Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna

DESCRIPTION:
I USA vill Trumps utvalda ta bort fluorid från dricksvattnet.

CONTENT:
Donald Trump vill ge inflytande till Robert F. Kennedy Jr, känd konspirationsteoretiker och vaccinmotståndare. Kennedy har redan lovat att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA - vi går igenom forskningsläget.

Foto:Skärmdump/Pixabay/Omni

Nyvalde presidenten Donald Trump tänker ge sin tidigare motståndare och nu allierade Robert F. Kennedy Jr ”en stor roll” i hälso- och sjukvårdsfrågor. Dagen efter skrev Kennedy på Twitter/X att Vita huset kommer att uppmana alla USA:s vattenverk att ta bort fluorid från kranvattnet.(I dagligt tal i Sverige säger vi fluor i ord som fluortandkräm, ”fluor-tanten” och andra begrepp, men det korrekta är fluorid.)Så här beskrev Kennedy ämnet:”Fluorid är industriavfall och är kopplat till ledinflammation, benfrakturer, bencancer, minskat IQ och sköldkörtelsjukdom.”

Inlägg på Twitter/X 2 november.

Inlägget har setts över 24 miljoner gånger.När Trump dagen därpå fick frågan om vad han tyckte om planerna för dricksvattnet så svarade han:- Jag har inte pratat med honom om det än, men det låter okej för mig.I korthet: Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om - samtidigt pågår en diskussion om själva åtgärden att tillsätta fluorid i dricksvatten i USA.

Vi går igenom påståendena med svenska fluoridexperter.

Fluorid i dricksvatten

I Sverige förekommer fluorid i dricksvattnet, men inte för att det är tillsatt. Det finns naturligt i berggrunden och kan lösas ut till grundvattnet. I andra länder, däribland USA, tillsätter man fluorid till vattnet. Anledningen? Det anses vara ett billigt, bra och säkert sätt att ge befolkningen ett grundskydd mot karies och därmed bättre tandhälsa. 

Inlägg på Twitter/X 6 november.

I en intervju har Robert F. Kennedy Jr sagt att fluorid i dricksvatten är ett ”erkänt” mycket ineffektivt sätt att förhindra karies, vilket inte stämmer.

- En lång rad studier visar på minskad kariesförekomst vid en optimal fluoridhalt i dricksvattnet och det finns en risk att tandhälsan kan försämras i flera grupper om man skulle avbryta denna strategi. Dessutom är detta en relativt kostnadseffektiv metod för att förebygga kariessjukdom, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet, till Källkritikbyrån.

Enligt den amerikanska tandläkarorganisationen ADA har mer än ett dussin nyare studier funnit att fluorid minskar tandröta med runt 25 procent.Karies, alltså tandröta, kan ge skador och dess följder är associerade med hjärt- och kärlsjukdomar, demens och förtida död.

Hål hos en 10-årig pojke i Indien. Foto: Suyash Dwivedi/Wikimedia commons/CC BY-SA 4.0

Men att tillsätta fluorid i dricksvatten är inte en självklar lösning.

- Man kan tänka sig att det finns andra mer kostnadseffektiva sätt att förbättra tandhälsan än fluoridering av vattnet. Vi fluoriderar inte vattnet i Sverige, till exempel. Emellertid har CDC bedömt att det är en kostnadseffektiv åtgärd i USA, säger Mattias Öhman, forskare i hälsoekonomi vid Uppsala universitet.

Fluorid i dricksvatten förebygger karies, ja, men överexponering kan orsaka missfärgningar och gropar på tandemaljen.

Mild dental fluoros. Foto: Wikimedia commons

Det finns även andra tillstånd som kan uppstå vid mycket hög exponering, såsom stelhet och ökad risk för frakturer, vilket man känner till från länder som Kina och Indien.- Jag tycker att det är en tveksam metod att tillsätta fluor i vatten. Kunskapen om att ha det här i dricksvatten är inte fullständig, säger Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet.

Från nyhetstjänsten Omni 3 november.

Den amerikanska federala regeringen har sedan 60-talet rekommenderat att vattenverken tillsätter mindre mängder fluorid för att motverka karies och hål i tänderna. 2015 såg hälsomyndigheterna över rekommendationerna och sänkte då nivån för vad som anses optimalt.

Att tillsätta fluorid i dricksvatten har också varit kontroversiellt genom historien. I USA har konspirationsteorier spridits nästan ända sedan starten 1945.Även i Sverige fanns en stor debatt om ämnet under 50-70-talet. Det utfördes även hemliga experiment i Norrköping, något du kan läsa om i Tandläkartidningens historiska genomgång av det så kallade ”fluorkriget”.

Tidningsurklipp från Biomedicinska biblioteket i Göteborg. Foto: Skärmdump/Tandläkartidningen

Oron har emellertid lett till att fel och överdrifter fått spridning på nätet. Vi tittar närmare på vad Robert F. Kennedy påstod i sitt inlägg på Twitter/X.

Kognitiv nedsättning? 

Kan fluorid ge lägre IQ? Det vet man inte. Studier kommer fram till olika saker och det pågår en vetenskaplig debatt i frågan. Svaret beror också på vilka nivåer av exponering man talar om.

2019 skrev vi om fluorid med Viralgranskaren på tidningen Metro. Då pratade vi med Mattias Öhman, forskare vid Uppsala universitet och nu ringde vi upp honom på nytt.- Min bild är att det inte har kommit några nya resultat som gör dessa påståenden kausalt mer sannolika för de nivåer som vi talar om här. I vår forskning fokuserade vi särskilt på kognitiv förmåga (IQ) och kunde inte finna något stöd för att de nivåer som förekommer i svenskt dricksvatten är skadliga, inte heller där de är jämförbara med de fluoriderade nivåer som finns i delar av USA, säger Öhman till Källkritikbyrån.

Från Viralgranskarens artikel 2019.

Mattias Öhman hade studerat svenskar som växt upp med olika fluoridhalter i dricksvattnet. Han fann att tandhälsan varit bättre i områden med högre fluoridhalt, men inga belägg för någon nedsatt kognitiv förmåga.- Det är välbelagt att extremt höga nivåer av fluorid är farliga, men det är långt över det som vi talar om här, säger Öhman.Andra forskare, som Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, har delvis kommit fram till andra resultat. - Vi har gjort en studie i Sverige som vi precis publicerade. Där såg vi ingenting med IQ men det fanns ett svagt samband med adhd. Vi har också en annan studie som ligger hos en tidskrift nu och väntar på att bli publicerad, men i en helt annan population i Bangladesh, och där ser vi effekter på barnens IQ både av deras mammas exponering under graviditeten och deras egen exponering.

Vid publiceringarna har Maria Kippler märkt att fluoridfrågan är känslig. 

Bild på Facebook 3 november.

På senare tid har det pågått en debatt i frågan mellan USA:s hälsovårdsmyndighet NIH och det amerikanska barnläkarsällskapet AAP. NIH har gjort en rapport där de kopplar ihop högre nivåer av fluoridexponering med lägre IQ hos barn.

Men barnläkarsällskapet AAP säger att slutsatserna i rapporten kan ifrågasättas och att det är osäkert om uppgifterna är ”korrekta, jämförbara eller generaliserbara”. AAP anklagar också NIH för att ha utelämnat stora populationsstudier där ingen koppling mellan fluorid och IQ hittats.

Även ADA, den största tandläkarorganisationen i USA, riktar hård kritik mot NIH:s rapport.

NIH håller inte med om kritiken, men skriver i genomgången att den innehöll för lite data för att avgöra om den låga nivå av fluorid som de amerikanska rekommendationerna ligger på har en negativ effekt på barns IQ. 

Kritiserade studier

Man måste vara noga med kausala samband, säger Maria Kippler på Karolinska institutet. Det vill säga; orsakar en sak en annan, eller beror sambandet på något annat? I fallet med IQ och fluoridnivåer så måste man ta reda på om ett samband beror på fluoriden eller om barnen i gruppen med lägre IQ har någonting annat gemensamt.- Eftersom det är en så svår endpoint att studera så behövs det verkligen många studier. Det har börjat komma en del, men det är fortfarande för klent, säger Maria Kippler.

Youtube-film från 2012.

Debatten kring huruvida fluorid ger sänkt IQ har sitt ursprung i en studie, som publicerades av två Harvard-forskare i den medicinska tidskriften The Lancet Neurology 2014. I den hänvisade forskarna till en tidigare studie från 2012, där man gjort en så kallad meta-analys och tittat på 27 olika studier i Kina, Mongoliet och Iran.Forskningen fick en hel del kritik, bland annat för att den inte direkt mätt hur mycket fluorid barnen i studien fått i sig från dricksvattnet.

- Många av barnen i den studien bodde i områden där man eldade med koks, en känd fluorkälla, och det kunde vara andra miljögifter som de utsattes för. Man hade också försökt att jämföra studier där IQ mättes på olika sätt, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet.

Foto: Bruno Pereira/Pixabay

Benfrakturer

Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet, har handlett en avhandling om bland annat fluoridexponering.- I vår studie såg vi att det var högre risk för höftfrakturer hos dem som hade högre nivåer av fluor i dricksvattnen och maten totalt, samt i urinen. Det är inte biologiskt osannolikt att det skulle vara så. Fluor lagras in i skelettet i stället för kalcium. Det blir liksom en hård typ av benstruktur och det är också det som hjälper mot karies. Det förefaller öka bentätheten men det blir ändå en typ av skörare skelett och då kan man få fler frakturer.Åkesson påpekar att man inte vet allt än, men tycker att indikationerna som finns motiverar en viss försiktighet, till exempel att inte ha fluorid i dricksvattnet som man har i USA.- Men då, för att inte tänderna ska trilla ut på folk med dålig socioekonomi, måste man ju ha andra former av tandvårdsinsatser i stället, till exempel fluorsköljningar, säger hon.

Kommentar på Facebook 3 november.

Bencancer

En utforskande studie från 2006 kopplade ihop cancerformen osteosarkom, en ovanlig form av skelettcancer, med förekomst av fluorid i dricksvatten, men bara för pojkar, inte flickor, och forskarna påpekade själva att mer forskning behövdes.Den andra delen av studien publicerades 2011 och undersökte fluoridnivåer nära tumörer på människor med osteosarkom jämfört med människor med andra typer av bentumörer. Forskarna hittade då inga skillnader i fluoridnivåer mellan grupperna.Senare studier har inte visat på samband och en rad hälsomyndigheter världen över har undersökt bevisläget i omgångar. NHMRC, det nationella rådet för hälsa och medicinsk forskning i Australien, har gjort en genomgång av studier från 2006 till 2015 och fann inte någon koppling mellan fluorid och skelettcancer.

Giftighet

Robert F. Kennedy Jr fortsatte i tråden på Twitter/X med att kalla fluorid för ”ett farligt nervgift”.För mycket fluor kan vara giftigt men det är mycket ovanligt med förgiftningsfall med fluorid, något som vi noterade i vår artikel med Viralgranskaren 2019. För att få förgiftningssymtom måste ett barn som väger tio kilo få i sig 50-150 milligram fluorid, vilket motsvarar ungefär en till tre tuber fluortandkräm eller 200-600 fluortabletter.

Foto: Åsa Larsson

I mycket ovanliga fall i USA har höga nivåer av fluorid kommit ut i dricksvattnet och orsakat förgiftningssymtom.

Risk-nytta-avvägning

Fluorid bedöms vara säkert och effektivt när det används rätt. Diskussionerna hamnar ofta i var spannet är mellan vad som är effektivt mot karies och var man undviker risker med fluorid.Men det finns även andra saker att betänka. Kariesskador och tandförlust har också skadliga följdeffekter, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och demens. Dålig tandhälsa har även mindre allvarliga men ändå livspåverkande konsekvenser.

- För de som drabbas kan karies innebära smärta, tuggsvårigheter och påverka estetiken, vilket kan ha stor betydelse för livskvaliteten. Det har även en betydande ekonomisk påverkan, både för individer och samhället i stort. I Sverige dör ingen på grund av kariesskador, men det förekommer fortfarande i andra delar av världen, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet.

Från Tandläkartidningen 12 mars.

I Tandläkaretidningens temaartikel om karies från i år kan man läsa:

Flera studier har visat att 3-5-åriga barn med obehandlad karies har lägre kroppsvikt än kariesfria barn. Israeliska sjukhusinlagda barn med karies tillbringar 33 procent längre tid på sjukhus än barn utan karies.Ur artikeln ”Karies - världens vanligaste icke smittsamma sjukdom” 12 mars

- Har man utbredd karies så kan det leda till sepsis i värsta fall. I länder där karies är utbrett så pratar vi om barn som inte kan äta, har smärta, kan inte gå till skolan och till slut kan få systemiska infektioner, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet.

I USA finns det stora grupper som har begränsad tillgång till sjukvård och miljontals människor nekas nödvändig tandvård.- Det är en svår avvägning att bestämma om man ska låta Amerikas fattiga få sämre tänder mot att man inte exponeras för någonting som möjligen kan vara kopplat till risker, kommenterade Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet.

Från Youtube 2012.

Mattias Öhman vid Uppsala universitet ser ingen anledning att Sverige skulle börja tillsätta fluorid i vattnet, men han tycker också att man ska förhålla sig skeptisk till dramatiska uttalanden om fluorid.- Jag kan inte se några negativa effekter för de nivåer som det handlar om här. Korrelationsstudierna som finner samband har svårt att isolera just fluorid. Om det är naturligt hög fluoridhalt i vattnet så är det sannolikt även annat i vattnet (och i andra dimensioner) som skiljer åt. Även om det skulle finnas negativa effekter på låga nivåer måste de vara så små att de i praktiken är försumbara - annars skulle vi upptäckt dem utan att behöva ha den här debatten, så att säga.

Informationsfilm på Facebook 2023.

För den som blir rädd för fluorid av att läsa om ännu inte klarlagda risker uppmanar Julia Davies, professor vid Malmö universitet, att ändå borsta tänderna med fluortandkräm.- Om man borstar tänderna och sedan spottar ut det så är intaget av fluorid väldigt lågt. Riskerna är då enormt låga.Tycker du som forskare att folk har svårt att förhålla sig till risker? Om något har en låg risk så tänker man att den ju finns ändå. - Ja, det är svårt att ta till sig risk som koncept. Ibland är det lite som att man sitter hemma och röker och oroar sig för att bli träffad av blixten.

Foto: Pixabay

Sammanfattning

Det finns en diskussion om huruvida man ska tillsätta fluorid i dricksvattnet i USA. Å ena sidan vet man att fluorid förhindrar karies och det finns stora sårbara grupper i USA som inte har tillgång till tandvård. Karies och tandförlust kan i sig få obehagliga följder.Å andra sidan forskar man på om det kan finnas möjliga risker med att tillsätta fluorid till vattnet. Resultaten spretar och forskarna kommer fram till olika saker.Om något är farligt avgörs nästan alltid av vilken dos man talar om. Forskningen, som vanligen inte syftar till att svara på frågan om USA borde ha fluorid i sitt dricksvatten, handlar ofta om högre nivåer än de som är aktuella.Enligt Robert F. Kennedy Jr så råder det inga tvivel om att fluorid som det används i dag i USA orsakar cancer och sänker barns IQ.De tvärsäkra uttalandena motsvaras inte i vetenskapen, utan där finns en osäkerhet och en avsaknad på klara bevis.Vad gäller fallet med IQ och barns utveckling så ser man indikationer på att det skulle kunna finnas risker och man vill forska mer för att få veta hur de i så fall ser ut. Vad gäller bencancer finns inga klara bevis.Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om.

 LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna

DESCRIPTION:
I USA vill Trumps utvalda ta bort fluorid från dricksvattnet.

CONTENT:
Donald Trump vill ge inflytande till Robert F. Kennedy Jr, känd konspirationsteoretiker och vaccinmotståndare. Kennedy har redan lovat att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA - vi går igenom forskningsläget.

Foto:Skärmdump/Pixabay/Omni

Nyvalde presidenten Donald Trump tänker ge sin tidigare motståndare och nu allierade Robert F. Kennedy Jr ”en stor roll” i hälso- och sjukvårdsfrågor. Dagen efter skrev Kennedy på Twitter/X att Vita huset kommer att uppmana alla USA:s vattenverk att ta bort fluorid från kranvattnet.(I dagligt tal i Sverige säger vi fluor i ord som fluortandkräm, ”fluor-tanten” och andra begrepp, men det korrekta är fluorid.)Så här beskrev Kennedy ämnet:”Fluorid är industriavfall och är kopplat till ledinflammation, benfrakturer, bencancer, minskat IQ och sköldkörtelsjukdom.”

Inlägg på Twitter/X 2 november.

Inlägget har setts över 24 miljoner gånger.När Trump dagen därpå fick frågan om vad han tyckte om planerna för dricksvattnet så svarade han:- Jag har inte pratat med honom om det än, men det låter okej för mig.I korthet: Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om - samtidigt pågår en diskussion om själva åtgärden att tillsätta fluorid i dricksvatten i USA.

Vi går igenom påståendena med svenska fluoridexperter.

Fluorid i dricksvatten

I Sverige förekommer fluorid i dricksvattnet, men inte för att det är tillsatt. Det finns naturligt i berggrunden och kan lösas ut till grundvattnet. I andra länder, däribland USA, tillsätter man fluorid till vattnet. Anledningen? Det anses vara ett billigt, bra och säkert sätt att ge befolkningen ett grundskydd mot karies och därmed bättre tandhälsa. 

Inlägg på Twitter/X 6 november.

I en intervju har Robert F. Kennedy Jr sagt att fluorid i dricksvatten är ett ”erkänt” mycket ineffektivt sätt att förhindra karies, vilket inte stämmer.

- En lång rad studier visar på minskad kariesförekomst vid en optimal fluoridhalt i dricksvattnet och det finns en risk att tandhälsan kan försämras i flera grupper om man skulle avbryta denna strategi. Dessutom är detta en relativt kostnadseffektiv metod för att förebygga kariessjukdom, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet, till Källkritikbyrån.

Enligt den amerikanska tandläkarorganisationen ADA har mer än ett dussin nyare studier funnit att fluorid minskar tandröta med runt 25 procent.Karies, alltså tandröta, kan ge skador och dess följder är associerade med hjärt- och kärlsjukdomar, demens och förtida död.

Hål hos en 10-årig pojke i Indien. Foto: Suyash Dwivedi/Wikimedia commons/CC BY-SA 4.0

Men att tillsätta fluorid i dricksvatten är inte en självklar lösning.

- Man kan tänka sig att det finns andra mer kostnadseffektiva sätt att förbättra tandhälsan än fluoridering av vattnet. Vi fluoriderar inte vattnet i Sverige, till exempel. Emellertid har CDC bedömt att det är en kostnadseffektiv åtgärd i USA, säger Mattias Öhman, forskare i hälsoekonomi vid Uppsala universitet.

Fluorid i dricksvatten förebygger karies, ja, men överexponering kan orsaka missfärgningar och gropar på tandemaljen.

Mild dental fluoros. Foto: Wikimedia commons

Det finns även andra tillstånd som kan uppstå vid mycket hög exponering, såsom stelhet och ökad risk för frakturer, vilket man känner till från länder som Kina och Indien.- Jag tycker att det är en tveksam metod att tillsätta fluor i vatten. Kunskapen om att ha det här i dricksvatten är inte fullständig, säger Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet.

Från nyhetstjänsten Omni 3 november.

Den amerikanska federala regeringen har sedan 60-talet rekommenderat att vattenverken tillsätter mindre mängder fluorid för att motverka karies och hål i tänderna. 2015 såg hälsomyndigheterna över rekommendationerna och sänkte då nivån för vad som anses optimalt.

Att tillsätta fluorid i dricksvatten har också varit kontroversiellt genom historien. I USA har konspirationsteorier spridits nästan ända sedan starten 1945.Även i Sverige fanns en stor debatt om ämnet under 50-70-talet. Det utfördes även hemliga experiment i Norrköping, något du kan läsa om i Tandläkartidningens historiska genomgång av det så kallade ”fluorkriget”.

Tidningsurklipp från Biomedicinska biblioteket i Göteborg. Foto: Skärmdump/Tandläkartidningen

Oron har emellertid lett till att fel och överdrifter fått spridning på nätet. Vi tittar närmare på vad Robert F. Kennedy påstod i sitt inlägg på Twitter/X.

Kognitiv nedsättning? 

Kan fluorid ge lägre IQ? Det vet man inte. Studier kommer fram till olika saker och det pågår en vetenskaplig debatt i frågan. Svaret beror också på vilka nivåer av exponering man talar om.

2019 skrev vi om fluorid med Viralgranskaren på tidningen Metro. Då pratade vi med Mattias Öhman, forskare vid Uppsala universitet och nu ringde vi upp honom på nytt.- Min bild är att det inte har kommit några nya resultat som gör dessa påståenden kausalt mer sannolika för de nivåer som vi talar om här. I vår forskning fokuserade vi särskilt på kognitiv förmåga (IQ) och kunde inte finna något stöd för att de nivåer som förekommer i svenskt dricksvatten är skadliga, inte heller där de är jämförbara med de fluoriderade nivåer som finns i delar av USA, säger Öhman till Källkritikbyrån.

Från Viralgranskarens artikel 2019.

Mattias Öhman hade studerat svenskar som växt upp med olika fluoridhalter i dricksvattnet. Han fann att tandhälsan varit bättre i områden med högre fluoridhalt, men inga belägg för någon nedsatt kognitiv förmåga.- Det är välbelagt att extremt höga nivåer av fluorid är farliga, men det är långt över det som vi talar om här, säger Öhman.Andra forskare, som Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, har delvis kommit fram till andra resultat. - Vi har gjort en studie i Sverige som vi precis publicerade. Där såg vi ingenting med IQ men det fanns ett svagt samband med adhd. Vi har också en annan studie som ligger hos en tidskrift nu och väntar på att bli publicerad, men i en helt annan population i Bangladesh, och där ser vi effekter på barnens IQ både av deras mammas exponering under graviditeten och deras egen exponering.

Vid publiceringarna har Maria Kippler märkt att fluoridfrågan är känslig. 

Bild på Facebook 3 november.

På senare tid har det pågått en debatt i frågan mellan USA:s hälsovårdsmyndighet NIH och det amerikanska barnläkarsällskapet AAP. NIH har gjort en rapport där de kopplar ihop högre nivåer av fluoridexponering med lägre IQ hos barn.

Men barnläkarsällskapet AAP säger att slutsatserna i rapporten kan ifrågasättas och att det är osäkert om uppgifterna är ”korrekta, jämförbara eller generaliserbara”. AAP anklagar också NIH för att ha utelämnat stora populationsstudier där ingen koppling mellan fluorid och IQ hittats.

Även ADA, den största tandläkarorganisationen i USA, riktar hård kritik mot NIH:s rapport.

NIH håller inte med om kritiken, men skriver i genomgången att den innehöll för lite data för att avgöra om den låga nivå av fluorid som de amerikanska rekommendationerna ligger på har en negativ effekt på barns IQ. 

Kritiserade studier

Man måste vara noga med kausala samband, säger Maria Kippler på Karolinska institutet. Det vill säga; orsakar en sak en annan, eller beror sambandet på något annat? I fallet med IQ och fluoridnivåer så måste man ta reda på om ett samband beror på fluoriden eller om barnen i gruppen med lägre IQ har någonting annat gemensamt.- Eftersom det är en så svår endpoint att studera så behövs det verkligen många studier. Det har börjat komma en del, men det är fortfarande för klent, säger Maria Kippler.

Youtube-film från 2012.

Debatten kring huruvida fluorid ger sänkt IQ har sitt ursprung i en studie, som publicerades av två Harvard-forskare i den medicinska tidskriften The Lancet Neurology 2014. I den hänvisade forskarna till en tidigare studie från 2012, där man gjort en så kallad meta-analys och tittat på 27 olika studier i Kina, Mongoliet och Iran.Forskningen fick en hel del kritik, bland annat för att den inte direkt mätt hur mycket fluorid barnen i studien fått i sig från dricksvattnet.

- Många av barnen i den studien bodde i områden där man eldade med koks, en känd fluorkälla, och det kunde vara andra miljögifter som de utsattes för. Man hade också försökt att jämföra studier där IQ mättes på olika sätt, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet.

Foto: Bruno Pereira/Pixabay

Benfrakturer

Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet, har handlett en avhandling om bland annat fluoridexponering.- I vår studie såg vi att det var högre risk för höftfrakturer hos dem som hade högre nivåer av fluor i dricksvattnen och maten totalt, samt i urinen. Det är inte biologiskt osannolikt att det skulle vara så. Fluor lagras in i skelettet i stället för kalcium. Det blir liksom en hård typ av benstruktur och det är också det som hjälper mot karies. Det förefaller öka bentätheten men det blir ändå en typ av skörare skelett och då kan man få fler frakturer.Åkesson påpekar att man inte vet allt än, men tycker att indikationerna som finns motiverar en viss försiktighet, till exempel att inte ha fluorid i dricksvattnet som man har i USA.- Men då, för att inte tänderna ska trilla ut på folk med dålig socioekonomi, måste man ju ha andra former av tandvårdsinsatser i stället, till exempel fluorsköljningar, säger hon.

Kommentar på Facebook 3 november.

Bencancer

En utforskande studie från 2006 kopplade ihop cancerformen osteosarkom, en ovanlig form av skelettcancer, med förekomst av fluorid i dricksvatten, men bara för pojkar, inte flickor, och forskarna påpekade själva att mer forskning behövdes.Den andra delen av studien publicerades 2011 och undersökte fluoridnivåer nära tumörer på människor med osteosarkom jämfört med människor med andra typer av bentumörer. Forskarna hittade då inga skillnader i fluoridnivåer mellan grupperna.Senare studier har inte visat på samband och en rad hälsomyndigheter världen över har undersökt bevisläget i omgångar. NHMRC, det nationella rådet för hälsa och medicinsk forskning i Australien, har gjort en genomgång av studier från 2006 till 2015 och fann inte någon koppling mellan fluorid och skelettcancer.

Giftighet

Robert F. Kennedy Jr fortsatte i tråden på Twitter/X med att kalla fluorid för ”ett farligt nervgift”.För mycket fluor kan vara giftigt men det är mycket ovanligt med förgiftningsfall med fluorid, något som vi noterade i vår artikel med Viralgranskaren 2019. För att få förgiftningssymtom måste ett barn som väger tio kilo få i sig 50-150 milligram fluorid, vilket motsvarar ungefär en till tre tuber fluortandkräm eller 200-600 fluortabletter.

Foto: Åsa Larsson

I mycket ovanliga fall i USA har höga nivåer av fluorid kommit ut i dricksvattnet och orsakat förgiftningssymtom.

Risk-nytta-avvägning

Fluorid bedöms vara säkert och effektivt när det används rätt. Diskussionerna hamnar ofta i var spannet är mellan vad som är effektivt mot karies och var man undviker risker med fluorid.Men det finns även andra saker att betänka. Kariesskador och tandförlust har också skadliga följdeffekter, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och demens. Dålig tandhälsa har även mindre allvarliga men ändå livspåverkande konsekvenser.

- För de som drabbas kan karies innebära smärta, tuggsvårigheter och påverka estetiken, vilket kan ha stor betydelse för livskvaliteten. Det har även en betydande ekonomisk påverkan, både för individer och samhället i stort. I Sverige dör ingen på grund av kariesskador, men det förekommer fortfarande i andra delar av världen, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet.

Från Tandläkartidningen 12 mars.

I Tandläkaretidningens temaartikel om karies från i år kan man läsa:

Flera studier har visat att 3-5-åriga barn med obehandlad karies har lägre kroppsvikt än kariesfria barn. Israeliska sjukhusinlagda barn med karies tillbringar 33 procent längre tid på sjukhus än barn utan karies.Ur artikeln ”Karies - världens vanligaste icke smittsamma sjukdom” 12 mars

- Har man utbredd karies så kan det leda till sepsis i värsta fall. I länder där karies är utbrett så pratar vi om barn som inte kan äta, har smärta, kan inte gå till skolan och till slut kan få systemiska infektioner, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet.

I USA finns det stora grupper som har begränsad tillgång till sjukvård och miljontals människor nekas nödvändig tandvård.- Det är en svår avvägning att bestämma om man ska låta Amerikas fattiga få sämre tänder mot att man inte exponeras för någonting som möjligen kan vara kopplat till risker, kommenterade Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet.

Från Youtube 2012.

Mattias Öhman vid Uppsala universitet ser ingen anledning att Sverige skulle börja tillsätta fluorid i vattnet, men han tycker också att man ska förhålla sig skeptisk till dramatiska uttalanden om fluorid.- Jag kan inte se några negativa effekter för de nivåer som det handlar om här. Korrelationsstudierna som finner samband har svårt att isolera just fluorid. Om det är naturligt hög fluoridhalt i vattnet så är det sannolikt även annat i vattnet (och i andra dimensioner) som skiljer åt. Även om det skulle finnas negativa effekter på låga nivåer måste de vara så små att de i praktiken är försumbara - annars skulle vi upptäckt dem utan att behöva ha den här debatten, så att säga.

Informationsfilm på Facebook 2023.

För den som blir rädd för fluorid av att läsa om ännu inte klarlagda risker uppmanar Julia Davies, professor vid Malmö universitet, att ändå borsta tänderna med fluortandkräm.- Om man borstar tänderna och sedan spottar ut det så är intaget av fluorid väldigt lågt. Riskerna är då enormt låga.Tycker du som forskare att folk har svårt att förhålla sig till risker? Om något har en låg risk så tänker man att den ju finns ändå. - Ja, det är svårt att ta till sig risk som koncept. Ibland är det lite som att man sitter hemma och röker och oroar sig för att bli träffad av blixten.

