Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

DESCRIPTION:
Spred skämtbild om att V anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.

CONTENT:
I veckan rasade en del över att Vänsterpartiet skulle ha KU-anmält Anna-Karin Hatt för påhopp under den senaste partiledardebatten. Men ”nyheten” var ett skämt. ”En del av syftet är att väcka folk, att de inte ska tro på allt de läser”, säger mannen bakom kontot.

Foto: Skärmdump/Twitter/X

”Oerhörd komik. Först gapar och skriker Dadgostar i munnen på alla. Sedan KU-anmälan när någon dristar sig att säga emot”, skrev en tidigare diplomat med över 5 000 följare på Twitter/X i torsdags.

Han hade gått på ett fejkat inlägg från en person som är känd för att sprida photoshoppade bilder som ser ut som skärmdumpar från en nyhetssida. I det här fallet med den braskande rubriken att Vänsterpartiet KU-anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.

Inlägg på Twitter/X den 16 oktober. (Personen är anonymiserad av Källkritikbyrån.)

Bilden har över 200 000 visningar. Vidaredelningen hade nära 100 000 visningar, men har nu tagits ner.I kommentarsfältet var det många som rasade. Andra påpekade att det var fejk. Den tidigare diplomaten som delade vidare ”artikeln” svarade själv i kommentarsfältet: ”Jag vet, gick på det. Kunde varit sant!”.Även andra uttryckte sig på likartade sätt.

Kommentar på Twitter/X den 17 oktober.

Mannen bakom fejkbilderna: ”Genant”

Källkritikbyrån har talat med skaparen till den fejkade ”nyhetsartikeln”, en pensionerad man som bor i en mellanstor svensk stad.

Mannen har över 3 700 följare av sitt konto på Twitter/X som han ägnar mestadels åt amerikanska bilar och politik. Ett format för hans inlägg är photoshoppade bilder, som ska se ut som att de kommer från en nyhetssida.

Varför gör du de här bilderna?

- För nöjes skull. För att roa folk. En del säger att jag ljuger, men det är ju skämt, politisk satir.

I den första skämtbilden han gjorde i det här formatet påstods att Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi ville flytta på fornminnet Ale stenar för att göra plats för vindkraft.

- Jag är väldigt politiskt intresserad utan att ha någon partitillhörighet. Det finns vissa personer och företeelser inom politiken som är tacksamma att driva med, säger mannen.

Inlägg på Twitter/X den 30 december 2021.

Några gick på bluffen den gången, men de flesta i kommentarsfältet noterade att det var fejk. En del tyckte att det kunde ha varit sant. ”Satir i dag – verklighet i morgon”, skrev en person i kommentarsfältet 2021.Nu för tiden säger mannen att bilderna inte är någon stor del av hans aktivitet i sociala medier.

- Jag har lugnat ner mig lite. 

Människor har även lärt sig att känna igen upplägget, upplever mannen.

Kommentar på Twitter/X den 17 oktober, den nedre skriven av diplomaten.

- Det var också en av tankarna, att folk måste lära sig att vara lite källkritiska. En del i kommentarerna blåser ju varenda säkring, de blir så ilskna. Utan att ha tagit reda på något. De läser bara rubriken.

Vad tycker du om de som går på det?

- Ja, jag blir närmast bedrövad när det är så många som går på det. Det är genant för dem.

På mannens profilsida har han skrivit "fake news, satir och ironi" och han smyger in sitt kontonamn i bilderna. I just fallet med den påstådda KU-anmälningen så står det upp och ner men mitt över bilden. Att det rör sig om ett skämt går ändå många förbi.

Kommentar på Twitter/X den 16 oktober.

När det inte handlat om makthavare så har mannen hittat på personer. I vissa fall har han använt bilder som finns i bildbanker av personer.Vid något tillfälle medger han att han sökt på nätet och hittat en bild, som i mars 2024 då mannen spred en bild av en kvinna som påstods vara matansvarig i Laxå kommun, där man - enligt skämtet - skulle introducera insekter i kosten på ett äldreboende.- Då sökte jag på ”women with bad haircuts” bara.

Den fejkade skärmdumpen 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).

I våras lade mannen ut en bild på ”klimatforskaren Ron Wakeman”. En påhittad person, vilket den som kollade innan den delade hade upptäckt.

Numera tar mannen hjälp av AI för att skapa ansikten.

Bild från inlägg på Twitter/X den 31 mars.

Mannen har fått kritik för att hans bilder spär på motsättningar i samhället.

I mars fick en av fejkbilderna stor spridning. Där var den påhittade historien att föräldrar krävt att skolmatsalen skulle stängas under den muslimska högtiden ramadan, för att ”hedra islam”. "När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller”, påstods en förälder ha sagt.

Bilden spreds sedan till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med runt 8 000 medlemmar. Där reagerade människor starkt och skrev "åk hem", lade upp bilder på apor och uppmanade skolorna att bara servera fläskkött.

Vi frågade upphovsmannen om vilket ansvar han känner för sina alster och reaktionerna på dem.

- Det där med hat gillar jag inte åt något håll. Om man lockar till det där så är det väldigt lätt att det blir snett i kommentarerna. Det har hänt på Facebook och någon gång på Twitter att det blivit alldeles galet, men då säger jag till dem och tar bort inläggen.

Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)

Mannen säger samtidigt att han har svårt att hålla koll på alla kommentarer till väldigt virala inlägg.- Det går inte till slut, då skulle jag inte göra något annat än att sitta och läsa folks kommentarer.

Tips - så undersöker du en skärmdump

När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!

? Sök på bilder - i vår guide Stora verktygslådan för viralgranskare hittar du hur du gör det steg för steg.

? Kolla uppgifter - leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak.

?Kolla citat - om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.

? Undersök avsändaren - många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.

LÄS MER:? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

DESCRIPTION:
Spred skämtbild om att V anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.

CONTENT:
I veckan rasade en del över att Vänsterpartiet skulle ha KU-anmält Anna-Karin Hatt för påhopp under den senaste partiledardebatten. Men ”nyheten” var ett skämt. ”En del av syftet är att väcka folk, att de inte ska tro på allt de läser”, säger mannen bakom kontot.

Foto: Skärmdump/Twitter/X

”Oerhörd komik. Först gapar och skriker Dadgostar i munnen på alla. Sedan KU-anmälan när någon dristar sig att säga emot”, skrev en tidigare diplomat med över 5 000 följare på Twitter/X i torsdags.

Han hade gått på ett fejkat inlägg från en person som är känd för att sprida photoshoppade bilder som ser ut som skärmdumpar från en nyhetssida. I det här fallet med den braskande rubriken att Vänsterpartiet KU-anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.

Inlägg på Twitter/X den 16 oktober. (Personen är anonymiserad av Källkritikbyrån.)

Bilden har över 200 000 visningar. Vidaredelningen hade nära 100 000 visningar, men har nu tagits ner.I kommentarsfältet var det många som rasade. Andra påpekade att det var fejk. Den tidigare diplomaten som delade vidare ”artikeln” svarade själv i kommentarsfältet: ”Jag vet, gick på det. Kunde varit sant!”.Även andra uttryckte sig på likartade sätt.

Kommentar på Twitter/X den 17 oktober.

Mannen bakom fejkbilderna: ”Genant”

Källkritikbyrån har talat med skaparen till den fejkade ”nyhetsartikeln”, en pensionerad man som bor i en mellanstor svensk stad.

Mannen har över 3 700 följare av sitt konto på Twitter/X som han ägnar mestadels åt amerikanska bilar och politik. Ett format för hans inlägg är photoshoppade bilder, som ska se ut som att de kommer från en nyhetssida.

Varför gör du de här bilderna?

- För nöjes skull. För att roa folk. En del säger att jag ljuger, men det är ju skämt, politisk satir.

I den första skämtbilden han gjorde i det här formatet påstods att Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi ville flytta på fornminnet Ale stenar för att göra plats för vindkraft.

- Jag är väldigt politiskt intresserad utan att ha någon partitillhörighet. Det finns vissa personer och företeelser inom politiken som är tacksamma att driva med, säger mannen.

Inlägg på Twitter/X den 30 december 2021.

Några gick på bluffen den gången, men de flesta i kommentarsfältet noterade att det var fejk. En del tyckte att det kunde ha varit sant. ”Satir i dag – verklighet i morgon”, skrev en person i kommentarsfältet 2021.Nu för tiden säger mannen att bilderna inte är någon stor del av hans aktivitet i sociala medier.

- Jag har lugnat ner mig lite. 

Människor har även lärt sig att känna igen upplägget, upplever mannen.

Kommentar på Twitter/X den 17 oktober, den nedre skriven av diplomaten.

- Det var också en av tankarna, att folk måste lära sig att vara lite källkritiska. En del i kommentarerna blåser ju varenda säkring, de blir så ilskna. Utan att ha tagit reda på något. De läser bara rubriken.

Vad tycker du om de som går på det?

- Ja, jag blir närmast bedrövad när det är så många som går på det. Det är genant för dem.

På mannens profilsida har han skrivit "fake news, satir och ironi" och han smyger in sitt kontonamn i bilderna. I just fallet med den påstådda KU-anmälningen så står det upp och ner men mitt över bilden. Att det rör sig om ett skämt går ändå många förbi.

Kommentar på Twitter/X den 16 oktober.

När det inte handlat om makthavare så har mannen hittat på personer. I vissa fall har han använt bilder som finns i bildbanker av personer.Vid något tillfälle medger han att han sökt på nätet och hittat en bild, som i mars 2024 då mannen spred en bild av en kvinna som påstods vara matansvarig i Laxå kommun, där man - enligt skämtet - skulle introducera insekter i kosten på ett äldreboende.- Då sökte jag på ”women with bad haircuts” bara.

Den fejkade skärmdumpen 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).

I våras lade mannen ut en bild på ”klimatforskaren Ron Wakeman”. En påhittad person, vilket den som kollade innan den delade hade upptäckt.

Numera tar mannen hjälp av AI för att skapa ansikten.

Bild från inlägg på Twitter/X den 31 mars.

Mannen har fått kritik för att hans bilder spär på motsättningar i samhället.

I mars fick en av fejkbilderna stor spridning. Där var den påhittade historien att föräldrar krävt att skolmatsalen skulle stängas under den muslimska högtiden ramadan, för att ”hedra islam”. "När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller”, påstods en förälder ha sagt.

Bilden spreds sedan till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med runt 8 000 medlemmar. Där reagerade människor starkt och skrev "åk hem", lade upp bilder på apor och uppmanade skolorna att bara servera fläskkött.

Vi frågade upphovsmannen om vilket ansvar han känner för sina alster och reaktionerna på dem.

- Det där med hat gillar jag inte åt något håll. Om man lockar till det där så är det väldigt lätt att det blir snett i kommentarerna. Det har hänt på Facebook och någon gång på Twitter att det blivit alldeles galet, men då säger jag till dem och tar bort inläggen.

Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)

Mannen säger samtidigt att han har svårt att hålla koll på alla kommentarer till väldigt virala inlägg.- Det går inte till slut, då skulle jag inte göra något annat än att sitta och läsa folks kommentarer.

Tips - så undersöker du en skärmdump

När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!

? Sök på bilder - i vår guide Stora verktygslådan för viralgranskare hittar du hur du gör det steg för steg.

? Kolla uppgifter - leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak.

?Kolla citat - om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.

? Undersök avsändaren - många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.

LÄS MER:? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-10-21 14:42:58

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: df845844f90b6674ddd83b89b6f0e0cb37334c62
   Title:

   Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   Description:

   Spred skämtbild om att V anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.
   Content

   I veckan rasade en del över att Vänsterpartiet skulle ha KU-anmält Anna-Karin Hatt för påhopp under den senaste partiledardebatten. Men ”nyheten” var ett skämt. ”En del av syftet är att väcka folk, att de inte ska tro på allt de läser”, säger mannen bakom kontot.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X
   
   ”Oerhörd komik. Först gapar och skriker Dadgostar i munnen på alla. Sedan KU-anmälan när någon dristar sig att säga emot”, skrev en tidigare diplomat med över 5 000 följare på Twitter/X i torsdags.
   
   Han hade gått på ett fejkat inlägg från en person som är känd för att sprida photoshoppade bilder som ser ut som skärmdumpar från en nyhetssida. I det här fallet med den braskande rubriken att Vänsterpartiet KU-anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.
   
   Inlägg på Twitter/X den 16 oktober. (Personen är anonymiserad av Källkritikbyrån.)
   
   Bilden har över 200 000 visningar. Vidaredelningen hade nära 100 000 visningar, men har nu tagits ner.I kommentarsfältet var det många som rasade. Andra påpekade att det var fejk. Den tidigare diplomaten som delade vidare ”artikeln” svarade själv i kommentarsfältet: ”Jag vet, gick på det. Kunde varit sant!”.Även andra uttryckte sig på likartade sätt.
   
   Kommentar på Twitter/X den 17 oktober.
   
   Mannen bakom fejkbilderna: ”Genant”
   
   Källkritikbyrån har talat med skaparen till den fejkade ”nyhetsartikeln”, en pensionerad man som bor i en mellanstor svensk stad.
   
   Mannen har över 3 700 följare av sitt konto på Twitter/X som han ägnar mestadels åt amerikanska bilar och politik. Ett format för hans inlägg är photoshoppade bilder, som ska se ut som att de kommer från en nyhetssida.
   
   Varför gör du de här bilderna?
   
   - För nöjes skull. För att roa folk. En del säger att jag ljuger, men det är ju skämt, politisk satir.
   
   I den första skämtbilden han gjorde i det här formatet påstods att Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi ville flytta på fornminnet Ale stenar för att göra plats för vindkraft.
   
   - Jag är väldigt politiskt intresserad utan att ha någon partitillhörighet. Det finns vissa personer och företeelser inom politiken som är tacksamma att driva med, säger mannen.
   
   Inlägg på Twitter/X den 30 december 2021.
   
   Några gick på bluffen den gången, men de flesta i kommentarsfältet noterade att det var fejk. En del tyckte att det kunde ha varit sant. ”Satir i dag – verklighet i morgon”, skrev en person i kommentarsfältet 2021.Nu för tiden säger mannen att bilderna inte är någon stor del av hans aktivitet i sociala medier.
   
   - Jag har lugnat ner mig lite.
   
   Människor har även lärt sig att känna igen upplägget, upplever mannen.
   
   Kommentar på Twitter/X den 17 oktober, den nedre skriven av diplomaten.
   
   - Det var också en av tankarna, att folk måste lära sig att vara lite källkritiska. En del i kommentarerna blåser ju varenda säkring, de blir så ilskna. Utan att ha tagit reda på något. De läser bara rubriken.
   
   Vad tycker du om de som går på det?
   
   - Ja, jag blir närmast bedrövad när det är så många som går på det. Det är genant för dem.
   
   På mannens profilsida har han skrivit "fake news, satir och ironi" och han smyger in sitt kontonamn i bilderna. I just fallet med den påstådda KU-anmälningen så står det upp och ner men mitt över bilden. Att det rör sig om ett skämt går ändå många förbi.
   
   Kommentar på Twitter/X den 16 oktober.
   
   När det inte handlat om makthavare så har mannen hittat på personer. I vissa fall har han använt bilder som finns i bildbanker av personer.Vid något tillfälle medger han att han sökt på nätet och hittat en bild, som i mars 2024 då mannen spred en bild av en kvinna som påstods vara matansvarig i Laxå kommun, där man - enligt skämtet - skulle introducera insekter i kosten på ett äldreboende.- Då sökte jag på ”women with bad haircuts” bara.
   
   Den fejkade skärmdumpen 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
   
   I våras lade mannen ut en bild på ”klimatforskaren Ron Wakeman”. En påhittad person, vilket den som kollade innan den delade hade upptäckt.
   
   Numera tar mannen hjälp av AI för att skapa ansikten.
   
   Bild från inlägg på Twitter/X den 31 mars.
   
   Mannen har fått kritik för att hans bilder spär på motsättningar i samhället.
   
   I mars fick en av fejkbilderna stor spridning. Där var den påhittade historien att föräldrar krävt att skolmatsalen skulle stängas under den muslimska högtiden ramadan, för att ”hedra islam”. "När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller”, påstods en förälder ha sagt.
   
   Bilden spreds sedan till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med runt 8 000 medlemmar. Där reagerade människor starkt och skrev "åk hem", lade upp bilder på apor och uppmanade skolorna att bara servera fläskkött.
   
   Vi frågade upphovsmannen om vilket ansvar han känner för sina alster och reaktionerna på dem.
   
   - Det där med hat gillar jag inte åt något håll. Om man lockar till det där så är det väldigt lätt att det blir snett i kommentarerna. Det har hänt på Facebook och någon gång på Twitter att det blivit alldeles galet, men då säger jag till dem och tar bort inläggen.
   
   Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)
   
   Mannen säger samtidigt att han har svårt att hålla koll på alla kommentarer till väldigt virala inlägg.- Det går inte till slut, då skulle jag inte göra något annat än att sitta och läsa folks kommentarer.
   
   Tips - så undersöker du en skärmdump
   
   När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!
   
   ? Sök på bilder - i vår guide Stora verktygslådan för viralgranskare hittar du hur du gör det steg för steg.
   
   ? Kolla uppgifter - leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak.
   
   ?Kolla citat - om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.
   
   ? Undersök avsändaren - många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.
   
   LÄS MER:? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-10-21 14:42:58

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: d40e9c6d6db9762eefb437d60508ff69eb8361d7
   Title:

   Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   Description:

   Spred skämtbild om att V anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.
   Content

   I veckan rasade en del över att Vänsterpartiet skulle ha KU-anmält Anna-Karin Hatt för påhopp under den senaste partiledardebatten. Men ”nyheten” var ett skämt. ”En del av syftet är att väcka folk, att de inte ska tro på allt de läser”, säger mannen bakom kontot.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X
   
   ”Oerhörd komik. Först gapar och skriker Dadgostar i munnen på alla. Sedan KU-anmälan när någon dristar sig att säga emot”, skrev en tidigare diplomat med över 5 000 följare på Twitter/X i torsdags.
   
   Han hade gått på ett fejkat inlägg från en person som är känd för att sprida photoshoppade bilder som ser ut som skärmdumpar från en nyhetssida. I det här fallet med den braskande rubriken att Vänsterpartiet KU-anmäler Anna-Karin Hatt ”för påhoppen i söndagens debatt”.
   
   Inlägg på Twitter/X den 16 oktober. (Personen är anonymiserad av Källkritikbyrån.)
   
   Bilden har över 200 000 visningar. Vidaredelningen hade nära 100 000 visningar, men har nu tagits ner.I kommentarsfältet var det många som rasade. Andra påpekade att det var fejk. Den tidigare diplomaten som delade vidare ”artikeln” svarade själv i kommentarsfältet: ”Jag vet, gick på det. Kunde varit sant!”.Även andra uttryckte sig på likartade sätt.
   
   Kommentar på Twitter/X den 17 oktober.
   
   Mannen bakom fejkbilderna: ”Genant”
   
   Källkritikbyrån har talat med skaparen till den fejkade ”nyhetsartikeln”, en pensionerad man som bor i en mellanstor svensk stad.
   
   Mannen har över 3 700 följare av sitt konto på Twitter/X som han ägnar mestadels åt amerikanska bilar och politik. Ett format för hans inlägg är photoshoppade bilder, som ska se ut som att de kommer från en nyhetssida.
   
   Varför gör du de här bilderna?
   
   - För nöjes skull. För att roa folk. En del säger att jag ljuger, men det är ju skämt, politisk satir.
   
   I den första skämtbilden han gjorde i det här formatet påstods att Miljöpartiets dåvarande språkrör Märta Stenevi ville flytta på fornminnet Ale stenar för att göra plats för vindkraft.
   
   - Jag är väldigt politiskt intresserad utan att ha någon partitillhörighet. Det finns vissa personer och företeelser inom politiken som är tacksamma att driva med, säger mannen.
   
   Inlägg på Twitter/X den 30 december 2021.
   
   Några gick på bluffen den gången, men de flesta i kommentarsfältet noterade att det var fejk. En del tyckte att det kunde ha varit sant. ”Satir i dag – verklighet i morgon”, skrev en person i kommentarsfältet 2021.Nu för tiden säger mannen att bilderna inte är någon stor del av hans aktivitet i sociala medier.
   
   - Jag har lugnat ner mig lite.
   
   Människor har även lärt sig att känna igen upplägget, upplever mannen.
   
   Kommentar på Twitter/X den 17 oktober, den nedre skriven av diplomaten.
   
   - Det var också en av tankarna, att folk måste lära sig att vara lite källkritiska. En del i kommentarerna blåser ju varenda säkring, de blir så ilskna. Utan att ha tagit reda på något. De läser bara rubriken.
   
   Vad tycker du om de som går på det?
   
   - Ja, jag blir närmast bedrövad när det är så många som går på det. Det är genant för dem.
   
   På mannens profilsida har han skrivit "fake news, satir och ironi" och han smyger in sitt kontonamn i bilderna. I just fallet med den påstådda KU-anmälningen så står det upp och ner men mitt över bilden. Att det rör sig om ett skämt går ändå många förbi.
   
   Kommentar på Twitter/X den 16 oktober.
   
   När det inte handlat om makthavare så har mannen hittat på personer. I vissa fall har han använt bilder som finns i bildbanker av personer.Vid något tillfälle medger han att han sökt på nätet och hittat en bild, som i mars 2024 då mannen spred en bild av en kvinna som påstods vara matansvarig i Laxå kommun, där man - enligt skämtet - skulle introducera insekter i kosten på ett äldreboende.- Då sökte jag på ”women with bad haircuts” bara.
   
   Den fejkade skärmdumpen 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
   
   I våras lade mannen ut en bild på ”klimatforskaren Ron Wakeman”. En påhittad person, vilket den som kollade innan den delade hade upptäckt.
   
   Numera tar mannen hjälp av AI för att skapa ansikten.
   
   Bild från inlägg på Twitter/X den 31 mars.
   
   Mannen har fått kritik för att hans bilder spär på motsättningar i samhället.
   
   I mars fick en av fejkbilderna stor spridning. Där var den påhittade historien att föräldrar krävt att skolmatsalen skulle stängas under den muslimska högtiden ramadan, för att ”hedra islam”. "När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller”, påstods en förälder ha sagt.
   
   Bilden spreds sedan till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med runt 8 000 medlemmar. Där reagerade människor starkt och skrev "åk hem", lade upp bilder på apor och uppmanade skolorna att bara servera fläskkött.
   
   Vi frågade upphovsmannen om vilket ansvar han känner för sina alster och reaktionerna på dem.
   
   - Det där med hat gillar jag inte åt något håll. Om man lockar till det där så är det väldigt lätt att det blir snett i kommentarerna. Det har hänt på Facebook och någon gång på Twitter att det blivit alldeles galet, men då säger jag till dem och tar bort inläggen.
   
   Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)
   
   Mannen säger samtidigt att han har svårt att hålla koll på alla kommentarer till väldigt virala inlägg.- Det går inte till slut, då skulle jag inte göra något annat än att sitta och läsa folks kommentarer.
   
   Tips - så undersöker du en skärmdump
   
   När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!
   
   ? Sök på bilder - i vår guide Stora verktygslådan för viralgranskare hittar du hur du gör det steg för steg.
   
   ? Kolla uppgifter - leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak.
   
   ?Kolla citat - om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.
   
   ? Undersök avsändaren - många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.
   
   LÄS MER:? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om ”detox” - säljer själva kurer

DESCRIPTION:
Experter: Vänd dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter.

CONTENT:
På sociala medier sprids påståenden om att kroppen behöver rensas från ”toxiner” genom leverdetox och tarmrensning. Men experter säger till Källkritikbyrån att kurerna för det allra mesta är överflödiga - och inte fungerar som det påstås.  

Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook

En rad konton i sociala medier hävdar att tarmarna är fulla av gifter, skadliga bakterier och parasiter som måste spolas bort. Flera av dessa profiler marknadsför samtidigt produkter och kurer som påstås kunna ”avgifta” kroppen, öka energinivåerna och förbättra hälsan. Det handlar ofta om produkter som kan köpas direkt genom deras kanaler.

Inlägg på Instagram 13 februari.

En av dessa hälsoprofiler är en kvinna som har varit verksam länge på nätet. År 2000 fick hon utnämnelsen "Årets förvillare" av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motiveringen var "för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier".Andra är nyare, men gemensamt för dem är att de har en stor följarskara på nätet.

Levern och antioxidanter

"Något som många verkar ha missat är att det är extremt viktigt att detoxa din kropp med jämna mellanrum", skrev en man med tiotusentals följare i våras och lade upp delar av sina föreläsningar där han tar upp detox.

Inlägg på Instagram 2 april.

