Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Guide: Så granskar du efterlysningar av djur

DESCRIPTION:
Viral bild på bortsprungen hund - men bilden har använts förr.

CONTENT:
Mängder av svenskar har delat en bild på en bortsprungen hund - men bilden är gammal och har använts i andra annonser. ”Undersök inlägg innan du delar”, uppmanar Linda Maria Vonstad på Djurskyddet Sverige. (In English below.)

Foto: Skärmdump/Facebook

Update 23 Jan: We’ve added an English summary and additional information on the origin of the photo. If you want to read the whole article please use for example Google Translate.In English: A woman posted a photo of a dog in early January and claims that she found it and that she is looking for the owners. However, the picture has been used previously online, in other lost dog posts. We can find the image on a site for missing dogs in May 2024, where it says that the dog was found in the Detroit area in the United States.The reason behind the current viral post is unclear, but it could be a part of a scam, for example building a following to the Facebook profile and then selling it. Another reason could be to map people who share images without checking them.

Det virala inlägget med hunden lades ut några dagar in på det nya året och har sedan dess fått över 660 000 delningar på Facebook. Det betyder i allmänhet att den setts av miljontals människor. 

Inlägg på Facebook 5 januari.

Bilden har dock lagts ut tidigare och verkar komma från en sajt för bortsprungna hundar i Detroit-området, där en annons lades ut i maj i fjol. Bilden har sedan dess spridits på Facebook, av andra användare och med en något annorlunda text. Även andra hundar har efterlysts med liknande texter över året.Det tyder på att det rör sig om någon form av lurendrejeri, snarare än verkliga djurvänner som tagit hand om bortsprungna hundar.

Vi tittar närmare på den virala bilden som nu spridits i Sverige och hur man kan granska den steg för steg. Så här står det på svenska:

 UPPDATERING, nu är vi inne på vår 3:e dag och jag söker akut ägarna till denna vackra tjej som vi plockat upp vid vägkanten vid avfarten. Hon är riktigt deprimerad, hon äter inte. Tog henne till veterinären hon är inte microchippad. Hjälp gärna till att sprida detta budskap så jag kan hitta ägaren. Ur skärmdumpad bild 

Men texten är översatt, ibland spridd som en skärmdump. Hos ursprungskällan är texten på franska.

Inlägg på Facebook 5 januari.

Personen som delat det ser ut att vara en belgisk kvinna.

Hitta ursprungskällan

Testa att söka på delar av texten i plattformens egna sökruta eller i en sökmotor. Ta en bit av texten, sätt citationstecken runt och sök. Är det verkligen personen som delat texten som är den verkliga ursprungskällan?

I det här fallet syntes avsändaren och man kunde lätt hitta kontot.

Granska avsändaren

Gå in på profilen, se vad som står om den och vad den lagt ut för saker i övrigt. Dubbelkolla så att inlägget faktiskt finns där. Det är nämligen lätt att fejka skärmdumpade inlägg och få det att se ut som att personen skrivit något helt annat.

I fallet med kvinnan som lagt upp den virala bilden så står det att hon är från en stad i Belgien, hon har lagt ut många profilbilder som inte är porträttbilder av henne själv utan kontsnärliga bilder, en del ser ut att vara AI-genererad konst. 

Från kontots bildgalleri.

Huruvida kontot ser ut att tillhöra en riktig person eller inte behöver inte betyda något. Bedragare köper och säljer ofta riktiga konton och Facebook-sidor i syfte att lättare lura människor, eftersom det ser mer genuint ut då.Man får ha i bakhuvudet att kontot kan vara stulet och kika på vad det håller på med i dagsläget.Kvinnan i det här fallet har lagt ut mängder med annonser för bortsprungna djur, och man får scrolla ner för att komma till den aktuella bilden. Om kvinnan hade hittat ägarna, som efterlyses i inlägget, så hade man kunnat upptäcka det då. Hon skulle ha kunnat meddela det i senare inlägg som inte blivit lika virala.

Granska bilden

Sök på bilden på djuret - ibland finns det ledtrådar där. 

En omvänd bildsökning är ett bra ställe att börja.

Steg 1. Spara ner bilden du vill undersöka

Steg 2. Gör en omvänd bildsökning

Gå till exempelvis Googles sökmotor för bilder.

Välj bildsök och ladda upp din bild.

Använd flikarna ”exakta matchningar” och ”om den här bilden”.

Du kan också använda Fact Check Explorers bildfunktion på Google, för att få ta del av resultat där faktagranskare skrivit om bilden. Du kan även få en lista över när bilden indexerats av Google i tidsordning, men för att få den funktionen behöver du anmäla dig och gå vidare till ”steg 3”.

Från sökningen.

Steg 3. Ladda upp din bild och välj ”Image contexts”.

Från sökningen.

Där hittar vi hunden på en Facebook-sida som länkar vidare till sidan Pawboost, en amerikansk sida för bortsprungna djur, i ett inlägg från i maj förra året.

Inlägg på sajten Pawboost maj 2024.

Men, om du skulle gå bet på bildsökandet så gäller det att fortsätta skaffa ledtrådar på andra sätt.

Vad påstås?

Undersök det som står i själva inlägget. Är det rimligt? Kan du hitta ledtrådar?När vi undersöker inlägget och söker på texten, både på svenska, engelska och franska, så hittar vi samma hund i en annan annons från november i fjol.

 Inlägg på Facebook 25 november 2024 

Där står det också att hunden är deprimerad, inte chippad och att man ska hjälpa till att dela inlägget för att nå ägarna - den här gången på engelska:

 UPDATE : FOURTH DAY! it’s now the 4th day and i haven't found the owners of this guy we picked up on the side road in Homa Bay County He's really depressed, not eating. We took him to the vet he not chipped. Please help me bump this post so I can find the owner. Inlägg på Facebook från 25 november 2024

Den personen har även lagt ut samma text, men med bilder på en annan hund, i en kenyansk lokalgrupp.

Inlägg på Facebook 2 december 2024.

Om man söker vidare på formuleringarna så hittar man även samma texter men med bilder på helt andra hundar under hösten.

Inlägg på Facebook 26 september 2024.

På Facebook kan man i amerikanska grupper hitta mängder med motsvarande inlägg som fått spridning efter årsskiftet.

Slutsatsen: de här hundannonserna är inte äkta. Det är i alla fall inte så att personen som lagt ut det virala inlägget som nu sprids i Sverige har hittat hunden som syns på bilden.Vad kan syftet vara med de här hundannonserna då? Jo, det kan röra sig om olika taktiker som bedragare använder sig av för att samla följare eller få klick. 

Linda Maria Vonstad.

Linda Maria Vonstad, förbundsordförande för den ideella organisationen Djurskyddet Sverige, uppmanar människor att dela efterlysningar på den geografiska plats där dessa skulle kunna vara relevanta, exempelvis i lokalgrupper, och att först undersöka bilden eller inlägget innan du sprider det vidare.

 - Det geografiska området spelar ju roll. Då kanske någon säger att djur vandrar över stora områden. Absolut, men de vandrar inte från Belgien till Göteborg, säger Linda Maria Vonstad. Enligt henne är det vanligt att människor misstar utländska djurinlägg för något som hänt i Sverige.- Ja, särskilt i de här snabba flödena när din teknik översätter åt dig, så du kanske inte ens reagerar på att det är översatt, säger Vonstad.Hur tycker du att man ska göra när man ser en sådan här efterlysning?

- Ta reda på om det är i ditt område. Ta reda på om bilden använts förut. Titta på texten, är den aktuell? Kolla datumet. Kolla upp individen. Är det sannolikt? Men där får man vara lite försiktig. Det kan ha hänt fastän det verkar osannolikt.

Källkritikbyrån har sökt personen bakom kontot som gjort inlägget. Den har inte svarat, men har fortsatt att dela efterlysningar av djur.

Kontots aktivitet 20 januari 2025.

Sammantaget: Det finns inget som tyder på att personen bakom inlägget faktiskt har hittat hunden - tvärtom har bilden använts förr. De som använder bilden sprider även andra annonser med samma bild och bilder på andra hundar.Det är oklart vilket syfte som Facebook-användaren haft med att sprida vidare en gammal bild på en hund och påstå att hon hittat den. Det skulle kunna vara att samla följare för att sälja kontot vidare. Kontot har nära 9 000 följare nu.Det kan också vara ett sätt att se vilka som lättvindigt delar inlägg vidare. Nästa gång kan inlägg som skickas ut innehålla en länk till något skadligt eller leda till en scamsida. Har du sett någon dela det här inlägget? Tipsa gärna den personen om att vår guide!Här hittar du vår genomgång av bedrägerier som sprids på Facebook:? Stora listan över bluffar på Facebook

Är omständigheterna lite annorlunda än det här fallet? Vi har fler tips här:? Stora verktygslådan för viralgranskare 

Notering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.

Uppdatering 23 januari: Vi har tillfogat en sammanfattning på engelska samt information om att den tidigaste indexeringen av hundbilden på Google är från en amerikansk sajt med efterlysta hundar. Vi har också lagt till information om hur man använder Fact Check Explorers bildfunktion.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så granskar du efterlysningar av djur

DESCRIPTION:
Viral bild på bortsprungen hund - men bilden har använts förr.

CONTENT:
Mängder av svenskar har delat en bild på en bortsprungen hund - men bilden är gammal och har använts i andra annonser. ”Undersök inlägg innan du delar”, uppmanar Linda Maria Vonstad på Djurskyddet Sverige. (In English below.)

Foto: Skärmdump/Facebook

Update 23 Jan: We’ve added an English summary and additional information on the origin of the photo. If you want to read the whole article please use for example Google Translate.In English: A woman posted a photo of a dog in early January and claims that she found it and that she is looking for the owners. However, the picture has been used previously online, in other lost dog posts. We can find the image on a site for missing dogs in May 2024, where it says that the dog was found in the Detroit area in the United States.The reason behind the current viral post is unclear, but it could be a part of a scam, for example building a following to the Facebook profile and then selling it. Another reason could be to map people who share images without checking them.

Det virala inlägget med hunden lades ut några dagar in på det nya året och har sedan dess fått över 660 000 delningar på Facebook. Det betyder i allmänhet att den setts av miljontals människor. 

Inlägg på Facebook 5 januari.

Bilden har dock lagts ut tidigare och verkar komma från en sajt för bortsprungna hundar i Detroit-området, där en annons lades ut i maj i fjol. Bilden har sedan dess spridits på Facebook, av andra användare och med en något annorlunda text. Även andra hundar har efterlysts med liknande texter över året.Det tyder på att det rör sig om någon form av lurendrejeri, snarare än verkliga djurvänner som tagit hand om bortsprungna hundar.

Vi tittar närmare på den virala bilden som nu spridits i Sverige och hur man kan granska den steg för steg. Så här står det på svenska:

 UPPDATERING, nu är vi inne på vår 3:e dag och jag söker akut ägarna till denna vackra tjej som vi plockat upp vid vägkanten vid avfarten. Hon är riktigt deprimerad, hon äter inte. Tog henne till veterinären hon är inte microchippad. Hjälp gärna till att sprida detta budskap så jag kan hitta ägaren. Ur skärmdumpad bild 

Men texten är översatt, ibland spridd som en skärmdump. Hos ursprungskällan är texten på franska.

Inlägg på Facebook 5 januari.

Personen som delat det ser ut att vara en belgisk kvinna.

Hitta ursprungskällan

Testa att söka på delar av texten i plattformens egna sökruta eller i en sökmotor. Ta en bit av texten, sätt citationstecken runt och sök. Är det verkligen personen som delat texten som är den verkliga ursprungskällan?

I det här fallet syntes avsändaren och man kunde lätt hitta kontot.

Granska avsändaren

Gå in på profilen, se vad som står om den och vad den lagt ut för saker i övrigt. Dubbelkolla så att inlägget faktiskt finns där. Det är nämligen lätt att fejka skärmdumpade inlägg och få det att se ut som att personen skrivit något helt annat.

I fallet med kvinnan som lagt upp den virala bilden så står det att hon är från en stad i Belgien, hon har lagt ut många profilbilder som inte är porträttbilder av henne själv utan kontsnärliga bilder, en del ser ut att vara AI-genererad konst. 

Från kontots bildgalleri.

Huruvida kontot ser ut att tillhöra en riktig person eller inte behöver inte betyda något. Bedragare köper och säljer ofta riktiga konton och Facebook-sidor i syfte att lättare lura människor, eftersom det ser mer genuint ut då.Man får ha i bakhuvudet att kontot kan vara stulet och kika på vad det håller på med i dagsläget.Kvinnan i det här fallet har lagt ut mängder med annonser för bortsprungna djur, och man får scrolla ner för att komma till den aktuella bilden. Om kvinnan hade hittat ägarna, som efterlyses i inlägget, så hade man kunnat upptäcka det då. Hon skulle ha kunnat meddela det i senare inlägg som inte blivit lika virala.

Granska bilden

Sök på bilden på djuret - ibland finns det ledtrådar där. 

En omvänd bildsökning är ett bra ställe att börja.

Steg 1. Spara ner bilden du vill undersöka

Steg 2. Gör en omvänd bildsökning

Gå till exempelvis Googles sökmotor för bilder.

Välj bildsök och ladda upp din bild.

Använd flikarna ”exakta matchningar” och ”om den här bilden”.

Du kan också använda Fact Check Explorers bildfunktion på Google, för att få ta del av resultat där faktagranskare skrivit om bilden. Du kan även få en lista över när bilden indexerats av Google i tidsordning, men för att få den funktionen behöver du anmäla dig och gå vidare till ”steg 3”.

Från sökningen.

Steg 3. Ladda upp din bild och välj ”Image contexts”.

Från sökningen.

Där hittar vi hunden på en Facebook-sida som länkar vidare till sidan Pawboost, en amerikansk sida för bortsprungna djur, i ett inlägg från i maj förra året.

Inlägg på sajten Pawboost maj 2024.

Men, om du skulle gå bet på bildsökandet så gäller det att fortsätta skaffa ledtrådar på andra sätt.

Vad påstås?

Undersök det som står i själva inlägget. Är det rimligt? Kan du hitta ledtrådar?När vi undersöker inlägget och söker på texten, både på svenska, engelska och franska, så hittar vi samma hund i en annan annons från november i fjol.

 Inlägg på Facebook 25 november 2024 

Där står det också att hunden är deprimerad, inte chippad och att man ska hjälpa till att dela inlägget för att nå ägarna - den här gången på engelska:

 UPDATE : FOURTH DAY! it’s now the 4th day and i haven't found the owners of this guy we picked up on the side road in Homa Bay County He's really depressed, not eating. We took him to the vet he not chipped. Please help me bump this post so I can find the owner. Inlägg på Facebook från 25 november 2024

Den personen har även lagt ut samma text, men med bilder på en annan hund, i en kenyansk lokalgrupp.

Inlägg på Facebook 2 december 2024.

Om man söker vidare på formuleringarna så hittar man även samma texter men med bilder på helt andra hundar under hösten.

Inlägg på Facebook 26 september 2024.

På Facebook kan man i amerikanska grupper hitta mängder med motsvarande inlägg som fått spridning efter årsskiftet.

Slutsatsen: de här hundannonserna är inte äkta. Det är i alla fall inte så att personen som lagt ut det virala inlägget som nu sprids i Sverige har hittat hunden som syns på bilden.Vad kan syftet vara med de här hundannonserna då? Jo, det kan röra sig om olika taktiker som bedragare använder sig av för att samla följare eller få klick. 

Linda Maria Vonstad.

Linda Maria Vonstad, förbundsordförande för den ideella organisationen Djurskyddet Sverige, uppmanar människor att dela efterlysningar på den geografiska plats där dessa skulle kunna vara relevanta, exempelvis i lokalgrupper, och att först undersöka bilden eller inlägget innan du sprider det vidare.

 - Det geografiska området spelar ju roll. Då kanske någon säger att djur vandrar över stora områden. Absolut, men de vandrar inte från Belgien till Göteborg, säger Linda Maria Vonstad. Enligt henne är det vanligt att människor misstar utländska djurinlägg för något som hänt i Sverige.- Ja, särskilt i de här snabba flödena när din teknik översätter åt dig, så du kanske inte ens reagerar på att det är översatt, säger Vonstad.Hur tycker du att man ska göra när man ser en sådan här efterlysning?

- Ta reda på om det är i ditt område. Ta reda på om bilden använts förut. Titta på texten, är den aktuell? Kolla datumet. Kolla upp individen. Är det sannolikt? Men där får man vara lite försiktig. Det kan ha hänt fastän det verkar osannolikt.

Källkritikbyrån har sökt personen bakom kontot som gjort inlägget. Den har inte svarat, men har fortsatt att dela efterlysningar av djur.

Kontots aktivitet 20 januari 2025.

Sammantaget: Det finns inget som tyder på att personen bakom inlägget faktiskt har hittat hunden - tvärtom har bilden använts förr. De som använder bilden sprider även andra annonser med samma bild och bilder på andra hundar.Det är oklart vilket syfte som Facebook-användaren haft med att sprida vidare en gammal bild på en hund och påstå att hon hittat den. Det skulle kunna vara att samla följare för att sälja kontot vidare. Kontot har nära 9 000 följare nu.Det kan också vara ett sätt att se vilka som lättvindigt delar inlägg vidare. Nästa gång kan inlägg som skickas ut innehålla en länk till något skadligt eller leda till en scamsida. Har du sett någon dela det här inlägget? Tipsa gärna den personen om att vår guide!Här hittar du vår genomgång av bedrägerier som sprids på Facebook:? Stora listan över bluffar på Facebook

Är omständigheterna lite annorlunda än det här fallet? Vi har fler tips här:? Stora verktygslådan för viralgranskare 

Notering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.

Uppdatering 23 januari: Vi har tillfogat en sammanfattning på engelska samt information om att den tidigaste indexeringen av hundbilden på Google är från en amerikansk sajt med efterlysta hundar. Vi har också lagt till information om hur man använder Fact Check Explorers bildfunktion.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-01-21 09:50:20

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: bc3249ddadde04e7aaa83b7bcc32f7c3286ea95d
   Title:

   Guide: Så granskar du efterlysningar av djur
   Description:

   Viral bild på bortsprungen hund - men bilden har använts förr.
   Content

   Mängder av svenskar har delat en bild på en bortsprungen hund - men bilden är gammal och har använts i andra annonser. ”Undersök inlägg innan du delar”, uppmanar Linda Maria Vonstad på Djurskyddet Sverige. (In English below.)
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Update 23 Jan: We’ve added an English summary and additional information on the origin of the photo. If you want to read the whole article please use for example Google Translate.In English: A woman posted a photo of a dog in early January and claims that she found it and that she is looking for the owners. However, the picture has been used previously online, in other lost dog posts. We can find the image on a site for missing dogs in May 2024, where it says that the dog was found in the Detroit area in the United States.The reason behind the current viral post is unclear, but it could be a part of a scam, for example building a following to the Facebook profile and then selling it. Another reason could be to map people who share images without checking them.
   
   Det virala inlägget med hunden lades ut några dagar in på det nya året och har sedan dess fått över 660 000 delningar på Facebook. Det betyder i allmänhet att den setts av miljontals människor.
   
   Inlägg på Facebook 5 januari.
   
   Bilden har dock lagts ut tidigare och verkar komma från en sajt för bortsprungna hundar i Detroit-området, där en annons lades ut i maj i fjol. Bilden har sedan dess spridits på Facebook, av andra användare och med en något annorlunda text. Även andra hundar har efterlysts med liknande texter över året.Det tyder på att det rör sig om någon form av lurendrejeri, snarare än verkliga djurvänner som tagit hand om bortsprungna hundar.
   
   Vi tittar närmare på den virala bilden som nu spridits i Sverige och hur man kan granska den steg för steg. Så här står det på svenska:
   
   UPPDATERING, nu är vi inne på vår 3:e dag och jag söker akut ägarna till denna vackra tjej som vi plockat upp vid vägkanten vid avfarten. Hon är riktigt deprimerad, hon äter inte. Tog henne till veterinären hon är inte microchippad. Hjälp gärna till att sprida detta budskap så jag kan hitta ägaren. Ur skärmdumpad bild
   
   Men texten är översatt, ibland spridd som en skärmdump. Hos ursprungskällan är texten på franska.
   
   Inlägg på Facebook 5 januari.
   
   Personen som delat det ser ut att vara en belgisk kvinna.
   
   Hitta ursprungskällan
   
   Testa att söka på delar av texten i plattformens egna sökruta eller i en sökmotor. Ta en bit av texten, sätt citationstecken runt och sök. Är det verkligen personen som delat texten som är den verkliga ursprungskällan?
   
   I det här fallet syntes avsändaren och man kunde lätt hitta kontot.
   
   Granska avsändaren
   
   Gå in på profilen, se vad som står om den och vad den lagt ut för saker i övrigt. Dubbelkolla så att inlägget faktiskt finns där. Det är nämligen lätt att fejka skärmdumpade inlägg och få det att se ut som att personen skrivit något helt annat.
   
   I fallet med kvinnan som lagt upp den virala bilden så står det att hon är från en stad i Belgien, hon har lagt ut många profilbilder som inte är porträttbilder av henne själv utan kontsnärliga bilder, en del ser ut att vara AI-genererad konst.
   
   Från kontots bildgalleri.
   
   Huruvida kontot ser ut att tillhöra en riktig person eller inte behöver inte betyda något. Bedragare köper och säljer ofta riktiga konton och Facebook-sidor i syfte att lättare lura människor, eftersom det ser mer genuint ut då.Man får ha i bakhuvudet att kontot kan vara stulet och kika på vad det håller på med i dagsläget.Kvinnan i det här fallet har lagt ut mängder med annonser för bortsprungna djur, och man får scrolla ner för att komma till den aktuella bilden. Om kvinnan hade hittat ägarna, som efterlyses i inlägget, så hade man kunnat upptäcka det då. Hon skulle ha kunnat meddela det i senare inlägg som inte blivit lika virala.
   
   Granska bilden
   
   Sök på bilden på djuret - ibland finns det ledtrådar där.
   
   En omvänd bildsökning är ett bra ställe att börja.
   
   Steg 1. Spara ner bilden du vill undersöka
   
   Steg 2. Gör en omvänd bildsökning
   
   Gå till exempelvis Googles sökmotor för bilder.
   
   Välj bildsök och ladda upp din bild.
   
   Använd flikarna ”exakta matchningar” och ”om den här bilden”.
   
   Du kan också använda Fact Check Explorers bildfunktion på Google, för att få ta del av resultat där faktagranskare skrivit om bilden. Du kan även få en lista över när bilden indexerats av Google i tidsordning, men för att få den funktionen behöver du anmäla dig och gå vidare till ”steg 3”.
   
   Från sökningen.
   
   Steg 3. Ladda upp din bild och välj ”Image contexts”.
   
   Från sökningen.
   
   Där hittar vi hunden på en Facebook-sida som länkar vidare till sidan Pawboost, en amerikansk sida för bortsprungna djur, i ett inlägg från i maj förra året.
   
   Inlägg på sajten Pawboost maj 2024.
   
   Men, om du skulle gå bet på bildsökandet så gäller det att fortsätta skaffa ledtrådar på andra sätt.
   
   Vad påstås?
   
   Undersök det som står i själva inlägget. Är det rimligt? Kan du hitta ledtrådar?När vi undersöker inlägget och söker på texten, både på svenska, engelska och franska, så hittar vi samma hund i en annan annons från november i fjol.
   
   Inlägg på Facebook 25 november 2024
   
   Där står det också att hunden är deprimerad, inte chippad och att man ska hjälpa till att dela inlägget för att nå ägarna - den här gången på engelska:
   
   UPDATE : FOURTH DAY! it’s now the 4th day and i haven't found the owners of this guy we picked up on the side road in Homa Bay County He's really depressed, not eating. We took him to the vet he not chipped. Please help me bump this post so I can find the owner. Inlägg på Facebook från 25 november 2024
   
   Den personen har även lagt ut samma text, men med bilder på en annan hund, i en kenyansk lokalgrupp.
   
   Inlägg på Facebook 2 december 2024.
   
   Om man söker vidare på formuleringarna så hittar man även samma texter men med bilder på helt andra hundar under hösten.
   
   Inlägg på Facebook 26 september 2024.
   
   På Facebook kan man i amerikanska grupper hitta mängder med motsvarande inlägg som fått spridning efter årsskiftet.
   
   Slutsatsen: de här hundannonserna är inte äkta. Det är i alla fall inte så att personen som lagt ut det virala inlägget som nu sprids i Sverige har hittat hunden som syns på bilden.Vad kan syftet vara med de här hundannonserna då? Jo, det kan röra sig om olika taktiker som bedragare använder sig av för att samla följare eller få klick.
   
   Linda Maria Vonstad.
   
   Linda Maria Vonstad, förbundsordförande för den ideella organisationen Djurskyddet Sverige, uppmanar människor att dela efterlysningar på den geografiska plats där dessa skulle kunna vara relevanta, exempelvis i lokalgrupper, och att först undersöka bilden eller inlägget innan du sprider det vidare.
   
   - Det geografiska området spelar ju roll. Då kanske någon säger att djur vandrar över stora områden. Absolut, men de vandrar inte från Belgien till Göteborg, säger Linda Maria Vonstad. Enligt henne är det vanligt att människor misstar utländska djurinlägg för något som hänt i Sverige.- Ja, särskilt i de här snabba flödena när din teknik översätter åt dig, så du kanske inte ens reagerar på att det är översatt, säger Vonstad.Hur tycker du att man ska göra när man ser en sådan här efterlysning?
   
   - Ta reda på om det är i ditt område. Ta reda på om bilden använts förut. Titta på texten, är den aktuell? Kolla datumet. Kolla upp individen. Är det sannolikt? Men där får man vara lite försiktig. Det kan ha hänt fastän det verkar osannolikt.
   
   Källkritikbyrån har sökt personen bakom kontot som gjort inlägget. Den har inte svarat, men har fortsatt att dela efterlysningar av djur.
   
   Kontots aktivitet 20 januari 2025.
   
   Sammantaget: Det finns inget som tyder på att personen bakom inlägget faktiskt har hittat hunden - tvärtom har bilden använts förr. De som använder bilden sprider även andra annonser med samma bild och bilder på andra hundar.Det är oklart vilket syfte som Facebook-användaren haft med att sprida vidare en gammal bild på en hund och påstå att hon hittat den. Det skulle kunna vara att samla följare för att sälja kontot vidare. Kontot har nära 9 000 följare nu.Det kan också vara ett sätt att se vilka som lättvindigt delar inlägg vidare. Nästa gång kan inlägg som skickas ut innehålla en länk till något skadligt eller leda till en scamsida. Har du sett någon dela det här inlägget? Tipsa gärna den personen om att vår guide!Här hittar du vår genomgång av bedrägerier som sprids på Facebook:? Stora listan över bluffar på Facebook
   
   Är omständigheterna lite annorlunda än det här fallet? Vi har fler tips här:? Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Notering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
   
   Uppdatering 23 januari: Vi har tillfogat en sammanfattning på engelska samt information om att den tidigaste indexeringen av hundbilden på Google är från en amerikansk sajt med efterlysta hundar. Vi har också lagt till information om hur man använder Fact Check Explorers bildfunktion.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-01-21 09:50:20

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 9880475b66dbedf1a77dfcb612e3faa8ed90fdca
   Title:

   Guide: Så granskar du efterlysningar av djur
   Description:

   Viral bild på bortsprungen hund - men bilden har använts förr.
   Content

   Mängder av svenskar har delat en bild på en bortsprungen hund - men bilden är gammal och har använts i andra annonser. ”Undersök inlägg innan du delar”, uppmanar Linda Maria Vonstad på Djurskyddet Sverige. (In English below.)
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Update 23 Jan: We’ve added an English summary and additional information on the origin of the photo. If you want to read the whole article please use for example Google Translate.In English: A woman posted a photo of a dog in early January and claims that she found it and that she is looking for the owners. However, the picture has been used previously online, in other lost dog posts. We can find the image on a site for missing dogs in May 2024, where it says that the dog was found in the Detroit area in the United States.The reason behind the current viral post is unclear, but it could be a part of a scam, for example building a following to the Facebook profile and then selling it. Another reason could be to map people who share images without checking them.
   
