Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Källkritikbyrån. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
94a82576fb401378e54ab47a92a52aae06f9e413En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.
I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.
Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.
Kommentar på Facebook.
John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.
Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):
OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti
Inlägg på Facebook 26 augusti.
I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.
Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.
Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:
Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023
Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.
Kommentar på Facebook.
Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.
Moln på klimatforskningens himmel?
Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.
Kommentar på Facebook.
Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.
? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:
Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund
Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.
Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.
Kommentar på Facebook.
Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.
Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.
Kommentar på Facebook.
Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.
Inte hundra gånger större
Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt.
Koldioxidens påverkan
Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.
Inlägg på Facebook 7 januari.
Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.
Strålning som studsar
”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.
Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.
Kommentar på Facebook.
Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan.
En kritiserad pristagare
John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.
Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?
Kommentar på Facebook.
Gustav Strandberg håller med.
Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
a6d9bacc4a6ff7089e729db3182e7b06d3e33953
94a82576fb401378e54ab47a92a52aae06f9e413
TITLE: Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen DESCRIPTION: En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner. CONTENT: I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna. Kommentar på Facebook. John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan. Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med): OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti Inlägg på Facebook 26 augusti. I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen. Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan. Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang: Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023 Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify. Kommentar på Facebook. Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man. Moln på klimatforskningens himmel? Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner. - Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån. Kommentar på Facebook. Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets. ? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet: Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt. - De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat. Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han. Kommentar på Facebook. Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga. Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg. Kommentar på Facebook. Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden. Inte hundra gånger större Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt. Koldioxidens påverkan Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats. Inlägg på Facebook 7 januari. Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor. Strålning som studsar ”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget. - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI. Olika moln reflekterar olika mycket, säger han. - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt. Kommentar på Facebook. Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan. - Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter. En kritiserad pristagare John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post. Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna? - Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig. Kommentar på Facebook. Gustav Strandberg håller med. - Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser. Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
TITLE: Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen DESCRIPTION: En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner. CONTENT: I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna. Kommentar på Facebook. John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan. Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med): OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti Inlägg på Facebook 26 augusti. I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen. Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan. Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang: Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023 Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify. Kommentar på Facebook. Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man. Moln på klimatforskningens himmel? Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner. - Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån. Kommentar på Facebook. Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets. ? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet: Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt. - De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat. Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han. Kommentar på Facebook. Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga. Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg. Kommentar på Facebook. Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden. Inte hundra gånger större Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt. Koldioxidens påverkan Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats. Inlägg på Facebook 7 januari. Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor. Strålning som studsar ”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget. - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI. Olika moln reflekterar olika mycket, säger han. - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt. Kommentar på Facebook. Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan. - Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter. En kritiserad pristagare John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post. Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna? - Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig. Kommentar på Facebook. Gustav Strandberg håller med. - Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser. Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
94a82576fb401378e54ab47a92a52aae06f9e413
a6d9bacc4a6ff7089e729db3182e7b06d3e33953
123eca1f1737ceefa40b2264aae969660d56343fSå känner du igen bedragarnas metoder.
Just nu sprids erbjudanden om att få köpa Marshall-högtalare som kostar tusentals kronor i handeln för endast en tjugolapp - men det rör sig om en bluff.
Foto: Skärmdump/Facebook
De här ”erbjudandena” följer ett känt bedrägeriformat som dyker upp med jämna mellanrum på Facebook sedan många år tillbaka.Flera Facebook-sidor har skapats för att ge intrycket av att erbjudandet kommer från riktiga företag, som till exempel Webhallen eller Kjell & Company.
Inlägg från bluffsidor på Facebook.
Därefter görs ett reklaminlägg med en förkortad länk, vilket gör att den som klickar på den inte ska se vilken sajt länken leder till.På exempelvis Facebook-sidan Deluxe music Sverige står det så här:
Exklusivt erbjudande: I samband med Marshalls 60-årsjubileum har vi 60 högtalare till specialpris.Skaffa din högtalare nu (länk)Endast under en begränsad tid – säkra ditt erbjudande innan det är borta! Bedragarnas inlägg på Facebook
Inlägg på Facebook 17 september.
Erbjudandet syns i bilden, men om man söker på bilden så dyker den upp men med andra valutor på skylten. Antingen byts skylten ut, ett enkelt A4-papper, lätt att skriva ut, eller så rör det sig om butikernas egna bilder där en skylt photoshoppats. Syftet är att kunna anpassa kampanjerna till olika länders målgrupper.
Inlägg på Facebook 17 september.
Länken leder till en sajt som bedragarnas skapat, som ska likna varumärket Marshalls sajt.
Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com.
Men om man tittar i webbläsarfönstret så ser man att adressen inte stämmer med Marshalls verkliga sajt.
Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com.
I kommentarsfältet görs inlägg av fejkprofiler som pratar om varan, priset och leveranstiden - allt för att ge illusionen av att man verkligen får produkten.
Kommentarer på Facebook.
Att bedragarna använder fejkkonton som stödtrupper skrev vi om på Källkritikbyrån för tre år sedan.
Sammantaget: Marshall-högtalaren är ett lockbete och används för att lura in offer till bedrägerier som funnits i många år på Facebook. Innan du klickar på länkar eller fyller i personuppgifter så undersök sidorna - här hittar du tips om hur du gör det:
Kolla upp sidan - steg för steg
o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder.