En "näringsterapeut" på Tiktok förespråkar att äta nyttigt och hänvisar till att äta färska kryddor, för att de "binder till sig tungmetaller och renar kroppens organ", och föreslår att man ska äta broccoli när man vill ”få bort överskottskemikalier".

Vi ställde frågor till Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet.

Behövs detox? Är det viktigt att ”rena levern” till exempel?

- Nej, absolut inte. Det är ju därför vi har levern, en av dess huvuduppgifter är att avgifta kroppen. Jag tror att tanken om att man behöver "rena" levern bottnar i att vissa ämnen, särskilt tungmetaller, kan ansamlas där och i höga halter skada den. Utifrån den föreställningen har man sedan tänkt sig att det behövs olika metoder för att stödja processer som skulle rensa bort sådana ämnen. Men det behövs inte, för levern gör redan detta själv kontinuerligt, säger Mattias Ekstedt.

Video på Tiktok den 10 augusti.

En influencer påstår att kryddnejlika förbättrar leverhälsa, och att "antioxidanterna i kryddnejlika kan främja avgiftning och skydda levervävnaden".Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, har forskat på ämnet. I de studierna kunde man se att fettlever hos möss försvann när man gav dem de substanser med specifika antioxidanteffekter som forskarna tagit fram, berättar hon.

Inlägg på Facebook 23 maj.

Det betyder dock inte att det ger samma effekt att äta mycket av ett enda livsmedel som innehåller antioxidanter, och hon betonar att det skulle krävas jättedoser av en krydda för att möjligen uppnå någon effekt. 

- Det är bättre att ha en sammansättning av kosten som innehåller antioxidanter, för du kan få den här effekten om du äter alla typer av bär, frukt och färggranna grönsaker, eftersom de innehåller sådana här ämnen, säger Kerstin Brismar.

Inlägg på Facebook 23 maj.

Mattias Ekstedt håller med om att det finns ett korn av sanning i påståendena om antioxidanter, då antioxidanter hjälper till att bromsa skadliga oxidationsprocesser. Det är dock inte så enkelt, eftersom immunförsvaret också använder oxideringen, säger han till Källkritikbyrån.- Problemet är att man tar detta korn av sanning och drar slutsatsen att mer antioxidanter alltid är bättre. Studier på vitamin E har till och med visat att höga doser kan öka risken för vissa tumörer. Att överkonsumera ett enskilt näringsämne är sällan positivt för kroppen.

Kommentar på Instagram 29 maj.

Mattias Ekstedt, som också är specialistläkare i gastroenterologi och hepatologi, betonar att man vid hälsoproblem ska söka sig till vården.

- Många tror att sjukvården är motståndare till ny kunskap, men det är precis tvärtom. Vi vill alltid kunna hjälpa våra patienter bättre, men vi följer en grundregel: det måste finnas bevis för att något fungerar och har positiv effekt. Därför är vi ofta lite konservativa, men när vetenskapen visar effekt, tas nya metoder och behandlingar in tids nog. 

Inlägg på Instagram 24 april.

En kvinna marknadsför övningar som hon säger ska hjälpa lymfan och leverns avgiftning. 

"Alla sopor & gifter som lymfsystemet suger upp hamnar i levern. I dagens samhälle utsätts vi för mer toxiner, tungmetaller, strålning och stress än vad lymfsystemet och levern klarar av att ta hand om. Det innebär att sopor och gifter blir kvar i våra kroppar ?? Här är en lymf-övning som aktiverar lymfsystemet och hjälper levern att dränera ut sopor ?Utför gärna övningen som en del av din dagliga egenvård för lymfsystemet ?"
Utdrag ur inlägg på Instagram 24 april

Finns det något vetenskapligt stöd för att vissa typer av fysisk aktivitet är bra för levern? Vi ställde frågan till Kerstin Brismar och hon sammanfattar det såhär: 

- Det här är väldigt komplext, men man kan säga att om man kan minska insulinnivån i kroppen, då får man mindre fett i levern. Det finns ett protein som regleras av insulin som också faktiskt kan skydda mot vissa gifter i levern, och om man minskar insulinnivån så höjer man det proteinet, vilket bildas i levern. Det här proteinet ökar också av att fasta, men för att det här proteinet ska bildas av fysisk aktivitet måste man i princip sporta på elitnivå. Det räcker alltså inte bara att promenera eller gå på gym en gång i veckan, eller att yoga varje dag. Det funkar inte. 

Så det påverkar inte levern att göra yogaliknande övningar på en matta hemma varje dag?

- Nej. Det är nyttigt av andra skäl, men inte för detta, säger Brismar.

Kommentar på Facebook 25 maj.

Tarmrensning och kosttillskott

Flera av de stora hälsoinfluencerna säljer egna kosttillskott, vilka de förespråkar ska ge optimal hälsa genom att rena tarmen.

En man, med över 100 000 följare på Instagram, pratar i en lång live om hur viktigt han förvisso anser att det är att äta hälsosamt och allsidigt, men han förespråkar också att rena tarmen.Det tycker mannen att man ska göra med hans produkter, som han påstår är "världsbäst" och innehåller "generösa doser, som biter på parasiter, patogener, som bakterier, virus, svampinfektioner".

Live på Instagram 3 maj.

Att vissa örter eller frukter skulle kunna hjälpa levern eller tarmarna genom att till exempel "rensa ut slaggprodukter" finns det inte några bevis för, säger Kerstin Brismar vid Karolinska institutet.- Det är lite intressant är att många av de här profilerna är skeptiska mot mediciner och läkemedelsbolag, som de hävdar säljer sina produkter för att de vill tjäna pengar, och sedan vill de sälja sina egna kosttillskott, säger Klas Sjöberg, specialist inom internmedicin och gastroenterologi, och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Inlägg på Instagram 20 april.

Hälsoprofilen som vi nämnde tidigare, kvinnan som tilldelats antipriset Årets förvillare, är en av de största förespråkarna för detox och fasta. Hon har inlett ett samarbete med ett laboratorium, och gör reklam för produkter och tester som bland annat ska kunna ge svar på om folk har bakterieöverväxt i tunntarmen, och kunna ”ta bort svartmögel och vitmögel i kroppen".

Så här skrev hon i somras:

GutClear är uppdaterat och tar även bort svartmögel och vitmögel, samt nedreglerar E. Colibakteriens inflammatoriska och snabbt växande effekt.
Utdrag ur Instagram-inlägg den 10 juli

Från Instagram den 10 juli.

Redan 2012 skrev kvinnan att hon upptäckt den ”senaste trenden inom detox”:

Att avgifta kroppen på mögel för massor har problem med det utan att veta om det, o det ger en rad symtom. Jag studerar just nu de bästa metoderna för Demolding!
Utdrag ur ett Facebook-inlägg 24 mars 2012

Hon förespråkar också att skölja tarmen med en blandning av bland annat havssaltvatten och bikarbonat:

Njurarna kopplas ur och saltvattnet åker ut snabbast möjligt, och för med sig skräp längs vägen. Så ingen risk för njurarna.
Utdrag ur Facebook-inlägg 22 augusti

Vi kollar med forskarna: har vi mögel i kroppen, och behöver vi rensa ut bakterier? Och kan vi verkligen stänga av njurarna?- Nej, nej. Det finns fall där människor har haft någon mögelsvamp i kroppen, men då handlar det inte om svartmögel, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet, och får medhåll från Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet.

Från kvinnans Facebook-sida 2012.

- Det är inte så att människor möglar. När man får mycket bakterier i tunntarmen kallas det för bakteriell överväxt eller SIBO. Det är oftast kopplat till att man redan har någon sjukdom, och det kan vara sjukdomsframkallande, men det är väldigt svårt att diagnostisera. Det finns människor som har det, men de problemen är inte så vanliga. Framför allt vet vi inte om behandlingarna som erbjuds faktiskt hjälper, så att bygga affärsidéer kring det blir oetiskt, säger Mattias Ekstedt. 

Har vi parasiter i tarmarna som flera av hälsoprofilerna hävdar, och behöver vi rensa ut dem?

-  Det kan finnas encelliga organismer i tarmen, som kanske inte ens ska kallas parasiter, men det behöver vi inte bry oss om. De är heller inte många. Sedan finns det naturligtvis parasitinfektioner som till exempel giardiasis, som folk kan få i samband med förorenat vatten, men då märker man av det - då får man diarré sex gånger per dag och ont i magen, så det är ingenting man kan missa. Folk kan inte gå omkring och vara symptomfria med en klassisk parasitinfektion, för det är som en magsjuka, säger Klas Sjöberg vid Lunds universitet.

Inlägg på Facebook 9 augusti.

Flera av kontona påstår att olika frön, nötter och örter som kan ha en laxerande effekt kan användas som "naturens ivermectin", som är ett receptbelagt parasitmedel.

- Salmonella är också laxerande. Det finns risker med att själv börja mixtra med sin tarmflora och tarmbalans utan medicinsk grund, säger Klas Sjöberg. 

Inlägg på Facebook 2 oktober.

Hur är det med "saltflushen", som ska "stänga av njurarna"?

- Vi vet att en allt för hög dos salt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och blodtrycksförhöjning. Att tillföra extra salt är överhuvudtaget inte rekommenderat. En fjärdedel av hjärtminutvolymen passerar genom njurarna, som också har en reningsfunktion och en balansfunktion både av pH och salter. Hur hade hon tänkt att det skulle gå till att koppla bort njurarna? Det är inte fysiologiskt möjligt, annat än om man knipsar av kärlen till njuren, säger Sjöberg.Källkritikbyrån har varit i kontakt med kvinnan som vidhåller sin ståndpunkt. ”Njurarna kopplas ur rent fysiologiskt faktum när man dricker saltvatten”, skriver hon i ett mejl.

Kvinnan håller inte heller med om slutsatserna kring detox från de läkare och forskare som vi talat med. Enligt henne får hon inget betalt för reklamen hon gör eller för rabattkoden på kuren som ska ”rensa ut mögel”.

Inlägg på Instagram 10 mars.

Sammantaget: Påståendena om att kroppen behöver detox och tarmrensning saknar vetenskapligt stöd. Levern och njurarna avgiftar kroppen kontinuerligt - det är deras naturliga funktion. Vetenskapen stödjer inte påståendena att vi går omkring med parasiter, mögel eller farliga bakterieanhopningar som behöver spolas bort med speciella kurer.

De experter vi talat med anser att det är särskilt problematiskt att många av de profiler som sprider dessa påståenden samtidigt säljer kosttillskott, tester och kurer som påstås lösa de problem de själva har skapat rädsla för. Produkterna kan även vara direkt skadliga, som när man råder människor att dricka stora mängder saltvatten.

Om du mår dåligt, har magproblem eller är orolig för din hälsa ska du vända dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter, uppmanar experterna. Verkliga parasitinfektioner och leverproblem ger tydliga symtom och ska diagnostiseras och behandlas av läkare.

Experterna betonar att den bästa ”detoxen” är en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och att undvika överdrivet intag av alkohol. Enligt dem är allt annat onödig, och ofta dyr, kommersiell vilseledning.

LÄS MER:? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om ”detox” - säljer själva kurer

DESCRIPTION:
Experter: Vänd dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter.

CONTENT:
På sociala medier sprids påståenden om att kroppen behöver rensas från ”toxiner” genom leverdetox och tarmrensning. Men experter säger till Källkritikbyrån att kurerna för det allra mesta är överflödiga - och inte fungerar som det påstås.  

Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook

En rad konton i sociala medier hävdar att tarmarna är fulla av gifter, skadliga bakterier och parasiter som måste spolas bort. Flera av dessa profiler marknadsför samtidigt produkter och kurer som påstås kunna ”avgifta” kroppen, öka energinivåerna och förbättra hälsan. Det handlar ofta om produkter som kan köpas direkt genom deras kanaler.

Inlägg på Instagram 13 februari.

En av dessa hälsoprofiler är en kvinna som har varit verksam länge på nätet. År 2000 fick hon utnämnelsen "Årets förvillare" av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motiveringen var "för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier".Andra är nyare, men gemensamt för dem är att de har en stor följarskara på nätet.

Levern och antioxidanter

"Något som många verkar ha missat är att det är extremt viktigt att detoxa din kropp med jämna mellanrum", skrev en man med tiotusentals följare i våras och lade upp delar av sina föreläsningar där han tar upp detox.

Inlägg på Instagram 2 april.

En "näringsterapeut" på Tiktok förespråkar att äta nyttigt och hänvisar till att äta färska kryddor, för att de "binder till sig tungmetaller och renar kroppens organ", och föreslår att man ska äta broccoli när man vill ”få bort överskottskemikalier".

Vi ställde frågor till Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet.

Behövs detox? Är det viktigt att ”rena levern” till exempel?

- Nej, absolut inte. Det är ju därför vi har levern, en av dess huvuduppgifter är att avgifta kroppen. Jag tror att tanken om att man behöver "rena" levern bottnar i att vissa ämnen, särskilt tungmetaller, kan ansamlas där och i höga halter skada den. Utifrån den föreställningen har man sedan tänkt sig att det behövs olika metoder för att stödja processer som skulle rensa bort sådana ämnen. Men det behövs inte, för levern gör redan detta själv kontinuerligt, säger Mattias Ekstedt.

Video på Tiktok den 10 augusti.

En influencer påstår att kryddnejlika förbättrar leverhälsa, och att "antioxidanterna i kryddnejlika kan främja avgiftning och skydda levervävnaden".Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, har forskat på ämnet. I de studierna kunde man se att fettlever hos möss försvann när man gav dem de substanser med specifika antioxidanteffekter som forskarna tagit fram, berättar hon.

Inlägg på Facebook 23 maj.

Det betyder dock inte att det ger samma effekt att äta mycket av ett enda livsmedel som innehåller antioxidanter, och hon betonar att det skulle krävas jättedoser av en krydda för att möjligen uppnå någon effekt. 

- Det är bättre att ha en sammansättning av kosten som innehåller antioxidanter, för du kan få den här effekten om du äter alla typer av bär, frukt och färggranna grönsaker, eftersom de innehåller sådana här ämnen, säger Kerstin Brismar.

Inlägg på Facebook 23 maj.

Mattias Ekstedt håller med om att det finns ett korn av sanning i påståendena om antioxidanter, då antioxidanter hjälper till att bromsa skadliga oxidationsprocesser. Det är dock inte så enkelt, eftersom immunförsvaret också använder oxideringen, säger han till Källkritikbyrån.- Problemet är att man tar detta korn av sanning och drar slutsatsen att mer antioxidanter alltid är bättre. Studier på vitamin E har till och med visat att höga doser kan öka risken för vissa tumörer. Att överkonsumera ett enskilt näringsämne är sällan positivt för kroppen.

Kommentar på Instagram 29 maj.

Mattias Ekstedt, som också är specialistläkare i gastroenterologi och hepatologi, betonar att man vid hälsoproblem ska söka sig till vården.

- Många tror att sjukvården är motståndare till ny kunskap, men det är precis tvärtom. Vi vill alltid kunna hjälpa våra patienter bättre, men vi följer en grundregel: det måste finnas bevis för att något fungerar och har positiv effekt. Därför är vi ofta lite konservativa, men när vetenskapen visar effekt, tas nya metoder och behandlingar in tids nog. 

Inlägg på Instagram 24 april.

En kvinna marknadsför övningar som hon säger ska hjälpa lymfan och leverns avgiftning. 

"Alla sopor & gifter som lymfsystemet suger upp hamnar i levern. I dagens samhälle utsätts vi för mer toxiner, tungmetaller, strålning och stress än vad lymfsystemet och levern klarar av att ta hand om. Det innebär att sopor och gifter blir kvar i våra kroppar ?? Här är en lymf-övning som aktiverar lymfsystemet och hjälper levern att dränera ut sopor ?Utför gärna övningen som en del av din dagliga egenvård för lymfsystemet ?"
Utdrag ur inlägg på Instagram 24 april

Finns det något vetenskapligt stöd för att vissa typer av fysisk aktivitet är bra för levern? Vi ställde frågan till Kerstin Brismar och hon sammanfattar det såhär: 

- Det här är väldigt komplext, men man kan säga att om man kan minska insulinnivån i kroppen, då får man mindre fett i levern. Det finns ett protein som regleras av insulin som också faktiskt kan skydda mot vissa gifter i levern, och om man minskar insulinnivån så höjer man det proteinet, vilket bildas i levern. Det här proteinet ökar också av att fasta, men för att det här proteinet ska bildas av fysisk aktivitet måste man i princip sporta på elitnivå. Det räcker alltså inte bara att promenera eller gå på gym en gång i veckan, eller att yoga varje dag. Det funkar inte. 

Så det påverkar inte levern att göra yogaliknande övningar på en matta hemma varje dag?

- Nej. Det är nyttigt av andra skäl, men inte för detta, säger Brismar.

Kommentar på Facebook 25 maj.

Tarmrensning och kosttillskott

Flera av de stora hälsoinfluencerna säljer egna kosttillskott, vilka de förespråkar ska ge optimal hälsa genom att rena tarmen.

En man, med över 100 000 följare på Instagram, pratar i en lång live om hur viktigt han förvisso anser att det är att äta hälsosamt och allsidigt, men han förespråkar också att rena tarmen.Det tycker mannen att man ska göra med hans produkter, som han påstår är "världsbäst" och innehåller "generösa doser, som biter på parasiter, patogener, som bakterier, virus, svampinfektioner".

Live på Instagram 3 maj.

Att vissa örter eller frukter skulle kunna hjälpa levern eller tarmarna genom att till exempel "rensa ut slaggprodukter" finns det inte några bevis för, säger Kerstin Brismar vid Karolinska institutet.- Det är lite intressant är att många av de här profilerna är skeptiska mot mediciner och läkemedelsbolag, som de hävdar säljer sina produkter för att de vill tjäna pengar, och sedan vill de sälja sina egna kosttillskott, säger Klas Sjöberg, specialist inom internmedicin och gastroenterologi, och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Inlägg på Instagram 20 april.

Hälsoprofilen som vi nämnde tidigare, kvinnan som tilldelats antipriset Årets förvillare, är en av de största förespråkarna för detox och fasta. Hon har inlett ett samarbete med ett laboratorium, och gör reklam för produkter och tester som bland annat ska kunna ge svar på om folk har bakterieöverväxt i tunntarmen, och kunna ”ta bort svartmögel och vitmögel i kroppen".

Så här skrev hon i somras:

GutClear är uppdaterat och tar även bort svartmögel och vitmögel, samt nedreglerar E. Colibakteriens inflammatoriska och snabbt växande effekt.
Utdrag ur Instagram-inlägg den 10 juli

Från Instagram den 10 juli.

Redan 2012 skrev kvinnan att hon upptäckt den ”senaste trenden inom detox”:

Att avgifta kroppen på mögel för massor har problem med det utan att veta om det, o det ger en rad symtom. Jag studerar just nu de bästa metoderna för Demolding!
Utdrag ur ett Facebook-inlägg 24 mars 2012

Hon förespråkar också att skölja tarmen med en blandning av bland annat havssaltvatten och bikarbonat:

Njurarna kopplas ur och saltvattnet åker ut snabbast möjligt, och för med sig skräp längs vägen. Så ingen risk för njurarna.
Utdrag ur Facebook-inlägg 22 augusti

Vi kollar med forskarna: har vi mögel i kroppen, och behöver vi rensa ut bakterier? Och kan vi verkligen stänga av njurarna?- Nej, nej. Det finns fall där människor har haft någon mögelsvamp i kroppen, men då handlar det inte om svartmögel, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet, och får medhåll från Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet.

Från kvinnans Facebook-sida 2012.

- Det är inte så att människor möglar. När man får mycket bakterier i tunntarmen kallas det för bakteriell överväxt eller SIBO. Det är oftast kopplat till att man redan har någon sjukdom, och det kan vara sjukdomsframkallande, men det är väldigt svårt att diagnostisera. Det finns människor som har det, men de problemen är inte så vanliga. Framför allt vet vi inte om behandlingarna som erbjuds faktiskt hjälper, så att bygga affärsidéer kring det blir oetiskt, säger Mattias Ekstedt. 

Har vi parasiter i tarmarna som flera av hälsoprofilerna hävdar, och behöver vi rensa ut dem?

-  Det kan finnas encelliga organismer i tarmen, som kanske inte ens ska kallas parasiter, men det behöver vi inte bry oss om. De är heller inte många. Sedan finns det naturligtvis parasitinfektioner som till exempel giardiasis, som folk kan få i samband med förorenat vatten, men då märker man av det - då får man diarré sex gånger per dag och ont i magen, så det är ingenting man kan missa. Folk kan inte gå omkring och vara symptomfria med en klassisk parasitinfektion, för det är som en magsjuka, säger Klas Sjöberg vid Lunds universitet.

Inlägg på Facebook 9 augusti.

Flera av kontona påstår att olika frön, nötter och örter som kan ha en laxerande effekt kan användas som "naturens ivermectin", som är ett receptbelagt parasitmedel.

- Salmonella är också laxerande. Det finns risker med att själv börja mixtra med sin tarmflora och tarmbalans utan medicinsk grund, säger Klas Sjöberg. 

Inlägg på Facebook 2 oktober.

Hur är det med "saltflushen", som ska "stänga av njurarna"?

- Vi vet att en allt för hög dos salt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och blodtrycksförhöjning. Att tillföra extra salt är överhuvudtaget inte rekommenderat. En fjärdedel av hjärtminutvolymen passerar genom njurarna, som också har en reningsfunktion och en balansfunktion både av pH och salter. Hur hade hon tänkt att det skulle gå till att koppla bort njurarna? Det är inte fysiologiskt möjligt, annat än om man knipsar av kärlen till njuren, säger Sjöberg.Källkritikbyrån har varit i kontakt med kvinnan som vidhåller sin ståndpunkt. ”Njurarna kopplas ur rent fysiologiskt faktum när man dricker saltvatten”, skriver hon i ett mejl.

Kvinnan håller inte heller med om slutsatserna kring detox från de läkare och forskare som vi talat med. Enligt henne får hon inget betalt för reklamen hon gör eller för rabattkoden på kuren som ska ”rensa ut mögel”.

Inlägg på Instagram 10 mars.

Sammantaget: Påståendena om att kroppen behöver detox och tarmrensning saknar vetenskapligt stöd. Levern och njurarna avgiftar kroppen kontinuerligt - det är deras naturliga funktion. Vetenskapen stödjer inte påståendena att vi går omkring med parasiter, mögel eller farliga bakterieanhopningar som behöver spolas bort med speciella kurer.

De experter vi talat med anser att det är särskilt problematiskt att många av de profiler som sprider dessa påståenden samtidigt säljer kosttillskott, tester och kurer som påstås lösa de problem de själva har skapat rädsla för. Produkterna kan även vara direkt skadliga, som när man råder människor att dricka stora mängder saltvatten.

Om du mår dåligt, har magproblem eller är orolig för din hälsa ska du vända dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter, uppmanar experterna. Verkliga parasitinfektioner och leverproblem ger tydliga symtom och ska diagnostiseras och behandlas av läkare.

Experterna betonar att den bästa ”detoxen” är en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och att undvika överdrivet intag av alkohol. Enligt dem är allt annat onödig, och ofta dyr, kommersiell vilseledning.

LÄS MER:? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-10-16 11:40:24

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 1562ea58d2eaf465635538d000d09695432ab0a7
   Title:

   Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om ”detox” - säljer själva kurer
   Description:

   Experter: Vänd dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter.
   Content

   På sociala medier sprids påståenden om att kroppen behöver rensas från ”toxiner” genom leverdetox och tarmrensning. Men experter säger till Källkritikbyrån att kurerna för det allra mesta är överflödiga - och inte fungerar som det påstås. 
   
   Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook
   
   En rad konton i sociala medier hävdar att tarmarna är fulla av gifter, skadliga bakterier och parasiter som måste spolas bort. Flera av dessa profiler marknadsför samtidigt produkter och kurer som påstås kunna ”avgifta” kroppen, öka energinivåerna och förbättra hälsan. Det handlar ofta om produkter som kan köpas direkt genom deras kanaler.
   
   Inlägg på Instagram 13 februari.
   
   En av dessa hälsoprofiler är en kvinna som har varit verksam länge på nätet. År 2000 fick hon utnämnelsen "Årets förvillare" av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motiveringen var "för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier".Andra är nyare, men gemensamt för dem är att de har en stor följarskara på nätet.
   
   Levern och antioxidanter
   
   "Något som många verkar ha missat är att det är extremt viktigt att detoxa din kropp med jämna mellanrum", skrev en man med tiotusentals följare i våras och lade upp delar av sina föreläsningar där han tar upp detox.
   
   Inlägg på Instagram 2 april.
   
   En "näringsterapeut" på Tiktok förespråkar att äta nyttigt och hänvisar till att äta färska kryddor, för att de "binder till sig tungmetaller och renar kroppens organ", och föreslår att man ska äta broccoli när man vill ”få bort överskottskemikalier".
   
