Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Nej, Sverige har inte börjat med ätbart vägsalt för att rädda fåglar

DESCRIPTION:
Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Trafikverket: Nej, det stämmer inte.

CONTENT:
Den senaste månaden har ett falskt påstående om svenskt vägunderhåll fått spridning på Facebook.

Foto: Skärmdump/Facebook

Påståendet sprids främst bland engelskspråkiga Facebook-användare. I ett av inläggen, som fått nära 40 000 interaktioner, kan man läsa att Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt:

Sverige har precis ändrat sättet som de saltar vägarna på vintern, och det räddar tusentals fåglars liv varje år. När ingenjörer upptäckte att traditionellt vägsalt var giftigt för vilda djur under vintermånaderna så gjorde de något fantastiskt. Vad de kom på var så briljant enkelt att andra länder nu börjar uppmärksamma det. Det här är vad som händer när innovation paras med medkänsla.[. . .]Sveriges nya ätbara vägsalt räddar fåglar från livsfarlig uttorkning. Gjord av extrakt från betor och majsstärkelse så smälter det isen på ett säkert sätt samtidigt som vilda fåglar får mat i stället för att förgifta dem under hårda vintrar.
Inlägg på Facebook 10 november

Inlägg på Facebook 10 november

I vissa av inläggen länkas till en artikel, med ungefär samma innehåll, på en anonym klicksida. Det finns inga uppgifter om vem som ligger bakom sidan, men den har vietnamesisk text på sina ställen.

Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om ett stor vietnamesiskt nätverk av klickbetessidor som sprider påhittade historier och AI-genererade bilder till svenska Facebook-användare.

Falskt med ett korn av sanning

Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Nej, det stämmer inte, meddelar Trafikverket.

Utdrag ur kommentar på Facebook 12 november.

En del svenskar försöker upplysa om det i de engelskspråkiga kommentarsfälten. Ibland påpekas att det gjorts liknande försök på andra håll i världen.

Finns det något korn av sanning i den här historien?

- För många år sedan, omkring tjugo år sedan, så testade dåvarande Vägverket att blanda in biprodukter från sockerbetor. Men det var endast ett kortvarigt test, säger Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket.

Då handlade det inte om att rädda just fåglar, utan det var ett sätt att försöka minska mängden salt för miljöns skull och för att minska rostangrepp på bilar.

I samband med den nuvarande internationella spridningen av påståendet har Trafikverket lagt till en kort passage i sin fråga-svar-del om vägsalt:

Kan salt vara rödfärgat?Just nu sprids falska inlägg om metoder för saltning av väg i sociala medier. Det handlar om att vi på Trafikverket skulle använda oss av en ny typ av rödfärgat vägsalt. Detta stämmer inte.
Från Trafikverkets sajt

Så här skriver Trafikverket om vinterunderhåll av de svenska vägarna:

Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ungefär en fjärdedel av dem saltas.Vi saltar huvudsakligen på de högtrafikerande vägarna där halkbekämpning med sand inte är effektivt. Ibland saltas även mer lågtrafikerade vägar, främst i början och slutet av vintersäsongen.Det finns negativa effekter av att salta som vi är medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med att förbättra metoderna för att optimera saltmängden.
Från Trafikverkets sida ”Vägsalt - bara där det behövs”

Inget stort problem

Hur farligt är vägsalt? Det är inte bra att få i sig i stora mängder, enligt Giftinformationscentralen. Så här står det på deras sida:

Att äta större mängd vägsalt innebär risk. Tidiga symtom är stark törst, kräkningar, diarré.
Från Giftinformationscentralens sajt

Förgiftas småfåglar av salt? Nja. I fjol konstaterade fågelexperten Niklas Aronsson i en intervju i Svenska dagbladet att småfåglar kan äta samma mat som vi människor, med några få undantag, och att det är en myt att fåglar inte tål salt.

Till Källkritikbyrån säger Aronsson att han inte tror att vägsalt skulle vara ett problem för fåglar.

- Ska jag uttala mig anekdotiskt så upplever jag inte att fåglar samlas vid vägbanor där man saltat. Fåglar behöver salt men om det handlar om saltkorn tror jag inte risken för förgiftning av salt är hög.

Solskenshistorier används som klickbete

AI-klickbetessidor använder ofta upplyftande historier om uppfinningar och framsteg eftersom de uppskattas av läsarna. Vi på Källkritikbyrån har tidigare skrivit om exempelvis en historia om sovkapslar för hemlösa i Tyskland.

Från Källkritikbyråns artikel 14 november.

Det framställdes som en fiffig lösning som införts i tyska städer, men sanningen var att det fanns ett par prototyper och hela projektet befann sig fortfarande i teststadiet flera år efter lanseringen.

Sammantaget: Nej, Sverige har inte infört ett nytt ätbart vägsalt. För runt tjugo år sedan testade Trafikverket att bland in biprodukter från sockerbetor i vägsalt, men det rörde sig om ett kortvarigt experiment.

LÄS MER:? Nej, det är inte farligt att ge saffransbröd till fåglar? Guide: Så granskar du efterlysningar av djur? Nej, sockervaddsbilden visar inte "ett nytt råttgift"

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Nej, Sverige har inte börjat med ätbart vägsalt för att rädda fåglar

DESCRIPTION:
Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Trafikverket: Nej, det stämmer inte.

CONTENT:
Den senaste månaden har ett falskt påstående om svenskt vägunderhåll fått spridning på Facebook.

Foto: Skärmdump/Facebook

Påståendet sprids främst bland engelskspråkiga Facebook-användare. I ett av inläggen, som fått nära 40 000 interaktioner, kan man läsa att Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt:

Sverige har precis ändrat sättet som de saltar vägarna på vintern, och det räddar tusentals fåglars liv varje år. När ingenjörer upptäckte att traditionellt vägsalt var giftigt för vilda djur under vintermånaderna så gjorde de något fantastiskt. Vad de kom på var så briljant enkelt att andra länder nu börjar uppmärksamma det. Det här är vad som händer när innovation paras med medkänsla.[. . .]Sveriges nya ätbara vägsalt räddar fåglar från livsfarlig uttorkning. Gjord av extrakt från betor och majsstärkelse så smälter det isen på ett säkert sätt samtidigt som vilda fåglar får mat i stället för att förgifta dem under hårda vintrar.
Inlägg på Facebook 10 november

Inlägg på Facebook 10 november

I vissa av inläggen länkas till en artikel, med ungefär samma innehåll, på en anonym klicksida. Det finns inga uppgifter om vem som ligger bakom sidan, men den har vietnamesisk text på sina ställen.

Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om ett stor vietnamesiskt nätverk av klickbetessidor som sprider påhittade historier och AI-genererade bilder till svenska Facebook-användare.

Falskt med ett korn av sanning

Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Nej, det stämmer inte, meddelar Trafikverket.

Utdrag ur kommentar på Facebook 12 november.

En del svenskar försöker upplysa om det i de engelskspråkiga kommentarsfälten. Ibland påpekas att det gjorts liknande försök på andra håll i världen.

Finns det något korn av sanning i den här historien?

- För många år sedan, omkring tjugo år sedan, så testade dåvarande Vägverket att blanda in biprodukter från sockerbetor. Men det var endast ett kortvarigt test, säger Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket.

Då handlade det inte om att rädda just fåglar, utan det var ett sätt att försöka minska mängden salt för miljöns skull och för att minska rostangrepp på bilar.

I samband med den nuvarande internationella spridningen av påståendet har Trafikverket lagt till en kort passage i sin fråga-svar-del om vägsalt:

Kan salt vara rödfärgat?Just nu sprids falska inlägg om metoder för saltning av väg i sociala medier. Det handlar om att vi på Trafikverket skulle använda oss av en ny typ av rödfärgat vägsalt. Detta stämmer inte.
Från Trafikverkets sajt

Så här skriver Trafikverket om vinterunderhåll av de svenska vägarna:

Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ungefär en fjärdedel av dem saltas.Vi saltar huvudsakligen på de högtrafikerande vägarna där halkbekämpning med sand inte är effektivt. Ibland saltas även mer lågtrafikerade vägar, främst i början och slutet av vintersäsongen.Det finns negativa effekter av att salta som vi är medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med att förbättra metoderna för att optimera saltmängden.
Från Trafikverkets sida ”Vägsalt - bara där det behövs”

Inget stort problem

Hur farligt är vägsalt? Det är inte bra att få i sig i stora mängder, enligt Giftinformationscentralen. Så här står det på deras sida:

Att äta större mängd vägsalt innebär risk. Tidiga symtom är stark törst, kräkningar, diarré.
Från Giftinformationscentralens sajt

Förgiftas småfåglar av salt? Nja. I fjol konstaterade fågelexperten Niklas Aronsson i en intervju i Svenska dagbladet att småfåglar kan äta samma mat som vi människor, med några få undantag, och att det är en myt att fåglar inte tål salt.

Till Källkritikbyrån säger Aronsson att han inte tror att vägsalt skulle vara ett problem för fåglar.

- Ska jag uttala mig anekdotiskt så upplever jag inte att fåglar samlas vid vägbanor där man saltat. Fåglar behöver salt men om det handlar om saltkorn tror jag inte risken för förgiftning av salt är hög.

Solskenshistorier används som klickbete

AI-klickbetessidor använder ofta upplyftande historier om uppfinningar och framsteg eftersom de uppskattas av läsarna. Vi på Källkritikbyrån har tidigare skrivit om exempelvis en historia om sovkapslar för hemlösa i Tyskland.

Från Källkritikbyråns artikel 14 november.

Det framställdes som en fiffig lösning som införts i tyska städer, men sanningen var att det fanns ett par prototyper och hela projektet befann sig fortfarande i teststadiet flera år efter lanseringen.

Sammantaget: Nej, Sverige har inte infört ett nytt ätbart vägsalt. För runt tjugo år sedan testade Trafikverket att bland in biprodukter från sockerbetor i vägsalt, men det rörde sig om ett kortvarigt experiment.

LÄS MER:? Nej, det är inte farligt att ge saffransbröd till fåglar? Guide: Så granskar du efterlysningar av djur? Nej, sockervaddsbilden visar inte "ett nytt råttgift"

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-12-12 09:44:19

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: a98b22ef230ca28b52e5f8317a0cfad687929e2a
   Title:

   Nej, Sverige har inte börjat med ätbart vägsalt för att rädda fåglar
   Description:

   Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Trafikverket: Nej, det stämmer inte.
   Content

   Den senaste månaden har ett falskt påstående om svenskt vägunderhåll fått spridning på Facebook.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Påståendet sprids främst bland engelskspråkiga Facebook-användare. I ett av inläggen, som fått nära 40 000 interaktioner, kan man läsa att Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt:
   
   Sverige har precis ändrat sättet som de saltar vägarna på vintern, och det räddar tusentals fåglars liv varje år. När ingenjörer upptäckte att traditionellt vägsalt var giftigt för vilda djur under vintermånaderna så gjorde de något fantastiskt. Vad de kom på var så briljant enkelt att andra länder nu börjar uppmärksamma det. Det här är vad som händer när innovation paras med medkänsla.[. . .]Sveriges nya ätbara vägsalt räddar fåglar från livsfarlig uttorkning. Gjord av extrakt från betor och majsstärkelse så smälter det isen på ett säkert sätt samtidigt som vilda fåglar får mat i stället för att förgifta dem under hårda vintrar.
   Inlägg på Facebook 10 november
   
   Inlägg på Facebook 10 november
   
   I vissa av inläggen länkas till en artikel, med ungefär samma innehåll, på en anonym klicksida. Det finns inga uppgifter om vem som ligger bakom sidan, men den har vietnamesisk text på sina ställen.
   
   Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om ett stor vietnamesiskt nätverk av klickbetessidor som sprider påhittade historier och AI-genererade bilder till svenska Facebook-användare.
   
   Falskt med ett korn av sanning
   
   Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Nej, det stämmer inte, meddelar Trafikverket.
   
   Utdrag ur kommentar på Facebook 12 november.
   
   En del svenskar försöker upplysa om det i de engelskspråkiga kommentarsfälten. Ibland påpekas att det gjorts liknande försök på andra håll i världen.
   
   Finns det något korn av sanning i den här historien?
   
   - För många år sedan, omkring tjugo år sedan, så testade dåvarande Vägverket att blanda in biprodukter från sockerbetor. Men det var endast ett kortvarigt test, säger Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket.
   
   Då handlade det inte om att rädda just fåglar, utan det var ett sätt att försöka minska mängden salt för miljöns skull och för att minska rostangrepp på bilar.
   
   I samband med den nuvarande internationella spridningen av påståendet har Trafikverket lagt till en kort passage i sin fråga-svar-del om vägsalt:
   
   Kan salt vara rödfärgat?Just nu sprids falska inlägg om metoder för saltning av väg i sociala medier. Det handlar om att vi på Trafikverket skulle använda oss av en ny typ av rödfärgat vägsalt. Detta stämmer inte.
   Från Trafikverkets sajt
   
   Så här skriver Trafikverket om vinterunderhåll av de svenska vägarna:
   
   Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ungefär en fjärdedel av dem saltas.Vi saltar huvudsakligen på de högtrafikerande vägarna där halkbekämpning med sand inte är effektivt. Ibland saltas även mer lågtrafikerade vägar, främst i början och slutet av vintersäsongen.Det finns negativa effekter av att salta som vi är medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med att förbättra metoderna för att optimera saltmängden.
   Från Trafikverkets sida ”Vägsalt - bara där det behövs”
   
   Inget stort problem
   
   Hur farligt är vägsalt? Det är inte bra att få i sig i stora mängder, enligt Giftinformationscentralen. Så här står det på deras sida:
   
   Att äta större mängd vägsalt innebär risk. Tidiga symtom är stark törst, kräkningar, diarré.
   Från Giftinformationscentralens sajt
   
   Förgiftas småfåglar av salt? Nja. I fjol konstaterade fågelexperten Niklas Aronsson i en intervju i Svenska dagbladet att småfåglar kan äta samma mat som vi människor, med några få undantag, och att det är en myt att fåglar inte tål salt.
   
   Till Källkritikbyrån säger Aronsson att han inte tror att vägsalt skulle vara ett problem för fåglar.
   
   - Ska jag uttala mig anekdotiskt så upplever jag inte att fåglar samlas vid vägbanor där man saltat. Fåglar behöver salt men om det handlar om saltkorn tror jag inte risken för förgiftning av salt är hög.
   
   Solskenshistorier används som klickbete
   
   AI-klickbetessidor använder ofta upplyftande historier om uppfinningar och framsteg eftersom de uppskattas av läsarna. Vi på Källkritikbyrån har tidigare skrivit om exempelvis en historia om sovkapslar för hemlösa i Tyskland.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 14 november.
   
   Det framställdes som en fiffig lösning som införts i tyska städer, men sanningen var att det fanns ett par prototyper och hela projektet befann sig fortfarande i teststadiet flera år efter lanseringen.
   
   Sammantaget: Nej, Sverige har inte infört ett nytt ätbart vägsalt. För runt tjugo år sedan testade Trafikverket att bland in biprodukter från sockerbetor i vägsalt, men det rörde sig om ett kortvarigt experiment.
   
   LÄS MER:? Nej, det är inte farligt att ge saffransbröd till fåglar? Guide: Så granskar du efterlysningar av djur? Nej, sockervaddsbilden visar inte "ett nytt råttgift"
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-12-12 09:44:19

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: f97d331a2371f9b5438c12f73e99efaa0b7f7a1d
   Title:

   Nej, Sverige har inte börjat med ätbart vägsalt för att rädda fåglar
   Description:

   Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Trafikverket: Nej, det stämmer inte.
   Content

   Den senaste månaden har ett falskt påstående om svenskt vägunderhåll fått spridning på Facebook.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Påståendet sprids främst bland engelskspråkiga Facebook-användare. I ett av inläggen, som fått nära 40 000 interaktioner, kan man läsa att Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt:
   
   Sverige har precis ändrat sättet som de saltar vägarna på vintern, och det räddar tusentals fåglars liv varje år. När ingenjörer upptäckte att traditionellt vägsalt var giftigt för vilda djur under vintermånaderna så gjorde de något fantastiskt. Vad de kom på var så briljant enkelt att andra länder nu börjar uppmärksamma det. Det här är vad som händer när innovation paras med medkänsla.[. . .]Sveriges nya ätbara vägsalt räddar fåglar från livsfarlig uttorkning. Gjord av extrakt från betor och majsstärkelse så smälter det isen på ett säkert sätt samtidigt som vilda fåglar får mat i stället för att förgifta dem under hårda vintrar.
   Inlägg på Facebook 10 november
   
   Inlägg på Facebook 10 november
   
   I vissa av inläggen länkas till en artikel, med ungefär samma innehåll, på en anonym klicksida. Det finns inga uppgifter om vem som ligger bakom sidan, men den har vietnamesisk text på sina ställen.
   
   Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om ett stor vietnamesiskt nätverk av klickbetessidor som sprider påhittade historier och AI-genererade bilder till svenska Facebook-användare.
   
   Falskt med ett korn av sanning
   
   Har Sverige infört ett nytt djurvänligt vägsalt? Nej, det stämmer inte, meddelar Trafikverket.
   
   Utdrag ur kommentar på Facebook 12 november.
   
   En del svenskar försöker upplysa om det i de engelskspråkiga kommentarsfälten. Ibland påpekas att det gjorts liknande försök på andra håll i världen.
   
   Finns det något korn av sanning i den här historien?
   