   Det virala inlägget med hunden lades ut några dagar in på det nya året och har sedan dess fått över 660 000 delningar på Facebook. Det betyder i allmänhet att den setts av miljontals människor.
   
   Inlägg på Facebook 5 januari.
   
   Bilden har dock lagts ut tidigare och verkar komma från en sajt för bortsprungna hundar i Detroit-området, där en annons lades ut i maj i fjol. Bilden har sedan dess spridits på Facebook, av andra användare och med en något annorlunda text. Även andra hundar har efterlysts med liknande texter över året.Det tyder på att det rör sig om någon form av lurendrejeri, snarare än verkliga djurvänner som tagit hand om bortsprungna hundar.
   
   Vi tittar närmare på den virala bilden som nu spridits i Sverige och hur man kan granska den steg för steg. Så här står det på svenska:
   
   UPPDATERING, nu är vi inne på vår 3:e dag och jag söker akut ägarna till denna vackra tjej som vi plockat upp vid vägkanten vid avfarten. Hon är riktigt deprimerad, hon äter inte. Tog henne till veterinären hon är inte microchippad. Hjälp gärna till att sprida detta budskap så jag kan hitta ägaren. Ur skärmdumpad bild
   
   Men texten är översatt, ibland spridd som en skärmdump. Hos ursprungskällan är texten på franska.
   
   Inlägg på Facebook 5 januari.
   
   Personen som delat det ser ut att vara en belgisk kvinna.
   
   Hitta ursprungskällan
   
   Testa att söka på delar av texten i plattformens egna sökruta eller i en sökmotor. Ta en bit av texten, sätt citationstecken runt och sök. Är det verkligen personen som delat texten som är den verkliga ursprungskällan?
   
   I det här fallet syntes avsändaren och man kunde lätt hitta kontot.
   
   Granska avsändaren
   
   Gå in på profilen, se vad som står om den och vad den lagt ut för saker i övrigt. Dubbelkolla så att inlägget faktiskt finns där. Det är nämligen lätt att fejka skärmdumpade inlägg och få det att se ut som att personen skrivit något helt annat.
   
   I fallet med kvinnan som lagt upp den virala bilden så står det att hon är från en stad i Belgien, hon har lagt ut många profilbilder som inte är porträttbilder av henne själv utan kontsnärliga bilder, en del ser ut att vara AI-genererad konst.
   
   Från kontots bildgalleri.
   
   Huruvida kontot ser ut att tillhöra en riktig person eller inte behöver inte betyda något. Bedragare köper och säljer ofta riktiga konton och Facebook-sidor i syfte att lättare lura människor, eftersom det ser mer genuint ut då.Man får ha i bakhuvudet att kontot kan vara stulet och kika på vad det håller på med i dagsläget.Kvinnan i det här fallet har lagt ut mängder med annonser för bortsprungna djur, och man får scrolla ner för att komma till den aktuella bilden. Om kvinnan hade hittat ägarna, som efterlyses i inlägget, så hade man kunnat upptäcka det då. Hon skulle ha kunnat meddela det i senare inlägg som inte blivit lika virala.
   
   Granska bilden
   
   Sök på bilden på djuret - ibland finns det ledtrådar där.
   
   En omvänd bildsökning är ett bra ställe att börja.
   
   Steg 1. Spara ner bilden du vill undersöka
   
   Steg 2. Gör en omvänd bildsökning
   
   Gå till exempelvis Googles sökmotor för bilder.
   
   Välj bildsök och ladda upp din bild.
   
   Använd flikarna ”exakta matchningar” och ”om den här bilden”.
   
   Du kan också använda Fact Check Explorers bildfunktion på Google, för att få ta del av resultat där faktagranskare skrivit om bilden. Du kan även få en lista över när bilden indexerats av Google i tidsordning, men för att få den funktionen behöver du anmäla dig och gå vidare till ”steg 3”.
   
   Från sökningen.
   
   Steg 3. Ladda upp din bild och välj ”Image contexts”.
   
   Från sökningen.
   
   Där hittar vi hunden på en Facebook-sida som länkar vidare till sidan Pawboost, en amerikansk sida för bortsprungna djur, i ett inlägg från i maj förra året.
   
   Inlägg på sajten Pawboost maj 2024.
   
   Men, om du skulle gå bet på bildsökandet så gäller det att fortsätta skaffa ledtrådar på andra sätt.
   
   Vad påstås?
   
   Undersök det som står i själva inlägget. Är det rimligt? Kan du hitta ledtrådar?När vi undersöker inlägget och söker på texten, både på svenska, engelska och franska, så hittar vi samma hund i en annan annons från november i fjol.
   
   Inlägg på Facebook 25 november 2024
   
   Där står det också att hunden är deprimerad, inte chippad och att man ska hjälpa till att dela inlägget för att nå ägarna - den här gången på engelska:
   
   UPDATE : FOURTH DAY! it’s now the 4th day and i haven't found the owners of this guy we picked up on the side road in Homa Bay County He's really depressed, not eating. We took him to the vet he not chipped. Please help me bump this post so I can find the owner. Inlägg på Facebook från 25 november 2024
   
   Den personen har även lagt ut samma text, men med bilder på en annan hund, i en kenyansk lokalgrupp.
   
   Inlägg på Facebook 2 december 2024.
   
   Om man söker vidare på formuleringarna så hittar man även samma texter men med bilder på helt andra hundar under hösten.
   
   Inlägg på Facebook 26 september 2024.
   
   På Facebook kan man i amerikanska grupper hitta mängder med motsvarande inlägg som fått spridning efter årsskiftet.
   
   Slutsatsen: de här hundannonserna är inte äkta. Det är i alla fall inte så att personen som lagt ut det virala inlägget som nu sprids i Sverige har hittat hunden som syns på bilden.Vad kan syftet vara med de här hundannonserna då? Jo, det kan röra sig om olika taktiker som bedragare använder sig av för att samla följare eller få klick.
   
   Linda Maria Vonstad.
   
   Linda Maria Vonstad, förbundsordförande för den ideella organisationen Djurskyddet Sverige, uppmanar människor att dela efterlysningar på den geografiska plats där dessa skulle kunna vara relevanta, exempelvis i lokalgrupper, och att först undersöka bilden eller inlägget innan du sprider det vidare.
   
   - Det geografiska området spelar ju roll. Då kanske någon säger att djur vandrar över stora områden. Absolut, men de vandrar inte från Belgien till Göteborg, säger Linda Maria Vonstad. Enligt henne är det vanligt att människor misstar utländska djurinlägg för något som hänt i Sverige.- Ja, särskilt i de här snabba flödena när din teknik översätter åt dig, så du kanske inte ens reagerar på att det är översatt, säger Vonstad.Hur tycker du att man ska göra när man ser en sådan här efterlysning?
   
   - Ta reda på om det är i ditt område. Ta reda på om bilden använts förut. Titta på texten, är den aktuell? Kolla datumet. Kolla upp individen. Är det sannolikt? Men där får man vara lite försiktig. Det kan ha hänt fastän det verkar osannolikt.
   
   Källkritikbyrån har sökt personen bakom kontot som gjort inlägget. Den har inte svarat, men har fortsatt att dela efterlysningar av djur.
   
   Kontots aktivitet 20 januari 2025.
   
   Sammantaget: Det finns inget som tyder på att personen bakom inlägget faktiskt har hittat hunden - tvärtom har bilden använts förr. De som använder bilden sprider även andra annonser med samma bild och bilder på andra hundar.Det är oklart vilket syfte som Facebook-användaren haft med att sprida vidare en gammal bild på en hund och påstå att hon hittat den. Det skulle kunna vara att samla följare för att sälja kontot vidare. Kontot har nära 9 000 följare nu.Det kan också vara ett sätt att se vilka som lättvindigt delar inlägg vidare. Nästa gång kan inlägg som skickas ut innehålla en länk till något skadligt eller leda till en scamsida. Har du sett någon dela det här inlägget? Tipsa gärna den personen om att vår guide!Här hittar du vår genomgång av bedrägerier som sprids på Facebook:? Stora listan över bluffar på Facebook
   
   Är omständigheterna lite annorlunda än det här fallet? Vi har fler tips här:? Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Notering: Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare, men det gäller faktagranskning och inte moderering. Vill du veta mer om samarbetet så läs här.
   
   Uppdatering 23 januari: Vi har tillfogat en sammanfattning på engelska samt information om att den tidigaste indexeringen av hundbilden på Google är från en amerikansk sajt med efterlysta hundar. Vi har också lagt till information om hur man använder Fact Check Explorers bildfunktion.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Nu utses årets bästa insats för källkritiken på nätet

DESCRIPTION:
Vem tycker du borde få ett källkritikpris? Mejla in ditt förslag till oss!

CONTENT:
Vem tycker du borde prisas för sitt arbete för källkritik på nätet? Mejla in ditt förslag till oss!

 Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen

Det gyllene förstoringsglaset delas i år ut för åttonde året i rad. Priset ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. 

– I kampen om att hamna högst upp i flödet i sociala medier är en del inte så noga med sanningen, andra vill nå dig med propaganda eller bedrägerier. Att viralgranska har blivit en viktig färdighet i samtiden. Vi vill gärna uppmärksamma de som hjälper andra på det här området, säger Åsa Larsson, redaktör och en av grundarna till faktagranskarinitiativet Källkritikbyrån. Priset delas ut i samband med Källkritikens dag 13 mars.

Så här gör du

Mejla din nominering till kontakt@kallkritikbyran.se med en kort beskrivning och en motivering till varför du vill nominera just det här bidraget.Bidragen ska gälla den gångna året och sista nomineringsdag är 14 februari.

 – I en tid då många har sociala medier som sin främsta nyhetskälla blir det allt viktigare att vi utvecklar och underhåller våra källkritiska förmågor. De flesta av oss lever i flöden präglade av snabb information från olika avsändare, där vissa främst försöker vilseleda och skapa splittring och oreda. Därför vill Internetstiftelsen vara med och lyfta goda insatser som hjälper fler att utveckla sina källkritiska förmågor online, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen. 

Tidigare vinnare

2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin

2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson

2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén

2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider

2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson

2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm

De står bakom priset

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

TITLE:
Nu utses årets bästa insats för källkritiken på nätet

DESCRIPTION:
Vem tycker du borde få ett källkritikpris? Mejla in ditt förslag till oss!

CONTENT:
Vem tycker du borde prisas för sitt arbete för källkritik på nätet? Mejla in ditt förslag till oss!

 Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen

Det gyllene förstoringsglaset delas i år ut för åttonde året i rad. Priset ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet. 

– I kampen om att hamna högst upp i flödet i sociala medier är en del inte så noga med sanningen, andra vill nå dig med propaganda eller bedrägerier. Att viralgranska har blivit en viktig färdighet i samtiden. Vi vill gärna uppmärksamma de som hjälper andra på det här området, säger Åsa Larsson, redaktör och en av grundarna till faktagranskarinitiativet Källkritikbyrån. Priset delas ut i samband med Källkritikens dag 13 mars.

Så här gör du

Mejla din nominering till kontakt@kallkritikbyran.se med en kort beskrivning och en motivering till varför du vill nominera just det här bidraget.Bidragen ska gälla den gångna året och sista nomineringsdag är 14 februari.

 – I en tid då många har sociala medier som sin främsta nyhetskälla blir det allt viktigare att vi utvecklar och underhåller våra källkritiska förmågor. De flesta av oss lever i flöden präglade av snabb information från olika avsändare, där vissa främst försöker vilseleda och skapa splittring och oreda. Därför vill Internetstiftelsen vara med och lyfta goda insatser som hjälper fler att utveckla sina källkritiska förmågor online, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen. 

Tidigare vinnare

2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin

2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson

2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén

2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider

2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson

2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm

De står bakom priset

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

Versions

1. 2025-01-15 00:50:24

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 2299710251c97daf3c8b9e3670eba752ec328bc8
   Title:

   Nu utses årets bästa insats för källkritiken på nätet
   Description:

   Vem tycker du borde få ett källkritikpris? Mejla in ditt förslag till oss!
   Content

   Vem tycker du borde prisas för sitt arbete för källkritik på nätet? Mejla in ditt förslag till oss!
   
   Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen
   
   Det gyllene förstoringsglaset delas i år ut för åttonde året i rad. Priset ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet.
   
   – I kampen om att hamna högst upp i flödet i sociala medier är en del inte så noga med sanningen, andra vill nå dig med propaganda eller bedrägerier. Att viralgranska har blivit en viktig färdighet i samtiden. Vi vill gärna uppmärksamma de som hjälper andra på det här området, säger Åsa Larsson, redaktör och en av grundarna till faktagranskarinitiativet Källkritikbyrån. Priset delas ut i samband med Källkritikens dag 13 mars.
   
   Så här gör du
   
   Mejla din nominering till kontakt@kallkritikbyran.se med en kort beskrivning och en motivering till varför du vill nominera just det här bidraget.Bidragen ska gälla den gångna året och sista nomineringsdag är 14 februari.
   
   – I en tid då många har sociala medier som sin främsta nyhetskälla blir det allt viktigare att vi utvecklar och underhåller våra källkritiska förmågor. De flesta av oss lever i flöden präglade av snabb information från olika avsändare, där vissa främst försöker vilseleda och skapa splittring och oreda. Därför vill Internetstiftelsen vara med och lyfta goda insatser som hjälper fler att utveckla sina källkritiska förmågor online, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.
   
   Tidigare vinnare
   
   2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
   
   2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
   
   2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
   
   2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
   
   2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
   
   2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
   
   De står bakom priset
   
   Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
   
   Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
2. 2025-01-15 00:50:24

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 97f26db950d55549b3490a83c48e34a660ba4113
   Title:

   Nu utses årets bästa insats för källkritiken på nätet
   Description:

   Vem tycker du borde få ett källkritikpris? Mejla in ditt förslag till oss!
   Content

   Vem tycker du borde prisas för sitt arbete för källkritik på nätet? Mejla in ditt förslag till oss!
   
   Foto: Kristina Alexanderson/Internetstiftelsen
   
   Det gyllene förstoringsglaset delas i år ut för åttonde året i rad. Priset ges till personer eller organisationer som gjort enastående insatser för källkritik och kritiskt tänkande på nätet.
   
   – I kampen om att hamna högst upp i flödet i sociala medier är en del inte så noga med sanningen, andra vill nå dig med propaganda eller bedrägerier. Att viralgranska har blivit en viktig färdighet i samtiden. Vi vill gärna uppmärksamma de som hjälper andra på det här området, säger Åsa Larsson, redaktör och en av grundarna till faktagranskarinitiativet Källkritikbyrån. Priset delas ut i samband med Källkritikens dag 13 mars.
   
   Så här gör du
   
   Mejla din nominering till kontakt@kallkritikbyran.se med en kort beskrivning och en motivering till varför du vill nominera just det här bidraget.Bidragen ska gälla den gångna året och sista nomineringsdag är 14 februari.
   
   – I en tid då många har sociala medier som sin främsta nyhetskälla blir det allt viktigare att vi utvecklar och underhåller våra källkritiska förmågor. De flesta av oss lever i flöden präglade av snabb information från olika avsändare, där vissa främst försöker vilseleda och skapa splittring och oreda. Därför vill Internetstiftelsen vara med och lyfta goda insatser som hjälper fler att utveckla sina källkritiska förmågor online, säger Jannike Tillå, chef för kommunikation och samhällsnytta på Internetstiftelsen.
   
   Tidigare vinnare
   
   2024Linda Ahlerup och Magnus RanstorpArbetets museumHederspris: Wikipedianen2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
   
   2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
   
   2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
   
   2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
   
   2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
   
   2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
   
   De står bakom priset
   
   Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
   
   Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.

Changes

TITLE:
Så såg 2024 ut på den svenska fejkarenan

DESCRIPTION:
Supervalår och AI-bluffar - här är hela listan på Källkritikbyråns granskningar!

CONTENT:
Trollfabriker, AI-bluffar och konspirationsteorier - vi går igenom vår rapportering från ett turbulent år.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

2024 var ett supervalår ute i världen och det fanns en oro för att desinformation och påverkanskampanjer skulle störa valen. Men hur blev det med den saken?

Påverkansförsök inom politiken 

Rysk påverkan har inte varit ett lika stort problem för Sverige som för andra större länder i år, men det har funnits ett par exempel. I april berättade vi på Källkritikbyrån om den ryska propagandasajten Pravda som dykt upp i Sverige och i maj om ryska påverkansförsök som bland annat riktats mot världens faktagranskare.

Källkritikbyråns artikel från 4 juni 2024.

Under slutspurten till valet till EU-parlamentet i juni uppdagades flera vilseledningsförsök, däribland Sverigedemokraternas trollfabrik. Partiet har hållit sig med anställda som drivit trollkonton, något som SD tidigare nekat till.Det lilla partiet Alternativ för Sverige lurade kändisar att göra reklam för dem och det spreds även en hel del vilseledande påståenden om politiska åtgärder, som exempelvis frågan om man får bränna trädgårdsavfall i samband med Valborg. Här hittar du hela genomgången!

I USA kunde vi se en del ryktesspridning om valfusk, men det mesta lade sig direkt efter valnatten.

Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024 

Uppsving för konspirationstroende

I och med Donald Trumps valvinst i november har konspirationstroende världen över vädrat morgonluft, särskilt då Trump nominerade vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy till posten som hälsominister. Källkritikbyrån gick i november igenom Kennedys påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism.

Även konspirationsteorier om norrsken, orkaner och hållbarhetsmärkningar har spridits.

 Inlägg på Facebook 10 oktober. 

Klimatåtgärder i fokus

När klimat diskuterats på nätet har en hel del felaktigheter dykt upp, i ämnen som vindkraft, solcykler och hur koldioxidhalten påverkar klimatet. En svensk skådespelare hävdade exempelvis i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland skulle släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast, något som motsägs av experter och myndigheter.

Under slutet av året har det även spridits vilseledande påståenden om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer, i allt från Jordbruksaktuellt till Fria tider. 

Från Källkritikbyråns artikel 13 december.

Dropshipping och AI-bluffar

Bedragare har dragit nytta av den snabba utvecklingen inom AI under året.

Påstådda familjeföretag annonserar att de tyvärr tvingas lägga ner och därför har rea. I fjol larmade många kunder som kände sig lurade av de här annonserna.

Annons på Facebook i september 2024.

Fenomenet bakom kallas för dropshipping. I de här fallen rör det sig inte om några lokala butiker med lång tradition, i motsats till vad sajterna påstår.På sistone har vi sett de påhittade historierna utsmyckas med AI-genererade bilder och filmer, som i det här exemplet: 

AI-genererad bluffreklam upplagd på Facebook 21 december 2024.

Bedragare har med hjälp av AI kunnat utveckla sätten de når sina offer på, både när det gäller att snabbt skapa en stor mängd bluffsajter och profiler i sociala medier. Ibland fabriceras även bilderna som i fallet med sidan ”Astrids väskor”.

AI-bild på Facebook från 26 oktober.

Kändisar i olika länder utnyttjas ofta i bluffarna, bland annat med hjälp av deepfejkade videor.

Deepfake-video med en AI-manipulerad Helena Bergström från 8 januari 2024.

Under vårvintern rapporterade vi på Källkritikbyrån om olika sorters AI-drivna investeringsbedrägerier och i oktober om bedragare som dragit nytta av att klädföretaget Odd Molly gått i konkurs och skapat en falsk Odd Molly-sida som lockade med reapriser.I slutet av november gick vi tillsammans med våra nordiska faktagranskar-kollegor igenom hur två män i Ungern spridit falska erbjudanden om ”2-minuters hälsokontroller” i hela Norden. 

Julkäbbel

Två manipulerade bilder fick en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ordet julbord till förmån för ”vinterbord”. På slutet av året spreds även en gammal bild från förra julen på en matlåda med julmat som upprörde många - men delar av måltiden saknades på bilden.

Nu är året till ända och vi startar om på nytt. För den som vill slippa att gå på bluffar i flödet är det till stor nytta att ha läst om liknande historier tidigare. Därför kommer här hela listan av granskningar och guider från året som gått!

JanuariPåståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa saltBirgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självDet händer när du går på rea-bluffarna på FacebookGuide: Så kollar du upp en bluffannons på FacebookSanningen som inte fanns på en mack i ÖrebroFebruariVarför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?Rykte på Tiktok eller äkta hot - vad ska man göra när vi inte vet?"Perverst!" - så tolkades hällristningskonst på TwitterMinnesforskare: "Vi minns fel hela tiden"Så här har vinterns rea-bluffar på Facebook sett utNej, Jenny Strömstedt vill inte visa hur du "blir rik utan att stiga upp ur soffan"Nej, du kan inte uppgradera Facebook genom att dela ett kedjebrev"Luftvägsrensare" påstås kunna rädda liv - rekommenderas inte av experterNej, gamla vargar går inte först i snö och sätter takten för flockenMarsJubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna utFejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på FacebookNej, Dollarstore lottar inte ut 10 000 kronor på FacebookGuide: Stora verktygslådan för viralgranskareBlufftävling lockar med "Iphones och kontanter"AprilNej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplastKronprinsessan Victoria utnyttjas i AI-bluff - som Meta tjänar påNej, Greta Thunberg har inte bett kineser att sluta med ätpinnarNej, Jimmie Åkesson vill inte tipsa om en AI-app som kan göra dig rikRysk propagandasida startad i Sverige - så ser den utKonspirationsteori om ledartext sprids efter attacken i GubbängenMajNej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekterNej, meteorologerna har inte bytt sätt att mäta temperaturKungen och statsministern utnyttjas i deepfake-annonserNej, muslimska anställda blev inte avstängda inför ESCForskarna: Det här betyder orden i trollfabriksdebattenNej, norrskenet var inte experiment från HAARPSkräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på FacebookGamla matbilder ställer asylsökande mot äldreJuniVilseledning inför EU-valet - så här ser försöken utKoordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVTNej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmningAugustiNej, Facebook har inte förbjudit "Fader vår"Här är påståendena som sprids om mpox - eko från coronapandeminSeptemberStor missuppfattning om liten andel CO2 i luftenAI-genererad bild sprids - påstås vara Imane KhelifHögtalare för 20 kronor lockbete i bluffannonsNej, klimatforskningen har inte glömt molnenOktoberNej, människan kan inte skapa orkanerFel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideoFalsk Odd Molly-sida gör reklam på FacebookGammal bluff om Khaleds kaviar sprids igenVilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gällerNovemberSå sprids anklagelser om valfusk inför valet i USAValet i USA: Så navigerar du i informationskaosetFluorid i dricksvattnet - så säger forskarnaFöreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccinGuide: Så undviker du att luras av blufferbjudandenBluffsida lockar med "lyxig familjeresa" till LapplandHär är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"DecemberSå sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från korSatir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilskaFrån Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer ? Här hittar du en lista med Källkritikbyråns granskningar mellan 2020 och 2023

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Så såg 2024 ut på den svenska fejkarenan

DESCRIPTION:
Supervalår och AI-bluffar - här är hela listan på Källkritikbyråns granskningar!

CONTENT:
Trollfabriker, AI-bluffar och konspirationsteorier - vi går igenom vår rapportering från ett turbulent år.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

2024 var ett supervalår ute i världen och det fanns en oro för att desinformation och påverkanskampanjer skulle störa valen. Men hur blev det med den saken?

Påverkansförsök inom politiken 

Rysk påverkan har inte varit ett lika stort problem för Sverige som för andra större länder i år, men det har funnits ett par exempel. I april berättade vi på Källkritikbyrån om den ryska propagandasajten Pravda som dykt upp i Sverige och i maj om ryska påverkansförsök som bland annat riktats mot världens faktagranskare.

Källkritikbyråns artikel från 4 juni 2024.

Under slutspurten till valet till EU-parlamentet i juni uppdagades flera vilseledningsförsök, däribland Sverigedemokraternas trollfabrik. Partiet har hållit sig med anställda som drivit trollkonton, något som SD tidigare nekat till.Det lilla partiet Alternativ för Sverige lurade kändisar att göra reklam för dem och det spreds även en hel del vilseledande påståenden om politiska åtgärder, som exempelvis frågan om man får bränna trädgårdsavfall i samband med Valborg. Här hittar du hela genomgången!

I USA kunde vi se en del ryktesspridning om valfusk, men det mesta lade sig direkt efter valnatten.

Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024 

Uppsving för konspirationstroende

I och med Donald Trumps valvinst i november har konspirationstroende världen över vädrat morgonluft, särskilt då Trump nominerade vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy till posten som hälsominister. Källkritikbyrån gick i november igenom Kennedys påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism.

Även konspirationsteorier om norrsken, orkaner och hållbarhetsmärkningar har spridits.

 Inlägg på Facebook 10 oktober. 

Klimatåtgärder i fokus

När klimat diskuterats på nätet har en hel del felaktigheter dykt upp, i ämnen som vindkraft, solcykler och hur koldioxidhalten påverkar klimatet. En svensk skådespelare hävdade exempelvis i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland skulle släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast, något som motsägs av experter och myndigheter.

Under slutet av året har det även spridits vilseledande påståenden om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer, i allt från Jordbruksaktuellt till Fria tider. 

Från Källkritikbyråns artikel 13 december.

Dropshipping och AI-bluffar

Bedragare har dragit nytta av den snabba utvecklingen inom AI under året.

Påstådda familjeföretag annonserar att de tyvärr tvingas lägga ner och därför har rea. I fjol larmade många kunder som kände sig lurade av de här annonserna.

Annons på Facebook i september 2024.

Fenomenet bakom kallas för dropshipping. I de här fallen rör det sig inte om några lokala butiker med lång tradition, i motsats till vad sajterna påstår.På sistone har vi sett de påhittade historierna utsmyckas med AI-genererade bilder och filmer, som i det här exemplet: 

AI-genererad bluffreklam upplagd på Facebook 21 december 2024.

Bedragare har med hjälp av AI kunnat utveckla sätten de når sina offer på, både när det gäller att snabbt skapa en stor mängd bluffsajter och profiler i sociala medier. Ibland fabriceras även bilderna som i fallet med sidan ”Astrids väskor”.

AI-bild på Facebook från 26 oktober.

Kändisar i olika länder utnyttjas ofta i bluffarna, bland annat med hjälp av deepfejkade videor.

Deepfake-video med en AI-manipulerad Helena Bergström från 8 januari 2024.

Under vårvintern rapporterade vi på Källkritikbyrån om olika sorters AI-drivna investeringsbedrägerier och i oktober om bedragare som dragit nytta av att klädföretaget Odd Molly gått i konkurs och skapat en falsk Odd Molly-sida som lockade med reapriser.I slutet av november gick vi tillsammans med våra nordiska faktagranskar-kollegor igenom hur två män i Ungern spridit falska erbjudanden om ”2-minuters hälsokontroller” i hela Norden. 

Julkäbbel

Två manipulerade bilder fick en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ordet julbord till förmån för ”vinterbord”. På slutet av året spreds även en gammal bild från förra julen på en matlåda med julmat som upprörde många - men delar av måltiden saknades på bilden.

Nu är året till ända och vi startar om på nytt. För den som vill slippa att gå på bluffar i flödet är det till stor nytta att ha läst om liknande historier tidigare. Därför kommer här hela listan av granskningar och guider från året som gått!

JanuariPåståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa saltBirgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självDet händer när du går på rea-bluffarna på FacebookGuide: Så kollar du upp en bluffannons på FacebookSanningen som inte fanns på en mack i ÖrebroFebruariVarför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?Rykte på Tiktok eller äkta hot - vad ska man göra när vi inte vet?"Perverst!" - så tolkades hällristningskonst på TwitterMinnesforskare: "Vi minns fel hela tiden"Så här har vinterns rea-bluffar på Facebook sett utNej, Jenny Strömstedt vill inte visa hur du "blir rik utan att stiga upp ur soffan"Nej, du kan inte uppgradera Facebook genom att dela ett kedjebrev"Luftvägsrensare" påstås kunna rädda liv - rekommenderas inte av experterNej, gamla vargar går inte först i snö och sätter takten för flockenMarsJubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna utFejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på FacebookNej, Dollarstore lottar inte ut 10 000 kronor på FacebookGuide: Stora verktygslådan för viralgranskareBlufftävling lockar med "Iphones och kontanter"AprilNej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplastKronprinsessan Victoria utnyttjas i AI-bluff - som Meta tjänar påNej, Greta Thunberg har inte bett kineser att sluta med ätpinnarNej, Jimmie Åkesson vill inte tipsa om en AI-app som kan göra dig rikRysk propagandasida startad i Sverige - så ser den utKonspirationsteori om ledartext sprids efter attacken i GubbängenMajNej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekterNej, meteorologerna har inte bytt sätt att mäta temperaturKungen och statsministern utnyttjas i deepfake-annonserNej, muslimska anställda blev inte avstängda inför ESCForskarna: Det här betyder orden i trollfabriksdebattenNej, norrskenet var inte experiment från HAARPSkräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på FacebookGamla matbilder ställer asylsökande mot äldreJuniVilseledning inför EU-valet - så här ser försöken utKoordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVTNej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmningAugustiNej, Facebook har inte förbjudit "Fader vår"Här är påståendena som sprids om mpox - eko från coronapandeminSeptemberStor missuppfattning om liten andel CO2 i luftenAI-genererad bild sprids - påstås vara Imane KhelifHögtalare för 20 kronor lockbete i bluffannonsNej, klimatforskningen har inte glömt molnenOktoberNej, människan kan inte skapa orkanerFel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideoFalsk Odd Molly-sida gör reklam på FacebookGammal bluff om Khaleds kaviar sprids igenVilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gällerNovemberSå sprids anklagelser om valfusk inför valet i USAValet i USA: Så navigerar du i informationskaosetFluorid i dricksvattnet - så säger forskarnaFöreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccinGuide: Så undviker du att luras av blufferbjudandenBluffsida lockar med "lyxig familjeresa" till LapplandHär är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"DecemberSå sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från korSatir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilskaFrån Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer ? Här hittar du en lista med Källkritikbyråns granskningar mellan 2020 och 2023

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-12-31 00:22:34

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 4ff41ca92a7a30778110c93e105cdd893174ad7f
   Title:

   Så såg 2024 ut på den svenska fejkarenan
   Description:

   Supervalår och AI-bluffar - här är hela listan på Källkritikbyråns granskningar!
   Content

   Trollfabriker, AI-bluffar och konspirationsteorier - vi går igenom vår rapportering från ett turbulent år.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   2024 var ett supervalår ute i världen och det fanns en oro för att desinformation och påverkanskampanjer skulle störa valen. Men hur blev det med den saken?
   
   Påverkansförsök inom politiken
   
   Rysk påverkan har inte varit ett lika stort problem för Sverige som för andra större länder i år, men det har funnits ett par exempel. I april berättade vi på Källkritikbyrån om den ryska propagandasajten Pravda som dykt upp i Sverige och i maj om ryska påverkansförsök som bland annat riktats mot världens faktagranskare.
   
   Källkritikbyråns artikel från 4 juni 2024.
   
   Under slutspurten till valet till EU-parlamentet i juni uppdagades flera vilseledningsförsök, däribland Sverigedemokraternas trollfabrik. Partiet har hållit sig med anställda som drivit trollkonton, något som SD tidigare nekat till.Det lilla partiet Alternativ för Sverige lurade kändisar att göra reklam för dem och det spreds även en hel del vilseledande påståenden om politiska åtgärder, som exempelvis frågan om man får bränna trädgårdsavfall i samband med Valborg. Här hittar du hela genomgången!
   
   I USA kunde vi se en del ryktesspridning om valfusk, men det mesta lade sig direkt efter valnatten.
   
   Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024
   
   Uppsving för konspirationstroende
   
   I och med Donald Trumps valvinst i november har konspirationstroende världen över vädrat morgonluft, särskilt då Trump nominerade vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy till posten som hälsominister. Källkritikbyrån gick i november igenom Kennedys påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism.
   
   Även konspirationsteorier om norrsken, orkaner och hållbarhetsmärkningar har spridits.
   
   Inlägg på Facebook 10 oktober.
   
   Klimatåtgärder i fokus
   
   När klimat diskuterats på nätet har en hel del felaktigheter dykt upp, i ämnen som vindkraft, solcykler och hur koldioxidhalten påverkar klimatet. En svensk skådespelare hävdade exempelvis i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland skulle släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast, något som motsägs av experter och myndigheter.
   
   Under slutet av året har det även spridits vilseledande påståenden om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer, i allt från Jordbruksaktuellt till Fria tider.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 13 december.
   
   Dropshipping och AI-bluffar
   
   Bedragare har dragit nytta av den snabba utvecklingen inom AI under året.
   
   Påstådda familjeföretag annonserar att de tyvärr tvingas lägga ner och därför har rea. I fjol larmade många kunder som kände sig lurade av de här annonserna.
   
   Annons på Facebook i september 2024.
   
   Fenomenet bakom kallas för dropshipping. I de här fallen rör det sig inte om några lokala butiker med lång tradition, i motsats till vad sajterna påstår.På sistone har vi sett de påhittade historierna utsmyckas med AI-genererade bilder och filmer, som i det här exemplet:
   
   AI-genererad bluffreklam upplagd på Facebook 21 december 2024.
   
   Bedragare har med hjälp av AI kunnat utveckla sätten de når sina offer på, både när det gäller att snabbt skapa en stor mängd bluffsajter och profiler i sociala medier. Ibland fabriceras även bilderna som i fallet med sidan ”Astrids väskor”.
   
   AI-bild på Facebook från 26 oktober.
   
   Kändisar i olika länder utnyttjas ofta i bluffarna, bland annat med hjälp av deepfejkade videor.
   
   Deepfake-video med en AI-manipulerad Helena Bergström från 8 januari 2024.
   
   Under vårvintern rapporterade vi på Källkritikbyrån om olika sorters AI-drivna investeringsbedrägerier och i oktober om bedragare som dragit nytta av att klädföretaget Odd Molly gått i konkurs och skapat en falsk Odd Molly-sida som lockade med reapriser.I slutet av november gick vi tillsammans med våra nordiska faktagranskar-kollegor igenom hur två män i Ungern spridit falska erbjudanden om ”2-minuters hälsokontroller” i hela Norden.
   
   Julkäbbel
   
   Två manipulerade bilder fick en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ordet julbord till förmån för ”vinterbord”. På slutet av året spreds även en gammal bild från förra julen på en matlåda med julmat som upprörde många - men delar av måltiden saknades på bilden.
   
   Nu är året till ända och vi startar om på nytt. För den som vill slippa att gå på bluffar i flödet är det till stor nytta att ha läst om liknande historier tidigare. Därför kommer här hela listan av granskningar och guider från året som gått!
   
   JanuariPåståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa saltBirgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självDet händer när du går på rea-bluffarna på FacebookGuide: Så kollar du upp en bluffannons på FacebookSanningen som inte fanns på en mack i ÖrebroFebruariVarför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?Rykte på Tiktok eller äkta hot - vad ska man göra när vi inte vet?"Perverst!" - så tolkades hällristningskonst på TwitterMinnesforskare: "Vi minns fel hela tiden"Så här har vinterns rea-bluffar på Facebook sett utNej, Jenny Strömstedt vill inte visa hur du "blir rik utan att stiga upp ur soffan"Nej, du kan inte uppgradera Facebook genom att dela ett kedjebrev"Luftvägsrensare" påstås kunna rädda liv - rekommenderas inte av experterNej, gamla vargar går inte först i snö och sätter takten för flockenMarsJubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna utFejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på FacebookNej, Dollarstore lottar inte ut 10 000 kronor på FacebookGuide: Stora verktygslådan för viralgranskareBlufftävling lockar med "Iphones och kontanter"AprilNej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplastKronprinsessan Victoria utnyttjas i AI-bluff - som Meta tjänar påNej, Greta Thunberg har inte bett kineser att sluta med ätpinnarNej, Jimmie Åkesson vill inte tipsa om en AI-app som kan göra dig rikRysk propagandasida startad i Sverige - så ser den utKonspirationsteori om ledartext sprids efter attacken i GubbängenMajNej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekterNej, meteorologerna har inte bytt sätt att mäta temperaturKungen och statsministern utnyttjas i deepfake-annonserNej, muslimska anställda blev inte avstängda inför ESCForskarna: Det här betyder orden i trollfabriksdebattenNej, norrskenet var inte experiment från HAARPSkräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på FacebookGamla matbilder ställer asylsökande mot äldreJuniVilseledning inför EU-valet - så här ser försöken utKoordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVTNej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmningAugustiNej, Facebook har inte förbjudit "Fader vår"Här är påståendena som sprids om mpox - eko från coronapandeminSeptemberStor missuppfattning om liten andel CO2 i luftenAI-genererad bild sprids - påstås vara Imane KhelifHögtalare för 20 kronor lockbete i bluffannonsNej, klimatforskningen har inte glömt molnenOktoberNej, människan kan inte skapa orkanerFel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideoFalsk Odd Molly-sida gör reklam på FacebookGammal bluff om Khaleds kaviar sprids igenVilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gällerNovemberSå sprids anklagelser om valfusk inför valet i USAValet i USA: Så navigerar du i informationskaosetFluorid i dricksvattnet - så säger forskarnaFöreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccinGuide: Så undviker du att luras av blufferbjudandenBluffsida lockar med "lyxig familjeresa" till LapplandHär är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"DecemberSå sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från korSatir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilskaFrån Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer ? Här hittar du en lista med Källkritikbyråns granskningar mellan 2020 och 2023
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-12-31 00:22:34

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 97b677ac7a64f8b0a0a90745d34ebbf8889b94ad
   Title:

   Så såg 2024 ut på den svenska fejkarenan
   Description:

   Supervalår och AI-bluffar - här är hela listan på Källkritikbyråns granskningar!
   Content

   Trollfabriker, AI-bluffar och konspirationsteorier - vi går igenom vår rapportering från ett turbulent år.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   2024 var ett supervalår ute i världen och det fanns en oro för att desinformation och påverkanskampanjer skulle störa valen. Men hur blev det med den saken?
   
   Påverkansförsök inom politiken
   
   Rysk påverkan har inte varit ett lika stort problem för Sverige som för andra större länder i år, men det har funnits ett par exempel. I april berättade vi på Källkritikbyrån om den ryska propagandasajten Pravda som dykt upp i Sverige och i maj om ryska påverkansförsök som bland annat riktats mot världens faktagranskare.
   
   Källkritikbyråns artikel från 4 juni 2024.
   
   Under slutspurten till valet till EU-parlamentet i juni uppdagades flera vilseledningsförsök, däribland Sverigedemokraternas trollfabrik. Partiet har hållit sig med anställda som drivit trollkonton, något som SD tidigare nekat till.Det lilla partiet Alternativ för Sverige lurade kändisar att göra reklam för dem och det spreds även en hel del vilseledande påståenden om politiska åtgärder, som exempelvis frågan om man får bränna trädgårdsavfall i samband med Valborg. Här hittar du hela genomgången!
   
   I USA kunde vi se en del ryktesspridning om valfusk, men det mesta lade sig direkt efter valnatten.
   
   Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024
   
   Uppsving för konspirationstroende
   
   I och med Donald Trumps valvinst i november har konspirationstroende världen över vädrat morgonluft, särskilt då Trump nominerade vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy till posten som hälsominister. Källkritikbyrån gick i november igenom Kennedys påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism.
   
   Även konspirationsteorier om norrsken, orkaner och hållbarhetsmärkningar har spridits.
   
   Inlägg på Facebook 10 oktober.
   
   Klimatåtgärder i fokus
   
   När klimat diskuterats på nätet har en hel del felaktigheter dykt upp, i ämnen som vindkraft, solcykler och hur koldioxidhalten påverkar klimatet. En svensk skådespelare hävdade exempelvis i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland skulle släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast, något som motsägs av experter och myndigheter.
   
   Under slutet av året har det även spridits vilseledande påståenden om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer, i allt från Jordbruksaktuellt till Fria tider.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 13 december.
   
   Dropshipping och AI-bluffar
   
   Bedragare har dragit nytta av den snabba utvecklingen inom AI under året.
   
   Påstådda familjeföretag annonserar att de tyvärr tvingas lägga ner och därför har rea. I fjol larmade många kunder som kände sig lurade av de här annonserna.
   
   Annons på Facebook i september 2024.
   
   Fenomenet bakom kallas för dropshipping. I de här fallen rör det sig inte om några lokala butiker med lång tradition, i motsats till vad sajterna påstår.På sistone har vi sett de påhittade historierna utsmyckas med AI-genererade bilder och filmer, som i det här exemplet:
   
   AI-genererad bluffreklam upplagd på Facebook 21 december 2024.
   
   Bedragare har med hjälp av AI kunnat utveckla sätten de når sina offer på, både när det gäller att snabbt skapa en stor mängd bluffsajter och profiler i sociala medier. Ibland fabriceras även bilderna som i fallet med sidan ”Astrids väskor”.
   
   AI-bild på Facebook från 26 oktober.
   
   Kändisar i olika länder utnyttjas ofta i bluffarna, bland annat med hjälp av deepfejkade videor.
   
   Deepfake-video med en AI-manipulerad Helena Bergström från 8 januari 2024.
   
   Under vårvintern rapporterade vi på Källkritikbyrån om olika sorters AI-drivna investeringsbedrägerier och i oktober om bedragare som dragit nytta av att klädföretaget Odd Molly gått i konkurs och skapat en falsk Odd Molly-sida som lockade med reapriser.I slutet av november gick vi tillsammans med våra nordiska faktagranskar-kollegor igenom hur två män i Ungern spridit falska erbjudanden om ”2-minuters hälsokontroller” i hela Norden.
   
   Julkäbbel
   
   Två manipulerade bilder fick en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ordet julbord till förmån för ”vinterbord”. På slutet av året spreds även en gammal bild från förra julen på en matlåda med julmat som upprörde många - men delar av måltiden saknades på bilden.
   
   Nu är året till ända och vi startar om på nytt. För den som vill slippa att gå på bluffar i flödet är det till stor nytta att ha läst om liknande historier tidigare. Därför kommer här hela listan av granskningar och guider från året som gått!
   
   JanuariPåståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa saltBirgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självDet händer när du går på rea-bluffarna på FacebookGuide: Så kollar du upp en bluffannons på FacebookSanningen som inte fanns på en mack i ÖrebroFebruariVarför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?Rykte på Tiktok eller äkta hot - vad ska man göra när vi inte vet?"Perverst!" - så tolkades hällristningskonst på TwitterMinnesforskare: "Vi minns fel hela tiden"Så här har vinterns rea-bluffar på Facebook sett utNej, Jenny Strömstedt vill inte visa hur du "blir rik utan att stiga upp ur soffan"Nej, du kan inte uppgradera Facebook genom att dela ett kedjebrev"Luftvägsrensare" påstås kunna rädda liv - rekommenderas inte av experterNej, gamla vargar går inte först i snö och sätter takten för flockenMarsJubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna utFejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på FacebookNej, Dollarstore lottar inte ut 10 000 kronor på FacebookGuide: Stora verktygslådan för viralgranskareBlufftävling lockar med "Iphones och kontanter"AprilNej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplastKronprinsessan Victoria utnyttjas i AI-bluff - som Meta tjänar påNej, Greta Thunberg har inte bett kineser att sluta med ätpinnarNej, Jimmie Åkesson vill inte tipsa om en AI-app som kan göra dig rikRysk propagandasida startad i Sverige - så ser den utKonspirationsteori om ledartext sprids efter attacken i GubbängenMajNej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekterNej, meteorologerna har inte bytt sätt att mäta temperaturKungen och statsministern utnyttjas i deepfake-annonserNej, muslimska anställda blev inte avstängda inför ESCForskarna: Det här betyder orden i trollfabriksdebattenNej, norrskenet var inte experiment från HAARPSkräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på FacebookGamla matbilder ställer asylsökande mot äldreJuniVilseledning inför EU-valet - så här ser försöken utKoordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVTNej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmningAugustiNej, Facebook har inte förbjudit "Fader vår"Här är påståendena som sprids om mpox - eko från coronapandeminSeptemberStor missuppfattning om liten andel CO2 i luftenAI-genererad bild sprids - påstås vara Imane KhelifHögtalare för 20 kronor lockbete i bluffannonsNej, klimatforskningen har inte glömt molnenOktoberNej, människan kan inte skapa orkanerFel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideoFalsk Odd Molly-sida gör reklam på FacebookGammal bluff om Khaleds kaviar sprids igenVilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gällerNovemberSå sprids anklagelser om valfusk inför valet i USAValet i USA: Så navigerar du i informationskaosetFluorid i dricksvattnet - så säger forskarnaFöreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccinGuide: Så undviker du att luras av blufferbjudandenBluffsida lockar med "lyxig familjeresa" till LapplandHär är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"DecemberSå sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från korSatir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilskaFrån Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer ? Här hittar du en lista med Källkritikbyråns granskningar mellan 2020 och 2023
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Från Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer

DESCRIPTION:
En felskrivning i en studentuppsats blev en sanning i en giftig debatt.

CONTENT:
En felskrivning i en studentuppsats blev en sanning i den giftiga debatten på nätet om fodertillskottet Bovaer - vi reder ut missförstånden kring ämnet NOPA. 

Foto: Skärmdump/Facebook/Fria tider/Pixabay

Arla och andra mejeriproducenter har varit i hetluften i sociala medier de senaste veckorna. Turbulensen handlar om Bovaer, ett fodertillskott som ska minska metanutsläpp från kor.I söndags skrev den högerextrema sajten Fria tider att mejeriproducenten Arla ljuger om ”Bill Gates klimatpreparat Bovaer” och om att det är ofarligt.

Fria tiders inlägg på Facebook 8 december.

Den aktiva substansen i Bovaer är ämnet 3-nitrooxypropanal (3-NOP), en syntetisk organisk förening som tagits fram av företaget DSM-Firmenich. Fria tider skriver att 3-NOP omvandlas till ett giftigt ämne i kons mage, något som inte stämmer.Ja, 3-NOP bryts ner till en så kallad metabolit som heter NOPA, men nej, NOPA är inte giftigt.Vi går igenom bakgrunden till hur det här felet hamnade på Fria tiders sajt. Var har de fått det ifrån? 

Uppgifter i Jordbruksaktuellt

Fria tider hänvisar till en intervju på sajten Ja.se som tillhör Jordbruksaktuellt, en gratistidning som delas ut till svenska jordbrukare.Jordbruksaktuellt har intervjuat Rebecca Danielsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hon forskar på hur mjölkkornas metanutsläpp kan minska och ska enligt Fria tider ha sagt att Bovaer ”omvandlas till ett giftigt ämne när det passerar en av kons magar”.Så här skriver Fria tider:

I intervjun konstaterar Danielsson att Bovaer, eller 3-NOP som det också kallas, visserligen inte har visat sig påverka några människor eller kor negativt, men att forskarna har upptäckt att det omvandlas till ett giftigt ämne när det passerar en av kons magar.

Jordbruksaktuellts inlägg på Facebook 5 december.

Fria tider skriver vidare att det här giftiga ämnet heter NOPA och att det är ”en så kallad genotoxisk metabolit som kan öka risken för cancer och ge upphov till ärftliga sjukdomar, celldöd och mutationer”. Det här påstods även i Jordbruksaktuellts artikel. I en faktaruta skrev man att NOPA är genotoxiskt.

Men, när Källkritikbyrån pratar med den intervjuade forskaren så visar det sig att de här uppgifterna inte kommer från henne.

 - Jag har inte sagt något till dem om genotoxiska egenskaper hos NOPA, säger Rebecca Danielsson till Källkritikbyrån.

Inlägg från konspirationssajten Vaken på Facebook 8 december.

Så var kommer påståendet ifrån? Delar av faktarutan var misstänkt likt en bit text ur ett studentarbete på SLU. När vi tar kontakt med handledaren för arbetet, Petra Fant på SLU, så säger hon att det råkat bli fel.- Det verkar som att det, tyvärr, har blivit en felskrivning/felcitering i studentarbetet. Det är olyckligt att det skett just för denna detalj, men felcitering i vetenskapliga texter förekommer tyvärr oftare än man tror. Det gäller att vara källkritisk även när man läser vetenskapliga texter, och kanske framförallt när man läser examensarbeten på kandidatnivå.Enligt Petra Fant händer det att även forskare med lång erfarenhet kan citera källor fel, särskilt när de hänvisar till andra studier än deras egna.- Därför gäller det att alltid läsa originalkällan som citerats. Det är olyckligt att källkritiken verkar förloras i dagens samhälle. I detta fall är det rapporten från Efsa som är originalkällan, där man tydligt skriver att NOPA inte har visat sig vara genotoxiskt.

Inlägg i en Facebookgrupp 8 december. 

Petra Fant påpekar att studentens arbete är en litteratursammanfattning och inte syftat till att undersöka huruvida NOPA är genotoxiskt eller ej.- Det har gjorts många studier för att fastställa huruvida en av 3-NOP:s nedbrytningsprodukter, det vill säga metaboliten NOPA, är genotoxisk. Ingen av de studier som utförts har hittat några tecken på att NOPA är genotoxisk, säger Petra Fant på SLU och tillägger:- Eftersom detta är en väldigt viktig detalj, så kommer vi att se över hur vi kan rätta till felskrivningen.

Inlägg på Twitter/X 8 december.

Källkritikbyrån har frågat Jordbruksaktuellt varför de inte varit tydliga med var de tagit uppgifterna från och varför man valt ett studentarbete som källa. Efter det att vi mejlade frågorna togs faktarutan helt sonika bort och artikeln tillfogades en oklar mening:

 Från Jordbruksaktuellts artikel, som först publicerades 5 december.

Bovaer är godkänt i EU

När Jordbruksaktuellt tog bort faktarutan ändrades även rubriken från ”Man får inte säga att EFSA godkänt Bovaer” till ”Vad känner du till om Boaver?”.

Inlägg på Facebook 7 december.

I sociala medier uttrycker en del personer misstro mot att Bovaer skulle vara godkänt i EU och hänvisar till Jordbruksaktuellts artikel.Bovaer är godkänt av EU-kommissionen sedan 2022. I Fria tiders artikel påstås att Rebecca Danielsson ”oroas” av att ”Arla låtsas att det redan är bevisat att medlet är helt ofarligt och att mejerijätten även bluffar om att EU skulle ha godkänt medlet”.I texten utvecklas saken och Fria tider skriver att EU-kommissionen godkänt medlet, men i sociala medier skriver Fria tider så här:

SLU kritiserar Arla för vilseledande påståenden.Det stämmer varken att medlet är ”helt ofarligt” eller ”godkänt av EU”.Från Fria tiders Facebook-publicering 8 december

Det stämmer alltså inte.

 Kommentar på Twitter/X 8 december. 

Det Danielsson framfört till Jordbruksaktuellt är att Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, kommit med ett vetenskapligt utlåtande, inte ett godkännande. (Längre ner hittar du en genomgång över hur det går till när fodertillsatser godkänns i EU.)

Enligt Efsa är bruket av Bovaer som fodertillskott och använt på avsett vis inte farligt för djur, konsumenter eller miljön. Att metaboliten NOPA skulle vara farlig stämmer inte heller. Efsa skriver så här i utlåtandet:

The FEEDAP Panel considered that the consumer was exposed to 3-nitrooxypropionic acid (NOPA), which is one of the 3-NOP metabolites. NOPA was not genotoxic based on the studies provided. The FEEDAP Panel concluded that the use of Bovaer® 10 in animal nutrition under the conditions of use proposed was of no concern for consumer safety and for the environment. Ur Efsas utlåtande

Kommentar på Facebook 6 december.

När det gäller just genotoxiciteten så skriver man alltså att NOPA inte är genotoxiskt baserat på studieunderlaget och längre ner i avsnittet om genotoxicitet står det så här:

”Based on the data available, the FEEDAP Panel concludes that the metabolite NOPA does not raise concern for genotoxicity.” Ur Efsas utlåtande 

Jordbruksaktuellts övriga artiklar

Jordbruksaktuellt har sedan det började pratas om Bovaer i sociala medier lagt ut ett flertal artiklar om fodertillskottet, bland annat med rubriker som ”Arla litar på EU:s rekommendationer”.

Från Jordbruksaktuellts sajt.

Som motiv till artiklarna anges oro bland konsumenter och i branschen. Jordbruksaktuellts ansvariga utvgivare Stefan Ljungdahl säger till Källkritikbyrån att det är ”en av branschens största frågor”.- För mig finns det bara en stor fråga här och det är om vi ska medicinera friska djur och medicinera bort metan från matsmältningen. Det är den frågan vi har fokus på och på det ämnet kommer det att komma många fler publiceringar.I en artikel står det att ”kritiker har ifrågasatt” Bovaer. Vi har ställt frågan till Stefan Ljungdahl vilka tidningen syftar på med de här formuleringarna, om det handlar om skribenter på nätet eller om de uppfattat att det finns en mängd forskare eller andra sorters experter som är kritiska.Upplever ni att det finns en oro inom forskarvärlden över om Bovaer är säkert att använda?- Det vet jag inte. Alla ämnen är giftiga i fel dos. Till exempel dricker jag just nu kaffe och det är giftigare än det mesta. Men det är ju ett val som vi människor gör. Så med de flesta av medlen så är det ju bara en fråga om dos. Men sedan är det frågan om varför man ska utsätta någon för en dos av någonting om det inte har någon mening?Du tycker inte att det finns någon mening med Bovaer?

- Det finns ingen mening med att kemiskt manipulera matsmältningen hos djur över huvud taget. Det är inte rimligt någonstans. Varför ska vi kemiskt manipulera naturen?

Till Källkritikbyrån säger SLU-forskaren Rebecca Danielsson, som intervjuats av Jordbruksaktuellt, att det har tagit tid att få igenom korrigeringar av vad hon sagt och att hon inte uppfattar att det finns olika läger i frågan om Bovaer inom forskarvärlden.- Inom forskningen har man inte de här dispyterna utan jag tror att man ser på det på ganska liknande sätt, säger Danielsson till Källkritikbyrån.

Kommentar på Facebook 8 december.

Hon forskar själv på alger som ett möjligt sätt att minska metanutsläpp från mjölkkor.

- Korna har ett högt metanutsläpp. Kan vi minska det på ett sätt som inte påverkar korna eller konsumenterna negativt så är det bra. Jordbruksaktuellts ansvariga utgivare Stefan Ljungdahl säger att han inte har några kommentarer till att det gjorts större ändringar i den aktuella artikeln - dels att hela faktarutan strukits, att rubriken ändrats och att påståenden om NOPA:s genotoxicitet helt försvunnit - utan någon förklaring för läsaren.

Vi ställer även frågan till Stefan Ljungdahl om hur det kommer sig att man tagit text till sin faktaruta från ett studentarbete på SLU. Källkritikbyrån upplyser honom om att det var en felskrivning i uppsatsen.

- Okej. Hur vet du det?

Jag frågade handledaren.

- Så handledaren har släppt igenom en felaktig uppsats?

En felskrivning som kommit med. Men hur resonerar ni om er publicering? Det har ju blivit ett fel som sedan fortplantat sig och folk hänvisar de uppgifterna till er.

- Jag är inte inläst på ämnet så jag har ingen kommentar till om det är felaktigt eller inte, säger Stefan Ljungdahl, ansvarig utgivare på Jordbruksaktuellt.

Sammantaget: NOPA är av allt att döma inte en "genotoxisk metabolit som kan öka risken för cancer och ge upphov till ärftliga sjukdomar, celldöd och mutationer", som Fria tider påstår. Uppgifterna verkar härröra från en felskrivning i ett studentarbete på SLU.Enligt Efsa är NOPA inte genotoxiskt, och det har i nuläget inte presenterats belägg för motsatsen i någon av de tidningar som påstått det.

Felet om NOPA har vandrat från Jordbruksaktuellts publiceringar till bland andra Fria tider. Fria tider har även skrivit att EU inte godkänt Bovaer, vilket inte stämmer, och kallar Bovaer för "Bill Gates klimatpreparat", också det ett felaktigt påstående som vi på Källkritikbyrån rapporterade om för över en vecka sedan.