Så här gör du det:? Så här granskar du en bild? Så kollar du en bild i mobilen? Så söker du på filmer och videoklipp
Hjälp inte bedragarna
· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter"
Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
8fb6cce60da1be5f2d9b6f76441ee1fdfda47e1c
123eca1f1737ceefa40b2264aae969660d56343f
TITLE: Högtalare för 20 kronor lockbete i bluffannons DESCRIPTION: Så känner du igen bedragarnas metoder. CONTENT: Just nu sprids erbjudanden om att få köpa Marshall-högtalare som kostar tusentals kronor i handeln för endast en tjugolapp - men det rör sig om en bluff. Foto: Skärmdump/Facebook De här ”erbjudandena” följer ett känt bedrägeriformat som dyker upp med jämna mellanrum på Facebook sedan många år tillbaka.Flera Facebook-sidor har skapats för att ge intrycket av att erbjudandet kommer från riktiga företag, som till exempel Webhallen eller Kjell & Company. Inlägg från bluffsidor på Facebook. Därefter görs ett reklaminlägg med en förkortad länk, vilket gör att den som klickar på den inte ska se vilken sajt länken leder till.På exempelvis Facebook-sidan Deluxe music Sverige står det så här: Exklusivt erbjudande: I samband med Marshalls 60-årsjubileum har vi 60 högtalare till specialpris.Skaffa din högtalare nu (länk)Endast under en begränsad tid – säkra ditt erbjudande innan det är borta! Bedragarnas inlägg på Facebook Inlägg på Facebook 17 september. Erbjudandet syns i bilden, men om man söker på bilden så dyker den upp men med andra valutor på skylten. Antingen byts skylten ut, ett enkelt A4-papper, lätt att skriva ut, eller så rör det sig om butikernas egna bilder där en skylt photoshoppats. Syftet är att kunna anpassa kampanjerna till olika länders målgrupper. Inlägg på Facebook 17 september. Länken leder till en sajt som bedragarnas skapat, som ska likna varumärket Marshalls sajt. Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com. Men om man tittar i webbläsarfönstret så ser man att adressen inte stämmer med Marshalls verkliga sajt. Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com. I kommentarsfältet görs inlägg av fejkprofiler som pratar om varan, priset och leveranstiden - allt för att ge illusionen av att man verkligen får produkten. Kommentarer på Facebook. Att bedragarna använder fejkkonton som stödtrupper skrev vi om på Källkritikbyrån för tre år sedan. Sammantaget: Marshall-högtalaren är ett lockbete och används för att lura in offer till bedrägerier som funnits i många år på Facebook. Innan du klickar på länkar eller fyller i personuppgifter så undersök sidorna - här hittar du tips om hur du gör det: Kolla upp sidan - steg för steg o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder. Så här gör du det:? Så här granskar du en bild? Så kollar du en bild i mobilen? Så söker du på filmer och videoklipp Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter" Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Högtalare för 20 kronor lockbete i bluffannons DESCRIPTION: Så känner du igen bedragarnas metoder. CONTENT: Just nu sprids erbjudanden om att få köpa Marshall-högtalare som kostar tusentals kronor i handeln för endast en tjugolapp - men det rör sig om en bluff. Foto: Skärmdump/Facebook De här ”erbjudandena” följer ett känt bedrägeriformat som dyker upp med jämna mellanrum på Facebook sedan många år tillbaka.Flera Facebook-sidor har skapats för att ge intrycket av att erbjudandet kommer från riktiga företag, som till exempel Webhallen eller Kjell & Company. Inlägg från bluffsidor på Facebook. Därefter görs ett reklaminlägg med en förkortad länk, vilket gör att den som klickar på den inte ska se vilken sajt länken leder till.På exempelvis Facebook-sidan Deluxe music Sverige står det så här: Exklusivt erbjudande: I samband med Marshalls 60-årsjubileum har vi 60 högtalare till specialpris.Skaffa din högtalare nu (länk)Endast under en begränsad tid – säkra ditt erbjudande innan det är borta! Bedragarnas inlägg på Facebook Inlägg på Facebook 17 september. Erbjudandet syns i bilden, men om man söker på bilden så dyker den upp men med andra valutor på skylten. Antingen byts skylten ut, ett enkelt A4-papper, lätt att skriva ut, eller så rör det sig om butikernas egna bilder där en skylt photoshoppats. Syftet är att kunna anpassa kampanjerna till olika länders målgrupper. Inlägg på Facebook 17 september. Länken leder till en sajt som bedragarnas skapat, som ska likna varumärket Marshalls sajt. Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com. Men om man tittar i webbläsarfönstret så ser man att adressen inte stämmer med Marshalls verkliga sajt. Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com. I kommentarsfältet görs inlägg av fejkprofiler som pratar om varan, priset och leveranstiden - allt för att ge illusionen av att man verkligen får produkten. Kommentarer på Facebook. Att bedragarna använder fejkkonton som stödtrupper skrev vi om på Källkritikbyrån för tre år sedan. Sammantaget: Marshall-högtalaren är ett lockbete och används för att lura in offer till bedrägerier som funnits i många år på Facebook. Innan du klickar på länkar eller fyller i personuppgifter så undersök sidorna - här hittar du tips om hur du gör det: Kolla upp sidan - steg för steg o Kolla om sidan är nystartad.o Kolla antalet följare.o Är det ett känt företag?o Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o Undersök bilder. Så här gör du det:? Så här granskar du en bild? Så kollar du en bild i mobilen? Så söker du på filmer och videoklipp Hjälp inte bedragarna · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden. LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter" Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
123eca1f1737ceefa40b2264aae969660d56343f
8fb6cce60da1be5f2d9b6f76441ee1fdfda47e1c
13a27cc18da9507e2cd0ef0c8c306921b3cfc7e0Många visuella tecken i bilden - och kommer från ett AI-konto.
En bild som sägs föreställa den algeriska boxaren Imane Khelif sprids just nu i sociala medier - men bilden har sitt ursprung på ett konto som publicerar AI-genererade bilder.
Inlägg på Facebook 16 september.
I samband med sommarens OS i Paris så blev boxaren Imane Khelifs könstillhörighet föremål för diskussion. Bakgrunden är en bedömning från Iba, ett boxningsförbund som det stormat kring, vilken inte delades av den internationella olympiska kommittén, IOK. Khelif tog OS-guld och anmälde i mitten av augusti det näthat som hon utsatts för.
Nu sprids bilder som påstås föreställa en avklädd Khelif bland svenska användare i sociala medier.
Bild på Facebook 16 september.
”Vad är det folk missar? Ta en ordentlig titt”, står det i bilden, som bland annat spridits i de svenska Facebook-grupperna ”Bondeuppror, Självhushållning, Hälsa/Vård, Samhällsfrågor och Hjärtefrågor”, ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” och ”Sveriges folk kräver yttrandefrihet och demokrati”. Grupperna har sammanlagt över 34 000 medlemmar.
Mannen som lagt upp bilderna blir uppmanad att vara källkritisk av några enstaka personer, medan andra tar bilden för sann och inleder diskussioner om Imane Khelif. ”Vidrig fuskare. Stäng av honom på livstid från all idrott”, skriver en person. Andra sprider bilden med kräk-emojis.
Kommentar på Facebook 16 september.
Så, hur är man källkritisk i det här läget? Ja, till att börja med så gäller det att vara öppen för tanken på att bilden skulle kunna vara manipulerad. Här är några steg du kan ta därefter:
Undersök bilden
AI-manipulering kan resultera i missar som man kan se med blotta ögat. I den här bilden kan man zooma in och se hur detaljer i bakgrunden är utsmetade och ofullständiga, som exempelvis den här mannens ansikte…
… eller handen på mannen till vänster i bild.
AI har också svårt med detaljer som text i bilden och gör därför ofta oläslig eller utsmetad text. Den bildar figurer som ungefär ser ut som bokstäver men inte helt.
I den påstådda Imane Khelif-bilden är bokstäverna ojämna och de möjliga orden är oklara.Man kan pröva att köra bilden genom ett OCR-verktyg, som får loss text ur bilder. När du väl har text så kan du pröva översättningstjänster för att se vilket språk det kan röra sig om. Men i det här fallet så får man helt enkelt inte fram begriplig text.
Ett annat klassiskt problem för AI är händer och här se vi både en märklig hand som dyker upp till höger om ”Imane Khelif” i bilden. Det kan antingen tolkas som att personen har en kloartad nagel som sticker ut på ett onaturligt sätt, eller som en vit bakgrund som ”lagt sig fel”.
Det syns även ett extra ledveck på ”Imanes” fingrar.
Om man letar upp nyhetsbilder på Imane Khelif så ser man också en avsevärd skillnad mellan hennes knän och de utbuktande muskelförsedda knän som syns i den AI-genererade bilden.