   - För många år sedan, omkring tjugo år sedan, så testade dåvarande Vägverket att blanda in biprodukter från sockerbetor. Men det var endast ett kortvarigt test, säger Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket.
   
   Då handlade det inte om att rädda just fåglar, utan det var ett sätt att försöka minska mängden salt för miljöns skull och för att minska rostangrepp på bilar.
   
   I samband med den nuvarande internationella spridningen av påståendet har Trafikverket lagt till en kort passage i sin fråga-svar-del om vägsalt:
   
   Kan salt vara rödfärgat?Just nu sprids falska inlägg om metoder för saltning av väg i sociala medier. Det handlar om att vi på Trafikverket skulle använda oss av en ny typ av rödfärgat vägsalt. Detta stämmer inte.
   Från Trafikverkets sajt
   
   Så här skriver Trafikverket om vinterunderhåll av de svenska vägarna:
   
   Trafikverket har nästan 10 000 mil statliga vägar och ungefär en fjärdedel av dem saltas.Vi saltar huvudsakligen på de högtrafikerande vägarna där halkbekämpning med sand inte är effektivt. Ibland saltas även mer lågtrafikerade vägar, främst i början och slutet av vintersäsongen.Det finns negativa effekter av att salta som vi är medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med att förbättra metoderna för att optimera saltmängden.
   Från Trafikverkets sida ”Vägsalt - bara där det behövs”
   
   Inget stort problem
   
   Hur farligt är vägsalt? Det är inte bra att få i sig i stora mängder, enligt Giftinformationscentralen. Så här står det på deras sida:
   
   Att äta större mängd vägsalt innebär risk. Tidiga symtom är stark törst, kräkningar, diarré.
   Från Giftinformationscentralens sajt
   
   Förgiftas småfåglar av salt? Nja. I fjol konstaterade fågelexperten Niklas Aronsson i en intervju i Svenska dagbladet att småfåglar kan äta samma mat som vi människor, med några få undantag, och att det är en myt att fåglar inte tål salt.
   
   Till Källkritikbyrån säger Aronsson att han inte tror att vägsalt skulle vara ett problem för fåglar.
   
   - Ska jag uttala mig anekdotiskt så upplever jag inte att fåglar samlas vid vägbanor där man saltat. Fåglar behöver salt men om det handlar om saltkorn tror jag inte risken för förgiftning av salt är hög.
   
   Solskenshistorier används som klickbete
   
   AI-klickbetessidor använder ofta upplyftande historier om uppfinningar och framsteg eftersom de uppskattas av läsarna. Vi på Källkritikbyrån har tidigare skrivit om exempelvis en historia om sovkapslar för hemlösa i Tyskland.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 14 november.
   
   Det framställdes som en fiffig lösning som införts i tyska städer, men sanningen var att det fanns ett par prototyper och hela projektet befann sig fortfarande i teststadiet flera år efter lanseringen.
   
   Sammantaget: Nej, Sverige har inte infört ett nytt ätbart vägsalt. För runt tjugo år sedan testade Trafikverket att bland in biprodukter från sockerbetor i vägsalt, men det rörde sig om ett kortvarigt experiment.
   
   LÄS MER:? Nej, det är inte farligt att ge saffransbröd till fåglar? Guide: Så granskar du efterlysningar av djur? Nej, sockervaddsbilden visar inte "ett nytt råttgift"
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Guide: Så undersöker du Facebook-annonser

DESCRIPTION:
Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu.

CONTENT:
Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu - det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.

Foto: Skärmdump/Facebook

Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.

Inlägg på Facebook 24 november.

Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:

För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på "markera"; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.
Ur inlägg på Facebook 24 november

Från sajten Bastumajoren, som bedragarna tagit bilden från.

Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.Så här kan du undersöka en sådan här ”tävling”:

Steg 1: Kolla Facebook-sidan

Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk ”tävling”.

Från bluffsajt på Facebook 10 november.

Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.

Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan - och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: ”Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”. 

Steg 2: Kolla bilder

Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.

Här vill du gå till ”exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.

Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:? AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif

För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!

Steg 3: Kolla sidans annonser

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.

Från fliken Sidtransparens på Borasaunas sida.

Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur "Aktiva annonser" för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Från Borasaunas annonser i Facebooks annonsbibliotek.

Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.

Ur sökning i Facebooks annonsbibliotek.

Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:? Jubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna ut

Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.

I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.

Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.

Stor bluffindustri

I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter - runt 16 miljarder dollar - från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten

Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så undersöker du Facebook-annonser

DESCRIPTION:
Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu.

CONTENT:
Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu - det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.

Foto: Skärmdump/Facebook

Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.

Inlägg på Facebook 24 november.

Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:

För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på "markera"; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.
Ur inlägg på Facebook 24 november

Från sajten Bastumajoren, som bedragarna tagit bilden från.

Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.Så här kan du undersöka en sådan här ”tävling”:

Steg 1: Kolla Facebook-sidan

Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk ”tävling”.

Från bluffsajt på Facebook 10 november.

Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.

Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan - och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: ”Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”. 

Steg 2: Kolla bilder

Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.

Här vill du gå till ”exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.

Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:? AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif

För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!

Steg 3: Kolla sidans annonser

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.

Från fliken Sidtransparens på Borasaunas sida.

Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur "Aktiva annonser" för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Från Borasaunas annonser i Facebooks annonsbibliotek.

Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.

Ur sökning i Facebooks annonsbibliotek.

Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:? Jubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna ut

Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.

I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.

Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.

Stor bluffindustri

I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter - runt 16 miljarder dollar - från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten

Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-12-04 08:51:13

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: b947b337dd4b08cc1d572804bb78fec3a0ef7407
   Title:

   Guide: Så undersöker du Facebook-annonser
   Description:

   Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu.
   Content

   Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu - det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.
   
   Inlägg på Facebook 24 november.
   
   Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:
   
   För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på "markera"; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.
   Ur inlägg på Facebook 24 november
   
   Från sajten Bastumajoren, som bedragarna tagit bilden från.
   
   Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.Så här kan du undersöka en sådan här ”tävling”:
   
   Steg 1: Kolla Facebook-sidan
   
   Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk ”tävling”.
   
   Från bluffsajt på Facebook 10 november.
   
   Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.
   
   Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan - och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: ”Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”.
   
   Steg 2: Kolla bilder
   
   Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.
   
   Här vill du gå till ”exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.
   
   Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:? AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif
   
   För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!
   
   Steg 3: Kolla sidans annonser
   
   Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.
   
   Från fliken Sidtransparens på Borasaunas sida.
   
   Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur "Aktiva annonser" för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.
   
   Från Borasaunas annonser i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.
   
   Ur sökning i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:? Jubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna ut
   
   Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.
   
   I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.
   
   Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.
   
   Stor bluffindustri
   
   I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter - runt 16 miljarder dollar - från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten
   
   Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-12-04 08:51:13

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 0a37f106e6612514a08be827c235142333204ff9
   Title:

   Guide: Så undersöker du Facebook-annonser
   Description:

   Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu.
   Content

   Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu - det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.
   
   Inlägg på Facebook 24 november.
   
   Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:
   
   För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på "markera"; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.
   Ur inlägg på Facebook 24 november
   
   Från sajten Bastumajoren, som bedragarna tagit bilden från.
   
   Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.Så här kan du undersöka en sådan här ”tävling”:
   
   Steg 1: Kolla Facebook-sidan
   
   Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk ”tävling”.
   
   Från bluffsajt på Facebook 10 november.
   
   Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.
   
   Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan - och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: ”Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”.
   
   Steg 2: Kolla bilder
   
   Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.
   
   Här vill du gå till ”exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.
   
   Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:? AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif
   
   För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!
   
   Steg 3: Kolla sidans annonser
   
   Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.
   
   Från fliken Sidtransparens på Borasaunas sida.
   
   Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur "Aktiva annonser" för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.
   
   Från Borasaunas annonser i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.
   
   Ur sökning i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:? Jubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna ut
   
   Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.
   
   I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.
   
   Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.
   
   Stor bluffindustri
   
   I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter - runt 16 miljarder dollar - från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten
   
   Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Guide: Så undersöker du Facebook-annonser

DESCRIPTION:
Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu.

CONTENT:
Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu - det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.

Foto: Skärmdump/Facebook

Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.

Inlägg på Facebook 24 november.

Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:

För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på "markera"; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.
Ur inlägg på Facebook 24 november

Från sajten Bastumajoren, som bedragarna tagit bilden från.

Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.Så här kan du undersöka en sådan här ”tävling”:

Steg 1: Kolla Facebook-sidan

Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk ”tävling”.

Från bluffsajt på Facebook 10 november.

Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.

Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan - och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: ”Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”. 

Steg 2: Kolla bilder

Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.

Här vill du gå till ”exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.

Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:? AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif

För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!

Steg 3: Kolla sidans annonser

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.

Från fliken Sidtransparens på Borasaunas sida.

Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur "Aktiva annonser" för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Från Borasaunas annonser i Facebooks annonsbibliotek.

Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.

Ur sökning i Facebooks annonsbibliotek.

Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:? Jubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna ut

Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.

I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.

Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.

Stor bluffindustri

I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter - runt 16 miljarder dollar - från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten

Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så undersöker du Facebook-annonser

DESCRIPTION:
Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu.

CONTENT:
Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu - det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.

Foto: Skärmdump/Facebook

Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.

Inlägg på Facebook 24 november.

Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:

För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på "markera"; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.
Ur inlägg på Facebook 24 november

Från sajten Bastumajoren, som bedragarna tagit bilden från.

Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.Så här kan du undersöka en sådan här ”tävling”:

Steg 1: Kolla Facebook-sidan

Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk ”tävling”.

Från bluffsajt på Facebook 10 november.

Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.

Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan - och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: ”Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”. 

Steg 2: Kolla bilder

Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.

Här vill du gå till ”exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.

Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:? AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif

För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!

Steg 3: Kolla sidans annonser

Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.

Från fliken Sidtransparens på Borasaunas sida.

Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur "Aktiva annonser" för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.

Från Borasaunas annonser i Facebooks annonsbibliotek.

Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.

Ur sökning i Facebooks annonsbibliotek.

Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:? Jubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna ut

Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.

I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.

Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.

Stor bluffindustri

I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter - runt 16 miljarder dollar - från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten

Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-12-04 08:51:13

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: b947b337dd4b08cc1d572804bb78fec3a0ef7407
   Title:

   Guide: Så undersöker du Facebook-annonser
   Description:

   Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu.
   Content

   Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu - det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.
   
   Inlägg på Facebook 24 november.
   
   Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:
   
   För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på "markera"; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.
   Ur inlägg på Facebook 24 november
   
   Från sajten Bastumajoren, som bedragarna tagit bilden från.
   
   Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.Så här kan du undersöka en sådan här ”tävling”:
   
   Steg 1: Kolla Facebook-sidan
   
   Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk ”tävling”.
   
   Från bluffsajt på Facebook 10 november.
   
   Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.
   
   Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan - och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: ”Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”.
   
   Steg 2: Kolla bilder
   
   Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.
   
   Här vill du gå till ”exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.
   
   Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:? AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif
   
   För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!
   
   Steg 3: Kolla sidans annonser
   
   Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.
   
   Från fliken Sidtransparens på Borasaunas sida.
   
   Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur "Aktiva annonser" för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.
   
   Från Borasaunas annonser i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.
   
   Ur sökning i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:? Jubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna ut
   
   Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.
   
   I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.
   
   Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.
   
   Stor bluffindustri
   
   I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter - runt 16 miljarder dollar - från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten
   
   Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-12-04 08:51:13

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 0a37f106e6612514a08be827c235142333204ff9
   Title:

   Guide: Så undersöker du Facebook-annonser
   Description:

   Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu.
   Content

   Nej, den här Facebook-sidan lottar inte ut husbilar, badtunnor eller en fin utebastu - det rör sig om en bluff. Så här granskar du skumma sidor och annonser.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Under hösten har ett par Facebook-sidor spridit fejkade utlottningar med fina priser, där människor uppmanas att skriva i kommentarsfältet för att få delta. Det verkliga syftet är att inläggen ska uppfattas som intressanta av algoritmen som styr vad som syns i allas flöden och därmed visas för fler Facebook-användare.En av dessa är Facebook-sidan Borasauna. Ett av sidans inlägg har kommit upp i över 38 000 interaktioner sedan den lades ut förra veckan.
   
   Inlägg på Facebook 24 november.
   
   Bedragarna bakom sidan har stulit en bild från ett litet lokalt företag i Sandviken som tillverkar bastur och lagt ut den här texten:
   
   För att fira vår stora öppning ger vi bort en utebastu att njuta av hemma. Allt du behöver göra är att skriva @ och sedan klicka på "markera"; om det blir blått, är du med! Vinnaren lottas den 7. desember kl. 20.00.
   Ur inlägg på Facebook 24 november
   
   Från sajten Bastumajoren, som bedragarna tagit bilden från.
   
   Det här är en väldigt vanlig form av bedrägeri på Facebook. Målet är ofta att komma över personuppgifter, men det kan också handla om andra typer av bedrägerier.Så här kan du undersöka en sådan här ”tävling”:
   
   Steg 1: Kolla Facebook-sidan
   
   Om du ser en bild eller ett inlägg i flödet, gå in på sidan och undersök den. I Borasaunas fall kan man se att den är nystartad och att det helt saknas kontaktvägar, som det skulle ha funnits om det rört sig om ett riktigt företag.Leta ledtrådar överallt. I kommentarsfälten till de få bilder som syns på sidan varnar människor för att det rör sig om ett bedrägeri. Sidan har lagt ut ett annat inlägg: en nästan identisk ”tävling”.
   
   Från bluffsajt på Facebook 10 november.
   
   Du hittar mycket av informationen under Om-fliken. Här kan du se när en sida startades, om den bytt namn och, i vissa fall, från vilka länder sidan kontrolleras.
   
   Här kan du även läsa igenom recensionerna av sidan - och för Borasaunas del så rör det sig om många negativa kommentarer. En kvinna skrev så här i dag: ”Lurendrejeri. De säger att de lottar ut en bastu, men skickar meddelande om en husbil”.
   
   Steg 2: Kolla bilder
   
   Sitter du vid en dator så högerklicka på bilden och sök på den. På en mobil så långtrycker du på bilden och väljer exempelvis att söka med Google lens.
   
   Här vill du gå till ”exakta matchningar” och kom ihåg att de AI-översikter och sammanfattningar som olika söktjänster erbjuder kan innehålla avsevärda fel. Undersök själv de sökresultat du får.
   
   Om det rör sig om en AI-bild så har du nytta av den här guiden:? AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif
   
   För hjälp med hur du konkret går tillväga för att göra omvända bildsökningar eller för att undersöka filmer tipsar vi om Stora verktygslådan för viralgranskare!
   
   Steg 3: Kolla sidans annonser
   
   Gå in under Om-delen av Facebook-sidan och kolla på fliken för sidtransparens. I vissa fall kan du behöva byta språk till amerikansk engelska på Facebook för att den ska synas.
   
   Från fliken Sidtransparens på Borasaunas sida.
   
   Här hittar du en länk till Facebooks annonsbibliotek där du kan se alla annonser som en Facebook-sida lagt ut. Klicka ur "Aktiva annonser" för att se alla annonser som sidan gjort sedan starten.
   
   Från Borasaunas annonser i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Man kan misstänka att Borasauna inte är den enda Facebook-sidan som bedragarna använder sig av. Testa att söka på ett par ord ur annonserna.
   
   Ur sökning i Facebooks annonsbibliotek.
   
   Då hittar du nästan identiska annonser från exempelvis Facebook-sidorna Gazebo garden och Nordpool i oktober. Vi på Källkritikbyrån har vid flera tillfällen rapporterat om liknande bluffar på Facebook:? Jubileum och nyöppnade butiker - så ser Facebook-bluffarna ut
   
   Då talas det ofta om att butiken har ett jubileum eller något att fira och därför lottar ut dyra, fina priser.
   
   I annonsbiblioteket kan du också undersöka vem som betalat för en annons. Tyvärr är det ofta anonyma namn eller till och med bara nonsensfraser som skrivs in av bedragare.
   
   Du kan också se vilken målgrupp en annons haft, alltså till exempel egenskaper som ålderspann, kön och geografiskt område för de användare som annonsen visas för.
   
   Stor bluffindustri
   
   I början av november rapporterade nyhetsbyrån Reuters att Facebooks ägarbolag Meta förutspådde att man för 2024 skulle få hela tio procent av sina årliga intäkter - runt 16 miljarder dollar - från annonser för bedrägerier eller otillåtna varor.Enligt dokument som Reuters kommit över så stänger Meta bara av annonsörer om deras interna varningssystem förutspår att det är en 95-procentig risk att rör sig om bedragare. Om det är en större osäkerhet än så tar Meta i stället mer betalt av den sannolika bedragaren för att försöka avskräcka den från att köpa annonsering på plattformen.Reuters skriver också att det är mer sannolikt för den som interagerat med bluffannonserna att få se fler av samma slag, enligt dokumenten
   
   Ser du den här typen av bluffar spridas och vill tipsa oss så mejla gärna!
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Bluffmakarna bakom "2-minuters hälsokontroller" toppar skamlista

DESCRIPTION:
Lurar svenskar - sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.

CONTENT:
På Facebook fortsätter erbjudanden om snabba "hälsoundersökningar" att dyka upp - bakom ligger bedragare som sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.

Foto: Skärmdump/Facebook

Ett blufföretag som Källkritikbyrån rapporterat om är åter med i toppen av tidskriften Råd & röns årliga skamlista över aktörer som fått flest anmälningar till Konsumentverket.