Foto: Pixabay

Sammanfattning

Det finns en diskussion om huruvida man ska tillsätta fluorid i dricksvattnet i USA. Å ena sidan vet man att fluorid förhindrar karies och det finns stora sårbara grupper i USA som inte har tillgång till tandvård. Karies och tandförlust kan i sig få obehagliga följder.Å andra sidan forskar man på om det kan finnas möjliga risker med att tillsätta fluorid till vattnet. Resultaten spretar och forskarna kommer fram till olika saker.Om något är farligt avgörs nästan alltid av vilken dos man talar om. Forskningen, som vanligen inte syftar till att svara på frågan om USA borde ha fluorid i sitt dricksvatten, handlar ofta om högre nivåer än de som är aktuella.Enligt Robert F. Kennedy Jr så råder det inga tvivel om att fluorid som det används i dag i USA orsakar cancer och sänker barns IQ.De tvärsäkra uttalandena motsvaras inte i vetenskapen, utan där finns en osäkerhet och en avsaknad på klara bevis.Vad gäller fallet med IQ och barns utveckling så ser man indikationer på att det skulle kunna finnas risker och man vill forska mer för att få veta hur de i så fall ser ut. Vad gäller bencancer finns inga klara bevis.Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om.

 LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2024-11-13 07:43:38

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: a88e947252777c5493ca3b775e0aacec29556638
   Title:

   Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna
   Description:

   I USA vill Trumps utvalda ta bort fluorid från dricksvattnet.
   Content

   Donald Trump vill ge inflytande till Robert F. Kennedy Jr, känd konspirationsteoretiker och vaccinmotståndare. Kennedy har redan lovat att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA - vi går igenom forskningsläget.
   
   Foto:Skärmdump/Pixabay/Omni
   
   Nyvalde presidenten Donald Trump tänker ge sin tidigare motståndare och nu allierade Robert F. Kennedy Jr ”en stor roll” i hälso- och sjukvårdsfrågor. Dagen efter skrev Kennedy på Twitter/X att Vita huset kommer att uppmana alla USA:s vattenverk att ta bort fluorid från kranvattnet.(I dagligt tal i Sverige säger vi fluor i ord som fluortandkräm, ”fluor-tanten” och andra begrepp, men det korrekta är fluorid.)Så här beskrev Kennedy ämnet:”Fluorid är industriavfall och är kopplat till ledinflammation, benfrakturer, bencancer, minskat IQ och sköldkörtelsjukdom.”
   
   Inlägg på Twitter/X 2 november.
   
   Inlägget har setts över 24 miljoner gånger.När Trump dagen därpå fick frågan om vad han tyckte om planerna för dricksvattnet så svarade han:- Jag har inte pratat med honom om det än, men det låter okej för mig.I korthet: Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om - samtidigt pågår en diskussion om själva åtgärden att tillsätta fluorid i dricksvatten i USA.
   
   Vi går igenom påståendena med svenska fluoridexperter.
   
   Fluorid i dricksvatten
   
   I Sverige förekommer fluorid i dricksvattnet, men inte för att det är tillsatt. Det finns naturligt i berggrunden och kan lösas ut till grundvattnet. I andra länder, däribland USA, tillsätter man fluorid till vattnet. Anledningen? Det anses vara ett billigt, bra och säkert sätt att ge befolkningen ett grundskydd mot karies och därmed bättre tandhälsa.
   
   Inlägg på Twitter/X 6 november.
   
   I en intervju har Robert F. Kennedy Jr sagt att fluorid i dricksvatten är ett ”erkänt” mycket ineffektivt sätt att förhindra karies, vilket inte stämmer.
   
   - En lång rad studier visar på minskad kariesförekomst vid en optimal fluoridhalt i dricksvattnet och det finns en risk att tandhälsan kan försämras i flera grupper om man skulle avbryta denna strategi. Dessutom är detta en relativt kostnadseffektiv metod för att förebygga kariessjukdom, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet, till Källkritikbyrån.
   
   Enligt den amerikanska tandläkarorganisationen ADA har mer än ett dussin nyare studier funnit att fluorid minskar tandröta med runt 25 procent.Karies, alltså tandröta, kan ge skador och dess följder är associerade med hjärt- och kärlsjukdomar, demens och förtida död.
   
   Hål hos en 10-årig pojke i Indien. Foto: Suyash Dwivedi/Wikimedia commons/CC BY-SA 4.0
   
   Men att tillsätta fluorid i dricksvatten är inte en självklar lösning.
   
   - Man kan tänka sig att det finns andra mer kostnadseffektiva sätt att förbättra tandhälsan än fluoridering av vattnet. Vi fluoriderar inte vattnet i Sverige, till exempel. Emellertid har CDC bedömt att det är en kostnadseffektiv åtgärd i USA, säger Mattias Öhman, forskare i hälsoekonomi vid Uppsala universitet.
   
   Fluorid i dricksvatten förebygger karies, ja, men överexponering kan orsaka missfärgningar och gropar på tandemaljen.
   
   Mild dental fluoros. Foto: Wikimedia commons
   
   Det finns även andra tillstånd som kan uppstå vid mycket hög exponering, såsom stelhet och ökad risk för frakturer, vilket man känner till från länder som Kina och Indien.- Jag tycker att det är en tveksam metod att tillsätta fluor i vatten. Kunskapen om att ha det här i dricksvatten är inte fullständig, säger Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet.
   
   Från nyhetstjänsten Omni 3 november.
   
   Den amerikanska federala regeringen har sedan 60-talet rekommenderat att vattenverken tillsätter mindre mängder fluorid för att motverka karies och hål i tänderna. 2015 såg hälsomyndigheterna över rekommendationerna och sänkte då nivån för vad som anses optimalt.
   
   Att tillsätta fluorid i dricksvatten har också varit kontroversiellt genom historien. I USA har konspirationsteorier spridits nästan ända sedan starten 1945.Även i Sverige fanns en stor debatt om ämnet under 50-70-talet. Det utfördes även hemliga experiment i Norrköping, något du kan läsa om i Tandläkartidningens historiska genomgång av det så kallade ”fluorkriget”.
   
   Tidningsurklipp från Biomedicinska biblioteket i Göteborg. Foto: Skärmdump/Tandläkartidningen
   
   Oron har emellertid lett till att fel och överdrifter fått spridning på nätet. Vi tittar närmare på vad Robert F. Kennedy påstod i sitt inlägg på Twitter/X.
   
   Kognitiv nedsättning?
   
   Kan fluorid ge lägre IQ? Det vet man inte. Studier kommer fram till olika saker och det pågår en vetenskaplig debatt i frågan. Svaret beror också på vilka nivåer av exponering man talar om.
   
   2019 skrev vi om fluorid med Viralgranskaren på tidningen Metro. Då pratade vi med Mattias Öhman, forskare vid Uppsala universitet och nu ringde vi upp honom på nytt.- Min bild är att det inte har kommit några nya resultat som gör dessa påståenden kausalt mer sannolika för de nivåer som vi talar om här. I vår forskning fokuserade vi särskilt på kognitiv förmåga (IQ) och kunde inte finna något stöd för att de nivåer som förekommer i svenskt dricksvatten är skadliga, inte heller där de är jämförbara med de fluoriderade nivåer som finns i delar av USA, säger Öhman till Källkritikbyrån.
   
   Från Viralgranskarens artikel 2019.
   
   Mattias Öhman hade studerat svenskar som växt upp med olika fluoridhalter i dricksvattnet. Han fann att tandhälsan varit bättre i områden med högre fluoridhalt, men inga belägg för någon nedsatt kognitiv förmåga.- Det är välbelagt att extremt höga nivåer av fluorid är farliga, men det är långt över det som vi talar om här, säger Öhman.Andra forskare, som Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, har delvis kommit fram till andra resultat. - Vi har gjort en studie i Sverige som vi precis publicerade. Där såg vi ingenting med IQ men det fanns ett svagt samband med adhd. Vi har också en annan studie som ligger hos en tidskrift nu och väntar på att bli publicerad, men i en helt annan population i Bangladesh, och där ser vi effekter på barnens IQ både av deras mammas exponering under graviditeten och deras egen exponering.
   
   Vid publiceringarna har Maria Kippler märkt att fluoridfrågan är känslig.
   
   Bild på Facebook 3 november.
   
   På senare tid har det pågått en debatt i frågan mellan USA:s hälsovårdsmyndighet NIH och det amerikanska barnläkarsällskapet AAP. NIH har gjort en rapport där de kopplar ihop högre nivåer av fluoridexponering med lägre IQ hos barn.
   
   Men barnläkarsällskapet AAP säger att slutsatserna i rapporten kan ifrågasättas och att det är osäkert om uppgifterna är ”korrekta, jämförbara eller generaliserbara”. AAP anklagar också NIH för att ha utelämnat stora populationsstudier där ingen koppling mellan fluorid och IQ hittats.
   
   Även ADA, den största tandläkarorganisationen i USA, riktar hård kritik mot NIH:s rapport.
   
   NIH håller inte med om kritiken, men skriver i genomgången att den innehöll för lite data för att avgöra om den låga nivå av fluorid som de amerikanska rekommendationerna ligger på har en negativ effekt på barns IQ.
   
   Kritiserade studier
   
   Man måste vara noga med kausala samband, säger Maria Kippler på Karolinska institutet. Det vill säga; orsakar en sak en annan, eller beror sambandet på något annat? I fallet med IQ och fluoridnivåer så måste man ta reda på om ett samband beror på fluoriden eller om barnen i gruppen med lägre IQ har någonting annat gemensamt.- Eftersom det är en så svår endpoint att studera så behövs det verkligen många studier. Det har börjat komma en del, men det är fortfarande för klent, säger Maria Kippler.
   
   Youtube-film från 2012.
   
   Debatten kring huruvida fluorid ger sänkt IQ har sitt ursprung i en studie, som publicerades av två Harvard-forskare i den medicinska tidskriften The Lancet Neurology 2014. I den hänvisade forskarna till en tidigare studie från 2012, där man gjort en så kallad meta-analys och tittat på 27 olika studier i Kina, Mongoliet och Iran.Forskningen fick en hel del kritik, bland annat för att den inte direkt mätt hur mycket fluorid barnen i studien fått i sig från dricksvattnet.
   
   - Många av barnen i den studien bodde i områden där man eldade med koks, en känd fluorkälla, och det kunde vara andra miljögifter som de utsattes för. Man hade också försökt att jämföra studier där IQ mättes på olika sätt, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet.
   
   Foto: Bruno Pereira/Pixabay
   
   Benfrakturer
   
   Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet, har handlett en avhandling om bland annat fluoridexponering.- I vår studie såg vi att det var högre risk för höftfrakturer hos dem som hade högre nivåer av fluor i dricksvattnen och maten totalt, samt i urinen. Det är inte biologiskt osannolikt att det skulle vara så. Fluor lagras in i skelettet i stället för kalcium. Det blir liksom en hård typ av benstruktur och det är också det som hjälper mot karies. Det förefaller öka bentätheten men det blir ändå en typ av skörare skelett och då kan man få fler frakturer.Åkesson påpekar att man inte vet allt än, men tycker att indikationerna som finns motiverar en viss försiktighet, till exempel att inte ha fluorid i dricksvattnet som man har i USA.- Men då, för att inte tänderna ska trilla ut på folk med dålig socioekonomi, måste man ju ha andra former av tandvårdsinsatser i stället, till exempel fluorsköljningar, säger hon.
   
   Kommentar på Facebook 3 november.
   
   Bencancer
   
   En utforskande studie från 2006 kopplade ihop cancerformen osteosarkom, en ovanlig form av skelettcancer, med förekomst av fluorid i dricksvatten, men bara för pojkar, inte flickor, och forskarna påpekade själva att mer forskning behövdes.Den andra delen av studien publicerades 2011 och undersökte fluoridnivåer nära tumörer på människor med osteosarkom jämfört med människor med andra typer av bentumörer. Forskarna hittade då inga skillnader i fluoridnivåer mellan grupperna.Senare studier har inte visat på samband och en rad hälsomyndigheter världen över har undersökt bevisläget i omgångar. NHMRC, det nationella rådet för hälsa och medicinsk forskning i Australien, har gjort en genomgång av studier från 2006 till 2015 och fann inte någon koppling mellan fluorid och skelettcancer.
   
   Giftighet
   
   Robert F. Kennedy Jr fortsatte i tråden på Twitter/X med att kalla fluorid för ”ett farligt nervgift”.För mycket fluor kan vara giftigt men det är mycket ovanligt med förgiftningsfall med fluorid, något som vi noterade i vår artikel med Viralgranskaren 2019. För att få förgiftningssymtom måste ett barn som väger tio kilo få i sig 50-150 milligram fluorid, vilket motsvarar ungefär en till tre tuber fluortandkräm eller 200-600 fluortabletter.
   
   Foto: Åsa Larsson
   
   I mycket ovanliga fall i USA har höga nivåer av fluorid kommit ut i dricksvattnet och orsakat förgiftningssymtom.
   
   Risk-nytta-avvägning
   
   Fluorid bedöms vara säkert och effektivt när det används rätt. Diskussionerna hamnar ofta i var spannet är mellan vad som är effektivt mot karies och var man undviker risker med fluorid.Men det finns även andra saker att betänka. Kariesskador och tandförlust har också skadliga följdeffekter, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och demens. Dålig tandhälsa har även mindre allvarliga men ändå livspåverkande konsekvenser.
   
   - För de som drabbas kan karies innebära smärta, tuggsvårigheter och påverka estetiken, vilket kan ha stor betydelse för livskvaliteten. Det har även en betydande ekonomisk påverkan, både för individer och samhället i stort. I Sverige dör ingen på grund av kariesskador, men det förekommer fortfarande i andra delar av världen, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet.
   
   Från Tandläkartidningen 12 mars.
   
   I Tandläkaretidningens temaartikel om karies från i år kan man läsa:
   
   Flera studier har visat att 3-5-åriga barn med obehandlad karies har lägre kroppsvikt än kariesfria barn. Israeliska sjukhusinlagda barn med karies tillbringar 33 procent längre tid på sjukhus än barn utan karies.Ur artikeln ”Karies - världens vanligaste icke smittsamma sjukdom” 12 mars
   
   - Har man utbredd karies så kan det leda till sepsis i värsta fall. I länder där karies är utbrett så pratar vi om barn som inte kan äta, har smärta, kan inte gå till skolan och till slut kan få systemiska infektioner, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet.
   
   I USA finns det stora grupper som har begränsad tillgång till sjukvård och miljontals människor nekas nödvändig tandvård.- Det är en svår avvägning att bestämma om man ska låta Amerikas fattiga få sämre tänder mot att man inte exponeras för någonting som möjligen kan vara kopplat till risker, kommenterade Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet.
   
   Från Youtube 2012.
   
   Mattias Öhman vid Uppsala universitet ser ingen anledning att Sverige skulle börja tillsätta fluorid i vattnet, men han tycker också att man ska förhålla sig skeptisk till dramatiska uttalanden om fluorid.- Jag kan inte se några negativa effekter för de nivåer som det handlar om här. Korrelationsstudierna som finner samband har svårt att isolera just fluorid. Om det är naturligt hög fluoridhalt i vattnet så är det sannolikt även annat i vattnet (och i andra dimensioner) som skiljer åt. Även om det skulle finnas negativa effekter på låga nivåer måste de vara så små att de i praktiken är försumbara - annars skulle vi upptäckt dem utan att behöva ha den här debatten, så att säga.
   
   Informationsfilm på Facebook 2023.
   
   För den som blir rädd för fluorid av att läsa om ännu inte klarlagda risker uppmanar Julia Davies, professor vid Malmö universitet, att ändå borsta tänderna med fluortandkräm.- Om man borstar tänderna och sedan spottar ut det så är intaget av fluorid väldigt lågt. Riskerna är då enormt låga.Tycker du som forskare att folk har svårt att förhålla sig till risker? Om något har en låg risk så tänker man att den ju finns ändå. - Ja, det är svårt att ta till sig risk som koncept. Ibland är det lite som att man sitter hemma och röker och oroar sig för att bli träffad av blixten.
   
   Foto: Pixabay
   
   Sammanfattning
   
   Det finns en diskussion om huruvida man ska tillsätta fluorid i dricksvattnet i USA. Å ena sidan vet man att fluorid förhindrar karies och det finns stora sårbara grupper i USA som inte har tillgång till tandvård. Karies och tandförlust kan i sig få obehagliga följder.Å andra sidan forskar man på om det kan finnas möjliga risker med att tillsätta fluorid till vattnet. Resultaten spretar och forskarna kommer fram till olika saker.Om något är farligt avgörs nästan alltid av vilken dos man talar om. Forskningen, som vanligen inte syftar till att svara på frågan om USA borde ha fluorid i sitt dricksvatten, handlar ofta om högre nivåer än de som är aktuella.Enligt Robert F. Kennedy Jr så råder det inga tvivel om att fluorid som det används i dag i USA orsakar cancer och sänker barns IQ.De tvärsäkra uttalandena motsvaras inte i vetenskapen, utan där finns en osäkerhet och en avsaknad på klara bevis.Vad gäller fallet med IQ och barns utveckling så ser man indikationer på att det skulle kunna finnas risker och man vill forska mer för att få veta hur de i så fall ser ut. Vad gäller bencancer finns inga klara bevis.Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om.
   
   LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2024-11-13 07:43:38

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 2ebf5f8fc460a228a16902e16ee1f737b282deb2
   Title:

   Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna
   Description:

   I USA vill Trumps utvalda ta bort fluorid från dricksvattnet.
   Content

   Donald Trump vill ge inflytande till Robert F. Kennedy Jr, känd konspirationsteoretiker och vaccinmotståndare. Kennedy har redan lovat att ta bort fluorid från dricksvattnet i USA - vi går igenom forskningsläget.
   
   Foto:Skärmdump/Pixabay/Omni
   
   Nyvalde presidenten Donald Trump tänker ge sin tidigare motståndare och nu allierade Robert F. Kennedy Jr ”en stor roll” i hälso- och sjukvårdsfrågor. Dagen efter skrev Kennedy på Twitter/X att Vita huset kommer att uppmana alla USA:s vattenverk att ta bort fluorid från kranvattnet.(I dagligt tal i Sverige säger vi fluor i ord som fluortandkräm, ”fluor-tanten” och andra begrepp, men det korrekta är fluorid.)Så här beskrev Kennedy ämnet:”Fluorid är industriavfall och är kopplat till ledinflammation, benfrakturer, bencancer, minskat IQ och sköldkörtelsjukdom.”
   
   Inlägg på Twitter/X 2 november.
   
   Inlägget har setts över 24 miljoner gånger.När Trump dagen därpå fick frågan om vad han tyckte om planerna för dricksvattnet så svarade han:- Jag har inte pratat med honom om det än, men det låter okej för mig.I korthet: Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om - samtidigt pågår en diskussion om själva åtgärden att tillsätta fluorid i dricksvatten i USA.
   
   Vi går igenom påståendena med svenska fluoridexperter.
   
   Fluorid i dricksvatten
   
   I Sverige förekommer fluorid i dricksvattnet, men inte för att det är tillsatt. Det finns naturligt i berggrunden och kan lösas ut till grundvattnet. I andra länder, däribland USA, tillsätter man fluorid till vattnet. Anledningen? Det anses vara ett billigt, bra och säkert sätt att ge befolkningen ett grundskydd mot karies och därmed bättre tandhälsa.
   
   Inlägg på Twitter/X 6 november.
   
   I en intervju har Robert F. Kennedy Jr sagt att fluorid i dricksvatten är ett ”erkänt” mycket ineffektivt sätt att förhindra karies, vilket inte stämmer.
   
   - En lång rad studier visar på minskad kariesförekomst vid en optimal fluoridhalt i dricksvattnet och det finns en risk att tandhälsan kan försämras i flera grupper om man skulle avbryta denna strategi. Dessutom är detta en relativt kostnadseffektiv metod för att förebygga kariessjukdom, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet, till Källkritikbyrån.
   
   Enligt den amerikanska tandläkarorganisationen ADA har mer än ett dussin nyare studier funnit att fluorid minskar tandröta med runt 25 procent.Karies, alltså tandröta, kan ge skador och dess följder är associerade med hjärt- och kärlsjukdomar, demens och förtida död.
   
   Hål hos en 10-årig pojke i Indien. Foto: Suyash Dwivedi/Wikimedia commons/CC BY-SA 4.0
   
   Men att tillsätta fluorid i dricksvatten är inte en självklar lösning.
   
   - Man kan tänka sig att det finns andra mer kostnadseffektiva sätt att förbättra tandhälsan än fluoridering av vattnet. Vi fluoriderar inte vattnet i Sverige, till exempel. Emellertid har CDC bedömt att det är en kostnadseffektiv åtgärd i USA, säger Mattias Öhman, forskare i hälsoekonomi vid Uppsala universitet.
   
   Fluorid i dricksvatten förebygger karies, ja, men överexponering kan orsaka missfärgningar och gropar på tandemaljen.
   
   Mild dental fluoros. Foto: Wikimedia commons
   
   Det finns även andra tillstånd som kan uppstå vid mycket hög exponering, såsom stelhet och ökad risk för frakturer, vilket man känner till från länder som Kina och Indien.- Jag tycker att det är en tveksam metod att tillsätta fluor i vatten. Kunskapen om att ha det här i dricksvatten är inte fullständig, säger Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet.
   
   Från nyhetstjänsten Omni 3 november.
   
   Den amerikanska federala regeringen har sedan 60-talet rekommenderat att vattenverken tillsätter mindre mängder fluorid för att motverka karies och hål i tänderna. 2015 såg hälsomyndigheterna över rekommendationerna och sänkte då nivån för vad som anses optimalt.
   
   Att tillsätta fluorid i dricksvatten har också varit kontroversiellt genom historien. I USA har konspirationsteorier spridits nästan ända sedan starten 1945.Även i Sverige fanns en stor debatt om ämnet under 50-70-talet. Det utfördes även hemliga experiment i Norrköping, något du kan läsa om i Tandläkartidningens historiska genomgång av det så kallade ”fluorkriget”.
   
   Tidningsurklipp från Biomedicinska biblioteket i Göteborg. Foto: Skärmdump/Tandläkartidningen
   
   Oron har emellertid lett till att fel och överdrifter fått spridning på nätet. Vi tittar närmare på vad Robert F. Kennedy påstod i sitt inlägg på Twitter/X.
   
   Kognitiv nedsättning?
   
   Kan fluorid ge lägre IQ? Det vet man inte. Studier kommer fram till olika saker och det pågår en vetenskaplig debatt i frågan. Svaret beror också på vilka nivåer av exponering man talar om.
   
   2019 skrev vi om fluorid med Viralgranskaren på tidningen Metro. Då pratade vi med Mattias Öhman, forskare vid Uppsala universitet och nu ringde vi upp honom på nytt.- Min bild är att det inte har kommit några nya resultat som gör dessa påståenden kausalt mer sannolika för de nivåer som vi talar om här. I vår forskning fokuserade vi särskilt på kognitiv förmåga (IQ) och kunde inte finna något stöd för att de nivåer som förekommer i svenskt dricksvatten är skadliga, inte heller där de är jämförbara med de fluoriderade nivåer som finns i delar av USA, säger Öhman till Källkritikbyrån.
   
   Från Viralgranskarens artikel 2019.
   
   Mattias Öhman hade studerat svenskar som växt upp med olika fluoridhalter i dricksvattnet. Han fann att tandhälsan varit bättre i områden med högre fluoridhalt, men inga belägg för någon nedsatt kognitiv förmåga.- Det är välbelagt att extremt höga nivåer av fluorid är farliga, men det är långt över det som vi talar om här, säger Öhman.Andra forskare, som Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, har delvis kommit fram till andra resultat. - Vi har gjort en studie i Sverige som vi precis publicerade. Där såg vi ingenting med IQ men det fanns ett svagt samband med adhd. Vi har också en annan studie som ligger hos en tidskrift nu och väntar på att bli publicerad, men i en helt annan population i Bangladesh, och där ser vi effekter på barnens IQ både av deras mammas exponering under graviditeten och deras egen exponering.
   
   Vid publiceringarna har Maria Kippler märkt att fluoridfrågan är känslig.
   
   Bild på Facebook 3 november.
   
   På senare tid har det pågått en debatt i frågan mellan USA:s hälsovårdsmyndighet NIH och det amerikanska barnläkarsällskapet AAP. NIH har gjort en rapport där de kopplar ihop högre nivåer av fluoridexponering med lägre IQ hos barn.
   
   Men barnläkarsällskapet AAP säger att slutsatserna i rapporten kan ifrågasättas och att det är osäkert om uppgifterna är ”korrekta, jämförbara eller generaliserbara”. AAP anklagar också NIH för att ha utelämnat stora populationsstudier där ingen koppling mellan fluorid och IQ hittats.
   
   Även ADA, den största tandläkarorganisationen i USA, riktar hård kritik mot NIH:s rapport.
   
   NIH håller inte med om kritiken, men skriver i genomgången att den innehöll för lite data för att avgöra om den låga nivå av fluorid som de amerikanska rekommendationerna ligger på har en negativ effekt på barns IQ.
   
   Kritiserade studier
   
   Man måste vara noga med kausala samband, säger Maria Kippler på Karolinska institutet. Det vill säga; orsakar en sak en annan, eller beror sambandet på något annat? I fallet med IQ och fluoridnivåer så måste man ta reda på om ett samband beror på fluoriden eller om barnen i gruppen med lägre IQ har någonting annat gemensamt.- Eftersom det är en så svår endpoint att studera så behövs det verkligen många studier. Det har börjat komma en del, men det är fortfarande för klent, säger Maria Kippler.
   
   Youtube-film från 2012.
   
   Debatten kring huruvida fluorid ger sänkt IQ har sitt ursprung i en studie, som publicerades av två Harvard-forskare i den medicinska tidskriften The Lancet Neurology 2014. I den hänvisade forskarna till en tidigare studie från 2012, där man gjort en så kallad meta-analys och tittat på 27 olika studier i Kina, Mongoliet och Iran.Forskningen fick en hel del kritik, bland annat för att den inte direkt mätt hur mycket fluorid barnen i studien fått i sig från dricksvattnet.
   
   - Många av barnen i den studien bodde i områden där man eldade med koks, en känd fluorkälla, och det kunde vara andra miljögifter som de utsattes för. Man hade också försökt att jämföra studier där IQ mättes på olika sätt, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet.
   
   Foto: Bruno Pereira/Pixabay
   
   Benfrakturer
   
   Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet, har handlett en avhandling om bland annat fluoridexponering.- I vår studie såg vi att det var högre risk för höftfrakturer hos dem som hade högre nivåer av fluor i dricksvattnen och maten totalt, samt i urinen. Det är inte biologiskt osannolikt att det skulle vara så. Fluor lagras in i skelettet i stället för kalcium. Det blir liksom en hård typ av benstruktur och det är också det som hjälper mot karies. Det förefaller öka bentätheten men det blir ändå en typ av skörare skelett och då kan man få fler frakturer.Åkesson påpekar att man inte vet allt än, men tycker att indikationerna som finns motiverar en viss försiktighet, till exempel att inte ha fluorid i dricksvattnet som man har i USA.- Men då, för att inte tänderna ska trilla ut på folk med dålig socioekonomi, måste man ju ha andra former av tandvårdsinsatser i stället, till exempel fluorsköljningar, säger hon.
   
   Kommentar på Facebook 3 november.
   
   Bencancer
   
   En utforskande studie från 2006 kopplade ihop cancerformen osteosarkom, en ovanlig form av skelettcancer, med förekomst av fluorid i dricksvatten, men bara för pojkar, inte flickor, och forskarna påpekade själva att mer forskning behövdes.Den andra delen av studien publicerades 2011 och undersökte fluoridnivåer nära tumörer på människor med osteosarkom jämfört med människor med andra typer av bentumörer. Forskarna hittade då inga skillnader i fluoridnivåer mellan grupperna.Senare studier har inte visat på samband och en rad hälsomyndigheter världen över har undersökt bevisläget i omgångar. NHMRC, det nationella rådet för hälsa och medicinsk forskning i Australien, har gjort en genomgång av studier från 2006 till 2015 och fann inte någon koppling mellan fluorid och skelettcancer.
   
   Giftighet
   
   Robert F. Kennedy Jr fortsatte i tråden på Twitter/X med att kalla fluorid för ”ett farligt nervgift”.För mycket fluor kan vara giftigt men det är mycket ovanligt med förgiftningsfall med fluorid, något som vi noterade i vår artikel med Viralgranskaren 2019. För att få förgiftningssymtom måste ett barn som väger tio kilo få i sig 50-150 milligram fluorid, vilket motsvarar ungefär en till tre tuber fluortandkräm eller 200-600 fluortabletter.
   
   Foto: Åsa Larsson
   
   I mycket ovanliga fall i USA har höga nivåer av fluorid kommit ut i dricksvattnet och orsakat förgiftningssymtom.
   
   Risk-nytta-avvägning
   
   Fluorid bedöms vara säkert och effektivt när det används rätt. Diskussionerna hamnar ofta i var spannet är mellan vad som är effektivt mot karies och var man undviker risker med fluorid.Men det finns även andra saker att betänka. Kariesskador och tandförlust har också skadliga följdeffekter, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och demens. Dålig tandhälsa har även mindre allvarliga men ändå livspåverkande konsekvenser.
   
   - För de som drabbas kan karies innebära smärta, tuggsvårigheter och påverka estetiken, vilket kan ha stor betydelse för livskvaliteten. Det har även en betydande ekonomisk påverkan, både för individer och samhället i stort. I Sverige dör ingen på grund av kariesskador, men det förekommer fortfarande i andra delar av världen, säger Peter Lingström, professor i cariologi vid Göteborgs universitet.
   