Det finns ytterligare detaljer i bilden som kan ses som tecken på att den är AI-genererad, exempelvis hur skuggor faller mot podiet i bakgrunden utan att vinklas.
Sök på bilden
Sitter du vid en dator så kan du högerklicka på bilden och välja att söka på bilden och undersöka träffarna. När en bild blivit genomgången av faktagranskare så brukar de granskningarna dyka upp där. Här hittar man till exempel sajten Lead stories genomgång.
Men om bilden är relativt ny så kan du här hitta fram till tidiga tillfällen då bilden dykt upp på nätet, och då leda dig fram till källan - i det här fallet Twitter/X-kontot MidJourneyPorn som publicerade den samt två andra bilder i slutet av augusti.
Inlägg på Twitter/X 24 augusti.
De andra bilderna såg ut så här:
Även i de här fallen hittar man visuella tecken på att bilderna är gjorda med AI.
Kontot MidJourneyPorn är i sig tydligt - alla bilder man publicerar är skapade med AI. Så här står det:
MidJourney & FLUX AI Free Prompts. All images posted below are created with AI. Ur profilbeskrivningen till kontot @MidJourneyPorn
Det finns en mängd verktyg för att bedöma sannolikheten att någonting är AI-skapat, men de kan då visa fel. Använd i stället de vanliga sätten att undersöka en bild på och var framför allt uppmärksam på vad som påstås om bilden.
Sammantaget: Det finns inget som tyder på att den aktuella bilden är något annat än en AI-skapelse. Bilden har sitt ursprung hos en avsändare som sysslar med att skapa AI-bilder och lägga ut dem på nätet. När man undersöker bilden återfinns inte en motsvarighet i verkligheten. I bilden finns flera visuella tecken på att den är AI-genererad.LÄS MER: ? Guide: Här är tecknen på att en bild är AI-genererad
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
e3e5891b62347e389006a12462895278965bb0f7
13a27cc18da9507e2cd0ef0c8c306921b3cfc7e0
TITLE: AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif DESCRIPTION: Många visuella tecken i bilden - och kommer från ett AI-konto. CONTENT: En bild som sägs föreställa den algeriska boxaren Imane Khelif sprids just nu i sociala medier - men bilden har sitt ursprung på ett konto som publicerar AI-genererade bilder. Inlägg på Facebook 16 september. I samband med sommarens OS i Paris så blev boxaren Imane Khelifs könstillhörighet föremål för diskussion. Bakgrunden är en bedömning från Iba, ett boxningsförbund som det stormat kring, vilken inte delades av den internationella olympiska kommittén, IOK. Khelif tog OS-guld och anmälde i mitten av augusti det näthat som hon utsatts för. Nu sprids bilder som påstås föreställa en avklädd Khelif bland svenska användare i sociala medier. Bild på Facebook 16 september. ”Vad är det folk missar? Ta en ordentlig titt”, står det i bilden, som bland annat spridits i de svenska Facebook-grupperna ”Bondeuppror, Självhushållning, Hälsa/Vård, Samhällsfrågor och Hjärtefrågor”, ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” och ”Sveriges folk kräver yttrandefrihet och demokrati”. Grupperna har sammanlagt över 34 000 medlemmar. Mannen som lagt upp bilderna blir uppmanad att vara källkritisk av några enstaka personer, medan andra tar bilden för sann och inleder diskussioner om Imane Khelif. ”Vidrig fuskare. Stäng av honom på livstid från all idrott”, skriver en person. Andra sprider bilden med kräk-emojis. Kommentar på Facebook 16 september. Så, hur är man källkritisk i det här läget? Ja, till att börja med så gäller det att vara öppen för tanken på att bilden skulle kunna vara manipulerad. Här är några steg du kan ta därefter: Undersök bilden AI-manipulering kan resultera i missar som man kan se med blotta ögat. I den här bilden kan man zooma in och se hur detaljer i bakgrunden är utsmetade och ofullständiga, som exempelvis den här mannens ansikte… … eller handen på mannen till vänster i bild. AI har också svårt med detaljer som text i bilden och gör därför ofta oläslig eller utsmetad text. Den bildar figurer som ungefär ser ut som bokstäver men inte helt. I den påstådda Imane Khelif-bilden är bokstäverna ojämna och de möjliga orden är oklara.Man kan pröva att köra bilden genom ett OCR-verktyg, som får loss text ur bilder. När du väl har text så kan du pröva översättningstjänster för att se vilket språk det kan röra sig om. Men i det här fallet så får man helt enkelt inte fram begriplig text. Ett annat klassiskt problem för AI är händer och här se vi både en märklig hand som dyker upp till höger om ”Imane Khelif” i bilden. Det kan antingen tolkas som att personen har en kloartad nagel som sticker ut på ett onaturligt sätt, eller som en vit bakgrund som ”lagt sig fel”. Det syns även ett extra ledveck på ”Imanes” fingrar. Om man letar upp nyhetsbilder på Imane Khelif så ser man också en avsevärd skillnad mellan hennes knän och de utbuktande muskelförsedda knän som syns i den AI-genererade bilden. Det finns ytterligare detaljer i bilden som kan ses som tecken på att den är AI-genererad, exempelvis hur skuggor faller mot podiet i bakgrunden utan att vinklas. Sök på bilden Sitter du vid en dator så kan du högerklicka på bilden och välja att söka på bilden och undersöka träffarna. När en bild blivit genomgången av faktagranskare så brukar de granskningarna dyka upp där. Här hittar man till exempel sajten Lead stories genomgång. Men om bilden är relativt ny så kan du här hitta fram till tidiga tillfällen då bilden dykt upp på nätet, och då leda dig fram till källan - i det här fallet Twitter/X-kontot MidJourneyPorn som publicerade den samt två andra bilder i slutet av augusti. Inlägg på Twitter/X 24 augusti. De andra bilderna såg ut så här: Även i de här fallen hittar man visuella tecken på att bilderna är gjorda med AI. Kontot MidJourneyPorn är i sig tydligt - alla bilder man publicerar är skapade med AI. Så här står det: MidJourney & FLUX AI Free Prompts. All images posted below are created with AI. Ur profilbeskrivningen till kontot @MidJourneyPorn Det finns en mängd verktyg för att bedöma sannolikheten att någonting är AI-skapat, men de kan då visa fel. Använd i stället de vanliga sätten att undersöka en bild på och var framför allt uppmärksam på vad som påstås om bilden. Sammantaget: Det finns inget som tyder på att den aktuella bilden är något annat än en AI-skapelse. Bilden har sitt ursprung hos en avsändare som sysslar med att skapa AI-bilder och lägga ut dem på nätet. När man undersöker bilden återfinns inte en motsvarighet i verkligheten. I bilden finns flera visuella tecken på att den är AI-genererad.LÄS MER: ? Guide: Här är tecknen på att en bild är AI-genererad Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