Så här har bluffen sett ut: annonser på Facebook lockar med en enkel hälsobedömning som på två minuter påstås kunna ge människor insikter om deras tillstånd och ”verkliga kroppsliga ålder”. 

Verksamheten har tidigare drivits via företaget Bellard-Web, men drivs nu genom ett nytt företag som heter Vortexion. Båda är baserade i Ungern. 

För svenskar så har erbjudandet sett ut så här under hösten:

Annons på Facebook under september.

Eller så här:

Annons på Facebook under oktober.

För den som klickar sig in på sajten Battre-halsa.com så möts man av ett slags test. I det finstilta avtalet som ligger under testet står det att tjänsten kostar 899 kronor.

Text från sajten Battre-halsa.com.

För de som missat den informationen kommer den dyra räkningen och hot om inkasso som en chock.

I fjol granskade vi den här verksamheten tillsammans i ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk och Faktabaari. Vår granskning visade att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen vägrade han svara på frågor och stängde snabbt ner alla hemsidorna.

Från sajten Battre-halsa.com.

Några av dem startades senare upp, och liknande sidor - såsom Battre-halsa.com - drivs fortfarande.

Du kan läsa hela genomgången av blufföretagets verksamhet här:

Från den nordiska granskningen av männen bakom 2-minuterskontrollerna.

- Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta, sade Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket, till Källkritikbyrån i fjol.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.- Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Men hittills har vi på Källkritikbyrån inte sett tecken på att de här aktörerna gjort det.

Från Facebooks recensionssida på Ett Hälsosamt Liv den 2 oktober.

En av Facebook-sidorna som företaget använt heter ”Ett Hälsosamt Liv” och har under hösten lagt pengar på att nå fram till svenskar. Liknande upplägg finns i flera andra länder. Här på Källkritikbyrån hittar du guider för att lära dig att granska en annons i Metas annonsbibliotek:

? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Bluffmakarna bakom "2-minuters hälsokontroller" toppar skamlista

DESCRIPTION:
Lurar svenskar - sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.

CONTENT:
På Facebook fortsätter erbjudanden om snabba "hälsoundersökningar" att dyka upp - bakom ligger bedragare som sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.

Foto: Skärmdump/Facebook

Ett blufföretag som Källkritikbyrån rapporterat om är åter med i toppen av tidskriften Råd & röns årliga skamlista över aktörer som fått flest anmälningar till Konsumentverket.

Så här har bluffen sett ut: annonser på Facebook lockar med en enkel hälsobedömning som på två minuter påstås kunna ge människor insikter om deras tillstånd och ”verkliga kroppsliga ålder”. 

Verksamheten har tidigare drivits via företaget Bellard-Web, men drivs nu genom ett nytt företag som heter Vortexion. Båda är baserade i Ungern. 

För svenskar så har erbjudandet sett ut så här under hösten:

Annons på Facebook under september.

Eller så här:

Annons på Facebook under oktober.

För den som klickar sig in på sajten Battre-halsa.com så möts man av ett slags test. I det finstilta avtalet som ligger under testet står det att tjänsten kostar 899 kronor.

Text från sajten Battre-halsa.com.

För de som missat den informationen kommer den dyra räkningen och hot om inkasso som en chock.

I fjol granskade vi den här verksamheten tillsammans i ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk och Faktabaari. Vår granskning visade att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen vägrade han svara på frågor och stängde snabbt ner alla hemsidorna.

Från sajten Battre-halsa.com.

Några av dem startades senare upp, och liknande sidor - såsom Battre-halsa.com - drivs fortfarande.

Du kan läsa hela genomgången av blufföretagets verksamhet här:

Från den nordiska granskningen av männen bakom 2-minuterskontrollerna.

- Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta, sade Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket, till Källkritikbyrån i fjol.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.- Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Men hittills har vi på Källkritikbyrån inte sett tecken på att de här aktörerna gjort det.

Från Facebooks recensionssida på Ett Hälsosamt Liv den 2 oktober.

En av Facebook-sidorna som företaget använt heter ”Ett Hälsosamt Liv” och har under hösten lagt pengar på att nå fram till svenskar. Liknande upplägg finns i flera andra länder. Här på Källkritikbyrån hittar du guider för att lära dig att granska en annons i Metas annonsbibliotek:

? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-11-28 13:42:45

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 32b25d4c41d79ddb8635849a3062ef4614ba319f
   Title:

   Bluffmakarna bakom "2-minuters hälsokontroller" toppar skamlista
   Description:

   Lurar svenskar - sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.
   Content

   På Facebook fortsätter erbjudanden om snabba "hälsoundersökningar" att dyka upp - bakom ligger bedragare som sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Ett blufföretag som Källkritikbyrån rapporterat om är åter med i toppen av tidskriften Råd & röns årliga skamlista över aktörer som fått flest anmälningar till Konsumentverket.
   
   Så här har bluffen sett ut: annonser på Facebook lockar med en enkel hälsobedömning som på två minuter påstås kunna ge människor insikter om deras tillstånd och ”verkliga kroppsliga ålder”.
   
   Verksamheten har tidigare drivits via företaget Bellard-Web, men drivs nu genom ett nytt företag som heter Vortexion. Båda är baserade i Ungern.
   
   För svenskar så har erbjudandet sett ut så här under hösten:
   
   Annons på Facebook under september.
   
   Eller så här:
   
   Annons på Facebook under oktober.
   
   För den som klickar sig in på sajten Battre-halsa.com så möts man av ett slags test. I det finstilta avtalet som ligger under testet står det att tjänsten kostar 899 kronor.
   
   Text från sajten Battre-halsa.com.
   
   För de som missat den informationen kommer den dyra räkningen och hot om inkasso som en chock.
   
   I fjol granskade vi den här verksamheten tillsammans i ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk och Faktabaari. Vår granskning visade att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen vägrade han svara på frågor och stängde snabbt ner alla hemsidorna.
   
   Från sajten Battre-halsa.com.
   
   Några av dem startades senare upp, och liknande sidor - såsom Battre-halsa.com - drivs fortfarande.
   
   Du kan läsa hela genomgången av blufföretagets verksamhet här:
   
   Från den nordiska granskningen av männen bakom 2-minuterskontrollerna.
   
   - Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta, sade Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket, till Källkritikbyrån i fjol.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.- Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Men hittills har vi på Källkritikbyrån inte sett tecken på att de här aktörerna gjort det.
   
   Från Facebooks recensionssida på Ett Hälsosamt Liv den 2 oktober.
   
   En av Facebook-sidorna som företaget använt heter ”Ett Hälsosamt Liv” och har under hösten lagt pengar på att nå fram till svenskar. Liknande upplägg finns i flera andra länder. Här på Källkritikbyrån hittar du guider för att lära dig att granska en annons i Metas annonsbibliotek:
   
   ? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-11-28 13:42:45

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: c302ecf3636d6c3e7e877c909bada56b4d0849c7
   Title:

   Bluffmakarna bakom "2-minuters hälsokontroller" toppar skamlista
   Description:

   Lurar svenskar - sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.
   Content

   På Facebook fortsätter erbjudanden om snabba "hälsoundersökningar" att dyka upp - bakom ligger bedragare som sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Ett blufföretag som Källkritikbyrån rapporterat om är åter med i toppen av tidskriften Råd & röns årliga skamlista över aktörer som fått flest anmälningar till Konsumentverket.
   
   Så här har bluffen sett ut: annonser på Facebook lockar med en enkel hälsobedömning som på två minuter påstås kunna ge människor insikter om deras tillstånd och ”verkliga kroppsliga ålder”.
   
   Verksamheten har tidigare drivits via företaget Bellard-Web, men drivs nu genom ett nytt företag som heter Vortexion. Båda är baserade i Ungern.
   
   För svenskar så har erbjudandet sett ut så här under hösten:
   
   Annons på Facebook under september.
   
   Eller så här:
   
   Annons på Facebook under oktober.
   
   För den som klickar sig in på sajten Battre-halsa.com så möts man av ett slags test. I det finstilta avtalet som ligger under testet står det att tjänsten kostar 899 kronor.
   
   Text från sajten Battre-halsa.com.
   
   För de som missat den informationen kommer den dyra räkningen och hot om inkasso som en chock.
   
   I fjol granskade vi den här verksamheten tillsammans i ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk och Faktabaari. Vår granskning visade att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen vägrade han svara på frågor och stängde snabbt ner alla hemsidorna.
   
   Från sajten Battre-halsa.com.
   
   Några av dem startades senare upp, och liknande sidor - såsom Battre-halsa.com - drivs fortfarande.
   
   Du kan läsa hela genomgången av blufföretagets verksamhet här:
   
   Från den nordiska granskningen av männen bakom 2-minuterskontrollerna.
   
   - Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta, sade Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket, till Källkritikbyrån i fjol.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.- Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Men hittills har vi på Källkritikbyrån inte sett tecken på att de här aktörerna gjort det.
   
   Från Facebooks recensionssida på Ett Hälsosamt Liv den 2 oktober.
   
   En av Facebook-sidorna som företaget använt heter ”Ett Hälsosamt Liv” och har under hösten lagt pengar på att nå fram till svenskar. Liknande upplägg finns i flera andra länder. Här på Källkritikbyrån hittar du guider för att lära dig att granska en annons i Metas annonsbibliotek:
   
   ? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Bluffmakarna bakom "2-minuters hälsokontroller" toppar skamlista

DESCRIPTION:
Lurar svenskar - sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.

CONTENT:
På Facebook fortsätter erbjudanden om snabba "hälsoundersökningar" att dyka upp - bakom ligger bedragare som sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.

Foto: Skärmdump/Facebook

Ett blufföretag som Källkritikbyrån rapporterat om är åter med i toppen av tidskriften Råd & röns årliga skamlista över aktörer som fått flest anmälningar till Konsumentverket.

Så här har bluffen sett ut: annonser på Facebook lockar med en enkel hälsobedömning som på två minuter påstås kunna ge människor insikter om deras tillstånd och ”verkliga kroppsliga ålder”. 

Verksamheten har tidigare drivits via företaget Bellard-Web, men drivs nu genom ett nytt företag som heter Vortexion. Båda är baserade i Ungern. 

För svenskar så har erbjudandet sett ut så här under hösten:

Annons på Facebook under september.

Eller så här:

Annons på Facebook under oktober.

För den som klickar sig in på sajten Battre-halsa.com så möts man av ett slags test. I det finstilta avtalet som ligger under testet står det att tjänsten kostar 899 kronor.

Text från sajten Battre-halsa.com.

För de som missat den informationen kommer den dyra räkningen och hot om inkasso som en chock.

I fjol granskade vi den här verksamheten tillsammans i ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk och Faktabaari. Vår granskning visade att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen vägrade han svara på frågor och stängde snabbt ner alla hemsidorna.

Från sajten Battre-halsa.com.

Några av dem startades senare upp, och liknande sidor - såsom Battre-halsa.com - drivs fortfarande.

Du kan läsa hela genomgången av blufföretagets verksamhet här:

Från den nordiska granskningen av männen bakom 2-minuterskontrollerna.

- Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta, sade Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket, till Källkritikbyrån i fjol.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.- Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Men hittills har vi på Källkritikbyrån inte sett tecken på att de här aktörerna gjort det.

Från Facebooks recensionssida på Ett Hälsosamt Liv den 2 oktober.

En av Facebook-sidorna som företaget använt heter ”Ett Hälsosamt Liv” och har under hösten lagt pengar på att nå fram till svenskar. Liknande upplägg finns i flera andra länder. Här på Källkritikbyrån hittar du guider för att lära dig att granska en annons i Metas annonsbibliotek:

? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Bluffmakarna bakom "2-minuters hälsokontroller" toppar skamlista

DESCRIPTION:
Lurar svenskar - sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.

CONTENT:
På Facebook fortsätter erbjudanden om snabba "hälsoundersökningar" att dyka upp - bakom ligger bedragare som sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.

Foto: Skärmdump/Facebook

Ett blufföretag som Källkritikbyrån rapporterat om är åter med i toppen av tidskriften Råd & röns årliga skamlista över aktörer som fått flest anmälningar till Konsumentverket.

Så här har bluffen sett ut: annonser på Facebook lockar med en enkel hälsobedömning som på två minuter påstås kunna ge människor insikter om deras tillstånd och ”verkliga kroppsliga ålder”. 

Verksamheten har tidigare drivits via företaget Bellard-Web, men drivs nu genom ett nytt företag som heter Vortexion. Båda är baserade i Ungern. 

För svenskar så har erbjudandet sett ut så här under hösten:

Annons på Facebook under september.

Eller så här:

Annons på Facebook under oktober.

För den som klickar sig in på sajten Battre-halsa.com så möts man av ett slags test. I det finstilta avtalet som ligger under testet står det att tjänsten kostar 899 kronor.

Text från sajten Battre-halsa.com.

För de som missat den informationen kommer den dyra räkningen och hot om inkasso som en chock.

I fjol granskade vi den här verksamheten tillsammans i ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk och Faktabaari. Vår granskning visade att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen vägrade han svara på frågor och stängde snabbt ner alla hemsidorna.

Från sajten Battre-halsa.com.

Några av dem startades senare upp, och liknande sidor - såsom Battre-halsa.com - drivs fortfarande.

Du kan läsa hela genomgången av blufföretagets verksamhet här:

Från den nordiska granskningen av männen bakom 2-minuterskontrollerna.

- Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta, sade Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket, till Källkritikbyrån i fjol.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.- Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Men hittills har vi på Källkritikbyrån inte sett tecken på att de här aktörerna gjort det.

Från Facebooks recensionssida på Ett Hälsosamt Liv den 2 oktober.

En av Facebook-sidorna som företaget använt heter ”Ett Hälsosamt Liv” och har under hösten lagt pengar på att nå fram till svenskar. Liknande upplägg finns i flera andra länder. Här på Källkritikbyrån hittar du guider för att lära dig att granska en annons i Metas annonsbibliotek:

? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-11-28 13:42:45

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 32b25d4c41d79ddb8635849a3062ef4614ba319f
   Title:

   Bluffmakarna bakom "2-minuters hälsokontroller" toppar skamlista
   Description:

   Lurar svenskar - sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.
   Content

   På Facebook fortsätter erbjudanden om snabba "hälsoundersökningar" att dyka upp - bakom ligger bedragare som sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Ett blufföretag som Källkritikbyrån rapporterat om är åter med i toppen av tidskriften Råd & röns årliga skamlista över aktörer som fått flest anmälningar till Konsumentverket.
   
   Så här har bluffen sett ut: annonser på Facebook lockar med en enkel hälsobedömning som på två minuter påstås kunna ge människor insikter om deras tillstånd och ”verkliga kroppsliga ålder”.
   
   Verksamheten har tidigare drivits via företaget Bellard-Web, men drivs nu genom ett nytt företag som heter Vortexion. Båda är baserade i Ungern.
   
   För svenskar så har erbjudandet sett ut så här under hösten:
   
   Annons på Facebook under september.
   
   Eller så här:
   
   Annons på Facebook under oktober.
   
   För den som klickar sig in på sajten Battre-halsa.com så möts man av ett slags test. I det finstilta avtalet som ligger under testet står det att tjänsten kostar 899 kronor.
   
   Text från sajten Battre-halsa.com.
   
   För de som missat den informationen kommer den dyra räkningen och hot om inkasso som en chock.
   
   I fjol granskade vi den här verksamheten tillsammans i ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk och Faktabaari. Vår granskning visade att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen vägrade han svara på frågor och stängde snabbt ner alla hemsidorna.
   
   Från sajten Battre-halsa.com.
   
   Några av dem startades senare upp, och liknande sidor - såsom Battre-halsa.com - drivs fortfarande.
   
   Du kan läsa hela genomgången av blufföretagets verksamhet här:
   
   Från den nordiska granskningen av männen bakom 2-minuterskontrollerna.
   
   - Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta, sade Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket, till Källkritikbyrån i fjol.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.- Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Men hittills har vi på Källkritikbyrån inte sett tecken på att de här aktörerna gjort det.
   
   Från Facebooks recensionssida på Ett Hälsosamt Liv den 2 oktober.
   
   En av Facebook-sidorna som företaget använt heter ”Ett Hälsosamt Liv” och har under hösten lagt pengar på att nå fram till svenskar. Liknande upplägg finns i flera andra länder. Här på Källkritikbyrån hittar du guider för att lära dig att granska en annons i Metas annonsbibliotek:
   
   ? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-11-28 13:42:45

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: c302ecf3636d6c3e7e877c909bada56b4d0849c7
   Title:

   Bluffmakarna bakom "2-minuters hälsokontroller" toppar skamlista
   Description:

   Lurar svenskar - sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.
   Content

   På Facebook fortsätter erbjudanden om snabba "hälsoundersökningar" att dyka upp - bakom ligger bedragare som sköter ett helt nätverk av bluffsidor från Ungern.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Ett blufföretag som Källkritikbyrån rapporterat om är åter med i toppen av tidskriften Råd & röns årliga skamlista över aktörer som fått flest anmälningar till Konsumentverket.
   
   Så här har bluffen sett ut: annonser på Facebook lockar med en enkel hälsobedömning som på två minuter påstås kunna ge människor insikter om deras tillstånd och ”verkliga kroppsliga ålder”.
   
   Verksamheten har tidigare drivits via företaget Bellard-Web, men drivs nu genom ett nytt företag som heter Vortexion. Båda är baserade i Ungern.
   
   För svenskar så har erbjudandet sett ut så här under hösten:
   
   Annons på Facebook under september.
   