   Vi ställde frågor till Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet.
   
   Behövs detox? Är det viktigt att ”rena levern” till exempel?
   
   - Nej, absolut inte. Det är ju därför vi har levern, en av dess huvuduppgifter är att avgifta kroppen. Jag tror att tanken om att man behöver "rena" levern bottnar i att vissa ämnen, särskilt tungmetaller, kan ansamlas där och i höga halter skada den. Utifrån den föreställningen har man sedan tänkt sig att det behövs olika metoder för att stödja processer som skulle rensa bort sådana ämnen. Men det behövs inte, för levern gör redan detta själv kontinuerligt, säger Mattias Ekstedt.
   
   Video på Tiktok den 10 augusti.
   
   En influencer påstår att kryddnejlika förbättrar leverhälsa, och att "antioxidanterna i kryddnejlika kan främja avgiftning och skydda levervävnaden".Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, har forskat på ämnet. I de studierna kunde man se att fettlever hos möss försvann när man gav dem de substanser med specifika antioxidanteffekter som forskarna tagit fram, berättar hon.
   
   Inlägg på Facebook 23 maj.
   
   Det betyder dock inte att det ger samma effekt att äta mycket av ett enda livsmedel som innehåller antioxidanter, och hon betonar att det skulle krävas jättedoser av en krydda för att möjligen uppnå någon effekt. 
   
   - Det är bättre att ha en sammansättning av kosten som innehåller antioxidanter, för du kan få den här effekten om du äter alla typer av bär, frukt och färggranna grönsaker, eftersom de innehåller sådana här ämnen, säger Kerstin Brismar.
   
   Inlägg på Facebook 23 maj.
   
   Mattias Ekstedt håller med om att det finns ett korn av sanning i påståendena om antioxidanter, då antioxidanter hjälper till att bromsa skadliga oxidationsprocesser. Det är dock inte så enkelt, eftersom immunförsvaret också använder oxideringen, säger han till Källkritikbyrån.- Problemet är att man tar detta korn av sanning och drar slutsatsen att mer antioxidanter alltid är bättre. Studier på vitamin E har till och med visat att höga doser kan öka risken för vissa tumörer. Att överkonsumera ett enskilt näringsämne är sällan positivt för kroppen.
   
   Kommentar på Instagram 29 maj.
   
   Mattias Ekstedt, som också är specialistläkare i gastroenterologi och hepatologi, betonar att man vid hälsoproblem ska söka sig till vården.
   
   - Många tror att sjukvården är motståndare till ny kunskap, men det är precis tvärtom. Vi vill alltid kunna hjälpa våra patienter bättre, men vi följer en grundregel: det måste finnas bevis för att något fungerar och har positiv effekt. Därför är vi ofta lite konservativa, men när vetenskapen visar effekt, tas nya metoder och behandlingar in tids nog. 
   
   Inlägg på Instagram 24 april.
   
   En kvinna marknadsför övningar som hon säger ska hjälpa lymfan och leverns avgiftning. 
   
   "Alla sopor & gifter som lymfsystemet suger upp hamnar i levern. I dagens samhälle utsätts vi för mer toxiner, tungmetaller, strålning och stress än vad lymfsystemet och levern klarar av att ta hand om. Det innebär att sopor och gifter blir kvar i våra kroppar ?? Här är en lymf-övning som aktiverar lymfsystemet och hjälper levern att dränera ut sopor ?Utför gärna övningen som en del av din dagliga egenvård för lymfsystemet ?"
   Utdrag ur inlägg på Instagram 24 april
   
   Finns det något vetenskapligt stöd för att vissa typer av fysisk aktivitet är bra för levern? Vi ställde frågan till Kerstin Brismar och hon sammanfattar det såhär: 
   
   - Det här är väldigt komplext, men man kan säga att om man kan minska insulinnivån i kroppen, då får man mindre fett i levern. Det finns ett protein som regleras av insulin som också faktiskt kan skydda mot vissa gifter i levern, och om man minskar insulinnivån så höjer man det proteinet, vilket bildas i levern. Det här proteinet ökar också av att fasta, men för att det här proteinet ska bildas av fysisk aktivitet måste man i princip sporta på elitnivå. Det räcker alltså inte bara att promenera eller gå på gym en gång i veckan, eller att yoga varje dag. Det funkar inte. 
   
   Så det påverkar inte levern att göra yogaliknande övningar på en matta hemma varje dag?
   
   - Nej. Det är nyttigt av andra skäl, men inte för detta, säger Brismar.
   
   Kommentar på Facebook 25 maj.
   
   Tarmrensning och kosttillskott
   
   Flera av de stora hälsoinfluencerna säljer egna kosttillskott, vilka de förespråkar ska ge optimal hälsa genom att rena tarmen.
   
   En man, med över 100 000 följare på Instagram, pratar i en lång live om hur viktigt han förvisso anser att det är att äta hälsosamt och allsidigt, men han förespråkar också att rena tarmen.Det tycker mannen att man ska göra med hans produkter, som han påstår är "världsbäst" och innehåller "generösa doser, som biter på parasiter, patogener, som bakterier, virus, svampinfektioner".
   
   Live på Instagram 3 maj.
   
   Att vissa örter eller frukter skulle kunna hjälpa levern eller tarmarna genom att till exempel "rensa ut slaggprodukter" finns det inte några bevis för, säger Kerstin Brismar vid Karolinska institutet.- Det är lite intressant är att många av de här profilerna är skeptiska mot mediciner och läkemedelsbolag, som de hävdar säljer sina produkter för att de vill tjäna pengar, och sedan vill de sälja sina egna kosttillskott, säger Klas Sjöberg, specialist inom internmedicin och gastroenterologi, och adjungerad professor vid Lunds universitet.
   
   Inlägg på Instagram 20 april.
   
   Hälsoprofilen som vi nämnde tidigare, kvinnan som tilldelats antipriset Årets förvillare, är en av de största förespråkarna för detox och fasta. Hon har inlett ett samarbete med ett laboratorium, och gör reklam för produkter och tester som bland annat ska kunna ge svar på om folk har bakterieöverväxt i tunntarmen, och kunna ”ta bort svartmögel och vitmögel i kroppen".
   
   Så här skrev hon i somras:
   
   GutClear är uppdaterat och tar även bort svartmögel och vitmögel, samt nedreglerar E. Colibakteriens inflammatoriska och snabbt växande effekt.
   Utdrag ur Instagram-inlägg den 10 juli
   
   Från Instagram den 10 juli.
   
   Redan 2012 skrev kvinnan att hon upptäckt den ”senaste trenden inom detox”:
   
   Att avgifta kroppen på mögel för massor har problem med det utan att veta om det, o det ger en rad symtom. Jag studerar just nu de bästa metoderna för Demolding!
   Utdrag ur ett Facebook-inlägg 24 mars 2012
   
   Hon förespråkar också att skölja tarmen med en blandning av bland annat havssaltvatten och bikarbonat:
   
   Njurarna kopplas ur och saltvattnet åker ut snabbast möjligt, och för med sig skräp längs vägen. Så ingen risk för njurarna.
   Utdrag ur Facebook-inlägg 22 augusti
   
   Vi kollar med forskarna: har vi mögel i kroppen, och behöver vi rensa ut bakterier? Och kan vi verkligen stänga av njurarna?- Nej, nej. Det finns fall där människor har haft någon mögelsvamp i kroppen, men då handlar det inte om svartmögel, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet, och får medhåll från Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet.
   
   Från kvinnans Facebook-sida 2012.
   
   - Det är inte så att människor möglar. När man får mycket bakterier i tunntarmen kallas det för bakteriell överväxt eller SIBO. Det är oftast kopplat till att man redan har någon sjukdom, och det kan vara sjukdomsframkallande, men det är väldigt svårt att diagnostisera. Det finns människor som har det, men de problemen är inte så vanliga. Framför allt vet vi inte om behandlingarna som erbjuds faktiskt hjälper, så att bygga affärsidéer kring det blir oetiskt, säger Mattias Ekstedt. 
   
   Har vi parasiter i tarmarna som flera av hälsoprofilerna hävdar, och behöver vi rensa ut dem?
   
   -  Det kan finnas encelliga organismer i tarmen, som kanske inte ens ska kallas parasiter, men det behöver vi inte bry oss om. De är heller inte många. Sedan finns det naturligtvis parasitinfektioner som till exempel giardiasis, som folk kan få i samband med förorenat vatten, men då märker man av det - då får man diarré sex gånger per dag och ont i magen, så det är ingenting man kan missa. Folk kan inte gå omkring och vara symptomfria med en klassisk parasitinfektion, för det är som en magsjuka, säger Klas Sjöberg vid Lunds universitet.
   
   Inlägg på Facebook 9 augusti.
   
   Flera av kontona påstår att olika frön, nötter och örter som kan ha en laxerande effekt kan användas som "naturens ivermectin", som är ett receptbelagt parasitmedel.
   
   - Salmonella är också laxerande. Det finns risker med att själv börja mixtra med sin tarmflora och tarmbalans utan medicinsk grund, säger Klas Sjöberg. 
   
   Inlägg på Facebook 2 oktober.
   
   Hur är det med "saltflushen", som ska "stänga av njurarna"?
   
   - Vi vet att en allt för hög dos salt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och blodtrycksförhöjning. Att tillföra extra salt är överhuvudtaget inte rekommenderat. En fjärdedel av hjärtminutvolymen passerar genom njurarna, som också har en reningsfunktion och en balansfunktion både av pH och salter. Hur hade hon tänkt att det skulle gå till att koppla bort njurarna? Det är inte fysiologiskt möjligt, annat än om man knipsar av kärlen till njuren, säger Sjöberg.Källkritikbyrån har varit i kontakt med kvinnan som vidhåller sin ståndpunkt. ”Njurarna kopplas ur rent fysiologiskt faktum när man dricker saltvatten”, skriver hon i ett mejl.
   
   Kvinnan håller inte heller med om slutsatserna kring detox från de läkare och forskare som vi talat med. Enligt henne får hon inget betalt för reklamen hon gör eller för rabattkoden på kuren som ska ”rensa ut mögel”.
   
   Inlägg på Instagram 10 mars.
   
   Sammantaget: Påståendena om att kroppen behöver detox och tarmrensning saknar vetenskapligt stöd. Levern och njurarna avgiftar kroppen kontinuerligt - det är deras naturliga funktion. Vetenskapen stödjer inte påståendena att vi går omkring med parasiter, mögel eller farliga bakterieanhopningar som behöver spolas bort med speciella kurer.
   
   De experter vi talat med anser att det är särskilt problematiskt att många av de profiler som sprider dessa påståenden samtidigt säljer kosttillskott, tester och kurer som påstås lösa de problem de själva har skapat rädsla för. Produkterna kan även vara direkt skadliga, som när man råder människor att dricka stora mängder saltvatten.
   
   Om du mår dåligt, har magproblem eller är orolig för din hälsa ska du vända dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter, uppmanar experterna. Verkliga parasitinfektioner och leverproblem ger tydliga symtom och ska diagnostiseras och behandlas av läkare.
   
   Experterna betonar att den bästa ”detoxen” är en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och att undvika överdrivet intag av alkohol. Enligt dem är allt annat onödig, och ofta dyr, kommersiell vilseledning.
   
   LÄS MER:? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-10-16 11:40:24

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 36e3e6cd9b30901cc9c29bae9d558933f966ee2f
   Title:

   Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om ”detox” - säljer själva kurer
   Description:

   Experter: Vänd dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter.
   Content

   På sociala medier sprids påståenden om att kroppen behöver rensas från ”toxiner” genom leverdetox och tarmrensning. Men experter säger till Källkritikbyrån att kurerna för det allra mesta är överflödiga - och inte fungerar som det påstås. 
   
   Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook
   
   En rad konton i sociala medier hävdar att tarmarna är fulla av gifter, skadliga bakterier och parasiter som måste spolas bort. Flera av dessa profiler marknadsför samtidigt produkter och kurer som påstås kunna ”avgifta” kroppen, öka energinivåerna och förbättra hälsan. Det handlar ofta om produkter som kan köpas direkt genom deras kanaler.
   
   Inlägg på Instagram 13 februari.
   
   En av dessa hälsoprofiler är en kvinna som har varit verksam länge på nätet. År 2000 fick hon utnämnelsen "Årets förvillare" av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motiveringen var "för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier".Andra är nyare, men gemensamt för dem är att de har en stor följarskara på nätet.
   
   Levern och antioxidanter
   
   "Något som många verkar ha missat är att det är extremt viktigt att detoxa din kropp med jämna mellanrum", skrev en man med tiotusentals följare i våras och lade upp delar av sina föreläsningar där han tar upp detox.
   
   Inlägg på Instagram 2 april.
   
   En "näringsterapeut" på Tiktok förespråkar att äta nyttigt och hänvisar till att äta färska kryddor, för att de "binder till sig tungmetaller och renar kroppens organ", och föreslår att man ska äta broccoli när man vill ”få bort överskottskemikalier".
   
   Vi ställde frågor till Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet.
   
   Behövs detox? Är det viktigt att ”rena levern” till exempel?
   
   - Nej, absolut inte. Det är ju därför vi har levern, en av dess huvuduppgifter är att avgifta kroppen. Jag tror att tanken om att man behöver "rena" levern bottnar i att vissa ämnen, särskilt tungmetaller, kan ansamlas där och i höga halter skada den. Utifrån den föreställningen har man sedan tänkt sig att det behövs olika metoder för att stödja processer som skulle rensa bort sådana ämnen. Men det behövs inte, för levern gör redan detta själv kontinuerligt, säger Mattias Ekstedt.
   
   Video på Tiktok den 10 augusti.
   
   En influencer påstår att kryddnejlika förbättrar leverhälsa, och att "antioxidanterna i kryddnejlika kan främja avgiftning och skydda levervävnaden".Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, har forskat på ämnet. I de studierna kunde man se att fettlever hos möss försvann när man gav dem de substanser med specifika antioxidanteffekter som forskarna tagit fram, berättar hon.
   
   Inlägg på Facebook 23 maj.
   
   Det betyder dock inte att det ger samma effekt att äta mycket av ett enda livsmedel som innehåller antioxidanter, och hon betonar att det skulle krävas jättedoser av en krydda för att möjligen uppnå någon effekt. 
   
   - Det är bättre att ha en sammansättning av kosten som innehåller antioxidanter, för du kan få den här effekten om du äter alla typer av bär, frukt och färggranna grönsaker, eftersom de innehåller sådana här ämnen, säger Kerstin Brismar.
   
   Inlägg på Facebook 23 maj.
   
   Mattias Ekstedt håller med om att det finns ett korn av sanning i påståendena om antioxidanter, då antioxidanter hjälper till att bromsa skadliga oxidationsprocesser. Det är dock inte så enkelt, eftersom immunförsvaret också använder oxideringen, säger han till Källkritikbyrån.- Problemet är att man tar detta korn av sanning och drar slutsatsen att mer antioxidanter alltid är bättre. Studier på vitamin E har till och med visat att höga doser kan öka risken för vissa tumörer. Att överkonsumera ett enskilt näringsämne är sällan positivt för kroppen.
   
   Kommentar på Instagram 29 maj.
   
   Mattias Ekstedt, som också är specialistläkare i gastroenterologi och hepatologi, betonar att man vid hälsoproblem ska söka sig till vården.
   
   - Många tror att sjukvården är motståndare till ny kunskap, men det är precis tvärtom. Vi vill alltid kunna hjälpa våra patienter bättre, men vi följer en grundregel: det måste finnas bevis för att något fungerar och har positiv effekt. Därför är vi ofta lite konservativa, men när vetenskapen visar effekt, tas nya metoder och behandlingar in tids nog. 
   
   Inlägg på Instagram 24 april.
   
   En kvinna marknadsför övningar som hon säger ska hjälpa lymfan och leverns avgiftning. 
   
   "Alla sopor & gifter som lymfsystemet suger upp hamnar i levern. I dagens samhälle utsätts vi för mer toxiner, tungmetaller, strålning och stress än vad lymfsystemet och levern klarar av att ta hand om. Det innebär att sopor och gifter blir kvar i våra kroppar ?? Här är en lymf-övning som aktiverar lymfsystemet och hjälper levern att dränera ut sopor ?Utför gärna övningen som en del av din dagliga egenvård för lymfsystemet ?"
   Utdrag ur inlägg på Instagram 24 april
   
   Finns det något vetenskapligt stöd för att vissa typer av fysisk aktivitet är bra för levern? Vi ställde frågan till Kerstin Brismar och hon sammanfattar det såhär: 
   
   - Det här är väldigt komplext, men man kan säga att om man kan minska insulinnivån i kroppen, då får man mindre fett i levern. Det finns ett protein som regleras av insulin som också faktiskt kan skydda mot vissa gifter i levern, och om man minskar insulinnivån så höjer man det proteinet, vilket bildas i levern. Det här proteinet ökar också av att fasta, men för att det här proteinet ska bildas av fysisk aktivitet måste man i princip sporta på elitnivå. Det räcker alltså inte bara att promenera eller gå på gym en gång i veckan, eller att yoga varje dag. Det funkar inte. 
   
   Så det påverkar inte levern att göra yogaliknande övningar på en matta hemma varje dag?
   
   - Nej. Det är nyttigt av andra skäl, men inte för detta, säger Brismar.
   
   Kommentar på Facebook 25 maj.
   
   Tarmrensning och kosttillskott
   
   Flera av de stora hälsoinfluencerna säljer egna kosttillskott, vilka de förespråkar ska ge optimal hälsa genom att rena tarmen.
   
   En man, med över 100 000 följare på Instagram, pratar i en lång live om hur viktigt han förvisso anser att det är att äta hälsosamt och allsidigt, men han förespråkar också att rena tarmen.Det tycker mannen att man ska göra med hans produkter, som han påstår är "världsbäst" och innehåller "generösa doser, som biter på parasiter, patogener, som bakterier, virus, svampinfektioner".
   
   Live på Instagram 3 maj.
   
   Att vissa örter eller frukter skulle kunna hjälpa levern eller tarmarna genom att till exempel "rensa ut slaggprodukter" finns det inte några bevis för, säger Kerstin Brismar vid Karolinska institutet.- Det är lite intressant är att många av de här profilerna är skeptiska mot mediciner och läkemedelsbolag, som de hävdar säljer sina produkter för att de vill tjäna pengar, och sedan vill de sälja sina egna kosttillskott, säger Klas Sjöberg, specialist inom internmedicin och gastroenterologi, och adjungerad professor vid Lunds universitet.
   
   Inlägg på Instagram 20 april.
   
   Hälsoprofilen som vi nämnde tidigare, kvinnan som tilldelats antipriset Årets förvillare, är en av de största förespråkarna för detox och fasta. Hon har inlett ett samarbete med ett laboratorium, och gör reklam för produkter och tester som bland annat ska kunna ge svar på om folk har bakterieöverväxt i tunntarmen, och kunna ”ta bort svartmögel och vitmögel i kroppen".
   
   Så här skrev hon i somras:
   
   GutClear är uppdaterat och tar även bort svartmögel och vitmögel, samt nedreglerar E. Colibakteriens inflammatoriska och snabbt växande effekt.
   Utdrag ur Instagram-inlägg den 10 juli
   
   Från Instagram den 10 juli.
   
   Redan 2012 skrev kvinnan att hon upptäckt den ”senaste trenden inom detox”:
   
   Att avgifta kroppen på mögel för massor har problem med det utan att veta om det, o det ger en rad symtom. Jag studerar just nu de bästa metoderna för Demolding!
   Utdrag ur ett Facebook-inlägg 24 mars 2012
   
   Hon förespråkar också att skölja tarmen med en blandning av bland annat havssaltvatten och bikarbonat:
   
   Njurarna kopplas ur och saltvattnet åker ut snabbast möjligt, och för med sig skräp längs vägen. Så ingen risk för njurarna.
   Utdrag ur Facebook-inlägg 22 augusti
   
   Vi kollar med forskarna: har vi mögel i kroppen, och behöver vi rensa ut bakterier? Och kan vi verkligen stänga av njurarna?- Nej, nej. Det finns fall där människor har haft någon mögelsvamp i kroppen, men då handlar det inte om svartmögel, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet, och får medhåll från Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet.
   
   Från kvinnans Facebook-sida 2012.
   
   - Det är inte så att människor möglar. När man får mycket bakterier i tunntarmen kallas det för bakteriell överväxt eller SIBO. Det är oftast kopplat till att man redan har någon sjukdom, och det kan vara sjukdomsframkallande, men det är väldigt svårt att diagnostisera. Det finns människor som har det, men de problemen är inte så vanliga. Framför allt vet vi inte om behandlingarna som erbjuds faktiskt hjälper, så att bygga affärsidéer kring det blir oetiskt, säger Mattias Ekstedt. 
   
   Har vi parasiter i tarmarna som flera av hälsoprofilerna hävdar, och behöver vi rensa ut dem?
   
   -  Det kan finnas encelliga organismer i tarmen, som kanske inte ens ska kallas parasiter, men det behöver vi inte bry oss om. De är heller inte många. Sedan finns det naturligtvis parasitinfektioner som till exempel giardiasis, som folk kan få i samband med förorenat vatten, men då märker man av det - då får man diarré sex gånger per dag och ont i magen, så det är ingenting man kan missa. Folk kan inte gå omkring och vara symptomfria med en klassisk parasitinfektion, för det är som en magsjuka, säger Klas Sjöberg vid Lunds universitet.
   
   Inlägg på Facebook 9 augusti.
   
   Flera av kontona påstår att olika frön, nötter och örter som kan ha en laxerande effekt kan användas som "naturens ivermectin", som är ett receptbelagt parasitmedel.
   
   - Salmonella är också laxerande. Det finns risker med att själv börja mixtra med sin tarmflora och tarmbalans utan medicinsk grund, säger Klas Sjöberg. 
   
   Inlägg på Facebook 2 oktober.
   
   Hur är det med "saltflushen", som ska "stänga av njurarna"?
   
   - Vi vet att en allt för hög dos salt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och blodtrycksförhöjning. Att tillföra extra salt är överhuvudtaget inte rekommenderat. En fjärdedel av hjärtminutvolymen passerar genom njurarna, som också har en reningsfunktion och en balansfunktion både av pH och salter. Hur hade hon tänkt att det skulle gå till att koppla bort njurarna? Det är inte fysiologiskt möjligt, annat än om man knipsar av kärlen till njuren, säger Sjöberg.Källkritikbyrån har varit i kontakt med kvinnan som vidhåller sin ståndpunkt. ”Njurarna kopplas ur rent fysiologiskt faktum när man dricker saltvatten”, skriver hon i ett mejl.
   
   Kvinnan håller inte heller med om slutsatserna kring detox från de läkare och forskare som vi talat med. Enligt henne får hon inget betalt för reklamen hon gör eller för rabattkoden på kuren som ska ”rensa ut mögel”.
   
   Inlägg på Instagram 10 mars.
   
   Sammantaget: Påståendena om att kroppen behöver detox och tarmrensning saknar vetenskapligt stöd. Levern och njurarna avgiftar kroppen kontinuerligt - det är deras naturliga funktion. Vetenskapen stödjer inte påståendena att vi går omkring med parasiter, mögel eller farliga bakterieanhopningar som behöver spolas bort med speciella kurer.
   
   De experter vi talat med anser att det är särskilt problematiskt att många av de profiler som sprider dessa påståenden samtidigt säljer kosttillskott, tester och kurer som påstås lösa de problem de själva har skapat rädsla för. Produkterna kan även vara direkt skadliga, som när man råder människor att dricka stora mängder saltvatten.
   
   Om du mår dåligt, har magproblem eller är orolig för din hälsa ska du vända dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter, uppmanar experterna. Verkliga parasitinfektioner och leverproblem ger tydliga symtom och ska diagnostiseras och behandlas av läkare.
   
   Experterna betonar att den bästa ”detoxen” är en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och att undvika överdrivet intag av alkohol. Enligt dem är allt annat onödig, och ofta dyr, kommersiell vilseledning.
   
   LÄS MER:? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om ”detox” - säljer själva kurer

DESCRIPTION:
Experter: Vänd dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter.

CONTENT:
På sociala medier sprids påståenden om att kroppen behöver rensas från ”toxiner” genom leverdetox och tarmrensning. Men experter säger till Källkritikbyrån att kurerna för det allra mesta är överflödiga - och inte fungerar som det påstås.  

Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook

En rad konton i sociala medier hävdar att tarmarna är fulla av gifter, skadliga bakterier och parasiter som måste spolas bort. Flera av dessa profiler marknadsför samtidigt produkter och kurer som påstås kunna ”avgifta” kroppen, öka energinivåerna och förbättra hälsan. Det handlar ofta om produkter som kan köpas direkt genom deras kanaler.

Inlägg på Instagram 13 februari.

