Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden. Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt. Sjunne, klassiskt liberal
Old vs new
From
TITLE:
Liberalerna och liberalismens kris

DESCRIPTION:
  Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →

CONTENT:
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026

 

Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet.

Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring.

Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända.

Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han.

Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare.

Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig.

Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”.

Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala. Dessutom är de välfärdspartier.

Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd.

Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022).

Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden.

Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt.

Sjunne, klassiskt liberal
To
TITLE:
Liberalerna och liberalismens kris

DESCRIPTION:
Denna text på Bulletin Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →

CONTENT:
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026

Denna text på Bulletin

Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet.

Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring.

Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända.

Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han.

Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare.

Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig.

Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”.

Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala. Dessutom är de välfärdspartier.

Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd.

Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022).

Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden.

Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt.

Sjunne, klassiskt liberal
From 2026-04-11 15:30:12 (discovered: 2026-04-12 06:02:20) hash: db896b48f9ba175a0f7125245f30cc5e7b55120c
To 2026-04-11 15:30:12 (discovered: 2026-04-12 14:37:27) hash: 9594358538d4a8e98a10d66fd0d2f70eef65a01f
Title
Liberalerna och liberalismens kris
Description
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026   Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →
Content
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026   Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända. Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han. Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare. Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig. Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”. Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala. Dessutom är de välfärdspartier. Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd. Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022). Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden. Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt. Sjunne, klassiskt liberal
Old vs new
From
TITLE:
Liberalerna och liberalismens kris

DESCRIPTION:
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026 Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →

CONTENT:
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026

Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet.

Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring.

Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända.

Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han.

Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare.

Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig.

Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”.

Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala. Dessutom är de välfärdspartier.

Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd.

Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022).

Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden.

Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt.

Sjunne, klassiskt liberal
To
TITLE:
Liberalerna och liberalismens kris

DESCRIPTION:
  Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →

CONTENT:
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026

 

Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet.

Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring.

Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända.

Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han.

Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare.

Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig.

Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”.

Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala. Dessutom är de välfärdspartier.

Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd.

Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022).

Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden.

Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt.

Sjunne, klassiskt liberal
From 2026-04-11 15:30:12 (discovered: 2026-04-12 06:00:40) hash: 1370ae3b4cdaaafced1bdef9dc54a175c11b8252
To 2026-04-11 15:30:12 (discovered: 2026-04-12 06:02:20) hash: db896b48f9ba175a0f7125245f30cc5e7b55120c
Title
Liberalerna och liberalismens kris
Description
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026 Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →
Content
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026 Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända. Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han. Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare. Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig. Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”. Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala. Dessutom är de välfärdspartier. Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd. Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022). Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden. Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt. Sjunne, klassiskt liberal
Old vs new
From
TITLE:
Liberalerna och liberalismens kris

DESCRIPTION:
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026 Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →

CONTENT:
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026

Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet.

Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring.

Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända.

Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han.

Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare.

Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig.

Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”.

Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala.

Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd.

Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022).

Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden.

Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt.

Sjunne, klassiskt liberal
To
TITLE:
Liberalerna och liberalismens kris

DESCRIPTION:
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026 Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →

CONTENT:
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026

Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet.

Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring.

Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända.

Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han.

Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare.

Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig.

Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”.

Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala. Dessutom är de välfärdspartier.

Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd.

Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022).

Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden.

Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt.

Sjunne, klassiskt liberal
From 2026-04-11 15:30:12 (discovered: 2026-04-12 05:59:21) hash: eadb1777cd910451263b27b33de2adb16b521d16
To 2026-04-11 15:30:12 (discovered: 2026-04-12 06:00:40) hash: 1370ae3b4cdaaafced1bdef9dc54a175c11b8252
Title
Liberalerna och liberalismens kris
Description
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026 Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla Statens … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →
Content
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026 Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända. Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han. Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare. Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig. Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”. Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala. Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd. Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022). Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden. Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt. Sjunne, klassiskt liberal
Old vs new
From
TITLE:
Liberalerna och liberalismens kris

DESCRIPTION:
Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →

CONTENT:
Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet.

Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring.

Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända.

Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han.

Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare.

Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig.

Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”.

Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala.

Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd.

Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022).

Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden.

Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt.

Sjunne, klassiskt liberal
To
TITLE:
Liberalerna och liberalismens kris

DESCRIPTION:
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026 Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →

CONTENT:
Med Simona Mohamsson i Göteborg mars 2026

Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD nyligen fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet.

Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring.

Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända.

Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han.

Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare.

Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig.

Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”.

Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala.

Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd.

Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022).

Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden.

Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt.

Sjunne, klassiskt liberal
From 2026-04-11 15:30:12 (discovered: 2026-04-11 17:31:21) hash: 03c671221422dddf981f88a7181b601290eb2aba
To 2026-04-11 15:30:12 (discovered: 2026-04-12 05:59:21) hash: eadb1777cd910451263b27b33de2adb16b521d16
Title
Liberalerna och liberalismens kris
Description
  Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →
Content
  Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända. Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han. Själv arbetade jag  jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor.  Den Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare. Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig. Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han  han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”. Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala. Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd. Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022). Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden. Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt. Sjunne, klassiskt liberal  
Old vs new
From
TITLE:
Liberalerna och liberalismens kris

DESCRIPTION:
  Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →

CONTENT:
 

Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet.

Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring.

Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända.

Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han.

Själv arbetade jag  från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor.  Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare.

Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig.

Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han  menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”.

Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd.

Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022).

Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden.

Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt.