   Eller så här:
   
   Annons på Facebook under oktober.
   
   För den som klickar sig in på sajten Battre-halsa.com så möts man av ett slags test. I det finstilta avtalet som ligger under testet står det att tjänsten kostar 899 kronor.
   
   Text från sajten Battre-halsa.com.
   
   För de som missat den informationen kommer den dyra räkningen och hot om inkasso som en chock.
   
   I fjol granskade vi den här verksamheten tillsammans i ett nordiskt samarbete mellan Tjekdet, Faktisk och Faktabaari. Vår granskning visade att det rör sig om ett omfattande bedrägeri som sker i flera länder och kan kopplas till en ungersk man. När vi kontaktade mannen vägrade han svara på frågor och stängde snabbt ner alla hemsidorna.
   
   Från sajten Battre-halsa.com.
   
   Några av dem startades senare upp, och liknande sidor - såsom Battre-halsa.com - drivs fortfarande.
   
   Du kan läsa hela genomgången av blufföretagets verksamhet här:
   
   Från den nordiska granskningen av männen bakom 2-minuterskontrollerna.
   
   - Det finns ett ansvar som konsument att kolla vad man går med på men samtidigt så ska prisinformation vara tydlig och lätt att uppfatta, sade Henric Jonsson, juridisk rådgivare på Konsumentverket, till Källkritikbyrån i fjol.För den som inte anser att prisuppgiften var tydlig nog så gäller det att bestrida fakturan.- Då får du ingen betalningsanmärkning och hamnar inte i något register. Du kan bestrida i alla led, till företaget, till inkassobolaget och även till Kronofogden. Därefter kan företag gå till domstol för att försöka bevisa att de har rätt att få betalt. Men hittills har vi på Källkritikbyrån inte sett tecken på att de här aktörerna gjort det.
   
   Från Facebooks recensionssida på Ett Hälsosamt Liv den 2 oktober.
   
   En av Facebook-sidorna som företaget använt heter ”Ett Hälsosamt Liv” och har under hösten lagt pengar på att nå fram till svenskar. Liknande upplägg finns i flera andra länder. Här på Källkritikbyrån hittar du guider för att lära dig att granska en annons i Metas annonsbibliotek:
   
   ? Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor

DESCRIPTION:
Expert: Kosten behöver innehålla mer omättat fett.

CONTENT:
Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok

Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.Han skrev så här i våras:

Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja ?. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.
Instagram 15 mars

Inlägg på Instagram 15 mars

Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.

Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo - men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.
Utdrag ur inlägg 19 oktober

Video på Instagram 19 oktober.

I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.

I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.

I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.

Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.

I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.

”Gott” och ”ont” kolesterol

Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol - det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det ”onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.När man i stället talar om det ”goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.

Kommentar på Tiktok 1 juli.

Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.

- Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.

Kommentar på Instagram 30 oktober.

Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:

- Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.

Fettsyror ställs mot varandra

Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är ”ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.

Inlägg på Instagram 2 december 2024.

Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.

Är rapsolja är ett sämre alternativ?

- Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.

Kommentar på Instagram 20 oktober.

I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.

- Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.

Påståendet att rapsolja bara innehåller ”ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.

- Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk - svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.

Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.

Smör, ister eller talg då?

Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.

En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.

Från klipp ur TV4 den 4 september.

Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.

- Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.

Kommentar på Instagram 28 november 2024.

Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 

- Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.

Inlägg på Instagram 8 maj.

Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.

Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.

LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor

DESCRIPTION:
Expert: Kosten behöver innehålla mer omättat fett.

CONTENT:
Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok

Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.Han skrev så här i våras:

Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja ?. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.
Instagram 15 mars

Inlägg på Instagram 15 mars

Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.

Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo - men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.
Utdrag ur inlägg 19 oktober

Video på Instagram 19 oktober.

I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.

I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.

I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.

Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.

I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.

”Gott” och ”ont” kolesterol

Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol - det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det ”onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.När man i stället talar om det ”goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.

Kommentar på Tiktok 1 juli.

Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.

- Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.

Kommentar på Instagram 30 oktober.

Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:

- Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.

Fettsyror ställs mot varandra

Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är ”ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.

Inlägg på Instagram 2 december 2024.

Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.

Är rapsolja är ett sämre alternativ?

- Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.

Kommentar på Instagram 20 oktober.

I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.

- Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.

Påståendet att rapsolja bara innehåller ”ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.

- Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk - svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.

Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.

Smör, ister eller talg då?

Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.

En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.

Från klipp ur TV4 den 4 september.

Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.

- Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.

Kommentar på Instagram 28 november 2024.

Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 

- Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.

Inlägg på Instagram 8 maj.

Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.

Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.

LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-11-26 09:04:22

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 3cbfd71f86e1bf5c5a7a9451a44f1d40a59a23dc
   Title:

   Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor
   Description:

   Expert: Kosten behöver innehålla mer omättat fett.
   Content

   Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok
   
   Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.Han skrev så här i våras:
   
   Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja ?. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.
   Instagram 15 mars
   
   Inlägg på Instagram 15 mars
   
   Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.
   
   Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo - men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.
   Utdrag ur inlägg 19 oktober
   
   Video på Instagram 19 oktober.
   
   I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.
   
   I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.
   
   I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.
   
   I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.
   
   ”Gott” och ”ont” kolesterol
   
   Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol - det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det ”onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.När man i stället talar om det ”goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.
   
   Kommentar på Tiktok 1 juli.
   
   Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.
   
   - Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.
   
   Kommentar på Instagram 30 oktober.
   
   Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:
   
   - Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.
   
   Fettsyror ställs mot varandra
   
   Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är ”ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.
   
   Inlägg på Instagram 2 december 2024.
   
   Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.
   
   Är rapsolja är ett sämre alternativ?
   
   - Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.
   
   Kommentar på Instagram 20 oktober.
   
   I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.
   
   - Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.
   
   Påståendet att rapsolja bara innehåller ”ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.
   
   - Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk - svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.
   
   Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.
   
   Smör, ister eller talg då?
   
   Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.
   
   En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.
   
   Från klipp ur TV4 den 4 september.
   
   Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.
   
   - Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.
   
   Kommentar på Instagram 28 november 2024.
   
   Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 
   
   - Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.
   
   Inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.
   
   Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.
   
   LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-11-26 09:04:22

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 3a8e3f49c0c5c3670ee1880c3a71c55b848e1937
   Title:

   Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor
   Description:

   Expert: Kosten behöver innehålla mer omättat fett.
   Content

   Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok
   
   Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.Han skrev så här i våras:
   
   Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja ?. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.
   Instagram 15 mars
   
   Inlägg på Instagram 15 mars
   
   Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.
   
   Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo - men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.
   Utdrag ur inlägg 19 oktober
   
   Video på Instagram 19 oktober.
   
   I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.
   
   I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.
   
   I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.
   
   I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.
   
   ”Gott” och ”ont” kolesterol
   
   Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol - det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det ”onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.När man i stället talar om det ”goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.
   
   Kommentar på Tiktok 1 juli.
   
   Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.
   
   - Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.
   
   Kommentar på Instagram 30 oktober.
   
   Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:
   
   - Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.
   
   Fettsyror ställs mot varandra
   
   Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är ”ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.
   
   Inlägg på Instagram 2 december 2024.
   
   Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.
   
   Är rapsolja är ett sämre alternativ?
   
   - Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.
   
   Kommentar på Instagram 20 oktober.
   
   I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.
   
   - Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.
   
   Påståendet att rapsolja bara innehåller ”ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.
   
   - Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk - svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.
   
   Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.
   
   Smör, ister eller talg då?
   
   Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.
   
   En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.
   
   Från klipp ur TV4 den 4 september.
   
   Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.
   
   - Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.
   
   Kommentar på Instagram 28 november 2024.
   
   Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 
   
   - Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.
   
   Inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.
   
   Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.
   
   LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor

DESCRIPTION:
Expert: Kosten behöver innehålla mer omättat fett.

CONTENT:
Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok

Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.Han skrev så här i våras:

Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja ?. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.
Instagram 15 mars

Inlägg på Instagram 15 mars

Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.

Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo - men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.
Utdrag ur inlägg 19 oktober

Video på Instagram 19 oktober.

I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.

I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.

I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.

Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.

I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.

”Gott” och ”ont” kolesterol

Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol - det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det ”onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.När man i stället talar om det ”goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.

Kommentar på Tiktok 1 juli.

Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.

- Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.

Kommentar på Instagram 30 oktober.

Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:

- Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.

Fettsyror ställs mot varandra

Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är ”ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.

Inlägg på Instagram 2 december 2024.

Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.

Är rapsolja är ett sämre alternativ?

- Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.

Kommentar på Instagram 20 oktober.

I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.

- Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.

Påståendet att rapsolja bara innehåller ”ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.

- Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk - svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.

Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.

Smör, ister eller talg då?

Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.

En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.

Från klipp ur TV4 den 4 september.

Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.

- Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.

Kommentar på Instagram 28 november 2024.

Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 

- Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.

Inlägg på Instagram 8 maj.

Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.

Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.

LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor

DESCRIPTION:
Expert: Kosten behöver innehålla mer omättat fett.

CONTENT:
Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok

Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.Han skrev så här i våras:

Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja ?. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.
Instagram 15 mars

Inlägg på Instagram 15 mars

Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.

Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo - men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.
Utdrag ur inlägg 19 oktober

Video på Instagram 19 oktober.

I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.

I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.

I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.

Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.

I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.

”Gott” och ”ont” kolesterol

Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol - det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det ”onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.När man i stället talar om det ”goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.

Kommentar på Tiktok 1 juli.

Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.

- Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.

Kommentar på Instagram 30 oktober.

Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:

- Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.

Fettsyror ställs mot varandra

Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är ”ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.

Inlägg på Instagram 2 december 2024.

Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.

Är rapsolja är ett sämre alternativ?

- Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.

Kommentar på Instagram 20 oktober.

I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.

- Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.

Påståendet att rapsolja bara innehåller ”ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.

- Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk - svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.

Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.

Smör, ister eller talg då?

Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.

En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.

Från klipp ur TV4 den 4 september.

Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.

- Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.

Kommentar på Instagram 28 november 2024.

Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 

- Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.

Inlägg på Instagram 8 maj.

Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.

Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.

LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-11-26 09:04:22

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 3cbfd71f86e1bf5c5a7a9451a44f1d40a59a23dc
   Title:

   Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor
   Description:

   Expert: Kosten behöver innehålla mer omättat fett.
   Content

   Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok
   
   Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.Han skrev så här i våras:
   
   Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja ?. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.
   Instagram 15 mars
   
   Inlägg på Instagram 15 mars
   
   Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.
   
   Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo - men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.
   Utdrag ur inlägg 19 oktober
   
   Video på Instagram 19 oktober.
   
   I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.
   
   I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.
   
   I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.
   
   I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.
   
   ”Gott” och ”ont” kolesterol
   
   Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol - det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det ”onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.När man i stället talar om det ”goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.
   
   Kommentar på Tiktok 1 juli.
   
   Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.
   
   - Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.
   
   Kommentar på Instagram 30 oktober.
   
   Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:
   
   - Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.
   
   Fettsyror ställs mot varandra
   
   Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är ”ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.
   
   Inlägg på Instagram 2 december 2024.
   
   Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.
   
   Är rapsolja är ett sämre alternativ?
   
   - Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.
   
   Kommentar på Instagram 20 oktober.
   
   I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.
   
   - Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.
   
   Påståendet att rapsolja bara innehåller ”ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.
   
   - Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk - svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.
   
   Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.
   
   Smör, ister eller talg då?
   
   Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.
   
   En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.
   
   Från klipp ur TV4 den 4 september.
   
   Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.
   
   - Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.
   
   Kommentar på Instagram 28 november 2024.
   
   Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 
   
   - Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.
   
   Inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.
   
   Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.
   
   LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-11-26 09:04:22

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 3a8e3f49c0c5c3670ee1880c3a71c55b848e1937
   Title:

   Fettkamp på nätet - så säger forskningen om smör och fröoljor
   Description:

   Expert: Kosten behöver innehålla mer omättat fett.
   Content

   Livsmedelsverket rekommenderar människor att steka med rapsolja av hälsoskäl. Men på Instagram kritiserar hälsoinfluencers myndigheternas råd om fröoljor och att minska på det mättade fettet.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram/Tiktok
   
   Fettfrågan har diskuterats länge och i sociala medier finns starka åsikter om vad som är hälsosamt och vad som är farligt. En välkänd hälsoinfluencer med över 375 000 följare och tusentals gilla-markeringar på varje inlägg är starkt kritisk till Livsmedelsverkets råd.Han skrev så här i våras:
   
   Jag tycker det är ofattbart att livsmedelsverket enbart fokuserar på att vi ska sänka vårt LDL-kolesterol [. . .] och inte gör någon skillnad på en kallpressad olivolja och en kemiskt extraherad rapsolja eller frityrolja ?. Det är antingen djupt okunnigt eller medvetet vilseledande. Du får välja själv.
   Instagram 15 mars
   
   Inlägg på Instagram 15 mars
   
   Mannen har i olika inlägg och videor tagit upp kolesterol och tycker inte att man ska oroa sig för mättat fett.
   
   Men ökar inte mättat fett kolesterol? Jo - men kolesterol är livsnödvändigt, och totala hälsoeffekter beror mycket mer på helheten: kost, rörelse, stress, alkohol och rökning.
   Utdrag ur inlägg 19 oktober
   
   Video på Instagram 19 oktober.
   
   I en serie har vi på Källkritikbyrån gått igenom påståenden om fröoljor tillsammans med experter inom kost och hälsa.
   
   I den första delen i serien granskade vi påståenden om att fröoljor skulle driva inflammation, något som inte stämde, och inte heller att de skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdom - det var tvärtom.
   
   I del två redde vi ut påståenden om upphettning, oxidation och att rapsfrön skulle vara giftiga.
   
   Från Källkritikbyråns artikel 30 oktober.
   
   I den här artikeln tittar vi på kolesterol, diabetesrisk och på de fetter som föreslås i stället för oljorna vid matlagning.
   
   ”Gott” och ”ont” kolesterol
   
   Vi startar med en snabb genomgång av kolesterol - det är ett fettämne som kroppen tillverkar i levern. Det behövs för att bygga cellmembran och bilda hormoner och gallsyror. Man brukar tala om det ”onda kolesterolet” och syftar då på LDL (lågdensitetslipoprotein) som för ut kolesterol från levern ut till kroppens celler. Höga nivåer kan leda till att kolesterol lagras i blodkärlen.När man i stället talar om det ”goda kolesterolet” så menar man HDL (högdensitetslipoprotein) som fungerar som en städpatrull och som transporterar tillbaka överskott till levern. Det är balansen mellan LDL och HDL som är avgörande: högt LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom, medan högt HDL skyddar.
   
   Kommentar på Tiktok 1 juli.
   
   Ett av de mer spridda påståendena handlar om att rapsolja skulle påverka kolesterolnivåerna negativt, och till exempel öka risken för diabetes. Men det saknar stöd i den vetenskapliga litteraturen. Tvärtom har flera studier visat att man genom att ersätta mättade fetter med omättade fetter kan förbättra insulinkänsligheten.
   
   - Enligt Nordiska näringsrekommendationerna är omega-6 bra för att upprätthålla normala kolesterolnivåer. Vetenskapligt har man visat väldigt många gånger att höga kolesterolvärden bidrar till åderförkalkning, och att det ökar risken för olika typer av hjärt-kärlsjukdom och stroke. Så att högt kolesterol är en riskfaktor är visat i så många olika studier att det inte går att blunda för det, säger Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.
   
   Kommentar på Instagram 30 oktober.
   
   Även Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, betonar att uttalandena på nätet inte stämmer:
   
   - Omega-6 sänker det onda kolesterolet, det som är inblandat i åderförkalkning och hjärtinfarkt och som bidrar till åderförfettning och blodproppar, säger han.
   
   Fettsyror ställs mot varandra
   
   Det finns olika sorters omega-3-fettsyror som vi behöver men som kroppen inte kan tillverka själv. I sociala medier beskrivs en av dessa, alfa-linolensyra (ALA) i rapsolja, som bara är ”ett förstadie” till de omega-3-fettsyror som finns i fisk. Det menas därför vara ett sämre alternativ, och att detta är något som Livsmedelsverket skulle dölja.
   
   Inlägg på Instagram 2 december 2024.
   
   Helena Bjermo betonar att Livsmedelsverkets kostråd är både vegetabiliska oljor för matlagning och fisk två till tre gånger i veckan. Det handlar alltså inte om antingen eller.
   
   Är rapsolja är ett sämre alternativ?
   
   - Nej, det stämmer inte. Man har sett att rapsolja, som har mycket alfa-linolensyra, är kopplad till minskade halter av LDL-kolesterol i interventionsstudier. Äter man rapsolja får man bättre fördelningar av blodfetter i kroppen. Man har också sett att rapsolja skulle kunna medföra minskad bukfettsinlagring, säger Bjermo.
   
   Kommentar på Instagram 20 oktober.
   
   I studier tittar man på hälsoeffekterna av slutprodukten, säger Bjermo.
   
   - Man ser i de flesta fallen att det är mängderna man äter som spelar roll för hälsan. Det stämmer att man har sett tydligare effekter mot hjärt-kärlsjukdomar med fiskfetterna EPA och DHA, men man har också studerat fiskfettsyrorna mer, så man vet mer om dem.
   
   Påståendet att rapsolja bara innehåller ”ett förstadie” till omega-3 är visserligen tekniskt korrekt, men vilseledande, då båda typerna av omega-3 behövs i kosten, och de delvis fyller olika funktioner i kroppen, säger Helena Bjermo på Livsmedelsverket.
   
   - Det handlar inte om att välja mellan rapsolja och fisk - svenska befolkningen skulle må bra av att få i sig mer av båda.
   