TITLE: AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif DESCRIPTION: Många visuella tecken i bilden - och kommer från ett AI-konto. CONTENT: En bild som sägs föreställa den algeriska boxaren Imane Khelif sprids just nu i sociala medier - men bilden har sitt ursprung på ett konto som publicerar AI-genererade bilder. Inlägg på Facebook 16 september. I samband med sommarens OS i Paris så blev boxaren Imane Khelifs könstillhörighet föremål för diskussion. Bakgrunden är en bedömning från Iba, ett boxningsförbund som det stormat kring, vilken inte delades av den internationella olympiska kommittén, IOK. Khelif tog OS-guld och anmälde i mitten av augusti det näthat som hon utsatts för. Nu sprids bilder som påstås föreställa en avklädd Khelif bland svenska användare i sociala medier. Bild på Facebook 16 september. ”Vad är det folk missar? Ta en ordentlig titt”, står det i bilden, som bland annat spridits i de svenska Facebook-grupperna ”Bondeuppror, Självhushållning, Hälsa/Vård, Samhällsfrågor och Hjärtefrågor”, ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” och ”Sveriges folk kräver yttrandefrihet och demokrati”. Grupperna har sammanlagt över 34 000 medlemmar. Mannen som lagt upp bilderna blir uppmanad att vara källkritisk av några enstaka personer, medan andra tar bilden för sann och inleder diskussioner om Imane Khelif. ”Vidrig fuskare. Stäng av honom på livstid från all idrott”, skriver en person. Andra sprider bilden med kräk-emojis. Kommentar på Facebook 16 september. Så, hur är man källkritisk i det här läget? Ja, till att börja med så gäller det att vara öppen för tanken på att bilden skulle kunna vara manipulerad. Här är några steg du kan ta därefter: Undersök bilden AI-manipulering kan resultera i missar som man kan se med blotta ögat. I den här bilden kan man zooma in och se hur detaljer i bakgrunden är utsmetade och ofullständiga, som exempelvis den här mannens ansikte… … eller handen på mannen till vänster i bild. AI har också svårt med detaljer som text i bilden och gör därför ofta oläslig eller utsmetad text. Den bildar figurer som ungefär ser ut som bokstäver men inte helt. I den påstådda Imane Khelif-bilden är bokstäverna ojämna och de möjliga orden är oklara.Man kan pröva att köra bilden genom ett OCR-verktyg, som får loss text ur bilder. När du väl har text så kan du pröva översättningstjänster för att se vilket språk det kan röra sig om. Men i det här fallet så får man helt enkelt inte fram begriplig text. Ett annat klassiskt problem för AI är händer och här se vi både en märklig hand som dyker upp till höger om ”Imane Khelif” i bilden. Det kan antingen tolkas som att personen har en kloartad nagel som sticker ut på ett onaturligt sätt, eller som en vit bakgrund som ”lagt sig fel”. Det syns även ett extra ledveck på ”Imanes” fingrar. Om man letar upp nyhetsbilder på Imane Khelif så ser man också en avsevärd skillnad mellan hennes knän och de utbuktande muskelförsedda knän som syns i den AI-genererade bilden. Det finns ytterligare detaljer i bilden som kan ses som tecken på att den är AI-genererad, exempelvis hur skuggor faller mot podiet i bakgrunden utan att vinklas. Sök på bilden Sitter du vid en dator så kan du högerklicka på bilden och välja att söka på bilden och undersöka träffarna. När en bild blivit genomgången av faktagranskare så brukar de granskningarna dyka upp där. Här hittar man till exempel sajten Lead stories genomgång. Men om bilden är relativt ny så kan du här hitta fram till tidiga tillfällen då bilden dykt upp på nätet, och då leda dig fram till källan - i det här fallet Twitter/X-kontot MidJourneyPorn som publicerade den samt två andra bilder i slutet av augusti. Inlägg på Twitter/X 24 augusti. De andra bilderna såg ut så här: Även i de här fallen hittar man visuella tecken på att bilderna är gjorda med AI. Kontot MidJourneyPorn är i sig tydligt - alla bilder man publicerar är skapade med AI. Så här står det: MidJourney & FLUX AI Free Prompts. All images posted below are created with AI. Ur profilbeskrivningen till kontot @MidJourneyPorn Det finns en mängd verktyg för att bedöma sannolikheten att någonting är AI-skapat, men de kan då visa fel. Använd i stället de vanliga sätten att undersöka en bild på och var framför allt uppmärksam på vad som påstås om bilden. Sammantaget: Det finns inget som tyder på att den aktuella bilden är något annat än en AI-skapelse. Bilden har sitt ursprung hos en avsändare som sysslar med att skapa AI-bilder och lägga ut dem på nätet. När man undersöker bilden återfinns inte en motsvarighet i verkligheten. I bilden finns flera visuella tecken på att den är AI-genererad.LÄS MER: ? Guide: Här är tecknen på att en bild är AI-genererad Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
13a27cc18da9507e2cd0ef0c8c306921b3cfc7e0
e3e5891b62347e389006a12462895278965bb0f7
adffa5e6615c333a563aedf921b2c0a53fc9c48dJo, koldioxiden bidrar till den globala uppvärmningen - trots att det är en liten del av atmosfären.
Jo, koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen - trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss.
Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
Mänskliga utsläpp av koldioxid ligger bakom jordens stigande temperatur - men påståenden om motsatsen finns i en mängd variationer på nätet. En del debattörer lyfter fram solen som en glömd faktor - men forskarna har inte missat den, vilket vi på Källkritikbyrån skrev om i juni.
Solens cykler lyfts upp som en viktig faktor till klimatförändringarna i inlägg pÃ¥ sociala medier. Men det stämmer inte âEUR" även om solen är betydelsefull för klimatet pÃ¥ jorden sÃ¥ är dess pÃ¥verkan pÃ¥ de förändringar vi nu ser nästan noll, säger forskare. https://t.co/i0JPeeBlMP pic.twitter.com/gjFCAOLwNL— KällkritikbyrÃ¥n (@kallkritikbyran) June 18, 2024
Andra pekar på vulkaner och sprider felaktiga uppgifter om de utsläppen.Under sommaren har andelen koldioxid i luften - kring 0,04 procent - lyfts fram i debatterna. Ett exempel som spridits i gruppen Klimatsans på Facebook är en bild som visar fördelningen av gaser i atmosfären och där koldioxid som människan varit ansvarig för visas som en liten vit prick.
”Den lilla vita pricken uppe i högra hörnet.... är klimatkrisen”, kommenterade inläggsskrivaren.
Inlägg på Facebook 28 juli.
Så här står det inuti bilden, översatt till svenska:
Atmosfärens sammansättningKväve: 78,08%Syre: 20,94%Argon: 0,93%Koldioxid totalt: 0,04%Koldioxid naturlig: 0,0384% Koldioxid människan: 0,0016% Den gröna rutan högst upp till höger är den totala koldioxiden i jordens atmosfär, vilket är 0,04% av totalen. 0,0384% är naturlig koldioxid och 0,0016% är det som producerats av människans aktivitet (vita rutor). Hela Europa bidrar med 16% of den lilla vita kvadraten eller 0,000256% av totalen.Inlägg på Facebook 28 juli
I kommentarsfälten skriver människor att det är omöjligt att så lite skulle kunna påverka jordens temperatur så mycket.