Påståendet att NOPA skulle vara genotoxiskt har även spridits vidare till sajten Nyheter24 och konspirationssajten Vaken, som båda citerar Jordbruksaktuellt.

FAKTA: SÅ GODKÄNNS TILLSATSER”Fodertillsatser (vitaminer, spårämnen med mera) måste godkännas av EU-kommissionen innan de får tillverkas, säljas och användas i EU. Detta eftersom tillsatser är väldigt koncentrerade och ofta toxiska eller utvunna ur växter och många kan ha oönskade effekter”, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.”Så godkännandeprocessen som tillsatsen ska genom består först i att ett eller flera företag (eller en branschorganisation) behöver ta fram data från studier som visar att tillsatsen är säker för människor, miljön och djur samt effektiv. Detta får det ansökande företaget själva bekosta och tar ofta flera år att ta fram.Dessa data granskas sen av Efsa som även tittar på andra studier med samma ämne eller andra kända faktorer som kan påverka säkerheten. Ibland saknas tillräcklig data eller att den inte går att verifiera och då ber Kommissionen det sökande företaget om mer data över studier.Efsa skriver sedan ett yttrande över säkerheten för djur, människor, miljön samt om tillsatsen är effektiv, det vill säga om den anses göra det som företaget ansökt om. I yttrandet ingår både om den är säker för konsumenten som ska konsumera livsmedel från djuren som fått tillsatsen men även för den som i en fabrik eller ute på en gård fysiskt ska hantera produkten.För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen.Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats. I datan har djurförsök utförts med doser många gånger högre än den som är tillåten att ges och där går det inte utesluta att den kan påverka fertiliteten hos möss.Efter det att Efsas yttrande är klart tar kommissionen fram ett beslut som röstas i Kommissionens ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder, Fodersektionen. Där deltar representanter från alla medlemsländer. Sverige granskar Efsas yttrande och röstar enbart ja om yttrandet säger att tillsatsen är säker för människor, miljön, djur samt effektiv.”Här kan du läsa mer på Jordbruksverkets sajt!

LÄS MER: ? Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Från Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer

DESCRIPTION:
En felskrivning i en studentuppsats blev en sanning i en giftig debatt.

CONTENT:
En felskrivning i en studentuppsats blev en sanning i den giftiga debatten på nätet om fodertillskottet Bovaer - vi reder ut missförstånden kring ämnet NOPA. 

Foto: Skärmdump/Facebook/Fria tider/Pixabay

Arla och andra mejeriproducenter har varit i hetluften i sociala medier de senaste veckorna. Turbulensen handlar om Bovaer, ett fodertillskott som ska minska metanutsläpp från kor.I söndags skrev den högerextrema sajten Fria tider att mejeriproducenten Arla ljuger om ”Bill Gates klimatpreparat Bovaer” och om att det är ofarligt.

Fria tiders inlägg på Facebook 8 december.

Den aktiva substansen i Bovaer är ämnet 3-nitrooxypropanal (3-NOP), en syntetisk organisk förening som tagits fram av företaget DSM-Firmenich. Fria tider skriver att 3-NOP omvandlas till ett giftigt ämne i kons mage, något som inte stämmer.Ja, 3-NOP bryts ner till en så kallad metabolit som heter NOPA, men nej, NOPA är inte giftigt.Vi går igenom bakgrunden till hur det här felet hamnade på Fria tiders sajt. Var har de fått det ifrån? 

Uppgifter i Jordbruksaktuellt

Fria tider hänvisar till en intervju på sajten Ja.se som tillhör Jordbruksaktuellt, en gratistidning som delas ut till svenska jordbrukare.Jordbruksaktuellt har intervjuat Rebecca Danielsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hon forskar på hur mjölkkornas metanutsläpp kan minska och ska enligt Fria tider ha sagt att Bovaer ”omvandlas till ett giftigt ämne när det passerar en av kons magar”.Så här skriver Fria tider:

I intervjun konstaterar Danielsson att Bovaer, eller 3-NOP som det också kallas, visserligen inte har visat sig påverka några människor eller kor negativt, men att forskarna har upptäckt att det omvandlas till ett giftigt ämne när det passerar en av kons magar.

Jordbruksaktuellts inlägg på Facebook 5 december.

Fria tider skriver vidare att det här giftiga ämnet heter NOPA och att det är ”en så kallad genotoxisk metabolit som kan öka risken för cancer och ge upphov till ärftliga sjukdomar, celldöd och mutationer”. Det här påstods även i Jordbruksaktuellts artikel. I en faktaruta skrev man att NOPA är genotoxiskt.

Men, när Källkritikbyrån pratar med den intervjuade forskaren så visar det sig att de här uppgifterna inte kommer från henne.

 - Jag har inte sagt något till dem om genotoxiska egenskaper hos NOPA, säger Rebecca Danielsson till Källkritikbyrån.

Inlägg från konspirationssajten Vaken på Facebook 8 december.

Så var kommer påståendet ifrån? Delar av faktarutan var misstänkt likt en bit text ur ett studentarbete på SLU. När vi tar kontakt med handledaren för arbetet, Petra Fant på SLU, så säger hon att det råkat bli fel.- Det verkar som att det, tyvärr, har blivit en felskrivning/felcitering i studentarbetet. Det är olyckligt att det skett just för denna detalj, men felcitering i vetenskapliga texter förekommer tyvärr oftare än man tror. Det gäller att vara källkritisk även när man läser vetenskapliga texter, och kanske framförallt när man läser examensarbeten på kandidatnivå.Enligt Petra Fant händer det att även forskare med lång erfarenhet kan citera källor fel, särskilt när de hänvisar till andra studier än deras egna.- Därför gäller det att alltid läsa originalkällan som citerats. Det är olyckligt att källkritiken verkar förloras i dagens samhälle. I detta fall är det rapporten från Efsa som är originalkällan, där man tydligt skriver att NOPA inte har visat sig vara genotoxiskt.

Inlägg i en Facebookgrupp 8 december. 

Petra Fant påpekar att studentens arbete är en litteratursammanfattning och inte syftat till att undersöka huruvida NOPA är genotoxiskt eller ej.- Det har gjorts många studier för att fastställa huruvida en av 3-NOP:s nedbrytningsprodukter, det vill säga metaboliten NOPA, är genotoxisk. Ingen av de studier som utförts har hittat några tecken på att NOPA är genotoxisk, säger Petra Fant på SLU och tillägger:- Eftersom detta är en väldigt viktig detalj, så kommer vi att se över hur vi kan rätta till felskrivningen.

Inlägg på Twitter/X 8 december.

Källkritikbyrån har frågat Jordbruksaktuellt varför de inte varit tydliga med var de tagit uppgifterna från och varför man valt ett studentarbete som källa. Efter det att vi mejlade frågorna togs faktarutan helt sonika bort och artikeln tillfogades en oklar mening:

 Från Jordbruksaktuellts artikel, som först publicerades 5 december.

Bovaer är godkänt i EU

När Jordbruksaktuellt tog bort faktarutan ändrades även rubriken från ”Man får inte säga att EFSA godkänt Bovaer” till ”Vad känner du till om Boaver?”.

Inlägg på Facebook 7 december.

I sociala medier uttrycker en del personer misstro mot att Bovaer skulle vara godkänt i EU och hänvisar till Jordbruksaktuellts artikel.Bovaer är godkänt av EU-kommissionen sedan 2022. I Fria tiders artikel påstås att Rebecca Danielsson ”oroas” av att ”Arla låtsas att det redan är bevisat att medlet är helt ofarligt och att mejerijätten även bluffar om att EU skulle ha godkänt medlet”.I texten utvecklas saken och Fria tider skriver att EU-kommissionen godkänt medlet, men i sociala medier skriver Fria tider så här:

SLU kritiserar Arla för vilseledande påståenden.Det stämmer varken att medlet är ”helt ofarligt” eller ”godkänt av EU”.Från Fria tiders Facebook-publicering 8 december

Det stämmer alltså inte.

 Kommentar på Twitter/X 8 december. 

Det Danielsson framfört till Jordbruksaktuellt är att Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, kommit med ett vetenskapligt utlåtande, inte ett godkännande. (Längre ner hittar du en genomgång över hur det går till när fodertillsatser godkänns i EU.)

Enligt Efsa är bruket av Bovaer som fodertillskott och använt på avsett vis inte farligt för djur, konsumenter eller miljön. Att metaboliten NOPA skulle vara farlig stämmer inte heller. Efsa skriver så här i utlåtandet:

The FEEDAP Panel considered that the consumer was exposed to 3-nitrooxypropionic acid (NOPA), which is one of the 3-NOP metabolites. NOPA was not genotoxic based on the studies provided. The FEEDAP Panel concluded that the use of Bovaer® 10 in animal nutrition under the conditions of use proposed was of no concern for consumer safety and for the environment. Ur Efsas utlåtande

Kommentar på Facebook 6 december.

När det gäller just genotoxiciteten så skriver man alltså att NOPA inte är genotoxiskt baserat på studieunderlaget och längre ner i avsnittet om genotoxicitet står det så här:

”Based on the data available, the FEEDAP Panel concludes that the metabolite NOPA does not raise concern for genotoxicity.” Ur Efsas utlåtande 

Jordbruksaktuellts övriga artiklar

Jordbruksaktuellt har sedan det började pratas om Bovaer i sociala medier lagt ut ett flertal artiklar om fodertillskottet, bland annat med rubriker som ”Arla litar på EU:s rekommendationer”.

Från Jordbruksaktuellts sajt.

Som motiv till artiklarna anges oro bland konsumenter och i branschen. Jordbruksaktuellts ansvariga utvgivare Stefan Ljungdahl säger till Källkritikbyrån att det är ”en av branschens största frågor”.- För mig finns det bara en stor fråga här och det är om vi ska medicinera friska djur och medicinera bort metan från matsmältningen. Det är den frågan vi har fokus på och på det ämnet kommer det att komma många fler publiceringar.I en artikel står det att ”kritiker har ifrågasatt” Bovaer. Vi har ställt frågan till Stefan Ljungdahl vilka tidningen syftar på med de här formuleringarna, om det handlar om skribenter på nätet eller om de uppfattat att det finns en mängd forskare eller andra sorters experter som är kritiska.Upplever ni att det finns en oro inom forskarvärlden över om Bovaer är säkert att använda?- Det vet jag inte. Alla ämnen är giftiga i fel dos. Till exempel dricker jag just nu kaffe och det är giftigare än det mesta. Men det är ju ett val som vi människor gör. Så med de flesta av medlen så är det ju bara en fråga om dos. Men sedan är det frågan om varför man ska utsätta någon för en dos av någonting om det inte har någon mening?Du tycker inte att det finns någon mening med Bovaer?

- Det finns ingen mening med att kemiskt manipulera matsmältningen hos djur över huvud taget. Det är inte rimligt någonstans. Varför ska vi kemiskt manipulera naturen?

Till Källkritikbyrån säger SLU-forskaren Rebecca Danielsson, som intervjuats av Jordbruksaktuellt, att det har tagit tid att få igenom korrigeringar av vad hon sagt och att hon inte uppfattar att det finns olika läger i frågan om Bovaer inom forskarvärlden.- Inom forskningen har man inte de här dispyterna utan jag tror att man ser på det på ganska liknande sätt, säger Danielsson till Källkritikbyrån.

Kommentar på Facebook 8 december.

Hon forskar själv på alger som ett möjligt sätt att minska metanutsläpp från mjölkkor.

- Korna har ett högt metanutsläpp. Kan vi minska det på ett sätt som inte påverkar korna eller konsumenterna negativt så är det bra. Jordbruksaktuellts ansvariga utgivare Stefan Ljungdahl säger att han inte har några kommentarer till att det gjorts större ändringar i den aktuella artikeln - dels att hela faktarutan strukits, att rubriken ändrats och att påståenden om NOPA:s genotoxicitet helt försvunnit - utan någon förklaring för läsaren.

Vi ställer även frågan till Stefan Ljungdahl om hur det kommer sig att man tagit text till sin faktaruta från ett studentarbete på SLU. Källkritikbyrån upplyser honom om att det var en felskrivning i uppsatsen.

- Okej. Hur vet du det?

Jag frågade handledaren.

- Så handledaren har släppt igenom en felaktig uppsats?

En felskrivning som kommit med. Men hur resonerar ni om er publicering? Det har ju blivit ett fel som sedan fortplantat sig och folk hänvisar de uppgifterna till er.

- Jag är inte inläst på ämnet så jag har ingen kommentar till om det är felaktigt eller inte, säger Stefan Ljungdahl, ansvarig utgivare på Jordbruksaktuellt.

Sammantaget: NOPA är av allt att döma inte en "genotoxisk metabolit som kan öka risken för cancer och ge upphov till ärftliga sjukdomar, celldöd och mutationer", som Fria tider påstår. Uppgifterna verkar härröra från en felskrivning i ett studentarbete på SLU.Enligt Efsa är NOPA inte genotoxiskt, och det har i nuläget inte presenterats belägg för motsatsen i någon av de tidningar som påstått det.

Felet om NOPA har vandrat från Jordbruksaktuellts publiceringar till bland andra Fria tider. Fria tider har även skrivit att EU inte godkänt Bovaer, vilket inte stämmer, och kallar Bovaer för "Bill Gates klimatpreparat", också det ett felaktigt påstående som vi på Källkritikbyrån rapporterade om för över en vecka sedan.

Påståendet att NOPA skulle vara genotoxiskt har även spridits vidare till sajten Nyheter24 och konspirationssajten Vaken, som båda citerar Jordbruksaktuellt.

FAKTA: SÅ GODKÄNNS TILLSATSER”Fodertillsatser (vitaminer, spårämnen med mera) måste godkännas av EU-kommissionen innan de får tillverkas, säljas och användas i EU. Detta eftersom tillsatser är väldigt koncentrerade och ofta toxiska eller utvunna ur växter och många kan ha oönskade effekter”, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.”Så godkännandeprocessen som tillsatsen ska genom består först i att ett eller flera företag (eller en branschorganisation) behöver ta fram data från studier som visar att tillsatsen är säker för människor, miljön och djur samt effektiv. Detta får det ansökande företaget själva bekosta och tar ofta flera år att ta fram.Dessa data granskas sen av Efsa som även tittar på andra studier med samma ämne eller andra kända faktorer som kan påverka säkerheten. Ibland saknas tillräcklig data eller att den inte går att verifiera och då ber Kommissionen det sökande företaget om mer data över studier.Efsa skriver sedan ett yttrande över säkerheten för djur, människor, miljön samt om tillsatsen är effektiv, det vill säga om den anses göra det som företaget ansökt om. I yttrandet ingår både om den är säker för konsumenten som ska konsumera livsmedel från djuren som fått tillsatsen men även för den som i en fabrik eller ute på en gård fysiskt ska hantera produkten.För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen.Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats. I datan har djurförsök utförts med doser många gånger högre än den som är tillåten att ges och där går det inte utesluta att den kan påverka fertiliteten hos möss.Efter det att Efsas yttrande är klart tar kommissionen fram ett beslut som röstas i Kommissionens ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder, Fodersektionen. Där deltar representanter från alla medlemsländer. Sverige granskar Efsas yttrande och röstar enbart ja om yttrandet säger att tillsatsen är säker för människor, miljön, djur samt effektiv.”Här kan du läsa mer på Jordbruksverkets sajt!

LÄS MER: ? Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-12-13 15:07:46

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: ee6e0ce8ff186f53d1884d9e8b688f5adba7ac03
   Title:

   Från Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer
   Description:

   En felskrivning i en studentuppsats blev en sanning i en giftig debatt.
   Content

   En felskrivning i en studentuppsats blev en sanning i den giftiga debatten på nätet om fodertillskottet Bovaer - vi reder ut missförstånden kring ämnet NOPA.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Fria tider/Pixabay
   
   Arla och andra mejeriproducenter har varit i hetluften i sociala medier de senaste veckorna. Turbulensen handlar om Bovaer, ett fodertillskott som ska minska metanutsläpp från kor.I söndags skrev den högerextrema sajten Fria tider att mejeriproducenten Arla ljuger om ”Bill Gates klimatpreparat Bovaer” och om att det är ofarligt.
   
   Fria tiders inlägg på Facebook 8 december.
   
   Den aktiva substansen i Bovaer är ämnet 3-nitrooxypropanal (3-NOP), en syntetisk organisk förening som tagits fram av företaget DSM-Firmenich. Fria tider skriver att 3-NOP omvandlas till ett giftigt ämne i kons mage, något som inte stämmer.Ja, 3-NOP bryts ner till en så kallad metabolit som heter NOPA, men nej, NOPA är inte giftigt.Vi går igenom bakgrunden till hur det här felet hamnade på Fria tiders sajt. Var har de fått det ifrån?
   
   Uppgifter i Jordbruksaktuellt
   
   Fria tider hänvisar till en intervju på sajten Ja.se som tillhör Jordbruksaktuellt, en gratistidning som delas ut till svenska jordbrukare.Jordbruksaktuellt har intervjuat Rebecca Danielsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hon forskar på hur mjölkkornas metanutsläpp kan minska och ska enligt Fria tider ha sagt att Bovaer ”omvandlas till ett giftigt ämne när det passerar en av kons magar”.Så här skriver Fria tider:
   
   I intervjun konstaterar Danielsson att Bovaer, eller 3-NOP som det också kallas, visserligen inte har visat sig påverka några människor eller kor negativt, men att forskarna har upptäckt att det omvandlas till ett giftigt ämne när det passerar en av kons magar.
   
   Jordbruksaktuellts inlägg på Facebook 5 december.
   
   Fria tider skriver vidare att det här giftiga ämnet heter NOPA och att det är ”en så kallad genotoxisk metabolit som kan öka risken för cancer och ge upphov till ärftliga sjukdomar, celldöd och mutationer”. Det här påstods även i Jordbruksaktuellts artikel. I en faktaruta skrev man att NOPA är genotoxiskt.
   
   Men, när Källkritikbyrån pratar med den intervjuade forskaren så visar det sig att de här uppgifterna inte kommer från henne.
   
   - Jag har inte sagt något till dem om genotoxiska egenskaper hos NOPA, säger Rebecca Danielsson till Källkritikbyrån.
   
   Inlägg från konspirationssajten Vaken på Facebook 8 december.
   
   Så var kommer påståendet ifrån? Delar av faktarutan var misstänkt likt en bit text ur ett studentarbete på SLU. När vi tar kontakt med handledaren för arbetet, Petra Fant på SLU, så säger hon att det råkat bli fel.- Det verkar som att det, tyvärr, har blivit en felskrivning/felcitering i studentarbetet. Det är olyckligt att det skett just för denna detalj, men felcitering i vetenskapliga texter förekommer tyvärr oftare än man tror. Det gäller att vara källkritisk även när man läser vetenskapliga texter, och kanske framförallt när man läser examensarbeten på kandidatnivå.Enligt Petra Fant händer det att även forskare med lång erfarenhet kan citera källor fel, särskilt när de hänvisar till andra studier än deras egna.- Därför gäller det att alltid läsa originalkällan som citerats. Det är olyckligt att källkritiken verkar förloras i dagens samhälle. I detta fall är det rapporten från Efsa som är originalkällan, där man tydligt skriver att NOPA inte har visat sig vara genotoxiskt.
   
   Inlägg i en Facebookgrupp 8 december.
   
   Petra Fant påpekar att studentens arbete är en litteratursammanfattning och inte syftat till att undersöka huruvida NOPA är genotoxiskt eller ej.- Det har gjorts många studier för att fastställa huruvida en av 3-NOP:s nedbrytningsprodukter, det vill säga metaboliten NOPA, är genotoxisk. Ingen av de studier som utförts har hittat några tecken på att NOPA är genotoxisk, säger Petra Fant på SLU och tillägger:- Eftersom detta är en väldigt viktig detalj, så kommer vi att se över hur vi kan rätta till felskrivningen.
   
   Inlägg på Twitter/X 8 december.
   
   Källkritikbyrån har frågat Jordbruksaktuellt varför de inte varit tydliga med var de tagit uppgifterna från och varför man valt ett studentarbete som källa. Efter det att vi mejlade frågorna togs faktarutan helt sonika bort och artikeln tillfogades en oklar mening:
   
   Från Jordbruksaktuellts artikel, som först publicerades 5 december.
   
   Bovaer är godkänt i EU
   
   När Jordbruksaktuellt tog bort faktarutan ändrades även rubriken från ”Man får inte säga att EFSA godkänt Bovaer” till ”Vad känner du till om Boaver?”.
   
   Inlägg på Facebook 7 december.
   
   I sociala medier uttrycker en del personer misstro mot att Bovaer skulle vara godkänt i EU och hänvisar till Jordbruksaktuellts artikel.Bovaer är godkänt av EU-kommissionen sedan 2022. I Fria tiders artikel påstås att Rebecca Danielsson ”oroas” av att ”Arla låtsas att det redan är bevisat att medlet är helt ofarligt och att mejerijätten även bluffar om att EU skulle ha godkänt medlet”.I texten utvecklas saken och Fria tider skriver att EU-kommissionen godkänt medlet, men i sociala medier skriver Fria tider så här:
   
   SLU kritiserar Arla för vilseledande påståenden.Det stämmer varken att medlet är ”helt ofarligt” eller ”godkänt av EU”.Från Fria tiders Facebook-publicering 8 december
   
   Det stämmer alltså inte.
   
   Kommentar på Twitter/X 8 december.
   
   Det Danielsson framfört till Jordbruksaktuellt är att Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, kommit med ett vetenskapligt utlåtande, inte ett godkännande. (Längre ner hittar du en genomgång över hur det går till när fodertillsatser godkänns i EU.)
   
   Enligt Efsa är bruket av Bovaer som fodertillskott och använt på avsett vis inte farligt för djur, konsumenter eller miljön. Att metaboliten NOPA skulle vara farlig stämmer inte heller. Efsa skriver så här i utlåtandet:
   
   The FEEDAP Panel considered that the consumer was exposed to 3-nitrooxypropionic acid (NOPA), which is one of the 3-NOP metabolites. NOPA was not genotoxic based on the studies provided. The FEEDAP Panel concluded that the use of Bovaer® 10 in animal nutrition under the conditions of use proposed was of no concern for consumer safety and for the environment. Ur Efsas utlåtande
   
   Kommentar på Facebook 6 december.
   
   När det gäller just genotoxiciteten så skriver man alltså att NOPA inte är genotoxiskt baserat på studieunderlaget och längre ner i avsnittet om genotoxicitet står det så här:
   
   ”Based on the data available, the FEEDAP Panel concludes that the metabolite NOPA does not raise concern for genotoxicity.” Ur Efsas utlåtande
   
   Jordbruksaktuellts övriga artiklar
   
   Jordbruksaktuellt har sedan det började pratas om Bovaer i sociala medier lagt ut ett flertal artiklar om fodertillskottet, bland annat med rubriker som ”Arla litar på EU:s rekommendationer”.
   
   Från Jordbruksaktuellts sajt.
   
   Som motiv till artiklarna anges oro bland konsumenter och i branschen. Jordbruksaktuellts ansvariga utvgivare Stefan Ljungdahl säger till Källkritikbyrån att det är ”en av branschens största frågor”.- För mig finns det bara en stor fråga här och det är om vi ska medicinera friska djur och medicinera bort metan från matsmältningen. Det är den frågan vi har fokus på och på det ämnet kommer det att komma många fler publiceringar.I en artikel står det att ”kritiker har ifrågasatt” Bovaer. Vi har ställt frågan till Stefan Ljungdahl vilka tidningen syftar på med de här formuleringarna, om det handlar om skribenter på nätet eller om de uppfattat att det finns en mängd forskare eller andra sorters experter som är kritiska.Upplever ni att det finns en oro inom forskarvärlden över om Bovaer är säkert att använda?- Det vet jag inte. Alla ämnen är giftiga i fel dos. Till exempel dricker jag just nu kaffe och det är giftigare än det mesta. Men det är ju ett val som vi människor gör. Så med de flesta av medlen så är det ju bara en fråga om dos. Men sedan är det frågan om varför man ska utsätta någon för en dos av någonting om det inte har någon mening?Du tycker inte att det finns någon mening med Bovaer?
   
   - Det finns ingen mening med att kemiskt manipulera matsmältningen hos djur över huvud taget. Det är inte rimligt någonstans. Varför ska vi kemiskt manipulera naturen?
   
   Till Källkritikbyrån säger SLU-forskaren Rebecca Danielsson, som intervjuats av Jordbruksaktuellt, att det har tagit tid att få igenom korrigeringar av vad hon sagt och att hon inte uppfattar att det finns olika läger i frågan om Bovaer inom forskarvärlden.- Inom forskningen har man inte de här dispyterna utan jag tror att man ser på det på ganska liknande sätt, säger Danielsson till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook 8 december.
   
   Hon forskar själv på alger som ett möjligt sätt att minska metanutsläpp från mjölkkor.
   
   - Korna har ett högt metanutsläpp. Kan vi minska det på ett sätt som inte påverkar korna eller konsumenterna negativt så är det bra. Jordbruksaktuellts ansvariga utgivare Stefan Ljungdahl säger att han inte har några kommentarer till att det gjorts större ändringar i den aktuella artikeln - dels att hela faktarutan strukits, att rubriken ändrats och att påståenden om NOPA:s genotoxicitet helt försvunnit - utan någon förklaring för läsaren.
   
   Vi ställer även frågan till Stefan Ljungdahl om hur det kommer sig att man tagit text till sin faktaruta från ett studentarbete på SLU. Källkritikbyrån upplyser honom om att det var en felskrivning i uppsatsen.
   
   - Okej. Hur vet du det?
   
   Jag frågade handledaren.
   
   - Så handledaren har släppt igenom en felaktig uppsats?
   
   En felskrivning som kommit med. Men hur resonerar ni om er publicering? Det har ju blivit ett fel som sedan fortplantat sig och folk hänvisar de uppgifterna till er.
   
   - Jag är inte inläst på ämnet så jag har ingen kommentar till om det är felaktigt eller inte, säger Stefan Ljungdahl, ansvarig utgivare på Jordbruksaktuellt.
   
   Sammantaget: NOPA är av allt att döma inte en "genotoxisk metabolit som kan öka risken för cancer och ge upphov till ärftliga sjukdomar, celldöd och mutationer", som Fria tider påstår. Uppgifterna verkar härröra från en felskrivning i ett studentarbete på SLU.Enligt Efsa är NOPA inte genotoxiskt, och det har i nuläget inte presenterats belägg för motsatsen i någon av de tidningar som påstått det.
   
   Felet om NOPA har vandrat från Jordbruksaktuellts publiceringar till bland andra Fria tider. Fria tider har även skrivit att EU inte godkänt Bovaer, vilket inte stämmer, och kallar Bovaer för "Bill Gates klimatpreparat", också det ett felaktigt påstående som vi på Källkritikbyrån rapporterade om för över en vecka sedan.
   
   Påståendet att NOPA skulle vara genotoxiskt har även spridits vidare till sajten Nyheter24 och konspirationssajten Vaken, som båda citerar Jordbruksaktuellt.
   
   FAKTA: SÅ GODKÄNNS TILLSATSER”Fodertillsatser (vitaminer, spårämnen med mera) måste godkännas av EU-kommissionen innan de får tillverkas, säljas och användas i EU. Detta eftersom tillsatser är väldigt koncentrerade och ofta toxiska eller utvunna ur växter och många kan ha oönskade effekter”, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.”Så godkännandeprocessen som tillsatsen ska genom består först i att ett eller flera företag (eller en branschorganisation) behöver ta fram data från studier som visar att tillsatsen är säker för människor, miljön och djur samt effektiv. Detta får det ansökande företaget själva bekosta och tar ofta flera år att ta fram.Dessa data granskas sen av Efsa som även tittar på andra studier med samma ämne eller andra kända faktorer som kan påverka säkerheten. Ibland saknas tillräcklig data eller att den inte går att verifiera och då ber Kommissionen det sökande företaget om mer data över studier.Efsa skriver sedan ett yttrande över säkerheten för djur, människor, miljön samt om tillsatsen är effektiv, det vill säga om den anses göra det som företaget ansökt om. I yttrandet ingår både om den är säker för konsumenten som ska konsumera livsmedel från djuren som fått tillsatsen men även för den som i en fabrik eller ute på en gård fysiskt ska hantera produkten.För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen.Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats. I datan har djurförsök utförts med doser många gånger högre än den som är tillåten att ges och där går det inte utesluta att den kan påverka fertiliteten hos möss.Efter det att Efsas yttrande är klart tar kommissionen fram ett beslut som röstas i Kommissionens ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder, Fodersektionen. Där deltar representanter från alla medlemsländer. Sverige granskar Efsas yttrande och röstar enbart ja om yttrandet säger att tillsatsen är säker för människor, miljön, djur samt effektiv.”Här kan du läsa mer på Jordbruksverkets sajt!
   