En av dessa hälsoprofiler är en kvinna som har varit verksam länge på nätet. År 2000 fick hon utnämnelsen "Årets förvillare" av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motiveringen var "för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier".Andra är nyare, men gemensamt för dem är att de har en stor följarskara på nätet.

Levern och antioxidanter

"Något som många verkar ha missat är att det är extremt viktigt att detoxa din kropp med jämna mellanrum", skrev en man med tiotusentals följare i våras och lade upp delar av sina föreläsningar där han tar upp detox.

Inlägg på Instagram 2 april.

En "näringsterapeut" på Tiktok förespråkar att äta nyttigt och hänvisar till att äta färska kryddor, för att de "binder till sig tungmetaller och renar kroppens organ", och föreslår att man ska äta broccoli när man vill ”få bort överskottskemikalier".

Vi ställde frågor till Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet.

Behövs detox? Är det viktigt att ”rena levern” till exempel?

- Nej, absolut inte. Det är ju därför vi har levern, en av dess huvuduppgifter är att avgifta kroppen. Jag tror att tanken om att man behöver "rena" levern bottnar i att vissa ämnen, särskilt tungmetaller, kan ansamlas där och i höga halter skada den. Utifrån den föreställningen har man sedan tänkt sig att det behövs olika metoder för att stödja processer som skulle rensa bort sådana ämnen. Men det behövs inte, för levern gör redan detta själv kontinuerligt, säger Mattias Ekstedt.

Video på Tiktok den 10 augusti.

En influencer påstår att kryddnejlika förbättrar leverhälsa, och att "antioxidanterna i kryddnejlika kan främja avgiftning och skydda levervävnaden".Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, har forskat på ämnet. I de studierna kunde man se att fettlever hos möss försvann när man gav dem de substanser med specifika antioxidanteffekter som forskarna tagit fram, berättar hon.

Inlägg på Facebook 23 maj.

Det betyder dock inte att det ger samma effekt att äta mycket av ett enda livsmedel som innehåller antioxidanter, och hon betonar att det skulle krävas jättedoser av en krydda för att möjligen uppnå någon effekt. 

- Det är bättre att ha en sammansättning av kosten som innehåller antioxidanter, för du kan få den här effekten om du äter alla typer av bär, frukt och färggranna grönsaker, eftersom de innehåller sådana här ämnen, säger Kerstin Brismar.

Inlägg på Facebook 23 maj.

Mattias Ekstedt håller med om att det finns ett korn av sanning i påståendena om antioxidanter, då antioxidanter hjälper till att bromsa skadliga oxidationsprocesser. Det är dock inte så enkelt, eftersom immunförsvaret också använder oxideringen, säger han till Källkritikbyrån.- Problemet är att man tar detta korn av sanning och drar slutsatsen att mer antioxidanter alltid är bättre. Studier på vitamin E har till och med visat att höga doser kan öka risken för vissa tumörer. Att överkonsumera ett enskilt näringsämne är sällan positivt för kroppen.

Kommentar på Instagram 29 maj.

Mattias Ekstedt, som också är specialistläkare i gastroenterologi och hepatologi, betonar att man vid hälsoproblem ska söka sig till vården.

- Många tror att sjukvården är motståndare till ny kunskap, men det är precis tvärtom. Vi vill alltid kunna hjälpa våra patienter bättre, men vi följer en grundregel: det måste finnas bevis för att något fungerar och har positiv effekt. Därför är vi ofta lite konservativa, men när vetenskapen visar effekt, tas nya metoder och behandlingar in tids nog. 

Inlägg på Instagram 24 april.

En kvinna marknadsför övningar som hon säger ska hjälpa lymfan och leverns avgiftning. 

"Alla sopor & gifter som lymfsystemet suger upp hamnar i levern. I dagens samhälle utsätts vi för mer toxiner, tungmetaller, strålning och stress än vad lymfsystemet och levern klarar av att ta hand om. Det innebär att sopor och gifter blir kvar i våra kroppar ?? Här är en lymf-övning som aktiverar lymfsystemet och hjälper levern att dränera ut sopor ?Utför gärna övningen som en del av din dagliga egenvård för lymfsystemet ?"
Utdrag ur inlägg på Instagram 24 april

Finns det något vetenskapligt stöd för att vissa typer av fysisk aktivitet är bra för levern? Vi ställde frågan till Kerstin Brismar och hon sammanfattar det såhär: 

- Det här är väldigt komplext, men man kan säga att om man kan minska insulinnivån i kroppen, då får man mindre fett i levern. Det finns ett protein som regleras av insulin som också faktiskt kan skydda mot vissa gifter i levern, och om man minskar insulinnivån så höjer man det proteinet, vilket bildas i levern. Det här proteinet ökar också av att fasta, men för att det här proteinet ska bildas av fysisk aktivitet måste man i princip sporta på elitnivå. Det räcker alltså inte bara att promenera eller gå på gym en gång i veckan, eller att yoga varje dag. Det funkar inte. 

Så det påverkar inte levern att göra yogaliknande övningar på en matta hemma varje dag?

- Nej. Det är nyttigt av andra skäl, men inte för detta, säger Brismar.

Kommentar på Facebook 25 maj.

Tarmrensning och kosttillskott

Flera av de stora hälsoinfluencerna säljer egna kosttillskott, vilka de förespråkar ska ge optimal hälsa genom att rena tarmen.

En man, med över 100 000 följare på Instagram, pratar i en lång live om hur viktigt han förvisso anser att det är att äta hälsosamt och allsidigt, men han förespråkar också att rena tarmen.Det tycker mannen att man ska göra med hans produkter, som han påstår är "världsbäst" och innehåller "generösa doser, som biter på parasiter, patogener, som bakterier, virus, svampinfektioner".

Live på Instagram 3 maj.

Att vissa örter eller frukter skulle kunna hjälpa levern eller tarmarna genom att till exempel "rensa ut slaggprodukter" finns det inte några bevis för, säger Kerstin Brismar vid Karolinska institutet.- Det är lite intressant är att många av de här profilerna är skeptiska mot mediciner och läkemedelsbolag, som de hävdar säljer sina produkter för att de vill tjäna pengar, och sedan vill de sälja sina egna kosttillskott, säger Klas Sjöberg, specialist inom internmedicin och gastroenterologi, och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Inlägg på Instagram 20 april.

Hälsoprofilen som vi nämnde tidigare, kvinnan som tilldelats antipriset Årets förvillare, är en av de största förespråkarna för detox och fasta. Hon har inlett ett samarbete med ett laboratorium, och gör reklam för produkter och tester som bland annat ska kunna ge svar på om folk har bakterieöverväxt i tunntarmen, och kunna ”ta bort svartmögel och vitmögel i kroppen".

Så här skrev hon i somras:

GutClear är uppdaterat och tar även bort svartmögel och vitmögel, samt nedreglerar E. Colibakteriens inflammatoriska och snabbt växande effekt.
Utdrag ur Instagram-inlägg den 10 juli

Från Instagram den 10 juli.

Redan 2012 skrev kvinnan att hon upptäckt den ”senaste trenden inom detox”:

Att avgifta kroppen på mögel för massor har problem med det utan att veta om det, o det ger en rad symtom. Jag studerar just nu de bästa metoderna för Demolding!
Utdrag ur ett Facebook-inlägg 24 mars 2012

Hon förespråkar också att skölja tarmen med en blandning av bland annat havssaltvatten och bikarbonat:

Njurarna kopplas ur och saltvattnet åker ut snabbast möjligt, och för med sig skräp längs vägen. Så ingen risk för njurarna.
Utdrag ur Facebook-inlägg 22 augusti

Vi kollar med forskarna: har vi mögel i kroppen, och behöver vi rensa ut bakterier? Och kan vi verkligen stänga av njurarna?- Nej, nej. Det finns fall där människor har haft någon mögelsvamp i kroppen, men då handlar det inte om svartmögel, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet, och får medhåll från Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet.

Från kvinnans Facebook-sida 2012.

- Det är inte så att människor möglar. När man får mycket bakterier i tunntarmen kallas det för bakteriell överväxt eller SIBO. Det är oftast kopplat till att man redan har någon sjukdom, och det kan vara sjukdomsframkallande, men det är väldigt svårt att diagnostisera. Det finns människor som har det, men de problemen är inte så vanliga. Framför allt vet vi inte om behandlingarna som erbjuds faktiskt hjälper, så att bygga affärsidéer kring det blir oetiskt, säger Mattias Ekstedt. 

Har vi parasiter i tarmarna som flera av hälsoprofilerna hävdar, och behöver vi rensa ut dem?

-  Det kan finnas encelliga organismer i tarmen, som kanske inte ens ska kallas parasiter, men det behöver vi inte bry oss om. De är heller inte många. Sedan finns det naturligtvis parasitinfektioner som till exempel giardiasis, som folk kan få i samband med förorenat vatten, men då märker man av det - då får man diarré sex gånger per dag och ont i magen, så det är ingenting man kan missa. Folk kan inte gå omkring och vara symptomfria med en klassisk parasitinfektion, för det är som en magsjuka, säger Klas Sjöberg vid Lunds universitet.

Inlägg på Facebook 9 augusti.

Flera av kontona påstår att olika frön, nötter och örter som kan ha en laxerande effekt kan användas som "naturens ivermectin", som är ett receptbelagt parasitmedel.

- Salmonella är också laxerande. Det finns risker med att själv börja mixtra med sin tarmflora och tarmbalans utan medicinsk grund, säger Klas Sjöberg. 

Inlägg på Facebook 2 oktober.

Hur är det med "saltflushen", som ska "stänga av njurarna"?

- Vi vet att en allt för hög dos salt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och blodtrycksförhöjning. Att tillföra extra salt är överhuvudtaget inte rekommenderat. En fjärdedel av hjärtminutvolymen passerar genom njurarna, som också har en reningsfunktion och en balansfunktion både av pH och salter. Hur hade hon tänkt att det skulle gå till att koppla bort njurarna? Det är inte fysiologiskt möjligt, annat än om man knipsar av kärlen till njuren, säger Sjöberg.Källkritikbyrån har varit i kontakt med kvinnan som vidhåller sin ståndpunkt. ”Njurarna kopplas ur rent fysiologiskt faktum när man dricker saltvatten”, skriver hon i ett mejl.

Kvinnan håller inte heller med om slutsatserna kring detox från de läkare och forskare som vi talat med. Enligt henne får hon inget betalt för reklamen hon gör eller för rabattkoden på kuren som ska ”rensa ut mögel”.

Inlägg på Instagram 10 mars.

Sammantaget: Påståendena om att kroppen behöver detox och tarmrensning saknar vetenskapligt stöd. Levern och njurarna avgiftar kroppen kontinuerligt - det är deras naturliga funktion. Vetenskapen stödjer inte påståendena att vi går omkring med parasiter, mögel eller farliga bakterieanhopningar som behöver spolas bort med speciella kurer.

De experter vi talat med anser att det är särskilt problematiskt att många av de profiler som sprider dessa påståenden samtidigt säljer kosttillskott, tester och kurer som påstås lösa de problem de själva har skapat rädsla för. Produkterna kan även vara direkt skadliga, som när man råder människor att dricka stora mängder saltvatten.

Om du mår dåligt, har magproblem eller är orolig för din hälsa ska du vända dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter, uppmanar experterna. Verkliga parasitinfektioner och leverproblem ger tydliga symtom och ska diagnostiseras och behandlas av läkare.

Experterna betonar att den bästa ”detoxen” är en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och att undvika överdrivet intag av alkohol. Enligt dem är allt annat onödig, och ofta dyr, kommersiell vilseledning.

LÄS MER:? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om ”detox” - säljer själva kurer

DESCRIPTION:
Experter: Vänd dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter.

CONTENT:
På sociala medier sprids påståenden om att kroppen behöver rensas från ”toxiner” genom leverdetox och tarmrensning. Men experter säger till Källkritikbyrån att kurerna för det allra mesta är överflödiga - och inte fungerar som det påstås.  

Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook

En rad konton i sociala medier hävdar att tarmarna är fulla av gifter, skadliga bakterier och parasiter som måste spolas bort. Flera av dessa profiler marknadsför samtidigt produkter och kurer som påstås kunna ”avgifta” kroppen, öka energinivåerna och förbättra hälsan. Det handlar ofta om produkter som kan köpas direkt genom deras kanaler.

Inlägg på Instagram 13 februari.

En av dessa hälsoprofiler är en kvinna som har varit verksam länge på nätet. År 2000 fick hon utnämnelsen "Årets förvillare" av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motiveringen var "för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier".Andra är nyare, men gemensamt för dem är att de har en stor följarskara på nätet.

Levern och antioxidanter

"Något som många verkar ha missat är att det är extremt viktigt att detoxa din kropp med jämna mellanrum", skrev en man med tiotusentals följare i våras och lade upp delar av sina föreläsningar där han tar upp detox.

Inlägg på Instagram 2 april.

En "näringsterapeut" på Tiktok förespråkar att äta nyttigt och hänvisar till att äta färska kryddor, för att de "binder till sig tungmetaller och renar kroppens organ", och föreslår att man ska äta broccoli när man vill ”få bort överskottskemikalier".

Vi ställde frågor till Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet.

Behövs detox? Är det viktigt att ”rena levern” till exempel?

- Nej, absolut inte. Det är ju därför vi har levern, en av dess huvuduppgifter är att avgifta kroppen. Jag tror att tanken om att man behöver "rena" levern bottnar i att vissa ämnen, särskilt tungmetaller, kan ansamlas där och i höga halter skada den. Utifrån den föreställningen har man sedan tänkt sig att det behövs olika metoder för att stödja processer som skulle rensa bort sådana ämnen. Men det behövs inte, för levern gör redan detta själv kontinuerligt, säger Mattias Ekstedt.

Video på Tiktok den 10 augusti.

En influencer påstår att kryddnejlika förbättrar leverhälsa, och att "antioxidanterna i kryddnejlika kan främja avgiftning och skydda levervävnaden".Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, har forskat på ämnet. I de studierna kunde man se att fettlever hos möss försvann när man gav dem de substanser med specifika antioxidanteffekter som forskarna tagit fram, berättar hon.

Inlägg på Facebook 23 maj.

Det betyder dock inte att det ger samma effekt att äta mycket av ett enda livsmedel som innehåller antioxidanter, och hon betonar att det skulle krävas jättedoser av en krydda för att möjligen uppnå någon effekt. 

- Det är bättre att ha en sammansättning av kosten som innehåller antioxidanter, för du kan få den här effekten om du äter alla typer av bär, frukt och färggranna grönsaker, eftersom de innehåller sådana här ämnen, säger Kerstin Brismar.

Inlägg på Facebook 23 maj.

Mattias Ekstedt håller med om att det finns ett korn av sanning i påståendena om antioxidanter, då antioxidanter hjälper till att bromsa skadliga oxidationsprocesser. Det är dock inte så enkelt, eftersom immunförsvaret också använder oxideringen, säger han till Källkritikbyrån.- Problemet är att man tar detta korn av sanning och drar slutsatsen att mer antioxidanter alltid är bättre. Studier på vitamin E har till och med visat att höga doser kan öka risken för vissa tumörer. Att överkonsumera ett enskilt näringsämne är sällan positivt för kroppen.

Kommentar på Instagram 29 maj.

Mattias Ekstedt, som också är specialistläkare i gastroenterologi och hepatologi, betonar att man vid hälsoproblem ska söka sig till vården.

- Många tror att sjukvården är motståndare till ny kunskap, men det är precis tvärtom. Vi vill alltid kunna hjälpa våra patienter bättre, men vi följer en grundregel: det måste finnas bevis för att något fungerar och har positiv effekt. Därför är vi ofta lite konservativa, men när vetenskapen visar effekt, tas nya metoder och behandlingar in tids nog. 

Inlägg på Instagram 24 april.

En kvinna marknadsför övningar som hon säger ska hjälpa lymfan och leverns avgiftning. 

"Alla sopor & gifter som lymfsystemet suger upp hamnar i levern. I dagens samhälle utsätts vi för mer toxiner, tungmetaller, strålning och stress än vad lymfsystemet och levern klarar av att ta hand om. Det innebär att sopor och gifter blir kvar i våra kroppar ?? Här är en lymf-övning som aktiverar lymfsystemet och hjälper levern att dränera ut sopor ?Utför gärna övningen som en del av din dagliga egenvård för lymfsystemet ?"
Utdrag ur inlägg på Instagram 24 april

Finns det något vetenskapligt stöd för att vissa typer av fysisk aktivitet är bra för levern? Vi ställde frågan till Kerstin Brismar och hon sammanfattar det såhär: 

- Det här är väldigt komplext, men man kan säga att om man kan minska insulinnivån i kroppen, då får man mindre fett i levern. Det finns ett protein som regleras av insulin som också faktiskt kan skydda mot vissa gifter i levern, och om man minskar insulinnivån så höjer man det proteinet, vilket bildas i levern. Det här proteinet ökar också av att fasta, men för att det här proteinet ska bildas av fysisk aktivitet måste man i princip sporta på elitnivå. Det räcker alltså inte bara att promenera eller gå på gym en gång i veckan, eller att yoga varje dag. Det funkar inte. 

Så det påverkar inte levern att göra yogaliknande övningar på en matta hemma varje dag?

- Nej. Det är nyttigt av andra skäl, men inte för detta, säger Brismar.

Kommentar på Facebook 25 maj.

Tarmrensning och kosttillskott

Flera av de stora hälsoinfluencerna säljer egna kosttillskott, vilka de förespråkar ska ge optimal hälsa genom att rena tarmen.

En man, med över 100 000 följare på Instagram, pratar i en lång live om hur viktigt han förvisso anser att det är att äta hälsosamt och allsidigt, men han förespråkar också att rena tarmen.Det tycker mannen att man ska göra med hans produkter, som han påstår är "världsbäst" och innehåller "generösa doser, som biter på parasiter, patogener, som bakterier, virus, svampinfektioner".

Live på Instagram 3 maj.

Att vissa örter eller frukter skulle kunna hjälpa levern eller tarmarna genom att till exempel "rensa ut slaggprodukter" finns det inte några bevis för, säger Kerstin Brismar vid Karolinska institutet.- Det är lite intressant är att många av de här profilerna är skeptiska mot mediciner och läkemedelsbolag, som de hävdar säljer sina produkter för att de vill tjäna pengar, och sedan vill de sälja sina egna kosttillskott, säger Klas Sjöberg, specialist inom internmedicin och gastroenterologi, och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Inlägg på Instagram 20 april.

Hälsoprofilen som vi nämnde tidigare, kvinnan som tilldelats antipriset Årets förvillare, är en av de största förespråkarna för detox och fasta. Hon har inlett ett samarbete med ett laboratorium, och gör reklam för produkter och tester som bland annat ska kunna ge svar på om folk har bakterieöverväxt i tunntarmen, och kunna ”ta bort svartmögel och vitmögel i kroppen".

Så här skrev hon i somras:

GutClear är uppdaterat och tar även bort svartmögel och vitmögel, samt nedreglerar E. Colibakteriens inflammatoriska och snabbt växande effekt.
Utdrag ur Instagram-inlägg den 10 juli

Från Instagram den 10 juli.

Redan 2012 skrev kvinnan att hon upptäckt den ”senaste trenden inom detox”:

Att avgifta kroppen på mögel för massor har problem med det utan att veta om det, o det ger en rad symtom. Jag studerar just nu de bästa metoderna för Demolding!
Utdrag ur ett Facebook-inlägg 24 mars 2012

Hon förespråkar också att skölja tarmen med en blandning av bland annat havssaltvatten och bikarbonat:

Njurarna kopplas ur och saltvattnet åker ut snabbast möjligt, och för med sig skräp längs vägen. Så ingen risk för njurarna.
Utdrag ur Facebook-inlägg 22 augusti

Vi kollar med forskarna: har vi mögel i kroppen, och behöver vi rensa ut bakterier? Och kan vi verkligen stänga av njurarna?- Nej, nej. Det finns fall där människor har haft någon mögelsvamp i kroppen, men då handlar det inte om svartmögel, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet, och får medhåll från Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet.

Från kvinnans Facebook-sida 2012.

- Det är inte så att människor möglar. När man får mycket bakterier i tunntarmen kallas det för bakteriell överväxt eller SIBO. Det är oftast kopplat till att man redan har någon sjukdom, och det kan vara sjukdomsframkallande, men det är väldigt svårt att diagnostisera. Det finns människor som har det, men de problemen är inte så vanliga. Framför allt vet vi inte om behandlingarna som erbjuds faktiskt hjälper, så att bygga affärsidéer kring det blir oetiskt, säger Mattias Ekstedt. 

Har vi parasiter i tarmarna som flera av hälsoprofilerna hävdar, och behöver vi rensa ut dem?

-  Det kan finnas encelliga organismer i tarmen, som kanske inte ens ska kallas parasiter, men det behöver vi inte bry oss om. De är heller inte många. Sedan finns det naturligtvis parasitinfektioner som till exempel giardiasis, som folk kan få i samband med förorenat vatten, men då märker man av det - då får man diarré sex gånger per dag och ont i magen, så det är ingenting man kan missa. Folk kan inte gå omkring och vara symptomfria med en klassisk parasitinfektion, för det är som en magsjuka, säger Klas Sjöberg vid Lunds universitet.

Inlägg på Facebook 9 augusti.

Flera av kontona påstår att olika frön, nötter och örter som kan ha en laxerande effekt kan användas som "naturens ivermectin", som är ett receptbelagt parasitmedel.

- Salmonella är också laxerande. Det finns risker med att själv börja mixtra med sin tarmflora och tarmbalans utan medicinsk grund, säger Klas Sjöberg. 

Inlägg på Facebook 2 oktober.

Hur är det med "saltflushen", som ska "stänga av njurarna"?

- Vi vet att en allt för hög dos salt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och blodtrycksförhöjning. Att tillföra extra salt är överhuvudtaget inte rekommenderat. En fjärdedel av hjärtminutvolymen passerar genom njurarna, som också har en reningsfunktion och en balansfunktion både av pH och salter. Hur hade hon tänkt att det skulle gå till att koppla bort njurarna? Det är inte fysiologiskt möjligt, annat än om man knipsar av kärlen till njuren, säger Sjöberg.Källkritikbyrån har varit i kontakt med kvinnan som vidhåller sin ståndpunkt. ”Njurarna kopplas ur rent fysiologiskt faktum när man dricker saltvatten”, skriver hon i ett mejl.

Kvinnan håller inte heller med om slutsatserna kring detox från de läkare och forskare som vi talat med. Enligt henne får hon inget betalt för reklamen hon gör eller för rabattkoden på kuren som ska ”rensa ut mögel”.

Inlägg på Instagram 10 mars.

Sammantaget: Påståendena om att kroppen behöver detox och tarmrensning saknar vetenskapligt stöd. Levern och njurarna avgiftar kroppen kontinuerligt - det är deras naturliga funktion. Vetenskapen stödjer inte påståendena att vi går omkring med parasiter, mögel eller farliga bakterieanhopningar som behöver spolas bort med speciella kurer.

De experter vi talat med anser att det är särskilt problematiskt att många av de profiler som sprider dessa påståenden samtidigt säljer kosttillskott, tester och kurer som påstås lösa de problem de själva har skapat rädsla för. Produkterna kan även vara direkt skadliga, som när man råder människor att dricka stora mängder saltvatten.

Om du mår dåligt, har magproblem eller är orolig för din hälsa ska du vända dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter, uppmanar experterna. Verkliga parasitinfektioner och leverproblem ger tydliga symtom och ska diagnostiseras och behandlas av läkare.

Experterna betonar att den bästa ”detoxen” är en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och att undvika överdrivet intag av alkohol. Enligt dem är allt annat onödig, och ofta dyr, kommersiell vilseledning.

LÄS MER:? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-10-16 11:40:24

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 1562ea58d2eaf465635538d000d09695432ab0a7
   Title:

   Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om ”detox” - säljer själva kurer
   Description:

   Experter: Vänd dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter.
   Content

   På sociala medier sprids påståenden om att kroppen behöver rensas från ”toxiner” genom leverdetox och tarmrensning. Men experter säger till Källkritikbyrån att kurerna för det allra mesta är överflödiga - och inte fungerar som det påstås. 
   
   Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook
   
   En rad konton i sociala medier hävdar att tarmarna är fulla av gifter, skadliga bakterier och parasiter som måste spolas bort. Flera av dessa profiler marknadsför samtidigt produkter och kurer som påstås kunna ”avgifta” kroppen, öka energinivåerna och förbättra hälsan. Det handlar ofta om produkter som kan köpas direkt genom deras kanaler.
   
   Inlägg på Instagram 13 februari.
   
   En av dessa hälsoprofiler är en kvinna som har varit verksam länge på nätet. År 2000 fick hon utnämnelsen "Årets förvillare" av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motiveringen var "för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier".Andra är nyare, men gemensamt för dem är att de har en stor följarskara på nätet.
   