   Utdrag ur inlägg på Instagram 24 maj.
   
   Smör, ister eller talg då?
   
   Vad händer när vi jämför rapsolja med andra fetter, som animaliska fetter? Forskningen visar att när man ersätter mättade fetter med omättade fetter, såsom de som finns i rapsolja, så förbättras kolesterolprofilen generellt.
   
   En Harvardstudie visade nyligen att ett dagligt tillskott av tio gram smör kan öka risken för förtida död med sju procent. Enligt Mai-Lis Hellenius, läkare och professor inom hjärt-kärlprevention vid Karolinska institutet, har smörkonsumtionen fördubblats på tjugo år, och majoriteten av svenskar har redan ett för högt intag.
   
   Från klipp ur TV4 den 4 september.
   
   Walter Willett, professor i epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och en av författarna till studien, noterar att studiens resultat går emot påståenden på sociala medier om att smör skulle vara ett bra hälsoval.
   
   - Av någon för mig oklar anledning sprids en myt på nätet om att smör är en hälsosam form av fett, men det finns inga bevis som stödjer det, sade han till den amerikanska tv-kanalen CNN.
   
   Kommentar på Instagram 28 november 2024.
   
   Det finns gott om studier där man jämfört animaliskt fett som smör, ister och talg med vegetabiliska oljor. Bland annat finns det en ny studie publicerad i Nature Medicine där man jämfört olika kostmönsters effekter på hälsa och livslängd. 
   
   - Man har då sett att kosten behöver innehålla mer omättat fett. Det framkommer i alla sammanhang, men också att det ska finnas en balans mellan omättat och mättat fett, med mer omättat än mättat. Dessutom spelar fibrer, antioxidanter, frukt och bär en viktig roll. Däremot hamnar mättat fett mer på varningslistan, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet.
   
   Inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Källkritikbyrån har ställt frågor till hälsoinfluencern, som avböjt att svara.
   
   Sammantaget: Efter genomgång av den aktuella forskningen framträder en bild som skiljer sig väsentligt från många av de påståenden som florerar på nätet. Den vetenskapliga konsensus som finns i dag stöder inte påståendena om att exempelvis rapsolja skulle vara skadlig för hälsan när den konsumeras som en del av en varierad kost. Tvärtom finns evidens för att det ger positiva hälsoeffekter att ersätta mättade fetter med omättade fetter, inklusive de som finns i rapsolja.
   
   LÄS MER:? Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt? Falska påståenden om "giftiga" och "livsfarliga" fröoljor sprids på nätet? Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om "detox" - säljer själva kurer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Nej, Tyskland har inte infört ”sovkapslar” för hemlösa - handlar om tre prototyper

DESCRIPTION:
Beskrivningen i sociala medier långt från verkligheten.

CONTENT:
Miljoner med svenskar har sett AI-klicksidornas inlägg - nu sprids en kraftigt förskönad bild av en tysk ”lösning” för hemlösa.

Foto: Skärmdump/Facebook/Ulmer nest/Eignerframes

Facebook-sidan Puer press sprider påhittade historier och AI-genererade bilder - något som vi på Källkritikbyrån skrivit om tidigare. I det här fallet påstår man att Tyskland har utplacerade soldrivna ”sovkapslar” till hemlösa och inlägget har fått över 53 000 interaktioner på Facebook.

Så här skriver Facebook-sidan:

Tyskland har tagit fram en smart lösning för att stötta hemlösa under kalla vintrar - solcellsdrivna sovkapslar. Dessa små kapslar placeras på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader, och ger människor en varm och säker plats att sova på.Kapslarna är välisolerade och drivs av solpaneler som ger värme, ventilation och belysning. Varje kapsel rymmer en eller två personer och har plats för personliga ägodelar. För säkerhetens skull kan dörrarna låsas från insidan, och sensorer larmar personal som kan erbjuda mat eller medicinsk hjälp.Till skillnad från traditionella härbärgen är kapslarna öppna dygnet runt utan väntelistor. De erbjuder värme, trygghet och värdighet - även om de inte är en långsiktig lösning.
Inlägg på Facebook 27 september

Inlägg på Facebook 27 september

Men verkligheten ser annorlunda ut. 

Det finns ett företag i tyska Ulm som byggt så kallade ”Ulm-nästen” - men det finns bara tre stycken och de ser inte ut som på den AI-genererade bilden. De ser ut så här:

Foto: Eignerframes

Två av ”nästena” finns i Ulm och det andra i en annan tysk stad, enligt företaget. Det pågår förhandlingar om att ställa ut ett par till i två ytterligare städer.

- Det finns inga direkt jämförbara projekt i Tyskland såvitt vi vet, men vi känner till flera initiativ för att bygga provisoriska hem av olika slag för hemlösa runtom i världen (även i Tyskland i andra städer), säger Florian Geiselhart från Ulmer nest till Källkritikbyrån.

Har inte kommit ur testfasen än

Projektet startades 2019 och genom åren har det rapporterats om Ulm-nästena i olika medier.

Från BBC den 23 januari 2021.

På sajten står det att projektet är i en tidig fas och vi dubbelkollar därför om den informationen fortfarande är aktuell med Florian Geiselhart. Han bekräftar att FAQ-sidan till största del fortfarande är uppdaterad.Så här står det där:

Ulm-boet befinner sig för närvarande i en tidig testfas. Det nuvarande ”priset” per bo är därför mycket högre än det skulle vara för en färdig produkt, eftersom en hel del utvecklingsarbete fortfarande pågår och varje bo monteras individuellt för hand. Priset kommer att vara betydligt lägre för senare massproduktion.Kostnaderna inkluderar inte bara material, utan även utveckling, produktion, sensorer, programmering, installation och demontering, transport, support, underhåll och rengöring under vintermånaderna. Kort sagt: hela genomförandet av projektet för den nuvarande prototypfasen.
Från Ulmer nests sajt

Sammantaget: Beskrivningen som sprids i sociala medier är långt från verkligheten. Tyskland har inte ställt ut ”solcellsdrivna sovkapslar på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader” - utan det finns enbart tre utställda moduler i hela landet. Projektet påbörjades 2019 och har inte kommit ur testfasen. 

Kommentar på Facebook 3 oktober. 

Klicksidan Puer press startades med Indien som målgrupp, styrs nu från Ukraina och har sedan en tid tillbaka börjat rikta in sig på svenskar. Vi har tidigare visat hur du själv kan ta reda på sådant om en Facebook-sida i den här guiden.I samband med den rapporteringen upptäckte vi även att Puer press har agerat synkroniserat med det vietnamesiska klickbetesnätverk som vi avslöjade i somras.

Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Nej, Tyskland har inte infört ”sovkapslar” för hemlösa - handlar om tre prototyper

DESCRIPTION:
Beskrivningen i sociala medier långt från verkligheten.

CONTENT:
Miljoner med svenskar har sett AI-klicksidornas inlägg - nu sprids en kraftigt förskönad bild av en tysk ”lösning” för hemlösa.

Foto: Skärmdump/Facebook/Ulmer nest/Eignerframes

Facebook-sidan Puer press sprider påhittade historier och AI-genererade bilder - något som vi på Källkritikbyrån skrivit om tidigare. I det här fallet påstår man att Tyskland har utplacerade soldrivna ”sovkapslar” till hemlösa och inlägget har fått över 53 000 interaktioner på Facebook.

Så här skriver Facebook-sidan:

Tyskland har tagit fram en smart lösning för att stötta hemlösa under kalla vintrar - solcellsdrivna sovkapslar. Dessa små kapslar placeras på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader, och ger människor en varm och säker plats att sova på.Kapslarna är välisolerade och drivs av solpaneler som ger värme, ventilation och belysning. Varje kapsel rymmer en eller två personer och har plats för personliga ägodelar. För säkerhetens skull kan dörrarna låsas från insidan, och sensorer larmar personal som kan erbjuda mat eller medicinsk hjälp.Till skillnad från traditionella härbärgen är kapslarna öppna dygnet runt utan väntelistor. De erbjuder värme, trygghet och värdighet - även om de inte är en långsiktig lösning.
Inlägg på Facebook 27 september

Inlägg på Facebook 27 september

Men verkligheten ser annorlunda ut. 

Det finns ett företag i tyska Ulm som byggt så kallade ”Ulm-nästen” - men det finns bara tre stycken och de ser inte ut som på den AI-genererade bilden. De ser ut så här:

Foto: Eignerframes

Två av ”nästena” finns i Ulm och det andra i en annan tysk stad, enligt företaget. Det pågår förhandlingar om att ställa ut ett par till i två ytterligare städer.

- Det finns inga direkt jämförbara projekt i Tyskland såvitt vi vet, men vi känner till flera initiativ för att bygga provisoriska hem av olika slag för hemlösa runtom i världen (även i Tyskland i andra städer), säger Florian Geiselhart från Ulmer nest till Källkritikbyrån.

Har inte kommit ur testfasen än

Projektet startades 2019 och genom åren har det rapporterats om Ulm-nästena i olika medier.

Från BBC den 23 januari 2021.

På sajten står det att projektet är i en tidig fas och vi dubbelkollar därför om den informationen fortfarande är aktuell med Florian Geiselhart. Han bekräftar att FAQ-sidan till största del fortfarande är uppdaterad.Så här står det där:

Ulm-boet befinner sig för närvarande i en tidig testfas. Det nuvarande ”priset” per bo är därför mycket högre än det skulle vara för en färdig produkt, eftersom en hel del utvecklingsarbete fortfarande pågår och varje bo monteras individuellt för hand. Priset kommer att vara betydligt lägre för senare massproduktion.Kostnaderna inkluderar inte bara material, utan även utveckling, produktion, sensorer, programmering, installation och demontering, transport, support, underhåll och rengöring under vintermånaderna. Kort sagt: hela genomförandet av projektet för den nuvarande prototypfasen.
Från Ulmer nests sajt

Sammantaget: Beskrivningen som sprids i sociala medier är långt från verkligheten. Tyskland har inte ställt ut ”solcellsdrivna sovkapslar på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader” - utan det finns enbart tre utställda moduler i hela landet. Projektet påbörjades 2019 och har inte kommit ur testfasen. 

Kommentar på Facebook 3 oktober. 

Klicksidan Puer press startades med Indien som målgrupp, styrs nu från Ukraina och har sedan en tid tillbaka börjat rikta in sig på svenskar. Vi har tidigare visat hur du själv kan ta reda på sådant om en Facebook-sida i den här guiden.I samband med den rapporteringen upptäckte vi även att Puer press har agerat synkroniserat med det vietnamesiska klickbetesnätverk som vi avslöjade i somras.

Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-11-14 09:49:57

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: e4955e13a79f9e72ded1056c8ba496cecb79c3d0
   Title:

   Nej, Tyskland har inte infört ”sovkapslar” för hemlösa - handlar om tre prototyper
   Description:

   Beskrivningen i sociala medier långt från verkligheten.
   Content

   Miljoner med svenskar har sett AI-klicksidornas inlägg - nu sprids en kraftigt förskönad bild av en tysk ”lösning” för hemlösa.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Ulmer nest/Eignerframes
   
   Facebook-sidan Puer press sprider påhittade historier och AI-genererade bilder - något som vi på Källkritikbyrån skrivit om tidigare. I det här fallet påstår man att Tyskland har utplacerade soldrivna ”sovkapslar” till hemlösa och inlägget har fått över 53 000 interaktioner på Facebook.
   
   Så här skriver Facebook-sidan:
   
   Tyskland har tagit fram en smart lösning för att stötta hemlösa under kalla vintrar - solcellsdrivna sovkapslar. Dessa små kapslar placeras på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader, och ger människor en varm och säker plats att sova på.Kapslarna är välisolerade och drivs av solpaneler som ger värme, ventilation och belysning. Varje kapsel rymmer en eller två personer och har plats för personliga ägodelar. För säkerhetens skull kan dörrarna låsas från insidan, och sensorer larmar personal som kan erbjuda mat eller medicinsk hjälp.Till skillnad från traditionella härbärgen är kapslarna öppna dygnet runt utan väntelistor. De erbjuder värme, trygghet och värdighet - även om de inte är en långsiktig lösning.
   Inlägg på Facebook 27 september
   
   Inlägg på Facebook 27 september
   
   Men verkligheten ser annorlunda ut.
   
   Det finns ett företag i tyska Ulm som byggt så kallade ”Ulm-nästen” - men det finns bara tre stycken och de ser inte ut som på den AI-genererade bilden. De ser ut så här:
   
   Foto: Eignerframes
   
   Två av ”nästena” finns i Ulm och det andra i en annan tysk stad, enligt företaget. Det pågår förhandlingar om att ställa ut ett par till i två ytterligare städer.
   
   - Det finns inga direkt jämförbara projekt i Tyskland såvitt vi vet, men vi känner till flera initiativ för att bygga provisoriska hem av olika slag för hemlösa runtom i världen (även i Tyskland i andra städer), säger Florian Geiselhart från Ulmer nest till Källkritikbyrån.
   
   Har inte kommit ur testfasen än
   
   Projektet startades 2019 och genom åren har det rapporterats om Ulm-nästena i olika medier.
   
   Från BBC den 23 januari 2021.
   
   På sajten står det att projektet är i en tidig fas och vi dubbelkollar därför om den informationen fortfarande är aktuell med Florian Geiselhart. Han bekräftar att FAQ-sidan till största del fortfarande är uppdaterad.Så här står det där:
   
   Ulm-boet befinner sig för närvarande i en tidig testfas. Det nuvarande ”priset” per bo är därför mycket högre än det skulle vara för en färdig produkt, eftersom en hel del utvecklingsarbete fortfarande pågår och varje bo monteras individuellt för hand. Priset kommer att vara betydligt lägre för senare massproduktion.Kostnaderna inkluderar inte bara material, utan även utveckling, produktion, sensorer, programmering, installation och demontering, transport, support, underhåll och rengöring under vintermånaderna. Kort sagt: hela genomförandet av projektet för den nuvarande prototypfasen.
   Från Ulmer nests sajt
   
   Sammantaget: Beskrivningen som sprids i sociala medier är långt från verkligheten. Tyskland har inte ställt ut ”solcellsdrivna sovkapslar på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader” - utan det finns enbart tre utställda moduler i hela landet. Projektet påbörjades 2019 och har inte kommit ur testfasen.
   
   Kommentar på Facebook 3 oktober.
   
   Klicksidan Puer press startades med Indien som målgrupp, styrs nu från Ukraina och har sedan en tid tillbaka börjat rikta in sig på svenskar. Vi har tidigare visat hur du själv kan ta reda på sådant om en Facebook-sida i den här guiden.I samband med den rapporteringen upptäckte vi även att Puer press har agerat synkroniserat med det vietnamesiska klickbetesnätverk som vi avslöjade i somras.
   
   Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-11-14 09:49:57

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 2455a895847a9262e80573a034c8a74412a32e21
   Title:

   Nej, Tyskland har inte infört ”sovkapslar” för hemlösa - handlar om tre prototyper
   Description:

   Beskrivningen i sociala medier långt från verkligheten.
   Content

   Miljoner med svenskar har sett AI-klicksidornas inlägg - nu sprids en kraftigt förskönad bild av en tysk ”lösning” för hemlösa.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Ulmer nest/Eignerframes
   
   Facebook-sidan Puer press sprider påhittade historier och AI-genererade bilder - något som vi på Källkritikbyrån skrivit om tidigare. I det här fallet påstår man att Tyskland har utplacerade soldrivna ”sovkapslar” till hemlösa och inlägget har fått över 53 000 interaktioner på Facebook.
   
   Så här skriver Facebook-sidan:
   
   Tyskland har tagit fram en smart lösning för att stötta hemlösa under kalla vintrar - solcellsdrivna sovkapslar. Dessa små kapslar placeras på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader, och ger människor en varm och säker plats att sova på.Kapslarna är välisolerade och drivs av solpaneler som ger värme, ventilation och belysning. Varje kapsel rymmer en eller två personer och har plats för personliga ägodelar. För säkerhetens skull kan dörrarna låsas från insidan, och sensorer larmar personal som kan erbjuda mat eller medicinsk hjälp.Till skillnad från traditionella härbärgen är kapslarna öppna dygnet runt utan väntelistor. De erbjuder värme, trygghet och värdighet - även om de inte är en långsiktig lösning.
   Inlägg på Facebook 27 september
   
   Inlägg på Facebook 27 september
   
   Men verkligheten ser annorlunda ut.
   
   Det finns ett företag i tyska Ulm som byggt så kallade ”Ulm-nästen” - men det finns bara tre stycken och de ser inte ut som på den AI-genererade bilden. De ser ut så här:
   
   Foto: Eignerframes
   
   Två av ”nästena” finns i Ulm och det andra i en annan tysk stad, enligt företaget. Det pågår förhandlingar om att ställa ut ett par till i två ytterligare städer.
   
   - Det finns inga direkt jämförbara projekt i Tyskland såvitt vi vet, men vi känner till flera initiativ för att bygga provisoriska hem av olika slag för hemlösa runtom i världen (även i Tyskland i andra städer), säger Florian Geiselhart från Ulmer nest till Källkritikbyrån.
   
   Har inte kommit ur testfasen än
   
   Projektet startades 2019 och genom åren har det rapporterats om Ulm-nästena i olika medier.
   
   Från BBC den 23 januari 2021.
   