Sjunne, klassiskt liberal

 
To
TITLE:
Liberalerna och liberalismens kris

DESCRIPTION:
Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet. Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring. Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens … Fortsätt läsa Liberalerna och liberalismens kris →

CONTENT:
Liberalernas uppseendeväckande acceptans för ministrar från SD fick mig och runt 1600 andra politiskt intresserade nyligen att gå med i partiet.

Jag var med i L 2007–12 och hoppades då på de s.k. ”batongliberalerna” men förgäves. Simona Mohamssons och det extrainsatta landsmötets beslut tyder på bättre verklighetsförankring.

Redan 1996 började ledande liberaler tvivla på Statens Invandrarverk och dess satsningar. Folkpartisten Hans Nestius gav ut antologin ”Och vi som ville så väl… 19 röster om det mångkulturella Sverige” med bland andra den frimodige liberale debattören Mauricio Rojas. Han menade att de svenska folkrörelserna en gång fungerat så men att myndigheter och byråkrater tagit över och passiviserat nya initiativ. Särskilt tydligt var denna nedlåtenhet inför nyanlända.

Den socialdemokratiska kulturpersonligheten Harry Scheins bidrag hette ”Jag tror inte för fem öre på det mångkulturella samhället! Det fungerar ingenstans!”. Han skåpade ut USA, Schweiz, Rwanda, Belgien, Finland som möjliga mångkulturella förebilder och anser att invandrare inte ska ha kommunal rösträtt eller sociala förmåner. Men då ska de följaktligen inte heller betala skatt menade han.

Själv arbetade jag från 1990-talet med integrationsprojekt och som skolledare i Tensta och Rinkeby. Ett gäng vuxna män klev in i Hjulstaskolan våren 2005 och slog sönder glas, viftade med kedjor och skrämde livet ur de elever jag ansvarade för som biträdande rektor. Den erfarenheten blev avgörande liksom den kritik mot svensk invandringspolitik jag hörde från etablerade invandrare.

Nu verkar det finnas ett borgerligt block som ungefär står där SD stått i 20 år och det gläder mig.

Men det är sent. Den borgerlige debattören Thomas Gür skrev i GP sommaren 2018 ”9,5 teser om integration fram till valet 2038” där han menade att ”det talas ofta om att invandrare är ’överrepresenterade’ vad gäller vissa typer av allvarliga brott. Det man talar mindre om är att invandrare också är ’överrepresenterade’ som brottsoffer” och ”en stat som inte behärskar sitt territorium, respekteras inte”.

Men liberalismen handlar knappast bara om invandring. Den har blivit den överideologi som dominerat Västvärlden sedan 1945 i socialdemokratiska, socialliberala eller liberalkonservativa former och få (klassiskt) liberala. Alla svenska riksdagspartier är i denna mening liberala.

Först efter millienieskiftet har liberalismens politiska teori granskats och i vissa fall förlorat väljarstöd.

Jag gav ut en sammanställning nu i våras, Liberalismens kritiker 1920–2020, där äldre och nyare kritiker kom till tals. Vissa konservativa som Patrick Deneen (författare till Why liberalism failed 2018) och Douglas Murray, andra skeptiska liberaler som Thomas Frank (Listen, Liberal! 2016), John Gray och Francis Fukuyama (Missnöjets tid : den liberala erans slut 2022).

Sambandet till det svenska partiet Liberalerna är att dess vändning mot SD är ett uttryck för en senkommen men äkta insikt i liberalismens kris som pågår för fullt över hela Västvärlden.

Om Simona Mohamsson eller hennes rådgivare kommer läsa min bok låter jag vara osagt men våra analyser denna vår sammanföll på bästa sätt.

Sjunne, klassiskt liberal
Petterssons gör Sverige lagom! Permalink

Zebrorna vid pappa Orbáns hus

https://petterssonsblogg.se/2026/04/11/zebrorna-vid-pappa-orbans-hus/

KORRUPTION. Med anledning av söndagens val minns många i Ungerns allt fattigare befolkning tillbaka på drönarklippet som tidningen Telex publicerade i somras, som visar det enorma överflödet som de i premiärminister Viktor Orbáns närhet lever i, skriver The Guaridan.

Full text

KORRUPTION. Med anledning av söndagens val minns många i Ungerns allt fattigare befolkning tillbaka på drönarklippet som tidningen Telex publicerade i somras, som visar det enorma överflödet som de i premiärminister Viktor Orbáns närhet lever i, skriver The Guaridan.

Klippet visar Orbáns pappa Orbán Gyozos enorma fastighet med vältrimmade häckar, pooler och underjordsgarage intill de gigantiska lyxhusen. Klippet visar även att grannen Lorinc Mészáros – Ungerns rikaste man och premiärministerns bäste vän – har zebror vid sitt hus.Zebrorna har sedan dess varit symbolen för den ungerska korruptionen och elitens enorma överflöd, säger oberoende parlamentsledamoten Ákos Hadházy.

Ukrainas korruption är hög men minskar. Rysslands korruption är ännu högre och ökar.

Korruptionsindex

Oppositionsledaren Péter Magyar har tagit fasta på ungrarnas ilska och går till val på att ge vanliga ungrare, snarare än makteliten, ett bättre liv. Orbán hävdar att Magyar vill riva hans kristna, nationalistiska samhälle och föra Ungern närmare EU, och därmed in i kriget i grannlandet Ukraina.


Pettersson på Facebook

Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168