   Levern och antioxidanter
   
   "Något som många verkar ha missat är att det är extremt viktigt att detoxa din kropp med jämna mellanrum", skrev en man med tiotusentals följare i våras och lade upp delar av sina föreläsningar där han tar upp detox.
   
   Inlägg på Instagram 2 april.
   
   En "näringsterapeut" på Tiktok förespråkar att äta nyttigt och hänvisar till att äta färska kryddor, för att de "binder till sig tungmetaller och renar kroppens organ", och föreslår att man ska äta broccoli när man vill ”få bort överskottskemikalier".
   
   Vi ställde frågor till Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet.
   
   Behövs detox? Är det viktigt att ”rena levern” till exempel?
   
   - Nej, absolut inte. Det är ju därför vi har levern, en av dess huvuduppgifter är att avgifta kroppen. Jag tror att tanken om att man behöver "rena" levern bottnar i att vissa ämnen, särskilt tungmetaller, kan ansamlas där och i höga halter skada den. Utifrån den föreställningen har man sedan tänkt sig att det behövs olika metoder för att stödja processer som skulle rensa bort sådana ämnen. Men det behövs inte, för levern gör redan detta själv kontinuerligt, säger Mattias Ekstedt.
   
   Video på Tiktok den 10 augusti.
   
   En influencer påstår att kryddnejlika förbättrar leverhälsa, och att "antioxidanterna i kryddnejlika kan främja avgiftning och skydda levervävnaden".Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, har forskat på ämnet. I de studierna kunde man se att fettlever hos möss försvann när man gav dem de substanser med specifika antioxidanteffekter som forskarna tagit fram, berättar hon.
   
   Inlägg på Facebook 23 maj.
   
   Det betyder dock inte att det ger samma effekt att äta mycket av ett enda livsmedel som innehåller antioxidanter, och hon betonar att det skulle krävas jättedoser av en krydda för att möjligen uppnå någon effekt. 
   
   - Det är bättre att ha en sammansättning av kosten som innehåller antioxidanter, för du kan få den här effekten om du äter alla typer av bär, frukt och färggranna grönsaker, eftersom de innehåller sådana här ämnen, säger Kerstin Brismar.
   
   Inlägg på Facebook 23 maj.
   
   Mattias Ekstedt håller med om att det finns ett korn av sanning i påståendena om antioxidanter, då antioxidanter hjälper till att bromsa skadliga oxidationsprocesser. Det är dock inte så enkelt, eftersom immunförsvaret också använder oxideringen, säger han till Källkritikbyrån.- Problemet är att man tar detta korn av sanning och drar slutsatsen att mer antioxidanter alltid är bättre. Studier på vitamin E har till och med visat att höga doser kan öka risken för vissa tumörer. Att överkonsumera ett enskilt näringsämne är sällan positivt för kroppen.
   
   Kommentar på Instagram 29 maj.
   
   Mattias Ekstedt, som också är specialistläkare i gastroenterologi och hepatologi, betonar att man vid hälsoproblem ska söka sig till vården.
   
   - Många tror att sjukvården är motståndare till ny kunskap, men det är precis tvärtom. Vi vill alltid kunna hjälpa våra patienter bättre, men vi följer en grundregel: det måste finnas bevis för att något fungerar och har positiv effekt. Därför är vi ofta lite konservativa, men när vetenskapen visar effekt, tas nya metoder och behandlingar in tids nog. 
   
   Inlägg på Instagram 24 april.
   
   En kvinna marknadsför övningar som hon säger ska hjälpa lymfan och leverns avgiftning. 
   
   "Alla sopor & gifter som lymfsystemet suger upp hamnar i levern. I dagens samhälle utsätts vi för mer toxiner, tungmetaller, strålning och stress än vad lymfsystemet och levern klarar av att ta hand om. Det innebär att sopor och gifter blir kvar i våra kroppar ?? Här är en lymf-övning som aktiverar lymfsystemet och hjälper levern att dränera ut sopor ?Utför gärna övningen som en del av din dagliga egenvård för lymfsystemet ?"
   Utdrag ur inlägg på Instagram 24 april
   
   Finns det något vetenskapligt stöd för att vissa typer av fysisk aktivitet är bra för levern? Vi ställde frågan till Kerstin Brismar och hon sammanfattar det såhär: 
   
   - Det här är väldigt komplext, men man kan säga att om man kan minska insulinnivån i kroppen, då får man mindre fett i levern. Det finns ett protein som regleras av insulin som också faktiskt kan skydda mot vissa gifter i levern, och om man minskar insulinnivån så höjer man det proteinet, vilket bildas i levern. Det här proteinet ökar också av att fasta, men för att det här proteinet ska bildas av fysisk aktivitet måste man i princip sporta på elitnivå. Det räcker alltså inte bara att promenera eller gå på gym en gång i veckan, eller att yoga varje dag. Det funkar inte. 
   
   Så det påverkar inte levern att göra yogaliknande övningar på en matta hemma varje dag?
   
   - Nej. Det är nyttigt av andra skäl, men inte för detta, säger Brismar.
   
   Kommentar på Facebook 25 maj.
   
   Tarmrensning och kosttillskott
   
   Flera av de stora hälsoinfluencerna säljer egna kosttillskott, vilka de förespråkar ska ge optimal hälsa genom att rena tarmen.
   
   En man, med över 100 000 följare på Instagram, pratar i en lång live om hur viktigt han förvisso anser att det är att äta hälsosamt och allsidigt, men han förespråkar också att rena tarmen.Det tycker mannen att man ska göra med hans produkter, som han påstår är "världsbäst" och innehåller "generösa doser, som biter på parasiter, patogener, som bakterier, virus, svampinfektioner".
   
   Live på Instagram 3 maj.
   
   Att vissa örter eller frukter skulle kunna hjälpa levern eller tarmarna genom att till exempel "rensa ut slaggprodukter" finns det inte några bevis för, säger Kerstin Brismar vid Karolinska institutet.- Det är lite intressant är att många av de här profilerna är skeptiska mot mediciner och läkemedelsbolag, som de hävdar säljer sina produkter för att de vill tjäna pengar, och sedan vill de sälja sina egna kosttillskott, säger Klas Sjöberg, specialist inom internmedicin och gastroenterologi, och adjungerad professor vid Lunds universitet.
   
   Inlägg på Instagram 20 april.
   
   Hälsoprofilen som vi nämnde tidigare, kvinnan som tilldelats antipriset Årets förvillare, är en av de största förespråkarna för detox och fasta. Hon har inlett ett samarbete med ett laboratorium, och gör reklam för produkter och tester som bland annat ska kunna ge svar på om folk har bakterieöverväxt i tunntarmen, och kunna ”ta bort svartmögel och vitmögel i kroppen".
   
   Så här skrev hon i somras:
   
   GutClear är uppdaterat och tar även bort svartmögel och vitmögel, samt nedreglerar E. Colibakteriens inflammatoriska och snabbt växande effekt.
   Utdrag ur Instagram-inlägg den 10 juli
   
   Från Instagram den 10 juli.
   
   Redan 2012 skrev kvinnan att hon upptäckt den ”senaste trenden inom detox”:
   
   Att avgifta kroppen på mögel för massor har problem med det utan att veta om det, o det ger en rad symtom. Jag studerar just nu de bästa metoderna för Demolding!
   Utdrag ur ett Facebook-inlägg 24 mars 2012
   
   Hon förespråkar också att skölja tarmen med en blandning av bland annat havssaltvatten och bikarbonat:
   
   Njurarna kopplas ur och saltvattnet åker ut snabbast möjligt, och för med sig skräp längs vägen. Så ingen risk för njurarna.
   Utdrag ur Facebook-inlägg 22 augusti
   
   Vi kollar med forskarna: har vi mögel i kroppen, och behöver vi rensa ut bakterier? Och kan vi verkligen stänga av njurarna?- Nej, nej. Det finns fall där människor har haft någon mögelsvamp i kroppen, men då handlar det inte om svartmögel, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet, och får medhåll från Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet.
   
   Från kvinnans Facebook-sida 2012.
   
   - Det är inte så att människor möglar. När man får mycket bakterier i tunntarmen kallas det för bakteriell överväxt eller SIBO. Det är oftast kopplat till att man redan har någon sjukdom, och det kan vara sjukdomsframkallande, men det är väldigt svårt att diagnostisera. Det finns människor som har det, men de problemen är inte så vanliga. Framför allt vet vi inte om behandlingarna som erbjuds faktiskt hjälper, så att bygga affärsidéer kring det blir oetiskt, säger Mattias Ekstedt. 
   
   Har vi parasiter i tarmarna som flera av hälsoprofilerna hävdar, och behöver vi rensa ut dem?
   
   -  Det kan finnas encelliga organismer i tarmen, som kanske inte ens ska kallas parasiter, men det behöver vi inte bry oss om. De är heller inte många. Sedan finns det naturligtvis parasitinfektioner som till exempel giardiasis, som folk kan få i samband med förorenat vatten, men då märker man av det - då får man diarré sex gånger per dag och ont i magen, så det är ingenting man kan missa. Folk kan inte gå omkring och vara symptomfria med en klassisk parasitinfektion, för det är som en magsjuka, säger Klas Sjöberg vid Lunds universitet.
   
   Inlägg på Facebook 9 augusti.
   
   Flera av kontona påstår att olika frön, nötter och örter som kan ha en laxerande effekt kan användas som "naturens ivermectin", som är ett receptbelagt parasitmedel.
   
   - Salmonella är också laxerande. Det finns risker med att själv börja mixtra med sin tarmflora och tarmbalans utan medicinsk grund, säger Klas Sjöberg. 
   
   Inlägg på Facebook 2 oktober.
   
   Hur är det med "saltflushen", som ska "stänga av njurarna"?
   
   - Vi vet att en allt för hög dos salt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och blodtrycksförhöjning. Att tillföra extra salt är överhuvudtaget inte rekommenderat. En fjärdedel av hjärtminutvolymen passerar genom njurarna, som också har en reningsfunktion och en balansfunktion både av pH och salter. Hur hade hon tänkt att det skulle gå till att koppla bort njurarna? Det är inte fysiologiskt möjligt, annat än om man knipsar av kärlen till njuren, säger Sjöberg.Källkritikbyrån har varit i kontakt med kvinnan som vidhåller sin ståndpunkt. ”Njurarna kopplas ur rent fysiologiskt faktum när man dricker saltvatten”, skriver hon i ett mejl.
   
   Kvinnan håller inte heller med om slutsatserna kring detox från de läkare och forskare som vi talat med. Enligt henne får hon inget betalt för reklamen hon gör eller för rabattkoden på kuren som ska ”rensa ut mögel”.
   
   Inlägg på Instagram 10 mars.
   
   Sammantaget: Påståendena om att kroppen behöver detox och tarmrensning saknar vetenskapligt stöd. Levern och njurarna avgiftar kroppen kontinuerligt - det är deras naturliga funktion. Vetenskapen stödjer inte påståendena att vi går omkring med parasiter, mögel eller farliga bakterieanhopningar som behöver spolas bort med speciella kurer.
   
   De experter vi talat med anser att det är särskilt problematiskt att många av de profiler som sprider dessa påståenden samtidigt säljer kosttillskott, tester och kurer som påstås lösa de problem de själva har skapat rädsla för. Produkterna kan även vara direkt skadliga, som när man råder människor att dricka stora mängder saltvatten.
   
   Om du mår dåligt, har magproblem eller är orolig för din hälsa ska du vända dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter, uppmanar experterna. Verkliga parasitinfektioner och leverproblem ger tydliga symtom och ska diagnostiseras och behandlas av läkare.
   
   Experterna betonar att den bästa ”detoxen” är en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och att undvika överdrivet intag av alkohol. Enligt dem är allt annat onödig, och ofta dyr, kommersiell vilseledning.
   
   LÄS MER:? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-10-16 11:40:24

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 36e3e6cd9b30901cc9c29bae9d558933f966ee2f
   Title:

   Hälsoprofiler sprider ovetenskapliga råd om ”detox” - säljer själva kurer
   Description:

   Experter: Vänd dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter.
   Content

   På sociala medier sprids påståenden om att kroppen behöver rensas från ”toxiner” genom leverdetox och tarmrensning. Men experter säger till Källkritikbyrån att kurerna för det allra mesta är överflödiga - och inte fungerar som det påstås. 
   
   Foto: Skärmdump/Instagram/Facebook
   
   En rad konton i sociala medier hävdar att tarmarna är fulla av gifter, skadliga bakterier och parasiter som måste spolas bort. Flera av dessa profiler marknadsför samtidigt produkter och kurer som påstås kunna ”avgifta” kroppen, öka energinivåerna och förbättra hälsan. Det handlar ofta om produkter som kan köpas direkt genom deras kanaler.
   
   Inlägg på Instagram 13 februari.
   
   En av dessa hälsoprofiler är en kvinna som har varit verksam länge på nätet. År 2000 fick hon utnämnelsen "Årets förvillare" av den folkbildande föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motiveringen var "för hennes hälsofarliga råd om kost och hälsa baserade på hennes vantolkningar av vetenskapliga studier".Andra är nyare, men gemensamt för dem är att de har en stor följarskara på nätet.
   
   Levern och antioxidanter
   
   "Något som många verkar ha missat är att det är extremt viktigt att detoxa din kropp med jämna mellanrum", skrev en man med tiotusentals följare i våras och lade upp delar av sina föreläsningar där han tar upp detox.
   
   Inlägg på Instagram 2 april.
   
   En "näringsterapeut" på Tiktok förespråkar att äta nyttigt och hänvisar till att äta färska kryddor, för att de "binder till sig tungmetaller och renar kroppens organ", och föreslår att man ska äta broccoli när man vill ”få bort överskottskemikalier".
   
   Vi ställde frågor till Mattias Ekstedt, biträdande professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet.
   
   Behövs detox? Är det viktigt att ”rena levern” till exempel?
   
   - Nej, absolut inte. Det är ju därför vi har levern, en av dess huvuduppgifter är att avgifta kroppen. Jag tror att tanken om att man behöver "rena" levern bottnar i att vissa ämnen, särskilt tungmetaller, kan ansamlas där och i höga halter skada den. Utifrån den föreställningen har man sedan tänkt sig att det behövs olika metoder för att stödja processer som skulle rensa bort sådana ämnen. Men det behövs inte, för levern gör redan detta själv kontinuerligt, säger Mattias Ekstedt.
   
   Video på Tiktok den 10 augusti.
   
   En influencer påstår att kryddnejlika förbättrar leverhälsa, och att "antioxidanterna i kryddnejlika kan främja avgiftning och skydda levervävnaden".Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet, har forskat på ämnet. I de studierna kunde man se att fettlever hos möss försvann när man gav dem de substanser med specifika antioxidanteffekter som forskarna tagit fram, berättar hon.
   
   Inlägg på Facebook 23 maj.
   
   Det betyder dock inte att det ger samma effekt att äta mycket av ett enda livsmedel som innehåller antioxidanter, och hon betonar att det skulle krävas jättedoser av en krydda för att möjligen uppnå någon effekt. 
   
   - Det är bättre att ha en sammansättning av kosten som innehåller antioxidanter, för du kan få den här effekten om du äter alla typer av bär, frukt och färggranna grönsaker, eftersom de innehåller sådana här ämnen, säger Kerstin Brismar.
   
   Inlägg på Facebook 23 maj.
   
   Mattias Ekstedt håller med om att det finns ett korn av sanning i påståendena om antioxidanter, då antioxidanter hjälper till att bromsa skadliga oxidationsprocesser. Det är dock inte så enkelt, eftersom immunförsvaret också använder oxideringen, säger han till Källkritikbyrån.- Problemet är att man tar detta korn av sanning och drar slutsatsen att mer antioxidanter alltid är bättre. Studier på vitamin E har till och med visat att höga doser kan öka risken för vissa tumörer. Att överkonsumera ett enskilt näringsämne är sällan positivt för kroppen.
   
   Kommentar på Instagram 29 maj.
   
   Mattias Ekstedt, som också är specialistläkare i gastroenterologi och hepatologi, betonar att man vid hälsoproblem ska söka sig till vården.
   
   - Många tror att sjukvården är motståndare till ny kunskap, men det är precis tvärtom. Vi vill alltid kunna hjälpa våra patienter bättre, men vi följer en grundregel: det måste finnas bevis för att något fungerar och har positiv effekt. Därför är vi ofta lite konservativa, men när vetenskapen visar effekt, tas nya metoder och behandlingar in tids nog. 
   
   Inlägg på Instagram 24 april.
   
   En kvinna marknadsför övningar som hon säger ska hjälpa lymfan och leverns avgiftning. 
   
   "Alla sopor & gifter som lymfsystemet suger upp hamnar i levern. I dagens samhälle utsätts vi för mer toxiner, tungmetaller, strålning och stress än vad lymfsystemet och levern klarar av att ta hand om. Det innebär att sopor och gifter blir kvar i våra kroppar ?? Här är en lymf-övning som aktiverar lymfsystemet och hjälper levern att dränera ut sopor ?Utför gärna övningen som en del av din dagliga egenvård för lymfsystemet ?"
   Utdrag ur inlägg på Instagram 24 april
   
   Finns det något vetenskapligt stöd för att vissa typer av fysisk aktivitet är bra för levern? Vi ställde frågan till Kerstin Brismar och hon sammanfattar det såhär: 
   
   - Det här är väldigt komplext, men man kan säga att om man kan minska insulinnivån i kroppen, då får man mindre fett i levern. Det finns ett protein som regleras av insulin som också faktiskt kan skydda mot vissa gifter i levern, och om man minskar insulinnivån så höjer man det proteinet, vilket bildas i levern. Det här proteinet ökar också av att fasta, men för att det här proteinet ska bildas av fysisk aktivitet måste man i princip sporta på elitnivå. Det räcker alltså inte bara att promenera eller gå på gym en gång i veckan, eller att yoga varje dag. Det funkar inte. 
   
   Så det påverkar inte levern att göra yogaliknande övningar på en matta hemma varje dag?
   
   - Nej. Det är nyttigt av andra skäl, men inte för detta, säger Brismar.
   
   Kommentar på Facebook 25 maj.
   
   Tarmrensning och kosttillskott
   
   Flera av de stora hälsoinfluencerna säljer egna kosttillskott, vilka de förespråkar ska ge optimal hälsa genom att rena tarmen.
   
   En man, med över 100 000 följare på Instagram, pratar i en lång live om hur viktigt han förvisso anser att det är att äta hälsosamt och allsidigt, men han förespråkar också att rena tarmen.Det tycker mannen att man ska göra med hans produkter, som han påstår är "världsbäst" och innehåller "generösa doser, som biter på parasiter, patogener, som bakterier, virus, svampinfektioner".
   
   Live på Instagram 3 maj.
   
   Att vissa örter eller frukter skulle kunna hjälpa levern eller tarmarna genom att till exempel "rensa ut slaggprodukter" finns det inte några bevis för, säger Kerstin Brismar vid Karolinska institutet.- Det är lite intressant är att många av de här profilerna är skeptiska mot mediciner och läkemedelsbolag, som de hävdar säljer sina produkter för att de vill tjäna pengar, och sedan vill de sälja sina egna kosttillskott, säger Klas Sjöberg, specialist inom internmedicin och gastroenterologi, och adjungerad professor vid Lunds universitet.
   
   Inlägg på Instagram 20 april.
   
   Hälsoprofilen som vi nämnde tidigare, kvinnan som tilldelats antipriset Årets förvillare, är en av de största förespråkarna för detox och fasta. Hon har inlett ett samarbete med ett laboratorium, och gör reklam för produkter och tester som bland annat ska kunna ge svar på om folk har bakterieöverväxt i tunntarmen, och kunna ”ta bort svartmögel och vitmögel i kroppen".
   
   Så här skrev hon i somras:
   
   GutClear är uppdaterat och tar även bort svartmögel och vitmögel, samt nedreglerar E. Colibakteriens inflammatoriska och snabbt växande effekt.
   Utdrag ur Instagram-inlägg den 10 juli
   
   Från Instagram den 10 juli.
   
   Redan 2012 skrev kvinnan att hon upptäckt den ”senaste trenden inom detox”:
   
   Att avgifta kroppen på mögel för massor har problem med det utan att veta om det, o det ger en rad symtom. Jag studerar just nu de bästa metoderna för Demolding!
   Utdrag ur ett Facebook-inlägg 24 mars 2012
   
   Hon förespråkar också att skölja tarmen med en blandning av bland annat havssaltvatten och bikarbonat:
   
   Njurarna kopplas ur och saltvattnet åker ut snabbast möjligt, och för med sig skräp längs vägen. Så ingen risk för njurarna.
   Utdrag ur Facebook-inlägg 22 augusti
   
   Vi kollar med forskarna: har vi mögel i kroppen, och behöver vi rensa ut bakterier? Och kan vi verkligen stänga av njurarna?- Nej, nej. Det finns fall där människor har haft någon mögelsvamp i kroppen, men då handlar det inte om svartmögel, säger Kerstin Brismar på Karolinska institutet, och får medhåll från Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet.
   
   Från kvinnans Facebook-sida 2012.
   
   - Det är inte så att människor möglar. När man får mycket bakterier i tunntarmen kallas det för bakteriell överväxt eller SIBO. Det är oftast kopplat till att man redan har någon sjukdom, och det kan vara sjukdomsframkallande, men det är väldigt svårt att diagnostisera. Det finns människor som har det, men de problemen är inte så vanliga. Framför allt vet vi inte om behandlingarna som erbjuds faktiskt hjälper, så att bygga affärsidéer kring det blir oetiskt, säger Mattias Ekstedt. 
   
   Har vi parasiter i tarmarna som flera av hälsoprofilerna hävdar, och behöver vi rensa ut dem?
   
   -  Det kan finnas encelliga organismer i tarmen, som kanske inte ens ska kallas parasiter, men det behöver vi inte bry oss om. De är heller inte många. Sedan finns det naturligtvis parasitinfektioner som till exempel giardiasis, som folk kan få i samband med förorenat vatten, men då märker man av det - då får man diarré sex gånger per dag och ont i magen, så det är ingenting man kan missa. Folk kan inte gå omkring och vara symptomfria med en klassisk parasitinfektion, för det är som en magsjuka, säger Klas Sjöberg vid Lunds universitet.
   
   Inlägg på Facebook 9 augusti.
   
   Flera av kontona påstår att olika frön, nötter och örter som kan ha en laxerande effekt kan användas som "naturens ivermectin", som är ett receptbelagt parasitmedel.
   
   - Salmonella är också laxerande. Det finns risker med att själv börja mixtra med sin tarmflora och tarmbalans utan medicinsk grund, säger Klas Sjöberg. 
   
   Inlägg på Facebook 2 oktober.
   
   Hur är det med "saltflushen", som ska "stänga av njurarna"?
   
   - Vi vet att en allt för hög dos salt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och blodtrycksförhöjning. Att tillföra extra salt är överhuvudtaget inte rekommenderat. En fjärdedel av hjärtminutvolymen passerar genom njurarna, som också har en reningsfunktion och en balansfunktion både av pH och salter. Hur hade hon tänkt att det skulle gå till att koppla bort njurarna? Det är inte fysiologiskt möjligt, annat än om man knipsar av kärlen till njuren, säger Sjöberg.Källkritikbyrån har varit i kontakt med kvinnan som vidhåller sin ståndpunkt. ”Njurarna kopplas ur rent fysiologiskt faktum när man dricker saltvatten”, skriver hon i ett mejl.
   
   Kvinnan håller inte heller med om slutsatserna kring detox från de läkare och forskare som vi talat med. Enligt henne får hon inget betalt för reklamen hon gör eller för rabattkoden på kuren som ska ”rensa ut mögel”.
   
   Inlägg på Instagram 10 mars.
   
   Sammantaget: Påståendena om att kroppen behöver detox och tarmrensning saknar vetenskapligt stöd. Levern och njurarna avgiftar kroppen kontinuerligt - det är deras naturliga funktion. Vetenskapen stödjer inte påståendena att vi går omkring med parasiter, mögel eller farliga bakterieanhopningar som behöver spolas bort med speciella kurer.
   
   De experter vi talat med anser att det är särskilt problematiskt att många av de profiler som sprider dessa påståenden samtidigt säljer kosttillskott, tester och kurer som påstås lösa de problem de själva har skapat rädsla för. Produkterna kan även vara direkt skadliga, som när man råder människor att dricka stora mängder saltvatten.
   
   Om du mår dåligt, har magproblem eller är orolig för din hälsa ska du vända dig till sjukvården, inte till influencers som säljer detoxprodukter, uppmanar experterna. Verkliga parasitinfektioner och leverproblem ger tydliga symtom och ska diagnostiseras och behandlas av läkare.
   