”Det är alltså den vita pricken som används för att skinna medborgarna på pengar in absurdum”, skriver en annan person i kommentarsfältet.
Påståendet upprepas återkommande på nätet. En man har i en video låtit ärtor representera andelar av atmosfären och pratar där om ”koldioxidbluffen”.
Video på Youtube 2 september.
Men att enbart visa upp koncentrationen av en gas säger inte så mycket, enligt experter som Källkritikbyrån talat med. - En droppe botox i vatten kommer att döda dig trots att det mest är vatten i glaset. Och på matförpackningar skriver man ut vitaminer även om de mäts i mikrogram, påpekar Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI).
Kommentar på Facebook 28 juli.
Inte heller Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet, håller med om att de här resonemangen i sociala medier skulle motbevisa larmen om den globala uppvärmningen.Hon säger att jordklotets situation påverkas av en mängd olika faktorer, däribland hur växthusgasernas källor ökar, hur gaserna tvättas ut ur atmosfären och vad som blir kvar.
Grafik från Stockholms universitet.
Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.Ur ”Vetenskapen säger: Klimatet” 2021
Grafik från Kungliga vetenskapsakademin.
Caroline Leck på Stockholms universitet tar även upp att olika ämnen har olika egenskaper, vilket spelar roll.- Lustgas är till exempel en 300 gånger mer potent växthusgas än koldioxid, men koldioxid förekommer i högre koncentration och får ett plus av det.
Hon påpekar att man även måste titta på gasernas livstid i atmosfären.
Det handlar om vad som kan höja och sänka nivåerna.
Kommentar på Youtube 3 september.
Vart kan koldioxiden ta vägen?- Antingen kan den lösas in i havet, sänka pH-värdet där och bidra till ökad biologisk biomassa i form av mera växtalger, till exempel. Eller så tar träden, vegetationen, upp koldioxid. Och det här gör de till ungefär 60 procent av det vi släppt ut. 40 procent blir kvar i atmosfären och det är därför vi har en klimatförändring, säger Leck.
Caroline Leck är kritisk till spridningen av bilden. Hon pekar på att man måste se till alla de här aspekterna när man pratar om jordatmosfärens strålningsbalans och vad som driver klimatförändringen i dag.
Visar grafiken korrekta siffror?
På det stora hela ger grafiken en korrekt bild av atmosfärens sammansättning, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.- Tittar du i en lärobok så får du en liknande bild. Det är mest kväve och syre. Enligt professor Caroline Leck stämmer det att koldioxiden ligger på 400 PPM, alltså ”parts per million” och i den spridda bilden står det 0,04 procent, vilket är samma sak. (I Youtube-videon säger mannen att det betyder ”particles per million”, vilket är fel.)Fördelningen mellan den naturliga bakgrunden och ”människans koldioxid” stämmer inte, enligt Leck.- ”Natural” är ju det vi har om vi går tillbaka i alla istidsperspektiv och då är den naturliga koncentrationen i snitt kring 250 PPM. Då är hela systemet i balans. Men på de senaste 150-200 åren har den gått upp till 417. Det har gått väldigt snabbt ur ett geologiskt perspektiv.
Grafik från Stockholms universitet,
Nivån av koldioxid i atmosfären har hunnit klättra upp till 421 PPM, enligt mätningar från den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration). Därmed stämmer inte ”den naturliga koldioxiden” och ”den mänskliga koldioxiden” i grafikbilden. Vad skaparen av grafiken stödjer sig på är oklart. I videon med ärtorna har upphovsmannen räknat ut att om hela atmosfären är ungefär 3 210 ärtor så skulle koldioxidens andel bli tolv ärtor. Det skulle innebära att koldioxid stod för 0,37 procent av atmosfären. Med den verkliga andelen - 0,0421 procent - så skulle det bli en och en tredjedels ärta.
De gröna ärtorna i videon på Youtube ska föreställa koldioxid.
Europas andel
Ett ytterligare påstående i grafikbilden är att Europa skulle ha orsakat 16 procent av den vita pricken. Enligt EU-kommissionens forskningscentrum Joint research centre (JRC) så låg de 27 EU-medlemsländernas andel av koldioxidutsläppen 2022 på runt 7,3 procent.Det är alltså en mindre andel än i den spridda bilden, men då ingår inte exempelvis Storbritannien eller de europeiska delarna av Ryssland i de här utsläppen.
Kommentar på Youtube 3 september.
Enligt Gustav Strandberg på SMHI så försvinner inte koldioxid ur atmosfären i de här kortare perspektiven på hundraårsskalan och tar upp att man måste se koldioxidutsläppen ur ett historiskt perspektiv.
Spridning
Att koldioxid utgör kring 0,04 procent av atmosfären används som argument i diskussioner runtom i världen för att undergräva idén om klimatförändringar och människans skuld i denna utveckling - något som tagits upp av flera faktagranskare.- Det absoluta värdet av koldioxidens koncentration är irrelevant. Det är förändringen som spelar roll, sade Richard Engelen, biträdande direktör på EU:s klimattjänst Copernicus, till nyhetsbyrån Reuters i januari.
På frågan om var inläggsskaparen hittat bilden svarar mannen att han hittat den i ett kommentarsfält på nätet. Inlägget på Facebook har bara ett par hundra interaktioner, men påståendet återfinns på flera håll i svenska Facebook-grupper och i kommentarsfält.
Videon med ärtorna som lades upp 3 september har runt 6 500 visningar i skrivande stund. Källkritikbyrån söker mannen i videon.
Sammantaget: Bilder av koldioxidens andel av atmosfären motbevisar inte att det finns en obalans i systemet som driver upp temperaturen på jorden. Här kan du läsa mer om klimatet och vad som påverkar det på SMHI:s sajt.