   På sajten står det att projektet är i en tidig fas och vi dubbelkollar därför om den informationen fortfarande är aktuell med Florian Geiselhart. Han bekräftar att FAQ-sidan till största del fortfarande är uppdaterad.Så här står det där:
   
   Ulm-boet befinner sig för närvarande i en tidig testfas. Det nuvarande ”priset” per bo är därför mycket högre än det skulle vara för en färdig produkt, eftersom en hel del utvecklingsarbete fortfarande pågår och varje bo monteras individuellt för hand. Priset kommer att vara betydligt lägre för senare massproduktion.Kostnaderna inkluderar inte bara material, utan även utveckling, produktion, sensorer, programmering, installation och demontering, transport, support, underhåll och rengöring under vintermånaderna. Kort sagt: hela genomförandet av projektet för den nuvarande prototypfasen.
   Från Ulmer nests sajt
   
   Sammantaget: Beskrivningen som sprids i sociala medier är långt från verkligheten. Tyskland har inte ställt ut ”solcellsdrivna sovkapslar på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader” - utan det finns enbart tre utställda moduler i hela landet. Projektet påbörjades 2019 och har inte kommit ur testfasen.
   
   Kommentar på Facebook 3 oktober.
   
   Klicksidan Puer press startades med Indien som målgrupp, styrs nu från Ukraina och har sedan en tid tillbaka börjat rikta in sig på svenskar. Vi har tidigare visat hur du själv kan ta reda på sådant om en Facebook-sida i den här guiden.I samband med den rapporteringen upptäckte vi även att Puer press har agerat synkroniserat med det vietnamesiska klickbetesnätverk som vi avslöjade i somras.
   
   Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Nej, Tyskland har inte infört ”sovkapslar” för hemlösa - handlar om tre prototyper

DESCRIPTION:
Beskrivningen i sociala medier långt från verkligheten.

CONTENT:
Miljoner med svenskar har sett AI-klicksidornas inlägg - nu sprids en kraftigt förskönad bild av en tysk ”lösning” för hemlösa.

Foto: Skärmdump/Facebook/Ulmer nest/Eignerframes

Facebook-sidan Puer press sprider påhittade historier och AI-genererade bilder - något som vi på Källkritikbyrån skrivit om tidigare. I det här fallet påstår man att Tyskland har utplacerade soldrivna ”sovkapslar” till hemlösa och inlägget har fått över 53 000 interaktioner på Facebook.

Så här skriver Facebook-sidan:

Tyskland har tagit fram en smart lösning för att stötta hemlösa under kalla vintrar - solcellsdrivna sovkapslar. Dessa små kapslar placeras på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader, och ger människor en varm och säker plats att sova på.Kapslarna är välisolerade och drivs av solpaneler som ger värme, ventilation och belysning. Varje kapsel rymmer en eller två personer och har plats för personliga ägodelar. För säkerhetens skull kan dörrarna låsas från insidan, och sensorer larmar personal som kan erbjuda mat eller medicinsk hjälp.Till skillnad från traditionella härbärgen är kapslarna öppna dygnet runt utan väntelistor. De erbjuder värme, trygghet och värdighet - även om de inte är en långsiktig lösning.
Inlägg på Facebook 27 september

Inlägg på Facebook 27 september

Men verkligheten ser annorlunda ut. 

Det finns ett företag i tyska Ulm som byggt så kallade ”Ulm-nästen” - men det finns bara tre stycken och de ser inte ut som på den AI-genererade bilden. De ser ut så här:

Foto: Eignerframes

Två av ”nästena” finns i Ulm och det andra i en annan tysk stad, enligt företaget. Det pågår förhandlingar om att ställa ut ett par till i två ytterligare städer.

- Det finns inga direkt jämförbara projekt i Tyskland såvitt vi vet, men vi känner till flera initiativ för att bygga provisoriska hem av olika slag för hemlösa runtom i världen (även i Tyskland i andra städer), säger Florian Geiselhart från Ulmer nest till Källkritikbyrån.

Har inte kommit ur testfasen än

Projektet startades 2019 och genom åren har det rapporterats om Ulm-nästena i olika medier.

Från BBC den 23 januari 2021.

På sajten står det att projektet är i en tidig fas och vi dubbelkollar därför om den informationen fortfarande är aktuell med Florian Geiselhart. Han bekräftar att FAQ-sidan till största del fortfarande är uppdaterad.Så här står det där:

Ulm-boet befinner sig för närvarande i en tidig testfas. Det nuvarande ”priset” per bo är därför mycket högre än det skulle vara för en färdig produkt, eftersom en hel del utvecklingsarbete fortfarande pågår och varje bo monteras individuellt för hand. Priset kommer att vara betydligt lägre för senare massproduktion.Kostnaderna inkluderar inte bara material, utan även utveckling, produktion, sensorer, programmering, installation och demontering, transport, support, underhåll och rengöring under vintermånaderna. Kort sagt: hela genomförandet av projektet för den nuvarande prototypfasen.
Från Ulmer nests sajt

Sammantaget: Beskrivningen som sprids i sociala medier är långt från verkligheten. Tyskland har inte ställt ut ”solcellsdrivna sovkapslar på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader” - utan det finns enbart tre utställda moduler i hela landet. Projektet påbörjades 2019 och har inte kommit ur testfasen. 

Kommentar på Facebook 3 oktober. 

Klicksidan Puer press startades med Indien som målgrupp, styrs nu från Ukraina och har sedan en tid tillbaka börjat rikta in sig på svenskar. Vi har tidigare visat hur du själv kan ta reda på sådant om en Facebook-sida i den här guiden.I samband med den rapporteringen upptäckte vi även att Puer press har agerat synkroniserat med det vietnamesiska klickbetesnätverk som vi avslöjade i somras.

Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Nej, Tyskland har inte infört ”sovkapslar” för hemlösa - handlar om tre prototyper

DESCRIPTION:
Beskrivningen i sociala medier långt från verkligheten.

CONTENT:
Miljoner med svenskar har sett AI-klicksidornas inlägg - nu sprids en kraftigt förskönad bild av en tysk ”lösning” för hemlösa.

Foto: Skärmdump/Facebook/Ulmer nest/Eignerframes

Facebook-sidan Puer press sprider påhittade historier och AI-genererade bilder - något som vi på Källkritikbyrån skrivit om tidigare. I det här fallet påstår man att Tyskland har utplacerade soldrivna ”sovkapslar” till hemlösa och inlägget har fått över 53 000 interaktioner på Facebook.

Så här skriver Facebook-sidan:

Tyskland har tagit fram en smart lösning för att stötta hemlösa under kalla vintrar - solcellsdrivna sovkapslar. Dessa små kapslar placeras på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader, och ger människor en varm och säker plats att sova på.Kapslarna är välisolerade och drivs av solpaneler som ger värme, ventilation och belysning. Varje kapsel rymmer en eller två personer och har plats för personliga ägodelar. För säkerhetens skull kan dörrarna låsas från insidan, och sensorer larmar personal som kan erbjuda mat eller medicinsk hjälp.Till skillnad från traditionella härbärgen är kapslarna öppna dygnet runt utan väntelistor. De erbjuder värme, trygghet och värdighet - även om de inte är en långsiktig lösning.
Inlägg på Facebook 27 september

Inlägg på Facebook 27 september

Men verkligheten ser annorlunda ut. 

Det finns ett företag i tyska Ulm som byggt så kallade ”Ulm-nästen” - men det finns bara tre stycken och de ser inte ut som på den AI-genererade bilden. De ser ut så här:

Foto: Eignerframes

Två av ”nästena” finns i Ulm och det andra i en annan tysk stad, enligt företaget. Det pågår förhandlingar om att ställa ut ett par till i två ytterligare städer.

- Det finns inga direkt jämförbara projekt i Tyskland såvitt vi vet, men vi känner till flera initiativ för att bygga provisoriska hem av olika slag för hemlösa runtom i världen (även i Tyskland i andra städer), säger Florian Geiselhart från Ulmer nest till Källkritikbyrån.

Har inte kommit ur testfasen än

Projektet startades 2019 och genom åren har det rapporterats om Ulm-nästena i olika medier.

Från BBC den 23 januari 2021.

På sajten står det att projektet är i en tidig fas och vi dubbelkollar därför om den informationen fortfarande är aktuell med Florian Geiselhart. Han bekräftar att FAQ-sidan till största del fortfarande är uppdaterad.Så här står det där:

Ulm-boet befinner sig för närvarande i en tidig testfas. Det nuvarande ”priset” per bo är därför mycket högre än det skulle vara för en färdig produkt, eftersom en hel del utvecklingsarbete fortfarande pågår och varje bo monteras individuellt för hand. Priset kommer att vara betydligt lägre för senare massproduktion.Kostnaderna inkluderar inte bara material, utan även utveckling, produktion, sensorer, programmering, installation och demontering, transport, support, underhåll och rengöring under vintermånaderna. Kort sagt: hela genomförandet av projektet för den nuvarande prototypfasen.
Från Ulmer nests sajt

Sammantaget: Beskrivningen som sprids i sociala medier är långt från verkligheten. Tyskland har inte ställt ut ”solcellsdrivna sovkapslar på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader” - utan det finns enbart tre utställda moduler i hela landet. Projektet påbörjades 2019 och har inte kommit ur testfasen. 

Kommentar på Facebook 3 oktober. 

Klicksidan Puer press startades med Indien som målgrupp, styrs nu från Ukraina och har sedan en tid tillbaka börjat rikta in sig på svenskar. Vi har tidigare visat hur du själv kan ta reda på sådant om en Facebook-sida i den här guiden.I samband med den rapporteringen upptäckte vi även att Puer press har agerat synkroniserat med det vietnamesiska klickbetesnätverk som vi avslöjade i somras.

Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!

LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-11-14 09:49:57

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: e4955e13a79f9e72ded1056c8ba496cecb79c3d0
   Title:

   Nej, Tyskland har inte infört ”sovkapslar” för hemlösa - handlar om tre prototyper
   Description:

   Beskrivningen i sociala medier långt från verkligheten.
   Content

   Miljoner med svenskar har sett AI-klicksidornas inlägg - nu sprids en kraftigt förskönad bild av en tysk ”lösning” för hemlösa.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Ulmer nest/Eignerframes
   
   Facebook-sidan Puer press sprider påhittade historier och AI-genererade bilder - något som vi på Källkritikbyrån skrivit om tidigare. I det här fallet påstår man att Tyskland har utplacerade soldrivna ”sovkapslar” till hemlösa och inlägget har fått över 53 000 interaktioner på Facebook.
   
   Så här skriver Facebook-sidan:
   
   Tyskland har tagit fram en smart lösning för att stötta hemlösa under kalla vintrar - solcellsdrivna sovkapslar. Dessa små kapslar placeras på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader, och ger människor en varm och säker plats att sova på.Kapslarna är välisolerade och drivs av solpaneler som ger värme, ventilation och belysning. Varje kapsel rymmer en eller två personer och har plats för personliga ägodelar. För säkerhetens skull kan dörrarna låsas från insidan, och sensorer larmar personal som kan erbjuda mat eller medicinsk hjälp.Till skillnad från traditionella härbärgen är kapslarna öppna dygnet runt utan väntelistor. De erbjuder värme, trygghet och värdighet - även om de inte är en långsiktig lösning.
   Inlägg på Facebook 27 september
   
   Inlägg på Facebook 27 september
   
   Men verkligheten ser annorlunda ut.
   
   Det finns ett företag i tyska Ulm som byggt så kallade ”Ulm-nästen” - men det finns bara tre stycken och de ser inte ut som på den AI-genererade bilden. De ser ut så här:
   
   Foto: Eignerframes
   
   Två av ”nästena” finns i Ulm och det andra i en annan tysk stad, enligt företaget. Det pågår förhandlingar om att ställa ut ett par till i två ytterligare städer.
   
   - Det finns inga direkt jämförbara projekt i Tyskland såvitt vi vet, men vi känner till flera initiativ för att bygga provisoriska hem av olika slag för hemlösa runtom i världen (även i Tyskland i andra städer), säger Florian Geiselhart från Ulmer nest till Källkritikbyrån.
   
   Har inte kommit ur testfasen än
   
   Projektet startades 2019 och genom åren har det rapporterats om Ulm-nästena i olika medier.
   
   Från BBC den 23 januari 2021.
   
   På sajten står det att projektet är i en tidig fas och vi dubbelkollar därför om den informationen fortfarande är aktuell med Florian Geiselhart. Han bekräftar att FAQ-sidan till största del fortfarande är uppdaterad.Så här står det där:
   
   Ulm-boet befinner sig för närvarande i en tidig testfas. Det nuvarande ”priset” per bo är därför mycket högre än det skulle vara för en färdig produkt, eftersom en hel del utvecklingsarbete fortfarande pågår och varje bo monteras individuellt för hand. Priset kommer att vara betydligt lägre för senare massproduktion.Kostnaderna inkluderar inte bara material, utan även utveckling, produktion, sensorer, programmering, installation och demontering, transport, support, underhåll och rengöring under vintermånaderna. Kort sagt: hela genomförandet av projektet för den nuvarande prototypfasen.
   Från Ulmer nests sajt
   
   Sammantaget: Beskrivningen som sprids i sociala medier är långt från verkligheten. Tyskland har inte ställt ut ”solcellsdrivna sovkapslar på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader” - utan det finns enbart tre utställda moduler i hela landet. Projektet påbörjades 2019 och har inte kommit ur testfasen.
   
   Kommentar på Facebook 3 oktober.
   
   Klicksidan Puer press startades med Indien som målgrupp, styrs nu från Ukraina och har sedan en tid tillbaka börjat rikta in sig på svenskar. Vi har tidigare visat hur du själv kan ta reda på sådant om en Facebook-sida i den här guiden.I samband med den rapporteringen upptäckte vi även att Puer press har agerat synkroniserat med det vietnamesiska klickbetesnätverk som vi avslöjade i somras.
   
   Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-11-14 09:49:57

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 2455a895847a9262e80573a034c8a74412a32e21
   Title:

   Nej, Tyskland har inte infört ”sovkapslar” för hemlösa - handlar om tre prototyper
   Description:

   Beskrivningen i sociala medier långt från verkligheten.
   Content

   Miljoner med svenskar har sett AI-klicksidornas inlägg - nu sprids en kraftigt förskönad bild av en tysk ”lösning” för hemlösa.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Ulmer nest/Eignerframes
   
   Facebook-sidan Puer press sprider påhittade historier och AI-genererade bilder - något som vi på Källkritikbyrån skrivit om tidigare. I det här fallet påstår man att Tyskland har utplacerade soldrivna ”sovkapslar” till hemlösa och inlägget har fått över 53 000 interaktioner på Facebook.
   
   Så här skriver Facebook-sidan:
   
   Tyskland har tagit fram en smart lösning för att stötta hemlösa under kalla vintrar - solcellsdrivna sovkapslar. Dessa små kapslar placeras på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader, och ger människor en varm och säker plats att sova på.Kapslarna är välisolerade och drivs av solpaneler som ger värme, ventilation och belysning. Varje kapsel rymmer en eller två personer och har plats för personliga ägodelar. För säkerhetens skull kan dörrarna låsas från insidan, och sensorer larmar personal som kan erbjuda mat eller medicinsk hjälp.Till skillnad från traditionella härbärgen är kapslarna öppna dygnet runt utan väntelistor. De erbjuder värme, trygghet och värdighet - även om de inte är en långsiktig lösning.
   Inlägg på Facebook 27 september
   
   Inlägg på Facebook 27 september
   
   Men verkligheten ser annorlunda ut.
   
   Det finns ett företag i tyska Ulm som byggt så kallade ”Ulm-nästen” - men det finns bara tre stycken och de ser inte ut som på den AI-genererade bilden. De ser ut så här:
   
   Foto: Eignerframes
   
   Två av ”nästena” finns i Ulm och det andra i en annan tysk stad, enligt företaget. Det pågår förhandlingar om att ställa ut ett par till i två ytterligare städer.
   
   - Det finns inga direkt jämförbara projekt i Tyskland såvitt vi vet, men vi känner till flera initiativ för att bygga provisoriska hem av olika slag för hemlösa runtom i världen (även i Tyskland i andra städer), säger Florian Geiselhart från Ulmer nest till Källkritikbyrån.
   
   Har inte kommit ur testfasen än
   
   Projektet startades 2019 och genom åren har det rapporterats om Ulm-nästena i olika medier.
   
   Från BBC den 23 januari 2021.
   
   På sajten står det att projektet är i en tidig fas och vi dubbelkollar därför om den informationen fortfarande är aktuell med Florian Geiselhart. Han bekräftar att FAQ-sidan till största del fortfarande är uppdaterad.Så här står det där:
   
   Ulm-boet befinner sig för närvarande i en tidig testfas. Det nuvarande ”priset” per bo är därför mycket högre än det skulle vara för en färdig produkt, eftersom en hel del utvecklingsarbete fortfarande pågår och varje bo monteras individuellt för hand. Priset kommer att vara betydligt lägre för senare massproduktion.Kostnaderna inkluderar inte bara material, utan även utveckling, produktion, sensorer, programmering, installation och demontering, transport, support, underhåll och rengöring under vintermånaderna. Kort sagt: hela genomförandet av projektet för den nuvarande prototypfasen.
   Från Ulmer nests sajt
   
   Sammantaget: Beskrivningen som sprids i sociala medier är långt från verkligheten. Tyskland har inte ställt ut ”solcellsdrivna sovkapslar på offentliga platser som parker och nära stadens byggnader” - utan det finns enbart tre utställda moduler i hela landet. Projektet påbörjades 2019 och har inte kommit ur testfasen.
   