   LÄS MER: ? Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-12-13 15:07:46

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 3709b35b4e291c56340a0a588323c04c113ac95d
   Title:

   Från Jordbruksaktuellt till Fria tider - så spreds fel om Bovaer
   Description:

   En felskrivning i en studentuppsats blev en sanning i en giftig debatt.
   Content

   En felskrivning i en studentuppsats blev en sanning i den giftiga debatten på nätet om fodertillskottet Bovaer - vi reder ut missförstånden kring ämnet NOPA.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Fria tider/Pixabay
   
   Arla och andra mejeriproducenter har varit i hetluften i sociala medier de senaste veckorna. Turbulensen handlar om Bovaer, ett fodertillskott som ska minska metanutsläpp från kor.I söndags skrev den högerextrema sajten Fria tider att mejeriproducenten Arla ljuger om ”Bill Gates klimatpreparat Bovaer” och om att det är ofarligt.
   
   Fria tiders inlägg på Facebook 8 december.
   
   Den aktiva substansen i Bovaer är ämnet 3-nitrooxypropanal (3-NOP), en syntetisk organisk förening som tagits fram av företaget DSM-Firmenich. Fria tider skriver att 3-NOP omvandlas till ett giftigt ämne i kons mage, något som inte stämmer.Ja, 3-NOP bryts ner till en så kallad metabolit som heter NOPA, men nej, NOPA är inte giftigt.Vi går igenom bakgrunden till hur det här felet hamnade på Fria tiders sajt. Var har de fått det ifrån?
   
   Uppgifter i Jordbruksaktuellt
   
   Fria tider hänvisar till en intervju på sajten Ja.se som tillhör Jordbruksaktuellt, en gratistidning som delas ut till svenska jordbrukare.Jordbruksaktuellt har intervjuat Rebecca Danielsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hon forskar på hur mjölkkornas metanutsläpp kan minska och ska enligt Fria tider ha sagt att Bovaer ”omvandlas till ett giftigt ämne när det passerar en av kons magar”.Så här skriver Fria tider:
   
   I intervjun konstaterar Danielsson att Bovaer, eller 3-NOP som det också kallas, visserligen inte har visat sig påverka några människor eller kor negativt, men att forskarna har upptäckt att det omvandlas till ett giftigt ämne när det passerar en av kons magar.
   
   Jordbruksaktuellts inlägg på Facebook 5 december.
   
   Fria tider skriver vidare att det här giftiga ämnet heter NOPA och att det är ”en så kallad genotoxisk metabolit som kan öka risken för cancer och ge upphov till ärftliga sjukdomar, celldöd och mutationer”. Det här påstods även i Jordbruksaktuellts artikel. I en faktaruta skrev man att NOPA är genotoxiskt.
   
   Men, när Källkritikbyrån pratar med den intervjuade forskaren så visar det sig att de här uppgifterna inte kommer från henne.
   
   - Jag har inte sagt något till dem om genotoxiska egenskaper hos NOPA, säger Rebecca Danielsson till Källkritikbyrån.
   
   Inlägg från konspirationssajten Vaken på Facebook 8 december.
   
   Så var kommer påståendet ifrån? Delar av faktarutan var misstänkt likt en bit text ur ett studentarbete på SLU. När vi tar kontakt med handledaren för arbetet, Petra Fant på SLU, så säger hon att det råkat bli fel.- Det verkar som att det, tyvärr, har blivit en felskrivning/felcitering i studentarbetet. Det är olyckligt att det skett just för denna detalj, men felcitering i vetenskapliga texter förekommer tyvärr oftare än man tror. Det gäller att vara källkritisk även när man läser vetenskapliga texter, och kanske framförallt när man läser examensarbeten på kandidatnivå.Enligt Petra Fant händer det att även forskare med lång erfarenhet kan citera källor fel, särskilt när de hänvisar till andra studier än deras egna.- Därför gäller det att alltid läsa originalkällan som citerats. Det är olyckligt att källkritiken verkar förloras i dagens samhälle. I detta fall är det rapporten från Efsa som är originalkällan, där man tydligt skriver att NOPA inte har visat sig vara genotoxiskt.
   
   Inlägg i en Facebookgrupp 8 december.
   
   Petra Fant påpekar att studentens arbete är en litteratursammanfattning och inte syftat till att undersöka huruvida NOPA är genotoxiskt eller ej.- Det har gjorts många studier för att fastställa huruvida en av 3-NOP:s nedbrytningsprodukter, det vill säga metaboliten NOPA, är genotoxisk. Ingen av de studier som utförts har hittat några tecken på att NOPA är genotoxisk, säger Petra Fant på SLU och tillägger:- Eftersom detta är en väldigt viktig detalj, så kommer vi att se över hur vi kan rätta till felskrivningen.
   
   Inlägg på Twitter/X 8 december.
   
   Källkritikbyrån har frågat Jordbruksaktuellt varför de inte varit tydliga med var de tagit uppgifterna från och varför man valt ett studentarbete som källa. Efter det att vi mejlade frågorna togs faktarutan helt sonika bort och artikeln tillfogades en oklar mening:
   
   Från Jordbruksaktuellts artikel, som först publicerades 5 december.
   
   Bovaer är godkänt i EU
   
   När Jordbruksaktuellt tog bort faktarutan ändrades även rubriken från ”Man får inte säga att EFSA godkänt Bovaer” till ”Vad känner du till om Boaver?”.
   
   Inlägg på Facebook 7 december.
   
   I sociala medier uttrycker en del personer misstro mot att Bovaer skulle vara godkänt i EU och hänvisar till Jordbruksaktuellts artikel.Bovaer är godkänt av EU-kommissionen sedan 2022. I Fria tiders artikel påstås att Rebecca Danielsson ”oroas” av att ”Arla låtsas att det redan är bevisat att medlet är helt ofarligt och att mejerijätten även bluffar om att EU skulle ha godkänt medlet”.I texten utvecklas saken och Fria tider skriver att EU-kommissionen godkänt medlet, men i sociala medier skriver Fria tider så här:
   
   SLU kritiserar Arla för vilseledande påståenden.Det stämmer varken att medlet är ”helt ofarligt” eller ”godkänt av EU”.Från Fria tiders Facebook-publicering 8 december
   
   Det stämmer alltså inte.
   
   Kommentar på Twitter/X 8 december.
   
   Det Danielsson framfört till Jordbruksaktuellt är att Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, kommit med ett vetenskapligt utlåtande, inte ett godkännande. (Längre ner hittar du en genomgång över hur det går till när fodertillsatser godkänns i EU.)
   
   Enligt Efsa är bruket av Bovaer som fodertillskott och använt på avsett vis inte farligt för djur, konsumenter eller miljön. Att metaboliten NOPA skulle vara farlig stämmer inte heller. Efsa skriver så här i utlåtandet:
   
   The FEEDAP Panel considered that the consumer was exposed to 3-nitrooxypropionic acid (NOPA), which is one of the 3-NOP metabolites. NOPA was not genotoxic based on the studies provided. The FEEDAP Panel concluded that the use of Bovaer® 10 in animal nutrition under the conditions of use proposed was of no concern for consumer safety and for the environment. Ur Efsas utlåtande
   
   Kommentar på Facebook 6 december.
   
   När det gäller just genotoxiciteten så skriver man alltså att NOPA inte är genotoxiskt baserat på studieunderlaget och längre ner i avsnittet om genotoxicitet står det så här:
   
   ”Based on the data available, the FEEDAP Panel concludes that the metabolite NOPA does not raise concern for genotoxicity.” Ur Efsas utlåtande
   
   Jordbruksaktuellts övriga artiklar
   
   Jordbruksaktuellt har sedan det började pratas om Bovaer i sociala medier lagt ut ett flertal artiklar om fodertillskottet, bland annat med rubriker som ”Arla litar på EU:s rekommendationer”.
   
   Från Jordbruksaktuellts sajt.
   
   Som motiv till artiklarna anges oro bland konsumenter och i branschen. Jordbruksaktuellts ansvariga utvgivare Stefan Ljungdahl säger till Källkritikbyrån att det är ”en av branschens största frågor”.- För mig finns det bara en stor fråga här och det är om vi ska medicinera friska djur och medicinera bort metan från matsmältningen. Det är den frågan vi har fokus på och på det ämnet kommer det att komma många fler publiceringar.I en artikel står det att ”kritiker har ifrågasatt” Bovaer. Vi har ställt frågan till Stefan Ljungdahl vilka tidningen syftar på med de här formuleringarna, om det handlar om skribenter på nätet eller om de uppfattat att det finns en mängd forskare eller andra sorters experter som är kritiska.Upplever ni att det finns en oro inom forskarvärlden över om Bovaer är säkert att använda?- Det vet jag inte. Alla ämnen är giftiga i fel dos. Till exempel dricker jag just nu kaffe och det är giftigare än det mesta. Men det är ju ett val som vi människor gör. Så med de flesta av medlen så är det ju bara en fråga om dos. Men sedan är det frågan om varför man ska utsätta någon för en dos av någonting om det inte har någon mening?Du tycker inte att det finns någon mening med Bovaer?
   
   - Det finns ingen mening med att kemiskt manipulera matsmältningen hos djur över huvud taget. Det är inte rimligt någonstans. Varför ska vi kemiskt manipulera naturen?
   
   Till Källkritikbyrån säger SLU-forskaren Rebecca Danielsson, som intervjuats av Jordbruksaktuellt, att det har tagit tid att få igenom korrigeringar av vad hon sagt och att hon inte uppfattar att det finns olika läger i frågan om Bovaer inom forskarvärlden.- Inom forskningen har man inte de här dispyterna utan jag tror att man ser på det på ganska liknande sätt, säger Danielsson till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook 8 december.
   
   Hon forskar själv på alger som ett möjligt sätt att minska metanutsläpp från mjölkkor.
   
   - Korna har ett högt metanutsläpp. Kan vi minska det på ett sätt som inte påverkar korna eller konsumenterna negativt så är det bra. Jordbruksaktuellts ansvariga utgivare Stefan Ljungdahl säger att han inte har några kommentarer till att det gjorts större ändringar i den aktuella artikeln - dels att hela faktarutan strukits, att rubriken ändrats och att påståenden om NOPA:s genotoxicitet helt försvunnit - utan någon förklaring för läsaren.
   
   Vi ställer även frågan till Stefan Ljungdahl om hur det kommer sig att man tagit text till sin faktaruta från ett studentarbete på SLU. Källkritikbyrån upplyser honom om att det var en felskrivning i uppsatsen.
   
   - Okej. Hur vet du det?
   
   Jag frågade handledaren.
   
   - Så handledaren har släppt igenom en felaktig uppsats?
   
   En felskrivning som kommit med. Men hur resonerar ni om er publicering? Det har ju blivit ett fel som sedan fortplantat sig och folk hänvisar de uppgifterna till er.
   
   - Jag är inte inläst på ämnet så jag har ingen kommentar till om det är felaktigt eller inte, säger Stefan Ljungdahl, ansvarig utgivare på Jordbruksaktuellt.
   
   Sammantaget: NOPA är av allt att döma inte en "genotoxisk metabolit som kan öka risken för cancer och ge upphov till ärftliga sjukdomar, celldöd och mutationer", som Fria tider påstår. Uppgifterna verkar härröra från en felskrivning i ett studentarbete på SLU.Enligt Efsa är NOPA inte genotoxiskt, och det har i nuläget inte presenterats belägg för motsatsen i någon av de tidningar som påstått det.
   
   Felet om NOPA har vandrat från Jordbruksaktuellts publiceringar till bland andra Fria tider. Fria tider har även skrivit att EU inte godkänt Bovaer, vilket inte stämmer, och kallar Bovaer för "Bill Gates klimatpreparat", också det ett felaktigt påstående som vi på Källkritikbyrån rapporterade om för över en vecka sedan.
   
   Påståendet att NOPA skulle vara genotoxiskt har även spridits vidare till sajten Nyheter24 och konspirationssajten Vaken, som båda citerar Jordbruksaktuellt.
   
   FAKTA: SÅ GODKÄNNS TILLSATSER”Fodertillsatser (vitaminer, spårämnen med mera) måste godkännas av EU-kommissionen innan de får tillverkas, säljas och användas i EU. Detta eftersom tillsatser är väldigt koncentrerade och ofta toxiska eller utvunna ur växter och många kan ha oönskade effekter”, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.”Så godkännandeprocessen som tillsatsen ska genom består först i att ett eller flera företag (eller en branschorganisation) behöver ta fram data från studier som visar att tillsatsen är säker för människor, miljön och djur samt effektiv. Detta får det ansökande företaget själva bekosta och tar ofta flera år att ta fram.Dessa data granskas sen av Efsa som även tittar på andra studier med samma ämne eller andra kända faktorer som kan påverka säkerheten. Ibland saknas tillräcklig data eller att den inte går att verifiera och då ber Kommissionen det sökande företaget om mer data över studier.Efsa skriver sedan ett yttrande över säkerheten för djur, människor, miljön samt om tillsatsen är effektiv, det vill säga om den anses göra det som företaget ansökt om. I yttrandet ingår både om den är säker för konsumenten som ska konsumera livsmedel från djuren som fått tillsatsen men även för den som i en fabrik eller ute på en gård fysiskt ska hantera produkten.För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen.Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats. I datan har djurförsök utförts med doser många gånger högre än den som är tillåten att ges och där går det inte utesluta att den kan påverka fertiliteten hos möss.Efter det att Efsas yttrande är klart tar kommissionen fram ett beslut som röstas i Kommissionens ständiga kommitté för växter, djur, livsmedel och foder, Fodersektionen. Där deltar representanter från alla medlemsländer. Sverige granskar Efsas yttrande och röstar enbart ja om yttrandet säger att tillsatsen är säker för människor, miljön, djur samt effektiv.”Här kan du läsa mer på Jordbruksverkets sajt!
   
   LÄS MER: ? Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Satir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilska

DESCRIPTION:
Manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord.

CONTENT:
Två manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord, något som inte stämmer. ”Varuhusen har julbutiker och vi erbjuder julbord i våra restauranger”, säger Ikeas presschef.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

Inför jul verkar en del personer vara extra mottagliga för skämt och bluffar med budskapet att julen på något sätt är i fara. Det har vi sett exempel på tidigare år med Källkritikbyrån.

I år har två manipulerade bilder fått spridning på Twitter/X från ett konto som uttryckligen beskriver sig som en spridare av satir. Bilderna ser ut att föreställa Ikea-skyltar som använder orden vinterbord och vintermust.

Den ena av bilderna på Twitter/X, publicerade den 5 december.

Så här skriver personen:

 Just när man trodde att svensk kultur och svenska traditioner började bli ok att gilla igen.. Inlägg på Twitter/X 5 december

Inlägget har hittills visats över 162 000 gånger på plattformen.

Inlägget på Twitter/X 5 december.

Inläggets avsändare berättar upprepade gånger i tråden att det är den som skapat bilderna:

 Det är jag som gjorde bilderna. Detta för att visa att vi blivit så islamiserade att ingen längre blir förvånad över de mest sjuka krumbukter vi förväntas göra. Att samhället är så sjukt att det hade kunnat varit sant Kommentar på Twitter/X 6 december

Tidigare år har Ikea också hamnat i sökarljuset för olika sociala medier-drev, pådrivna av svenska politiker, och fått försvara sig. - Julen är väldigt närvarande på Ikea, både i våra varuhus och på Ikea.se. Varuhusen har julbutiker, vi erbjuder julbord i våra restauranger och på Ikea.se kan våra kunder få julklappstips och julinspiration. På Ikea.se nämns ordet jul fler än 27 000 gånger, säger Fredrik Norrlid, presschef på Ikea, till Källkritikbyrån.

För den som möter bilderna i inlägget på Twitter/X så finns en så kallad ”community note” som upplyser om att texterna på skyltarna i bilderna är utbytta och att Ikea använder ordet julbord.

Kommentar på Twitter/X 6 december.

Men även innan den noteringen tillkom hade man kunnat upptäcka att det handlade om satir genom att undersöka avsändaren. Kontot som lagt upp bilderna beskriver sig som en ”islamkritisk memebyggare” och skriver på sin profil att den ”blandar humor och satir med allvar och fakta”.Bilderna i sig innehåller en liten uppmärkning, vilket inläggets skapare också påpekar i tråden. 

Inzoomning i en av bilderna.

När bilderna skärmdumpas och sprids utan länk till inlägget verkar människor ha svårare att uppfatta att det rör sig om satirbilder.

Så här skriver en kvinna på Facebook:

Nu ska vi tydligen handla vinterklappar, klä vintergranen, vänta på vintertomten och önska varandra god vinter? När inget får nämnas vid sitt rätta namn längreUtdrag ur kommentar på Facebook 7 december

Kommentar på Facebook 6 december.

Men även i tråden på Twitter/X är det många som reagerar likartat:

”JUL och JULmust heter det på svenska och det är det som gäller i det här landet! Skiter fullständigt i om någon blir "kränkt"!”Kommentar på Twitter/X 6 december

Inlägget sprids även med skämt om de som låter sig luras av bilderna.

Inlägg på Twitter/X 7 december.

För den som vill lära sig mer om att granska bilder och användarkonton har vi på Källkritikbyrån en stor guide som du hittar här:? Stora verktygslådan för viralgranskareLÄS MER:? Nej, Kalles jul är inte inställd i år heller? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Här är historien bakom "Ja till Lucia"-bilden på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Satir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilska

DESCRIPTION:
Manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord.

CONTENT:
Två manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord, något som inte stämmer. ”Varuhusen har julbutiker och vi erbjuder julbord i våra restauranger”, säger Ikeas presschef.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

Inför jul verkar en del personer vara extra mottagliga för skämt och bluffar med budskapet att julen på något sätt är i fara. Det har vi sett exempel på tidigare år med Källkritikbyrån.

I år har två manipulerade bilder fått spridning på Twitter/X från ett konto som uttryckligen beskriver sig som en spridare av satir. Bilderna ser ut att föreställa Ikea-skyltar som använder orden vinterbord och vintermust.

Den ena av bilderna på Twitter/X, publicerade den 5 december.

Så här skriver personen:

 Just när man trodde att svensk kultur och svenska traditioner började bli ok att gilla igen.. Inlägg på Twitter/X 5 december

Inlägget har hittills visats över 162 000 gånger på plattformen.

Inlägget på Twitter/X 5 december.

Inläggets avsändare berättar upprepade gånger i tråden att det är den som skapat bilderna:

 Det är jag som gjorde bilderna. Detta för att visa att vi blivit så islamiserade att ingen längre blir förvånad över de mest sjuka krumbukter vi förväntas göra. Att samhället är så sjukt att det hade kunnat varit sant Kommentar på Twitter/X 6 december

Tidigare år har Ikea också hamnat i sökarljuset för olika sociala medier-drev, pådrivna av svenska politiker, och fått försvara sig. - Julen är väldigt närvarande på Ikea, både i våra varuhus och på Ikea.se. Varuhusen har julbutiker, vi erbjuder julbord i våra restauranger och på Ikea.se kan våra kunder få julklappstips och julinspiration. På Ikea.se nämns ordet jul fler än 27 000 gånger, säger Fredrik Norrlid, presschef på Ikea, till Källkritikbyrån.

För den som möter bilderna i inlägget på Twitter/X så finns en så kallad ”community note” som upplyser om att texterna på skyltarna i bilderna är utbytta och att Ikea använder ordet julbord.

Kommentar på Twitter/X 6 december.

Men även innan den noteringen tillkom hade man kunnat upptäcka att det handlade om satir genom att undersöka avsändaren. Kontot som lagt upp bilderna beskriver sig som en ”islamkritisk memebyggare” och skriver på sin profil att den ”blandar humor och satir med allvar och fakta”.Bilderna i sig innehåller en liten uppmärkning, vilket inläggets skapare också påpekar i tråden. 

Inzoomning i en av bilderna.

När bilderna skärmdumpas och sprids utan länk till inlägget verkar människor ha svårare att uppfatta att det rör sig om satirbilder.

Så här skriver en kvinna på Facebook:

Nu ska vi tydligen handla vinterklappar, klä vintergranen, vänta på vintertomten och önska varandra god vinter? När inget får nämnas vid sitt rätta namn längreUtdrag ur kommentar på Facebook 7 december

Kommentar på Facebook 6 december.

Men även i tråden på Twitter/X är det många som reagerar likartat:

”JUL och JULmust heter det på svenska och det är det som gäller i det här landet! Skiter fullständigt i om någon blir "kränkt"!”Kommentar på Twitter/X 6 december

Inlägget sprids även med skämt om de som låter sig luras av bilderna.

Inlägg på Twitter/X 7 december.

För den som vill lära sig mer om att granska bilder och användarkonton har vi på Källkritikbyrån en stor guide som du hittar här:? Stora verktygslådan för viralgranskareLÄS MER:? Nej, Kalles jul är inte inställd i år heller? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Här är historien bakom "Ja till Lucia"-bilden på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-12-09 11:25:24

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: edf7715aa2689c9f8dea85062aaac99a87dbad98
   Title:

   Satir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilska
   Description:

   Manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord.
   Content

   Två manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord, något som inte stämmer. ”Varuhusen har julbutiker och vi erbjuder julbord i våra restauranger”, säger Ikeas presschef.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   Inför jul verkar en del personer vara extra mottagliga för skämt och bluffar med budskapet att julen på något sätt är i fara. Det har vi sett exempel på tidigare år med Källkritikbyrån.
   
   I år har två manipulerade bilder fått spridning på Twitter/X från ett konto som uttryckligen beskriver sig som en spridare av satir. Bilderna ser ut att föreställa Ikea-skyltar som använder orden vinterbord och vintermust.
   
   Den ena av bilderna på Twitter/X, publicerade den 5 december.
   
   Så här skriver personen:
   
   Just när man trodde att svensk kultur och svenska traditioner började bli ok att gilla igen.. Inlägg på Twitter/X 5 december
   
   Inlägget har hittills visats över 162 000 gånger på plattformen.
   
   Inlägget på Twitter/X 5 december.
   
   Inläggets avsändare berättar upprepade gånger i tråden att det är den som skapat bilderna:
   
   Det är jag som gjorde bilderna. Detta för att visa att vi blivit så islamiserade att ingen längre blir förvånad över de mest sjuka krumbukter vi förväntas göra. Att samhället är så sjukt att det hade kunnat varit sant Kommentar på Twitter/X 6 december
   
   Tidigare år har Ikea också hamnat i sökarljuset för olika sociala medier-drev, pådrivna av svenska politiker, och fått försvara sig. - Julen är väldigt närvarande på Ikea, både i våra varuhus och på Ikea.se. Varuhusen har julbutiker, vi erbjuder julbord i våra restauranger och på Ikea.se kan våra kunder få julklappstips och julinspiration. På Ikea.se nämns ordet jul fler än 27 000 gånger, säger Fredrik Norrlid, presschef på Ikea, till Källkritikbyrån.
   
   För den som möter bilderna i inlägget på Twitter/X så finns en så kallad ”community note” som upplyser om att texterna på skyltarna i bilderna är utbytta och att Ikea använder ordet julbord.
   
   Kommentar på Twitter/X 6 december.
   
   Men även innan den noteringen tillkom hade man kunnat upptäcka att det handlade om satir genom att undersöka avsändaren. Kontot som lagt upp bilderna beskriver sig som en ”islamkritisk memebyggare” och skriver på sin profil att den ”blandar humor och satir med allvar och fakta”.Bilderna i sig innehåller en liten uppmärkning, vilket inläggets skapare också påpekar i tråden.
   
   Inzoomning i en av bilderna.
   
   När bilderna skärmdumpas och sprids utan länk till inlägget verkar människor ha svårare att uppfatta att det rör sig om satirbilder.
   
   Så här skriver en kvinna på Facebook:
   
   Nu ska vi tydligen handla vinterklappar, klä vintergranen, vänta på vintertomten och önska varandra god vinter? När inget får nämnas vid sitt rätta namn längreUtdrag ur kommentar på Facebook 7 december
   
   Kommentar på Facebook 6 december.
   
   Men även i tråden på Twitter/X är det många som reagerar likartat:
   
   ”JUL och JULmust heter det på svenska och det är det som gäller i det här landet! Skiter fullständigt i om någon blir "kränkt"!”Kommentar på Twitter/X 6 december
   
   Inlägget sprids även med skämt om de som låter sig luras av bilderna.
   
   Inlägg på Twitter/X 7 december.
   
   För den som vill lära sig mer om att granska bilder och användarkonton har vi på Källkritikbyrån en stor guide som du hittar här:? Stora verktygslådan för viralgranskareLÄS MER:? Nej, Kalles jul är inte inställd i år heller? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Här är historien bakom "Ja till Lucia"-bilden på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-12-09 11:25:24

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 1605d090d0fa06df2ca1262b3b84f4bb247ef2c2
   Title:

   Satir om vinterbord tas på allvar - orsakar ilska
   Description:

   Manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord.
   Content

   Två manipulerade bilder får en del att se rött över att Ikea skulle ha övergivit ord som julbord, något som inte stämmer. ”Varuhusen har julbutiker och vi erbjuder julbord i våra restauranger”, säger Ikeas presschef.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   Inför jul verkar en del personer vara extra mottagliga för skämt och bluffar med budskapet att julen på något sätt är i fara. Det har vi sett exempel på tidigare år med Källkritikbyrån.
   
   I år har två manipulerade bilder fått spridning på Twitter/X från ett konto som uttryckligen beskriver sig som en spridare av satir. Bilderna ser ut att föreställa Ikea-skyltar som använder orden vinterbord och vintermust.
   
   Den ena av bilderna på Twitter/X, publicerade den 5 december.
   
   Så här skriver personen:
   
   Just när man trodde att svensk kultur och svenska traditioner började bli ok att gilla igen.. Inlägg på Twitter/X 5 december
   
   Inlägget har hittills visats över 162 000 gånger på plattformen.
   
   Inlägget på Twitter/X 5 december.
   
   Inläggets avsändare berättar upprepade gånger i tråden att det är den som skapat bilderna:
   
   Det är jag som gjorde bilderna. Detta för att visa att vi blivit så islamiserade att ingen längre blir förvånad över de mest sjuka krumbukter vi förväntas göra. Att samhället är så sjukt att det hade kunnat varit sant Kommentar på Twitter/X 6 december
   
   Tidigare år har Ikea också hamnat i sökarljuset för olika sociala medier-drev, pådrivna av svenska politiker, och fått försvara sig. - Julen är väldigt närvarande på Ikea, både i våra varuhus och på Ikea.se. Varuhusen har julbutiker, vi erbjuder julbord i våra restauranger och på Ikea.se kan våra kunder få julklappstips och julinspiration. På Ikea.se nämns ordet jul fler än 27 000 gånger, säger Fredrik Norrlid, presschef på Ikea, till Källkritikbyrån.
   
   För den som möter bilderna i inlägget på Twitter/X så finns en så kallad ”community note” som upplyser om att texterna på skyltarna i bilderna är utbytta och att Ikea använder ordet julbord.
   
   Kommentar på Twitter/X 6 december.
   
   Men även innan den noteringen tillkom hade man kunnat upptäcka att det handlade om satir genom att undersöka avsändaren. Kontot som lagt upp bilderna beskriver sig som en ”islamkritisk memebyggare” och skriver på sin profil att den ”blandar humor och satir med allvar och fakta”.Bilderna i sig innehåller en liten uppmärkning, vilket inläggets skapare också påpekar i tråden.
   
   Inzoomning i en av bilderna.
   
   När bilderna skärmdumpas och sprids utan länk till inlägget verkar människor ha svårare att uppfatta att det rör sig om satirbilder.
   