LÄS MER:? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal ? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Forskare om Elsa Widdings uttalanden i riksdagen: Felaktig bild
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
c2cc365f9cdc12293344d997586d56a61a59b2eb
adffa5e6615c333a563aedf921b2c0a53fc9c48d
TITLE: Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften DESCRIPTION: Jo, koldioxiden bidrar till den globala uppvärmningen - trots att det är en liten del av atmosfären. CONTENT: Jo, koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen - trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Mänskliga utsläpp av koldioxid ligger bakom jordens stigande temperatur - men påståenden om motsatsen finns i en mängd variationer på nätet. En del debattörer lyfter fram solen som en glömd faktor - men forskarna har inte missat den, vilket vi på Källkritikbyrån skrev om i juni. Solens cykler lyfts upp som en viktig faktor till klimatförändringarna i inlägg pÃ¥ sociala medier. Men det stämmer inte âEUR" även om solen är betydelsefull för klimatet pÃ¥ jorden sÃ¥ är dess pÃ¥verkan pÃ¥ de förändringar vi nu ser nästan noll, säger forskare. https://t.co/i0JPeeBlMP pic.twitter.com/gjFCAOLwNL— KällkritikbyrÃ¥n (@kallkritikbyran) June 18, 2024 Andra pekar på vulkaner och sprider felaktiga uppgifter om de utsläppen.Under sommaren har andelen koldioxid i luften - kring 0,04 procent - lyfts fram i debatterna. Ett exempel som spridits i gruppen Klimatsans på Facebook är en bild som visar fördelningen av gaser i atmosfären och där koldioxid som människan varit ansvarig för visas som en liten vit prick. ”Den lilla vita pricken uppe i högra hörnet.... är klimatkrisen”, kommenterade inläggsskrivaren. Inlägg på Facebook 28 juli. Så här står det inuti bilden, översatt till svenska: Atmosfärens sammansättningKväve: 78,08%Syre: 20,94%Argon: 0,93%Koldioxid totalt: 0,04%Koldioxid naturlig: 0,0384% Koldioxid människan: 0,0016% Den gröna rutan högst upp till höger är den totala koldioxiden i jordens atmosfär, vilket är 0,04% av totalen. 0,0384% är naturlig koldioxid och 0,0016% är det som producerats av människans aktivitet (vita rutor). Hela Europa bidrar med 16% of den lilla vita kvadraten eller 0,000256% av totalen.Inlägg på Facebook 28 juli I kommentarsfälten skriver människor att det är omöjligt att så lite skulle kunna påverka jordens temperatur så mycket. ”Det är alltså den vita pricken som används för att skinna medborgarna på pengar in absurdum”, skriver en annan person i kommentarsfältet. Påståendet upprepas återkommande på nätet. En man har i en video låtit ärtor representera andelar av atmosfären och pratar där om ”koldioxidbluffen”. Video på Youtube 2 september. Men att enbart visa upp koncentrationen av en gas säger inte så mycket, enligt experter som Källkritikbyrån talat med. - En droppe botox i vatten kommer att döda dig trots att det mest är vatten i glaset. Och på matförpackningar skriver man ut vitaminer även om de mäts i mikrogram, påpekar Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Kommentar på Facebook 28 juli. Inte heller Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet, håller med om att de här resonemangen i sociala medier skulle motbevisa larmen om den globala uppvärmningen.Hon säger att jordklotets situation påverkas av en mängd olika faktorer, däribland hur växthusgasernas källor ökar, hur gaserna tvättas ut ur atmosfären och vad som blir kvar. - Det handlar inte bara om hur mycket koldioxid det finns i atmosfären. Dels får man se till vilka gaser som genomgått en förändring, och det är växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och ozon. Den här bilden säger ju ingenting om det, det är det första felet.Hon visar en grafik där även växthusgaserna ingår. Bland dem har det skett en förändring av deras koncentration i lufthavet med alla utom med vätgasen. Grafik från Stockholms universitet. - Sedan har vi frågan om varför det här händer. Om man ökar koncentrationen av ett sådant här ämne så ändras jordatmosfärens strålningsbalans och då får man en drivning av klimatet, i det här fallet en förhöjd temperatur vid markytan och det är det som händer nu.Gustav Strandberg på SMHI pekar på människans roll i förändringen av balansen. - Det finns en naturlig växthuseffekt som vi har i ett opåverkat system. Och den är naturligtvis mycket större än den klimatförändring vi pratar om nu. Men det är nettoeffekten som är det intressanta, inte att det finns en stor bakgrundseffekt. Vårt samhälle och klimat påverkas ganska mycket av en eller två graders uppvärmning. Den kommer sig av människans tillskott av koldioxid de senaste hundra åren och vad vi kommer att tillföra de kommande hundra åren, säger han.Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten i publikationen ”Vetenskapen säger” från 2021: Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.Ur ”Vetenskapen säger: Klimatet” 2021 Grafik från Kungliga vetenskapsakademin. Caroline Leck på Stockholms universitet tar även upp att olika ämnen har olika egenskaper, vilket spelar roll.- Lustgas är till exempel en 300 gånger mer potent växthusgas än koldioxid, men koldioxid förekommer i högre koncentration och får ett plus av det. Hon påpekar att man även måste titta på gasernas livstid i atmosfären. - Man säger att om vi släpper ut all koldioxid vi har i dag så har vi 20 procent av det kvar i atmosfären om tusen år. Det handlar om vad som kan höja och sänka nivåerna. - Om man släpper ut någonting så ska det ju också försvinna med en mekanism eller process, det behövs en sänka. Man kan tänka sig att något till exempel försvinner för att det sker en kemisk reaktion i lufthavet. Koldioxid har tyvärr inga kemiska sänkor under 80 kilometer i atmosfären. Koldioxid är såpass stabil som molekyl att den inte bryts ner under den nivån och då kan den bara tas upp av havet eller vegetationen. Och de sänkorna är, i förhållande till det som människan släpper ut, allt för svaga och då får vi en ackumulering av koldioxid i vår atmosfär. Kommentar på Youtube 3 september. Vart kan koldioxiden ta vägen?- Antingen kan den lösas in i havet, sänka pH-värdet där och bidra till ökad biologisk biomassa i form av mera växtalger, till exempel. Eller så tar träden, vegetationen, upp koldioxid. Och det här gör de till ungefär 60 procent av det vi släppt ut. 40 procent blir kvar i atmosfären och det är därför vi har en klimatförändring, säger Leck. Caroline Leck är kritisk till spridningen av bilden. Hon pekar på att man måste se till alla de här aspekterna när man pratar om jordatmosfärens strålningsbalans och vad som driver klimatförändringen i dag. - Den här bilden visar ingenting av det här. Visar grafiken korrekta siffror? På det stora hela ger grafiken en korrekt bild av atmosfärens sammansättning, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.- Tittar du i en lärobok så får du en liknande bild. Det är mest kväve och syre. Enligt professor Caroline Leck stämmer det att koldioxiden ligger på 400 PPM, alltså ”parts per million” och i den spridda bilden står det 0,04 procent, vilket är samma sak. (I Youtube-videon säger mannen att det betyder ”particles per million”, vilket är fel.)Fördelningen mellan den naturliga bakgrunden och ”människans koldioxid” stämmer inte, enligt Leck.