   Kommentar på Facebook 3 oktober.
   
   Klicksidan Puer press startades med Indien som målgrupp, styrs nu från Ukraina och har sedan en tid tillbaka börjat rikta in sig på svenskar. Vi har tidigare visat hur du själv kan ta reda på sådant om en Facebook-sida i den här guiden.I samband med den rapporteringen upptäckte vi även att Puer press har agerat synkroniserat med det vietnamesiska klickbetesnätverk som vi avslöjade i somras.
   
   Vi fortsätter att granska de här sidorna och om du vill tipsa oss om en så mejla till oss!
   
   LÄS MER:? Guide: Så granskar du en klickbetessida på Facebook?Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om andra saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Professor om ”alternativ mammografi”: Kan orsaka försenad diagnos

DESCRIPTION:
Metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.

CONTENT:
I sociala medier uppmanas kvinnor att välja bort mammografi till fördel för termografi, alltså undersökning med värmekamera, som saluförs på olika alternativmedicinska sajter. Men metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Det är inte ovanligt med skeptiska kommentarer i kommentarsfält till inlägg om mammografi. Södersjukhuset i Stockholm publicerade förra veckan ett inlägg om en ny studie om AI-analys av mammografibilder.

”Jag säger alltid till morsan att slänga kallelsen i soptunnan. Mammografi gör mer skada än nytta”, skrev en man då.

I kommentarsfältet föreslår någon termografi som ett alternativ till mammografi.

Kommentar på Facebook 31 oktober.

I början av oktober lade Karolinska institutet i Stockholm ut ett inlägg om en ny studie som visar att kvinnor som uteblir från sin första mammografi löper 40 procents högre risk att få avancerad bröstcancer och dö.

I en kommentar berättar en kvinna att hon tvekade inför sin första screening, bland annat på grund av rädsla för strålning, men gick ändå. ”I dag är jag tacksam för att jag gick då dom hittade en cancertumör i tidigt skede som går att behandla”, skriver hon.”Går att hitta genom andra metoder”, invänder en kvinna, som är väldigt aktiv i diskussionen.

Inlägg på Facebook 8 oktober.

I kommentarsfältet sprids bland annat vanföreställningar om hur cancer fungerar - till exempel att cystor skulle vara kroppens sätt att ”lagra toxiner”, vilket inte stämmer - och flera uppmaningar till att gå på termografi i stället för mammografi.

Vi tittar närmare på tjänsten och vad experter har att säga om den.

Vad är termografi?

Man kan använda värmekamera för att detektera infraröd strålning och få fram en bild som visar variationer i värme hos det man avbildar. Tekniken används inom allt från flyg- och rymdindustrin till att hitta brister i isoleringen av byggnader. 

När man tittar runt på alternativmedicinska sajter så går en ”alternativ mammografi” på 1 000-2 500 kronor. Det är inte alltid klart vilken specifik utrustning som kommer att användas.

Bild från inlägg på Facebook 13 oktober.

En del aktörer har skrivit ut att termografi inte ersätter mammografi, men inte alla.

Termografi används även i medicinska sammanhang, men inte som en metod för screening efter bröstcancer.

- Termografi har inte utretts av Socialstyrelsen och är inte heller något som erbjuds inom vården i Sverige eller andra länder för screening av bröstcancer. Generellt kan sägas att termografi inte har samma känslighet och att det därför inte är lika sannolikt att upptäcka bröstcancer, säger Guna Graufelds, pressekreterare på Socialstyrelsen, till Källkritikbyrån.

Ur Allas 30 oktober.

Joakim Ramos, verksamhetschef på Bröstradiologiska kliniken i Region Västmanland och ordförande i den nationella arbetsgruppen för bröstcancerscreening, intervjuades i veckan i damtidningen Allas. Han fick då frågan om termografi är ”en säkrare strålfri metod” och svarade:

- Nej, termografi har ingen plats i den här verksamheten. Folk säger att vi är omoderna, men anledningen till att vi inte använder den nya metoden är för att den är helt värdelös. För att en metod ska vara effektiv måste den vara sensitiv nog att hitta cancer, men exakt nog för att också kunna påvisa avsaknaden av cancer, säger han till tidningen.

Bild ur inlägg på Facebook 10 oktober.

Ramos får medhåll av Per Hall, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

- Termografi adderar absolut ingenting till detektion av bröstcancer. Bröstcancerscreening handlar om att hitta cancer tidigt, att förbättra prognosen genom tidig upptäckt. Den enda diagnostiska metod som bevisat fungerar är mammografi. Termografi fungerar däremot inte. Det är en undersökningsmetod som missar för många cancrar och ger för många falska signaler. Så det är en riktigt, riktigt dålig metod.

Kommentar på Facebook 10 oktober.

Termografi marknadsförs ofta som en ”icke-invasiv och strålningsfri” undersökningsmetod, men strålrisken vid mammografi är mycket låg, enligt Strålskyddsmyndigheten.

Den genomsnittliga bakgrundsstrålningen för en person som bor i Sverige är ungefär fem millisievert och en mammografi rör sig omkring en millisievert, vilket är en väldigt låg stråldos, säger Per Hall, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

- Mammografi är extremt låga doser och det har blivit bättre och bättre för varje år som går, sedan för 40-50 år sedan. Det andra är att studie efter studie har visat att det är unga människor, under 20 år, som är mest känsliga för joniserande strålning. Det är kvinnor i åldrarna 40-74 som genomgår mammografi, så de behöver inte vara det minsta oroliga för det.

Från sajt som gör reklam för termografi-undersökning.

Mammografi

Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Varje år kallas nära en miljon kvinnor i Sverige till screeningen och omkring 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks på det sättet, enligt Socialstyrelsen.

- Desto tidigare vi upptäcker en tumör, ju mindre risk är det att den har hunnit bli avancerad och sprider sig till andra organ, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare på Regionala cancercentrum Väst.

På frågan om vad problemet är med mammografi hänvisar en del skribenter i sociala medier till en debatt som pågått kring cancerscreening under en längre tid.

Debattartiklar i Svenska dagbladet 2023.

En av de forskare som varit aktiva i den debatten är Sophia Zackrisson, överläkare och professor i radiologi vid Lunds universitet.- Det är ett faktum inom all screening att en del fall inte hade behövts upptäckas, då de inte lett till symptom, behandling eller död under en persons livstid, och inte bara specifikt för mammografi. Dock är det väldigt svårt att få hårda fakta på hur stor andel av tumörerna som är överdiagnosticerade, säger Zackrisson till Källkritikbyrån.

Kommentar på Tiktok 29 oktober 2024.

Överdiagnostik är ett problem, säger KI-professorn Per Hall.

- Det finns cancrar som inte är kliniskt relevanta, alltså om man inte skulle göra någonting så skulle ingenting hända. Det gäller kanske tio procent av alla cancrar.

Det är mycket svårt att avgöra i förväg, hur cancern kommer att utveckla sig, säger Hall.

- Det pågår studier där man låter patienter med mycket tidiga bröstcancrar gå helt obehandlade och i stället kontrollerar dem noggrant. Det är dock svårt att rekrytera patienter till den sortens studier eftersom få doktorer vågar ta det beslutet och få kvinnor som kan tänka sig att göra det.

Kommentar på Twitter/X den 1 november.

Per Hall tycker att ett större problem är överbehandling, till exempel kirurgiska ingrepp. Enligt Hall studeras det för fullt i syfte att kunna minska onödiga behandlingar. 

- Mig veterligen finns det inga studier på överdiagnostik med termografi. Så om man tror att om man byter mammografi mot termografi för att minska risken för överdiagnostik så tar man ett väldigt felaktigt beslut.

Kommentar på Facebook 10 oktober.

Den här avvägningen, att undvika onödig behandling som kan orsaka lidande, men samtidigt hitta tumörer i tid - och därmed ge mildare behandling och förhindra förtida död i sjukdomen - görs när man beslutar om det ska finnas screeningprogram, och i så fall vilka som ska screenas.- WHO, EU och Sverige och många andra länder har vägt för- och nackdelar baserat på randomiserade studier och även under senare tid observationella data från de etablerade screeningprogrammen och då överväger fördelarna. Dagens behandlingsmetoder gör också att ju tidigare tumören upptäcks desto effektivare och säkrare behandling kan ges, säger Lund-professorn Sophia Zackrisson.

Video i inlägg på Facebook 28 september.

En del personer förespråkar och säljer tjänsten termografi som alternativ till mammografi. Hur ser du på det?- Det är kvacksalveri. Finns inga som helst belägg för att det fungerar i screeningsyfte. Det kan orsaka försenad diagnos av bröstcancer.

Sammantaget: Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Experter framhåller att det är viktigt att hitta tumörer i tid. Med termografi kan man se värmevariationer, men det döms ut som metod för cancerscreening.En del alternativmedicinska sajter som säljer tjänsten skriver att det ska ses som ett komplement till mammografi, men i kommentarsfält i sociala medier sprids tipsen om termografi tillsammans med felaktiga påståenden om mammografi, strålning och cancer.LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Professor om ”alternativ mammografi”: Kan orsaka försenad diagnos

DESCRIPTION:
Metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.

CONTENT:
I sociala medier uppmanas kvinnor att välja bort mammografi till fördel för termografi, alltså undersökning med värmekamera, som saluförs på olika alternativmedicinska sajter. Men metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Det är inte ovanligt med skeptiska kommentarer i kommentarsfält till inlägg om mammografi. Södersjukhuset i Stockholm publicerade förra veckan ett inlägg om en ny studie om AI-analys av mammografibilder.

”Jag säger alltid till morsan att slänga kallelsen i soptunnan. Mammografi gör mer skada än nytta”, skrev en man då.

I kommentarsfältet föreslår någon termografi som ett alternativ till mammografi.

Kommentar på Facebook 31 oktober.

I början av oktober lade Karolinska institutet i Stockholm ut ett inlägg om en ny studie som visar att kvinnor som uteblir från sin första mammografi löper 40 procents högre risk att få avancerad bröstcancer och dö.

I en kommentar berättar en kvinna att hon tvekade inför sin första screening, bland annat på grund av rädsla för strålning, men gick ändå. ”I dag är jag tacksam för att jag gick då dom hittade en cancertumör i tidigt skede som går att behandla”, skriver hon.”Går att hitta genom andra metoder”, invänder en kvinna, som är väldigt aktiv i diskussionen.

Inlägg på Facebook 8 oktober.

I kommentarsfältet sprids bland annat vanföreställningar om hur cancer fungerar - till exempel att cystor skulle vara kroppens sätt att ”lagra toxiner”, vilket inte stämmer - och flera uppmaningar till att gå på termografi i stället för mammografi.

Vi tittar närmare på tjänsten och vad experter har att säga om den.

Vad är termografi?

Man kan använda värmekamera för att detektera infraröd strålning och få fram en bild som visar variationer i värme hos det man avbildar. Tekniken används inom allt från flyg- och rymdindustrin till att hitta brister i isoleringen av byggnader. 

När man tittar runt på alternativmedicinska sajter så går en ”alternativ mammografi” på 1 000-2 500 kronor. Det är inte alltid klart vilken specifik utrustning som kommer att användas.

Bild från inlägg på Facebook 13 oktober.

En del aktörer har skrivit ut att termografi inte ersätter mammografi, men inte alla.

Termografi används även i medicinska sammanhang, men inte som en metod för screening efter bröstcancer.

- Termografi har inte utretts av Socialstyrelsen och är inte heller något som erbjuds inom vården i Sverige eller andra länder för screening av bröstcancer. Generellt kan sägas att termografi inte har samma känslighet och att det därför inte är lika sannolikt att upptäcka bröstcancer, säger Guna Graufelds, pressekreterare på Socialstyrelsen, till Källkritikbyrån.

Ur Allas 30 oktober.

Joakim Ramos, verksamhetschef på Bröstradiologiska kliniken i Region Västmanland och ordförande i den nationella arbetsgruppen för bröstcancerscreening, intervjuades i veckan i damtidningen Allas. Han fick då frågan om termografi är ”en säkrare strålfri metod” och svarade:

- Nej, termografi har ingen plats i den här verksamheten. Folk säger att vi är omoderna, men anledningen till att vi inte använder den nya metoden är för att den är helt värdelös. För att en metod ska vara effektiv måste den vara sensitiv nog att hitta cancer, men exakt nog för att också kunna påvisa avsaknaden av cancer, säger han till tidningen.

Bild ur inlägg på Facebook 10 oktober.

Ramos får medhåll av Per Hall, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

- Termografi adderar absolut ingenting till detektion av bröstcancer. Bröstcancerscreening handlar om att hitta cancer tidigt, att förbättra prognosen genom tidig upptäckt. Den enda diagnostiska metod som bevisat fungerar är mammografi. Termografi fungerar däremot inte. Det är en undersökningsmetod som missar för många cancrar och ger för många falska signaler. Så det är en riktigt, riktigt dålig metod.

Kommentar på Facebook 10 oktober.

Termografi marknadsförs ofta som en ”icke-invasiv och strålningsfri” undersökningsmetod, men strålrisken vid mammografi är mycket låg, enligt Strålskyddsmyndigheten.

Den genomsnittliga bakgrundsstrålningen för en person som bor i Sverige är ungefär fem millisievert och en mammografi rör sig omkring en millisievert, vilket är en väldigt låg stråldos, säger Per Hall, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.

- Mammografi är extremt låga doser och det har blivit bättre och bättre för varje år som går, sedan för 40-50 år sedan. Det andra är att studie efter studie har visat att det är unga människor, under 20 år, som är mest känsliga för joniserande strålning. Det är kvinnor i åldrarna 40-74 som genomgår mammografi, så de behöver inte vara det minsta oroliga för det.

Från sajt som gör reklam för termografi-undersökning.

Mammografi

Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Varje år kallas nära en miljon kvinnor i Sverige till screeningen och omkring 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks på det sättet, enligt Socialstyrelsen.

- Desto tidigare vi upptäcker en tumör, ju mindre risk är det att den har hunnit bli avancerad och sprider sig till andra organ, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare på Regionala cancercentrum Väst.

På frågan om vad problemet är med mammografi hänvisar en del skribenter i sociala medier till en debatt som pågått kring cancerscreening under en längre tid.

Debattartiklar i Svenska dagbladet 2023.

En av de forskare som varit aktiva i den debatten är Sophia Zackrisson, överläkare och professor i radiologi vid Lunds universitet.- Det är ett faktum inom all screening att en del fall inte hade behövts upptäckas, då de inte lett till symptom, behandling eller död under en persons livstid, och inte bara specifikt för mammografi. Dock är det väldigt svårt att få hårda fakta på hur stor andel av tumörerna som är överdiagnosticerade, säger Zackrisson till Källkritikbyrån.

Kommentar på Tiktok 29 oktober 2024.

Överdiagnostik är ett problem, säger KI-professorn Per Hall.

- Det finns cancrar som inte är kliniskt relevanta, alltså om man inte skulle göra någonting så skulle ingenting hända. Det gäller kanske tio procent av alla cancrar.

Det är mycket svårt att avgöra i förväg, hur cancern kommer att utveckla sig, säger Hall.

- Det pågår studier där man låter patienter med mycket tidiga bröstcancrar gå helt obehandlade och i stället kontrollerar dem noggrant. Det är dock svårt att rekrytera patienter till den sortens studier eftersom få doktorer vågar ta det beslutet och få kvinnor som kan tänka sig att göra det.

Kommentar på Twitter/X den 1 november.

Per Hall tycker att ett större problem är överbehandling, till exempel kirurgiska ingrepp. Enligt Hall studeras det för fullt i syfte att kunna minska onödiga behandlingar. 

- Mig veterligen finns det inga studier på överdiagnostik med termografi. Så om man tror att om man byter mammografi mot termografi för att minska risken för överdiagnostik så tar man ett väldigt felaktigt beslut.

Kommentar på Facebook 10 oktober.

Den här avvägningen, att undvika onödig behandling som kan orsaka lidande, men samtidigt hitta tumörer i tid - och därmed ge mildare behandling och förhindra förtida död i sjukdomen - görs när man beslutar om det ska finnas screeningprogram, och i så fall vilka som ska screenas.- WHO, EU och Sverige och många andra länder har vägt för- och nackdelar baserat på randomiserade studier och även under senare tid observationella data från de etablerade screeningprogrammen och då överväger fördelarna. Dagens behandlingsmetoder gör också att ju tidigare tumören upptäcks desto effektivare och säkrare behandling kan ges, säger Lund-professorn Sophia Zackrisson.

Video i inlägg på Facebook 28 september.

En del personer förespråkar och säljer tjänsten termografi som alternativ till mammografi. Hur ser du på det?- Det är kvacksalveri. Finns inga som helst belägg för att det fungerar i screeningsyfte. Det kan orsaka försenad diagnos av bröstcancer.

Sammantaget: Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Experter framhåller att det är viktigt att hitta tumörer i tid. Med termografi kan man se värmevariationer, men det döms ut som metod för cancerscreening.En del alternativmedicinska sajter som säljer tjänsten skriver att det ska ses som ett komplement till mammografi, men i kommentarsfält i sociala medier sprids tipsen om termografi tillsammans med felaktiga påståenden om mammografi, strålning och cancer.LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-11-07 11:53:00

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: e0806a7a6f274bf5013af63dfe3e7a9409906b1d
   Title:

   Professor om ”alternativ mammografi”: Kan orsaka försenad diagnos
   Description:

   Metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.
   Content

   I sociala medier uppmanas kvinnor att välja bort mammografi till fördel för termografi, alltså undersökning med värmekamera, som saluförs på olika alternativmedicinska sajter. Men metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Det är inte ovanligt med skeptiska kommentarer i kommentarsfält till inlägg om mammografi. Södersjukhuset i Stockholm publicerade förra veckan ett inlägg om en ny studie om AI-analys av mammografibilder.
   