   Så här skriver en kvinna på Facebook:
   
   Nu ska vi tydligen handla vinterklappar, klä vintergranen, vänta på vintertomten och önska varandra god vinter? När inget får nämnas vid sitt rätta namn längreUtdrag ur kommentar på Facebook 7 december
   
   Kommentar på Facebook 6 december.
   
   Men även i tråden på Twitter/X är det många som reagerar likartat:
   
   ”JUL och JULmust heter det på svenska och det är det som gäller i det här landet! Skiter fullständigt i om någon blir "kränkt"!”Kommentar på Twitter/X 6 december
   
   Inlägget sprids även med skämt om de som låter sig luras av bilderna.
   
   Inlägg på Twitter/X 7 december.
   
   För den som vill lära sig mer om att granska bilder och användarkonton har vi på Källkritikbyrån en stor guide som du hittar här:? Stora verktygslådan för viralgranskareLÄS MER:? Nej, Kalles jul är inte inställd i år heller? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Här är historien bakom "Ja till Lucia"-bilden på Facebook? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor

DESCRIPTION:
Vilseledande påståenden om metanreducerande tillskott.

CONTENT:
Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte.

 Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay 

Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden.

Från sajten Fria tider 1 december.

Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags:

”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december

Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla.

Reaktion i kons mage

Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person.

Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla.

 Inlägg på Facebook 1 december. 

Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.

Mjölken blir inte förgiftad

”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags.

Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket.

Inlägg på Twitter/X 2 december.

Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring.

Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet.

Bill Gates

I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat.

Från sajten Samnytt 1 december.

Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering.

 Kommentar på Facebook 3 december. 

”Klimatarbetet är nonsens”

Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper.

– Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg.

 Kommentar på Facebook 3 december. 

Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier.

– Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar.

Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor

DESCRIPTION:
Vilseledande påståenden om metanreducerande tillskott.

CONTENT:
Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte.

 Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay 

Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden.

Från sajten Fria tider 1 december.

Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags:

”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december

Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla.

Reaktion i kons mage

Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person.

Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla.

 Inlägg på Facebook 1 december. 

Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.

Mjölken blir inte förgiftad

”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags.

Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket.

Inlägg på Twitter/X 2 december.

Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring.

Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet.

Bill Gates

I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat.

Från sajten Samnytt 1 december.

Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering.

 Kommentar på Facebook 3 december. 

”Klimatarbetet är nonsens”

Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper.

– Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg.

 Kommentar på Facebook 3 december. 

Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier.

– Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar.

Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-12-04 13:49:49

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: d5d350044c7221eb4be24a3f9f760737fe762b93
   Title:

   Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor
   Description:

   Vilseledande påståenden om metanreducerande tillskott.
   Content

   Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden.
   
   Från sajten Fria tider 1 december.
   
   Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags:
   
   ”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december
   
   Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla.
   
   Reaktion i kons mage
   
   Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person.
   
   Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla.
   
   Inlägg på Facebook 1 december.
   
   Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.
   
   Mjölken blir inte förgiftad
   
   ”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags.
   
   Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket.
   
   Inlägg på Twitter/X 2 december.
   
   Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring.
   
   Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet.
   
   Bill Gates
   
   I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat.
   
   Från sajten Samnytt 1 december.
   
   Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering.
   
   Kommentar på Facebook 3 december.
   
   ”Klimatarbetet är nonsens”
   
   Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper.
   
   – Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg.
   
   Kommentar på Facebook 3 december.
   
   Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier.
   
   – Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar.
   
   Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids.
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-12-04 13:49:49

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 2062a8fd62d090995c78c7f77e0233ff2844303a
   Title:

   Så sprids fel om fodertillskott som ska minska utsläpp från kor
   Description:

   Vilseledande påståenden om metanreducerande tillskott.
   Content

   Den senaste veckan har det spridits vilseledande påståenden på nätet om det metanreducerande fodertillskottet Bovaer – vi går igenom vad som stämmer och inte.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   Metan är en växthusgas som bland annat uppstår i magen på kor och kommer ut genom rapar och fisar. Man har länge försökt komma på sätt att minska de här utsläppen, till exempel med fodertillskott gjort på alger. I det här fallet handlar det om Bovaer, ett fodertillskott som minskar själva bildandet av gasen i kornas magar.I slutet av november gjorde mejeriproducenten Arla ett försök att introducera Bovaer på ett antal gårdar i Storbritannien. Det här har lett till en hel del uppståndelse på nätet och spridandet av olika falska eller missvisande påståenden.
   
   Från sajten Fria tider 1 december.
   
   Även bland svenska sociala medier-användare har frågan dykt upp. Så här skrev en kvinna på Facebook i söndags:
   
   ”Bovaer” aka-3 NOP Nitrooxypropanol är nu en tillsats i Arlas produkterUr inlägg på Facebook 1 december
   
   Bovaer har testats i Sverige, men inte i någon större omfattning. För två år sedan meddelade Arla att man skulle köra ett pilotprojekt med målet att minska utsläppen från korna med 30 procent. Då deltog sex svenska gårdar och projektet avslutades förra sommaren, enligt Arlas pressavdelning.– Just nu använder vi inte Bovaer, men vi kommer att använda det framöver. Bovaer eller andra fodertillskott som kan reducera metanet är viktiga pusselbitar för att nå våra klimatmål och få ner utsläppen från gårdarna, säger Max Wallenberg, presschef på Arla.
   
   Reaktion i kons mage
   
   Kvinnan som skrev inlägget fick uppskattning i sina kommentarer. ”Tack för varningen. Jag brukar vara noga med innehållsförteckningen. Men, det här har gått mig förbi”, skrev en person.
   
   Men Bovaer går inte över i maten.– Bovaer är designat för att brytas ner i kossans matsmältningssystem och bryts snabbt ner till naturligt förekommande föreningar som redan finns i kossans mage. Det går alltså inte vidare till mjölken, och således finns det heller inga spår av det i slutprodukterna i butik, säger Max Wallenberg på Arla.
   
   Inlägg på Facebook 1 december.
   
   Andra påstår att Bovaer på olika sätt är farligt och sprider exempelvis bilder på varningstexter. Men att produkten kräver skyddsutrustning är inget konstigt, enligt Jordbruksverket.– För de flesta tillsatser, likt Bovaer, krävs att munskydd och annan skyddsutrustning används. Det är ganska logiskt eftersom få saker som dammar är hälsosamma att inhalera eller få i ögonen, säger Rebecca Wärnbring, foder- och smittskyddshandläggare på Jordbruksverket, till Källkritikbyrån.
   
   Mjölken blir inte förgiftad
   
   ”Din mjölk blir nu FÖRGIFTAD”, skrev den, trots namnet inte svenska, twittraren PeterSweden i ett inlägg, som fått över 30 000 interaktioner sedan i måndags.
   
   Men Bovaer är inte farligt enligt bland andra den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa.– Enligt Efsas yttrande är Bovaer säker för konsumenten och det finns inga risker att dricka mjölk från djur som fått denna tillsats, säger Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket.
   
   Inlägg på Twitter/X 2 december.
   
   Twitterprofilen PeterSweden skriver att man matar kor med giftiga kemikalier och att dessa är ”väldigt skadliga för hanarnas reproduktionssystem hos råttor”. – I Efsas yttrande står att vid användning av tillsatsen i den mängd som är godkänd att tillsätta i foder påverkas inte fertiliteten, säger Rebecca Wärnbring.
   
   Våra faktagranskarkollegor på Logically facts har även undersökt vad den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och det brittiska livsmedelsverket FSA har att säga om Bovaer. Inte heller dessa ser någon fara för reproduktion eller fertilitet.
   
   Bill Gates
   
   I konspirationstroende kretsar knyts frågor om mat ofta ihop med idéer om globala sammansvärjningar. Mångmiljardären Bill Gates tas upp i samband med Bovaer, bland annat i söndags av sajten Samnytt, tidigare Avpixlat.
   
   Från sajten Samnytt 1 december.
   
   Där påstås att Bill Gates skulle ha stöttat utvecklandet av Bovaer, något som företaget som tillverkar fodertillskottet dementerar. Gates har däremot bidragit till utvecklandet av en konkurrerande produkt till Bovaer.Samnytt har tagit sina uppgifter från den kanadensiska tidningen Farmers forum, som sedan dess har rättat felet. Det hade dock inte Samnytt gjort vid tiden för vår artikels publicering.
   
   Kommentar på Facebook 3 december.
   
   ”Klimatarbetet är nonsens”
   
   Påståendena har en begränsad spridning bland svenska sociala medier-användare. Mest lyfts frågan i konspiratoriska kretsar och i klimatskeptiska grupper.
   
   – Många av de kommentarer och frågor som vi får handlar om att klimatarbetet är nonsens från början och ur det perspektivet uppfattas det här som knäppt, säger Arlas presschef Max Wallenberg.
   
   Kommentar på Facebook 3 december.
   
   Han tycker att situationen är svår. Man har en lösning på ett problem som är verkligt och metoden är säker att använda, men det blir ändå turbulens i sociala medier.
   
   – Vi är helt trygga med att det här fodertillskottet är säkert och bra. Men det märks på många av de frågor som vi får att människor inte litar på myndigheternas rekommendationer. Det spelar ingen roll hur många fakta och studier man radar upp, det finns ändå en skepsis mot det här i vissa kretsar.
   
   Arla har liksom Bovaers tillverkare DSM-Firmenich gått ut med information för att bemöta påståendena som sprids.
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”

DESCRIPTION:
Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor.

CONTENT:
På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna.

Foto: Skärmdump/sociala medier

”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för.

Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter.

Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade.

Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com.

John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen.

Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan.

Kommentar på Facebook.

Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek.

Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna.

Recension på Facebook.

Så funkar det

Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska. 

Annons på Facebook.

Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den.

Kommentar på Facebook.

Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura.

Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto.

Foto: Skärmdump från betalningssidan.

Hot om inkasso

En av danskarna som blev lurad är John Egtved.

Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar.

– Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han.

Kommentar på Facebook.

Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”.

Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”.

– Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar.

Den danska sajten.

Koppling till Ungern

På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte.

Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka.

Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra.

Vem ligger bakom?

Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen.

Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen.

Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier. 

25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget.

Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft.

Vi har inte fått någon kommentar från honom.

Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år.

Kommentar på Facebook.

Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek.

Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han.

 38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier 

Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen.

Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor.

Råd till drabbade

Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet.

Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period.

Från Konsumentverkets sida.

Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket.

Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson.

Den finskspråkiga sajten.

Här är sajterna

Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com

Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com

Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com

Norge Helsevurdering.com

Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt!

Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk

Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

TITLE:
Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”

DESCRIPTION:
Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor.

CONTENT:
På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna.

Foto: Skärmdump/sociala medier

”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för.

Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter.

Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade.

Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com.

John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen.

Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan.

Kommentar på Facebook.

Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek.

Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna.

Recension på Facebook.

Så funkar det

Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska. 

Annons på Facebook.

Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den.

Kommentar på Facebook.

Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura.

Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto.

Foto: Skärmdump från betalningssidan.

Hot om inkasso

En av danskarna som blev lurad är John Egtved.

Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar.

– Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han.

Kommentar på Facebook.

Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”.

Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”.

– Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar.

Den danska sajten.

Koppling till Ungern

På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte.

Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka.

Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra.

Vem ligger bakom?

Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen.

Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen.

Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier. 

25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget.

Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft.

Vi har inte fått någon kommentar från honom.

Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år.

Kommentar på Facebook.

Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek.

Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han.

 38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier 

Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen.

Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor.

Råd till drabbade

Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet.

Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period.

Från Konsumentverkets sida.

Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket.

Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson.

Den finskspråkiga sajten.

Här är sajterna

Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com

Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com

Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com

Norge Helsevurdering.com

Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt!

Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk

Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Versions

1. 2024-11-29 12:26:22

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 1013b003413df1c070cb41bd7558707a7fe06c62
   Title:

   Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”
   Description:

   Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor.
   Content

   På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna.
   
   Foto: Skärmdump/sociala medier
   
   ”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för.
   
   Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter.
   
   Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade.
   
   Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com.
   
   John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen.
   
   Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek.
   
   Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna.
   
   Recension på Facebook.
   
   Så funkar det
   
   Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska.
   
   Annons på Facebook.
   
   Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura.
   
   Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto.
   
   Foto: Skärmdump från betalningssidan.
   
   Hot om inkasso
   
   En av danskarna som blev lurad är John Egtved.
   
   Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar.
   
   – Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”.
   
   Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”.
   
   – Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar.
   
   Den danska sajten.
   
   Koppling till Ungern
   
   På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte.
   
   Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka.
   
   Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra.
   
   Vem ligger bakom?
   
   Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen.
   
   Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen.
   
   Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier.
   
   25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget.
   
   Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft.
   
   Vi har inte fått någon kommentar från honom.
   
   Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek.
   
   Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han.
   
   38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier
   
   Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen.
   
   Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor.
   
   Råd till drabbade
   
   Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet.
   
   Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period.
   
   Från Konsumentverkets sida.
   
   Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket.
   
   Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson.
   
   Den finskspråkiga sajten.
   
   Här är sajterna
   
   Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com
   
   Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com
   
   Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com
   
   Norge Helsevurdering.com
   
   Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt!
   
   Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk
   
   Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
2. 2024-11-29 12:26:22

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: 3e7bb59e394a59c80a60de391aa9988a79419421
   Title:

   Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”
   Description:

   Företag lurar människor i Norden – skickar fakturor på 900 kronor.
   Content

   På Facebook har erbjudanden om snabba ”hälsoundersökningar” dykt upp under året. Vi har gått ihop med de andra nordiska ländernas faktagranskare för att undersöka bedragarna bakom sidorna.
   
   Foto: Skärmdump/sociala medier
   
   ”Kyss mig i röven.” Det är vad den 74-årige John Egtved från Jyderup på Västsjälland har att säga om den bluff han nyligen råkade ut för.
   
   Annonsen på Facebook lockade med en hälsobedömning som påstods kunna ge honom insikt om hans verkliga kroppsliga ålder, om han fyllde i uppgifter om sig själv och svarade på frågor om sin hälsa och sina vanor. Det bästa av allt var att det bara skulle ta två minuter.
   
   Men John Egtved fick aldrig någon hälsokontroll. I stället fick han en dyr räkning och hot om inkasso om han inte betalade.
   
   Från den svenskspråkiga sajten Halsaliv.com.
   
   John Egtved är inte den enda i Norden som tagit testet och därefter mottagit hot om inkasso.När de danska faktagranskarna Tjekdet upptäckte att bluffen inte var begränsad till Danmark så undersökte de om motsvarande bluffannonser kunde hittas i grannländerna. Detta ledde till ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk, Faktabaari och Källkritikbyrån – och den här granskningen.
   
   Konsumentverket i Sverige har fått in 369 rapporter sedan i somras. Inlägg på Facebook och omdömen på Trustpilot visar att ännu fler användare frågar om hjälp för att hantera situationen efter att ha gått i fällan.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Annonserna har cirkulerat på Facebook i flera månader, enligt en undersökning av Facebooks annonsbibliotek.
   
   Bedrägeriet har tidigare beskrivits i danska medier, och på svenska SVT, men vår granskning visar att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen stängde han snabbt ned alla hemsidorna.
   
   Recension på Facebook.
   
   Så funkar det
   
   Vår research visar att de så kallade “2-minuters hälsobedömningarna” finns på många olika sajter och på flera språk. Genom riktade annonser på Facebook lockas framför allt medelålders och äldre personer till särskilt uppsatta sajter som heter saker som Sundhedstjek.com eller Halsaliv.com. Vi har identifierat 14 aktiva sajter på sex olika språk – tre danska, fyra svenska, en norsk, två finska, två tyska och två franska.
   
   Annons på Facebook.
   
   Sajterna är uppbyggda på samma sätt men anpassade efter respektive land. När man påbörjar hälsobedömningen väljer man kön, ålder, vikt och längd. Innan man kan gå vidare måste användaren klicka i en ruta som med liten text där man informeras om att man godkänner villkoren.Där står det att tjänsten kostar en viss summa – exempelvis 669 kronor i Danmark, 79,99 euro i Finland eller 899 svenska kronor i Sverige. Texten är så liten att många användare missar den.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Efter att ha svarat på frågor om stress, fysisk aktivitet, mentalt hälsotillstånd, kost, rökning och alkohol samt sömn så får användaren ange sitt namn och sina kontaktuppgifter. Sedan får man en “personlig hälsobedömning” via e-post som innehåller generella texter om hälsa, sömn, kost och fysisk aktivitet. I samma e-post får man också en faktura.
   
   Om man betalar inom tio dagar får man en mindre “rabatt”. Fakturan innehåller en länk där det står “Betala nu”. Den leder till en utländsk betalsida där man anger sina kortuppgifter. Man får inget kvitto.
   
   Foto: Skärmdump från betalningssidan.
   
   Hot om inkasso
   
   En av danskarna som blev lurad är John Egtved.
   
   Han berättar att han såg annonsen på Facebook och tänkte att det kunde vara kul att se vad de skrev om hans hälsa. Han fyllde i sina uppgifter och fick veta att han skulle få ett svar inom 14 dagar.
   
   – Men jag granskade det hela lite närmare och skrev till dem att jag inte ville ha det ändå. Men det respekterade de inte, och så skickade de mig en räkning på 669 kronor som jag kunde få rabatt på om jag betalade snabbt, säger han.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Till en början betalade inte John Egtved fakturan, men när han några dagar senare mottog ett mejl med hot om inkasso, tog han fram sitt Mastercard och betalade eftersom han “inte ville hamna i inkasso för 600 kronor”.
   
   Han fick aldrig något kvitto på betalningen, så för att vara säker på att betalningen gått igenom skickade han ännu en betalning. Han fick inget kvitto då heller. Då ringde Egtved till Mastercard, som berättade att de hade stoppat betalningen eftersom det verkade “skumt”.
   
   – Dagen efter ringer Mastercard upp mig igen och säger att de har spärrat mitt kort eftersom de inte vet vilka av mina uppgifter företaget har fått tag på. De berättar också att betalningen går till Ungern, säger John Egtved, som alltså klarade sig undan utan att förlora några pengar.
   
   Den danska sajten.
   
   Koppling till Ungern
   
   På alla hemsidor anges företaget “Belard-Web Kft.” som ägare och leverantör av hälsobedömningarna. I Ungern finns ett företag som heter “Bellard-Web Kft.” – med två “l” i stället för ett. På sajterna anges företagets registreringsnummer, en slags ungersk motsvarighet till organisationsnummer, men ingen av de nummer som anges på sidorna stämmer överens med det nuvarande registreringsnumret för Bellard-Web Kft. Och “Belard-Web Kft.” med ett “l” existerar inte.
   
   Numren leder i stället till andra företag med olika ägare, där flera är under likvidation och vissa av numren är falska. I minst ett fall är företagets ägare död sedan flera år tillbaka.
   
   Beroende på om sajterna är på danska, svenska, norska eller finska anges olika registreringsnummer. I verkligheten är dessa olika varianter av Bellard-Web Kft:s tidigare registreringsnummer. Genom att ändra en siffra i registreringsnumret har bedragarna sett till att man leds till andra företag som inte har något med sajterna att göra.
   
   Vem ligger bakom?
   
   Bellard-Web Kft. är uppenbarligen företaget bakom bedrägeriet. I ungerska företagsregister står en 25-årig ungersk man listad som chef för Bellard-Web Kft. Han tog över företaget 2024 och är kopplad till samma adress som företaget har som huvudkontor. Adressen ligger i utkanten av en liten stad nära Ungerns huvudstad Budapest, och på sociala medier hittar vi flera videor och bilder som visar 25-åringen på och omkring adressen.
   
   Vi hittar också bilder av mannen med skjutvapen.
   
   Foto av Bellard-Web Kft:s nuvarande ägare från sociala medier.
   
   25-åringen tog över Bellard-Web Kft. den 4 juli 2024. Trots att mannen nu står som ägare kan vi se att Facebook-annonser för hälsobedömningar, som matchar de nuvarande annonserna, började cirkulera redan i januari – alltså innan han tog över företaget.
   
   Annonserna i januari leder till en nu nedstängd hemsida och var aktiva endast i två dagar, från den 18 till 19 januari. De verkar ha varit ett test. Vi känner inte till 25-åringens exakta roll i bedrägeriet. Han kan ha blivit gjord till målvakt för Bellard-Web Kft.
   
   Vi har inte fått någon kommentar från honom.
   
   Fram till 4 juli var företaget skrivet på en annan ungersk man i sena 30-årsåldern. Han och en släkting har drivit företaget Bellardtech Kft., som tidigare haft samma adress som Bellard-Web Kft. Dessutom har 38-åringens telefonnummer varit kopplat till Bellard-Web Kft. i flera år.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Men det mest betydelsefulla är att den här mannen är den person som har betalat för flera av Facebook-annonserna så sent som i november – annonser som leder offren till bland annat danska sajten Sundhedstjek.com. Detta framgår av en granskning av Facebooks annonsbibliotek.
   
   Vi har också hittat flera Linkedin-profiler där både 38-åringens och släktingens namn är kopplade till Bellard-Web Kft. På sociala medier använder mannen ett annat namn, men bilder och relationer avslöjar att det är han.
   
   38-åringen är kopplad till Bellard-Web Kft. och kan knytas till sajterna som erbjuder hälsobedömningar. Foto: Skärmbild från sociala medier
   
   Vi försöker ringa mannen, men han svarar inte. Därför kontaktade vi honom på sociala medier och kunde se att han mottagit och läst vårt meddelande. Dagen efter vår förfrågan stängdes plötsligt alla sajterna på samtliga språk ner. Syftet med nedstängningen är oklart och nu är sajterna aktiva igen.
   
   Vi har frågat 38-åringen om han vill kommentera sin koppling till Bellard-Web Kft. och sajterna som erbjuder hälsobedömningar, samt varför sidorna tillfälligt togs ner direkt efter vår kontakt. Han har inte svarat på våra frågor.
   
   Råd till drabbade
   
   Konsument Europa rekommenderar att man inte betalar om man blivit lurad av dessa sajter.– I stället ska du bestrida kravet skriftligen och ta en skärmdump som bevis på att du gjort det, säger Lars Arent, direktör vid Konsument Europa, till Tjekdet.
   
   Svenska Konsumentverket har fått in klagomål och anmälningar om sajterna sedan i juli.21 november gick man ut med en varning om sajterna. Då hade sammanlagt 369 anmälningar inkommit till Konsumentverket om de två sajterna Halsobedomning och Bedomahalsa. Nära 500 har också hört av sig till Konsumentverkets vägledningstjänst och Konsument Europa under samma period.
   
   Från Konsumentverkets sida.
   
   Kraven och hoten om inkasso har kommit nästan med en gång i de här fallen.– Generellt finns det avtalsfrihet kring betalningsvillkor i Sverige. Många är vana vid att man har 30 dagars betalningstid på en faktura, men det här kan man avtala fritt. Man kan ha betaltid på en dag, säger Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket.
   
   Villkoren och priset står på sajterna, men många av de som klagar säger att de inte uppfattat detta.– Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta. Då tar man hänsyn till saker som typsnitt och textfärg jämfört med färg på bakgrunden till exempel. Det är ett delat ansvar, företagen är skyldiga att vara tydliga och konsument att vara någorlunda uppmärksam, säger Jonsson till Källkritikbyrån.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.– Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Det har hittills inte skett i något av fallen med ”hälsokontrollerna”, säger Henric Jonsson.
   
   Den finskspråkiga sajten.
   
   Här är sajterna
   
   Sverige Bedomahalsa.com Halsoutvardering.com Halsobedomnings.com Halsaliv.com
   
   Danmark Sundhedstjek.com Sundhedsttjek.com Sundhedsassessor.com
   
   Finland Terveysarvios.com Terveysarviointi.com
   
   Norge Helsevurdering.com
   
   Den här granskningen är ett samarbete genom Nordis, Nordic observatory for digital media and information disorder, ett samarbetsprojekt mellan faktagranskare och forskare i de nordiska länderna. Här hittar du artikeln på engelska på Nordis sajt!
   
   Jonas Bjørnager Fabienke jbf@tjekdet.dk
   
   Kalle Thue Gregersen ktg@tjekdet.dkÅsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Changes

TITLE:
Bluffsida lockar med ”lyxig familjeresa” till Lappland

DESCRIPTION:
Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna.

CONTENT:
En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare.

Inlägg på bluffsida på Facebook.

Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november:

Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november

På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook.

Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag.

I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien.

I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra.

Omdöme på bluffsidan.

Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan:

Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook

En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet

Kolla upp sidan - steg för steg

o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder.

Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.

LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter"

Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Bluffsida lockar med ”lyxig familjeresa” till Lappland

DESCRIPTION:
Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna.

CONTENT:
En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare.

Inlägg på bluffsida på Facebook.

Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november:

Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november

På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook.

Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag.

I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien.

I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra.

Omdöme på bluffsidan.

Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan:

Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook

En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet

Kolla upp sidan - steg för steg

o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder.

Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.

LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter"

Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-11-29 00:19:00

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: af2cab8e630de09ad811fd6a7f8ba1f4b8463494
   Title:

   Bluffsida lockar med ”lyxig familjeresa” till Lappland
   Description:

   Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna.
   Content

   En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare.
   
   Inlägg på bluffsida på Facebook.
   
   Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november:
   
   Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november
   
   På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook.
   
   Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag.
   
   I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien.
   
   I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra.
   
   Omdöme på bluffsidan.
   
   Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan:
   
   Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook
   
   En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet
   
   Kolla upp sidan - steg för steg
   
   o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder.
   
   Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
   
   LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter"
   
   Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-11-29 00:19:00

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 4157e060c5cfaff1ffebb61f542a345af89dba98
   Title:

   Bluffsida lockar med ”lyxig familjeresa” till Lappland
   Description:

   Nej, du kommer inte att vinna en resa - allt du gör är att hjälpa bedragarna.
   Content

   En vanlig sorts blufftävling sprids just nu av tusentals svenska Facebook-användare.
   
   Inlägg på bluffsida på Facebook.
   
   Facebook-sidan Resa till Lappland ser ut att lotta ut en ”lyxig familjeresa” till Lappland. Så här skrev sidan 27 november:
   
   Vi har bestämt oss för att erbjuda en 6-nätters lyxig familjeresa till Lappland för 2 personer och upp till 6 barn. Du har 3 år på dig att använda resan. Allt du behöver göra är att skriva @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till knappen "Registrera dig" på vår fanpage och följ stegen. Vinnaren tillkännages den 4 december kl. 20.00.Inlägg på bluffsida på Facebook 27 november
   
   På en vecka har inlägget fått nära 20 000 interaktioner på Facebook.
   
   Facebook-sidan påstår sig vara ett reseföretag men är i själva verket en idogt återkommande bluff. Sidan är skapad samma dag som tävlingen utlystes och det finns inga kontaktuppgifter eller tecken på att det skulle röra sig om ett verkligt företag.
   
   I Facebooks annonsbibliotek kan man se att sidan även köpt annonsplats för samma ”tävling”. Reklamen är betald av ett anonymt företag i Spanien.
   
   I omdömena och i kommentarsfältet kan man se att människor försöker varna andra.
   
   Omdöme på bluffsidan.
   
   Facebook-sidan uppmanar människor att registrera sig och sprida inlägget. Så här skriver sidan:
   
   Kom ihåg att för att delta måste du kommentera @ i kommentarerna och klicka på "markera som höjdpunkt" och sedan gå till "Registrera dig" -knappen på vår fansida och följ stegen.Kommentar från bluffsida på Facebook
   
   En lång rad liknande bluffar har spridits på plattformen under årens lopp. Det som lockas med är allt från Marshall-högtalare till Iphones. Målet för bedragarna är att få din hjälp med att sprida deras bluffinlägg - och att få dig att ge ifrån dig personuppgifter, vilka sedan säljs vidare. Läs mer om det här:? Så hamnar du i handeln med personuppgifter på nätet
   
   Kolla upp sidan - steg för steg
   
   o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder.
   
   Så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
   
   LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter"
   
   Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Guide: Så undviker du att luras av blufferbjudanden

DESCRIPTION:
Just nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor.

CONTENT:
Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken.

Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson

Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället.

Exempel på blufferbjudande på Facebook.

Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon.

Kända varumärken

Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas:

Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024 

Så här gör du

o  Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?

o  Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.

o  Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten.

o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades.