- ”Natural” är ju det vi har om vi går tillbaka i alla istidsperspektiv och då är den naturliga koncentrationen i snitt kring 250 PPM. Då är hela systemet i balans. Men på de senaste 150-200 åren har den gått upp till 417. Det har gått väldigt snabbt ur ett geologiskt perspektiv. Grafik från Stockholms universitet, Nivån av koldioxid i atmosfären har hunnit klättra upp till 421 PPM, enligt mätningar från den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration). Därmed stämmer inte ”den naturliga koldioxiden” och ”den mänskliga koldioxiden” i grafikbilden. Vad skaparen av grafiken stödjer sig på är oklart. I videon med ärtorna har upphovsmannen räknat ut att om hela atmosfären är ungefär 3 210 ärtor så skulle koldioxidens andel bli tolv ärtor. Det skulle innebära att koldioxid stod för 0,37 procent av atmosfären. Med den verkliga andelen - 0,0421 procent - så skulle det bli en och en tredjedels ärta. De gröna ärtorna i videon på Youtube ska föreställa koldioxid. Europas andel Ett ytterligare påstående i grafikbilden är att Europa skulle ha orsakat 16 procent av den vita pricken. Enligt EU-kommissionens forskningscentrum Joint research centre (JRC) så låg de 27 EU-medlemsländernas andel av koldioxidutsläppen 2022 på runt 7,3 procent.Det är alltså en mindre andel än i den spridda bilden, men då ingår inte exempelvis Storbritannien eller de europeiska delarna av Ryssland i de här utsläppen. Kommentar på Youtube 3 september. Enligt Gustav Strandberg på SMHI så försvinner inte koldioxid ur atmosfären i de här kortare perspektiven på hundraårsskalan och tar upp att man måste se koldioxidutsläppen ur ett historiskt perspektiv. - Det är ett problem att Kina släpper ut mycket växthusgaser för att halterna är redan är så höga, men anledningen till att de är höga är att människan har släppt ut växthusgaser sedan 1700-talet. Och den historiska skulden ligger i Europa, möjligen sedan också i Amerika. Spridning Att koldioxid utgör kring 0,04 procent av atmosfären används som argument i diskussioner runtom i världen för att undergräva idén om klimatförändringar och människans skuld i denna utveckling - något som tagits upp av flera faktagranskare.- Det absoluta värdet av koldioxidens koncentration är irrelevant. Det är förändringen som spelar roll, sade Richard Engelen, biträdande direktör på EU:s klimattjänst Copernicus, till nyhetsbyrån Reuters i januari. På frågan om var inläggsskaparen hittat bilden svarar mannen att han hittat den i ett kommentarsfält på nätet. Inlägget på Facebook har bara ett par hundra interaktioner, men påståendet återfinns på flera håll i svenska Facebook-grupper och i kommentarsfält. Videon med ärtorna som lades upp 3 september har runt 6 500 visningar i skrivande stund. Källkritikbyrån söker mannen i videon. Sammantaget: Bilder av koldioxidens andel av atmosfären motbevisar inte att det finns en obalans i systemet som driver upp temperaturen på jorden. Här kan du läsa mer om klimatet och vad som påverkar det på SMHI:s sajt. LÄS MER:? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal ? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Forskare om Elsa Widdings uttalanden i riksdagen: Felaktig bild Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
TITLE: Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften DESCRIPTION: Jo, koldioxiden bidrar till den globala uppvärmningen - trots att det är en liten del av atmosfären. CONTENT: Jo, koldioxiden i atmosfären bidrar till den globala uppvärmningen - trots att det är en liten del av hela lufthavet över oss. Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay Mänskliga utsläpp av koldioxid ligger bakom jordens stigande temperatur - men påståenden om motsatsen finns i en mängd variationer på nätet. En del debattörer lyfter fram solen som en glömd faktor - men forskarna har inte missat den, vilket vi på Källkritikbyrån skrev om i juni. Solens cykler lyfts upp som en viktig faktor till klimatförändringarna i inlägg pÃ¥ sociala medier. Men det stämmer inte âEUR" även om solen är betydelsefull för klimatet pÃ¥ jorden sÃ¥ är dess pÃ¥verkan pÃ¥ de förändringar vi nu ser nästan noll, säger forskare. https://t.co/i0JPeeBlMP pic.twitter.com/gjFCAOLwNL— KällkritikbyrÃ¥n (@kallkritikbyran) June 18, 2024 Andra pekar på vulkaner och sprider felaktiga uppgifter om de utsläppen.Under sommaren har andelen koldioxid i luften - kring 0,04 procent - lyfts fram i debatterna. Ett exempel som spridits i gruppen Klimatsans på Facebook är en bild som visar fördelningen av gaser i atmosfären och där koldioxid som människan varit ansvarig för visas som en liten vit prick. ”Den lilla vita pricken uppe i högra hörnet.... är klimatkrisen”, kommenterade inläggsskrivaren. Inlägg på Facebook 28 juli. Så här står det inuti bilden, översatt till svenska: Atmosfärens sammansättningKväve: 78,08%Syre: 20,94%Argon: 0,93%Koldioxid totalt: 0,04%Koldioxid naturlig: 0,0384% Koldioxid människan: 0,0016% Den gröna rutan högst upp till höger är den totala koldioxiden i jordens atmosfär, vilket är 0,04% av totalen. 0,0384% är naturlig koldioxid och 0,0016% är det som producerats av människans aktivitet (vita rutor). Hela Europa bidrar med 16% of den lilla vita kvadraten eller 0,000256% av totalen.Inlägg på Facebook 28 juli I kommentarsfälten skriver människor att det är omöjligt att så lite skulle kunna påverka jordens temperatur så mycket. ”Det är alltså den vita pricken som används för att skinna medborgarna på pengar in absurdum”, skriver en annan person i kommentarsfältet. Påståendet upprepas återkommande på nätet. En man har i en video låtit ärtor representera andelar av atmosfären och pratar där om ”koldioxidbluffen”. Video på Youtube 2 september. Men att enbart visa upp koncentrationen av en gas säger inte så mycket, enligt experter som Källkritikbyrån talat med. - En droppe botox i vatten kommer att döda dig trots att det mest är vatten i glaset. Och på matförpackningar skriver man ut vitaminer även om de mäts i mikrogram, påpekar Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Kommentar på Facebook 28 juli. Inte heller Caroline Leck, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet, håller med om att de här resonemangen i sociala medier skulle motbevisa larmen om den globala uppvärmningen.Hon säger att jordklotets situation påverkas av en mängd olika faktorer, däribland hur växthusgasernas källor ökar, hur gaserna tvättas ut ur atmosfären och vad som blir kvar. - Det handlar inte bara om hur mycket koldioxid det finns i atmosfären. Dels får man se till vilka gaser som genomgått en förändring, och det är växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och ozon. Den här bilden säger ju ingenting om det, det är det första felet.Hon visar en grafik där även växthusgaserna ingår. Bland dem har det skett en förändring av deras koncentration i lufthavet med alla utom med vätgasen. Grafik från Stockholms universitet. - Sedan har vi frågan om varför det här händer. Om man ökar koncentrationen av ett sådant här ämne så ändras jordatmosfärens strålningsbalans och då får man en drivning av klimatet, i det här fallet en förhöjd temperatur vid markytan och det är det som händer nu.Gustav Strandberg på SMHI pekar på människans roll i förändringen av balansen. - Det finns en naturlig växthuseffekt som vi har i ett opåverkat system. Och den är naturligtvis mycket större än den klimatförändring vi pratar om nu. Men det är nettoeffekten som är det intressanta, inte att det