   ”Jag säger alltid till morsan att slänga kallelsen i soptunnan. Mammografi gör mer skada än nytta”, skrev en man då.
   
   I kommentarsfältet föreslår någon termografi som ett alternativ till mammografi.
   
   Kommentar på Facebook 31 oktober.
   
   I början av oktober lade Karolinska institutet i Stockholm ut ett inlägg om en ny studie som visar att kvinnor som uteblir från sin första mammografi löper 40 procents högre risk att få avancerad bröstcancer och dö.
   
   I en kommentar berättar en kvinna att hon tvekade inför sin första screening, bland annat på grund av rädsla för strålning, men gick ändå. ”I dag är jag tacksam för att jag gick då dom hittade en cancertumör i tidigt skede som går att behandla”, skriver hon.”Går att hitta genom andra metoder”, invänder en kvinna, som är väldigt aktiv i diskussionen.
   
   Inlägg på Facebook 8 oktober.
   
   I kommentarsfältet sprids bland annat vanföreställningar om hur cancer fungerar - till exempel att cystor skulle vara kroppens sätt att ”lagra toxiner”, vilket inte stämmer - och flera uppmaningar till att gå på termografi i stället för mammografi.
   
   Vi tittar närmare på tjänsten och vad experter har att säga om den.
   
   Vad är termografi?
   
   Man kan använda värmekamera för att detektera infraröd strålning och få fram en bild som visar variationer i värme hos det man avbildar. Tekniken används inom allt från flyg- och rymdindustrin till att hitta brister i isoleringen av byggnader.
   
   När man tittar runt på alternativmedicinska sajter så går en ”alternativ mammografi” på 1 000-2 500 kronor. Det är inte alltid klart vilken specifik utrustning som kommer att användas.
   
   Bild från inlägg på Facebook 13 oktober.
   
   En del aktörer har skrivit ut att termografi inte ersätter mammografi, men inte alla.
   
   Termografi används även i medicinska sammanhang, men inte som en metod för screening efter bröstcancer.
   
   - Termografi har inte utretts av Socialstyrelsen och är inte heller något som erbjuds inom vården i Sverige eller andra länder för screening av bröstcancer. Generellt kan sägas att termografi inte har samma känslighet och att det därför inte är lika sannolikt att upptäcka bröstcancer, säger Guna Graufelds, pressekreterare på Socialstyrelsen, till Källkritikbyrån.
   
   Ur Allas 30 oktober.
   
   Joakim Ramos, verksamhetschef på Bröstradiologiska kliniken i Region Västmanland och ordförande i den nationella arbetsgruppen för bröstcancerscreening, intervjuades i veckan i damtidningen Allas. Han fick då frågan om termografi är ”en säkrare strålfri metod” och svarade:
   
   - Nej, termografi har ingen plats i den här verksamheten. Folk säger att vi är omoderna, men anledningen till att vi inte använder den nya metoden är för att den är helt värdelös. För att en metod ska vara effektiv måste den vara sensitiv nog att hitta cancer, men exakt nog för att också kunna påvisa avsaknaden av cancer, säger han till tidningen.
   
   Bild ur inlägg på Facebook 10 oktober.
   
   Ramos får medhåll av Per Hall, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.
   
   - Termografi adderar absolut ingenting till detektion av bröstcancer. Bröstcancerscreening handlar om att hitta cancer tidigt, att förbättra prognosen genom tidig upptäckt. Den enda diagnostiska metod som bevisat fungerar är mammografi. Termografi fungerar däremot inte. Det är en undersökningsmetod som missar för många cancrar och ger för många falska signaler. Så det är en riktigt, riktigt dålig metod.
   
   Kommentar på Facebook 10 oktober.
   
   Termografi marknadsförs ofta som en ”icke-invasiv och strålningsfri” undersökningsmetod, men strålrisken vid mammografi är mycket låg, enligt Strålskyddsmyndigheten.
   
   Den genomsnittliga bakgrundsstrålningen för en person som bor i Sverige är ungefär fem millisievert och en mammografi rör sig omkring en millisievert, vilket är en väldigt låg stråldos, säger Per Hall, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.
   
   - Mammografi är extremt låga doser och det har blivit bättre och bättre för varje år som går, sedan för 40-50 år sedan. Det andra är att studie efter studie har visat att det är unga människor, under 20 år, som är mest känsliga för joniserande strålning. Det är kvinnor i åldrarna 40-74 som genomgår mammografi, så de behöver inte vara det minsta oroliga för det.
   
   Från sajt som gör reklam för termografi-undersökning.
   
   Mammografi
   
   Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Varje år kallas nära en miljon kvinnor i Sverige till screeningen och omkring 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks på det sättet, enligt Socialstyrelsen.
   
   - Desto tidigare vi upptäcker en tumör, ju mindre risk är det att den har hunnit bli avancerad och sprider sig till andra organ, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare på Regionala cancercentrum Väst.
   
   På frågan om vad problemet är med mammografi hänvisar en del skribenter i sociala medier till en debatt som pågått kring cancerscreening under en längre tid.
   
   Debattartiklar i Svenska dagbladet 2023.
   
   En av de forskare som varit aktiva i den debatten är Sophia Zackrisson, överläkare och professor i radiologi vid Lunds universitet.- Det är ett faktum inom all screening att en del fall inte hade behövts upptäckas, då de inte lett till symptom, behandling eller död under en persons livstid, och inte bara specifikt för mammografi. Dock är det väldigt svårt att få hårda fakta på hur stor andel av tumörerna som är överdiagnosticerade, säger Zackrisson till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Tiktok 29 oktober 2024.
   
   Överdiagnostik är ett problem, säger KI-professorn Per Hall.
   
   - Det finns cancrar som inte är kliniskt relevanta, alltså om man inte skulle göra någonting så skulle ingenting hända. Det gäller kanske tio procent av alla cancrar.
   
   Det är mycket svårt att avgöra i förväg, hur cancern kommer att utveckla sig, säger Hall.
   
   - Det pågår studier där man låter patienter med mycket tidiga bröstcancrar gå helt obehandlade och i stället kontrollerar dem noggrant. Det är dock svårt att rekrytera patienter till den sortens studier eftersom få doktorer vågar ta det beslutet och få kvinnor som kan tänka sig att göra det.
   
   Kommentar på Twitter/X den 1 november.
   
   Per Hall tycker att ett större problem är överbehandling, till exempel kirurgiska ingrepp. Enligt Hall studeras det för fullt i syfte att kunna minska onödiga behandlingar.
   
   - Mig veterligen finns det inga studier på överdiagnostik med termografi. Så om man tror att om man byter mammografi mot termografi för att minska risken för överdiagnostik så tar man ett väldigt felaktigt beslut.
   
   Kommentar på Facebook 10 oktober.
   
   Den här avvägningen, att undvika onödig behandling som kan orsaka lidande, men samtidigt hitta tumörer i tid - och därmed ge mildare behandling och förhindra förtida död i sjukdomen - görs när man beslutar om det ska finnas screeningprogram, och i så fall vilka som ska screenas.- WHO, EU och Sverige och många andra länder har vägt för- och nackdelar baserat på randomiserade studier och även under senare tid observationella data från de etablerade screeningprogrammen och då överväger fördelarna. Dagens behandlingsmetoder gör också att ju tidigare tumören upptäcks desto effektivare och säkrare behandling kan ges, säger Lund-professorn Sophia Zackrisson.
   
   Video i inlägg på Facebook 28 september.
   
   En del personer förespråkar och säljer tjänsten termografi som alternativ till mammografi. Hur ser du på det?- Det är kvacksalveri. Finns inga som helst belägg för att det fungerar i screeningsyfte. Det kan orsaka försenad diagnos av bröstcancer.
   
   Sammantaget: Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Experter framhåller att det är viktigt att hitta tumörer i tid. Med termografi kan man se värmevariationer, men det döms ut som metod för cancerscreening.En del alternativmedicinska sajter som säljer tjänsten skriver att det ska ses som ett komplement till mammografi, men i kommentarsfält i sociala medier sprids tipsen om termografi tillsammans med felaktiga påståenden om mammografi, strålning och cancer.LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-11-07 11:53:00

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 4da23459928e4a2637f5f8e8fe1c922dfd6ec4df
   Title:

   Professor om ”alternativ mammografi”: Kan orsaka försenad diagnos
   Description:

   Metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.
   Content

   I sociala medier uppmanas kvinnor att välja bort mammografi till fördel för termografi, alltså undersökning med värmekamera, som saluförs på olika alternativmedicinska sajter. Men metoden avfärdas av experter och rekommenderas inte av Socialstyrelsen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Det är inte ovanligt med skeptiska kommentarer i kommentarsfält till inlägg om mammografi. Södersjukhuset i Stockholm publicerade förra veckan ett inlägg om en ny studie om AI-analys av mammografibilder.
   
   ”Jag säger alltid till morsan att slänga kallelsen i soptunnan. Mammografi gör mer skada än nytta”, skrev en man då.
   
   I kommentarsfältet föreslår någon termografi som ett alternativ till mammografi.
   
   Kommentar på Facebook 31 oktober.
   
   I början av oktober lade Karolinska institutet i Stockholm ut ett inlägg om en ny studie som visar att kvinnor som uteblir från sin första mammografi löper 40 procents högre risk att få avancerad bröstcancer och dö.
   
   I en kommentar berättar en kvinna att hon tvekade inför sin första screening, bland annat på grund av rädsla för strålning, men gick ändå. ”I dag är jag tacksam för att jag gick då dom hittade en cancertumör i tidigt skede som går att behandla”, skriver hon.”Går att hitta genom andra metoder”, invänder en kvinna, som är väldigt aktiv i diskussionen.
   
   Inlägg på Facebook 8 oktober.
   
   I kommentarsfältet sprids bland annat vanföreställningar om hur cancer fungerar - till exempel att cystor skulle vara kroppens sätt att ”lagra toxiner”, vilket inte stämmer - och flera uppmaningar till att gå på termografi i stället för mammografi.
   
   Vi tittar närmare på tjänsten och vad experter har att säga om den.
   
   Vad är termografi?
   
   Man kan använda värmekamera för att detektera infraröd strålning och få fram en bild som visar variationer i värme hos det man avbildar. Tekniken används inom allt från flyg- och rymdindustrin till att hitta brister i isoleringen av byggnader.
   
   När man tittar runt på alternativmedicinska sajter så går en ”alternativ mammografi” på 1 000-2 500 kronor. Det är inte alltid klart vilken specifik utrustning som kommer att användas.
   
   Bild från inlägg på Facebook 13 oktober.
   
   En del aktörer har skrivit ut att termografi inte ersätter mammografi, men inte alla.
   
   Termografi används även i medicinska sammanhang, men inte som en metod för screening efter bröstcancer.
   
   - Termografi har inte utretts av Socialstyrelsen och är inte heller något som erbjuds inom vården i Sverige eller andra länder för screening av bröstcancer. Generellt kan sägas att termografi inte har samma känslighet och att det därför inte är lika sannolikt att upptäcka bröstcancer, säger Guna Graufelds, pressekreterare på Socialstyrelsen, till Källkritikbyrån.
   
   Ur Allas 30 oktober.
   
   Joakim Ramos, verksamhetschef på Bröstradiologiska kliniken i Region Västmanland och ordförande i den nationella arbetsgruppen för bröstcancerscreening, intervjuades i veckan i damtidningen Allas. Han fick då frågan om termografi är ”en säkrare strålfri metod” och svarade:
   
   - Nej, termografi har ingen plats i den här verksamheten. Folk säger att vi är omoderna, men anledningen till att vi inte använder den nya metoden är för att den är helt värdelös. För att en metod ska vara effektiv måste den vara sensitiv nog att hitta cancer, men exakt nog för att också kunna påvisa avsaknaden av cancer, säger han till tidningen.
   
   Bild ur inlägg på Facebook 10 oktober.
   
   Ramos får medhåll av Per Hall, överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.
   
   - Termografi adderar absolut ingenting till detektion av bröstcancer. Bröstcancerscreening handlar om att hitta cancer tidigt, att förbättra prognosen genom tidig upptäckt. Den enda diagnostiska metod som bevisat fungerar är mammografi. Termografi fungerar däremot inte. Det är en undersökningsmetod som missar för många cancrar och ger för många falska signaler. Så det är en riktigt, riktigt dålig metod.
   
   Kommentar på Facebook 10 oktober.
   
   Termografi marknadsförs ofta som en ”icke-invasiv och strålningsfri” undersökningsmetod, men strålrisken vid mammografi är mycket låg, enligt Strålskyddsmyndigheten.
   
   Den genomsnittliga bakgrundsstrålningen för en person som bor i Sverige är ungefär fem millisievert och en mammografi rör sig omkring en millisievert, vilket är en väldigt låg stråldos, säger Per Hall, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet.
   
   - Mammografi är extremt låga doser och det har blivit bättre och bättre för varje år som går, sedan för 40-50 år sedan. Det andra är att studie efter studie har visat att det är unga människor, under 20 år, som är mest känsliga för joniserande strålning. Det är kvinnor i åldrarna 40-74 som genomgår mammografi, så de behöver inte vara det minsta oroliga för det.
   
   Från sajt som gör reklam för termografi-undersökning.
   
   Mammografi
   
   Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Varje år kallas nära en miljon kvinnor i Sverige till screeningen och omkring 60 procent av alla bröstcancerfall upptäcks på det sättet, enligt Socialstyrelsen.
   
   - Desto tidigare vi upptäcker en tumör, ju mindre risk är det att den har hunnit bli avancerad och sprider sig till andra organ, säger Elin Ljungqvist, nationell screeningsamordnare på Regionala cancercentrum Väst.
   
   På frågan om vad problemet är med mammografi hänvisar en del skribenter i sociala medier till en debatt som pågått kring cancerscreening under en längre tid.
   
   Debattartiklar i Svenska dagbladet 2023.
   
   En av de forskare som varit aktiva i den debatten är Sophia Zackrisson, överläkare och professor i radiologi vid Lunds universitet.- Det är ett faktum inom all screening att en del fall inte hade behövts upptäckas, då de inte lett till symptom, behandling eller död under en persons livstid, och inte bara specifikt för mammografi. Dock är det väldigt svårt att få hårda fakta på hur stor andel av tumörerna som är överdiagnosticerade, säger Zackrisson till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Tiktok 29 oktober 2024.
   
   Överdiagnostik är ett problem, säger KI-professorn Per Hall.
   
   - Det finns cancrar som inte är kliniskt relevanta, alltså om man inte skulle göra någonting så skulle ingenting hända. Det gäller kanske tio procent av alla cancrar.
   
   Det är mycket svårt att avgöra i förväg, hur cancern kommer att utveckla sig, säger Hall.
   
   - Det pågår studier där man låter patienter med mycket tidiga bröstcancrar gå helt obehandlade och i stället kontrollerar dem noggrant. Det är dock svårt att rekrytera patienter till den sortens studier eftersom få doktorer vågar ta det beslutet och få kvinnor som kan tänka sig att göra det.
   
   Kommentar på Twitter/X den 1 november.
   
   Per Hall tycker att ett större problem är överbehandling, till exempel kirurgiska ingrepp. Enligt Hall studeras det för fullt i syfte att kunna minska onödiga behandlingar.
   
   - Mig veterligen finns det inga studier på överdiagnostik med termografi. Så om man tror att om man byter mammografi mot termografi för att minska risken för överdiagnostik så tar man ett väldigt felaktigt beslut.
   
   Kommentar på Facebook 10 oktober.
   
   Den här avvägningen, att undvika onödig behandling som kan orsaka lidande, men samtidigt hitta tumörer i tid - och därmed ge mildare behandling och förhindra förtida död i sjukdomen - görs när man beslutar om det ska finnas screeningprogram, och i så fall vilka som ska screenas.- WHO, EU och Sverige och många andra länder har vägt för- och nackdelar baserat på randomiserade studier och även under senare tid observationella data från de etablerade screeningprogrammen och då överväger fördelarna. Dagens behandlingsmetoder gör också att ju tidigare tumören upptäcks desto effektivare och säkrare behandling kan ges, säger Lund-professorn Sophia Zackrisson.
   
   Video i inlägg på Facebook 28 september.
   
   En del personer förespråkar och säljer tjänsten termografi som alternativ till mammografi. Hur ser du på det?- Det är kvacksalveri. Finns inga som helst belägg för att det fungerar i screeningsyfte. Det kan orsaka försenad diagnos av bröstcancer.
   
   Sammantaget: Socialstyrelsen bedömer att screening med mammografi minskar dödlighet i bröstcancer. Experter framhåller att det är viktigt att hitta tumörer i tid. Med termografi kan man se värmevariationer, men det döms ut som metod för cancerscreening.En del alternativmedicinska sajter som säljer tjänsten skriver att det ska ses som ett komplement till mammografi, men i kommentarsfält i sociala medier sprids tipsen om termografi tillsammans med felaktiga påståenden om mammografi, strålning och cancer.LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!