   Experterna betonar att den bästa ”detoxen” är en balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn och att undvika överdrivet intag av alkohol. Enligt dem är allt annat onödig, och ofta dyr, kommersiell vilseledning.
   
   LÄS MER:? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Här är männen bakom ”2-minuters hälsokontroller”? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt

DESCRIPTION:
På nätet påstås fröoljor vara farliga. Men det stämmer inte, enligt forskningen.

CONTENT:
I sociala medier varnas för att rapsolja och fröoljor är inflammations- och sjukdomsframkallande. Men detta stämmer inte, enligt forskningen.

Foto: Pixabay/Skärmdump/Tiktok/Instagram

Fetterna i vår kost har blivit föremål för intensiv debatt i sociala medier. Påståenden om att fröoljor i allmänhet, och rapsolja i synnerhet, orsakar inflammation och diabetes, öka risken för åderförkalkning och till och med är giftiga, sprids i olika videoklipp.

Men vad säger den vetenskapliga forskningen egentligen om de fetter vi äter? I en serie ska vi på Källkritikbyrån gå igenom de här påståendena tillsammans med några av landets ledande experter inom kost och hälsa.Vi startar med rapsolja och frågan om fettsyran omega-6 driver inflammation i kroppen.

Ur inlägg på Instagram 8 maj.

Omega-6 och inflammationsmyten

Vissa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, så vi måste få i oss dem via maten. De är omättade och finns exempelvis i vegetabiliska oljor. De två viktigaste är omega-6 (linolsyra) och omega-3 (linolensyra).Ett vanligt påstående på nätet om rapsolja är att den innehåller för mycket omega-6, vilket påstås leda till inflammation i kroppen.

Under sommaren skrev en kvinna så här på Instagram:

Fröoljor är inte hälsosamma. Fröoljor är ofta extremt processade, rika på omega 6 och kan bidra till inflammation. Välj hellre smör, ghee, talg eller kallpressad olivolja.
Utdrag ur inlägg på Instagram 9 juli.

Inlägg på Instagram 9 juli.

I vintras lade en man med runt 4 000 följare på Instagram upp en video där han påstår att fröoljor orsakar ”extremt mycket inflammation i kroppen”.

Detta är negativt för att de skadar cellerna i kroppen och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.
Ur video på Instagram 3 februari

Inlägg på Instagram 3 februari.

Särskilt rapsolja nämns i många videor och inlägg.

- I rapsolja, som består till hundra procent av fett, är ungefär 30 procent fleromättat fett. Av detta fleromättade fett är två tredjedelar omega-6 och en tredjedel omega-3, berättar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Är omega-6 ohälsosamt och driver inflammation i kroppen?

- Det stämmer inte. Man har sett att om man byter mättat fett mot omega-6 så har man en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och liknande. Det har en positiv påverkan på hälsan helt enkelt.

Video på Facebook 26 augusti.

Att omega-6 är nyttigt för kroppen bekräftas av Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Hon förklarar att omega-6 och omega-3 arbetar tillsammans och påverkar bland annat blodet och immunförsvaret.- Ibland motverkar omega-3 vissa effekter av omega-6, så vi behöver båda typerna, men det är sällan ett problem att få tillräckligt med omega-6 eftersom de flesta livsmedel innehåller mer omega-6 än omega-3. Det viktigaste är att få tillräckligt av båda totalt sett, inte att fixera sig vid exakta proportioner, säger hon.

Video på Tiktok 28 juli med över 83 000 visningar.

En av Sveriges främsta forskare på fettsyror är Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat olika kosteffekters påverkan på typ 2-diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Enligt honom är tron att omega-6 driver inflammation i kroppen en gammal myt som levt kvar länge.

- För 30-40 år sedan trodde man att omega-6 var skadligt och ökade inflammation, medan omega-3 var bra och minskade inflammation. Därför skulle man hålla omega-6-intaget så lågt som möjligt. Men det är inte visat att det är så enkelt, i varje fall inte när man tittar på stora folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och delvis cancer, säger han.

Ur Facebook-inlägg den 12 september.

Det finns flera omega-6-fettsyror som har olika effekter, vilket kan ha skapat förvirring, enligt Ulf Risérus.- Det mesta av fleromättade fettet i fröoljor består av linolsyra, som är livsnödvändig. Ibland hävdas att högt intag av linolsyra ökar bildningen av den mer inflammatoriska fettsyran arakidonsyra, men i kontrollerade studier har man visat att så inte är fallet i människokroppen. I studier där deltagarna fick ovanligt höga mängder omega-6 från solrosolja under tio veckor sågs inga tecken på ökad inflammation eller oxidativ stress. Tvärtom visade blodet tecken på lägre inflammation efter ökat intag av växtoljor jämfört med mättade fetter från bland annat smör. 

Video på Tiktok 1 september.

I dag rekommenderas en varierad kost med både omega-6 och omega-3.I en ny studie från Harvard-universitetet i USA undersöktes sambandet mellan fröoljor, omega-6-intag och bland annat hjärt-kärlsjukdomar. De noterade att ju mer omega-6 man äter, desto lägre risk har man för sjukdomar och desto längre lever man. Detta mönster syns även i många olika befolkningsgrupper inklusive i Sverige, enligt Ulf Risérus.- Många stora studier har visat att ju högre nivåer av omega-6 man har i blodet, desto längre lever man och desto lägre är risken för hjärt-kärlsjukdom. Dessa samband ses även för omega-3, men är generellt starkare för omega-6. Vi behöver alltså både omega-6 och omega-3.

Artikel i Dagens medicin 8 mars.

Även internationella granskningar har gjorts av påståendena som florerar på nätet. Både Harvard-universitetet och nyhetsbyrån AFP har granskat och avfärdat hälsomyterna runt fröoljorna.

Vegetabiliska oljor i bröstmjölksersättning

En man som postat ett antal kritiska inlägg om vegetabiliska oljor har också ifrågasatt att det är fröoljor i modersmjölksersättning.

Den 12 juli lade han upp en video där han läser innehållsförteckningar på olika produkter och upprörs över bland annat oljorna.

Video på Tiktok 12 juli.

Videon har hittills fått över 5 000 interaktioner.

I kommentarsfältet reagerar många kritiskt till mannens påstående, men en del försvarar honom. Så här skriver en kvinna:

Rapsolja samt andra fröoljor är ett av det värsta du kan ge ditt barn eller använda själv !!! Prosesserade oljor antagligen det värsta för hälsan. Skriv in ”seedoil” i sökfältet så får du se
Kommentar på Tiktok 25 juli

Påståenden om att det skulle vara farligt med fröoljor i mjölkersättning sprids över hela världen och togs bland annat upp av faktagranskarna på Factcheck.org i USA i somras. - Det finns inga vetenskapliga betänkligheter kring de här fröoljorna som man pratar om, sade Mark R Corkins, professor i pediatrik på Le Bonheur barnsjukhus, då till Factcheck.org.

Inlägg på Instagram 18 augusti.

Varför är det vegetabiliska fetter i mjölkersättningen?

- Barn behöver alla typer av fetter. Det är otroligt viktigt för utvecklingen av hjärnan och allmänt. Fettsyrorna fungerar som signalsubstanser som behövs för att vi ska utvecklas normalt, och för vårt immunförsvar, förklarar Kerstin Brismar på Karolinska institutet.

Video på Tiktok 24 juni.

Vi tog också kontakt med Magnus Domellöf, barnläkaren och professor i pediatrik vid Umeå universitet, som forskat på barns näringsbehov.- Målsättningen med mjölkersättning är att efterlikna bröstmjölkens sammansättning och hälsoutfall så mycket som möjligt. Fettinnehållet i dagens ersättningar ligger nära det optimala, men det finns fortfarande ingen studie som visar att en viss olja är direkt skadlig eller överlägsen. Alla kategoriska påståenden om att en viss olja skulle vara bäst är bluff, säger Magnus Domellöf.

Kommentar på Tiktok 13 juli.

Mannen i videon ifrågasätter också att det är tillsatt vassleprotein i ersättningen. Vassleprotein är ett högkvalitativt protein som innehåller alla essentiella aminosyror och tas upp snabbt i kroppen. I Sverige har man sänkt proteinhalterna i mjölkersättningar under de senaste tio till tjugo åren, enligt Domellöf.

- I Sverige händer det i stort sett inte att spädbarn får för i sig för lite fett och energi. Många barn får snarare i sig för mycket energi och protein, vilket ökar risken för övervikt senare i livet. Därför har man anpassat proteinhalterna.

Kommentar på Tiktok 14 juli.

I det aktuella klippet ifrågasätter mannen också att ersättningen innehåller ämnet taurin.- Anledningen till att man även har tillsatt taurin är återigen att det finns i bröstmjölk, säger Magnus Domellöf.

Källkritikbyrån har även tidigare granskat felaktiga påståenden som mannen spridit. Han har tidigare nekat att lämna kommentarer om han inte får betalt för dem.

Sammantaget: Vid vanligt intag av mat ses inget samband mellan omega-6 och inflammation i kroppen. Många av de påståenden som sprids på sociala medier bygger på föråldrad forskning, selektiva tolkningar av studier eller direkta missuppfattningar om hur fetter fungerar i kroppen. Den samlade forskningen visar att både omega-6 och omega-3 behövs för optimal hälsa, och att rapsolja utan problem kan vara en del av en hälsosam kost tillsammans med andra fetter.I nästa artikel i serien går vi att gå in på tillverkningsprocessen runt fröoljor. I den tredje och sista delen tittar vi bland annat på kolesterolfrågan.LÄS MER:? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden? Påståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa salt? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat

FAKTA: Olika sorters fett

Fett består av långa kedjor av kolatomer, och det som avgör fettets egenskaper är framförallt antalet så kallade dubbelbindningar i denna kedja.

Mättat fett har inga dubbelbindningar alls, vilket gör att det blir till fast form i rumstemperatur. Det finns framför allt i animaliska livsmedel som smör, kött och mejerivaror.

Enkelomättat fett har däremot en dubbelbindning och är mer flytande. Oljor hör till de livsmedel som har en hög andel av detta fett.Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar och finns i hög andel i bland annat fisk, nötter, frön och rapsolja.

Det finns också transfetter, som förändrats så att de blir mer fasta och hållbara. De är skadliga för hjärtat eftersom de både höjer det ”onda” kolesterolet och sänker det ”goda” kolesterolet. Det finns små mängder transfett naturligt i kött och mjölk från kor och får och dessa livsmedel är de vi får i oss mest transfetter från i nuläget.Transfetter kan också skapas industriellt när flytande oljor härdas för att göra margarin och bakverk mer stabila men eftersom de har visat sig ha negativa hälsoeffekter undviks de alltmer i modern livsmedelsproduktion.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt

DESCRIPTION:
På nätet påstås fröoljor vara farliga. Men det stämmer inte, enligt forskningen.

CONTENT:
I sociala medier varnas för att rapsolja och fröoljor är inflammations- och sjukdomsframkallande. Men detta stämmer inte, enligt forskningen.

Foto: Pixabay/Skärmdump/Tiktok/Instagram

Fetterna i vår kost har blivit föremål för intensiv debatt i sociala medier. Påståenden om att fröoljor i allmänhet, och rapsolja i synnerhet, orsakar inflammation och diabetes, öka risken för åderförkalkning och till och med är giftiga, sprids i olika videoklipp.

Men vad säger den vetenskapliga forskningen egentligen om de fetter vi äter? I en serie ska vi på Källkritikbyrån gå igenom de här påståendena tillsammans med några av landets ledande experter inom kost och hälsa.Vi startar med rapsolja och frågan om fettsyran omega-6 driver inflammation i kroppen.

Ur inlägg på Instagram 8 maj.

Omega-6 och inflammationsmyten

Vissa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, så vi måste få i oss dem via maten. De är omättade och finns exempelvis i vegetabiliska oljor. De två viktigaste är omega-6 (linolsyra) och omega-3 (linolensyra).Ett vanligt påstående på nätet om rapsolja är att den innehåller för mycket omega-6, vilket påstås leda till inflammation i kroppen.

Under sommaren skrev en kvinna så här på Instagram:

Fröoljor är inte hälsosamma. Fröoljor är ofta extremt processade, rika på omega 6 och kan bidra till inflammation. Välj hellre smör, ghee, talg eller kallpressad olivolja.
Utdrag ur inlägg på Instagram 9 juli.

Inlägg på Instagram 9 juli.

I vintras lade en man med runt 4 000 följare på Instagram upp en video där han påstår att fröoljor orsakar ”extremt mycket inflammation i kroppen”.

Detta är negativt för att de skadar cellerna i kroppen och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.
Ur video på Instagram 3 februari

Inlägg på Instagram 3 februari.

Särskilt rapsolja nämns i många videor och inlägg.

- I rapsolja, som består till hundra procent av fett, är ungefär 30 procent fleromättat fett. Av detta fleromättade fett är två tredjedelar omega-6 och en tredjedel omega-3, berättar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Är omega-6 ohälsosamt och driver inflammation i kroppen?

- Det stämmer inte. Man har sett att om man byter mättat fett mot omega-6 så har man en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och liknande. Det har en positiv påverkan på hälsan helt enkelt.

Video på Facebook 26 augusti.

Att omega-6 är nyttigt för kroppen bekräftas av Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Hon förklarar att omega-6 och omega-3 arbetar tillsammans och påverkar bland annat blodet och immunförsvaret.- Ibland motverkar omega-3 vissa effekter av omega-6, så vi behöver båda typerna, men det är sällan ett problem att få tillräckligt med omega-6 eftersom de flesta livsmedel innehåller mer omega-6 än omega-3. Det viktigaste är att få tillräckligt av båda totalt sett, inte att fixera sig vid exakta proportioner, säger hon.

Video på Tiktok 28 juli med över 83 000 visningar.

En av Sveriges främsta forskare på fettsyror är Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat olika kosteffekters påverkan på typ 2-diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Enligt honom är tron att omega-6 driver inflammation i kroppen en gammal myt som levt kvar länge.

- För 30-40 år sedan trodde man att omega-6 var skadligt och ökade inflammation, medan omega-3 var bra och minskade inflammation. Därför skulle man hålla omega-6-intaget så lågt som möjligt. Men det är inte visat att det är så enkelt, i varje fall inte när man tittar på stora folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och delvis cancer, säger han.

Ur Facebook-inlägg den 12 september.

Det finns flera omega-6-fettsyror som har olika effekter, vilket kan ha skapat förvirring, enligt Ulf Risérus.- Det mesta av fleromättade fettet i fröoljor består av linolsyra, som är livsnödvändig. Ibland hävdas att högt intag av linolsyra ökar bildningen av den mer inflammatoriska fettsyran arakidonsyra, men i kontrollerade studier har man visat att så inte är fallet i människokroppen. I studier där deltagarna fick ovanligt höga mängder omega-6 från solrosolja under tio veckor sågs inga tecken på ökad inflammation eller oxidativ stress. Tvärtom visade blodet tecken på lägre inflammation efter ökat intag av växtoljor jämfört med mättade fetter från bland annat smör. 

Video på Tiktok 1 september.

I dag rekommenderas en varierad kost med både omega-6 och omega-3.I en ny studie från Harvard-universitetet i USA undersöktes sambandet mellan fröoljor, omega-6-intag och bland annat hjärt-kärlsjukdomar. De noterade att ju mer omega-6 man äter, desto lägre risk har man för sjukdomar och desto längre lever man. Detta mönster syns även i många olika befolkningsgrupper inklusive i Sverige, enligt Ulf Risérus.- Många stora studier har visat att ju högre nivåer av omega-6 man har i blodet, desto längre lever man och desto lägre är risken för hjärt-kärlsjukdom. Dessa samband ses även för omega-3, men är generellt starkare för omega-6. Vi behöver alltså både omega-6 och omega-3.

Artikel i Dagens medicin 8 mars.

Även internationella granskningar har gjorts av påståendena som florerar på nätet. Både Harvard-universitetet och nyhetsbyrån AFP har granskat och avfärdat hälsomyterna runt fröoljorna.

Vegetabiliska oljor i bröstmjölksersättning

En man som postat ett antal kritiska inlägg om vegetabiliska oljor har också ifrågasatt att det är fröoljor i modersmjölksersättning.

Den 12 juli lade han upp en video där han läser innehållsförteckningar på olika produkter och upprörs över bland annat oljorna.

Video på Tiktok 12 juli.

Videon har hittills fått över 5 000 interaktioner.

I kommentarsfältet reagerar många kritiskt till mannens påstående, men en del försvarar honom. Så här skriver en kvinna:

Rapsolja samt andra fröoljor är ett av det värsta du kan ge ditt barn eller använda själv !!! Prosesserade oljor antagligen det värsta för hälsan. Skriv in ”seedoil” i sökfältet så får du se
Kommentar på Tiktok 25 juli

Påståenden om att det skulle vara farligt med fröoljor i mjölkersättning sprids över hela världen och togs bland annat upp av faktagranskarna på Factcheck.org i USA i somras. - Det finns inga vetenskapliga betänkligheter kring de här fröoljorna som man pratar om, sade Mark R Corkins, professor i pediatrik på Le Bonheur barnsjukhus, då till Factcheck.org.

Inlägg på Instagram 18 augusti.

Varför är det vegetabiliska fetter i mjölkersättningen?

- Barn behöver alla typer av fetter. Det är otroligt viktigt för utvecklingen av hjärnan och allmänt. Fettsyrorna fungerar som signalsubstanser som behövs för att vi ska utvecklas normalt, och för vårt immunförsvar, förklarar Kerstin Brismar på Karolinska institutet.

Video på Tiktok 24 juni.

Vi tog också kontakt med Magnus Domellöf, barnläkaren och professor i pediatrik vid Umeå universitet, som forskat på barns näringsbehov.- Målsättningen med mjölkersättning är att efterlikna bröstmjölkens sammansättning och hälsoutfall så mycket som möjligt. Fettinnehållet i dagens ersättningar ligger nära det optimala, men det finns fortfarande ingen studie som visar att en viss olja är direkt skadlig eller överlägsen. Alla kategoriska påståenden om att en viss olja skulle vara bäst är bluff, säger Magnus Domellöf.

Kommentar på Tiktok 13 juli.

Mannen i videon ifrågasätter också att det är tillsatt vassleprotein i ersättningen. Vassleprotein är ett högkvalitativt protein som innehåller alla essentiella aminosyror och tas upp snabbt i kroppen. I Sverige har man sänkt proteinhalterna i mjölkersättningar under de senaste tio till tjugo åren, enligt Domellöf.

- I Sverige händer det i stort sett inte att spädbarn får för i sig för lite fett och energi. Många barn får snarare i sig för mycket energi och protein, vilket ökar risken för övervikt senare i livet. Därför har man anpassat proteinhalterna.

Kommentar på Tiktok 14 juli.

I det aktuella klippet ifrågasätter mannen också att ersättningen innehåller ämnet taurin.- Anledningen till att man även har tillsatt taurin är återigen att det finns i bröstmjölk, säger Magnus Domellöf.

Källkritikbyrån har även tidigare granskat felaktiga påståenden som mannen spridit. Han har tidigare nekat att lämna kommentarer om han inte får betalt för dem.

Sammantaget: Vid vanligt intag av mat ses inget samband mellan omega-6 och inflammation i kroppen. Många av de påståenden som sprids på sociala medier bygger på föråldrad forskning, selektiva tolkningar av studier eller direkta missuppfattningar om hur fetter fungerar i kroppen. Den samlade forskningen visar att både omega-6 och omega-3 behövs för optimal hälsa, och att rapsolja utan problem kan vara en del av en hälsosam kost tillsammans med andra fetter.I nästa artikel i serien går vi att gå in på tillverkningsprocessen runt fröoljor. I den tredje och sista delen tittar vi bland annat på kolesterolfrågan.LÄS MER:? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden? Påståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa salt? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat

FAKTA: Olika sorters fett

Fett består av långa kedjor av kolatomer, och det som avgör fettets egenskaper är framförallt antalet så kallade dubbelbindningar i denna kedja.

Mättat fett har inga dubbelbindningar alls, vilket gör att det blir till fast form i rumstemperatur. Det finns framför allt i animaliska livsmedel som smör, kött och mejerivaror.

Enkelomättat fett har däremot en dubbelbindning och är mer flytande. Oljor hör till de livsmedel som har en hög andel av detta fett.Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar och finns i hög andel i bland annat fisk, nötter, frön och rapsolja.

Det finns också transfetter, som förändrats så att de blir mer fasta och hållbara. De är skadliga för hjärtat eftersom de både höjer det ”onda” kolesterolet och sänker det ”goda” kolesterolet. Det finns små mängder transfett naturligt i kött och mjölk från kor och får och dessa livsmedel är de vi får i oss mest transfetter från i nuläget.Transfetter kan också skapas industriellt när flytande oljor härdas för att göra margarin och bakverk mer stabila men eftersom de har visat sig ha negativa hälsoeffekter undviks de alltmer i modern livsmedelsproduktion.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-10-10 11:27:24

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: f18e893dbde6691e105c0d662847e5b93ff96403
   Title:

   Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt
   Description:

   På nätet påstås fröoljor vara farliga. Men det stämmer inte, enligt forskningen.
   Content

   I sociala medier varnas för att rapsolja och fröoljor är inflammations- och sjukdomsframkallande. Men detta stämmer inte, enligt forskningen.
   
   Foto: Pixabay/Skärmdump/Tiktok/Instagram
   
   Fetterna i vår kost har blivit föremål för intensiv debatt i sociala medier. Påståenden om att fröoljor i allmänhet, och rapsolja i synnerhet, orsakar inflammation och diabetes, öka risken för åderförkalkning och till och med är giftiga, sprids i olika videoklipp.
   
   Men vad säger den vetenskapliga forskningen egentligen om de fetter vi äter? I en serie ska vi på Källkritikbyrån gå igenom de här påståendena tillsammans med några av landets ledande experter inom kost och hälsa.Vi startar med rapsolja och frågan om fettsyran omega-6 driver inflammation i kroppen.
   
   Ur inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Omega-6 och inflammationsmyten
   
   Vissa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, så vi måste få i oss dem via maten. De är omättade och finns exempelvis i vegetabiliska oljor. De två viktigaste är omega-6 (linolsyra) och omega-3 (linolensyra).Ett vanligt påstående på nätet om rapsolja är att den innehåller för mycket omega-6, vilket påstås leda till inflammation i kroppen.
   
   Under sommaren skrev en kvinna så här på Instagram:
   
   Fröoljor är inte hälsosamma. Fröoljor är ofta extremt processade, rika på omega 6 och kan bidra till inflammation. Välj hellre smör, ghee, talg eller kallpressad olivolja.
   Utdrag ur inlägg på Instagram 9 juli.
   
   Inlägg på Instagram 9 juli.
   
   I vintras lade en man med runt 4 000 följare på Instagram upp en video där han påstår att fröoljor orsakar ”extremt mycket inflammation i kroppen”.
   
   Detta är negativt för att de skadar cellerna i kroppen och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.
   Ur video på Instagram 3 februari
   
   Inlägg på Instagram 3 februari.
   
   Särskilt rapsolja nämns i många videor och inlägg.
   
   - I rapsolja, som består till hundra procent av fett, är ungefär 30 procent fleromättat fett. Av detta fleromättade fett är två tredjedelar omega-6 och en tredjedel omega-3, berättar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.
   
   Är omega-6 ohälsosamt och driver inflammation i kroppen?
   
   - Det stämmer inte. Man har sett att om man byter mättat fett mot omega-6 så har man en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och liknande. Det har en positiv påverkan på hälsan helt enkelt.
   
   Video på Facebook 26 augusti.
   
   Att omega-6 är nyttigt för kroppen bekräftas av Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Hon förklarar att omega-6 och omega-3 arbetar tillsammans och påverkar bland annat blodet och immunförsvaret.- Ibland motverkar omega-3 vissa effekter av omega-6, så vi behöver båda typerna, men det är sällan ett problem att få tillräckligt med omega-6 eftersom de flesta livsmedel innehåller mer omega-6 än omega-3. Det viktigaste är att få tillräckligt av båda totalt sett, inte att fixera sig vid exakta proportioner, säger hon.
   
   Video på Tiktok 28 juli med över 83 000 visningar.
   
   En av Sveriges främsta forskare på fettsyror är Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat olika kosteffekters påverkan på typ 2-diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Enligt honom är tron att omega-6 driver inflammation i kroppen en gammal myt som levt kvar länge.
   
   - För 30-40 år sedan trodde man att omega-6 var skadligt och ökade inflammation, medan omega-3 var bra och minskade inflammation. Därför skulle man hålla omega-6-intaget så lågt som möjligt. Men det är inte visat att det är så enkelt, i varje fall inte när man tittar på stora folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och delvis cancer, säger han.
   
   Ur Facebook-inlägg den 12 september.
   