   Från Tandläkartidningen 12 mars.
   
   I Tandläkaretidningens temaartikel om karies från i år kan man läsa:
   
   Flera studier har visat att 3-5-åriga barn med obehandlad karies har lägre kroppsvikt än kariesfria barn. Israeliska sjukhusinlagda barn med karies tillbringar 33 procent längre tid på sjukhus än barn utan karies.Ur artikeln ”Karies - världens vanligaste icke smittsamma sjukdom” 12 mars
   
   - Har man utbredd karies så kan det leda till sepsis i värsta fall. I länder där karies är utbrett så pratar vi om barn som inte kan äta, har smärta, kan inte gå till skolan och till slut kan få systemiska infektioner, säger Julia Davies, professor i oral biologi vid Malmö universitet.
   
   I USA finns det stora grupper som har begränsad tillgång till sjukvård och miljontals människor nekas nödvändig tandvård.- Det är en svår avvägning att bestämma om man ska låta Amerikas fattiga få sämre tänder mot att man inte exponeras för någonting som möjligen kan vara kopplat till risker, kommenterade Agneta Åkesson, professor i epidemiologi på Karolinska institutet.
   
   Från Youtube 2012.
   
   Mattias Öhman vid Uppsala universitet ser ingen anledning att Sverige skulle börja tillsätta fluorid i vattnet, men han tycker också att man ska förhålla sig skeptisk till dramatiska uttalanden om fluorid.- Jag kan inte se några negativa effekter för de nivåer som det handlar om här. Korrelationsstudierna som finner samband har svårt att isolera just fluorid. Om det är naturligt hög fluoridhalt i vattnet så är det sannolikt även annat i vattnet (och i andra dimensioner) som skiljer åt. Även om det skulle finnas negativa effekter på låga nivåer måste de vara så små att de i praktiken är försumbara - annars skulle vi upptäckt dem utan att behöva ha den här debatten, så att säga.
   
   Informationsfilm på Facebook 2023.
   
   För den som blir rädd för fluorid av att läsa om ännu inte klarlagda risker uppmanar Julia Davies, professor vid Malmö universitet, att ändå borsta tänderna med fluortandkräm.- Om man borstar tänderna och sedan spottar ut det så är intaget av fluorid väldigt lågt. Riskerna är då enormt låga.Tycker du som forskare att folk har svårt att förhålla sig till risker? Om något har en låg risk så tänker man att den ju finns ändå. - Ja, det är svårt att ta till sig risk som koncept. Ibland är det lite som att man sitter hemma och röker och oroar sig för att bli träffad av blixten.
   
   Foto: Pixabay
   
   Sammanfattning
   
   Det finns en diskussion om huruvida man ska tillsätta fluorid i dricksvattnet i USA. Å ena sidan vet man att fluorid förhindrar karies och det finns stora sårbara grupper i USA som inte har tillgång till tandvård. Karies och tandförlust kan i sig få obehagliga följder.Å andra sidan forskar man på om det kan finnas möjliga risker med att tillsätta fluorid till vattnet. Resultaten spretar och forskarna kommer fram till olika saker.Om något är farligt avgörs nästan alltid av vilken dos man talar om. Forskningen, som vanligen inte syftar till att svara på frågan om USA borde ha fluorid i sitt dricksvatten, handlar ofta om högre nivåer än de som är aktuella.Enligt Robert F. Kennedy Jr så råder det inga tvivel om att fluorid som det används i dag i USA orsakar cancer och sänker barns IQ.De tvärsäkra uttalandena motsvaras inte i vetenskapen, utan där finns en osäkerhet och en avsaknad på klara bevis.Vad gäller fallet med IQ och barns utveckling så ser man indikationer på att det skulle kunna finnas risker och man vill forska mer för att få veta hur de i så fall ser ut. Vad gäller bencancer finns inga klara bevis.Att fluorid skyddar mot karies råder det inte några tvivel om.
   
   LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset

DESCRIPTION:
Videor från vallokaler och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på.

CONTENT:
Videor från vallokaler, spektakulära påståenden och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på under valet och de efterföljande dagarna i USA.

Foto: Skärmdump/Pixabay

I den här guiden går vi igenom vad du kan stöta på och hur du kan göra för att inte sprida vidare falska påståenden och manipulerade bilder.

Filmade sekvenser

Du ser en video där det ser ut som att någon försöker trycka på Donald Trump-knappen på en valmaskin, men den envisas med att markera Kamala Harris i stället.Det finns en stor mängd frågor som behöver svar innan du tror på den här videon. Vem är avsändaren, vad är det för konto? Är det en nyhetsförmedlare, en privatperson eller någon som vill påverka dig? I många fall tjänar människor stora pengar på virala videor.Tänk på möjligheten att du blir manipulerad, kanske på ett av nedanstående sätt.DeepfakesAI gör det lätt att manipulera videor, allt ifrån att helt skapa personen som syns i bild till att ändra detaljer, som exempelvis vad personen säger.Falsk beskrivningÄven om en film inte är tekniskt manipulerad så kan den beskrivas på ett lögnaktigt sätt i bild- eller inläggstexter på sociala medier. Inte hela sanningenPersonen som filmar kan utelämna vad som hände före eller efter händelserna du ser i videon, till exempel sådant som ger en förklaring eller nyanserar det inträffade. Personen kanske också tror sig ha sett och förstått allt som hen beskriver för tittaren, men känner kanske inte till allt.

Inlägg på Twitter/X 1 november.

I fallet med röstningsmaskinen så visade det sig att personen som tryckte på den antingen avsiktligt eller oavsiktligt tryckte i kanten av rutorna - läs mer om det här.Att granska videor och bilder är svårt, men du kan ta hjälp av ett par av Källkritikbyråns guider:? Stora verktygslådan för viralgranskare - så granskar du bilder och filmer? Guide till AI-manipulering: AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif

Falska påståenden

Halvsanningar och lögner - det är inte lätt att veta om komplicerade resonemang som man läser på nätet stämmer. Ibland kan enskilda faktapåståenden stämma, men är tagna ur sitt sammanhang eller inte satta i relation till andra saker.

Försök att identifiera påståendena i artikeln eller i inlägget och gå till botten med dem. Här hittar du ett par söktricks:

Steg 1. Slentriangoogla

Är du nyfiken på något så gå till en sökmotor och sök på namn, platser, särskilda omständigheter och citat. Sök med citationstecken runt ett kort stycke i en text så ser du om den finns på fler ställen. Ta hjälp av översättningstjänster.Om du får träffar på sajter du inte känner till, så sök även på dem och läs på om deras bakgrund och vilka som driver dem.

Steg 2. Använd olika funktioner i sökmotorn

TidSökmotorn Google har tyvärr gjort detta lite tillkrånglat. Gå till "Verktyg" i ditt sökresultat och välj rullgardinsmenyn för tid. Byt "När som helst" till "Anpassad period". Här skriver du in mellan vilka tidpunkter du vill att sökningen ska göras.Sök på en sidaI webbläsarfönstret skriver du ett eller flera sökord följt av ”site:” och därefter adressen till sidan du vill söka på, utan mellanslag.Exempelvis, valfusk site:omni.se.

NyhetsmedierDu kan också välja fliken Nyheter här för att sortera ut när det du söker på omnämnts i medier under den här tiden.

Steg 3. Sökmotor-trick

Du kan skriva in ett sökord, sedan skriva ordet site, kolontecknet och sedan den sida som du vill söka igenom. Använd citationstecken för att markera namn eller begrepp och använd inte mellanslag mellan site: och sidans adress, utan skriv ihop det.

Allt står inte på nätet

Att söka efter information på nätet har sina begränsningar. Ibland är kunskapen svår att finna eller att ta till sig och det behövs personer som forskare eller andra experter. En studie räcker ofta inte för att besvara något, utan det behövs flera, upprepade studier som visar samma sak. Vad säger forskningen i stort om frågan du är nyfiken på?I vissa fall går det ändå att hitta forskningssammanställningar eller artiklar i medier där utgångspunkten är att berätta om forskningsläget i en fråga.

Kommentar från CNN angående en fabricerad nyhet under valupptakten.

Bedrägliga avsändare

Om du letar upp ursprunget till ett påstående och det ser ut att vara en nyhetssida som du inte känner till, så undersök den noga. Titta på dess historia, hur länge har sajten funnits på nätet, hur ser övriga artiklar ut?Myndigheterna i USA varnar för ryska desinformationskampanjer under valet. Ryssland har nätverk av sajter som utger sig för att vara lokala nyhetssajter i USA, med namn som ”The Boston times” och ”Miami chronicle”, något som bland annat skildrats i SVT-programmet Fejkfabriken.

Från SVT play.

Den här metoden har även använts för att rikta desinformation mot Europa och Sverige.Även i Sverige finns det sajter med oklart syfte som sprider AI-skapat innehåll, något som uppmärksammades av P3 nyheter tidigare i höst. 

Från sajten ainews.zone 4 november.

Ett annat sätt som Ryssland försöker påverka valet i USA är genom att helt enkelt betala människor pengar för att ljuga - som i fallet med ett påstått valfusk från en haitisk man i Georgia. Där berättar en amerikansk Trump-influencer att han fått 100 dollar för att lägga upp den falska videon.

Ta hjälp av faktagranskare

I fallet med filmen av en haitisk man som påstår att han röstat flera gånger i delstaten Georgia så finns det faktagranskningar av innehållet. 

Från nyhetsbyrån AFP 1 november.

Beskriv vad påståendet handlar om eller det du ser i filmen, följt av orden ”fact check”. Du kommer då att få upp de faktagranskningar som gjorts.Vid en snabb nyhetsutveckling så har faktagranskare inte alltid hunnit med att granska allt, men ofta har virala inlägg med dramatiska påståenden blivit omskrivna.Fördelen med att läsa just faktagranskningar är att du kan se hur granskaren gått tillväga och kolla källorna själv.

Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024 

Obekräftade uppgifter

Ett av de viktigaste tipsen är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på. Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.Vi tipsar om våra kollegor i USA och även världens alla faktagranskare i nätverket IFCN.Om du ser något om valet som sprids av svenska sociala medier-användare och du vill veta om det stämmer eller inte så skicka in det till oss på Källkritikbyrån!

TITLE:
Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset

DESCRIPTION:
Videor från vallokaler och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på.

CONTENT:
Videor från vallokaler, spektakulära påståenden och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på under valet och de efterföljande dagarna i USA.

Foto: Skärmdump/Pixabay

I den här guiden går vi igenom vad du kan stöta på och hur du kan göra för att inte sprida vidare falska påståenden och manipulerade bilder.

Filmade sekvenser

Du ser en video där det ser ut som att någon försöker trycka på Donald Trump-knappen på en valmaskin, men den envisas med att markera Kamala Harris i stället.Det finns en stor mängd frågor som behöver svar innan du tror på den här videon. Vem är avsändaren, vad är det för konto? Är det en nyhetsförmedlare, en privatperson eller någon som vill påverka dig? I många fall tjänar människor stora pengar på virala videor.Tänk på möjligheten att du blir manipulerad, kanske på ett av nedanstående sätt.DeepfakesAI gör det lätt att manipulera videor, allt ifrån att helt skapa personen som syns i bild till att ändra detaljer, som exempelvis vad personen säger.Falsk beskrivningÄven om en film inte är tekniskt manipulerad så kan den beskrivas på ett lögnaktigt sätt i bild- eller inläggstexter på sociala medier. Inte hela sanningenPersonen som filmar kan utelämna vad som hände före eller efter händelserna du ser i videon, till exempel sådant som ger en förklaring eller nyanserar det inträffade. Personen kanske också tror sig ha sett och förstått allt som hen beskriver för tittaren, men känner kanske inte till allt.

Inlägg på Twitter/X 1 november.

I fallet med röstningsmaskinen så visade det sig att personen som tryckte på den antingen avsiktligt eller oavsiktligt tryckte i kanten av rutorna - läs mer om det här.Att granska videor och bilder är svårt, men du kan ta hjälp av ett par av Källkritikbyråns guider:? Stora verktygslådan för viralgranskare - så granskar du bilder och filmer? Guide till AI-manipulering: AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif

Falska påståenden

Halvsanningar och lögner - det är inte lätt att veta om komplicerade resonemang som man läser på nätet stämmer. Ibland kan enskilda faktapåståenden stämma, men är tagna ur sitt sammanhang eller inte satta i relation till andra saker.

Försök att identifiera påståendena i artikeln eller i inlägget och gå till botten med dem. Här hittar du ett par söktricks:

Steg 1. Slentriangoogla

Är du nyfiken på något så gå till en sökmotor och sök på namn, platser, särskilda omständigheter och citat. Sök med citationstecken runt ett kort stycke i en text så ser du om den finns på fler ställen. Ta hjälp av översättningstjänster.Om du får träffar på sajter du inte känner till, så sök även på dem och läs på om deras bakgrund och vilka som driver dem.

Steg 2. Använd olika funktioner i sökmotorn

TidSökmotorn Google har tyvärr gjort detta lite tillkrånglat. Gå till "Verktyg" i ditt sökresultat och välj rullgardinsmenyn för tid. Byt "När som helst" till "Anpassad period". Här skriver du in mellan vilka tidpunkter du vill att sökningen ska göras.Sök på en sidaI webbläsarfönstret skriver du ett eller flera sökord följt av ”site:” och därefter adressen till sidan du vill söka på, utan mellanslag.Exempelvis, valfusk site:omni.se.

NyhetsmedierDu kan också välja fliken Nyheter här för att sortera ut när det du söker på omnämnts i medier under den här tiden.

Steg 3. Sökmotor-trick

Du kan skriva in ett sökord, sedan skriva ordet site, kolontecknet och sedan den sida som du vill söka igenom. Använd citationstecken för att markera namn eller begrepp och använd inte mellanslag mellan site: och sidans adress, utan skriv ihop det.

Allt står inte på nätet

Att söka efter information på nätet har sina begränsningar. Ibland är kunskapen svår att finna eller att ta till sig och det behövs personer som forskare eller andra experter. En studie räcker ofta inte för att besvara något, utan det behövs flera, upprepade studier som visar samma sak. Vad säger forskningen i stort om frågan du är nyfiken på?I vissa fall går det ändå att hitta forskningssammanställningar eller artiklar i medier där utgångspunkten är att berätta om forskningsläget i en fråga.

Kommentar från CNN angående en fabricerad nyhet under valupptakten.

Bedrägliga avsändare

Om du letar upp ursprunget till ett påstående och det ser ut att vara en nyhetssida som du inte känner till, så undersök den noga. Titta på dess historia, hur länge har sajten funnits på nätet, hur ser övriga artiklar ut?Myndigheterna i USA varnar för ryska desinformationskampanjer under valet. Ryssland har nätverk av sajter som utger sig för att vara lokala nyhetssajter i USA, med namn som ”The Boston times” och ”Miami chronicle”, något som bland annat skildrats i SVT-programmet Fejkfabriken.

Från SVT play.

Den här metoden har även använts för att rikta desinformation mot Europa och Sverige.Även i Sverige finns det sajter med oklart syfte som sprider AI-skapat innehåll, något som uppmärksammades av P3 nyheter tidigare i höst. 

Från sajten ainews.zone 4 november.

Ett annat sätt som Ryssland försöker påverka valet i USA är genom att helt enkelt betala människor pengar för att ljuga - som i fallet med ett påstått valfusk från en haitisk man i Georgia. Där berättar en amerikansk Trump-influencer att han fått 100 dollar för att lägga upp den falska videon.

Ta hjälp av faktagranskare

I fallet med filmen av en haitisk man som påstår att han röstat flera gånger i delstaten Georgia så finns det faktagranskningar av innehållet. 

Från nyhetsbyrån AFP 1 november.

Beskriv vad påståendet handlar om eller det du ser i filmen, följt av orden ”fact check”. Du kommer då att få upp de faktagranskningar som gjorts.Vid en snabb nyhetsutveckling så har faktagranskare inte alltid hunnit med att granska allt, men ofta har virala inlägg med dramatiska påståenden blivit omskrivna.Fördelen med att läsa just faktagranskningar är att du kan se hur granskaren gått tillväga och kolla källorna själv.

Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024 

Obekräftade uppgifter

Ett av de viktigaste tipsen är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på. Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.Vi tipsar om våra kollegor i USA och även världens alla faktagranskare i nätverket IFCN.Om du ser något om valet som sprids av svenska sociala medier-användare och du vill veta om det stämmer eller inte så skicka in det till oss på Källkritikbyrån!

Versions

1. 2024-11-05 15:27:28

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: af8c92843ad9ebd503c09514aad626c17734dd70
   Title:

   Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset
   Description:

   Videor från vallokaler och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på.
   Content

   Videor från vallokaler, spektakulära påståenden och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på under valet och de efterföljande dagarna i USA.
   
   Foto: Skärmdump/Pixabay
   
   I den här guiden går vi igenom vad du kan stöta på och hur du kan göra för att inte sprida vidare falska påståenden och manipulerade bilder.
   
   Filmade sekvenser
   
   Du ser en video där det ser ut som att någon försöker trycka på Donald Trump-knappen på en valmaskin, men den envisas med att markera Kamala Harris i stället.Det finns en stor mängd frågor som behöver svar innan du tror på den här videon. Vem är avsändaren, vad är det för konto? Är det en nyhetsförmedlare, en privatperson eller någon som vill påverka dig? I många fall tjänar människor stora pengar på virala videor.Tänk på möjligheten att du blir manipulerad, kanske på ett av nedanstående sätt.DeepfakesAI gör det lätt att manipulera videor, allt ifrån att helt skapa personen som syns i bild till att ändra detaljer, som exempelvis vad personen säger.Falsk beskrivningÄven om en film inte är tekniskt manipulerad så kan den beskrivas på ett lögnaktigt sätt i bild- eller inläggstexter på sociala medier. Inte hela sanningenPersonen som filmar kan utelämna vad som hände före eller efter händelserna du ser i videon, till exempel sådant som ger en förklaring eller nyanserar det inträffade. Personen kanske också tror sig ha sett och förstått allt som hen beskriver för tittaren, men känner kanske inte till allt.
   
   Inlägg på Twitter/X 1 november.
   
   I fallet med röstningsmaskinen så visade det sig att personen som tryckte på den antingen avsiktligt eller oavsiktligt tryckte i kanten av rutorna - läs mer om det här.Att granska videor och bilder är svårt, men du kan ta hjälp av ett par av Källkritikbyråns guider:? Stora verktygslådan för viralgranskare - så granskar du bilder och filmer? Guide till AI-manipulering: AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif
   
   Falska påståenden
   
   Halvsanningar och lögner - det är inte lätt att veta om komplicerade resonemang som man läser på nätet stämmer. Ibland kan enskilda faktapåståenden stämma, men är tagna ur sitt sammanhang eller inte satta i relation till andra saker.
   
   Försök att identifiera påståendena i artikeln eller i inlägget och gå till botten med dem. Här hittar du ett par söktricks:
   
   Steg 1. Slentriangoogla
   
   Är du nyfiken på något så gå till en sökmotor och sök på namn, platser, särskilda omständigheter och citat. Sök med citationstecken runt ett kort stycke i en text så ser du om den finns på fler ställen. Ta hjälp av översättningstjänster.Om du får träffar på sajter du inte känner till, så sök även på dem och läs på om deras bakgrund och vilka som driver dem.
   
   Steg 2. Använd olika funktioner i sökmotorn
   
   TidSökmotorn Google har tyvärr gjort detta lite tillkrånglat. Gå till "Verktyg" i ditt sökresultat och välj rullgardinsmenyn för tid. Byt "När som helst" till "Anpassad period". Här skriver du in mellan vilka tidpunkter du vill att sökningen ska göras.Sök på en sidaI webbläsarfönstret skriver du ett eller flera sökord följt av ”site:” och därefter adressen till sidan du vill söka på, utan mellanslag.Exempelvis, valfusk site:omni.se.
   
   NyhetsmedierDu kan också välja fliken Nyheter här för att sortera ut när det du söker på omnämnts i medier under den här tiden.
   
   Steg 3. Sökmotor-trick
   
   Du kan skriva in ett sökord, sedan skriva ordet site, kolontecknet och sedan den sida som du vill söka igenom. Använd citationstecken för att markera namn eller begrepp och använd inte mellanslag mellan site: och sidans adress, utan skriv ihop det.
   
   Allt står inte på nätet
   
   Att söka efter information på nätet har sina begränsningar. Ibland är kunskapen svår att finna eller att ta till sig och det behövs personer som forskare eller andra experter. En studie räcker ofta inte för att besvara något, utan det behövs flera, upprepade studier som visar samma sak. Vad säger forskningen i stort om frågan du är nyfiken på?I vissa fall går det ändå att hitta forskningssammanställningar eller artiklar i medier där utgångspunkten är att berätta om forskningsläget i en fråga.
   
   Kommentar från CNN angående en fabricerad nyhet under valupptakten.
   
   Bedrägliga avsändare
   
   Om du letar upp ursprunget till ett påstående och det ser ut att vara en nyhetssida som du inte känner till, så undersök den noga. Titta på dess historia, hur länge har sajten funnits på nätet, hur ser övriga artiklar ut?Myndigheterna i USA varnar för ryska desinformationskampanjer under valet. Ryssland har nätverk av sajter som utger sig för att vara lokala nyhetssajter i USA, med namn som ”The Boston times” och ”Miami chronicle”, något som bland annat skildrats i SVT-programmet Fejkfabriken.
   
   Från SVT play.
   
   Den här metoden har även använts för att rikta desinformation mot Europa och Sverige.Även i Sverige finns det sajter med oklart syfte som sprider AI-skapat innehåll, något som uppmärksammades av P3 nyheter tidigare i höst.
   
   Från sajten ainews.zone 4 november.
   
   Ett annat sätt som Ryssland försöker påverka valet i USA är genom att helt enkelt betala människor pengar för att ljuga - som i fallet med ett påstått valfusk från en haitisk man i Georgia. Där berättar en amerikansk Trump-influencer att han fått 100 dollar för att lägga upp den falska videon.
   
   Ta hjälp av faktagranskare
   
   I fallet med filmen av en haitisk man som påstår att han röstat flera gånger i delstaten Georgia så finns det faktagranskningar av innehållet.
   
   Från nyhetsbyrån AFP 1 november.
   
   Beskriv vad påståendet handlar om eller det du ser i filmen, följt av orden ”fact check”. Du kommer då att få upp de faktagranskningar som gjorts.Vid en snabb nyhetsutveckling så har faktagranskare inte alltid hunnit med att granska allt, men ofta har virala inlägg med dramatiska påståenden blivit omskrivna.Fördelen med att läsa just faktagranskningar är att du kan se hur granskaren gått tillväga och kolla källorna själv.
   
   Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024
   
   Obekräftade uppgifter
   
   Ett av de viktigaste tipsen är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på. Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.Vi tipsar om våra kollegor i USA och även världens alla faktagranskare i nätverket IFCN.Om du ser något om valet som sprids av svenska sociala medier-användare och du vill veta om det stämmer eller inte så skicka in det till oss på Källkritikbyrån!
2. 2024-11-05 15:27:28

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: daca6986df72022d8c9a40b30f06247ed73dcb0e
   Title:

   Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset
   Description:

   Videor från vallokaler och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på.
   Content

   Videor från vallokaler, spektakulära påståenden och rysk desinformation - det här kan du förvänta dig att stöta på under valet och de efterföljande dagarna i USA.
   
   Foto: Skärmdump/Pixabay
   
   I den här guiden går vi igenom vad du kan stöta på och hur du kan göra för att inte sprida vidare falska påståenden och manipulerade bilder.
   
   Filmade sekvenser
   
   Du ser en video där det ser ut som att någon försöker trycka på Donald Trump-knappen på en valmaskin, men den envisas med att markera Kamala Harris i stället.Det finns en stor mängd frågor som behöver svar innan du tror på den här videon. Vem är avsändaren, vad är det för konto? Är det en nyhetsförmedlare, en privatperson eller någon som vill påverka dig? I många fall tjänar människor stora pengar på virala videor.Tänk på möjligheten att du blir manipulerad, kanske på ett av nedanstående sätt.DeepfakesAI gör det lätt att manipulera videor, allt ifrån att helt skapa personen som syns i bild till att ändra detaljer, som exempelvis vad personen säger.Falsk beskrivningÄven om en film inte är tekniskt manipulerad så kan den beskrivas på ett lögnaktigt sätt i bild- eller inläggstexter på sociala medier. Inte hela sanningenPersonen som filmar kan utelämna vad som hände före eller efter händelserna du ser i videon, till exempel sådant som ger en förklaring eller nyanserar det inträffade. Personen kanske också tror sig ha sett och förstått allt som hen beskriver för tittaren, men känner kanske inte till allt.
   
   Inlägg på Twitter/X 1 november.
   
   I fallet med röstningsmaskinen så visade det sig att personen som tryckte på den antingen avsiktligt eller oavsiktligt tryckte i kanten av rutorna - läs mer om det här.Att granska videor och bilder är svårt, men du kan ta hjälp av ett par av Källkritikbyråns guider:? Stora verktygslådan för viralgranskare - så granskar du bilder och filmer? Guide till AI-manipulering: AI-genererad bild sprids - påstås vara Imane Khelif
   
   Falska påståenden
   
   Halvsanningar och lögner - det är inte lätt att veta om komplicerade resonemang som man läser på nätet stämmer. Ibland kan enskilda faktapåståenden stämma, men är tagna ur sitt sammanhang eller inte satta i relation till andra saker.
   
   Försök att identifiera påståendena i artikeln eller i inlägget och gå till botten med dem. Här hittar du ett par söktricks:
   
   Steg 1. Slentriangoogla
   
   Är du nyfiken på något så gå till en sökmotor och sök på namn, platser, särskilda omständigheter och citat. Sök med citationstecken runt ett kort stycke i en text så ser du om den finns på fler ställen. Ta hjälp av översättningstjänster.Om du får träffar på sajter du inte känner till, så sök även på dem och läs på om deras bakgrund och vilka som driver dem.
   
   Steg 2. Använd olika funktioner i sökmotorn
   
   TidSökmotorn Google har tyvärr gjort detta lite tillkrånglat. Gå till "Verktyg" i ditt sökresultat och välj rullgardinsmenyn för tid. Byt "När som helst" till "Anpassad period". Här skriver du in mellan vilka tidpunkter du vill att sökningen ska göras.Sök på en sidaI webbläsarfönstret skriver du ett eller flera sökord följt av ”site:” och därefter adressen till sidan du vill söka på, utan mellanslag.Exempelvis, valfusk site:omni.se.
   
   NyhetsmedierDu kan också välja fliken Nyheter här för att sortera ut när det du söker på omnämnts i medier under den här tiden.
   
   Steg 3. Sökmotor-trick
   
   Du kan skriva in ett sökord, sedan skriva ordet site, kolontecknet och sedan den sida som du vill söka igenom. Använd citationstecken för att markera namn eller begrepp och använd inte mellanslag mellan site: och sidans adress, utan skriv ihop det.
   
   Allt står inte på nätet
   
   Att söka efter information på nätet har sina begränsningar. Ibland är kunskapen svår att finna eller att ta till sig och det behövs personer som forskare eller andra experter. En studie räcker ofta inte för att besvara något, utan det behövs flera, upprepade studier som visar samma sak. Vad säger forskningen i stort om frågan du är nyfiken på?I vissa fall går det ändå att hitta forskningssammanställningar eller artiklar i medier där utgångspunkten är att berätta om forskningsläget i en fråga.
   
   Kommentar från CNN angående en fabricerad nyhet under valupptakten.
   
   Bedrägliga avsändare
   
   Om du letar upp ursprunget till ett påstående och det ser ut att vara en nyhetssida som du inte känner till, så undersök den noga. Titta på dess historia, hur länge har sajten funnits på nätet, hur ser övriga artiklar ut?Myndigheterna i USA varnar för ryska desinformationskampanjer under valet. Ryssland har nätverk av sajter som utger sig för att vara lokala nyhetssajter i USA, med namn som ”The Boston times” och ”Miami chronicle”, något som bland annat skildrats i SVT-programmet Fejkfabriken.
   
   Från SVT play.
   
   Den här metoden har även använts för att rikta desinformation mot Europa och Sverige.Även i Sverige finns det sajter med oklart syfte som sprider AI-skapat innehåll, något som uppmärksammades av P3 nyheter tidigare i höst.
   
   Från sajten ainews.zone 4 november.
   
   Ett annat sätt som Ryssland försöker påverka valet i USA är genom att helt enkelt betala människor pengar för att ljuga - som i fallet med ett påstått valfusk från en haitisk man i Georgia. Där berättar en amerikansk Trump-influencer att han fått 100 dollar för att lägga upp den falska videon.
   
   Ta hjälp av faktagranskare
   
   I fallet med filmen av en haitisk man som påstår att han röstat flera gånger i delstaten Georgia så finns det faktagranskningar av innehållet.
   
   Från nyhetsbyrån AFP 1 november.
   
   Beskriv vad påståendet handlar om eller det du ser i filmen, följt av orden ”fact check”. Du kommer då att få upp de faktagranskningar som gjorts.Vid en snabb nyhetsutveckling så har faktagranskare inte alltid hunnit med att granska allt, men ofta har virala inlägg med dramatiska påståenden blivit omskrivna.Fördelen med att läsa just faktagranskningar är att du kan se hur granskaren gått tillväga och kolla källorna själv.
   
   Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA har dykt upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk. Vi går igenom exempel med tekniska fel och reder ut hur väljare i Kalifornien kontrolleras när de röstar. https://t.co/6PVlbi4hnr— Källkritikbyrån (@kallkritikbyran) November 5, 2024
   
   Obekräftade uppgifter
   
   Ett av de viktigaste tipsen är att inte dela vidare uppgifter som du inte är säker på. Felaktiga uppgifter kan även få spridning i etablerade nyhetsmedier när nyhetsläget är skarpt, så håll ögonen på nyhetsutvecklingen och ta reda på om det skett något sedan du kollade senast.Vi tipsar om våra kollegor i USA och även världens alla faktagranskare i nätverket IFCN.Om du ser något om valet som sprids av svenska sociala medier-användare och du vill veta om det stämmer eller inte så skicka in det till oss på Källkritikbyrån!

Changes

TITLE:
Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

DESCRIPTION:
Tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen.

CONTENT:
Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA dyker upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Twitter/X

Källkritikbyrån går igenom ett par exempel där tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen. Vi börjar i en diskussion om hur väljare kontrolleras när de röstar i USA.

Id-kontroller

”Krav på identifikation för att rösta efter delstat och valresultat”, skrev debattören Hanif Bali i fredags på Twitter/X och lade upp en karta över USA, där det stod ”inget id krävs” på en del blåa stater.

Inlägg på Twitter/X 1 november.

Många reagerade på bilden, som hittills visats över 200 000 gånger. Några personer hävdade att det är ett tecken på fusk och påstod att förra valet var ”riggat”. En person skrev:

”Det känns ju som en grundläggande sak för att säkerställa demokratin, att man legitimerar sig och inte kan rösta hur många ggr som helst.”Kommentar på Twitter/X 1 november

”Man använder olika system i olika delstater, självklart finns det krav på identifikation/id-kontroller överallt”, kommenterade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson i tråden.I ett mejl till Källkritikbyrån förtydligar han:- Med id-kontroll avser jag inte bara ”photo-id” utan alla sätt som används för att vidimera och verifiera.Valsystemet i USA beskrivs av experter som krångligt för den enskilda väljaren.

- Ett argument mot att skärpa kraven på id-handlingar är att det slår mot grupper som redan är svaga, säger Ylva Lindahl, redaktionschef på Utrikespolitiska institutet som bevakat USA.Tidigare har debatten handlat om hur man ska underlätta för människor att rösta, snarare än valfusk, säger Lindahl.

Kommentar på Twitter/X 1 november.

Stephen Zunes, politikprofessor vid University of San Francisco, påpekar att det inte finns något nationellt id-kort i USA och att de flesta amerikaner saknar pass.- Så körkort är ofta den enda formen av foto-id som människor har. Det finns miljontals amerikaner, särskilt fattiga, som inte kör bil. 

Det handlar om en balansgång, säger Merrick Tabor, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.- Det finns en avvägning mellan att säkra att absolut ingen som inte har rösträtt röstar och att underlätta för såpass många som har rösträtt att rösta. De undersökningar som finns har kommit fram till att problemet med att människor utan rösträtt röstar är mycket begränsat, medan problemet med att människor med rösträtt har svårt att rösta, på grund av eventuella krav på vissa typer av leg, är mycket större.

Kommentar på Twitter/X 1 november.

Frågan är djupt politiserad.- Eftersom det tycks finnas fler potentiella demokratiska väljare som påverkas av olika krav på leg än republikanska väljare är frågan mycket polariserande. Utöver de principella argumenten har partierna olika intressen.Merrick Tabor ställer sig tveksam till påståendet att ”det finns id-kontroller överallt”.- Samtidigt saknar de olika konspirationsteorierna om hur detta leder till omfattande valfusk empiriskt stöd.

Rubrik på sajten Frihetsnytt 4 november.

Påståenden om valfusk sprids på många håll.- De får det nästan att låta som att vem som helst kan kliva in i en vallokal och säga ”hej, jag vill rösta”. Och så funkar det ju inte, säger Ylva Lindahl på Utrikespolitiska institutet.Så hur funkar det?Till att börja med så har de femtio delstaterna alla egna regler. I de stater där foto-id inte krävs finns flera olika andra sätt att styrka att man är den man påstår. De vanligaste formerna är att väljaren ska göra en skriftlig försäkran, skriva sin namnteckning eller lämna in olika sorters uppgifter om sig själv.Hanif Bali ställer i sin Twitter-tråd själv frågan om hur det fungerar i Kalifornien, så vi tittar på den delstaten som ett exempel.

Kommentar på Twitter/X 1 november.

I Kalifornien ska den röstande i vallokalen uppge namn och adress och skriva sitt namn i ”the poll book” (en slags röstlängd). Röstmottagaren ska sedan kontrollera så att röstaren finns i listan över registrerade väljare.

För att få rösta i USA behöver man registrera sig i förväg. Om vi fortsätter med exemplet Kalifornien så går det till så här i detalj:

 För att registrera dig för att rösta måste du fylla i en ansökan om röstregistrering i pappersform eller online på RegisterToVote.ca.gov.När du registrerar dig online kommer systemet att söka i bilmyndigheten DMV:s databas efter ditt kaliforniska körkorts- eller ID-kortsnummer, födelsedatum och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Om din information hittas och du godkänner valmyndigheternas användning av din DMV-signatur så kommer en elektronisk bild av din DMV-signatur att läggas till din ansökan.Om det inte finns någon signatur registrerad hos DMV kommer all din information att överföras till ditt lokala valkontor; du behöver bara klicka på ”skriv ut”, skriva under ansökan och skicka den med post. Din lokala valmyndighet kommer att kontakta dig när din ansökan om röstregistrering har godkänts eller om mer information behövs.Från fråga-svar-delen på sajten för delstaten Kaliforniens statssekreterare

Därefter får du en valsedel hemskickad till dig och kan, om du vill, poströsta. Den andra varianten är att gå till en vallokal.

Att det finns problem med det amerikanska valsystemet är omskrivet men att det leder till omfattande valfusk stämmer inte.Källkritikbyrån har sökt Hanfi Bali.

Tekniska fel får spridning

I kommentarstråden till Hanif Balis inlägg dyker en fråga upp om någon som påstås ha röstat 29 gånger:

hur förklarar du att EN person kan gå runt i Detroit..I Michigan..I en helt avgörande swingstat..och rösta i olika vallokaler..29 ggr??

 Kommentar på Twitter/X 1 november.

Men enligt myndighetsföreträdare som nyhetsbyrån AFP talat med så visar inte bilden en person som röstar flera gånger utan det rör sig om ett formateringsfel i en Excel-fil som lett till att flera tidigare adresser för en väljare visats.

Valmaskinerna

En video som spridits i sociala medier, och även översatts till svenska, verkar visa en person som försöker trycka på Donald Trump utan att lyckas. I stället blir Kamala Harris vald av maskinen efter några försök.

Inlägg på Twitter/X 1 november.

Tony Brown, tjänsteman i Laurel county i Kentucky, meddelade i torsdags på Facebook att maskinen tagits ur bruk och undersökts. På Facebook lade Brown upp en video där han utan problem bläddrar mellan kandidaterna. Efter många försök lyckades man dock återskapa det som hände i videon. ”Det åstadkoms genom att trycka på områden mellan rutorna”, skriver han på Facebook.

LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

DESCRIPTION:
Tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen.

CONTENT:
Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA dyker upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Twitter/X

Källkritikbyrån går igenom ett par exempel där tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen. Vi börjar i en diskussion om hur väljare kontrolleras när de röstar i USA.

Id-kontroller

”Krav på identifikation för att rösta efter delstat och valresultat”, skrev debattören Hanif Bali i fredags på Twitter/X och lade upp en karta över USA, där det stod ”inget id krävs” på en del blåa stater.

Inlägg på Twitter/X 1 november.

Många reagerade på bilden, som hittills visats över 200 000 gånger. Några personer hävdade att det är ett tecken på fusk och påstod att förra valet var ”riggat”. En person skrev:

”Det känns ju som en grundläggande sak för att säkerställa demokratin, att man legitimerar sig och inte kan rösta hur många ggr som helst.”Kommentar på Twitter/X 1 november

”Man använder olika system i olika delstater, självklart finns det krav på identifikation/id-kontroller överallt”, kommenterade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson i tråden.I ett mejl till Källkritikbyrån förtydligar han:- Med id-kontroll avser jag inte bara ”photo-id” utan alla sätt som används för att vidimera och verifiera.Valsystemet i USA beskrivs av experter som krångligt för den enskilda väljaren.

- Ett argument mot att skärpa kraven på id-handlingar är att det slår mot grupper som redan är svaga, säger Ylva Lindahl, redaktionschef på Utrikespolitiska institutet som bevakat USA.Tidigare har debatten handlat om hur man ska underlätta för människor att rösta, snarare än valfusk, säger Lindahl.

Kommentar på Twitter/X 1 november.

Stephen Zunes, politikprofessor vid University of San Francisco, påpekar att det inte finns något nationellt id-kort i USA och att de flesta amerikaner saknar pass.- Så körkort är ofta den enda formen av foto-id som människor har. Det finns miljontals amerikaner, särskilt fattiga, som inte kör bil. 

Det handlar om en balansgång, säger Merrick Tabor, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.- Det finns en avvägning mellan att säkra att absolut ingen som inte har rösträtt röstar och att underlätta för såpass många som har rösträtt att rösta. De undersökningar som finns har kommit fram till att problemet med att människor utan rösträtt röstar är mycket begränsat, medan problemet med att människor med rösträtt har svårt att rösta, på grund av eventuella krav på vissa typer av leg, är mycket större.

Kommentar på Twitter/X 1 november.

Frågan är djupt politiserad.- Eftersom det tycks finnas fler potentiella demokratiska väljare som påverkas av olika krav på leg än republikanska väljare är frågan mycket polariserande. Utöver de principella argumenten har partierna olika intressen.Merrick Tabor ställer sig tveksam till påståendet att ”det finns id-kontroller överallt”.- Samtidigt saknar de olika konspirationsteorierna om hur detta leder till omfattande valfusk empiriskt stöd.

Rubrik på sajten Frihetsnytt 4 november.

Påståenden om valfusk sprids på många håll.- De får det nästan att låta som att vem som helst kan kliva in i en vallokal och säga ”hej, jag vill rösta”. Och så funkar det ju inte, säger Ylva Lindahl på Utrikespolitiska institutet.Så hur funkar det?Till att börja med så har de femtio delstaterna alla egna regler. I de stater där foto-id inte krävs finns flera olika andra sätt att styrka att man är den man påstår. De vanligaste formerna är att väljaren ska göra en skriftlig försäkran, skriva sin namnteckning eller lämna in olika sorters uppgifter om sig själv.Hanif Bali ställer i sin Twitter-tråd själv frågan om hur det fungerar i Kalifornien, så vi tittar på den delstaten som ett exempel.

Kommentar på Twitter/X 1 november.

I Kalifornien ska den röstande i vallokalen uppge namn och adress och skriva sitt namn i ”the poll book” (en slags röstlängd). Röstmottagaren ska sedan kontrollera så att röstaren finns i listan över registrerade väljare.

För att få rösta i USA behöver man registrera sig i förväg. Om vi fortsätter med exemplet Kalifornien så går det till så här i detalj:

 För att registrera dig för att rösta måste du fylla i en ansökan om röstregistrering i pappersform eller online på RegisterToVote.ca.gov.När du registrerar dig online kommer systemet att söka i bilmyndigheten DMV:s databas efter ditt kaliforniska körkorts- eller ID-kortsnummer, födelsedatum och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Om din information hittas och du godkänner valmyndigheternas användning av din DMV-signatur så kommer en elektronisk bild av din DMV-signatur att läggas till din ansökan.Om det inte finns någon signatur registrerad hos DMV kommer all din information att överföras till ditt lokala valkontor; du behöver bara klicka på ”skriv ut”, skriva under ansökan och skicka den med post. Din lokala valmyndighet kommer att kontakta dig när din ansökan om röstregistrering har godkänts eller om mer information behövs.Från fråga-svar-delen på sajten för delstaten Kaliforniens statssekreterare

Därefter får du en valsedel hemskickad till dig och kan, om du vill, poströsta. Den andra varianten är att gå till en vallokal.

Att det finns problem med det amerikanska valsystemet är omskrivet men att det leder till omfattande valfusk stämmer inte.Källkritikbyrån har sökt Hanfi Bali.

Tekniska fel får spridning

I kommentarstråden till Hanif Balis inlägg dyker en fråga upp om någon som påstås ha röstat 29 gånger:

hur förklarar du att EN person kan gå runt i Detroit..I Michigan..I en helt avgörande swingstat..och rösta i olika vallokaler..29 ggr??

 Kommentar på Twitter/X 1 november.

Men enligt myndighetsföreträdare som nyhetsbyrån AFP talat med så visar inte bilden en person som röstar flera gånger utan det rör sig om ett formateringsfel i en Excel-fil som lett till att flera tidigare adresser för en väljare visats.

Valmaskinerna

En video som spridits i sociala medier, och även översatts till svenska, verkar visa en person som försöker trycka på Donald Trump utan att lyckas. I stället blir Kamala Harris vald av maskinen efter några försök.

Inlägg på Twitter/X 1 november.

Tony Brown, tjänsteman i Laurel county i Kentucky, meddelade i torsdags på Facebook att maskinen tagits ur bruk och undersökts. På Facebook lade Brown upp en video där han utan problem bläddrar mellan kandidaterna. Efter många försök lyckades man dock återskapa det som hände i videon. ”Det åstadkoms genom att trycka på områden mellan rutorna”, skriver han på Facebook.

LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2024-11-05 01:31:33

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 84c148ed15e5f4a6ce7844dd9b8154ef146d422f
   Title:

   Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA
   Description:

   Tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen.
   Content

   Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA dyker upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk.
   
   Foto: Skärmdump/Pixabay/Twitter/X
   
   Källkritikbyrån går igenom ett par exempel där tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen. Vi börjar i en diskussion om hur väljare kontrolleras när de röstar i USA.
   
   Id-kontroller
   
   ”Krav på identifikation för att rösta efter delstat och valresultat”, skrev debattören Hanif Bali i fredags på Twitter/X och lade upp en karta över USA, där det stod ”inget id krävs” på en del blåa stater.
   
   Inlägg på Twitter/X 1 november.
   
   Många reagerade på bilden, som hittills visats över 200 000 gånger. Några personer hävdade att det är ett tecken på fusk och påstod att förra valet var ”riggat”. En person skrev:
   
   ”Det känns ju som en grundläggande sak för att säkerställa demokratin, att man legitimerar sig och inte kan rösta hur många ggr som helst.”Kommentar på Twitter/X 1 november
   
   ”Man använder olika system i olika delstater, självklart finns det krav på identifikation/id-kontroller överallt”, kommenterade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson i tråden.I ett mejl till Källkritikbyrån förtydligar han:- Med id-kontroll avser jag inte bara ”photo-id” utan alla sätt som används för att vidimera och verifiera.Valsystemet i USA beskrivs av experter som krångligt för den enskilda väljaren.
   
   - Ett argument mot att skärpa kraven på id-handlingar är att det slår mot grupper som redan är svaga, säger Ylva Lindahl, redaktionschef på Utrikespolitiska institutet som bevakat USA.Tidigare har debatten handlat om hur man ska underlätta för människor att rösta, snarare än valfusk, säger Lindahl.
   
   Kommentar på Twitter/X 1 november.
   
   Stephen Zunes, politikprofessor vid University of San Francisco, påpekar att det inte finns något nationellt id-kort i USA och att de flesta amerikaner saknar pass.- Så körkort är ofta den enda formen av foto-id som människor har. Det finns miljontals amerikaner, särskilt fattiga, som inte kör bil.
   
   Det handlar om en balansgång, säger Merrick Tabor, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.- Det finns en avvägning mellan att säkra att absolut ingen som inte har rösträtt röstar och att underlätta för såpass många som har rösträtt att rösta. De undersökningar som finns har kommit fram till att problemet med att människor utan rösträtt röstar är mycket begränsat, medan problemet med att människor med rösträtt har svårt att rösta, på grund av eventuella krav på vissa typer av leg, är mycket större.
   
   Kommentar på Twitter/X 1 november.
   
   Frågan är djupt politiserad.- Eftersom det tycks finnas fler potentiella demokratiska väljare som påverkas av olika krav på leg än republikanska väljare är frågan mycket polariserande. Utöver de principella argumenten har partierna olika intressen.Merrick Tabor ställer sig tveksam till påståendet att ”det finns id-kontroller överallt”.- Samtidigt saknar de olika konspirationsteorierna om hur detta leder till omfattande valfusk empiriskt stöd.
   
   Rubrik på sajten Frihetsnytt 4 november.
   
   Påståenden om valfusk sprids på många håll.- De får det nästan att låta som att vem som helst kan kliva in i en vallokal och säga ”hej, jag vill rösta”. Och så funkar det ju inte, säger Ylva Lindahl på Utrikespolitiska institutet.Så hur funkar det?Till att börja med så har de femtio delstaterna alla egna regler. I de stater där foto-id inte krävs finns flera olika andra sätt att styrka att man är den man påstår. De vanligaste formerna är att väljaren ska göra en skriftlig försäkran, skriva sin namnteckning eller lämna in olika sorters uppgifter om sig själv.Hanif Bali ställer i sin Twitter-tråd själv frågan om hur det fungerar i Kalifornien, så vi tittar på den delstaten som ett exempel.
   
   Kommentar på Twitter/X 1 november.
   
   I Kalifornien ska den röstande i vallokalen uppge namn och adress och skriva sitt namn i ”the poll book” (en slags röstlängd). Röstmottagaren ska sedan kontrollera så att röstaren finns i listan över registrerade väljare.
   
   För att få rösta i USA behöver man registrera sig i förväg. Om vi fortsätter med exemplet Kalifornien så går det till så här i detalj:
   
   För att registrera dig för att rösta måste du fylla i en ansökan om röstregistrering i pappersform eller online på RegisterToVote.ca.gov.När du registrerar dig online kommer systemet att söka i bilmyndigheten DMV:s databas efter ditt kaliforniska körkorts- eller ID-kortsnummer, födelsedatum och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Om din information hittas och du godkänner valmyndigheternas användning av din DMV-signatur så kommer en elektronisk bild av din DMV-signatur att läggas till din ansökan.Om det inte finns någon signatur registrerad hos DMV kommer all din information att överföras till ditt lokala valkontor; du behöver bara klicka på ”skriv ut”, skriva under ansökan och skicka den med post. Din lokala valmyndighet kommer att kontakta dig när din ansökan om röstregistrering har godkänts eller om mer information behövs.Från fråga-svar-delen på sajten för delstaten Kaliforniens statssekreterare
   
   Därefter får du en valsedel hemskickad till dig och kan, om du vill, poströsta. Den andra varianten är att gå till en vallokal.
   
   Att det finns problem med det amerikanska valsystemet är omskrivet men att det leder till omfattande valfusk stämmer inte.Källkritikbyrån har sökt Hanfi Bali.
   
   Tekniska fel får spridning
   
   I kommentarstråden till Hanif Balis inlägg dyker en fråga upp om någon som påstås ha röstat 29 gånger:
   
   hur förklarar du att EN person kan gå runt i Detroit..I Michigan..I en helt avgörande swingstat..och rösta i olika vallokaler..29 ggr??
   
   Kommentar på Twitter/X 1 november.
   
   Men enligt myndighetsföreträdare som nyhetsbyrån AFP talat med så visar inte bilden en person som röstar flera gånger utan det rör sig om ett formateringsfel i en Excel-fil som lett till att flera tidigare adresser för en väljare visats.
   
   Valmaskinerna
   
   En video som spridits i sociala medier, och även översatts till svenska, verkar visa en person som försöker trycka på Donald Trump utan att lyckas. I stället blir Kamala Harris vald av maskinen efter några försök.
   
   Inlägg på Twitter/X 1 november.
   
   Tony Brown, tjänsteman i Laurel county i Kentucky, meddelade i torsdags på Facebook att maskinen tagits ur bruk och undersökts. På Facebook lade Brown upp en video där han utan problem bläddrar mellan kandidaterna. Efter många försök lyckades man dock återskapa det som hände i videon. ”Det åstadkoms genom att trycka på områden mellan rutorna”, skriver han på Facebook.
   
   LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2024-11-05 01:31:33

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 82fb790f0e2f68101d2fe9d776dee2e4af1a1aa0
   Title:

   Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA
   Description:

   Tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen.
   Content

   Detaljer runt det komplicerade valsystemet i USA dyker upp i sociala medier inför valet - i vissa fall som stöd för påståenden om pågående valfusk.
   
   Foto: Skärmdump/Pixabay/Twitter/X
   
   Källkritikbyrån går igenom ett par exempel där tekniska fel och ett krångligt valsystem göder ryktesspridningen. Vi börjar i en diskussion om hur väljare kontrolleras när de röstar i USA.
   
   Id-kontroller
   
   ”Krav på identifikation för att rösta efter delstat och valresultat”, skrev debattören Hanif Bali i fredags på Twitter/X och lade upp en karta över USA, där det stod ”inget id krävs” på en del blåa stater.
   
   Inlägg på Twitter/X 1 november.
   
   Många reagerade på bilden, som hittills visats över 200 000 gånger. Några personer hävdade att det är ett tecken på fusk och påstod att förra valet var ”riggat”. En person skrev:
   
   ”Det känns ju som en grundläggande sak för att säkerställa demokratin, att man legitimerar sig och inte kan rösta hur många ggr som helst.”Kommentar på Twitter/X 1 november
   
   ”Man använder olika system i olika delstater, självklart finns det krav på identifikation/id-kontroller överallt”, kommenterade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson i tråden.I ett mejl till Källkritikbyrån förtydligar han:- Med id-kontroll avser jag inte bara ”photo-id” utan alla sätt som används för att vidimera och verifiera.Valsystemet i USA beskrivs av experter som krångligt för den enskilda väljaren.
   
   - Ett argument mot att skärpa kraven på id-handlingar är att det slår mot grupper som redan är svaga, säger Ylva Lindahl, redaktionschef på Utrikespolitiska institutet som bevakat USA.Tidigare har debatten handlat om hur man ska underlätta för människor att rösta, snarare än valfusk, säger Lindahl.
   
   Kommentar på Twitter/X 1 november.
   
   Stephen Zunes, politikprofessor vid University of San Francisco, påpekar att det inte finns något nationellt id-kort i USA och att de flesta amerikaner saknar pass.- Så körkort är ofta den enda formen av foto-id som människor har. Det finns miljontals amerikaner, särskilt fattiga, som inte kör bil.
   
   Det handlar om en balansgång, säger Merrick Tabor, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.- Det finns en avvägning mellan att säkra att absolut ingen som inte har rösträtt röstar och att underlätta för såpass många som har rösträtt att rösta. De undersökningar som finns har kommit fram till att problemet med att människor utan rösträtt röstar är mycket begränsat, medan problemet med att människor med rösträtt har svårt att rösta, på grund av eventuella krav på vissa typer av leg, är mycket större.
   
   Kommentar på Twitter/X 1 november.
   
   Frågan är djupt politiserad.- Eftersom det tycks finnas fler potentiella demokratiska väljare som påverkas av olika krav på leg än republikanska väljare är frågan mycket polariserande. Utöver de principella argumenten har partierna olika intressen.Merrick Tabor ställer sig tveksam till påståendet att ”det finns id-kontroller överallt”.- Samtidigt saknar de olika konspirationsteorierna om hur detta leder till omfattande valfusk empiriskt stöd.
   
   Rubrik på sajten Frihetsnytt 4 november.
   
   Påståenden om valfusk sprids på många håll.- De får det nästan att låta som att vem som helst kan kliva in i en vallokal och säga ”hej, jag vill rösta”. Och så funkar det ju inte, säger Ylva Lindahl på Utrikespolitiska institutet.Så hur funkar det?Till att börja med så har de femtio delstaterna alla egna regler. I de stater där foto-id inte krävs finns flera olika andra sätt att styrka att man är den man påstår. De vanligaste formerna är att väljaren ska göra en skriftlig försäkran, skriva sin namnteckning eller lämna in olika sorters uppgifter om sig själv.Hanif Bali ställer i sin Twitter-tråd själv frågan om hur det fungerar i Kalifornien, så vi tittar på den delstaten som ett exempel.
   
   Kommentar på Twitter/X 1 november.
   
   I Kalifornien ska den röstande i vallokalen uppge namn och adress och skriva sitt namn i ”the poll book” (en slags röstlängd). Röstmottagaren ska sedan kontrollera så att röstaren finns i listan över registrerade väljare.
   
   För att få rösta i USA behöver man registrera sig i förväg. Om vi fortsätter med exemplet Kalifornien så går det till så här i detalj:
   
   För att registrera dig för att rösta måste du fylla i en ansökan om röstregistrering i pappersform eller online på RegisterToVote.ca.gov.När du registrerar dig online kommer systemet att söka i bilmyndigheten DMV:s databas efter ditt kaliforniska körkorts- eller ID-kortsnummer, födelsedatum och de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. Om din information hittas och du godkänner valmyndigheternas användning av din DMV-signatur så kommer en elektronisk bild av din DMV-signatur att läggas till din ansökan.Om det inte finns någon signatur registrerad hos DMV kommer all din information att överföras till ditt lokala valkontor; du behöver bara klicka på ”skriv ut”, skriva under ansökan och skicka den med post. Din lokala valmyndighet kommer att kontakta dig när din ansökan om röstregistrering har godkänts eller om mer information behövs.Från fråga-svar-delen på sajten för delstaten Kaliforniens statssekreterare
   
   Därefter får du en valsedel hemskickad till dig och kan, om du vill, poströsta. Den andra varianten är att gå till en vallokal.
   
   Att det finns problem med det amerikanska valsystemet är omskrivet men att det leder till omfattande valfusk stämmer inte.Källkritikbyrån har sökt Hanfi Bali.
   
   Tekniska fel får spridning
   
   I kommentarstråden till Hanif Balis inlägg dyker en fråga upp om någon som påstås ha röstat 29 gånger:
   
   hur förklarar du att EN person kan gå runt i Detroit..I Michigan..I en helt avgörande swingstat..och rösta i olika vallokaler..29 ggr??
   
   Kommentar på Twitter/X 1 november.
   
   Men enligt myndighetsföreträdare som nyhetsbyrån AFP talat med så visar inte bilden en person som röstar flera gånger utan det rör sig om ett formateringsfel i en Excel-fil som lett till att flera tidigare adresser för en väljare visats.
   
   Valmaskinerna
   
   En video som spridits i sociala medier, och även översatts till svenska, verkar visa en person som försöker trycka på Donald Trump utan att lyckas. I stället blir Kamala Harris vald av maskinen efter några försök.
   
   Inlägg på Twitter/X 1 november.
   
   Tony Brown, tjänsteman i Laurel county i Kentucky, meddelade i torsdags på Facebook att maskinen tagits ur bruk och undersökts. På Facebook lade Brown upp en video där han utan problem bläddrar mellan kandidaterna. Efter många försök lyckades man dock återskapa det som hände i videon. ”Det åstadkoms genom att trycka på områden mellan rutorna”, skriver han på Facebook.
   
   LÄS MER:? Valet i USA: Så navigerar du i informationskaoset
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Vilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gäller

DESCRIPTION:
Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.

CONTENT:
Kontanter ställs mot kortbetalning i ett missvisande inlägg som delats runt 10 000 gånger på Facebook - vi reder ut vad som gäller.

 Foto: Skärmdump/Facebook 

I fredags skrev en man så här i en grupp på Facebook:

När jag använt en 500 lapp 50 gånger har den exakt samma värde oavsett vem som håller den i handen.Betalar man 500 kr med kort så går 1.5% till banken och efter 50 transaktioner så blir det endast 234 kr kvar.95% av befolkningen förstår fortfarande inte varför bankerna vill ta bort kontanterna. 

 Inlägg på Facebook 25 oktober 

Inlägget har hunnit komma upp i över 15 000 interaktioner sedan dess. ”Dom stjäl pengar av oss varje dag”, skriver en person. ”Bankerna är värsta maffian”, skriver en annan.Men påståendena i inlägget är missvisande, enligt experter som Källkritikbyrån pratat med. Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.- Det han skriver är väldigt konstigt, det är inte så att någon femhundring försvinner, säger Pehr Wissén, adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och tidigare vice vd för Handelsbanken.Han får medhåll av Karin Insulander, ekonom på Sveriges riksbank.

- Frågeställaren verkar ha missförstått hur prissättningen ser ut mot en konsument. Kortanvändaren/konsumenten betalar inte några transaktionsavgifter mot handeln i Sverige då det finns ett förbud i betaltjänstlagen mot negativ särbehandling av specifika betalningsinstrument. Hon påpekar att man vanligtvis betalar en abonnemangskostnad mot kortutgivaren för att få rätten att inneha ett kort, exempelvis en årsavgift.- Det försvinner inga pengar för konsumenten så som antyds i inlägget.I korthet: Affären får inte ta ut avgift för kortbetalning av dig som kund, men de betalar för att ha möjligheten att betala med kort i sin butik.I detalj: För dig som vill veta mer så går vi igenom hur det fungerar med kortavgifter, själva exemplet samt samhällsdebatten om kort och kontanter.

Själva exemplet

I inlägget görs en uppställning där 500 kronor skulle minska varje gång ett kortköp sker och slutligen inte vara mer än 234 kronor kvar.

- Själva matematiken är rätt räknad. Den är gjord så att man drar bort de 1,5 procenten från varje ny mindre summa som uppstått efter att man dragit bort 1,5 procent. Men det är en fiktiv siffra som inte har någon motsvarighet i kundens plånbok, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på organisationen Svensk handel.

- Det är en avsiktlig eller oavsiktlig missförståelse av kortavgifter. När du betalar med kort så dras 1,5 procent som en transaktionsavgift från beloppet hos säljaren, inte från värdet på kortet eller köparens konto. Den betalande personen förlorar alltså inte delar av beloppet över tid.