I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.

o  Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.

I sociala medier: Kolla upp sidan

Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor.

Photoshoppade skyltar. 

o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o  Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare

Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga.

Bluffannons på Facebook.

Okända varumärken

Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar.

Bluffkommentar på Facebook.

Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser:

Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024 

Dropshipping

Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder.

En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier.

Annons från i höstas.

Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier.

Vad kan du som gått i fällan göra?

Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor. 

Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa.

Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips:

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.

LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv

Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så undviker du att luras av blufferbjudanden

DESCRIPTION:
Just nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor.

CONTENT:
Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken.

Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson

Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället.

Exempel på blufferbjudande på Facebook.

Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon.

Kända varumärken

Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas:

Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024 

Så här gör du

o  Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?

o  Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.

o  Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten.

o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades.

I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.

o  Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.

I sociala medier: Kolla upp sidan

Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor.

Photoshoppade skyltar. 

o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o  Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare

Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga.

Bluffannons på Facebook.

Okända varumärken

Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar.

Bluffkommentar på Facebook.

Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser:

Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024 

Dropshipping

Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder.

En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier.

Annons från i höstas.

Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier.

Vad kan du som gått i fällan göra?

Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor. 

Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa.

Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips:

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.

LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv

Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-11-27 09:14:14

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: a2bf3b0efb90cdf6742037ba36a025be777245dc
   Title:

   Guide: Så undviker du att luras av blufferbjudanden
   Description:

   Just nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor.
   Content

   Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson
   
   Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället.
   
   Exempel på blufferbjudande på Facebook.
   
   Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon.
   
   Kända varumärken
   
   Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas:
   
   Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024
   
   Så här gör du
   
   o  Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?
   
   o  Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.
   
   o  Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten.
   
   o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades.
   
   I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.
   
   o  Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.
   
   I sociala medier: Kolla upp sidan
   
   Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor.
   
   Photoshoppade skyltar.
   
   o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o  Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga.
   
   Bluffannons på Facebook.
   
   Okända varumärken
   
   Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar.
   
   Bluffkommentar på Facebook.
   
   Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser:
   
   Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024
   
   Dropshipping
   
   Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder.
   
   En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier.
   
   Annons från i höstas.
   
   Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier.
   
   Vad kan du som gått i fällan göra?
   
   Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor.
   
   Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa.
   
   Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips:
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
   
   LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv
   
   Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-11-27 09:14:14

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 47edd897425ccf5bbe006bb289c89844401f8894
   Title:

   Guide: Så undviker du att luras av blufferbjudanden
   Description:

   Just nu ökar bedragarnas aktivitet - så här undersöker du fejkbutikers sidor.
   Content

   Just nu pågår reahögtiden Black week och många försöker fynda. Samtidigt ökar bedragarna sin aktivitet. Så här gör du för att genomskåda blufförsöken.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Åsa Larsson
   
   Till att börja med, det är inte bråttom. Bedragare försöker stressa dig med budskap om att en vara kommer att ta slut eller du går miste om pengar om du inte skyndsamt fyller i uppgifter eller betalar någon liten avgift. Gå inte på det, utan handla noggrant och genomtänkt i stället.
   
   Exempel på blufferbjudande på Facebook.
   
   Lämna inte ifrån dig personuppgifter om du inte är säker på att du är på rätt ställe. Du kan alltid ta en paus innan du genomför köpet, undersöka säljaren och ta hjälp av någon.
   
   Kända varumärken
   
   Även när du tror att du gått in på ett känt varumärkes sajt är det läge att se upp - många bedragare gör kopior av kända märken. Undersök sajten, som vi gjorde i exempelvis fallet med en falsk Odd Molly-sida tidigare i höstas:
   
   Klädföretaget Odd Molly har gått i konkurs - och det passar bedragare på att utnyttja. De har satt upp en sajt med nästan samma adress som den verkliga Odd Molly-sajten och sprider nu rea-annonser med upp till 90 procents konkursrabatt. https://t.co/jdZAPF1ai7-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) October 24, 2024
   
   Så här gör du
   
   o  Titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?
   
   o  Gå ut från sajten du kommit till och sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.
   
   o  Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det ett korrekt språk? Finns det kontaktuppgifter? Stora företag har inte bara en gmail-adress. Men kom ihåg att bedragare kan kopiera uppgifter från den riktiga sajten.
   
   o Gör en whois-sökning. Googla på whois och välj en tjänst. Då får du se exempelvis när sajten skapades.
   
   I Odd Molly-fallet hade den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerats 16 oktober i år, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.
   
   o  Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.
   
   I sociala medier: Kolla upp sidan
   
   Det är också vanligt att det startas Facebook-sidor med samma namn som olika kända varumärken eller som lockar med värdefulla priser. Tidigare i år lockade exempelvis olika Facebook-sidor med Marshall-högtalare för enbart 20 kronor.
   
   Photoshoppade skyltar.
   
   o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag? Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det på nätet.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Här kan du också kolla vilka annonser sidan har kört. Under Sidtransparens-fliken hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Där kan du söka på formuleringar i en sökruta. Välj Sverige och alla annonser.o  Undersök bilder - så här gör du det:? Stora verktygslådan för viralgranskare
   
   Från till exempel annonser på Facebook eller Instagram kan det se ut som att du är på väg till en riktig sajt, men när du väl klickat så står det något annat i webbläsarfönstret. Var uppmärksam.Följ inte länkar från annonser i sociala medier eller som du får i mejl och sms. Om du är intresserad av ett erbjudande så öppna webbläsaren och gå på egen hand till företagets sajt. Om du inte hittar erbjudandet där är det en varningsflagga.
   
   Bluffannons på Facebook.
   
   Okända varumärken
   
   Om du inte känner till företaget så kolla upp det. Läs omdömen på sajter som Trustpilot eller läs recensionerna i sociala medier. Notera att bedragare ofta lägger in fejkade kommentarer när de bygger upp sajterna. När du försöker klicka på en profil så kommer du att märka att de inte leder till någon plattform utan bara är bilder.Även i sociala medier så använder bedragare kapade eller påhittade konton för att peppa för sina bluffar.
   
   Bluffkommentar på Facebook.
   
   Det är vanligt att bedragare använder AI för att skapa bluffannonser. Bland annat lockar man med skvaller och chockande bilder på kändisar. Här kan du läsa mer om det och hur du ser igenom den sortens bluffannonser:
   
   Skidskyttestjärnan Stina Nilsson blåslagen, Bianca Ingrosso häpen och en AI-version av Helena Bergström som pratar om AI-trading - AI-drivna bluffar sprider sig över Facebook. Så här använder du plattformens annonsbibliotek för att undersöka annonsörerna. https://t.co/3TkabEu6zE-- Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) January 26, 2024
   
   Dropshipping
   
   Vi vill också varna för dropshipping-företag, en typ av näthandel som blivit allt vanligare där företagare i Europa skapar annonser i sociala medier och skickar efter varorna från Kina. Det är svårt att få rätt vid tvister och det har dykt upp allt fler klagomål från missnöjda kunder.
   
   En del av de företagare som ägnar sig åt dropshipping luras på olika sätt. En del påstår sig vara lokala affärsverksamheter, exempelvis "älskade familjeföretag" som tvingas lägga ner sin verksamhet och därför har rea. I själva verket rör det sig om en falsk beskrivning. Liknande falska säljtexter återkommer regelbundet i sociala medier.
   
   Annons från i höstas.
   
   Det finns ett stort antal sätt som bedragare försöker nå fram till oss i sociala medier - här hittar du Källkritikbyråns stora lista på de olika sorterna av bedrägerier.
   
   Vad kan du som gått i fällan göra?
   
   Om du har gått på ett bedrägeri så är det viktigt att du tar kontakt med din bank och bestrider fakturor.
   
   Det finns lokal hjälp att få via kommunernas konsumentvägledning. Där kan du boka tid och få hjälp där du bor. Du kan även vända dig till Konsumentverket för rådgivning eller, om det gäller ett företag i EU, Norge, Island eller Storbritannien, så finns Konsument Europa.
   
   Här hittar du hjälp på Konsumentverkets sida Hallå konsument.Och slutligen, här är ett par av våra allmänna tips:
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig. De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
   
   LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv
   
   Här hittar du fler guider om hur du söker på nätet.
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin

DESCRIPTION:
Falska påståenden om autism och bieffekter.

CONTENT:
Donald Trump nominerar vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy Jr till hälsominister i USA - vi granskar Kennedys falska påståenden om vaccin. 

 Foto: Skärmdump/Twitter/X/Children’s health defense 

Robert F. Kennedy Jr är brorson till USA:s mördade president John F Kennedy. Han startade som miljöjurist och har de senaste decennierna kommit in i allt mer på vaccinmotstånd och konspirationsteorier.Vi går igenom hans påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism.

Autism

Påståendet har sin grund i en felaktig och tillbakadragen artikel från 1998 av den brittiska läkaren och numera aktivisten Andrew Wakefield.

Foto: Skärmdump/The Lancet

”Det har genomförts stora studier i flera olika länder och även WHO har utrett om det kan finnas någon koppling mellan vaccination mot mässling och utvecklingen av autism. Inte i någon studie har man hittat något sådant samband”, skriver Folkhälsomyndighetens utredare i ett mejl till Källkritikbyrån.Myten har spridits i vaccinmotståndarkretsar i åratal.”Grunden till oron bland föräldrar är antagligen att vaccination mot mässling ges vid en ålder då symtom på autism börjar märkas, och att man då gör en koppling mellan vaccinationen och sjukdomen eftersom de sammanfaller i tid. Det finns däremot ingen biologisk förklaring till en sådan koppling, och några samband har som sagt inte heller kunnat visas trots stora studier.”

Kvicksilver och aluminium

Robert F. Kennedy publicerade en artikel 2005 där han hävdade en koppling mellan kvicksilverföreningen tiomersal (på engelska thimerosal) och neurologiska störningar.

Foto: Skärmdump/Salon/Rolling stone

Artikeln, som sampublicerades i magasinet Rolling stone och nätpublikationen Salon, fick omedelbart kritik för sina felaktigheter. Tidningarna lade i omgångar till rättelser och drog efter ett par år helt in artikeln. - Jag beklagar att vi inte agerade snabbare i denna fråga, när bevis fortsatte att dyka upp som motbevisade kopplingen mellan vacciner och autism, sade Joan Walsh, tidigare chefredaktör för Salon.

Inlägg på Facebook 2023.

- Det finns omfattande studier av tiomersal i vaccin och autism och ingen koppling har påvisats. Samma sak gäller aluminiumhydroxid, säger vaccinforskaren Matti Sällberg på Karolinska institutet till Källkritikbyrån.Kennedy gick nämligen vidare till aluminiumsalter, ett annat hjälpämne i vacciner, eftersom tiomersal aktivt fasats ut i USA.Så här skriver Läkemedelsverket på sin fråga-svar-del om vacciner:

De vacciner som används i det svenska barnvaccinationsprogrammet är fria från kvicksilverinnehållande konserveringsmedel sedan 1992-93. Tidigare användning av kvicksilverföreningar i vaccinerna hade inga påvisbara negativa effekter, men allmänna miljöhänsyn har lett till att kvicksilverhaltiga konserveringsmedel tagits bort ur vaccinerna.Från Läkemedelverkets sajt

Aluminium har använts i över 70 år i vacciner, enligt Folkhälsomyndigheten.”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skriver myndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån.

Children’s health defense

Kennedy leder organisationen Children’s health defense, uppmärksammad i Sverige när den svenska riksdagsledamoten Elsa Widding lämnade Sverigedemokraterna efter att ha besökt en av organisationens konferenser.

Reklam för konferensen som Elsa Widding deltog i 2023.

Organisationen Children’s Health Defense sprider olika typer av felaktig information om bland annat barnvaccinationer mot mässling, påssjuka och röda hund, säger Sibylle Herzig van Wees, samhällsvetare och docent vid Karolinska institutet.- De använder så kallad ”vetenskaplig litteratur” (opublicerad och inte granskad med peer review, men publicerad i tidskrifter och ser därför ut som vetenskapliga artiklar) och antivaccinböcker skrivna av utbildade personer för att främja sina teorier. De använder också fallstudier och exempel på påstådda vaccinskador på ett mycket känslomässigt sätt, till exempel berättelser om plötsliga dödsfall bland barn som de hävdar beror på vaccin.

Från Children’s health defense sajt.

Sibylle Herzig van Wees forskar om tveksamhet inför vaccinering och har bland annat arbetat med ett projekt där hon spårade rykten om vacciner. - I Sverige fann vi faktiskt flera länkar och hänvisningar till denna organisation. I ett projekt i Etiopien fann vi också att människor använde denna källa för att fatta beslut om huruvida de skulle acceptera HPV-vaccinet eller inte.

It is hard to overstate what a terrible decision this is.RFK Jr has no medical training.He is a hardcore antivaccine and misinformation peddler.The last time he meddled in a state's medical affairs (Samoa), 83 children died of measles... https://t.co/sQ6NEEAwJ6— Alastair McAlpine, MD (@AlastairMcA30) November 14, 2024 

Mässlingsutbrottet på Samoa

2018 dog två spädbarn när vaccin tillreddes på fel sätt på Samoa-öarna i Stilla havet. Sköterskor blandade av misstag ut barnvaccin med ett muskelavslappnande medel i stället för vatten.Myndigheterna stoppade tillfälligt vaccineringen. Samtidigt överöste Robert F. Kennedy Jr och hans organisation Children’s health defense området med desinformation.Följden blev att vaccineringsnivån sjönk och året därpå insjuknade nära 6 000 människor mässlingen. 83 av dem dog, de flesta av dem små barn.

Från nyhetsbyrån AP.

Coronapandemin

Under coronapandemin blev Kennedy fullfjädrad konspirationsteoretiker, berättar Kent Werne, journalist och författare till böckerna "Allt är en konspiration" och "Konspirationsfeber".

- Han hävdade att pandemin var orkestrerad eller åtminstone kraftigt överdriven av de amerikanska myndigheterna och globalisterna, som han kallar dem för. Målet skulle ha varit att pådyvla världen ett vaccin som skulle ha förskräckliga konsekvenser och syfta till att ta kontroll över mänskligheten.

Exploiting of the tragedy of people who suffered, were humiliated, tortured & murdered by the totalitarian regime of Nazi Germany – including children like Anne Frank – in a debate about vaccines & limitations during global pandemic is a sad symptom of moral & intellectual decay.-- Auschwitz Memorial (@AuschwitzMuseum) January 23, 2022 

Kennedy spred bland annat falska påståenden om Bill Gates och mikrochip. - Han pratade flera gånger om att det här skulle bli ett sätt för Microsoft att kontrollera världen, säger Kent Werne.

Kennedy har även sagt att om han fick makt så skulle han stoppa USA:s hälsovårdsmyndighet NIH att studera infektionssjukdomar, som covid-19 och mässling. Han vill att man ska satsa på att stärka immunförsvaret i stället och på läkemedel som ivermektin.Parasitläkemedlet ivermektin har omfamnats som en mirakelkur av vaccinmotståndare, men har inte visat sig vara effektivt mot covid-19.

Kommentar på Facebook 2023.

I en NBC-intervju, när Kennedy fortfarande själv satsade på att bli president, så sade han att covidvaccinen dödat fler än de räddat. Det är ett falskt påstående som tagits upp gång på gång sedan pandemin.”Vaccinerna mot covid-19 hade en avgörande roll i att förhindra allvarliga sjukdomsfall och dödsfall, både under pandemins första år och under efterföljande säsonger fram till i dag”, skriver utredarna på Folkhälsomyndigheten.

Liknande påståenden är väl spridda och dök exempelvis upp i fjol när Nobelpriset i medicin gick till forskare bakom upptäckter inom mRNA-forskningen.

Det pågår en kampanj inför Nobeldagen från vaccinmotståndare som ogillar att medicinpriset gått till forskningsupptäckter som möjliggjorde effektiva mRNA-vaccin. Vi dyker ner i 17 miljoner döda-påståendet och hittar en självpublicerad analys med problem: https://t.co/Ey8N7nuJBX pic.twitter.com/V6aTXbtdMr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) December 8, 2023 

- Det finns väl verifierade data på hur många dödsfall vaccinerna har förhindrat (14-20 miljoner första vaccinationsåret enbart) och inget som talar för biologisk koppling med dödsfall och vaccin, sade Helena Hervius Askling, docent och överläkare i infektionssjukdomar, då.

Kommentar på Facebook 2023.

Det pågår fortsatt forskning om nyttan av vaccinering mot covid-19 och vi hörde av oss till en sådan forskare nu; Fredrik Nyberg, professor i registerepidemiologi vid Göteborgs universitet.

- Vi har visat i flera studier att nyttan av vaccinering för covid-19 är stark, och biverkningsriskerna är begränsade, med bland annat påtagligt skydd mot akut covid-19, postcovid och allvarlig hjärtsjukdom, säger han.

Från New York times 2021.

Påstår sig inte vara emot vaccin

"Jag har aldrig varit antivaxxare. Jag har aldrig sagt till allmänheten att undvika vaccinationer”, sade Robert F. Kennedy under en kongressutfrågning i juli 2023.Men det stämmer inte - det har han gjort flera gånger. Bland annat uppmanade Kennedy 2021 människor att gå emot det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC:s rekommendationer kring barnvaccination, skriver nyhetsbyrån AP."Om jag ser någon på en vandringsled som bär på en liten bebis så säger jag till honom, bäst att inte vaccinera dem”, sade Kennedy i en podcast.Kennedy och hans organisation Children’s health defense driver aktivt kampanjer och sprider falska påståenden om vacciner. - Robert F. Kennedy Jr är tillsammans med Andrew Wakefield de främsta vaccinmotståndarna i världen, konstaterar konspirationsexperten Kent Werne.

Inlägg på Facebook 14 november.

Oroar experter

Vad blir konsekvenserna av att Robert F. Kennedy Jr nu får makt och skulle kunna bli utsedd till USA:s hälsominister? Kent Werne påminner om att USA redan har en ”conspiracist-in-chief”.- Vi ska ju komma ihåg att mannen som precis vann valet, Donald Trump, själv är en fullfjädrad konspirationsteoretiker. Lika barn leka bäst. Men i vaccinfrågan så har Trump inte alls varit på Kennedys nivå tidigare. Han har visserligen uttryckt vaccinskepsis, men under pandemin så var han med och påskyndade vaccinframställningen och såg det som en stor triumf.

Hur Kennedys inflytande kommer att förändra saker kvarstår att se.- Konsekvensen kan ju bli att han sätter stopp för vaccinrekommendationer eller vaccin helt och hållet. Men jag har svårt att se ett totalförbud i USA, det tror jag inte att landet skulle klara av, det skulle bli en folkhälsokatastrof.

Kommentar på Facebook 13 november.

Forskaren Sibylle Herzig van Wees är väldigt orolig för att Kennedys organisation Children’s health defense ska vinna mark.- Med mer stöd så kommer organisationen sannolikt att växa. Det kan ha en skadlig effekt på vaccinförtroendet i världen. Jag är särskilt orolig för effekterna för MPR- och HPV-vaccinerna. Det finns mycket att jobba på när det gäller hur vi kommunicerar ut vetenskap, nu mer än någonsin. Oron är att många sjukdomar som vi nu slipper ska få ett uppsving. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att vaccin räddar mellan 3,5 och 5 miljoner liv årligen i världen.

Bland det första Robert F Kennedy Jr vill att Trump ska göra är att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA. Svenska experter är också skeptiska till att tillsätta fluorid i dricksvatten - så här säger de. https://t.co/uQSpNbn8W6 pic.twitter.com/u95iNSCMn1— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 13, 2024 

Robert F. Kennedy Jr har även sagt att fluorid ska tas bort från dricksvattnet i USA - Källkritikbyrån har tidigare i veckan gått igenom forskningsläget i den frågan. Här hittar du den artikeln!LÄS MER:? Elsa Widding byter fokus - sprider antivaccinpropaganda? Nobelprotest sprider falska påståenden om covidvaccin

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin

DESCRIPTION:
Falska påståenden om autism och bieffekter.

CONTENT:
Donald Trump nominerar vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy Jr till hälsominister i USA - vi granskar Kennedys falska påståenden om vaccin. 

 Foto: Skärmdump/Twitter/X/Children’s health defense 

Robert F. Kennedy Jr är brorson till USA:s mördade president John F Kennedy. Han startade som miljöjurist och har de senaste decennierna kommit in i allt mer på vaccinmotstånd och konspirationsteorier.Vi går igenom hans påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism.

Autism

Påståendet har sin grund i en felaktig och tillbakadragen artikel från 1998 av den brittiska läkaren och numera aktivisten Andrew Wakefield.

Foto: Skärmdump/The Lancet

”Det har genomförts stora studier i flera olika länder och även WHO har utrett om det kan finnas någon koppling mellan vaccination mot mässling och utvecklingen av autism. Inte i någon studie har man hittat något sådant samband”, skriver Folkhälsomyndighetens utredare i ett mejl till Källkritikbyrån.Myten har spridits i vaccinmotståndarkretsar i åratal.”Grunden till oron bland föräldrar är antagligen att vaccination mot mässling ges vid en ålder då symtom på autism börjar märkas, och att man då gör en koppling mellan vaccinationen och sjukdomen eftersom de sammanfaller i tid. Det finns däremot ingen biologisk förklaring till en sådan koppling, och några samband har som sagt inte heller kunnat visas trots stora studier.”

Kvicksilver och aluminium

Robert F. Kennedy publicerade en artikel 2005 där han hävdade en koppling mellan kvicksilverföreningen tiomersal (på engelska thimerosal) och neurologiska störningar.

Foto: Skärmdump/Salon/Rolling stone

Artikeln, som sampublicerades i magasinet Rolling stone och nätpublikationen Salon, fick omedelbart kritik för sina felaktigheter. Tidningarna lade i omgångar till rättelser och drog efter ett par år helt in artikeln. - Jag beklagar att vi inte agerade snabbare i denna fråga, när bevis fortsatte att dyka upp som motbevisade kopplingen mellan vacciner och autism, sade Joan Walsh, tidigare chefredaktör för Salon.

Inlägg på Facebook 2023.

- Det finns omfattande studier av tiomersal i vaccin och autism och ingen koppling har påvisats. Samma sak gäller aluminiumhydroxid, säger vaccinforskaren Matti Sällberg på Karolinska institutet till Källkritikbyrån.Kennedy gick nämligen vidare till aluminiumsalter, ett annat hjälpämne i vacciner, eftersom tiomersal aktivt fasats ut i USA.Så här skriver Läkemedelsverket på sin fråga-svar-del om vacciner:

De vacciner som används i det svenska barnvaccinationsprogrammet är fria från kvicksilverinnehållande konserveringsmedel sedan 1992-93. Tidigare användning av kvicksilverföreningar i vaccinerna hade inga påvisbara negativa effekter, men allmänna miljöhänsyn har lett till att kvicksilverhaltiga konserveringsmedel tagits bort ur vaccinerna.Från Läkemedelverkets sajt

Aluminium har använts i över 70 år i vacciner, enligt Folkhälsomyndigheten.”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skriver myndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån.

Children’s health defense

Kennedy leder organisationen Children’s health defense, uppmärksammad i Sverige när den svenska riksdagsledamoten Elsa Widding lämnade Sverigedemokraterna efter att ha besökt en av organisationens konferenser.

Reklam för konferensen som Elsa Widding deltog i 2023.

Organisationen Children’s Health Defense sprider olika typer av felaktig information om bland annat barnvaccinationer mot mässling, påssjuka och röda hund, säger Sibylle Herzig van Wees, samhällsvetare och docent vid Karolinska institutet.- De använder så kallad ”vetenskaplig litteratur” (opublicerad och inte granskad med peer review, men publicerad i tidskrifter och ser därför ut som vetenskapliga artiklar) och antivaccinböcker skrivna av utbildade personer för att främja sina teorier. De använder också fallstudier och exempel på påstådda vaccinskador på ett mycket känslomässigt sätt, till exempel berättelser om plötsliga dödsfall bland barn som de hävdar beror på vaccin.

Från Children’s health defense sajt.

Sibylle Herzig van Wees forskar om tveksamhet inför vaccinering och har bland annat arbetat med ett projekt där hon spårade rykten om vacciner. - I Sverige fann vi faktiskt flera länkar och hänvisningar till denna organisation. I ett projekt i Etiopien fann vi också att människor använde denna källa för att fatta beslut om huruvida de skulle acceptera HPV-vaccinet eller inte.

It is hard to overstate what a terrible decision this is.RFK Jr has no medical training.He is a hardcore antivaccine and misinformation peddler.The last time he meddled in a state's medical affairs (Samoa), 83 children died of measles... https://t.co/sQ6NEEAwJ6— Alastair McAlpine, MD (@AlastairMcA30) November 14, 2024 

Mässlingsutbrottet på Samoa

2018 dog två spädbarn när vaccin tillreddes på fel sätt på Samoa-öarna i Stilla havet. Sköterskor blandade av misstag ut barnvaccin med ett muskelavslappnande medel i stället för vatten.Myndigheterna stoppade tillfälligt vaccineringen. Samtidigt överöste Robert F. Kennedy Jr och hans organisation Children’s health defense området med desinformation.Följden blev att vaccineringsnivån sjönk och året därpå insjuknade nära 6 000 människor mässlingen. 83 av dem dog, de flesta av dem små barn.

Från nyhetsbyrån AP.

Coronapandemin

Under coronapandemin blev Kennedy fullfjädrad konspirationsteoretiker, berättar Kent Werne, journalist och författare till böckerna "Allt är en konspiration" och "Konspirationsfeber".

- Han hävdade att pandemin var orkestrerad eller åtminstone kraftigt överdriven av de amerikanska myndigheterna och globalisterna, som han kallar dem för. Målet skulle ha varit att pådyvla världen ett vaccin som skulle ha förskräckliga konsekvenser och syfta till att ta kontroll över mänskligheten.

Exploiting of the tragedy of people who suffered, were humiliated, tortured & murdered by the totalitarian regime of Nazi Germany – including children like Anne Frank – in a debate about vaccines & limitations during global pandemic is a sad symptom of moral & intellectual decay.-- Auschwitz Memorial (@AuschwitzMuseum) January 23, 2022 

Kennedy spred bland annat falska påståenden om Bill Gates och mikrochip. - Han pratade flera gånger om att det här skulle bli ett sätt för Microsoft att kontrollera världen, säger Kent Werne.

Kennedy har även sagt att om han fick makt så skulle han stoppa USA:s hälsovårdsmyndighet NIH att studera infektionssjukdomar, som covid-19 och mässling. Han vill att man ska satsa på att stärka immunförsvaret i stället och på läkemedel som ivermektin.Parasitläkemedlet ivermektin har omfamnats som en mirakelkur av vaccinmotståndare, men har inte visat sig vara effektivt mot covid-19.

Kommentar på Facebook 2023.

I en NBC-intervju, när Kennedy fortfarande själv satsade på att bli president, så sade han att covidvaccinen dödat fler än de räddat. Det är ett falskt påstående som tagits upp gång på gång sedan pandemin.”Vaccinerna mot covid-19 hade en avgörande roll i att förhindra allvarliga sjukdomsfall och dödsfall, både under pandemins första år och under efterföljande säsonger fram till i dag”, skriver utredarna på Folkhälsomyndigheten.

Liknande påståenden är väl spridda och dök exempelvis upp i fjol när Nobelpriset i medicin gick till forskare bakom upptäckter inom mRNA-forskningen.

Det pågår en kampanj inför Nobeldagen från vaccinmotståndare som ogillar att medicinpriset gått till forskningsupptäckter som möjliggjorde effektiva mRNA-vaccin. Vi dyker ner i 17 miljoner döda-påståendet och hittar en självpublicerad analys med problem: https://t.co/Ey8N7nuJBX pic.twitter.com/V6aTXbtdMr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) December 8, 2023 

- Det finns väl verifierade data på hur många dödsfall vaccinerna har förhindrat (14-20 miljoner första vaccinationsåret enbart) och inget som talar för biologisk koppling med dödsfall och vaccin, sade Helena Hervius Askling, docent och överläkare i infektionssjukdomar, då.

Kommentar på Facebook 2023.