   Det finns flera omega-6-fettsyror som har olika effekter, vilket kan ha skapat förvirring, enligt Ulf Risérus.- Det mesta av fleromättade fettet i fröoljor består av linolsyra, som är livsnödvändig. Ibland hävdas att högt intag av linolsyra ökar bildningen av den mer inflammatoriska fettsyran arakidonsyra, men i kontrollerade studier har man visat att så inte är fallet i människokroppen. I studier där deltagarna fick ovanligt höga mängder omega-6 från solrosolja under tio veckor sågs inga tecken på ökad inflammation eller oxidativ stress. Tvärtom visade blodet tecken på lägre inflammation efter ökat intag av växtoljor jämfört med mättade fetter från bland annat smör. 
   
   Video på Tiktok 1 september.
   
   I dag rekommenderas en varierad kost med både omega-6 och omega-3.I en ny studie från Harvard-universitetet i USA undersöktes sambandet mellan fröoljor, omega-6-intag och bland annat hjärt-kärlsjukdomar. De noterade att ju mer omega-6 man äter, desto lägre risk har man för sjukdomar och desto längre lever man. Detta mönster syns även i många olika befolkningsgrupper inklusive i Sverige, enligt Ulf Risérus.- Många stora studier har visat att ju högre nivåer av omega-6 man har i blodet, desto längre lever man och desto lägre är risken för hjärt-kärlsjukdom. Dessa samband ses även för omega-3, men är generellt starkare för omega-6. Vi behöver alltså både omega-6 och omega-3.
   
   Artikel i Dagens medicin 8 mars.
   
   Även internationella granskningar har gjorts av påståendena som florerar på nätet. Både Harvard-universitetet och nyhetsbyrån AFP har granskat och avfärdat hälsomyterna runt fröoljorna.
   
   Vegetabiliska oljor i bröstmjölksersättning
   
   En man som postat ett antal kritiska inlägg om vegetabiliska oljor har också ifrågasatt att det är fröoljor i modersmjölksersättning.
   
   Den 12 juli lade han upp en video där han läser innehållsförteckningar på olika produkter och upprörs över bland annat oljorna.
   
   Video på Tiktok 12 juli.
   
   Videon har hittills fått över 5 000 interaktioner.
   
   I kommentarsfältet reagerar många kritiskt till mannens påstående, men en del försvarar honom. Så här skriver en kvinna:
   
   Rapsolja samt andra fröoljor är ett av det värsta du kan ge ditt barn eller använda själv !!! Prosesserade oljor antagligen det värsta för hälsan. Skriv in ”seedoil” i sökfältet så får du se
   Kommentar på Tiktok 25 juli
   
   Påståenden om att det skulle vara farligt med fröoljor i mjölkersättning sprids över hela världen och togs bland annat upp av faktagranskarna på Factcheck.org i USA i somras. - Det finns inga vetenskapliga betänkligheter kring de här fröoljorna som man pratar om, sade Mark R Corkins, professor i pediatrik på Le Bonheur barnsjukhus, då till Factcheck.org.
   
   Inlägg på Instagram 18 augusti.
   
   Varför är det vegetabiliska fetter i mjölkersättningen?
   
   - Barn behöver alla typer av fetter. Det är otroligt viktigt för utvecklingen av hjärnan och allmänt. Fettsyrorna fungerar som signalsubstanser som behövs för att vi ska utvecklas normalt, och för vårt immunförsvar, förklarar Kerstin Brismar på Karolinska institutet.
   
   Video på Tiktok 24 juni.
   
   Vi tog också kontakt med Magnus Domellöf, barnläkaren och professor i pediatrik vid Umeå universitet, som forskat på barns näringsbehov.- Målsättningen med mjölkersättning är att efterlikna bröstmjölkens sammansättning och hälsoutfall så mycket som möjligt. Fettinnehållet i dagens ersättningar ligger nära det optimala, men det finns fortfarande ingen studie som visar att en viss olja är direkt skadlig eller överlägsen. Alla kategoriska påståenden om att en viss olja skulle vara bäst är bluff, säger Magnus Domellöf.
   
   Kommentar på Tiktok 13 juli.
   
   Mannen i videon ifrågasätter också att det är tillsatt vassleprotein i ersättningen. Vassleprotein är ett högkvalitativt protein som innehåller alla essentiella aminosyror och tas upp snabbt i kroppen. I Sverige har man sänkt proteinhalterna i mjölkersättningar under de senaste tio till tjugo åren, enligt Domellöf.
   
   - I Sverige händer det i stort sett inte att spädbarn får för i sig för lite fett och energi. Många barn får snarare i sig för mycket energi och protein, vilket ökar risken för övervikt senare i livet. Därför har man anpassat proteinhalterna.
   
   Kommentar på Tiktok 14 juli.
   
   I det aktuella klippet ifrågasätter mannen också att ersättningen innehåller ämnet taurin.- Anledningen till att man även har tillsatt taurin är återigen att det finns i bröstmjölk, säger Magnus Domellöf.
   
   Källkritikbyrån har även tidigare granskat felaktiga påståenden som mannen spridit. Han har tidigare nekat att lämna kommentarer om han inte får betalt för dem.
   
   Sammantaget: Vid vanligt intag av mat ses inget samband mellan omega-6 och inflammation i kroppen. Många av de påståenden som sprids på sociala medier bygger på föråldrad forskning, selektiva tolkningar av studier eller direkta missuppfattningar om hur fetter fungerar i kroppen. Den samlade forskningen visar att både omega-6 och omega-3 behövs för optimal hälsa, och att rapsolja utan problem kan vara en del av en hälsosam kost tillsammans med andra fetter.I nästa artikel i serien går vi att gå in på tillverkningsprocessen runt fröoljor. I den tredje och sista delen tittar vi bland annat på kolesterolfrågan.LÄS MER:? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden? Påståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa salt? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat
   
   FAKTA: Olika sorters fett
   
   Fett består av långa kedjor av kolatomer, och det som avgör fettets egenskaper är framförallt antalet så kallade dubbelbindningar i denna kedja.
   
   Mättat fett har inga dubbelbindningar alls, vilket gör att det blir till fast form i rumstemperatur. Det finns framför allt i animaliska livsmedel som smör, kött och mejerivaror.
   
   Enkelomättat fett har däremot en dubbelbindning och är mer flytande. Oljor hör till de livsmedel som har en hög andel av detta fett.Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar och finns i hög andel i bland annat fisk, nötter, frön och rapsolja.
   
   Det finns också transfetter, som förändrats så att de blir mer fasta och hållbara. De är skadliga för hjärtat eftersom de både höjer det ”onda” kolesterolet och sänker det ”goda” kolesterolet. Det finns små mängder transfett naturligt i kött och mjölk från kor och får och dessa livsmedel är de vi får i oss mest transfetter från i nuläget.Transfetter kan också skapas industriellt när flytande oljor härdas för att göra margarin och bakverk mer stabila men eftersom de har visat sig ha negativa hälsoeffekter undviks de alltmer i modern livsmedelsproduktion.
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-10-10 11:27:24

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 3d0f4fd48243de1d951caa6342346bdaa48ac29d
   Title:

   Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt
   Description:

   På nätet påstås fröoljor vara farliga. Men det stämmer inte, enligt forskningen.
   Content

   I sociala medier varnas för att rapsolja och fröoljor är inflammations- och sjukdomsframkallande. Men detta stämmer inte, enligt forskningen.
   
   Foto: Pixabay/Skärmdump/Tiktok/Instagram
   
   Fetterna i vår kost har blivit föremål för intensiv debatt i sociala medier. Påståenden om att fröoljor i allmänhet, och rapsolja i synnerhet, orsakar inflammation och diabetes, öka risken för åderförkalkning och till och med är giftiga, sprids i olika videoklipp.
   
   Men vad säger den vetenskapliga forskningen egentligen om de fetter vi äter? I en serie ska vi på Källkritikbyrån gå igenom de här påståendena tillsammans med några av landets ledande experter inom kost och hälsa.Vi startar med rapsolja och frågan om fettsyran omega-6 driver inflammation i kroppen.
   
   Ur inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Omega-6 och inflammationsmyten
   
   Vissa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, så vi måste få i oss dem via maten. De är omättade och finns exempelvis i vegetabiliska oljor. De två viktigaste är omega-6 (linolsyra) och omega-3 (linolensyra).Ett vanligt påstående på nätet om rapsolja är att den innehåller för mycket omega-6, vilket påstås leda till inflammation i kroppen.
   
   Under sommaren skrev en kvinna så här på Instagram:
   
   Fröoljor är inte hälsosamma. Fröoljor är ofta extremt processade, rika på omega 6 och kan bidra till inflammation. Välj hellre smör, ghee, talg eller kallpressad olivolja.
   Utdrag ur inlägg på Instagram 9 juli.
   
   Inlägg på Instagram 9 juli.
   
   I vintras lade en man med runt 4 000 följare på Instagram upp en video där han påstår att fröoljor orsakar ”extremt mycket inflammation i kroppen”.
   
   Detta är negativt för att de skadar cellerna i kroppen och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.
   Ur video på Instagram 3 februari
   
   Inlägg på Instagram 3 februari.
   
   Särskilt rapsolja nämns i många videor och inlägg.
   
   - I rapsolja, som består till hundra procent av fett, är ungefär 30 procent fleromättat fett. Av detta fleromättade fett är två tredjedelar omega-6 och en tredjedel omega-3, berättar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.
   
   Är omega-6 ohälsosamt och driver inflammation i kroppen?
   
   - Det stämmer inte. Man har sett att om man byter mättat fett mot omega-6 så har man en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och liknande. Det har en positiv påverkan på hälsan helt enkelt.
   
   Video på Facebook 26 augusti.
   
   Att omega-6 är nyttigt för kroppen bekräftas av Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Hon förklarar att omega-6 och omega-3 arbetar tillsammans och påverkar bland annat blodet och immunförsvaret.- Ibland motverkar omega-3 vissa effekter av omega-6, så vi behöver båda typerna, men det är sällan ett problem att få tillräckligt med omega-6 eftersom de flesta livsmedel innehåller mer omega-6 än omega-3. Det viktigaste är att få tillräckligt av båda totalt sett, inte att fixera sig vid exakta proportioner, säger hon.
   
   Video på Tiktok 28 juli med över 83 000 visningar.
   
   En av Sveriges främsta forskare på fettsyror är Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat olika kosteffekters påverkan på typ 2-diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Enligt honom är tron att omega-6 driver inflammation i kroppen en gammal myt som levt kvar länge.
   
   - För 30-40 år sedan trodde man att omega-6 var skadligt och ökade inflammation, medan omega-3 var bra och minskade inflammation. Därför skulle man hålla omega-6-intaget så lågt som möjligt. Men det är inte visat att det är så enkelt, i varje fall inte när man tittar på stora folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och delvis cancer, säger han.
   
   Ur Facebook-inlägg den 12 september.
   
   Det finns flera omega-6-fettsyror som har olika effekter, vilket kan ha skapat förvirring, enligt Ulf Risérus.- Det mesta av fleromättade fettet i fröoljor består av linolsyra, som är livsnödvändig. Ibland hävdas att högt intag av linolsyra ökar bildningen av den mer inflammatoriska fettsyran arakidonsyra, men i kontrollerade studier har man visat att så inte är fallet i människokroppen. I studier där deltagarna fick ovanligt höga mängder omega-6 från solrosolja under tio veckor sågs inga tecken på ökad inflammation eller oxidativ stress. Tvärtom visade blodet tecken på lägre inflammation efter ökat intag av växtoljor jämfört med mättade fetter från bland annat smör. 
   
   Video på Tiktok 1 september.
   
   I dag rekommenderas en varierad kost med både omega-6 och omega-3.I en ny studie från Harvard-universitetet i USA undersöktes sambandet mellan fröoljor, omega-6-intag och bland annat hjärt-kärlsjukdomar. De noterade att ju mer omega-6 man äter, desto lägre risk har man för sjukdomar och desto längre lever man. Detta mönster syns även i många olika befolkningsgrupper inklusive i Sverige, enligt Ulf Risérus.- Många stora studier har visat att ju högre nivåer av omega-6 man har i blodet, desto längre lever man och desto lägre är risken för hjärt-kärlsjukdom. Dessa samband ses även för omega-3, men är generellt starkare för omega-6. Vi behöver alltså både omega-6 och omega-3.
   
   Artikel i Dagens medicin 8 mars.
   
   Även internationella granskningar har gjorts av påståendena som florerar på nätet. Både Harvard-universitetet och nyhetsbyrån AFP har granskat och avfärdat hälsomyterna runt fröoljorna.
   
   Vegetabiliska oljor i bröstmjölksersättning
   
   En man som postat ett antal kritiska inlägg om vegetabiliska oljor har också ifrågasatt att det är fröoljor i modersmjölksersättning.
   
   Den 12 juli lade han upp en video där han läser innehållsförteckningar på olika produkter och upprörs över bland annat oljorna.
   
   Video på Tiktok 12 juli.
   
   Videon har hittills fått över 5 000 interaktioner.
   
   I kommentarsfältet reagerar många kritiskt till mannens påstående, men en del försvarar honom. Så här skriver en kvinna:
   
   Rapsolja samt andra fröoljor är ett av det värsta du kan ge ditt barn eller använda själv !!! Prosesserade oljor antagligen det värsta för hälsan. Skriv in ”seedoil” i sökfältet så får du se
   Kommentar på Tiktok 25 juli
   
   Påståenden om att det skulle vara farligt med fröoljor i mjölkersättning sprids över hela världen och togs bland annat upp av faktagranskarna på Factcheck.org i USA i somras. - Det finns inga vetenskapliga betänkligheter kring de här fröoljorna som man pratar om, sade Mark R Corkins, professor i pediatrik på Le Bonheur barnsjukhus, då till Factcheck.org.
   
   Inlägg på Instagram 18 augusti.
   
   Varför är det vegetabiliska fetter i mjölkersättningen?
   
   - Barn behöver alla typer av fetter. Det är otroligt viktigt för utvecklingen av hjärnan och allmänt. Fettsyrorna fungerar som signalsubstanser som behövs för att vi ska utvecklas normalt, och för vårt immunförsvar, förklarar Kerstin Brismar på Karolinska institutet.
   
   Video på Tiktok 24 juni.
   
   Vi tog också kontakt med Magnus Domellöf, barnläkaren och professor i pediatrik vid Umeå universitet, som forskat på barns näringsbehov.- Målsättningen med mjölkersättning är att efterlikna bröstmjölkens sammansättning och hälsoutfall så mycket som möjligt. Fettinnehållet i dagens ersättningar ligger nära det optimala, men det finns fortfarande ingen studie som visar att en viss olja är direkt skadlig eller överlägsen. Alla kategoriska påståenden om att en viss olja skulle vara bäst är bluff, säger Magnus Domellöf.
   
   Kommentar på Tiktok 13 juli.
   
   Mannen i videon ifrågasätter också att det är tillsatt vassleprotein i ersättningen. Vassleprotein är ett högkvalitativt protein som innehåller alla essentiella aminosyror och tas upp snabbt i kroppen. I Sverige har man sänkt proteinhalterna i mjölkersättningar under de senaste tio till tjugo åren, enligt Domellöf.
   
   - I Sverige händer det i stort sett inte att spädbarn får för i sig för lite fett och energi. Många barn får snarare i sig för mycket energi och protein, vilket ökar risken för övervikt senare i livet. Därför har man anpassat proteinhalterna.
   
   Kommentar på Tiktok 14 juli.
   
   I det aktuella klippet ifrågasätter mannen också att ersättningen innehåller ämnet taurin.- Anledningen till att man även har tillsatt taurin är återigen att det finns i bröstmjölk, säger Magnus Domellöf.
   
   Källkritikbyrån har även tidigare granskat felaktiga påståenden som mannen spridit. Han har tidigare nekat att lämna kommentarer om han inte får betalt för dem.
   
   Sammantaget: Vid vanligt intag av mat ses inget samband mellan omega-6 och inflammation i kroppen. Många av de påståenden som sprids på sociala medier bygger på föråldrad forskning, selektiva tolkningar av studier eller direkta missuppfattningar om hur fetter fungerar i kroppen. Den samlade forskningen visar att både omega-6 och omega-3 behövs för optimal hälsa, och att rapsolja utan problem kan vara en del av en hälsosam kost tillsammans med andra fetter.I nästa artikel i serien går vi att gå in på tillverkningsprocessen runt fröoljor. I den tredje och sista delen tittar vi bland annat på kolesterolfrågan.LÄS MER:? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden? Påståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa salt? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat
   
   FAKTA: Olika sorters fett
   
   Fett består av långa kedjor av kolatomer, och det som avgör fettets egenskaper är framförallt antalet så kallade dubbelbindningar i denna kedja.
   
   Mättat fett har inga dubbelbindningar alls, vilket gör att det blir till fast form i rumstemperatur. Det finns framför allt i animaliska livsmedel som smör, kött och mejerivaror.
   
   Enkelomättat fett har däremot en dubbelbindning och är mer flytande. Oljor hör till de livsmedel som har en hög andel av detta fett.Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar och finns i hög andel i bland annat fisk, nötter, frön och rapsolja.
   
   Det finns också transfetter, som förändrats så att de blir mer fasta och hållbara. De är skadliga för hjärtat eftersom de både höjer det ”onda” kolesterolet och sänker det ”goda” kolesterolet. Det finns små mängder transfett naturligt i kött och mjölk från kor och får och dessa livsmedel är de vi får i oss mest transfetter från i nuläget.Transfetter kan också skapas industriellt när flytande oljor härdas för att göra margarin och bakverk mer stabila men eftersom de har visat sig ha negativa hälsoeffekter undviks de alltmer i modern livsmedelsproduktion.
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt

DESCRIPTION:
På nätet påstås fröoljor vara farliga. Men det stämmer inte, enligt forskningen.

CONTENT:
I sociala medier varnas för att rapsolja och fröoljor är inflammations- och sjukdomsframkallande. Men detta stämmer inte, enligt forskningen.

Foto: Pixabay/Skärmdump/Tiktok/Instagram

Fetterna i vår kost har blivit föremål för intensiv debatt i sociala medier. Påståenden om att fröoljor i allmänhet, och rapsolja i synnerhet, orsakar inflammation och diabetes, öka risken för åderförkalkning och till och med är giftiga, sprids i olika videoklipp.

Men vad säger den vetenskapliga forskningen egentligen om de fetter vi äter? I en serie ska vi på Källkritikbyrån gå igenom de här påståendena tillsammans med några av landets ledande experter inom kost och hälsa.Vi startar med rapsolja och frågan om fettsyran omega-6 driver inflammation i kroppen.

Ur inlägg på Instagram 8 maj.

Omega-6 och inflammationsmyten

Vissa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, så vi måste få i oss dem via maten. De är omättade och finns exempelvis i vegetabiliska oljor. De två viktigaste är omega-6 (linolsyra) och omega-3 (linolensyra).Ett vanligt påstående på nätet om rapsolja är att den innehåller för mycket omega-6, vilket påstås leda till inflammation i kroppen.

Under sommaren skrev en kvinna så här på Instagram:

Fröoljor är inte hälsosamma. Fröoljor är ofta extremt processade, rika på omega 6 och kan bidra till inflammation. Välj hellre smör, ghee, talg eller kallpressad olivolja.
Utdrag ur inlägg på Instagram 9 juli.

Inlägg på Instagram 9 juli.

I vintras lade en man med runt 4 000 följare på Instagram upp en video där han påstår att fröoljor orsakar ”extremt mycket inflammation i kroppen”.

Detta är negativt för att de skadar cellerna i kroppen och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.
Ur video på Instagram 3 februari

Inlägg på Instagram 3 februari.

Särskilt rapsolja nämns i många videor och inlägg.

- I rapsolja, som består till hundra procent av fett, är ungefär 30 procent fleromättat fett. Av detta fleromättade fett är två tredjedelar omega-6 och en tredjedel omega-3, berättar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Är omega-6 ohälsosamt och driver inflammation i kroppen?

- Det stämmer inte. Man har sett att om man byter mättat fett mot omega-6 så har man en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och liknande. Det har en positiv påverkan på hälsan helt enkelt.

Video på Facebook 26 augusti.

Att omega-6 är nyttigt för kroppen bekräftas av Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Hon förklarar att omega-6 och omega-3 arbetar tillsammans och påverkar bland annat blodet och immunförsvaret.- Ibland motverkar omega-3 vissa effekter av omega-6, så vi behöver båda typerna, men det är sällan ett problem att få tillräckligt med omega-6 eftersom de flesta livsmedel innehåller mer omega-6 än omega-3. Det viktigaste är att få tillräckligt av båda totalt sett, inte att fixera sig vid exakta proportioner, säger hon.

Video på Tiktok 28 juli med över 83 000 visningar.

En av Sveriges främsta forskare på fettsyror är Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat olika kosteffekters påverkan på typ 2-diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Enligt honom är tron att omega-6 driver inflammation i kroppen en gammal myt som levt kvar länge.

- För 30-40 år sedan trodde man att omega-6 var skadligt och ökade inflammation, medan omega-3 var bra och minskade inflammation. Därför skulle man hålla omega-6-intaget så lågt som möjligt. Men det är inte visat att det är så enkelt, i varje fall inte när man tittar på stora folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och delvis cancer, säger han.

Ur Facebook-inlägg den 12 september.

Det finns flera omega-6-fettsyror som har olika effekter, vilket kan ha skapat förvirring, enligt Ulf Risérus.- Det mesta av fleromättade fettet i fröoljor består av linolsyra, som är livsnödvändig. Ibland hävdas att högt intag av linolsyra ökar bildningen av den mer inflammatoriska fettsyran arakidonsyra, men i kontrollerade studier har man visat att så inte är fallet i människokroppen. I studier där deltagarna fick ovanligt höga mängder omega-6 från solrosolja under tio veckor sågs inga tecken på ökad inflammation eller oxidativ stress. Tvärtom visade blodet tecken på lägre inflammation efter ökat intag av växtoljor jämfört med mättade fetter från bland annat smör. 

Video på Tiktok 1 september.

I dag rekommenderas en varierad kost med både omega-6 och omega-3.I en ny studie från Harvard-universitetet i USA undersöktes sambandet mellan fröoljor, omega-6-intag och bland annat hjärt-kärlsjukdomar. De noterade att ju mer omega-6 man äter, desto lägre risk har man för sjukdomar och desto längre lever man. Detta mönster syns även i många olika befolkningsgrupper inklusive i Sverige, enligt Ulf Risérus.- Många stora studier har visat att ju högre nivåer av omega-6 man har i blodet, desto längre lever man och desto lägre är risken för hjärt-kärlsjukdom. Dessa samband ses även för omega-3, men är generellt starkare för omega-6. Vi behöver alltså både omega-6 och omega-3.

Artikel i Dagens medicin 8 mars.

Även internationella granskningar har gjorts av påståendena som florerar på nätet. Både Harvard-universitetet och nyhetsbyrån AFP har granskat och avfärdat hälsomyterna runt fröoljorna.

Vegetabiliska oljor i bröstmjölksersättning

En man som postat ett antal kritiska inlägg om vegetabiliska oljor har också ifrågasatt att det är fröoljor i modersmjölksersättning.

Den 12 juli lade han upp en video där han läser innehållsförteckningar på olika produkter och upprörs över bland annat oljorna.

Video på Tiktok 12 juli.

Videon har hittills fått över 5 000 interaktioner.

I kommentarsfältet reagerar många kritiskt till mannens påstående, men en del försvarar honom. Så här skriver en kvinna:

Rapsolja samt andra fröoljor är ett av det värsta du kan ge ditt barn eller använda själv !!! Prosesserade oljor antagligen det värsta för hälsan. Skriv in ”seedoil” i sökfältet så får du se
Kommentar på Tiktok 25 juli

Påståenden om att det skulle vara farligt med fröoljor i mjölkersättning sprids över hela världen och togs bland annat upp av faktagranskarna på Factcheck.org i USA i somras. - Det finns inga vetenskapliga betänkligheter kring de här fröoljorna som man pratar om, sade Mark R Corkins, professor i pediatrik på Le Bonheur barnsjukhus, då till Factcheck.org.

Inlägg på Instagram 18 augusti.

Varför är det vegetabiliska fetter i mjölkersättningen?

- Barn behöver alla typer av fetter. Det är otroligt viktigt för utvecklingen av hjärnan och allmänt. Fettsyrorna fungerar som signalsubstanser som behövs för att vi ska utvecklas normalt, och för vårt immunförsvar, förklarar Kerstin Brismar på Karolinska institutet.

Video på Tiktok 24 juni.