Den som handlar för 500 kronor femtio gånger kommer upp i 25 000 kronor.- Man kan se det som att om du köper en tv för 25 000 kronor och betalar med kort, så tar banken i exemplet 375 kronor i avgift av butiken. Men du som kund betalar det pris som står på prislappen, varken mer eller mindre, säger Nilervall.Att hantera kontanter kostar också pengar för affärerna, vilket inte tas upp i exemplet.

Så fungerar kortsystemet

Det finns flera parter som butiken betalar till när en kund ska handla med kort:* kortinnehavarens bank* kortförtaget* den så kallade kortinlösaren, som ser till att pengar dras från kundens konto och sätts in på kontot hos butiken.Här kan du exempelvis fördjupa dig i processen på Mastercards sajt.- De avgifter som tas ut kopplat till kort bekostar, i stora drag, systemet att flytta pengarna mellan konton och säkerheten kopplat till överföringen och, i fallet med kreditkort, även risken kopplat till kreditgivning, säger Charlotte Nilsson på Swedbanks presstjänst.

Ett kort hos de vanligaste bankerna i Sverige kostar ett par hundra kronor om året för privatpersoner. Vad en korttransaktion kostar för butiken varierar beroende på verksamhetens storlek, enligt Swedbanks presstjänst.- För mindre företag handlar det ofta om en fast avgift och en mindre procentsats. Därför är det svårt att redovisa en exakt siffra. För små och medelstora företag har vi ett ”standarderbjudande” med en avgift på från 0,79 procent per transaktion.

Kort mot kontanter - så ser debatten ut

Kontanter har blivit en allt ovanligare betalmetod i Sverige. År 2020 hade andelen som betalar med kontanter fallit från runt 40 procent till under 10 procent på tio år, enligt Riksbanken.

- Kontanter är det dyrast betalningssättet som finns, eftersom de ska hanteras fysiskt. De ska köras i säkerhetsbilar och läggas i automater, och det kostar väldigt mycket. För samhället är kort mycket billigare, bättre och säkrare, säger ekonomiexperten Per Wissén.

Kommentar på Facebook.

För den som vill fördjupa sig i frågan har Riksbanken publicerat en studie med beräkningar av den samhälleliga kostnaden av olika betalsätt - den hittar du här.Kontanter tas ibland upp i diskussioner om skattefusk och den svarta ekonomin.- Undre världen gillar kontanter i höga valörer. Det är svarta sektorn som använder det som betalningsmedel eftersom det inte lämnar spår. Kryptovalutor är lite likadant. Kryptovalutor drar åt sig pengar som ingen annan vill röra vid, för drogpengar, människosmuggling och vapen, för att det inte lämnar spår, säger Wissén.

Varför vill man ha kontanter i ett samhälle?- Ja, det mesta tyder på att man inte vill det. Svenskarna överger det massivt. Kontanthantering är dyrt. I slutet av varje dag ska Ica-butikerna räkna ihop sina kontantkassor och lägga dem i kassaskåp och det skulle köras till banken i säkerhetsbilar, med en rånrisk.

Kommentar på Facebook.

Men, även om det är få som betalar med kontanter så är allt fler negativt inställda till att användningen av kontanter minskar, enligt Riksbankens statistik.Det står i Riksbankens uppdrag att förse samhället med kontanter och man har kommit fram till att det finns grupper i samhället som kan ha svårt att ta till sig elektroniska betalningar, berättar Pehr Wissén.

- Det kan vara gamla eller folk med språkproblem, och till dem måste man tillhandahålla kontanter i viss utsträckning. - Riksbankens hållning är att handlare som säljer livsnödvändiga varor måste som huvudregel vara skyldiga att ta emot kontanter, dels för att alla ska kunna betala, dels för att kunna hantera en fredstida krissituation eller höjd beredskap, säger Karin Insulander på Sveriges riksbank.

För ett par veckor sedan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen allmänheten att ha flera olika möjliga betalsätt tillgängliga. Kontanter kan bli viktigt i händelse av kriser eller krig, sade han. 

Från SVT:s inslag 

Men för mycket pengar i madrassen kan också vara ett problem. Ha lagom mycket pengar hemma, tipsade Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, i samband med det.- Ungefär det som du gör av med för dig och din familj i en vecka. Och ha de pengarna på ett säkert ställe för om någonting händer så får du väldigt begränsad ersättning från ditt försäkringsbolag, sade hon i ett inslag på SVT 25 oktober.

Opinionsbildare bakom inlägget

Mannen som gjort inlägget, enterprenören Anders Sydborg, förespråkar kontanter och gör bland annat reklam för t-shirts och mössor med texten ”cash is king” i Facebook-gruppen ”Kontanter, Makt & Vilseledande Media”. Den är en av hans tre större Facebook-grupper och har nära 160 000 medlemmar. Det är också i den som det aktuella inlägget är gjort.

Foto: Skärmdump/Collage/Facebook

Anders Sydborg har en brokig bakgrund och har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i medier för sin färgstarka historia och för sina konspirationsidéer om vaccin, 5G och strålning. För tolv år sedan deltog Sydborg i tv-programmet Svenska miljonärer. Sedan dess har han satts i personlig konkurs med skatteskulder på över 13 miljoner kronor och har i snitt haft en taxerad inkomst på kring 33 000 kronor om året de senaste tio åren. Sydborg beskriver själv det som att han lever utanför samhället.Förra året bjöds han in till Framgångspodden, en av Sveriges största poddar, och kom då med en lång rad vilseledande påståenden. Källkritikbyrån gjorde då två granskningar av dessa påståenden, en om strålning och en om cancer och CBD-oljor.

 Från Källkritikbyråns granskning 24 maj 2023. Foto: Skärmdump/Pixabay 

Anders Sydborg förespråkar olika produkter kopplade till de ämnena i sina Facebook-grupper och hävdar bland annat att dessa hjälpt mot cancer.Vi ställde i samband med de tidigare granskningarna frågor om Anders Sydborg tjänar pengar på sin verksamhet och om och i så fall hur mycket han tar betalt för CBD-oljor, rådgivning eller påstådda strålningsmätningar.Sydborg svarade i ett mejl 23 maj 2023 att hans påståenden var ”helt rätt och inte någon vilseledande information”. När vi ”ändrat vår inställning” så skulle vi få svar på övriga frågor.Källkritikbyrån har sökt Anders Sydborg på nytt med frågor om det aktuella inlägget om kortavgifter. LÄS MER:? Nej, det är inte brottsligt att vägra ta betalt i kontanter? Vilseledande påståenden om cancer och CBD-olja i Framgångspodden? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

TITLE:
Vilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gäller

DESCRIPTION:
Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.

CONTENT:
Kontanter ställs mot kortbetalning i ett missvisande inlägg som delats runt 10 000 gånger på Facebook - vi reder ut vad som gäller.

 Foto: Skärmdump/Facebook 

I fredags skrev en man så här i en grupp på Facebook:

När jag använt en 500 lapp 50 gånger har den exakt samma värde oavsett vem som håller den i handen.Betalar man 500 kr med kort så går 1.5% till banken och efter 50 transaktioner så blir det endast 234 kr kvar.95% av befolkningen förstår fortfarande inte varför bankerna vill ta bort kontanterna. 

 Inlägg på Facebook 25 oktober 

Inlägget har hunnit komma upp i över 15 000 interaktioner sedan dess. ”Dom stjäl pengar av oss varje dag”, skriver en person. ”Bankerna är värsta maffian”, skriver en annan.Men påståendena i inlägget är missvisande, enligt experter som Källkritikbyrån pratat med. Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.- Det han skriver är väldigt konstigt, det är inte så att någon femhundring försvinner, säger Pehr Wissén, adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och tidigare vice vd för Handelsbanken.Han får medhåll av Karin Insulander, ekonom på Sveriges riksbank.

- Frågeställaren verkar ha missförstått hur prissättningen ser ut mot en konsument. Kortanvändaren/konsumenten betalar inte några transaktionsavgifter mot handeln i Sverige då det finns ett förbud i betaltjänstlagen mot negativ särbehandling av specifika betalningsinstrument. Hon påpekar att man vanligtvis betalar en abonnemangskostnad mot kortutgivaren för att få rätten att inneha ett kort, exempelvis en årsavgift.- Det försvinner inga pengar för konsumenten så som antyds i inlägget.I korthet: Affären får inte ta ut avgift för kortbetalning av dig som kund, men de betalar för att ha möjligheten att betala med kort i sin butik.I detalj: För dig som vill veta mer så går vi igenom hur det fungerar med kortavgifter, själva exemplet samt samhällsdebatten om kort och kontanter.

Själva exemplet

I inlägget görs en uppställning där 500 kronor skulle minska varje gång ett kortköp sker och slutligen inte vara mer än 234 kronor kvar.

- Själva matematiken är rätt räknad. Den är gjord så att man drar bort de 1,5 procenten från varje ny mindre summa som uppstått efter att man dragit bort 1,5 procent. Men det är en fiktiv siffra som inte har någon motsvarighet i kundens plånbok, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på organisationen Svensk handel.

- Det är en avsiktlig eller oavsiktlig missförståelse av kortavgifter. När du betalar med kort så dras 1,5 procent som en transaktionsavgift från beloppet hos säljaren, inte från värdet på kortet eller köparens konto. Den betalande personen förlorar alltså inte delar av beloppet över tid.

Den som handlar för 500 kronor femtio gånger kommer upp i 25 000 kronor.- Man kan se det som att om du köper en tv för 25 000 kronor och betalar med kort, så tar banken i exemplet 375 kronor i avgift av butiken. Men du som kund betalar det pris som står på prislappen, varken mer eller mindre, säger Nilervall.Att hantera kontanter kostar också pengar för affärerna, vilket inte tas upp i exemplet.

Så fungerar kortsystemet

Det finns flera parter som butiken betalar till när en kund ska handla med kort:* kortinnehavarens bank* kortförtaget* den så kallade kortinlösaren, som ser till att pengar dras från kundens konto och sätts in på kontot hos butiken.Här kan du exempelvis fördjupa dig i processen på Mastercards sajt.- De avgifter som tas ut kopplat till kort bekostar, i stora drag, systemet att flytta pengarna mellan konton och säkerheten kopplat till överföringen och, i fallet med kreditkort, även risken kopplat till kreditgivning, säger Charlotte Nilsson på Swedbanks presstjänst.

Ett kort hos de vanligaste bankerna i Sverige kostar ett par hundra kronor om året för privatpersoner. Vad en korttransaktion kostar för butiken varierar beroende på verksamhetens storlek, enligt Swedbanks presstjänst.- För mindre företag handlar det ofta om en fast avgift och en mindre procentsats. Därför är det svårt att redovisa en exakt siffra. För små och medelstora företag har vi ett ”standarderbjudande” med en avgift på från 0,79 procent per transaktion.

Kort mot kontanter - så ser debatten ut

Kontanter har blivit en allt ovanligare betalmetod i Sverige. År 2020 hade andelen som betalar med kontanter fallit från runt 40 procent till under 10 procent på tio år, enligt Riksbanken.

- Kontanter är det dyrast betalningssättet som finns, eftersom de ska hanteras fysiskt. De ska köras i säkerhetsbilar och läggas i automater, och det kostar väldigt mycket. För samhället är kort mycket billigare, bättre och säkrare, säger ekonomiexperten Per Wissén.

Kommentar på Facebook.

För den som vill fördjupa sig i frågan har Riksbanken publicerat en studie med beräkningar av den samhälleliga kostnaden av olika betalsätt - den hittar du här.Kontanter tas ibland upp i diskussioner om skattefusk och den svarta ekonomin.- Undre världen gillar kontanter i höga valörer. Det är svarta sektorn som använder det som betalningsmedel eftersom det inte lämnar spår. Kryptovalutor är lite likadant. Kryptovalutor drar åt sig pengar som ingen annan vill röra vid, för drogpengar, människosmuggling och vapen, för att det inte lämnar spår, säger Wissén.

Varför vill man ha kontanter i ett samhälle?- Ja, det mesta tyder på att man inte vill det. Svenskarna överger det massivt. Kontanthantering är dyrt. I slutet av varje dag ska Ica-butikerna räkna ihop sina kontantkassor och lägga dem i kassaskåp och det skulle köras till banken i säkerhetsbilar, med en rånrisk.

Kommentar på Facebook.

Men, även om det är få som betalar med kontanter så är allt fler negativt inställda till att användningen av kontanter minskar, enligt Riksbankens statistik.Det står i Riksbankens uppdrag att förse samhället med kontanter och man har kommit fram till att det finns grupper i samhället som kan ha svårt att ta till sig elektroniska betalningar, berättar Pehr Wissén.

- Det kan vara gamla eller folk med språkproblem, och till dem måste man tillhandahålla kontanter i viss utsträckning. - Riksbankens hållning är att handlare som säljer livsnödvändiga varor måste som huvudregel vara skyldiga att ta emot kontanter, dels för att alla ska kunna betala, dels för att kunna hantera en fredstida krissituation eller höjd beredskap, säger Karin Insulander på Sveriges riksbank.

För ett par veckor sedan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen allmänheten att ha flera olika möjliga betalsätt tillgängliga. Kontanter kan bli viktigt i händelse av kriser eller krig, sade han. 

Från SVT:s inslag 

Men för mycket pengar i madrassen kan också vara ett problem. Ha lagom mycket pengar hemma, tipsade Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, i samband med det.- Ungefär det som du gör av med för dig och din familj i en vecka. Och ha de pengarna på ett säkert ställe för om någonting händer så får du väldigt begränsad ersättning från ditt försäkringsbolag, sade hon i ett inslag på SVT 25 oktober.

Opinionsbildare bakom inlägget

Mannen som gjort inlägget, enterprenören Anders Sydborg, förespråkar kontanter och gör bland annat reklam för t-shirts och mössor med texten ”cash is king” i Facebook-gruppen ”Kontanter, Makt & Vilseledande Media”. Den är en av hans tre större Facebook-grupper och har nära 160 000 medlemmar. Det är också i den som det aktuella inlägget är gjort.

Foto: Skärmdump/Collage/Facebook

Anders Sydborg har en brokig bakgrund och har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i medier för sin färgstarka historia och för sina konspirationsidéer om vaccin, 5G och strålning. För tolv år sedan deltog Sydborg i tv-programmet Svenska miljonärer. Sedan dess har han satts i personlig konkurs med skatteskulder på över 13 miljoner kronor och har i snitt haft en taxerad inkomst på kring 33 000 kronor om året de senaste tio åren. Sydborg beskriver själv det som att han lever utanför samhället.Förra året bjöds han in till Framgångspodden, en av Sveriges största poddar, och kom då med en lång rad vilseledande påståenden. Källkritikbyrån gjorde då två granskningar av dessa påståenden, en om strålning och en om cancer och CBD-oljor.

 Från Källkritikbyråns granskning 24 maj 2023. Foto: Skärmdump/Pixabay 

Anders Sydborg förespråkar olika produkter kopplade till de ämnena i sina Facebook-grupper och hävdar bland annat att dessa hjälpt mot cancer.Vi ställde i samband med de tidigare granskningarna frågor om Anders Sydborg tjänar pengar på sin verksamhet och om och i så fall hur mycket han tar betalt för CBD-oljor, rådgivning eller påstådda strålningsmätningar.Sydborg svarade i ett mejl 23 maj 2023 att hans påståenden var ”helt rätt och inte någon vilseledande information”. När vi ”ändrat vår inställning” så skulle vi få svar på övriga frågor.Källkritikbyrån har sökt Anders Sydborg på nytt med frågor om det aktuella inlägget om kortavgifter. LÄS MER:? Nej, det är inte brottsligt att vägra ta betalt i kontanter? Vilseledande påståenden om cancer och CBD-olja i Framgångspodden? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Versions

1. 2024-10-31 10:28:48

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 62419c9d1bb3e9bf4e845de54897029811acddb6
   Title:

   Vilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gäller
   Description:

   Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.
   Content

   Kontanter ställs mot kortbetalning i ett missvisande inlägg som delats runt 10 000 gånger på Facebook - vi reder ut vad som gäller.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   I fredags skrev en man så här i en grupp på Facebook:
   
   När jag använt en 500 lapp 50 gånger har den exakt samma värde oavsett vem som håller den i handen.Betalar man 500 kr med kort så går 1.5% till banken och efter 50 transaktioner så blir det endast 234 kr kvar.95% av befolkningen förstår fortfarande inte varför bankerna vill ta bort kontanterna.
   
   Inlägg på Facebook 25 oktober
   
   Inlägget har hunnit komma upp i över 15 000 interaktioner sedan dess. ”Dom stjäl pengar av oss varje dag”, skriver en person. ”Bankerna är värsta maffian”, skriver en annan.Men påståendena i inlägget är missvisande, enligt experter som Källkritikbyrån pratat med. Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.- Det han skriver är väldigt konstigt, det är inte så att någon femhundring försvinner, säger Pehr Wissén, adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och tidigare vice vd för Handelsbanken.Han får medhåll av Karin Insulander, ekonom på Sveriges riksbank.
   
   - Frågeställaren verkar ha missförstått hur prissättningen ser ut mot en konsument. Kortanvändaren/konsumenten betalar inte några transaktionsavgifter mot handeln i Sverige då det finns ett förbud i betaltjänstlagen mot negativ särbehandling av specifika betalningsinstrument. Hon påpekar att man vanligtvis betalar en abonnemangskostnad mot kortutgivaren för att få rätten att inneha ett kort, exempelvis en årsavgift.- Det försvinner inga pengar för konsumenten så som antyds i inlägget.I korthet: Affären får inte ta ut avgift för kortbetalning av dig som kund, men de betalar för att ha möjligheten att betala med kort i sin butik.I detalj: För dig som vill veta mer så går vi igenom hur det fungerar med kortavgifter, själva exemplet samt samhällsdebatten om kort och kontanter.
   
   Själva exemplet
   
   I inlägget görs en uppställning där 500 kronor skulle minska varje gång ett kortköp sker och slutligen inte vara mer än 234 kronor kvar.
   
   - Själva matematiken är rätt räknad. Den är gjord så att man drar bort de 1,5 procenten från varje ny mindre summa som uppstått efter att man dragit bort 1,5 procent. Men det är en fiktiv siffra som inte har någon motsvarighet i kundens plånbok, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på organisationen Svensk handel.
   
   - Det är en avsiktlig eller oavsiktlig missförståelse av kortavgifter. När du betalar med kort så dras 1,5 procent som en transaktionsavgift från beloppet hos säljaren, inte från värdet på kortet eller köparens konto. Den betalande personen förlorar alltså inte delar av beloppet över tid.
   
   Den som handlar för 500 kronor femtio gånger kommer upp i 25 000 kronor.- Man kan se det som att om du köper en tv för 25 000 kronor och betalar med kort, så tar banken i exemplet 375 kronor i avgift av butiken. Men du som kund betalar det pris som står på prislappen, varken mer eller mindre, säger Nilervall.Att hantera kontanter kostar också pengar för affärerna, vilket inte tas upp i exemplet.
   
   Så fungerar kortsystemet
   
   Det finns flera parter som butiken betalar till när en kund ska handla med kort:* kortinnehavarens bank* kortförtaget* den så kallade kortinlösaren, som ser till att pengar dras från kundens konto och sätts in på kontot hos butiken.Här kan du exempelvis fördjupa dig i processen på Mastercards sajt.- De avgifter som tas ut kopplat till kort bekostar, i stora drag, systemet att flytta pengarna mellan konton och säkerheten kopplat till överföringen och, i fallet med kreditkort, även risken kopplat till kreditgivning, säger Charlotte Nilsson på Swedbanks presstjänst.
   
   Ett kort hos de vanligaste bankerna i Sverige kostar ett par hundra kronor om året för privatpersoner. Vad en korttransaktion kostar för butiken varierar beroende på verksamhetens storlek, enligt Swedbanks presstjänst.- För mindre företag handlar det ofta om en fast avgift och en mindre procentsats. Därför är det svårt att redovisa en exakt siffra. För små och medelstora företag har vi ett ”standarderbjudande” med en avgift på från 0,79 procent per transaktion.
   
   Kort mot kontanter - så ser debatten ut
   
   Kontanter har blivit en allt ovanligare betalmetod i Sverige. År 2020 hade andelen som betalar med kontanter fallit från runt 40 procent till under 10 procent på tio år, enligt Riksbanken.
   
   - Kontanter är det dyrast betalningssättet som finns, eftersom de ska hanteras fysiskt. De ska köras i säkerhetsbilar och läggas i automater, och det kostar väldigt mycket. För samhället är kort mycket billigare, bättre och säkrare, säger ekonomiexperten Per Wissén.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   För den som vill fördjupa sig i frågan har Riksbanken publicerat en studie med beräkningar av den samhälleliga kostnaden av olika betalsätt - den hittar du här.Kontanter tas ibland upp i diskussioner om skattefusk och den svarta ekonomin.- Undre världen gillar kontanter i höga valörer. Det är svarta sektorn som använder det som betalningsmedel eftersom det inte lämnar spår. Kryptovalutor är lite likadant. Kryptovalutor drar åt sig pengar som ingen annan vill röra vid, för drogpengar, människosmuggling och vapen, för att det inte lämnar spår, säger Wissén.
   
   Varför vill man ha kontanter i ett samhälle?- Ja, det mesta tyder på att man inte vill det. Svenskarna överger det massivt. Kontanthantering är dyrt. I slutet av varje dag ska Ica-butikerna räkna ihop sina kontantkassor och lägga dem i kassaskåp och det skulle köras till banken i säkerhetsbilar, med en rånrisk.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Men, även om det är få som betalar med kontanter så är allt fler negativt inställda till att användningen av kontanter minskar, enligt Riksbankens statistik.Det står i Riksbankens uppdrag att förse samhället med kontanter och man har kommit fram till att det finns grupper i samhället som kan ha svårt att ta till sig elektroniska betalningar, berättar Pehr Wissén.
   
   - Det kan vara gamla eller folk med språkproblem, och till dem måste man tillhandahålla kontanter i viss utsträckning. - Riksbankens hållning är att handlare som säljer livsnödvändiga varor måste som huvudregel vara skyldiga att ta emot kontanter, dels för att alla ska kunna betala, dels för att kunna hantera en fredstida krissituation eller höjd beredskap, säger Karin Insulander på Sveriges riksbank.
   
   För ett par veckor sedan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen allmänheten att ha flera olika möjliga betalsätt tillgängliga. Kontanter kan bli viktigt i händelse av kriser eller krig, sade han.
   
   Från SVT:s inslag
   
   Men för mycket pengar i madrassen kan också vara ett problem. Ha lagom mycket pengar hemma, tipsade Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, i samband med det.- Ungefär det som du gör av med för dig och din familj i en vecka. Och ha de pengarna på ett säkert ställe för om någonting händer så får du väldigt begränsad ersättning från ditt försäkringsbolag, sade hon i ett inslag på SVT 25 oktober.
   
   Opinionsbildare bakom inlägget
   
   Mannen som gjort inlägget, enterprenören Anders Sydborg, förespråkar kontanter och gör bland annat reklam för t-shirts och mössor med texten ”cash is king” i Facebook-gruppen ”Kontanter, Makt & Vilseledande Media”. Den är en av hans tre större Facebook-grupper och har nära 160 000 medlemmar. Det är också i den som det aktuella inlägget är gjort.
   
   Foto: Skärmdump/Collage/Facebook
   
   Anders Sydborg har en brokig bakgrund och har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i medier för sin färgstarka historia och för sina konspirationsidéer om vaccin, 5G och strålning. För tolv år sedan deltog Sydborg i tv-programmet Svenska miljonärer. Sedan dess har han satts i personlig konkurs med skatteskulder på över 13 miljoner kronor och har i snitt haft en taxerad inkomst på kring 33 000 kronor om året de senaste tio åren. Sydborg beskriver själv det som att han lever utanför samhället.Förra året bjöds han in till Framgångspodden, en av Sveriges största poddar, och kom då med en lång rad vilseledande påståenden. Källkritikbyrån gjorde då två granskningar av dessa påståenden, en om strålning och en om cancer och CBD-oljor.
   
   Från Källkritikbyråns granskning 24 maj 2023. Foto: Skärmdump/Pixabay
   
   Anders Sydborg förespråkar olika produkter kopplade till de ämnena i sina Facebook-grupper och hävdar bland annat att dessa hjälpt mot cancer.Vi ställde i samband med de tidigare granskningarna frågor om Anders Sydborg tjänar pengar på sin verksamhet och om och i så fall hur mycket han tar betalt för CBD-oljor, rådgivning eller påstådda strålningsmätningar.Sydborg svarade i ett mejl 23 maj 2023 att hans påståenden var ”helt rätt och inte någon vilseledande information”. När vi ”ändrat vår inställning” så skulle vi få svar på övriga frågor.Källkritikbyrån har sökt Anders Sydborg på nytt med frågor om det aktuella inlägget om kortavgifter. LÄS MER:? Nej, det är inte brottsligt att vägra ta betalt i kontanter? Vilseledande påståenden om cancer och CBD-olja i Framgångspodden? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
2. 2024-10-31 10:28:48

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 15daa5c0f9ec64c50c27b4d391ae7ab6f97e6d93
   Title:

   Vilseledande inlägg om kort och 500-lappar - det här gäller
   Description:

   Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.
   Content

   Kontanter ställs mot kortbetalning i ett missvisande inlägg som delats runt 10 000 gånger på Facebook - vi reder ut vad som gäller.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   I fredags skrev en man så här i en grupp på Facebook:
   
   När jag använt en 500 lapp 50 gånger har den exakt samma värde oavsett vem som håller den i handen.Betalar man 500 kr med kort så går 1.5% till banken och efter 50 transaktioner så blir det endast 234 kr kvar.95% av befolkningen förstår fortfarande inte varför bankerna vill ta bort kontanterna.
   
   Inlägg på Facebook 25 oktober
   
   Inlägget har hunnit komma upp i över 15 000 interaktioner sedan dess. ”Dom stjäl pengar av oss varje dag”, skriver en person. ”Bankerna är värsta maffian”, skriver en annan.Men påståendena i inlägget är missvisande, enligt experter som Källkritikbyrån pratat med. Transaktionsavgifter tas ut av butiken, inte av dig som kund.- Det han skriver är väldigt konstigt, det är inte så att någon femhundring försvinner, säger Pehr Wissén, adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och tidigare vice vd för Handelsbanken.Han får medhåll av Karin Insulander, ekonom på Sveriges riksbank.
   
   - Frågeställaren verkar ha missförstått hur prissättningen ser ut mot en konsument. Kortanvändaren/konsumenten betalar inte några transaktionsavgifter mot handeln i Sverige då det finns ett förbud i betaltjänstlagen mot negativ särbehandling av specifika betalningsinstrument. Hon påpekar att man vanligtvis betalar en abonnemangskostnad mot kortutgivaren för att få rätten att inneha ett kort, exempelvis en årsavgift.- Det försvinner inga pengar för konsumenten så som antyds i inlägget.I korthet: Affären får inte ta ut avgift för kortbetalning av dig som kund, men de betalar för att ha möjligheten att betala med kort i sin butik.I detalj: För dig som vill veta mer så går vi igenom hur det fungerar med kortavgifter, själva exemplet samt samhällsdebatten om kort och kontanter.
   
   Själva exemplet
   
   I inlägget görs en uppställning där 500 kronor skulle minska varje gång ett kortköp sker och slutligen inte vara mer än 234 kronor kvar.
   
   - Själva matematiken är rätt räknad. Den är gjord så att man drar bort de 1,5 procenten från varje ny mindre summa som uppstått efter att man dragit bort 1,5 procent. Men det är en fiktiv siffra som inte har någon motsvarighet i kundens plånbok, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert på organisationen Svensk handel.
   
   - Det är en avsiktlig eller oavsiktlig missförståelse av kortavgifter. När du betalar med kort så dras 1,5 procent som en transaktionsavgift från beloppet hos säljaren, inte från värdet på kortet eller köparens konto. Den betalande personen förlorar alltså inte delar av beloppet över tid.
   
   Den som handlar för 500 kronor femtio gånger kommer upp i 25 000 kronor.- Man kan se det som att om du köper en tv för 25 000 kronor och betalar med kort, så tar banken i exemplet 375 kronor i avgift av butiken. Men du som kund betalar det pris som står på prislappen, varken mer eller mindre, säger Nilervall.Att hantera kontanter kostar också pengar för affärerna, vilket inte tas upp i exemplet.
   
   Så fungerar kortsystemet
   
   Det finns flera parter som butiken betalar till när en kund ska handla med kort:* kortinnehavarens bank* kortförtaget* den så kallade kortinlösaren, som ser till att pengar dras från kundens konto och sätts in på kontot hos butiken.Här kan du exempelvis fördjupa dig i processen på Mastercards sajt.- De avgifter som tas ut kopplat till kort bekostar, i stora drag, systemet att flytta pengarna mellan konton och säkerheten kopplat till överföringen och, i fallet med kreditkort, även risken kopplat till kreditgivning, säger Charlotte Nilsson på Swedbanks presstjänst.
   
   Ett kort hos de vanligaste bankerna i Sverige kostar ett par hundra kronor om året för privatpersoner. Vad en korttransaktion kostar för butiken varierar beroende på verksamhetens storlek, enligt Swedbanks presstjänst.- För mindre företag handlar det ofta om en fast avgift och en mindre procentsats. Därför är det svårt att redovisa en exakt siffra. För små och medelstora företag har vi ett ”standarderbjudande” med en avgift på från 0,79 procent per transaktion.
   
   Kort mot kontanter - så ser debatten ut
   
   Kontanter har blivit en allt ovanligare betalmetod i Sverige. År 2020 hade andelen som betalar med kontanter fallit från runt 40 procent till under 10 procent på tio år, enligt Riksbanken.
   