finns en stor bakgrundseffekt. Vårt samhälle och klimat påverkas ganska mycket av en eller två graders uppvärmning. Den kommer sig av människans tillskott av koldioxid de senaste hundra åren och vad vi kommer att tillföra de kommande hundra åren, säger han.Så här beskriver Kungliga vetenskapsakademin växthuseffekten i publikationen ”Vetenskapen säger” från 2021: Ofta beskrivs växthuseffekten, väldigt förenklat, som ett växthus där solstrålning lätt kan ta sig in medan värmen inne i växthuset har svårt att ta sig ut igen. Det medför en ökad temperatur i växthuset.Klimatsystemet tar emot energi från solen genom att fånga upp solstrålningen, och blir av med nästan lika mycket energi igen genom att sända ut infraröd strålning (värmestrålning) till rymden. För närvarande är den infraröda utstrålningen runt 0,8 W/m2 mindre än solinstrålningen. Det är denna strålningsobalans som leder till den pågående globala uppvärmningen.Atmosfären består i huvudsak av molekyler av kväve (N² ) och syre (O² ). Båda dessa gaser släpper igenom infraröd strålning. De viktigaste växthusgaserna - koldioxid (CO² ), vattenånga (H²O) och metan (CH4) - har i stället förmågan att fånga upp infraröd strålning. Växthusgaserna kapslar därmed in värmen som i ett växthus.I grunden är växthusgaser något positivt. Utan dessa skulle jorden knappast vara beboelig eftersom temperaturen skulle vara omkring 30 grader lägre än i dag. Problemet är att människan förstärker växthuseffekten genom sina utsläpp. Växthusgaserna rubbar jordens strålningsbalans och resultatet blir att jordytan värms upp mer än normalt.Ur ”Vetenskapen säger: Klimatet” 2021 Grafik från Kungliga vetenskapsakademin. Caroline Leck på Stockholms universitet tar även upp att olika ämnen har olika egenskaper, vilket spelar roll.- Lustgas är till exempel en 300 gånger mer potent växthusgas än koldioxid, men koldioxid förekommer i högre koncentration och får ett plus av det. Hon påpekar att man även måste titta på gasernas livstid i atmosfären. - Man säger att om vi släpper ut all koldioxid vi har i dag så har vi 20 procent av det kvar i atmosfären om tusen år. Det handlar om vad som kan höja och sänka nivåerna. - Om man släpper ut någonting så ska det ju också försvinna med en mekanism eller process, det behövs en sänka. Man kan tänka sig att något till exempel försvinner för att det sker en kemisk reaktion i lufthavet. Koldioxid har tyvärr inga kemiska sänkor under 80 kilometer i atmosfären. Koldioxid är såpass stabil som molekyl att den inte bryts ner under den nivån och då kan den bara tas upp av havet eller vegetationen. Och de sänkorna är, i förhållande till det som människan släpper ut, allt för svaga och då får vi en ackumulering av koldioxid i vår atmosfär. Kommentar på Youtube 3 september. Vart kan koldioxiden ta vägen?- Antingen kan den lösas in i havet, sänka pH-värdet där och bidra till ökad biologisk biomassa i form av mera växtalger, till exempel. Eller så tar träden, vegetationen, upp koldioxid. Och det här gör de till ungefär 60 procent av det vi släppt ut. 40 procent blir kvar i atmosfären och det är därför vi har en klimatförändring, säger Leck. Caroline Leck är kritisk till spridningen av bilden. Hon pekar på att man måste se till alla de här aspekterna när man pratar om jordatmosfärens strålningsbalans och vad som driver klimatförändringen i dag. - Den här bilden visar ingenting av det här. Visar grafiken korrekta siffror? På det stora hela ger grafiken en korrekt bild av atmosfärens sammansättning, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.- Tittar du i en lärobok så får du en liknande bild. Det är mest kväve och syre. Enligt professor Caroline Leck stämmer det att koldioxiden ligger på 400 PPM, alltså ”parts per million” och i den spridda bilden står det 0,04 procent, vilket är samma sak. (I Youtube-videon säger mannen att det betyder ”particles per million”, vilket är fel.)Fördelningen mellan den naturliga bakgrunden och ”människans koldioxid” stämmer inte, enligt Leck.- ”Natural” är ju det vi har om vi går tillbaka i alla istidsperspektiv och då är den naturliga koncentrationen i snitt kring 250 PPM. Då är hela systemet i balans. Men på de senaste 150-200 åren har den gått upp till 417. Det har gått väldigt snabbt ur ett geologiskt perspektiv. Grafik från Stockholms universitet, Nivån av koldioxid i atmosfären har hunnit klättra upp till 421 PPM, enligt mätningar från den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration). Därmed stämmer inte ”den naturliga koldioxiden” och ”den mänskliga koldioxiden” i grafikbilden. Vad skaparen av grafiken stödjer sig på är oklart. I videon med ärtorna har upphovsmannen räknat ut att om hela atmosfären är ungefär 3 210 ärtor så skulle koldioxidens andel bli tolv ärtor. Det skulle innebära att koldioxid stod för 0,37 procent av atmosfären. Med den verkliga andelen - 0,0421 procent - så skulle det bli en och en tredjedels ärta. De gröna ärtorna i videon på Youtube ska föreställa koldioxid. Europas andel Ett ytterligare påstående i grafikbilden är att Europa skulle ha orsakat 16 procent av den vita pricken. Enligt EU-kommissionens forskningscentrum Joint research centre (JRC) så låg de 27 EU-medlemsländernas andel av koldioxidutsläppen 2022 på runt 7,3 procent.Det är alltså en mindre andel än i den spridda bilden, men då ingår inte exempelvis Storbritannien eller de europeiska delarna av Ryssland i de här utsläppen. Kommentar på Youtube 3 september. Enligt Gustav Strandberg på SMHI så försvinner inte koldioxid ur atmosfären i de här kortare perspektiven på hundraårsskalan och tar upp att man måste se koldioxidutsläppen ur ett historiskt perspektiv. - Det är ett problem att Kina släpper ut mycket växthusgaser för att halterna är redan är så höga, men anledningen till att de är höga är att människan har släppt ut växthusgaser sedan 1700-talet. Och den historiska skulden ligger i Europa, möjligen sedan också i Amerika. Spridning Att koldioxid utgör kring 0,04 procent av atmosfären används som argument i diskussioner runtom i världen för att undergräva idén om klimatförändringar och människans skuld i denna utveckling - något som tagits upp av flera faktagranskare.- Det absoluta värdet av koldioxidens koncentration är irrelevant. Det är förändringen som spelar roll, sade Richard Engelen, biträdande direktör på EU:s klimattjänst Copernicus, till nyhetsbyrån Reuters i januari. På frågan om var inläggsskaparen hittat bilden svarar mannen att han hittat den i ett kommentarsfält på nätet. Inlägget på Facebook har bara ett par hundra interaktioner, men påståendet återfinns på flera håll i svenska Facebook-grupper och i kommentarsfält. Videon med ärtorna som lades upp 3 september har runt 6 500 visningar i skrivande stund. Källkritikbyrån söker mannen i videon. Sammantaget: Bilder av koldioxidens andel av atmosfären motbevisar inte att det finns en obalans i systemet som driver upp temperaturen på jorden. Här kan du läsa mer om klimatet och vad som påverkar det på SMHI:s sajt. LÄS MER:? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal ? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Forskare om Elsa Widdings uttalanden i riksdagen: Felaktig bild Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig! Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
adffa5e6615c333a563aedf921b2c0a53fc9c48d
c2cc365f9cdc12293344d997586d56a61a59b2eb