Det pågår fortsatt forskning om nyttan av vaccinering mot covid-19 och vi hörde av oss till en sådan forskare nu; Fredrik Nyberg, professor i registerepidemiologi vid Göteborgs universitet.

- Vi har visat i flera studier att nyttan av vaccinering för covid-19 är stark, och biverkningsriskerna är begränsade, med bland annat påtagligt skydd mot akut covid-19, postcovid och allvarlig hjärtsjukdom, säger han.

Från New York times 2021.

Påstår sig inte vara emot vaccin

"Jag har aldrig varit antivaxxare. Jag har aldrig sagt till allmänheten att undvika vaccinationer”, sade Robert F. Kennedy under en kongressutfrågning i juli 2023.Men det stämmer inte - det har han gjort flera gånger. Bland annat uppmanade Kennedy 2021 människor att gå emot det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC:s rekommendationer kring barnvaccination, skriver nyhetsbyrån AP."Om jag ser någon på en vandringsled som bär på en liten bebis så säger jag till honom, bäst att inte vaccinera dem”, sade Kennedy i en podcast.Kennedy och hans organisation Children’s health defense driver aktivt kampanjer och sprider falska påståenden om vacciner. - Robert F. Kennedy Jr är tillsammans med Andrew Wakefield de främsta vaccinmotståndarna i världen, konstaterar konspirationsexperten Kent Werne.

Inlägg på Facebook 14 november.

Oroar experter

Vad blir konsekvenserna av att Robert F. Kennedy Jr nu får makt och skulle kunna bli utsedd till USA:s hälsominister? Kent Werne påminner om att USA redan har en ”conspiracist-in-chief”.- Vi ska ju komma ihåg att mannen som precis vann valet, Donald Trump, själv är en fullfjädrad konspirationsteoretiker. Lika barn leka bäst. Men i vaccinfrågan så har Trump inte alls varit på Kennedys nivå tidigare. Han har visserligen uttryckt vaccinskepsis, men under pandemin så var han med och påskyndade vaccinframställningen och såg det som en stor triumf.

Hur Kennedys inflytande kommer att förändra saker kvarstår att se.- Konsekvensen kan ju bli att han sätter stopp för vaccinrekommendationer eller vaccin helt och hållet. Men jag har svårt att se ett totalförbud i USA, det tror jag inte att landet skulle klara av, det skulle bli en folkhälsokatastrof.

Kommentar på Facebook 13 november.

Forskaren Sibylle Herzig van Wees är väldigt orolig för att Kennedys organisation Children’s health defense ska vinna mark.- Med mer stöd så kommer organisationen sannolikt att växa. Det kan ha en skadlig effekt på vaccinförtroendet i världen. Jag är särskilt orolig för effekterna för MPR- och HPV-vaccinerna. Det finns mycket att jobba på när det gäller hur vi kommunicerar ut vetenskap, nu mer än någonsin. Oron är att många sjukdomar som vi nu slipper ska få ett uppsving. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att vaccin räddar mellan 3,5 och 5 miljoner liv årligen i världen.

Bland det första Robert F Kennedy Jr vill att Trump ska göra är att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA. Svenska experter är också skeptiska till att tillsätta fluorid i dricksvatten - så här säger de. https://t.co/uQSpNbn8W6 pic.twitter.com/u95iNSCMn1— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 13, 2024 

Robert F. Kennedy Jr har även sagt att fluorid ska tas bort från dricksvattnet i USA - Källkritikbyrån har tidigare i veckan gått igenom forskningsläget i den frågan. Här hittar du den artikeln!LÄS MER:? Elsa Widding byter fokus - sprider antivaccinpropaganda? Nobelprotest sprider falska påståenden om covidvaccin

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2024-11-15 13:06:48

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: a367d2dabf636aff1f9d84480d76b290aeef4b57
   Title:

   Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin
   Description:

   Falska påståenden om autism och bieffekter.
   Content

   Donald Trump nominerar vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy Jr till hälsominister i USA - vi granskar Kennedys falska påståenden om vaccin.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Children’s health defense
   
   Robert F. Kennedy Jr är brorson till USA:s mördade president John F Kennedy. Han startade som miljöjurist och har de senaste decennierna kommit in i allt mer på vaccinmotstånd och konspirationsteorier.Vi går igenom hans påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism.
   
   Autism
   
   Påståendet har sin grund i en felaktig och tillbakadragen artikel från 1998 av den brittiska läkaren och numera aktivisten Andrew Wakefield.
   
   Foto: Skärmdump/The Lancet
   
   ”Det har genomförts stora studier i flera olika länder och även WHO har utrett om det kan finnas någon koppling mellan vaccination mot mässling och utvecklingen av autism. Inte i någon studie har man hittat något sådant samband”, skriver Folkhälsomyndighetens utredare i ett mejl till Källkritikbyrån.Myten har spridits i vaccinmotståndarkretsar i åratal.”Grunden till oron bland föräldrar är antagligen att vaccination mot mässling ges vid en ålder då symtom på autism börjar märkas, och att man då gör en koppling mellan vaccinationen och sjukdomen eftersom de sammanfaller i tid. Det finns däremot ingen biologisk förklaring till en sådan koppling, och några samband har som sagt inte heller kunnat visas trots stora studier.”
   
   Kvicksilver och aluminium
   
   Robert F. Kennedy publicerade en artikel 2005 där han hävdade en koppling mellan kvicksilverföreningen tiomersal (på engelska thimerosal) och neurologiska störningar.
   
   Foto: Skärmdump/Salon/Rolling stone
   
   Artikeln, som sampublicerades i magasinet Rolling stone och nätpublikationen Salon, fick omedelbart kritik för sina felaktigheter. Tidningarna lade i omgångar till rättelser och drog efter ett par år helt in artikeln. - Jag beklagar att vi inte agerade snabbare i denna fråga, när bevis fortsatte att dyka upp som motbevisade kopplingen mellan vacciner och autism, sade Joan Walsh, tidigare chefredaktör för Salon.
   
   Inlägg på Facebook 2023.
   
   - Det finns omfattande studier av tiomersal i vaccin och autism och ingen koppling har påvisats. Samma sak gäller aluminiumhydroxid, säger vaccinforskaren Matti Sällberg på Karolinska institutet till Källkritikbyrån.Kennedy gick nämligen vidare till aluminiumsalter, ett annat hjälpämne i vacciner, eftersom tiomersal aktivt fasats ut i USA.Så här skriver Läkemedelsverket på sin fråga-svar-del om vacciner:
   
   De vacciner som används i det svenska barnvaccinationsprogrammet är fria från kvicksilverinnehållande konserveringsmedel sedan 1992-93. Tidigare användning av kvicksilverföreningar i vaccinerna hade inga påvisbara negativa effekter, men allmänna miljöhänsyn har lett till att kvicksilverhaltiga konserveringsmedel tagits bort ur vaccinerna.Från Läkemedelverkets sajt
   
   Aluminium har använts i över 70 år i vacciner, enligt Folkhälsomyndigheten.”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skriver myndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån.
   
   Children’s health defense
   
   Kennedy leder organisationen Children’s health defense, uppmärksammad i Sverige när den svenska riksdagsledamoten Elsa Widding lämnade Sverigedemokraterna efter att ha besökt en av organisationens konferenser.
   
   Reklam för konferensen som Elsa Widding deltog i 2023.
   
   Organisationen Children’s Health Defense sprider olika typer av felaktig information om bland annat barnvaccinationer mot mässling, påssjuka och röda hund, säger Sibylle Herzig van Wees, samhällsvetare och docent vid Karolinska institutet.- De använder så kallad ”vetenskaplig litteratur” (opublicerad och inte granskad med peer review, men publicerad i tidskrifter och ser därför ut som vetenskapliga artiklar) och antivaccinböcker skrivna av utbildade personer för att främja sina teorier. De använder också fallstudier och exempel på påstådda vaccinskador på ett mycket känslomässigt sätt, till exempel berättelser om plötsliga dödsfall bland barn som de hävdar beror på vaccin.
   
   Från Children’s health defense sajt.
   
   Sibylle Herzig van Wees forskar om tveksamhet inför vaccinering och har bland annat arbetat med ett projekt där hon spårade rykten om vacciner. - I Sverige fann vi faktiskt flera länkar och hänvisningar till denna organisation. I ett projekt i Etiopien fann vi också att människor använde denna källa för att fatta beslut om huruvida de skulle acceptera HPV-vaccinet eller inte.
   
   It is hard to overstate what a terrible decision this is.RFK Jr has no medical training.He is a hardcore antivaccine and misinformation peddler.The last time he meddled in a state's medical affairs (Samoa), 83 children died of measles... https://t.co/sQ6NEEAwJ6— Alastair McAlpine, MD (@AlastairMcA30) November 14, 2024
   
   Mässlingsutbrottet på Samoa
   
   2018 dog två spädbarn när vaccin tillreddes på fel sätt på Samoa-öarna i Stilla havet. Sköterskor blandade av misstag ut barnvaccin med ett muskelavslappnande medel i stället för vatten.Myndigheterna stoppade tillfälligt vaccineringen. Samtidigt överöste Robert F. Kennedy Jr och hans organisation Children’s health defense området med desinformation.Följden blev att vaccineringsnivån sjönk och året därpå insjuknade nära 6 000 människor mässlingen. 83 av dem dog, de flesta av dem små barn.
   
   Från nyhetsbyrån AP.
   
   Coronapandemin
   
   Under coronapandemin blev Kennedy fullfjädrad konspirationsteoretiker, berättar Kent Werne, journalist och författare till böckerna "Allt är en konspiration" och "Konspirationsfeber".
   
   - Han hävdade att pandemin var orkestrerad eller åtminstone kraftigt överdriven av de amerikanska myndigheterna och globalisterna, som han kallar dem för. Målet skulle ha varit att pådyvla världen ett vaccin som skulle ha förskräckliga konsekvenser och syfta till att ta kontroll över mänskligheten.
   
   Exploiting of the tragedy of people who suffered, were humiliated, tortured & murdered by the totalitarian regime of Nazi Germany – including children like Anne Frank – in a debate about vaccines & limitations during global pandemic is a sad symptom of moral & intellectual decay.-- Auschwitz Memorial (@AuschwitzMuseum) January 23, 2022
   
   Kennedy spred bland annat falska påståenden om Bill Gates och mikrochip. - Han pratade flera gånger om att det här skulle bli ett sätt för Microsoft att kontrollera världen, säger Kent Werne.
   
   Kennedy har även sagt att om han fick makt så skulle han stoppa USA:s hälsovårdsmyndighet NIH att studera infektionssjukdomar, som covid-19 och mässling. Han vill att man ska satsa på att stärka immunförsvaret i stället och på läkemedel som ivermektin.Parasitläkemedlet ivermektin har omfamnats som en mirakelkur av vaccinmotståndare, men har inte visat sig vara effektivt mot covid-19.
   
   Kommentar på Facebook 2023.
   
   I en NBC-intervju, när Kennedy fortfarande själv satsade på att bli president, så sade han att covidvaccinen dödat fler än de räddat. Det är ett falskt påstående som tagits upp gång på gång sedan pandemin.”Vaccinerna mot covid-19 hade en avgörande roll i att förhindra allvarliga sjukdomsfall och dödsfall, både under pandemins första år och under efterföljande säsonger fram till i dag”, skriver utredarna på Folkhälsomyndigheten.
   
   Liknande påståenden är väl spridda och dök exempelvis upp i fjol när Nobelpriset i medicin gick till forskare bakom upptäckter inom mRNA-forskningen.
   
   Det pågår en kampanj inför Nobeldagen från vaccinmotståndare som ogillar att medicinpriset gått till forskningsupptäckter som möjliggjorde effektiva mRNA-vaccin. Vi dyker ner i 17 miljoner döda-påståendet och hittar en självpublicerad analys med problem: https://t.co/Ey8N7nuJBX pic.twitter.com/V6aTXbtdMr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) December 8, 2023
   
   - Det finns väl verifierade data på hur många dödsfall vaccinerna har förhindrat (14-20 miljoner första vaccinationsåret enbart) och inget som talar för biologisk koppling med dödsfall och vaccin, sade Helena Hervius Askling, docent och överläkare i infektionssjukdomar, då.
   
   Kommentar på Facebook 2023.
   
   Det pågår fortsatt forskning om nyttan av vaccinering mot covid-19 och vi hörde av oss till en sådan forskare nu; Fredrik Nyberg, professor i registerepidemiologi vid Göteborgs universitet.
   
   - Vi har visat i flera studier att nyttan av vaccinering för covid-19 är stark, och biverkningsriskerna är begränsade, med bland annat påtagligt skydd mot akut covid-19, postcovid och allvarlig hjärtsjukdom, säger han.
   
   Från New York times 2021.
   
   Påstår sig inte vara emot vaccin
   
   "Jag har aldrig varit antivaxxare. Jag har aldrig sagt till allmänheten att undvika vaccinationer”, sade Robert F. Kennedy under en kongressutfrågning i juli 2023.Men det stämmer inte - det har han gjort flera gånger. Bland annat uppmanade Kennedy 2021 människor att gå emot det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC:s rekommendationer kring barnvaccination, skriver nyhetsbyrån AP."Om jag ser någon på en vandringsled som bär på en liten bebis så säger jag till honom, bäst att inte vaccinera dem”, sade Kennedy i en podcast.Kennedy och hans organisation Children’s health defense driver aktivt kampanjer och sprider falska påståenden om vacciner. - Robert F. Kennedy Jr är tillsammans med Andrew Wakefield de främsta vaccinmotståndarna i världen, konstaterar konspirationsexperten Kent Werne.
   
   Inlägg på Facebook 14 november.
   
   Oroar experter
   
   Vad blir konsekvenserna av att Robert F. Kennedy Jr nu får makt och skulle kunna bli utsedd till USA:s hälsominister? Kent Werne påminner om att USA redan har en ”conspiracist-in-chief”.- Vi ska ju komma ihåg att mannen som precis vann valet, Donald Trump, själv är en fullfjädrad konspirationsteoretiker. Lika barn leka bäst. Men i vaccinfrågan så har Trump inte alls varit på Kennedys nivå tidigare. Han har visserligen uttryckt vaccinskepsis, men under pandemin så var han med och påskyndade vaccinframställningen och såg det som en stor triumf.
   
   Hur Kennedys inflytande kommer att förändra saker kvarstår att se.- Konsekvensen kan ju bli att han sätter stopp för vaccinrekommendationer eller vaccin helt och hållet. Men jag har svårt att se ett totalförbud i USA, det tror jag inte att landet skulle klara av, det skulle bli en folkhälsokatastrof.
   
   Kommentar på Facebook 13 november.
   
   Forskaren Sibylle Herzig van Wees är väldigt orolig för att Kennedys organisation Children’s health defense ska vinna mark.- Med mer stöd så kommer organisationen sannolikt att växa. Det kan ha en skadlig effekt på vaccinförtroendet i världen. Jag är särskilt orolig för effekterna för MPR- och HPV-vaccinerna. Det finns mycket att jobba på när det gäller hur vi kommunicerar ut vetenskap, nu mer än någonsin. Oron är att många sjukdomar som vi nu slipper ska få ett uppsving. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att vaccin räddar mellan 3,5 och 5 miljoner liv årligen i världen.
   
   Bland det första Robert F Kennedy Jr vill att Trump ska göra är att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA. Svenska experter är också skeptiska till att tillsätta fluorid i dricksvatten - så här säger de. https://t.co/uQSpNbn8W6 pic.twitter.com/u95iNSCMn1— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 13, 2024
   
   Robert F. Kennedy Jr har även sagt att fluorid ska tas bort från dricksvattnet i USA - Källkritikbyrån har tidigare i veckan gått igenom forskningsläget i den frågan. Här hittar du den artikeln!LÄS MER:? Elsa Widding byter fokus - sprider antivaccinpropaganda? Nobelprotest sprider falska påståenden om covidvaccin
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2024-11-15 13:06:48

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 5d4ef051454ad3be55a2d97341dab09d0e66740d
   Title:

   Föreslås bli USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin
   Description:

   Falska påståenden om autism och bieffekter.
   Content

   Donald Trump nominerar vaccinmotståndaren Robert F. Kennedy Jr till hälsominister i USA - vi granskar Kennedys falska påståenden om vaccin.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Children’s health defense
   
   Robert F. Kennedy Jr är brorson till USA:s mördade president John F Kennedy. Han startade som miljöjurist och har de senaste decennierna kommit in i allt mer på vaccinmotstånd och konspirationsteorier.Vi går igenom hans påståenden om vacciner, med start i det falska påståendet att de orsakar autism.
   
   Autism
   
   Påståendet har sin grund i en felaktig och tillbakadragen artikel från 1998 av den brittiska läkaren och numera aktivisten Andrew Wakefield.
   
   Foto: Skärmdump/The Lancet
   
   ”Det har genomförts stora studier i flera olika länder och även WHO har utrett om det kan finnas någon koppling mellan vaccination mot mässling och utvecklingen av autism. Inte i någon studie har man hittat något sådant samband”, skriver Folkhälsomyndighetens utredare i ett mejl till Källkritikbyrån.Myten har spridits i vaccinmotståndarkretsar i åratal.”Grunden till oron bland föräldrar är antagligen att vaccination mot mässling ges vid en ålder då symtom på autism börjar märkas, och att man då gör en koppling mellan vaccinationen och sjukdomen eftersom de sammanfaller i tid. Det finns däremot ingen biologisk förklaring till en sådan koppling, och några samband har som sagt inte heller kunnat visas trots stora studier.”
   
   Kvicksilver och aluminium
   
   Robert F. Kennedy publicerade en artikel 2005 där han hävdade en koppling mellan kvicksilverföreningen tiomersal (på engelska thimerosal) och neurologiska störningar.
   
   Foto: Skärmdump/Salon/Rolling stone
   
   Artikeln, som sampublicerades i magasinet Rolling stone och nätpublikationen Salon, fick omedelbart kritik för sina felaktigheter. Tidningarna lade i omgångar till rättelser och drog efter ett par år helt in artikeln. - Jag beklagar att vi inte agerade snabbare i denna fråga, när bevis fortsatte att dyka upp som motbevisade kopplingen mellan vacciner och autism, sade Joan Walsh, tidigare chefredaktör för Salon.
   
   Inlägg på Facebook 2023.
   
   - Det finns omfattande studier av tiomersal i vaccin och autism och ingen koppling har påvisats. Samma sak gäller aluminiumhydroxid, säger vaccinforskaren Matti Sällberg på Karolinska institutet till Källkritikbyrån.Kennedy gick nämligen vidare till aluminiumsalter, ett annat hjälpämne i vacciner, eftersom tiomersal aktivt fasats ut i USA.Så här skriver Läkemedelsverket på sin fråga-svar-del om vacciner:
   
   De vacciner som används i det svenska barnvaccinationsprogrammet är fria från kvicksilverinnehållande konserveringsmedel sedan 1992-93. Tidigare användning av kvicksilverföreningar i vaccinerna hade inga påvisbara negativa effekter, men allmänna miljöhänsyn har lett till att kvicksilverhaltiga konserveringsmedel tagits bort ur vaccinerna.Från Läkemedelverkets sajt
   
   Aluminium har använts i över 70 år i vacciner, enligt Folkhälsomyndigheten.”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skriver myndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån.
   
   Children’s health defense
   
   Kennedy leder organisationen Children’s health defense, uppmärksammad i Sverige när den svenska riksdagsledamoten Elsa Widding lämnade Sverigedemokraterna efter att ha besökt en av organisationens konferenser.
   
   Reklam för konferensen som Elsa Widding deltog i 2023.
   
   Organisationen Children’s Health Defense sprider olika typer av felaktig information om bland annat barnvaccinationer mot mässling, påssjuka och röda hund, säger Sibylle Herzig van Wees, samhällsvetare och docent vid Karolinska institutet.- De använder så kallad ”vetenskaplig litteratur” (opublicerad och inte granskad med peer review, men publicerad i tidskrifter och ser därför ut som vetenskapliga artiklar) och antivaccinböcker skrivna av utbildade personer för att främja sina teorier. De använder också fallstudier och exempel på påstådda vaccinskador på ett mycket känslomässigt sätt, till exempel berättelser om plötsliga dödsfall bland barn som de hävdar beror på vaccin.
   
   Från Children’s health defense sajt.
   
   Sibylle Herzig van Wees forskar om tveksamhet inför vaccinering och har bland annat arbetat med ett projekt där hon spårade rykten om vacciner. - I Sverige fann vi faktiskt flera länkar och hänvisningar till denna organisation. I ett projekt i Etiopien fann vi också att människor använde denna källa för att fatta beslut om huruvida de skulle acceptera HPV-vaccinet eller inte.
   
   It is hard to overstate what a terrible decision this is.RFK Jr has no medical training.He is a hardcore antivaccine and misinformation peddler.The last time he meddled in a state's medical affairs (Samoa), 83 children died of measles... https://t.co/sQ6NEEAwJ6— Alastair McAlpine, MD (@AlastairMcA30) November 14, 2024
   
   Mässlingsutbrottet på Samoa
   
   2018 dog två spädbarn när vaccin tillreddes på fel sätt på Samoa-öarna i Stilla havet. Sköterskor blandade av misstag ut barnvaccin med ett muskelavslappnande medel i stället för vatten.Myndigheterna stoppade tillfälligt vaccineringen. Samtidigt överöste Robert F. Kennedy Jr och hans organisation Children’s health defense området med desinformation.Följden blev att vaccineringsnivån sjönk och året därpå insjuknade nära 6 000 människor mässlingen. 83 av dem dog, de flesta av dem små barn.
   
   Från nyhetsbyrån AP.
   
   Coronapandemin
   
   Under coronapandemin blev Kennedy fullfjädrad konspirationsteoretiker, berättar Kent Werne, journalist och författare till böckerna "Allt är en konspiration" och "Konspirationsfeber".
   
   - Han hävdade att pandemin var orkestrerad eller åtminstone kraftigt överdriven av de amerikanska myndigheterna och globalisterna, som han kallar dem för. Målet skulle ha varit att pådyvla världen ett vaccin som skulle ha förskräckliga konsekvenser och syfta till att ta kontroll över mänskligheten.
   
   Exploiting of the tragedy of people who suffered, were humiliated, tortured & murdered by the totalitarian regime of Nazi Germany – including children like Anne Frank – in a debate about vaccines & limitations during global pandemic is a sad symptom of moral & intellectual decay.-- Auschwitz Memorial (@AuschwitzMuseum) January 23, 2022
   
   Kennedy spred bland annat falska påståenden om Bill Gates och mikrochip. - Han pratade flera gånger om att det här skulle bli ett sätt för Microsoft att kontrollera världen, säger Kent Werne.
   
   Kennedy har även sagt att om han fick makt så skulle han stoppa USA:s hälsovårdsmyndighet NIH att studera infektionssjukdomar, som covid-19 och mässling. Han vill att man ska satsa på att stärka immunförsvaret i stället och på läkemedel som ivermektin.Parasitläkemedlet ivermektin har omfamnats som en mirakelkur av vaccinmotståndare, men har inte visat sig vara effektivt mot covid-19.
   
   Kommentar på Facebook 2023.
   
   I en NBC-intervju, när Kennedy fortfarande själv satsade på att bli president, så sade han att covidvaccinen dödat fler än de räddat. Det är ett falskt påstående som tagits upp gång på gång sedan pandemin.”Vaccinerna mot covid-19 hade en avgörande roll i att förhindra allvarliga sjukdomsfall och dödsfall, både under pandemins första år och under efterföljande säsonger fram till i dag”, skriver utredarna på Folkhälsomyndigheten.
   
   Liknande påståenden är väl spridda och dök exempelvis upp i fjol när Nobelpriset i medicin gick till forskare bakom upptäckter inom mRNA-forskningen.
   
   Det pågår en kampanj inför Nobeldagen från vaccinmotståndare som ogillar att medicinpriset gått till forskningsupptäckter som möjliggjorde effektiva mRNA-vaccin. Vi dyker ner i 17 miljoner döda-påståendet och hittar en självpublicerad analys med problem: https://t.co/Ey8N7nuJBX pic.twitter.com/V6aTXbtdMr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) December 8, 2023
   
   - Det finns väl verifierade data på hur många dödsfall vaccinerna har förhindrat (14-20 miljoner första vaccinationsåret enbart) och inget som talar för biologisk koppling med dödsfall och vaccin, sade Helena Hervius Askling, docent och överläkare i infektionssjukdomar, då.
   
   Kommentar på Facebook 2023.
   
   Det pågår fortsatt forskning om nyttan av vaccinering mot covid-19 och vi hörde av oss till en sådan forskare nu; Fredrik Nyberg, professor i registerepidemiologi vid Göteborgs universitet.
   
   - Vi har visat i flera studier att nyttan av vaccinering för covid-19 är stark, och biverkningsriskerna är begränsade, med bland annat påtagligt skydd mot akut covid-19, postcovid och allvarlig hjärtsjukdom, säger han.
   
   Från New York times 2021.
   
   Påstår sig inte vara emot vaccin
   
   "Jag har aldrig varit antivaxxare. Jag har aldrig sagt till allmänheten att undvika vaccinationer”, sade Robert F. Kennedy under en kongressutfrågning i juli 2023.Men det stämmer inte - det har han gjort flera gånger. Bland annat uppmanade Kennedy 2021 människor att gå emot det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC:s rekommendationer kring barnvaccination, skriver nyhetsbyrån AP."Om jag ser någon på en vandringsled som bär på en liten bebis så säger jag till honom, bäst att inte vaccinera dem”, sade Kennedy i en podcast.Kennedy och hans organisation Children’s health defense driver aktivt kampanjer och sprider falska påståenden om vacciner. - Robert F. Kennedy Jr är tillsammans med Andrew Wakefield de främsta vaccinmotståndarna i världen, konstaterar konspirationsexperten Kent Werne.
   
   Inlägg på Facebook 14 november.
   
   Oroar experter
   
   Vad blir konsekvenserna av att Robert F. Kennedy Jr nu får makt och skulle kunna bli utsedd till USA:s hälsominister? Kent Werne påminner om att USA redan har en ”conspiracist-in-chief”.- Vi ska ju komma ihåg att mannen som precis vann valet, Donald Trump, själv är en fullfjädrad konspirationsteoretiker. Lika barn leka bäst. Men i vaccinfrågan så har Trump inte alls varit på Kennedys nivå tidigare. Han har visserligen uttryckt vaccinskepsis, men under pandemin så var han med och påskyndade vaccinframställningen och såg det som en stor triumf.
   
   Hur Kennedys inflytande kommer att förändra saker kvarstår att se.- Konsekvensen kan ju bli att han sätter stopp för vaccinrekommendationer eller vaccin helt och hållet. Men jag har svårt att se ett totalförbud i USA, det tror jag inte att landet skulle klara av, det skulle bli en folkhälsokatastrof.
   
   Kommentar på Facebook 13 november.
   
   Forskaren Sibylle Herzig van Wees är väldigt orolig för att Kennedys organisation Children’s health defense ska vinna mark.- Med mer stöd så kommer organisationen sannolikt att växa. Det kan ha en skadlig effekt på vaccinförtroendet i världen. Jag är särskilt orolig för effekterna för MPR- och HPV-vaccinerna. Det finns mycket att jobba på när det gäller hur vi kommunicerar ut vetenskap, nu mer än någonsin. Oron är att många sjukdomar som vi nu slipper ska få ett uppsving. Världshälsoorganisationen WHO uppskattar att vaccin räddar mellan 3,5 och 5 miljoner liv årligen i världen.
   
   Bland det första Robert F Kennedy Jr vill att Trump ska göra är att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA. Svenska experter är också skeptiska till att tillsätta fluorid i dricksvatten - så här säger de. https://t.co/uQSpNbn8W6 pic.twitter.com/u95iNSCMn1— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 13, 2024
   
   Robert F. Kennedy Jr har även sagt att fluorid ska tas bort från dricksvattnet i USA - Källkritikbyrån har tidigare i veckan gått igenom forskningsläget i den frågan. Här hittar du den artikeln!LÄS MER:? Elsa Widding byter fokus - sprider antivaccinpropaganda? Nobelprotest sprider falska påståenden om covidvaccin
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!