   - Kontanter är det dyrast betalningssättet som finns, eftersom de ska hanteras fysiskt. De ska köras i säkerhetsbilar och läggas i automater, och det kostar väldigt mycket. För samhället är kort mycket billigare, bättre och säkrare, säger ekonomiexperten Per Wissén.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   För den som vill fördjupa sig i frågan har Riksbanken publicerat en studie med beräkningar av den samhälleliga kostnaden av olika betalsätt - den hittar du här.Kontanter tas ibland upp i diskussioner om skattefusk och den svarta ekonomin.- Undre världen gillar kontanter i höga valörer. Det är svarta sektorn som använder det som betalningsmedel eftersom det inte lämnar spår. Kryptovalutor är lite likadant. Kryptovalutor drar åt sig pengar som ingen annan vill röra vid, för drogpengar, människosmuggling och vapen, för att det inte lämnar spår, säger Wissén.
   
   Varför vill man ha kontanter i ett samhälle?- Ja, det mesta tyder på att man inte vill det. Svenskarna överger det massivt. Kontanthantering är dyrt. I slutet av varje dag ska Ica-butikerna räkna ihop sina kontantkassor och lägga dem i kassaskåp och det skulle köras till banken i säkerhetsbilar, med en rånrisk.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Men, även om det är få som betalar med kontanter så är allt fler negativt inställda till att användningen av kontanter minskar, enligt Riksbankens statistik.Det står i Riksbankens uppdrag att förse samhället med kontanter och man har kommit fram till att det finns grupper i samhället som kan ha svårt att ta till sig elektroniska betalningar, berättar Pehr Wissén.
   
   - Det kan vara gamla eller folk med språkproblem, och till dem måste man tillhandahålla kontanter i viss utsträckning. - Riksbankens hållning är att handlare som säljer livsnödvändiga varor måste som huvudregel vara skyldiga att ta emot kontanter, dels för att alla ska kunna betala, dels för att kunna hantera en fredstida krissituation eller höjd beredskap, säger Karin Insulander på Sveriges riksbank.
   
   För ett par veckor sedan uppmanade riksbankschefen Erik Thedéen allmänheten att ha flera olika möjliga betalsätt tillgängliga. Kontanter kan bli viktigt i händelse av kriser eller krig, sade han.
   
   Från SVT:s inslag
   
   Men för mycket pengar i madrassen kan också vara ett problem. Ha lagom mycket pengar hemma, tipsade Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, i samband med det.- Ungefär det som du gör av med för dig och din familj i en vecka. Och ha de pengarna på ett säkert ställe för om någonting händer så får du väldigt begränsad ersättning från ditt försäkringsbolag, sade hon i ett inslag på SVT 25 oktober.
   
   Opinionsbildare bakom inlägget
   
   Mannen som gjort inlägget, enterprenören Anders Sydborg, förespråkar kontanter och gör bland annat reklam för t-shirts och mössor med texten ”cash is king” i Facebook-gruppen ”Kontanter, Makt & Vilseledande Media”. Den är en av hans tre större Facebook-grupper och har nära 160 000 medlemmar. Det är också i den som det aktuella inlägget är gjort.
   
   Foto: Skärmdump/Collage/Facebook
   
   Anders Sydborg har en brokig bakgrund och har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i medier för sin färgstarka historia och för sina konspirationsidéer om vaccin, 5G och strålning. För tolv år sedan deltog Sydborg i tv-programmet Svenska miljonärer. Sedan dess har han satts i personlig konkurs med skatteskulder på över 13 miljoner kronor och har i snitt haft en taxerad inkomst på kring 33 000 kronor om året de senaste tio åren. Sydborg beskriver själv det som att han lever utanför samhället.Förra året bjöds han in till Framgångspodden, en av Sveriges största poddar, och kom då med en lång rad vilseledande påståenden. Källkritikbyrån gjorde då två granskningar av dessa påståenden, en om strålning och en om cancer och CBD-oljor.
   
   Från Källkritikbyråns granskning 24 maj 2023. Foto: Skärmdump/Pixabay
   
   Anders Sydborg förespråkar olika produkter kopplade till de ämnena i sina Facebook-grupper och hävdar bland annat att dessa hjälpt mot cancer.Vi ställde i samband med de tidigare granskningarna frågor om Anders Sydborg tjänar pengar på sin verksamhet och om och i så fall hur mycket han tar betalt för CBD-oljor, rådgivning eller påstådda strålningsmätningar.Sydborg svarade i ett mejl 23 maj 2023 att hans påståenden var ”helt rätt och inte någon vilseledande information”. När vi ”ändrat vår inställning” så skulle vi få svar på övriga frågor.Källkritikbyrån har sökt Anders Sydborg på nytt med frågor om det aktuella inlägget om kortavgifter. LÄS MER:? Nej, det är inte brottsligt att vägra ta betalt i kontanter? Vilseledande påståenden om cancer och CBD-olja i Framgångspodden? Ogrundade påståenden om strålning i Framgångspodden
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Changes

TITLE:
Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen

DESCRIPTION:
Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.

CONTENT:
Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.

Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro

Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.

 @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss???? 

Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan. 

Från Viralgranskaren 2018-

Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.

Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.

- Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet

Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!

TITLE:
Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen

DESCRIPTION:
Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.

CONTENT:
Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.

Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro

Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.

 @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss???? 

Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan. 

Från Viralgranskaren 2018-

Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.

Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.

- Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet

Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!

Versions

1. 2024-10-28 11:31:28

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 9fc4366dae6e25a75375584d2b0e330c2da55752
   Title:

   Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen
   Description:

   Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.
   Content

   Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.
   
   Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro
   
   Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.
   
   @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss????
   
   Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan.
   
   Från Viralgranskaren 2018-
   
   Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.
   
   Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.
   
   - Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!
2. 2024-10-28 11:31:28

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 21d8dc141de8d40ef26d7225f4b9157ff7aff994
   Title:

   Gammal bluff om Khaleds kaviar sprids igen
   Description:

   Har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011 - sprids nu till Tiktok-generationen.
   Content

   Ett minst 13 år gammalt skämt har hittat in i Tiktok-tiden; att Kalles kaviar ska börja sälja en produkt som heter Khaleds kaviar.
   
   Foto: Skärmdump/Tiktok/Instagram/Metro
   
   Bilder på kaviartuber med texten ”Khaleds kaviar” och olika varianter av mörkhyade pojkar har cirkulerat på nätet sedan åtminstone 2011, ofta i satiriska blogginlägg. Nu har en Tiktok-kreatör skapat riktiga tuber och gjort inlägg med miljontals visningar, bland annat uppmärksammat av SVT och Expressen.- Det är fler som går på det än vad jag räknat med, säger upphovsmannen Mikael Johansson till Expressen.
   
   @mikaeljohanssonn Sjukt eller jättebra? #khaledskaviar #kalleskaviar ? freaking out the neighborhood – el.audiossss????
   
   Frågan om Kalles kaviar skulle börja sälja Khaleds kaviar togs upp av Viralgranskaren på tidningen Metro för sex år sedan.
   
   Från Viralgranskaren 2018-
   
   Kommentarerna till den påhittade nyheten låter likartade då som nu. ”Varför får inget vara svenskt längre”, skriver en person i kommentarsfältet till en av videorna och kommentaren har fått över 9 000 gillatummar. Andra frågar om det är ett skämt.
   
   Så här sade Cecilia Franck, presschef på Orkla Foods Sverige, till Viralgranskaren 2018.
   
   - Vi har inga planer på att byta ut vare sig namnet på Kalles kaviar eller pojken på förpackningen. Kalle finns på riktigt, han heter Carl och är barnbarns barn till grundaren av Abba. Kalles kaviar är ett starkt svenskt varumärke med lång tradition som funnits sedan 1954. Kalles kommer alltid vara Kalles, men vi utesluter inte att vi i framtiden kommer använda förpackningen för att sprida de värderingar vi står för om allas lika värde och ett jämlikt samhälle utan rasism, sexism och homofobi.Metros granskning 2018 fick kritik för att vara lågt hängande frukt för faktagranskare. Viralgranskarens artiklar finns inte kvar på nätet - men kan hittas genom att gräva i sidan ”https://metro.se/viralgranskaren” med hjälp av tjänsten Wayback machine - här lär du dig att använda den:? Guide: Så hittar du borttagna saker på nätet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska granska? Hör av dig!

Changes

TITLE:
Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

DESCRIPTION:
Utnyttjas i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.

CONTENT:
Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook/Odd Molly

Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.

Från Odd Mollys sajt.

Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:

Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB ("Odd Molly") den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt. 

 Från Facebook-annons 23 oktober.

Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen - de skriver så här på engelska:

Bankruptcy Liquidation Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF

 Från bedragarnas sajt 

Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.- Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.- Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!

Undersök annonser

Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som ”Going Out of Business Sales” och ”ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin ”Modell”, snarare än affärsverksamhet.Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.

Sökning på orden ”på grund av konkurs” i Facebooks ad library.

Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:? Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook

Varningstecken

När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?

För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:

I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.Så här står det på bluffsidan:

Från den falska Odd Molly-sajten.

Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.

Whois-sökning

Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?Googla på whois och välj en tjänst.När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.Slutligen, ett par allmänna tips: 

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek

DESCRIPTION:
Utnyttjas i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.

CONTENT:
Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook/Odd Molly

Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.

Från Odd Mollys sajt.

Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:

Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB ("Odd Molly") den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt. 

 Från Facebook-annons 23 oktober.

Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen - de skriver så här på engelska:

Bankruptcy Liquidation Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF

 Från bedragarnas sajt 

Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.- Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.- Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!

Undersök annonser

Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som ”Going Out of Business Sales” och ”ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin ”Modell”, snarare än affärsverksamhet.Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.

Sökning på orden ”på grund av konkurs” i Facebooks ad library.

Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:? Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook

Varningstecken

När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?

För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:

I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.Så här står det på bluffsidan:

Från den falska Odd Molly-sajten.

Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.

Whois-sökning

Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?Googla på whois och välj en tjänst.När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.Slutligen, ett par allmänna tips: 

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-10-24 07:13:26

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 830511d088bde04d82eebfd5e17fca3ab497cd0a
   Title:

   Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   Description:

   Utnyttjas i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.
   Content

   Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Odd Molly
   
   Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.
   
   Från Odd Mollys sajt.
   
   Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:
   
   Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB ("Odd Molly") den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt.
   
   Från Facebook-annons 23 oktober.
   
   Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen - de skriver så här på engelska:
   
   Bankruptcy Liquidation Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF
   
   Från bedragarnas sajt
   
   Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.- Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.- Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!
   
   Undersök annonser
   
   Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som ”Going Out of Business Sales” och ”ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin ”Modell”, snarare än affärsverksamhet.Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.
   
   Sökning på orden ”på grund av konkurs” i Facebooks ad library.
   
   Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:? Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook
   
   Varningstecken
   
   När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?
   
   För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:
   
   I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.Så här står det på bluffsidan:
   
   Från den falska Odd Molly-sajten.
   
   Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.
   
   Whois-sökning
   
   Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?Googla på whois och välj en tjänst.När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.Slutligen, ett par allmänna tips:
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-10-24 07:13:26

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 98d9380cc6a8d91d301d88e57078072f31c9b4a5
   Title:

   Guide: Så granskar du med Facebooks annonsbibliotek
   Description:

   Utnyttjas i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.
   Content

   Det konkursade klädföretaget Odd Molly utnyttjas just nu i bluffannonser - så här undviker du att gå på bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Odd Molly
   
   Klädföretaget Odd Molly gick i konkurs 25 september och har därför tillfälligt pausat e-handeln. Detta meddelas på hemsidan.
   
   Från Odd Mollys sajt.
   
   Samtidigt har en kopia av Odd Mollys sida börjat dyka upp i Facebook-annonser. Där står det:
   
   Vi beklagar att meddela att Odd Molly Sverige AB ("Odd Molly") den 25 september 2024 försattes i konkurs. För närvarande, på grund av konkurs, säljs alla produkter med 90 % rabatt. Köpen är begränsade, vänligen handla rimligt.
   
   Från Facebook-annons 23 oktober.
   
   Länken leder till en sida med mycket snarlik adress som Odd Mollys sida. Där står det att de har rea-erbjudanden för att få in pengar till följd av konkursen - de skriver så här på engelska:
   
   Bankruptcy Liquidation Need to repatriate funds due to company bankruptcy UP TO 90% OFF
   
   Från bedragarnas sajt
   
   Men det är inte Odd Molly som ligger bakom sajten.- Det här har ingen som helst koppling till konkursboet, säger Tommy Hallsten på Advokatfirman Schjødt, som är konkursförvaltare för Odd Molly.Kunder har uppmärksammat advokatfirman på de falska annonserna.- Det är tråkigt att det händer, och vi tittar över vad vi kan göra. Men de där sidorna är oftast baserade i utlandet. Stänger man en så dyker nästa upp.Så hur gör man för att avgöra om det rör sig om en bluffsida? Vi går igenom en rad steg du kan ta!
   
   Undersök annonser
   
   Om man undersöker annonsen i Facebooks annonsbibliotek så ser man att den kommer från sidor som i sig är helt nystartade och inte har med Odd Molly att göra. De har namn som ”Going Out of Business Sales” och ”ODD Konkursförsäljning”. De har inga följare och har kategorin ”Modell”, snarare än affärsverksamhet.Flera har också fått annonserna nedplockade eftersom de brutit mot Metas regler.
   
   Sökning på orden ”på grund av konkurs” i Facebooks ad library.
   
   Här lär du dig att söka i Facebooks annonsbibliotek:? Guide: Så kollar du upp en bluffannons på Facebook
   
   Varningstecken
   
   När du ser ett erbjudande som verkar anmärkningsvärt bra så stanna upp och undersök avsändarens Facebook-sida och sajt.Sök på varumärket i Facebooks sökfunktion. Har du kommit till rätt sida? Odd Mollys Facebook-sida har över 116 000 följare, medan bedragarnas sidor har nästan inga.Titta igenom fliken sidtransparens på Facebook-sidan. Var styrs sidan ifrån? När startades den?
   
   För sajten; titta på adressen i webbläsarfönstret - ser den konstig ut?Sök på företaget i en sökmotor, till exempel Google. Då kommer den verkliga sidan upp överst om det är ett etablerat varumärke.Undersök sidan du misstänker är falsk - ser den seriös ut? Är det rätt språk? Finns det kontaktuppgifter?Så här står det på den verkliga Odd Molly-sajten:
   
   I fallet med Odd Molly-kopian så finns en del av dessa varningstecken. På den verkliga sajten finns en kundklubb och en kundtjänst, och på bedragarnas sajt är mejlen en ganska suspekt gmail-adress.Så här står det på bluffsidan:
   
   Från den falska Odd Molly-sajten.
   
   Bedragare kan så klart kopiera uppgifter också, i det här fallet postadressen till konkursförvaltarna. Det kan hända att de kallt räknat med att få personer i dag skulle skicka ett brev i stället för att mejla.
   
   Whois-sökning
   
   Om du har en domän som exempelvis Oddmolly-se.com eller Oddmolly.com så kan du göra en sökning på själva domänen. Vad går att få reda på om den?Googla på whois och välj en tjänst.När vi gör det och skriver in sajterna där så ser vi att den bedrägliga sajten Oddmolly-se.com registrerades 16 oktober, alltså för en vecka sedan, medan den verkliga sajten Oddmolly.com registrerades 2002, då företaget Odd Molly grundades.Gäller det i stället en sajt med slutledet .se så kan du söka på Internetstiftelsens domänsöktjänst.Slutligen, ett par allmänna tips:
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig självTill stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo

DESCRIPTION:
Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.

CONTENT:
Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.

Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay

I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:

”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september

Video på Tiktok 11 augusti.

Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.

Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.

Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?

- Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.

Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:

Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt

Kommentar på Facebook till videon 10 september.

Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".

2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning 

2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker 

På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.

Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.

Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen. 

- Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Återkommande påstående

Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:

Foto: Skärmdump/AFP

Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.

Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”

Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.

Video på Youtube 11 augusti.

I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.

Vindkraft stÃ¥r för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändÃ¥ sprids pÃ¥stÃ¥enden om motsatsen. Experter uppskattar förhÃ¥llandet till 600âEUR"700 kilo per Ã¥r frÃ¥n svenska vindkraftverk medan vägtrafiken stÃ¥r för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— KällkritikbyrÃ¥n (@kallkritikbyran) April 8, 2024

Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:

I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024

Kräver tillstånd

När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.

Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.

- De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.

- Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland. 

Reel på Instagram 11 augusti.

Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.

- Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först. 

Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.

- Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.

Bisfenol A

Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?

- Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.

Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.

2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.

Hur vet man det?

- Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.

- Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.

PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.

Kommentar till videon 10 september.

Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak. 

Stefan Sauks svar

När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.

Video på Facebook 6 januari 20214.

”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.

Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:

Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt

SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.

Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.

Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.

Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:

- Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

TITLE:
Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo

DESCRIPTION:
Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.

CONTENT:
Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.

Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay

I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:

”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september

Video på Tiktok 11 augusti.

Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.

Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.

Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?

- Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.

Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:

Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt

Kommentar på Facebook till videon 10 september.

Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".

2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning 

2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker 

På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.

Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.

Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen. 

- Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Återkommande påstående

Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:

Foto: Skärmdump/AFP

Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.

Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”

Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.

Video på Youtube 11 augusti.

I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.

Vindkraft stÃ¥r för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändÃ¥ sprids pÃ¥stÃ¥enden om motsatsen. Experter uppskattar förhÃ¥llandet till 600âEUR"700 kilo per Ã¥r frÃ¥n svenska vindkraftverk medan vägtrafiken stÃ¥r för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— KällkritikbyrÃ¥n (@kallkritikbyran) April 8, 2024

Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:

I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024

Kräver tillstånd

När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.

Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.

- De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.

- Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland. 

Reel på Instagram 11 augusti.

Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.

- Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först. 

Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.

- Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.

Bisfenol A

Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?

- Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.

Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.

2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.

Hur vet man det?

- Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.

- Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.

PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.

Kommentar till videon 10 september.

Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak. 

Stefan Sauks svar

När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.

Video på Facebook 6 januari 20214.

”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.

Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:

Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt

SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.

Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.

Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.

Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:

- Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Versions

1. 2024-10-21 13:27:55

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 92fc7fca4ed380f21559d5a1a86db6884f275052
   Title:

   Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo
   Description:

   Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.
   Content

   Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay
   
   I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:
   
   ”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september
   
   Video på Tiktok 11 augusti.
   
   Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.
   
   Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.
   
   Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?
   
   - Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.
   
   Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:
   
   Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt
   
   Kommentar på Facebook till videon 10 september.
   
   Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".
   
   2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning
   
   2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker
   
   På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.
   
   Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.
   
   Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen.
   
   - Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
   
   Återkommande påstående
   
   Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:
   
   Foto: Skärmdump/AFP
   
   Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.
   
   Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”
   
   Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.
   
   Video på Youtube 11 augusti.
   
   I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.
   
   Vindkraft stÃ¥r för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändÃ¥ sprids pÃ¥stÃ¥enden om motsatsen. Experter uppskattar förhÃ¥llandet till 600âEUR"700 kilo per Ã¥r frÃ¥n svenska vindkraftverk medan vägtrafiken stÃ¥r för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— KällkritikbyrÃ¥n (@kallkritikbyran) April 8, 2024
   
   Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:
   
   I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024
   
   Kräver tillstånd
   
   När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.
   
   Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.
   
   - De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.
   
   - Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland.
   
   Reel på Instagram 11 augusti.
   
   Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.
   
   - Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först.
   
   Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.
   
   - Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.
   
   Bisfenol A
   
   Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?
   
   - Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.
   
   Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.
   
   2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.
   
   Hur vet man det?
   
   - Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.
   
   - Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.
   
   PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.
   
   Kommentar till videon 10 september.
   
   Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak.
   
   Stefan Sauks svar
   
   När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.
   
   Video på Facebook 6 januari 20214.
   
   ”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.
   
   Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:
   
   Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt
   
   SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.
   
   Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.
   
   Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.
   
   Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:
   
   - Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
2. 2024-10-21 13:27:55

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 5d4ebdefddf5f9597aa6de6d58ab15450cebc8b6
   Title:

   Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo
   Description:

   Påståenden om stora mängder med farlig mikroplast motsägs av experter och myndigheter.
   Content

   Skådespelaren Stefan Sauk hävdar i en video att planerade vindkraftparker vid Gotland kommer att släppa ifrån sig stora mängder med farlig mikroplast. Men det motsägs av experter och myndigheter.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok/Pixabay
   
   I filmen tar Stefan Sauk upp nyheten att svenska biologer vill att människor ska sluta kissa i havet eftersom det kan leda till övergödning.Sedan fortsätter han:
   
   ”Samtidigt projekterar vi för stora industriparker med vindkraft ute i havet bland annat runt hela Gotland för övrigt som efter fem år kommer släppa ifrån sig tonvis med mikroplast, där bland annat bisfenol A ingår, som är klassat som ett farligt ämne.”Ur video på Facebook 10 september
   
   Video på Tiktok 11 augusti.
   
   Videon har publicerats på Facebook, Instagram och Tiktok, senast för ett par veckor sedan. Över 168 000 personer följer av Stefan Sauks Facebook-sida och filmen har i skrivande stund spelats över 87 000 gånger. På Tiktok har den visats över 154 000 gånger och fått över 7 000 gillamarkeringar.
   
   Vi ställde frågor till experter om påståendena stämmer - först hittar du en sammanfattning och nedan en längre genomgång av svaren vi fick.I korthet: Nej, baserat på det vi hittills vet är vindkraftverk ingen stor bov när det gäller utsläppen av mikroplaster. De största källorna - däckslitage och textilier - ligger på helt andra nivåer. Bisfenol A från vindkraftverk anses inte utgöra något kemikaliehot.I detalj: För dig som vill gå på djupet går vi här igenom svaren från experterna.
   
   Är vindkraftverk en stor källa till mikroplaster i naturen?
   
   - Det finns ingen vetenskap bakom de här påståendena, säger Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet och forskningscentret Norce i norska Bergen.- Den mikroplast vi har i våra hav kommer från tre huvudsakliga källor: bildäck, fiskeredskap och båtbottenfärger. Och, kanske inte så mycket i europeiska hav, men på andra ställen där man bara släpper ut plastskräp rakt ut i havet så kommer det från nedbrytning av det skräpet.
   
   Frågan om vindkraftens del i den allmänna plastnedskräpningen besvaras så här av Naturvårdsverket:
   
   Det fåtal mätningar och vetenskapliga studier som finns, visar inte att vindkraftverk skulle vara en viktig källa till utsläpp av mikroplast. Oavsett om de beräkningar som används kommer från branschen eller från andra aktörer, är slutsatsen att vindkraft i jämförelse med andra källor sannolikt bidrar med försumbara mängder mikroplast.Frågor och svar om vindkraft på Naturvårdsverkets sajt
   
   Kommentar på Facebook till videon 10 september.
   
   Naturvårdsverket fick 2015 ett uppdrag från regeringen att "identifiera viktigare källor i Sverige till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet, verka för att reducera uppkomst och utsläpp av mikroplaster från dessa källor samt, vid behov, föreslå författningsändringar för att minska utsläppen".
   
   2017 släpptes verkets rapport och i den finns inte vindkraft med. De största källorna till utsläpp av mikroplaster i Sverige bedömdes vara följande:? slitage av däck från vägar? industriell produktion och hantering av primärplast ? konstgräsplaner ? textiltvätt ? båtbottenfärg ? nedskräpning
   
   2019 rapporterade man sitt andra uppdrag om mikroplaster och då tillkom de här källorna:? spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser? ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi ? användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker
   
   På Naturvårdsverkets sida om mikroplast skriver man att det fortfarande finns stora kunskapsluckor om hur människor och miljö påverkas av mikroplast.
   
   Videon ”Det stora vansinnet... #stefansauk #östersjön #vindkraft” på Facebook 10 september.
   
   Mikroplaster uppstår när plastpolymerer åldras och bryts ner i mindre och mindre bitar. Det här sker över lång tid och kan orsaka skada i naturen.
   
   - Det finns exempelvis i rågummi, i däck, och i textil. Textil är en jättestor källa till mikroplaster. Hälften av all textil i Sverige och världen är plast, exempelvis polyester, nylon och elastan. Och varje gång man tvättar det i tvättmaskinen så har du tiotusentals mikroplastfragment som går ut i avloppsvattnet, säger Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
   
   Återkommande påstående
   
   Slitaget på vindkraftverkens rotorblad har varit en återkommande punkt för de som är kritiska till vindkraften och olika påståenden har faktagranskats i omgångar - här exempelvis ett om uttjänta turbinblad som granskades av AFP Faktakoll i somras:
   
   Foto: Skärmdump/AFP
   
   Vindkraftindustrin har flera gånger påpekat att de påstådda siffrorna på avskavt material som cirkulerat i sociala medier är orimligt stora - det skulle vara ett alldeles för stort problem om rotorbladen förlorade så mycket massa som det påstås.
   
   Företaget Ox2 utvecklar och säljer vind- och solparker och är just nu i färd med projektet Aurora, en havsbaserad vindpark två mil från Gotlands kust. De skriver i ett mejl till Källkritikbyrån att man helst ser att turbinernas blad slits så lite som möjligt: ”Det ligger i vårt/ägarens intresse att bladen är hela, rena och inte uppvisar slitage om produktionen ska kunna optimeras och livslängden uppfyllas.”
   
   Vi på Källkritikbyrån gick igenom de här frågorna i våras, då med fokus på hur mycket mikroplast som kommer från svenska vindkraftverk. Uppskattningen var 600-700 kilo om året medan den största utsläppskällan - slitage från vägar och fordonsdäck - låg på över åtta miljoner kilo. I dag finns det runt 5 500 vindkraftverk i Sverige, enligt Energimyndigheten. På de fem åren som Sauk tar upp i videon skulle alltså de största utsläppskällorna i Sverige - slitage från vägar och fordonsdäck - stå för uppskattningsvis 40 miljoner kilo mikroplast.
   
   Video på Youtube 11 augusti.
   
   I en annan video från augusti framgår det var Stefan Sauk fått sina uppgifter ifrån. Han hävdar att varje vindkraftverk släpper ifrån sig 60 kilo mikroplaster över fem års tid och hänvisar till en studie från Strathclydeuniversitetet i Skottland. Men forskarna bakom den studien har själva sagt att resultaten inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom de inte speglar naturliga förhållanden.
   
   Vindkraft stÃ¥r för en mycket liten del jämfört med andra källor till mikroplaster âEUR" ändÃ¥ sprids pÃ¥stÃ¥enden om motsatsen. Experter uppskattar förhÃ¥llandet till 600âEUR"700 kilo per Ã¥r frÃ¥n svenska vindkraftverk medan vägtrafiken stÃ¥r för över 8 miljoner kilo. https://t.co/PaggTHjEN6— KällkritikbyrÃ¥n (@kallkritikbyran) April 8, 2024
   
   Detta togs upp i vår granskning från april - så här skrev vi då:
   
   I en artikel i norska Teknisk Ukeblad, som därefter översatts och bearbetats av Ny Teknik (bakom betalvägg) 2021, har man granskat de vanligaste påståendena som sprids om vindkraft, däribland åsikten att de sprider stora mängder mikroplast. Forskarna bakom den skotska studien svarade Teknisk Ukeblad att resultatet av deras studie inte går att använda som ett underlag för hur mycket mikroplast som sprids av vindkraftverken, eftersom den inte speglade naturliga förhållanden.Studien byggde på ett "worst-case scenario" där man antog att turbinen roterade med full hastighet året runt och att beläggningen, alltså det skyddande färgskiktet på rotorbladet, redan hade slipats av. Det skulle innebära att plastlaminatet under färgen var direkt utsatt för väder och vind kontinuerligt, vilket inte är normala driftförhållanden för ett vindkraftverk.Studien grundades också på ett materialprov som togs från den yttersta delen av bladet, den som roterar med högst hastighet. De delar av bladet som är närmare navet roterar i lägre hastigheter. Därför kan man inte använda deras beräkningar för att uppskatta plastförlusten för hela rotorbladet.Från artikeln ”Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast” 8 april 2024
   
   Kräver tillstånd
   
   När man vill bygga en vindkraftpark så måste man skaffa sig tillstånd och det ingår en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att se hur verksamheten kommer att påverka miljön.Här kan du läsa mer om hur det går till på Energimyndighetens sida och så här beskrivs processen på regeringens sida.
   
   Vi frågar Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen Gotland, om vad man tittar på.
   
   - De viktigaste och mest betydande miljökonsekvenserna tas fram i samråd med expertmyndigheterna i Sverige och intresseorganisationer redan från starten. Sedan är det dem man fokuserar på. Vid bygge av vindkraftparker till havs så handlar det om skydd av arter utifrån buller och livsmiljöer, men även risk för utsläpp av kemikalier som man använder aktivt, till exempel oljor, säger han.Enligt honom är mikroplaster från vindkraftverk inte något som är aktuellt att titta på just nu.
   
   - Jämfört med alla andra avfallsflöden i samhället så är det inte en stor del, nej. Man får hålla koll på de här sakerna, men det är inte något som är aktuellt att revidera i tillståndsprocesser i dagsläget, säger Stefan Persson på länsstyrelsen Gotland.
   
   Reel på Instagram 11 augusti.
   
   Persson påpekar att ämnen i olika produkter även regleras av en produktlagstiftning, framför allt kemikalielagstiftningen. Mikroplaster är också bara ett av många miljöproblem. När det gäller vattenkvalitet tar Stefan Persson upp övergödning och miljögifter som kvicksilver.
   
   - Det finns andra frågor än mikroplaster som är mycket viktigare att få bukt med. Vi har sådana utmaningar i våra vatten. Man ska inte negligera ny kunskap eller nya risker, men vi måste prioritera de största riskerna först.
   
   Vad framtidens vindkraftverk kommer att innehålla är heller inte säkert.
   
   - Av de tillstånden som vi håller på med nu så kommer en del kanske inte byggas förrän om fem-sex år. Det finns forskning som håller på med kolfiber och allt möjligt. Man vill inte begränsa en teknikutveckling i ett tillstånd.
   
   Bisfenol A
   
   Hur är det med bisfenol A då? Bisfenol A är ett hormonstörande ämne och en av världens vanligaste plastkemikalier. Det bryts dock ner snabbt i människan och i naturen.Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa tycker att vi får i oss för mycket bisfenol A, och har föreslagit en kraftig skärpning av vad man kan få i sig utan risk för hälsan. Ett förbud väntas komma under 2024, skriver Livsmedelsverket på sin sida.Finns det i rotorblad till vindkraftverk?
   
   - Det finns i princip i alla plaster, till exempel i plastpåsar, som vi har en massa tusen ton fler av än vi har turbinblad, säger Thomas Dahlgren på Göteborgs universitet.”Bisfenol A är en vanlig kemikalie i hushållsprodukter och livsmedelsförpackningar och textilier eller färger. Bisfenol A används även i viss epoxi som finns i vindkraftverkens blad. Det kan finnas små mängder oreagerad Bisfenol A kvar som kan läcka ut, men den bryts i så fall snabbt ner i naturen och utgör inte till en källa till exponering”, skriver företaget Ox2, som planerar att bygga vindkraftpark utanför Gotland.
   
   Kommentar till Stefan Sauks video på Instagram.
   
   2022 togs frågan om bisfenol A och vindkraft upp i Toxikologiska rådet, en expertorganisation som organiseras av Kemikalieinspektionen. I rådet sitter ett flertal forskare och myndighetsföreträdare.- Där diskuteras uppkommande kemikaliehot. Och eftersom det hade varit en debatt i sociala medier så ville man kommentera saken, säger Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.Svaret från Toxikologiska rådet finns med i årsrapporten 2022 och det var att nej, inget tyder på att spridning av bisfenol A till följd av erosion av rotorblad i epoxiplast på vindkraftverk är ett kemikaliehot.
   
   Hur vet man det?
   
   - Det är en rimlighetsbedömning, baserat på den erfarenhet man har och när man tittat på forskning om andra källor. Om vi börjar i frågan om mikroplaster, så bedömer Toxikologiska rådet att det här hamnar på promille-nivå i jämförelse med till exempel vägtrafiken, säger Gravenfors.Och tittar man på bisfenol A från till exempel härdad epoxi i ett rotorblad, så är det också en storleksfråga, enligt honom.
   
   - Bisfenol A är en råvara, ett startmaterial, men ganska tidigt i kedjan. Epoxi gör man av härdare och bas. Basen är inte bisfenol A i sig, utan en vidareförädling som kallas för ”badge”, bisfenol A-diglycidyleter. Det kan förekomma ohärdad bisfenol A i den här ”badgen” men mängderna är sannolikt på PPM-nivå.
   
   PPM står för ”parts per million”, alltså miljondelar. Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen säger att bisfenol A inte heller återbildas från epoxi.- Det funkar inte kemiskt så. Skulle man hitta bisfenol A från epoxi så är det i så fall oreagerad bisfenol A från ”badgen”. Och den mängden är jättelåg.
   
   Kommentar till videon 10 september.
   
   Epoxi används bland annat när man renoverar vattenrör med en metod som kallas för ”relining” (man ger ett metallrör en hård tunn innerbeläggning).- Där har vi kunnat uppmäta spår av bisfenol A, men i jättelåga halter. Det kan vara skadligt, eftersom det är vatten man dricker, och vi ser mycket allvarligare på det. Det ligger mycket närmare konsumenten. Kommer det ut i en ocean eller en sjö så är det en helt annan sak.
   
   Stefan Sauks svar
   
   När Källkritikbyrån ställer frågor till Stefan Sauk om hur det kommer sig att han att säger som han gör i videon så hänvisar han bland annat till ett flertal av sina tidigare videor där han tar upp olika potentiella problem med vindkraft. Det framgår också att hans beräkningar på utsläpp i grunden kommer från ovan nämnda studie från Strathclydeuniversitetet.
   
   Video på Facebook 6 januari 20214.
   
   ”Min skepsis handlar inte bara om erosion av mikroplast, det är bristen av en övergripande konsekvensanalys som stör mig”, skriver Sauk till Källkritikbyrån och hänvisar även till uppgifter från SMHI där forskare säger att havsbaserad vindkraft har en storskalig inverkan på havet.
   
   Artikeln på SMHI:s sida har blivit uppdaterad och innehåller den här formuleringen, som man kan misstänka har kommit till följd av människors reaktioner:
   
   Begreppet storskalig handlar om att påverkan beräknas vara över ett stort område, både ytmässigt och sett till olika havsdjup - inte att påverkan på havet är stor.Från SMHI:s sajt
   
   SMHI bekräftar för Källkritikbyrån att artikeln uppdaterats för att förtydliga begreppet "storskalig". Enligt Lars Arneborg, forskningsledare inom oceanografi på SMHI, är det forskarna ser i studien storskaliga förändringar eftersom det påverkar hela Östersjön, men han säger att det inte är särskilt stora förändringar när man jämför med till exempel effekterna av klimatförändringen.
   
   Stefan Sauk tar även upp en artikel i tidningen Svenska Epoch times om tre svenska forskare som tagit prover i närheten av en vindkraftpark i jakt på mikroplaster. De säger sig med stor sannolikhet ha hittat fragment från rotorbladen.
   
   Artikel på Svenska Epoch times sajt 14 mars.
   
   Forskarna hade sökt pengar från Naturvårdsverket för att göra en studie och samla in fler prover, men fick avslag. Till Källkritikbyrån säger Patrik Lindenfors på Naturvårdsverket så här:
   
   - Vi fick in en ansökan, men den bedömdes inte hålla tillräcklig kvalitet för att få finansiering. De tre forskarna har fått en skriftlig sammanfattning av de tillkortakommanden vi ansåg att ansökan hade, både vad gällde vetenskaplig kvalitet och relevans för Naturvårdsverkets verksamhet. Forskarna har fortsatt med projektet och säger att de fått medel av en stiftelse. Enligt forskarna kan de inte uppge vilken med hänvisning till att stiftelsen önskar anonymitet fram till projektets slut om två år.Sammantaget: I vindkraftskritiska kretsar på sociala medier sprids många påståenden och det är ofta svårt att veta var uppgifterna kommer ifrån. Ibland hävdas att mikroplast och ämnen som PFAS och bisfenol A har vindkraft som källa trots att det finns mängder med andra källor som det skulle kunna röra sig om och även vid tillfällen då det uttryckligen bedöms att vindkraften inte är en källa, som exempelvis i vår granskning från 2023 ”Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor”.Vad gäller det här fallet och Stefan Sauks påståenden om mängder av mikroplast och bisfenol A så stöds de i nuläget inte av myndigheter och experters bedömningar. Man gör återkommande nya genomgångar av olika miljöhot, men nu bedöms mikroplast från vindkraftverk inte vara ett problem i jämförelse med andra avsevärt större källor och bisfenol A från vindkraftverk anses av flera skäl inte utgöra något kemikaliehot.LÄS MER:? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk? Skev bild över Sveriges vindkraft sprids på nytt ? Nej, vindkraftverk ger inte ifrån sig stora mängder mikroplast
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Changes

TITLE:
Nej, människan kan inte skapa orkaner

DESCRIPTION:
Forskarna motsätter sig påståenden om hemliga vädervapen.

CONTENT:
Forskarna motsätter sig påståenden i sociala medier om hemliga vädervapen.

Foto: Skärmdump/NOAA/Facebook

Påståenden om vädermanipulation har följt i spåren av orkanerna Milton och Helene i USA. Men människor har i dagsläget inte verktygen - och framför allt inte energin - att stoppa eller skapa orkaner.

I Sverige sprids främst delningar av engelskspråkiga filmer eller inlägg, men ibland dyker påståenden upp i form av de svenska sociala medier-användarnas egna publiceringar. 

Inlägg i Facebook-grupp 10 oktober.

Det räcker med att använda sina egna ögon och sin egen hjärna för att veta att ”någon/dom” ägnar sig åt allt mer INTENSIV VÄDERMANIPULATION nu i många länder, skriver en person i en Facebook-grupp.

Vädret används som ett vapen för masskontroll, skriver en annan.

Inlägg på Facebook 11 oktober.

Andra invänder mot påståendena. ”Med lite kunskaper om vilka energimängder det rör sig om inser man att skapa och styra orkaner är lika sannolikt som att bygga en evighetsmaskin”, skriver en i kommentarsfältet.Andra hänvisar till den snabbstudie som gjordes efter orkanen Helene, som nådde Floridas kust 26 september. Forskarna beräknade att Helene förvärrats av den globala uppvärmningen.

Inga kända metoder för att skapa orkaner

Vi ställde frågan direkt till Erland Källén, professor emeritus i dynamisk meteorologi: kan människan skapa orkaner och våldsamma stormar?- Nej, är det korta svaret. Det finns inga kända metoder med hjälp av vilka man kan på ett förutsägbart sätt skapa sådana här tropiska cykloner. 

Hur kommer det sig att det inte går?

- Det är storskaliga störningar i atmosfären som genererar den här typen av väderfenomen och när de sätter igång så är det någon liten störning någonstans som sätter igång en kedja av händelser och som sedan blir en fullblodad tropisk cyklon. Men att på ett förutsägbart sätt manipulera väderläget så att det verkligen skapas en tropisk cyklon, det går inte. Det känner man inte till hur det skulle göras.

Att vädermanipulation förekommer generellt verkar en del dra in som ett bevis här. Men hur långt har människan kommit med vädermanipulation?

- Det här går tillbaka till 40-50-talet när man började att manipulera moln med hjälp av att man flög upp och sådde ut små silverjodidkristaller. Då upptäckte man att molnens droppbildning ändrades. Så på det viset har man lyckats att modifiera moln och även när det blir nederbörd från molnen.

Kommentar på Facebook.

Erland Källén beskriver att man hade stora förhoppningar på den här vädermanipulationen, men att dessa kom att grusas i ett ganska tidigt skede.- Det visade sig vara väldigt svårt att förutse vad effekten skulle bli. Man påverkade enskilda moln, men så helt plötsligt så poppade det upp ett annat i närheten, och det gick inte att undvika kraftiga regnskurar, vilket man först hade föreställt sig. Så de amerikanska forskarna lade ner den där verksamheten redan på 60-talet.Även i öststaterna experimenterades det, bland annat med uppskjutna raketer.- Men det var mer tro än vetande kring det.I Kina har man fortsatt att försöka påverka vädret, bland annat vid invigningen av OS i Peking 2008. Här kan du läsa mer om försök att påverka vädret på SMHI.

Det verkar som att den vädermanipulation som varit mest handlat om regn och inte blåst?- Om det blir kraftiga regnskurar så blåser det ju ofta kring de skurarna, men det är ju skillnad på en kraftig vindstöt i samband med en regnskur och en tropisk orkan. En regnskur varar i en timme och de här orkanerna har livstider på flera dygn, upp till en vecka.

Erland Källén påpekar att väder i grunden är ganska svårt att förutsäga.- Den seriösa forskningen har kommit väldigt långt med att göra väderprognoser flera dygn framåt, upp till en vecka fram i tiden, och det är den stora utvecklingen som skett. Och även när det gäller tropiska cykloner, de är mer förutsägbara nu än vad det var för 20-30 år sedan. Där har vi gjort stora framsteg.

Inlägg på Facebook 10 oktober.

Han får medhåll av Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.

- Vi har metoder som tillåter oss att manipulera vädret till en viss grad, men ingen metod kommer ens nära att kunna skapa en kraftig orkan. Jag är därför ytterst skeptiskt till att någon form av vädermanipulation ligger bakom de senaste orkanerna som har slagit mot Nordamerika. Sådana ogrundade påståenden verkar dyka upp ganska regelbundet i sociala medier när det finns extremväderhändelser, säger Gabriele Messori till Källkritikbyrån.Detsamma säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi.- Jag kan med stor säkerhet och viss emfas avfärda alla påståenden om att tropiska orkaner skulle kunna vara ”man-made”, orsakade av någon mänsklig åtgärd eller uppfinning. Helt och hållet ”fake news”!Den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration) tar upp den enorma mängden energi som skulle krävas för att hejda eller påverka orkaner:

Kanske kommer vi till en tid då män och kvinnor kan resa i nära ljusets hastighet till stjärnorna, och då kommer vi att ha nog med energi för att med råkraft hejda orkanernas dynamik.Från NOAA:s fråga-svar-sida

LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Nej, norrskenet var inte experiment från HAARP? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Nej, människan kan inte skapa orkaner

DESCRIPTION:
Forskarna motsätter sig påståenden om hemliga vädervapen.

CONTENT:
Forskarna motsätter sig påståenden i sociala medier om hemliga vädervapen.

Foto: Skärmdump/NOAA/Facebook

Påståenden om vädermanipulation har följt i spåren av orkanerna Milton och Helene i USA. Men människor har i dagsläget inte verktygen - och framför allt inte energin - att stoppa eller skapa orkaner.

I Sverige sprids främst delningar av engelskspråkiga filmer eller inlägg, men ibland dyker påståenden upp i form av de svenska sociala medier-användarnas egna publiceringar. 

Inlägg i Facebook-grupp 10 oktober.

Det räcker med att använda sina egna ögon och sin egen hjärna för att veta att ”någon/dom” ägnar sig åt allt mer INTENSIV VÄDERMANIPULATION nu i många länder, skriver en person i en Facebook-grupp.

Vädret används som ett vapen för masskontroll, skriver en annan.

Inlägg på Facebook 11 oktober.

Andra invänder mot påståendena. ”Med lite kunskaper om vilka energimängder det rör sig om inser man att skapa och styra orkaner är lika sannolikt som att bygga en evighetsmaskin”, skriver en i kommentarsfältet.Andra hänvisar till den snabbstudie som gjordes efter orkanen Helene, som nådde Floridas kust 26 september. Forskarna beräknade att Helene förvärrats av den globala uppvärmningen.

Inga kända metoder för att skapa orkaner

Vi ställde frågan direkt till Erland Källén, professor emeritus i dynamisk meteorologi: kan människan skapa orkaner och våldsamma stormar?- Nej, är det korta svaret. Det finns inga kända metoder med hjälp av vilka man kan på ett förutsägbart sätt skapa sådana här tropiska cykloner. 

Hur kommer det sig att det inte går?

- Det är storskaliga störningar i atmosfären som genererar den här typen av väderfenomen och när de sätter igång så är det någon liten störning någonstans som sätter igång en kedja av händelser och som sedan blir en fullblodad tropisk cyklon. Men att på ett förutsägbart sätt manipulera väderläget så att det verkligen skapas en tropisk cyklon, det går inte. Det känner man inte till hur det skulle göras.

Att vädermanipulation förekommer generellt verkar en del dra in som ett bevis här. Men hur långt har människan kommit med vädermanipulation?

- Det här går tillbaka till 40-50-talet när man började att manipulera moln med hjälp av att man flög upp och sådde ut små silverjodidkristaller. Då upptäckte man att molnens droppbildning ändrades. Så på det viset har man lyckats att modifiera moln och även när det blir nederbörd från molnen.

Kommentar på Facebook.

Erland Källén beskriver att man hade stora förhoppningar på den här vädermanipulationen, men att dessa kom att grusas i ett ganska tidigt skede.- Det visade sig vara väldigt svårt att förutse vad effekten skulle bli. Man påverkade enskilda moln, men så helt plötsligt så poppade det upp ett annat i närheten, och det gick inte att undvika kraftiga regnskurar, vilket man först hade föreställt sig. Så de amerikanska forskarna lade ner den där verksamheten redan på 60-talet.Även i öststaterna experimenterades det, bland annat med uppskjutna raketer.- Men det var mer tro än vetande kring det.I Kina har man fortsatt att försöka påverka vädret, bland annat vid invigningen av OS i Peking 2008. Här kan du läsa mer om försök att påverka vädret på SMHI.

Det verkar som att den vädermanipulation som varit mest handlat om regn och inte blåst?- Om det blir kraftiga regnskurar så blåser det ju ofta kring de skurarna, men det är ju skillnad på en kraftig vindstöt i samband med en regnskur och en tropisk orkan. En regnskur varar i en timme och de här orkanerna har livstider på flera dygn, upp till en vecka.

Erland Källén påpekar att väder i grunden är ganska svårt att förutsäga.- Den seriösa forskningen har kommit väldigt långt med att göra väderprognoser flera dygn framåt, upp till en vecka fram i tiden, och det är den stora utvecklingen som skett. Och även när det gäller tropiska cykloner, de är mer förutsägbara nu än vad det var för 20-30 år sedan. Där har vi gjort stora framsteg.

Inlägg på Facebook 10 oktober.

Han får medhåll av Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.

- Vi har metoder som tillåter oss att manipulera vädret till en viss grad, men ingen metod kommer ens nära att kunna skapa en kraftig orkan. Jag är därför ytterst skeptiskt till att någon form av vädermanipulation ligger bakom de senaste orkanerna som har slagit mot Nordamerika. Sådana ogrundade påståenden verkar dyka upp ganska regelbundet i sociala medier när det finns extremväderhändelser, säger Gabriele Messori till Källkritikbyrån.Detsamma säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi.- Jag kan med stor säkerhet och viss emfas avfärda alla påståenden om att tropiska orkaner skulle kunna vara ”man-made”, orsakade av någon mänsklig åtgärd eller uppfinning. Helt och hållet ”fake news”!Den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration) tar upp den enorma mängden energi som skulle krävas för att hejda eller påverka orkaner:

Kanske kommer vi till en tid då män och kvinnor kan resa i nära ljusets hastighet till stjärnorna, och då kommer vi att ha nog med energi för att med råkraft hejda orkanernas dynamik.Från NOAA:s fråga-svar-sida

LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Nej, norrskenet var inte experiment från HAARP? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-10-11 16:32:13

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: c111252333a16890508191fc61723c588f6554d3
   Title:

   Nej, människan kan inte skapa orkaner
   Description:

   Forskarna motsätter sig påståenden om hemliga vädervapen.
   Content

   Forskarna motsätter sig påståenden i sociala medier om hemliga vädervapen.
   
   Foto: Skärmdump/NOAA/Facebook
   
   Påståenden om vädermanipulation har följt i spåren av orkanerna Milton och Helene i USA. Men människor har i dagsläget inte verktygen - och framför allt inte energin - att stoppa eller skapa orkaner.
   
   I Sverige sprids främst delningar av engelskspråkiga filmer eller inlägg, men ibland dyker påståenden upp i form av de svenska sociala medier-användarnas egna publiceringar.
   
   Inlägg i Facebook-grupp 10 oktober.
   
   Det räcker med att använda sina egna ögon och sin egen hjärna för att veta att ”någon/dom” ägnar sig åt allt mer INTENSIV VÄDERMANIPULATION nu i många länder, skriver en person i en Facebook-grupp.
   
   Vädret används som ett vapen för masskontroll, skriver en annan.
   
   Inlägg på Facebook 11 oktober.
   
   Andra invänder mot påståendena. ”Med lite kunskaper om vilka energimängder det rör sig om inser man att skapa och styra orkaner är lika sannolikt som att bygga en evighetsmaskin”, skriver en i kommentarsfältet.Andra hänvisar till den snabbstudie som gjordes efter orkanen Helene, som nådde Floridas kust 26 september. Forskarna beräknade att Helene förvärrats av den globala uppvärmningen.
   
   Inga kända metoder för att skapa orkaner
   
   Vi ställde frågan direkt till Erland Källén, professor emeritus i dynamisk meteorologi: kan människan skapa orkaner och våldsamma stormar?- Nej, är det korta svaret. Det finns inga kända metoder med hjälp av vilka man kan på ett förutsägbart sätt skapa sådana här tropiska cykloner.
   
   Hur kommer det sig att det inte går?
   
   - Det är storskaliga störningar i atmosfären som genererar den här typen av väderfenomen och när de sätter igång så är det någon liten störning någonstans som sätter igång en kedja av händelser och som sedan blir en fullblodad tropisk cyklon. Men att på ett förutsägbart sätt manipulera väderläget så att det verkligen skapas en tropisk cyklon, det går inte. Det känner man inte till hur det skulle göras.
   
   Att vädermanipulation förekommer generellt verkar en del dra in som ett bevis här. Men hur långt har människan kommit med vädermanipulation?
   
   - Det här går tillbaka till 40-50-talet när man började att manipulera moln med hjälp av att man flög upp och sådde ut små silverjodidkristaller. Då upptäckte man att molnens droppbildning ändrades. Så på det viset har man lyckats att modifiera moln och även när det blir nederbörd från molnen.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Erland Källén beskriver att man hade stora förhoppningar på den här vädermanipulationen, men att dessa kom att grusas i ett ganska tidigt skede.- Det visade sig vara väldigt svårt att förutse vad effekten skulle bli. Man påverkade enskilda moln, men så helt plötsligt så poppade det upp ett annat i närheten, och det gick inte att undvika kraftiga regnskurar, vilket man först hade föreställt sig. Så de amerikanska forskarna lade ner den där verksamheten redan på 60-talet.Även i öststaterna experimenterades det, bland annat med uppskjutna raketer.- Men det var mer tro än vetande kring det.I Kina har man fortsatt att försöka påverka vädret, bland annat vid invigningen av OS i Peking 2008. Här kan du läsa mer om försök att påverka vädret på SMHI.
   
   Det verkar som att den vädermanipulation som varit mest handlat om regn och inte blåst?- Om det blir kraftiga regnskurar så blåser det ju ofta kring de skurarna, men det är ju skillnad på en kraftig vindstöt i samband med en regnskur och en tropisk orkan. En regnskur varar i en timme och de här orkanerna har livstider på flera dygn, upp till en vecka.
   
   Erland Källén påpekar att väder i grunden är ganska svårt att förutsäga.- Den seriösa forskningen har kommit väldigt långt med att göra väderprognoser flera dygn framåt, upp till en vecka fram i tiden, och det är den stora utvecklingen som skett. Och även när det gäller tropiska cykloner, de är mer förutsägbara nu än vad det var för 20-30 år sedan. Där har vi gjort stora framsteg.
   
   Inlägg på Facebook 10 oktober.
   
   Han får medhåll av Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.
   
   - Vi har metoder som tillåter oss att manipulera vädret till en viss grad, men ingen metod kommer ens nära att kunna skapa en kraftig orkan. Jag är därför ytterst skeptiskt till att någon form av vädermanipulation ligger bakom de senaste orkanerna som har slagit mot Nordamerika. Sådana ogrundade påståenden verkar dyka upp ganska regelbundet i sociala medier när det finns extremväderhändelser, säger Gabriele Messori till Källkritikbyrån.Detsamma säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi.- Jag kan med stor säkerhet och viss emfas avfärda alla påståenden om att tropiska orkaner skulle kunna vara ”man-made”, orsakade av någon mänsklig åtgärd eller uppfinning. Helt och hållet ”fake news”!Den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration) tar upp den enorma mängden energi som skulle krävas för att hejda eller påverka orkaner:
   
   Kanske kommer vi till en tid då män och kvinnor kan resa i nära ljusets hastighet till stjärnorna, och då kommer vi att ha nog med energi för att med råkraft hejda orkanernas dynamik.Från NOAA:s fråga-svar-sida
   
   LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Nej, norrskenet var inte experiment från HAARP? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-10-11 16:32:13

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 7f4dfefeb9449760c04bed5239ebd0ac88730145
   Title:

   Nej, människan kan inte skapa orkaner
   Description:

   Forskarna motsätter sig påståenden om hemliga vädervapen.
   Content

   Forskarna motsätter sig påståenden i sociala medier om hemliga vädervapen.
   
   Foto: Skärmdump/NOAA/Facebook
   
   Påståenden om vädermanipulation har följt i spåren av orkanerna Milton och Helene i USA. Men människor har i dagsläget inte verktygen - och framför allt inte energin - att stoppa eller skapa orkaner.
   
   I Sverige sprids främst delningar av engelskspråkiga filmer eller inlägg, men ibland dyker påståenden upp i form av de svenska sociala medier-användarnas egna publiceringar.
   
   Inlägg i Facebook-grupp 10 oktober.
   
   Det räcker med att använda sina egna ögon och sin egen hjärna för att veta att ”någon/dom” ägnar sig åt allt mer INTENSIV VÄDERMANIPULATION nu i många länder, skriver en person i en Facebook-grupp.
   
   Vädret används som ett vapen för masskontroll, skriver en annan.
   
   Inlägg på Facebook 11 oktober.
   
   Andra invänder mot påståendena. ”Med lite kunskaper om vilka energimängder det rör sig om inser man att skapa och styra orkaner är lika sannolikt som att bygga en evighetsmaskin”, skriver en i kommentarsfältet.Andra hänvisar till den snabbstudie som gjordes efter orkanen Helene, som nådde Floridas kust 26 september. Forskarna beräknade att Helene förvärrats av den globala uppvärmningen.
   
   Inga kända metoder för att skapa orkaner
   
   Vi ställde frågan direkt till Erland Källén, professor emeritus i dynamisk meteorologi: kan människan skapa orkaner och våldsamma stormar?- Nej, är det korta svaret. Det finns inga kända metoder med hjälp av vilka man kan på ett förutsägbart sätt skapa sådana här tropiska cykloner.
   
   Hur kommer det sig att det inte går?
   
   - Det är storskaliga störningar i atmosfären som genererar den här typen av väderfenomen och när de sätter igång så är det någon liten störning någonstans som sätter igång en kedja av händelser och som sedan blir en fullblodad tropisk cyklon. Men att på ett förutsägbart sätt manipulera väderläget så att det verkligen skapas en tropisk cyklon, det går inte. Det känner man inte till hur det skulle göras.
   
   Att vädermanipulation förekommer generellt verkar en del dra in som ett bevis här. Men hur långt har människan kommit med vädermanipulation?
   
   - Det här går tillbaka till 40-50-talet när man började att manipulera moln med hjälp av att man flög upp och sådde ut små silverjodidkristaller. Då upptäckte man att molnens droppbildning ändrades. Så på det viset har man lyckats att modifiera moln och även när det blir nederbörd från molnen.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Erland Källén beskriver att man hade stora förhoppningar på den här vädermanipulationen, men att dessa kom att grusas i ett ganska tidigt skede.- Det visade sig vara väldigt svårt att förutse vad effekten skulle bli. Man påverkade enskilda moln, men så helt plötsligt så poppade det upp ett annat i närheten, och det gick inte att undvika kraftiga regnskurar, vilket man först hade föreställt sig. Så de amerikanska forskarna lade ner den där verksamheten redan på 60-talet.Även i öststaterna experimenterades det, bland annat med uppskjutna raketer.- Men det var mer tro än vetande kring det.I Kina har man fortsatt att försöka påverka vädret, bland annat vid invigningen av OS i Peking 2008. Här kan du läsa mer om försök att påverka vädret på SMHI.
   
   Det verkar som att den vädermanipulation som varit mest handlat om regn och inte blåst?- Om det blir kraftiga regnskurar så blåser det ju ofta kring de skurarna, men det är ju skillnad på en kraftig vindstöt i samband med en regnskur och en tropisk orkan. En regnskur varar i en timme och de här orkanerna har livstider på flera dygn, upp till en vecka.
   
   Erland Källén påpekar att väder i grunden är ganska svårt att förutsäga.- Den seriösa forskningen har kommit väldigt långt med att göra väderprognoser flera dygn framåt, upp till en vecka fram i tiden, och det är den stora utvecklingen som skett. Och även när det gäller tropiska cykloner, de är mer förutsägbara nu än vad det var för 20-30 år sedan. Där har vi gjort stora framsteg.
   
   Inlägg på Facebook 10 oktober.
   
   Han får medhåll av Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.
   
   - Vi har metoder som tillåter oss att manipulera vädret till en viss grad, men ingen metod kommer ens nära att kunna skapa en kraftig orkan. Jag är därför ytterst skeptiskt till att någon form av vädermanipulation ligger bakom de senaste orkanerna som har slagit mot Nordamerika. Sådana ogrundade påståenden verkar dyka upp ganska regelbundet i sociala medier när det finns extremväderhändelser, säger Gabriele Messori till Källkritikbyrån.Detsamma säger Michael Tjernström, professor emeritus i gränsskiktsmeteorologi.- Jag kan med stor säkerhet och viss emfas avfärda alla påståenden om att tropiska orkaner skulle kunna vara ”man-made”, orsakade av någon mänsklig åtgärd eller uppfinning. Helt och hållet ”fake news”!Den amerikanska vädermyndigheten NOAA (National oceanic and atmospheric administration) tar upp den enorma mängden energi som skulle krävas för att hejda eller påverka orkaner:
   
   Kanske kommer vi till en tid då män och kvinnor kan resa i nära ljusets hastighet till stjärnorna, och då kommer vi att ha nog med energi för att med råkraft hejda orkanernas dynamik.Från NOAA:s fråga-svar-sida
   
   LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften? Nej, norrskenet var inte experiment från HAARP? Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen

DESCRIPTION:
En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.

CONTENT:
I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.

 Kommentar på Facebook. 

John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.

Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):

 OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti

Inlägg på Facebook 26 augusti.

I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.

Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.

Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:

Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023

Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.

 Kommentar på Facebook. 

Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.

Moln på klimatforskningens himmel?

Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.

- Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån.

 Kommentar på Facebook. 

Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.

? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:

Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund

Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.

- De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat.

Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.

 Kommentar på Facebook. 

Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.

Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.

 Kommentar på Facebook. 

Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.

Inte hundra gånger större

Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt. 

Koldioxidens påverkan

Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.

Inlägg på Facebook 7 januari.

Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.

Strålning som studsar

”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.

 - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI. 

Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.

 - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt.

 Kommentar på Facebook. 

Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan. 

- Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter.

En kritiserad pristagare

John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.

Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?

- Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig.

Kommentar på Facebook.

Gustav Strandberg håller med.

- Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser.

Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

TITLE:
Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen

DESCRIPTION:
En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.

CONTENT:
I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.

Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay

Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.

 Kommentar på Facebook. 

John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.

Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):

 OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti

Inlägg på Facebook 26 augusti.

I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.

Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.

Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:

Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023

Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.

 Kommentar på Facebook. 

Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.

Moln på klimatforskningens himmel?

Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.

- Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån.

 Kommentar på Facebook. 

Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.

? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:

Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund

Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.

- De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat.

Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.

 Kommentar på Facebook. 

Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.

Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.

 Kommentar på Facebook. 

Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.

Inte hundra gånger större

Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt. 

Koldioxidens påverkan

Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.

Inlägg på Facebook 7 januari.

Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.

Strålning som studsar

”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.

 - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI. 

Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.

 - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt.

 Kommentar på Facebook. 

Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan. 

- Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter.

En kritiserad pristagare

John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.

Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?

- Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig.

Kommentar på Facebook.

Gustav Strandberg håller med.

- Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser.

Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.

Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Versions

1. 2024-09-25 12:08:03

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 94a82576fb401378e54ab47a92a52aae06f9e413
   Title:

   Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
   Description:

   En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.
   Content

   I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.
   
   Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):
   
   OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti
   
   Inlägg på Facebook 26 augusti.
   
   I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.
   
   Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.
   
   Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:
   
   Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023
   
   Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.
   
   Moln på klimatforskningens himmel?
   
   Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.
   
   - Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.
   
   ? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:
   
   Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund
   
   Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.
   
   - De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat.
   
   Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.
   
   Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.
   
   Inte hundra gånger större
   
   Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt.
   
   Koldioxidens påverkan
   
   Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.
   
   Inlägg på Facebook 7 januari.
   
   Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.
   
   Strålning som studsar
   
   ”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.
   
   - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.
   
   Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.
   
   - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan.
   
   - Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter.
   
   En kritiserad pristagare
   
   John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.
   
   Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?
   
   - Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Gustav Strandberg håller med.
   
   - Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser.
   
   Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
2. 2024-09-25 12:08:03

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: a6d9bacc4a6ff7089e729db3182e7b06d3e33953
   Title:

   Nej, klimatforskningen har inte glömt molnen
   Description:

   En Nobelpristagare hävdar sig ha upptäckt en saknad pusselbit - men molnforskare ger tummen ner.
   Content

   I inlägg på Facebook sprids påståenden om att molnen skulle vara en av klimatforskarna förbisedd aspekt - men det stämmer inte.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Pixabay
   
   Uppdatering 1 okt 2024: John Clausers svar har tillfogats artikeln.Planeten är INTE i fara, står det i sociala medier. Molnen utgör nämligen en stabiliserande faktor för klimatet och temperaturen.Påståendenas upphovsman är den amerikanska fysikern John Clauser som tilldelades Nobelpriset i fysik 2022. Det var en sedan länge förhandstippad trio som fick priset för experiment med sammanflätade fotoner, som banat väg för kvantinformationsvetenskap. På sistone har Clauser givit sig in på ett annat område - nämligen klimatförändringarna.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   John Clausers framförande har spridits på Twitter/X, där exempelvis ett inlägg visats över 1,7 miljoner gånger. Det inlägget har sedan översatts och formats om till inlägg på Facebook, varav ett fått över 3 300 delningar bland svenska sociala medier-användare sedan det publicerades för ett par veckor sedan.
   
   Så här lyder inlägget (den första bokstaven i Johns namn har inläggsskaparen inte fått med):
   
   OHN CLAUSER, 2022 NOBELPRIS I FYSIK VINNARE: ”Jag kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge. "”… Hur mycket detta än kan uppröra många människor, är mitt budskap att planeten INTE är i fara. … Atmosfärisk CO2 och metan påverkar klimatet lite.Hittills har vi helt felidentifierat vad den dominerande processen inom klimatkontroll är, och alla flera modeller bygger på ofullständig och felaktig fysik.Den dominerande processen är ”mekanismen i solmoln-ljusreflektivitetstermostaten.Molnen är alla ljusa och vita och reflekterar 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör det till den mest avgörande men förbisedda aspekten av kliTvå tredjedelar av jorden är hav. Bara Stilla havet representerar halva jorden. Det genomsnittliga molntäcket på jorden är 67%; ca 50% över land och 75% över hav.Jag hävdar att molnens iögonfallande egenskaper är den saknade pusselbiten.Kan med stort förtroende säga att det inte finns någon klimatnödläge."se bildbildarna från hans föreläsning här:https://twitter.com/robinmonotti/status/1725122315413790858Inlägg från Facebook-sidan Klimatibalans 26 augusti
   
   Inlägg på Facebook 26 augusti.
   
   I korthet: Vi har pratat med forskare och experter på moln och klimatet om påståendena i de långa utläggningarna - i korthet så verkar John Clauser helt enkelt inte ha stöd för flera av sina påståenden.Det är inte belagt att molnen skulle fungera som en termostat för jorden, inte alla moln är vita eller reflekterar 90 procent av strålningen, klimatforskarna har inte missat att ta med molnen som en faktor och jo, koldioxid driver på klimatförändringen.
   
   Gå på djupet: Vi går igenom vad experterna säger om de olika påståendena nedan.
   
   Länken i Facebook-inlägget leder till Twitter/X där man får läsa mer av Clausers resonemang:
   
   Vad jag lägger fram är en viktig saknad pusselbit. Jag hävdar att IPCC:s modeller alla har missat den dominanta processen som kontrollerar jordens klimat. De är baserade på ofullständig och inkorrekt fysik.Mitt bidrag här är att introducera moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen.Jag hävdar att alla sorters moln automatiskt bidrar till en moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism som kontrollerar jordens klimat och temperatur på ett kraftfullt sätt Den här termostaten är med naturens eget system för att hantera solstrålning. Det är inbyggt i naturen. Det fungerar. Det är väldigt effektivt. Och, det är gratis!Jag visar vidare här att min moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanism utgör den överväldigande dominanta processen som kontrollerar och stabiliserar jordens temperatur och klimat.Jag visar här att effekten av CO2 är helt försumbar med en faktor på mer än 100, jämfört med den som ges av min termostat-mekanism.Ur bild upplagd på Twitter/X 16 november 2023
   
   Den konservativa katolska organisationen Church Militants sajt, som Twitter/X-inlägget hänvisar till, ligger inte kvar uppe, men en föreläsning med John Clauser finns som ljudinspelning på sajtens konto på Spotify.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Clausers uttalanden möts av blandade reaktioner på nätet. Också Nobelpristagere kan ta fel, kommenterar en person. Andra i kommentarsfälten hyllar honom som en modig man.
   
   Moln på klimatforskningens himmel?
   
   Bland forskare får idén om ”moln-solljus-reflektivitet-termostat-mekanismen” tummen ner.
   
   - Påståendet att klimatmodeller inte behandlar mekanismen för feedback från molnljusreflektivitet är falskt, säger Vaughan Phillips, expert på molnfysik och docent i meteorologi vid Lunds universitet, till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Vi tar ett snabbt stopp för att reda ut begreppen.? En termostat är en apparat som reglerar värme. Man kan likna fenomen vid en termostat, men det är då alltså en liknelse.? Albedo är ett mått på reflektionsförmåga, och det dyker upp i diskussionerna, dels när man talar om molnens förmåga att reflektera strålning och dels hela jordklotets.
   
   ? Feedback är processer som antingen förstärker eller minskar radiative forcing, vilket är ett mått på hur stor påverkan något har på förändringar i klimatet. Feedback heter återkopplingsmekanismer på svenska och forcing kallas strålningsdrivning. Här kan du läsa mer om detta!Eftersom mycket av John Clausers resonemang handlar om just molnens feedback så är det bra att fördjupa sig lite mer. Feedback beskrivs så här på Nationellt resurscentrum för fysik på Lunds universitet:
   
   Klimatsystemet innehåller många komplexa återkopplingsmekanismer. Återkoppling (feedback) kan leda till onda eller goda cirklar, som förstärker eller försvagar den globala uppvärmningen (positiv eller negativ återkoppling).[. . .]Ett exempel på positiv återkoppling är is som smälter: Eftersom is reflekterar en stor del av det inkommande solljuset, så begränsar isen uppvärmning. När jorden blir varmare så smälter isen, och en större del av jorden blir mörkare (jordens ”albedo” minskar): mark och vatten absorberar mer av solljuset, vilket leder till att mer is smälter, och så vidare.[. . .] Återkopplingssystemen är komplexa, och blir ännu mer komplexa när man ser dem som en del av det globala klimatsystemet. Vissa mekanismer verkar snabbt, medan andra utvecklas över decennier och sekler. För att förstå den fulla betydelsen av en återkopplingsmekanism måste hänsyn tas till dess tidsskala. Smältning av landis kan t.ex. ske på en skala mellan dagar och årtusenden. Nya återkopplingsmekanismer kan komma att upptäckas, vilket leder till osäkerheter om framtidens klimat. Ur ”Återkopplingar i klimatsystemet” från Nationellt resurscentrum för fysik i Lund
   
   Tillbaka till forskningsläget - Vaughan Phillips på Lunds universitet är tydlig med att klimatforskarna inte missat att ta upp molnens effekt.
   
   - De behandlar den definitivt. De bästa klimatmodellerna har en tredimensionell representation av enskilda moln, där viktiga mikroprocesser inuti molnen tas med samt deras påverkan på strålningsöverföring på olika platser på jorden. Dock är molnens feedback komplex, och sammantaget ger molnen en positiv feedback snarare än en negativ, så de fungerar inte som en termostat.
   
   Han får medhåll av Gustav Strandberg, klimatforskare på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). - Ja, molnen finns med i klimatmodellerna. Man mäter även in- och utgående strålning med hjälp av satelliter, så man har ju hygglig koll på hur mycket av den inkommande solstrålning som reflekteras på ovansidan molnen och hur mycket av den utgående värmestrålningen som reflekteras på undersidan av molnen. Det är inget revolutionerande.Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid institutionen för fysik i Göteborgs universitet, säger att molnen kan bidra till både ökad uppvärmning och till avkylning.- Många studier, mätningar, beräkningar och modeller har gjorts för att uppskatta molnens feedback, säger han.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Det finns exempel på tillfällen då forskare varit mer eller mindre inne på moln som negativ feedback. Ilona Riipinen är professor i atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet, föreståndare på Bolincentret för klimatforskning och akademiledamot i Kungliga vetenskapsakademin, och hon tar som exempel upp den så kallade irishypotesen, som föreslogs för över tjugo år sedan.- Den bygger på tanken att uppvärmningen skulle minska utbredningen av höga moln i tropikerna. Det har dock inte har kunnat bevisas att den här effekten är särskilt avsevärd - och det finns många andra aspekter av molnen som är minst lika viktiga.
   
   Hon påpekar att molnens klimatpåverkan är långt ifrån förbisedd.- Det pågår mycket forskning om detta (och har gjort det i decennier), och de relevanta processerna är också i stort sett beskrivna i klimatmodellerna. Beskrivningarna uppdateras förstås när det tas nya framsteg.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Förenta nationernas klimatpanel IPCC har till uppgift att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatet och de förändringar som nu lett till en global uppvärmning.Att förutspå hur moln kommer att förändras i en allt varmare värld är, enligt IPCC, en av de största utmaningarna för klimatforskningen. Samtidigt uppskattar man att moln kommer att förstärka snarare än minska uppvärmandet av klimatsystemet i framtiden.
   
   Inte hundra gånger större
   
   Molnens egenskaper och variation gör att det är svårt att ta reda på exakt hur stor deras feedback är, säger Bernhard Mehlig, professor vid Göteborgs universitet.- Det är väldigt komplicerat. Med molnens feedback tar Clauser upp en aspekt i klimatforskningen som är en av de osäkraste. Men, det han gör är att ta det här ur sitt vetenskapliga sammanhang och påstår att feedbacken är negativ. Och, att den är hundra gånger större än växthusgaserna. Det är alltså helt fel. Clauser utnyttjar att klimatforskningen har kommit fram till att molnens feedback har den största osäkerheten av alla feedbackmekanismer. Man vet inte om den är negativ eller positiv.Då låter det ju som att forskarna inte har koll? - Nej, men det är motsatsen, forskarna vet exakt vad de talar om. Osäkerheten är kvantifierad, Man uppskattar den till mellan -0,1 och +0,94 watt per kvadratmeter per grad Celsius. Man vet ju vilka processer som ännu inte riktigt är beskrivna. Vi vet inte om det är -0,1 ELLER +0.94, men vi vet att det inte är till exempel -2. Och medelvärdet är 0.42, alltså positivt.
   
   Koldioxidens påverkan
   
   Att atmosfärisk koldioxid och metan påverkar klimatet till liten grad är ett annat av påståendena i inlägget.Men enligt FN:s klimatpanel IPCC och deras samlade bild av vetenskapen i frågan så är det fel. Koldioxid är orsaken till den mesta av den globala uppvärmningen, skriver man i sina rapporter.- Summan av strålningsdrivning av metan och koldioxid är runt två watt per kvadratmeter. Det är nog för att skapa märkbar klimatförändring. På grund av den tröghet som finns i klimatsystemet (ett par decennier) så har stora delar av den här klimatförändringen ännu inte realiserats. Vi är redan förbundna till den, säger Vaughan Phillips vid Lunds universitet.- Vi vet att teorin och modellerna stämmer eftersom vi sett till forna klimatchocker och modellerna har tillfredsställande reproducerat den globala nedkylning eller uppvärmning som observerats.
   
   Inlägg på Facebook 7 januari.
   
   Detsamma säger Ilona Riipinen och forskarna på Stockholms universitet.- Det råder ingen tvivel på att ökande koldioxid och metanhalter leder till uppvärmning - det följer från grundläggande termodynamiska principer - och att den uppvärmningen som har redan har skett bara går att förklaras med de ökande halterna av antropogena växthusgaser. Påståendet om ”liten” påverkan av koldioxid och metan på den globala uppvärmingen är därför felaktigt, också med tanke på den naturliga växthuseffekten som är faktiskt livsviktigt för oss människor.
   
   Strålning som studsar
   
   ”Molnen är alla ljusa och vita” och reflekterar 90 procent av solljuset tillbaka till rymden, står det i inlägget.
   
   - Det är fel när man skriver att moln är alla ljusa och vita och reflekterar solljuset. Det är inte så. Det finns mörka moln också, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.
   
   Olika moln reflekterar olika mycket, säger han.
   
   - Man har ju rätt bra koll på vad molnens albedo är, i medeltal. Det varierar så klart lokalt men ungefär 30 procent av solstrålningen reflekteras och 70 procent blir kvar och värmer marken.Det bekräftas av Ilona Riipinen, professor i atmosfärsvetenskap.- Moln har en stor betydelse för jordens energibalans, men påståendet att de skulle reflektera 90 procent av solstrålningen är globalt sett inte rätt. Enskilda moln kan göra det lokalt, men i genomsnitt är hela jordens reflektionsförmåga (inklusive moln, snö och is) runt 30 procent. Olika moln påverkar klimatet på olika sätt. Exempelvis har täta låga moln på subtropiska västsidan av kontinenter en avkylande effekt medan höga moln i tropikerna har uppvärmande effekt.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Även Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet invänder mot John Clausers påstående om den förmodade termostat-effekten som hundra gånger större än människans påverkan.
   
   - Clauser uppskattar molnens effekt på strålning fel. Han säger att de absorberar 54 watt per kvadratmeter, men om man gör beräkningen så kommer man fram till kanske 1 eller 5 watt per kvadratmeter. Och människans effekt är 2,5 watt per kvadratmeter.
   
   En kritiserad pristagare
   
   John Clauser har blivit uppmärksammad för sina anmärkningsvärda uttalanden om klimatet, exempelvis i ett stort reportage i Washington post.
   
   Vad tänker du om att en Nobelpristagare i fysik säger de här sakerna?
   
   - Jag tror att han är övertygad om att han har rätt. Jag tror att han fått jobba mot alla odds och mot kritik för att till slut komma fram till sitt prisbelönta genombrott. Då kanske det är förföriskt att tro att det gäller andra ämnen också, Och nu jobbar han mot alla i en annan fråga. Men det betyder naturligtvis inte att han har rätt den här gången, säger Bernhard Mehlig.
   
   Kommentar på Facebook.
   
   Gustav Strandberg håller med.
   
   - Det som är trist är att det är så uppenbart att man förvrider fakta. Man kanske gärna önskar att saker inte var som de var. Man kan ju också förstå att det inte är så enkelt att genomskåda sånt här för gemene man, särskilt inte som att det är en Nobelpristagare i fysik.Källkritikbyrån har sökt John Clauser.
   
   Uppdatering 1 okt 2024: John Clauser svarar i ett mejl 30 september att det låter som att presentationsbilderna tillhör en tidig version av en föreläsning som han givit vid flera tillfällen mellan mars och juli i år.Clauser vidhåller att han tycker att IPCC verkar vara väldigt fel ute när det gäller jordens och molnens albedo, men påpekar att han inte vet vem som har rätt.Sammantaget: Klimatforskningen har inte missat molnen och flera av påståendena som John Clauser gör, som refereras i inläggen i sociala medier, stämmer inte med det vetenskapliga kunskasläget om moln och klimat. LÄS MER:? Stor missuppfattning om liten andel CO2 i luften ? Nej, solcykler förklarar inte dagens globala uppvärmning? Väderkartorna sprids igen - med nya påhittade årtal? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram.
   
   Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Changes

TITLE:
Högtalare för 20 kronor lockbete i bluffannons

DESCRIPTION:
Så känner du igen bedragarnas metoder.

CONTENT:
Just nu sprids erbjudanden om att få köpa Marshall-högtalare som kostar tusentals kronor i handeln för endast en tjugolapp - men det rör sig om en bluff.

Foto: Skärmdump/Facebook

De här ”erbjudandena” följer ett känt bedrägeriformat som dyker upp med jämna mellanrum på Facebook sedan många år tillbaka.Flera Facebook-sidor har skapats för att ge intrycket av att erbjudandet kommer från riktiga företag, som till exempel Webhallen eller Kjell & Company.

Inlägg från bluffsidor på Facebook.

Därefter görs ett reklaminlägg med en förkortad länk, vilket gör att den som klickar på den inte ska se vilken sajt länken leder till.På exempelvis Facebook-sidan Deluxe music Sverige står det så här:

Exklusivt erbjudande: I samband med Marshalls 60-årsjubileum har vi 60 högtalare till specialpris.Skaffa din högtalare nu (länk)Endast under en begränsad tid – säkra ditt erbjudande innan det är borta! Bedragarnas inlägg på Facebook

Inlägg på Facebook 17 september.

Erbjudandet syns i bilden, men om man söker på bilden så dyker den upp men med andra valutor på skylten. Antingen byts skylten ut, ett enkelt A4-papper, lätt att skriva ut, eller så rör det sig om butikernas egna bilder där en skylt photoshoppats. Syftet är att kunna anpassa kampanjerna till olika länders målgrupper.

 Inlägg på Facebook 17 september. 

Länken leder till en sajt som bedragarnas skapat, som ska likna varumärket Marshalls sajt.

Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com.

Men om man tittar i webbläsarfönstret så ser man att adressen inte stämmer med Marshalls verkliga sajt.

 Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com. 

I kommentarsfältet görs inlägg av fejkprofiler som pratar om varan, priset och leveranstiden - allt för att ge illusionen av att man verkligen får produkten.

Kommentarer på Facebook.

Att bedragarna använder fejkkonton som stödtrupper skrev vi om på Källkritikbyrån för tre år sedan.

Sammantaget: Marshall-högtalaren är ett lockbete och används för att lura in offer till bedrägerier som funnits i många år på Facebook. Innan du klickar på länkar eller fyller i personuppgifter så undersök sidorna - här hittar du tips om hur du gör det: 

Kolla upp sidan - steg för steg

o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder.

Så här gör du det:? Så här granskar du en bild? Så kollar du en bild i mobilen? Så söker du på filmer och videoklipp

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.

LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter"

Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Högtalare för 20 kronor lockbete i bluffannons

DESCRIPTION:
Så känner du igen bedragarnas metoder.

CONTENT:
Just nu sprids erbjudanden om att få köpa Marshall-högtalare som kostar tusentals kronor i handeln för endast en tjugolapp - men det rör sig om en bluff.

Foto: Skärmdump/Facebook

De här ”erbjudandena” följer ett känt bedrägeriformat som dyker upp med jämna mellanrum på Facebook sedan många år tillbaka.Flera Facebook-sidor har skapats för att ge intrycket av att erbjudandet kommer från riktiga företag, som till exempel Webhallen eller Kjell & Company.

Inlägg från bluffsidor på Facebook.

Därefter görs ett reklaminlägg med en förkortad länk, vilket gör att den som klickar på den inte ska se vilken sajt länken leder till.På exempelvis Facebook-sidan Deluxe music Sverige står det så här:

Exklusivt erbjudande: I samband med Marshalls 60-årsjubileum har vi 60 högtalare till specialpris.Skaffa din högtalare nu (länk)Endast under en begränsad tid – säkra ditt erbjudande innan det är borta! Bedragarnas inlägg på Facebook

Inlägg på Facebook 17 september.

Erbjudandet syns i bilden, men om man söker på bilden så dyker den upp men med andra valutor på skylten. Antingen byts skylten ut, ett enkelt A4-papper, lätt att skriva ut, eller så rör det sig om butikernas egna bilder där en skylt photoshoppats. Syftet är att kunna anpassa kampanjerna till olika länders målgrupper.

 Inlägg på Facebook 17 september. 

Länken leder till en sajt som bedragarnas skapat, som ska likna varumärket Marshalls sajt.

Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com.

Men om man tittar i webbläsarfönstret så ser man att adressen inte stämmer med Marshalls verkliga sajt.

 Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com. 

I kommentarsfältet görs inlägg av fejkprofiler som pratar om varan, priset och leveranstiden - allt för att ge illusionen av att man verkligen får produkten.

Kommentarer på Facebook.

Att bedragarna använder fejkkonton som stödtrupper skrev vi om på Källkritikbyrån för tre år sedan.

Sammantaget: Marshall-högtalaren är ett lockbete och används för att lura in offer till bedrägerier som funnits i många år på Facebook. Innan du klickar på länkar eller fyller i personuppgifter så undersök sidorna - här hittar du tips om hur du gör det: 

Kolla upp sidan - steg för steg

o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder.

Så här gör du det:? Så här granskar du en bild? Så kollar du en bild i mobilen? Så söker du på filmer och videoklipp

Hjälp inte bedragarna

· Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.

LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter"

Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2024-09-23 20:54:33

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 123eca1f1737ceefa40b2264aae969660d56343f
   Title:

   Högtalare för 20 kronor lockbete i bluffannons
   Description:

   Så känner du igen bedragarnas metoder.
   Content

   Just nu sprids erbjudanden om att få köpa Marshall-högtalare som kostar tusentals kronor i handeln för endast en tjugolapp - men det rör sig om en bluff.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   De här ”erbjudandena” följer ett känt bedrägeriformat som dyker upp med jämna mellanrum på Facebook sedan många år tillbaka.Flera Facebook-sidor har skapats för att ge intrycket av att erbjudandet kommer från riktiga företag, som till exempel Webhallen eller Kjell & Company.
   
   Inlägg från bluffsidor på Facebook.
   
   Därefter görs ett reklaminlägg med en förkortad länk, vilket gör att den som klickar på den inte ska se vilken sajt länken leder till.På exempelvis Facebook-sidan Deluxe music Sverige står det så här:
   
   Exklusivt erbjudande: I samband med Marshalls 60-årsjubileum har vi 60 högtalare till specialpris.Skaffa din högtalare nu (länk)Endast under en begränsad tid – säkra ditt erbjudande innan det är borta! Bedragarnas inlägg på Facebook
   
   Inlägg på Facebook 17 september.
   
   Erbjudandet syns i bilden, men om man söker på bilden så dyker den upp men med andra valutor på skylten. Antingen byts skylten ut, ett enkelt A4-papper, lätt att skriva ut, eller så rör det sig om butikernas egna bilder där en skylt photoshoppats. Syftet är att kunna anpassa kampanjerna till olika länders målgrupper.
   
   Inlägg på Facebook 17 september.
   
   Länken leder till en sajt som bedragarnas skapat, som ska likna varumärket Marshalls sajt.
   
   Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com.
   
   Men om man tittar i webbläsarfönstret så ser man att adressen inte stämmer med Marshalls verkliga sajt.
   
   Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com.
   
   I kommentarsfältet görs inlägg av fejkprofiler som pratar om varan, priset och leveranstiden - allt för att ge illusionen av att man verkligen får produkten.
   
   Kommentarer på Facebook.
   
   Att bedragarna använder fejkkonton som stödtrupper skrev vi om på Källkritikbyrån för tre år sedan.
   
   Sammantaget: Marshall-högtalaren är ett lockbete och används för att lura in offer till bedrägerier som funnits i många år på Facebook. Innan du klickar på länkar eller fyller i personuppgifter så undersök sidorna - här hittar du tips om hur du gör det:
   
   Kolla upp sidan - steg för steg
   
   o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder.
   
   Så här gör du det:? Så här granskar du en bild? Så kollar du en bild i mobilen? Så söker du på filmer och videoklipp
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
   
   LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter"
   
   Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2024-09-23 20:54:33

   Discovered: 2026-03-19 12:04:16 Hash: 8fb6cce60da1be5f2d9b6f76441ee1fdfda47e1c
   Title:

   Högtalare för 20 kronor lockbete i bluffannons
   Description:

   Så känner du igen bedragarnas metoder.
   Content

   Just nu sprids erbjudanden om att få köpa Marshall-högtalare som kostar tusentals kronor i handeln för endast en tjugolapp - men det rör sig om en bluff.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   De här ”erbjudandena” följer ett känt bedrägeriformat som dyker upp med jämna mellanrum på Facebook sedan många år tillbaka.Flera Facebook-sidor har skapats för att ge intrycket av att erbjudandet kommer från riktiga företag, som till exempel Webhallen eller Kjell & Company.
   
   Inlägg från bluffsidor på Facebook.
   
   Därefter görs ett reklaminlägg med en förkortad länk, vilket gör att den som klickar på den inte ska se vilken sajt länken leder till.På exempelvis Facebook-sidan Deluxe music Sverige står det så här:
   
   Exklusivt erbjudande: I samband med Marshalls 60-årsjubileum har vi 60 högtalare till specialpris.Skaffa din högtalare nu (länk)Endast under en begränsad tid – säkra ditt erbjudande innan det är borta! Bedragarnas inlägg på Facebook
   
   Inlägg på Facebook 17 september.
   
   Erbjudandet syns i bilden, men om man söker på bilden så dyker den upp men med andra valutor på skylten. Antingen byts skylten ut, ett enkelt A4-papper, lätt att skriva ut, eller så rör det sig om butikernas egna bilder där en skylt photoshoppats. Syftet är att kunna anpassa kampanjerna till olika länders målgrupper.
   
   Inlägg på Facebook 17 september.
   
   Länken leder till en sajt som bedragarnas skapat, som ska likna varumärket Marshalls sajt.
   
   Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com.
   
   Men om man tittar i webbläsarfönstret så ser man att adressen inte stämmer med Marshalls verkliga sajt.
   
   Skärmdump av sajten Assinaturacarros.com.
   
   I kommentarsfältet görs inlägg av fejkprofiler som pratar om varan, priset och leveranstiden - allt för att ge illusionen av att man verkligen får produkten.
   
   Kommentarer på Facebook.
   
   Att bedragarna använder fejkkonton som stödtrupper skrev vi om på Källkritikbyrån för tre år sedan.
   
   Sammantaget: Marshall-högtalaren är ett lockbete och används för att lura in offer till bedrägerier som funnits i många år på Facebook. Innan du klickar på länkar eller fyller i personuppgifter så undersök sidorna - här hittar du tips om hur du gör det:
   
   Kolla upp sidan - steg för steg
   
   o  Kolla om sidan är nystartad.o  Kolla antalet följare.o  Är det ett känt företag?o  Sök på företagets namn på plattformen du befinner dig på. Om det är en kopia så bör även den riktiga sidan dyka upp.o  Om företaget eller namnet på sidan är mindre känt så kolla upp det. Finns det kontaktuppgifter? En hemsida? Sök på nätet på information om företaget.o  För att se när en sida startats, om den ändrat namn och vilka länder som sidan sköts från kan du klicka på rutan "Sidtransparens".o  Undersök bilder.
   
   Så här gör du det:? Så här granskar du en bild? Så kollar du en bild i mobilen? Så söker du på filmer och videoklipp
   
   Hjälp inte bedragarna
   
   · Var försiktig när någon vill att du ska fylla i dina personuppgifter.· Du kan få virus eller annan skadlig programvara om du klickar på okända länkar.· Personuppgifter kan användas av bedragarna för att försöka låtsas vara du.· Utan att du märker det så kan du råka skriva upp dig på dyra abonnemang som är svåra att ta sig ur.· Dina uppgifter kan säljas vidare till företag som vill rikta reklam till dig.· De kan också säljas vidare till andra typer av bedragare.· Du hjälper bedragare genom att sprida deras inlägg, mejl och meddelanden.
   
   LÄS MER:? Birgitta föll för Lidl-bluffen: Jag blev så arg på mig själv? Guide: Så känner du igen en blufftävling? Blufftävling lockar med "Iphones och kontanter"
   
   Till stora listan av bedrägeriförsök på Facebook:? Hackade konton utnyttjas i bedrägerierna på Facebook
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!