Vi tog också kontakt med Magnus Domellöf, barnläkaren och professor i pediatrik vid Umeå universitet, som forskat på barns näringsbehov.- Målsättningen med mjölkersättning är att efterlikna bröstmjölkens sammansättning och hälsoutfall så mycket som möjligt. Fettinnehållet i dagens ersättningar ligger nära det optimala, men det finns fortfarande ingen studie som visar att en viss olja är direkt skadlig eller överlägsen. Alla kategoriska påståenden om att en viss olja skulle vara bäst är bluff, säger Magnus Domellöf.

Kommentar på Tiktok 13 juli.

Mannen i videon ifrågasätter också att det är tillsatt vassleprotein i ersättningen. Vassleprotein är ett högkvalitativt protein som innehåller alla essentiella aminosyror och tas upp snabbt i kroppen. I Sverige har man sänkt proteinhalterna i mjölkersättningar under de senaste tio till tjugo åren, enligt Domellöf.

- I Sverige händer det i stort sett inte att spädbarn får för i sig för lite fett och energi. Många barn får snarare i sig för mycket energi och protein, vilket ökar risken för övervikt senare i livet. Därför har man anpassat proteinhalterna.

Kommentar på Tiktok 14 juli.

I det aktuella klippet ifrågasätter mannen också att ersättningen innehåller ämnet taurin.- Anledningen till att man även har tillsatt taurin är återigen att det finns i bröstmjölk, säger Magnus Domellöf.

Källkritikbyrån har även tidigare granskat felaktiga påståenden som mannen spridit. Han har tidigare nekat att lämna kommentarer om han inte får betalt för dem.

Sammantaget: Vid vanligt intag av mat ses inget samband mellan omega-6 och inflammation i kroppen. Många av de påståenden som sprids på sociala medier bygger på föråldrad forskning, selektiva tolkningar av studier eller direkta missuppfattningar om hur fetter fungerar i kroppen. Den samlade forskningen visar att både omega-6 och omega-3 behövs för optimal hälsa, och att rapsolja utan problem kan vara en del av en hälsosam kost tillsammans med andra fetter.I nästa artikel i serien går vi att gå in på tillverkningsprocessen runt fröoljor. I den tredje och sista delen tittar vi bland annat på kolesterolfrågan.LÄS MER:? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden? Påståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa salt? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat

FAKTA: Olika sorters fett

Fett består av långa kedjor av kolatomer, och det som avgör fettets egenskaper är framförallt antalet så kallade dubbelbindningar i denna kedja.

Mättat fett har inga dubbelbindningar alls, vilket gör att det blir till fast form i rumstemperatur. Det finns framför allt i animaliska livsmedel som smör, kött och mejerivaror.

Enkelomättat fett har däremot en dubbelbindning och är mer flytande. Oljor hör till de livsmedel som har en hög andel av detta fett.Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar och finns i hög andel i bland annat fisk, nötter, frön och rapsolja.

Det finns också transfetter, som förändrats så att de blir mer fasta och hållbara. De är skadliga för hjärtat eftersom de både höjer det ”onda” kolesterolet och sänker det ”goda” kolesterolet. Det finns små mängder transfett naturligt i kött och mjölk från kor och får och dessa livsmedel är de vi får i oss mest transfetter från i nuläget.Transfetter kan också skapas industriellt när flytande oljor härdas för att göra margarin och bakverk mer stabila men eftersom de har visat sig ha negativa hälsoeffekter undviks de alltmer i modern livsmedelsproduktion.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt

DESCRIPTION:
På nätet påstås fröoljor vara farliga. Men det stämmer inte, enligt forskningen.

CONTENT:
I sociala medier varnas för att rapsolja och fröoljor är inflammations- och sjukdomsframkallande. Men detta stämmer inte, enligt forskningen.

Foto: Pixabay/Skärmdump/Tiktok/Instagram

Fetterna i vår kost har blivit föremål för intensiv debatt i sociala medier. Påståenden om att fröoljor i allmänhet, och rapsolja i synnerhet, orsakar inflammation och diabetes, öka risken för åderförkalkning och till och med är giftiga, sprids i olika videoklipp.

Men vad säger den vetenskapliga forskningen egentligen om de fetter vi äter? I en serie ska vi på Källkritikbyrån gå igenom de här påståendena tillsammans med några av landets ledande experter inom kost och hälsa.Vi startar med rapsolja och frågan om fettsyran omega-6 driver inflammation i kroppen.

Ur inlägg på Instagram 8 maj.

Omega-6 och inflammationsmyten

Vissa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, så vi måste få i oss dem via maten. De är omättade och finns exempelvis i vegetabiliska oljor. De två viktigaste är omega-6 (linolsyra) och omega-3 (linolensyra).Ett vanligt påstående på nätet om rapsolja är att den innehåller för mycket omega-6, vilket påstås leda till inflammation i kroppen.

Under sommaren skrev en kvinna så här på Instagram:

Fröoljor är inte hälsosamma. Fröoljor är ofta extremt processade, rika på omega 6 och kan bidra till inflammation. Välj hellre smör, ghee, talg eller kallpressad olivolja.
Utdrag ur inlägg på Instagram 9 juli.

Inlägg på Instagram 9 juli.

I vintras lade en man med runt 4 000 följare på Instagram upp en video där han påstår att fröoljor orsakar ”extremt mycket inflammation i kroppen”.

Detta är negativt för att de skadar cellerna i kroppen och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.
Ur video på Instagram 3 februari

Inlägg på Instagram 3 februari.

Särskilt rapsolja nämns i många videor och inlägg.

- I rapsolja, som består till hundra procent av fett, är ungefär 30 procent fleromättat fett. Av detta fleromättade fett är två tredjedelar omega-6 och en tredjedel omega-3, berättar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Är omega-6 ohälsosamt och driver inflammation i kroppen?

- Det stämmer inte. Man har sett att om man byter mättat fett mot omega-6 så har man en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och liknande. Det har en positiv påverkan på hälsan helt enkelt.

Video på Facebook 26 augusti.

Att omega-6 är nyttigt för kroppen bekräftas av Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Hon förklarar att omega-6 och omega-3 arbetar tillsammans och påverkar bland annat blodet och immunförsvaret.- Ibland motverkar omega-3 vissa effekter av omega-6, så vi behöver båda typerna, men det är sällan ett problem att få tillräckligt med omega-6 eftersom de flesta livsmedel innehåller mer omega-6 än omega-3. Det viktigaste är att få tillräckligt av båda totalt sett, inte att fixera sig vid exakta proportioner, säger hon.

Video på Tiktok 28 juli med över 83 000 visningar.

En av Sveriges främsta forskare på fettsyror är Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat olika kosteffekters påverkan på typ 2-diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Enligt honom är tron att omega-6 driver inflammation i kroppen en gammal myt som levt kvar länge.

- För 30-40 år sedan trodde man att omega-6 var skadligt och ökade inflammation, medan omega-3 var bra och minskade inflammation. Därför skulle man hålla omega-6-intaget så lågt som möjligt. Men det är inte visat att det är så enkelt, i varje fall inte när man tittar på stora folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och delvis cancer, säger han.

Ur Facebook-inlägg den 12 september.

Det finns flera omega-6-fettsyror som har olika effekter, vilket kan ha skapat förvirring, enligt Ulf Risérus.- Det mesta av fleromättade fettet i fröoljor består av linolsyra, som är livsnödvändig. Ibland hävdas att högt intag av linolsyra ökar bildningen av den mer inflammatoriska fettsyran arakidonsyra, men i kontrollerade studier har man visat att så inte är fallet i människokroppen. I studier där deltagarna fick ovanligt höga mängder omega-6 från solrosolja under tio veckor sågs inga tecken på ökad inflammation eller oxidativ stress. Tvärtom visade blodet tecken på lägre inflammation efter ökat intag av växtoljor jämfört med mättade fetter från bland annat smör. 

Video på Tiktok 1 september.

I dag rekommenderas en varierad kost med både omega-6 och omega-3.I en ny studie från Harvard-universitetet i USA undersöktes sambandet mellan fröoljor, omega-6-intag och bland annat hjärt-kärlsjukdomar. De noterade att ju mer omega-6 man äter, desto lägre risk har man för sjukdomar och desto längre lever man. Detta mönster syns även i många olika befolkningsgrupper inklusive i Sverige, enligt Ulf Risérus.- Många stora studier har visat att ju högre nivåer av omega-6 man har i blodet, desto längre lever man och desto lägre är risken för hjärt-kärlsjukdom. Dessa samband ses även för omega-3, men är generellt starkare för omega-6. Vi behöver alltså både omega-6 och omega-3.

Artikel i Dagens medicin 8 mars.

Även internationella granskningar har gjorts av påståendena som florerar på nätet. Både Harvard-universitetet och nyhetsbyrån AFP har granskat och avfärdat hälsomyterna runt fröoljorna.

Vegetabiliska oljor i bröstmjölksersättning

En man som postat ett antal kritiska inlägg om vegetabiliska oljor har också ifrågasatt att det är fröoljor i modersmjölksersättning.

Den 12 juli lade han upp en video där han läser innehållsförteckningar på olika produkter och upprörs över bland annat oljorna.

Video på Tiktok 12 juli.

Videon har hittills fått över 5 000 interaktioner.

I kommentarsfältet reagerar många kritiskt till mannens påstående, men en del försvarar honom. Så här skriver en kvinna:

Rapsolja samt andra fröoljor är ett av det värsta du kan ge ditt barn eller använda själv !!! Prosesserade oljor antagligen det värsta för hälsan. Skriv in ”seedoil” i sökfältet så får du se
Kommentar på Tiktok 25 juli

Påståenden om att det skulle vara farligt med fröoljor i mjölkersättning sprids över hela världen och togs bland annat upp av faktagranskarna på Factcheck.org i USA i somras. - Det finns inga vetenskapliga betänkligheter kring de här fröoljorna som man pratar om, sade Mark R Corkins, professor i pediatrik på Le Bonheur barnsjukhus, då till Factcheck.org.

Inlägg på Instagram 18 augusti.

Varför är det vegetabiliska fetter i mjölkersättningen?

- Barn behöver alla typer av fetter. Det är otroligt viktigt för utvecklingen av hjärnan och allmänt. Fettsyrorna fungerar som signalsubstanser som behövs för att vi ska utvecklas normalt, och för vårt immunförsvar, förklarar Kerstin Brismar på Karolinska institutet.

Video på Tiktok 24 juni.

Vi tog också kontakt med Magnus Domellöf, barnläkaren och professor i pediatrik vid Umeå universitet, som forskat på barns näringsbehov.- Målsättningen med mjölkersättning är att efterlikna bröstmjölkens sammansättning och hälsoutfall så mycket som möjligt. Fettinnehållet i dagens ersättningar ligger nära det optimala, men det finns fortfarande ingen studie som visar att en viss olja är direkt skadlig eller överlägsen. Alla kategoriska påståenden om att en viss olja skulle vara bäst är bluff, säger Magnus Domellöf.

Kommentar på Tiktok 13 juli.

Mannen i videon ifrågasätter också att det är tillsatt vassleprotein i ersättningen. Vassleprotein är ett högkvalitativt protein som innehåller alla essentiella aminosyror och tas upp snabbt i kroppen. I Sverige har man sänkt proteinhalterna i mjölkersättningar under de senaste tio till tjugo åren, enligt Domellöf.

- I Sverige händer det i stort sett inte att spädbarn får för i sig för lite fett och energi. Många barn får snarare i sig för mycket energi och protein, vilket ökar risken för övervikt senare i livet. Därför har man anpassat proteinhalterna.

Kommentar på Tiktok 14 juli.

I det aktuella klippet ifrågasätter mannen också att ersättningen innehåller ämnet taurin.- Anledningen till att man även har tillsatt taurin är återigen att det finns i bröstmjölk, säger Magnus Domellöf.

Källkritikbyrån har även tidigare granskat felaktiga påståenden som mannen spridit. Han har tidigare nekat att lämna kommentarer om han inte får betalt för dem.

Sammantaget: Vid vanligt intag av mat ses inget samband mellan omega-6 och inflammation i kroppen. Många av de påståenden som sprids på sociala medier bygger på föråldrad forskning, selektiva tolkningar av studier eller direkta missuppfattningar om hur fetter fungerar i kroppen. Den samlade forskningen visar att både omega-6 och omega-3 behövs för optimal hälsa, och att rapsolja utan problem kan vara en del av en hälsosam kost tillsammans med andra fetter.I nästa artikel i serien går vi att gå in på tillverkningsprocessen runt fröoljor. I den tredje och sista delen tittar vi bland annat på kolesterolfrågan.LÄS MER:? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden? Påståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa salt? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat

FAKTA: Olika sorters fett

Fett består av långa kedjor av kolatomer, och det som avgör fettets egenskaper är framförallt antalet så kallade dubbelbindningar i denna kedja.

Mättat fett har inga dubbelbindningar alls, vilket gör att det blir till fast form i rumstemperatur. Det finns framför allt i animaliska livsmedel som smör, kött och mejerivaror.

Enkelomättat fett har däremot en dubbelbindning och är mer flytande. Oljor hör till de livsmedel som har en hög andel av detta fett.Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar och finns i hög andel i bland annat fisk, nötter, frön och rapsolja.

Det finns också transfetter, som förändrats så att de blir mer fasta och hållbara. De är skadliga för hjärtat eftersom de både höjer det ”onda” kolesterolet och sänker det ”goda” kolesterolet. Det finns små mängder transfett naturligt i kött och mjölk från kor och får och dessa livsmedel är de vi får i oss mest transfetter från i nuläget.Transfetter kan också skapas industriellt när flytande oljor härdas för att göra margarin och bakverk mer stabila men eftersom de har visat sig ha negativa hälsoeffekter undviks de alltmer i modern livsmedelsproduktion.

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-10-10 11:27:24

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: f18e893dbde6691e105c0d662847e5b93ff96403
   Title:

   Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt
   Description:

   På nätet påstås fröoljor vara farliga. Men det stämmer inte, enligt forskningen.
   Content

   I sociala medier varnas för att rapsolja och fröoljor är inflammations- och sjukdomsframkallande. Men detta stämmer inte, enligt forskningen.
   
   Foto: Pixabay/Skärmdump/Tiktok/Instagram
   
   Fetterna i vår kost har blivit föremål för intensiv debatt i sociala medier. Påståenden om att fröoljor i allmänhet, och rapsolja i synnerhet, orsakar inflammation och diabetes, öka risken för åderförkalkning och till och med är giftiga, sprids i olika videoklipp.
   
   Men vad säger den vetenskapliga forskningen egentligen om de fetter vi äter? I en serie ska vi på Källkritikbyrån gå igenom de här påståendena tillsammans med några av landets ledande experter inom kost och hälsa.Vi startar med rapsolja och frågan om fettsyran omega-6 driver inflammation i kroppen.
   
   Ur inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Omega-6 och inflammationsmyten
   
   Vissa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, så vi måste få i oss dem via maten. De är omättade och finns exempelvis i vegetabiliska oljor. De två viktigaste är omega-6 (linolsyra) och omega-3 (linolensyra).Ett vanligt påstående på nätet om rapsolja är att den innehåller för mycket omega-6, vilket påstås leda till inflammation i kroppen.
   
   Under sommaren skrev en kvinna så här på Instagram:
   
   Fröoljor är inte hälsosamma. Fröoljor är ofta extremt processade, rika på omega 6 och kan bidra till inflammation. Välj hellre smör, ghee, talg eller kallpressad olivolja.
   Utdrag ur inlägg på Instagram 9 juli.
   
   Inlägg på Instagram 9 juli.
   
   I vintras lade en man med runt 4 000 följare på Instagram upp en video där han påstår att fröoljor orsakar ”extremt mycket inflammation i kroppen”.
   
   Detta är negativt för att de skadar cellerna i kroppen och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.
   Ur video på Instagram 3 februari
   
   Inlägg på Instagram 3 februari.
   
   Särskilt rapsolja nämns i många videor och inlägg.
   
   - I rapsolja, som består till hundra procent av fett, är ungefär 30 procent fleromättat fett. Av detta fleromättade fett är två tredjedelar omega-6 och en tredjedel omega-3, berättar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.
   
   Är omega-6 ohälsosamt och driver inflammation i kroppen?
   
   - Det stämmer inte. Man har sett att om man byter mättat fett mot omega-6 så har man en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och liknande. Det har en positiv påverkan på hälsan helt enkelt.
   
   Video på Facebook 26 augusti.
   
   Att omega-6 är nyttigt för kroppen bekräftas av Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Hon förklarar att omega-6 och omega-3 arbetar tillsammans och påverkar bland annat blodet och immunförsvaret.- Ibland motverkar omega-3 vissa effekter av omega-6, så vi behöver båda typerna, men det är sällan ett problem att få tillräckligt med omega-6 eftersom de flesta livsmedel innehåller mer omega-6 än omega-3. Det viktigaste är att få tillräckligt av båda totalt sett, inte att fixera sig vid exakta proportioner, säger hon.
   
   Video på Tiktok 28 juli med över 83 000 visningar.
   
   En av Sveriges främsta forskare på fettsyror är Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat olika kosteffekters påverkan på typ 2-diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Enligt honom är tron att omega-6 driver inflammation i kroppen en gammal myt som levt kvar länge.
   
   - För 30-40 år sedan trodde man att omega-6 var skadligt och ökade inflammation, medan omega-3 var bra och minskade inflammation. Därför skulle man hålla omega-6-intaget så lågt som möjligt. Men det är inte visat att det är så enkelt, i varje fall inte när man tittar på stora folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och delvis cancer, säger han.
   
   Ur Facebook-inlägg den 12 september.
   
   Det finns flera omega-6-fettsyror som har olika effekter, vilket kan ha skapat förvirring, enligt Ulf Risérus.- Det mesta av fleromättade fettet i fröoljor består av linolsyra, som är livsnödvändig. Ibland hävdas att högt intag av linolsyra ökar bildningen av den mer inflammatoriska fettsyran arakidonsyra, men i kontrollerade studier har man visat att så inte är fallet i människokroppen. I studier där deltagarna fick ovanligt höga mängder omega-6 från solrosolja under tio veckor sågs inga tecken på ökad inflammation eller oxidativ stress. Tvärtom visade blodet tecken på lägre inflammation efter ökat intag av växtoljor jämfört med mättade fetter från bland annat smör. 
   
   Video på Tiktok 1 september.
   
   I dag rekommenderas en varierad kost med både omega-6 och omega-3.I en ny studie från Harvard-universitetet i USA undersöktes sambandet mellan fröoljor, omega-6-intag och bland annat hjärt-kärlsjukdomar. De noterade att ju mer omega-6 man äter, desto lägre risk har man för sjukdomar och desto längre lever man. Detta mönster syns även i många olika befolkningsgrupper inklusive i Sverige, enligt Ulf Risérus.- Många stora studier har visat att ju högre nivåer av omega-6 man har i blodet, desto längre lever man och desto lägre är risken för hjärt-kärlsjukdom. Dessa samband ses även för omega-3, men är generellt starkare för omega-6. Vi behöver alltså både omega-6 och omega-3.
   
   Artikel i Dagens medicin 8 mars.
   
   Även internationella granskningar har gjorts av påståendena som florerar på nätet. Både Harvard-universitetet och nyhetsbyrån AFP har granskat och avfärdat hälsomyterna runt fröoljorna.
   
   Vegetabiliska oljor i bröstmjölksersättning
   
   En man som postat ett antal kritiska inlägg om vegetabiliska oljor har också ifrågasatt att det är fröoljor i modersmjölksersättning.
   
   Den 12 juli lade han upp en video där han läser innehållsförteckningar på olika produkter och upprörs över bland annat oljorna.
   
   Video på Tiktok 12 juli.
   
   Videon har hittills fått över 5 000 interaktioner.
   
   I kommentarsfältet reagerar många kritiskt till mannens påstående, men en del försvarar honom. Så här skriver en kvinna:
   
   Rapsolja samt andra fröoljor är ett av det värsta du kan ge ditt barn eller använda själv !!! Prosesserade oljor antagligen det värsta för hälsan. Skriv in ”seedoil” i sökfältet så får du se
   Kommentar på Tiktok 25 juli
   
   Påståenden om att det skulle vara farligt med fröoljor i mjölkersättning sprids över hela världen och togs bland annat upp av faktagranskarna på Factcheck.org i USA i somras. - Det finns inga vetenskapliga betänkligheter kring de här fröoljorna som man pratar om, sade Mark R Corkins, professor i pediatrik på Le Bonheur barnsjukhus, då till Factcheck.org.
   
   Inlägg på Instagram 18 augusti.
   
   Varför är det vegetabiliska fetter i mjölkersättningen?
   
   - Barn behöver alla typer av fetter. Det är otroligt viktigt för utvecklingen av hjärnan och allmänt. Fettsyrorna fungerar som signalsubstanser som behövs för att vi ska utvecklas normalt, och för vårt immunförsvar, förklarar Kerstin Brismar på Karolinska institutet.
   
   Video på Tiktok 24 juni.
   
   Vi tog också kontakt med Magnus Domellöf, barnläkaren och professor i pediatrik vid Umeå universitet, som forskat på barns näringsbehov.- Målsättningen med mjölkersättning är att efterlikna bröstmjölkens sammansättning och hälsoutfall så mycket som möjligt. Fettinnehållet i dagens ersättningar ligger nära det optimala, men det finns fortfarande ingen studie som visar att en viss olja är direkt skadlig eller överlägsen. Alla kategoriska påståenden om att en viss olja skulle vara bäst är bluff, säger Magnus Domellöf.
   
   Kommentar på Tiktok 13 juli.
   
   Mannen i videon ifrågasätter också att det är tillsatt vassleprotein i ersättningen. Vassleprotein är ett högkvalitativt protein som innehåller alla essentiella aminosyror och tas upp snabbt i kroppen. I Sverige har man sänkt proteinhalterna i mjölkersättningar under de senaste tio till tjugo åren, enligt Domellöf.
   
   - I Sverige händer det i stort sett inte att spädbarn får för i sig för lite fett och energi. Många barn får snarare i sig för mycket energi och protein, vilket ökar risken för övervikt senare i livet. Därför har man anpassat proteinhalterna.
   
   Kommentar på Tiktok 14 juli.
   
   I det aktuella klippet ifrågasätter mannen också att ersättningen innehåller ämnet taurin.- Anledningen till att man även har tillsatt taurin är återigen att det finns i bröstmjölk, säger Magnus Domellöf.
   
   Källkritikbyrån har även tidigare granskat felaktiga påståenden som mannen spridit. Han har tidigare nekat att lämna kommentarer om han inte får betalt för dem.
   
   Sammantaget: Vid vanligt intag av mat ses inget samband mellan omega-6 och inflammation i kroppen. Många av de påståenden som sprids på sociala medier bygger på föråldrad forskning, selektiva tolkningar av studier eller direkta missuppfattningar om hur fetter fungerar i kroppen. Den samlade forskningen visar att både omega-6 och omega-3 behövs för optimal hälsa, och att rapsolja utan problem kan vara en del av en hälsosam kost tillsammans med andra fetter.I nästa artikel i serien går vi att gå in på tillverkningsprocessen runt fröoljor. I den tredje och sista delen tittar vi bland annat på kolesterolfrågan.LÄS MER:? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden? Påståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa salt? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat
   
   FAKTA: Olika sorters fett
   
   Fett består av långa kedjor av kolatomer, och det som avgör fettets egenskaper är framförallt antalet så kallade dubbelbindningar i denna kedja.
   
   Mättat fett har inga dubbelbindningar alls, vilket gör att det blir till fast form i rumstemperatur. Det finns framför allt i animaliska livsmedel som smör, kött och mejerivaror.
   
   Enkelomättat fett har däremot en dubbelbindning och är mer flytande. Oljor hör till de livsmedel som har en hög andel av detta fett.Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar och finns i hög andel i bland annat fisk, nötter, frön och rapsolja.
   
   Det finns också transfetter, som förändrats så att de blir mer fasta och hållbara. De är skadliga för hjärtat eftersom de både höjer det ”onda” kolesterolet och sänker det ”goda” kolesterolet. Det finns små mängder transfett naturligt i kött och mjölk från kor och får och dessa livsmedel är de vi får i oss mest transfetter från i nuläget.Transfetter kan också skapas industriellt när flytande oljor härdas för att göra margarin och bakverk mer stabila men eftersom de har visat sig ha negativa hälsoeffekter undviks de alltmer i modern livsmedelsproduktion.
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-10-10 11:27:24

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 3d0f4fd48243de1d951caa6342346bdaa48ac29d
   Title:

   Expert: Att omega-6 driver inflammation är en myt
   Description:

   På nätet påstås fröoljor vara farliga. Men det stämmer inte, enligt forskningen.
   Content

   I sociala medier varnas för att rapsolja och fröoljor är inflammations- och sjukdomsframkallande. Men detta stämmer inte, enligt forskningen.
   
   Foto: Pixabay/Skärmdump/Tiktok/Instagram
   
   Fetterna i vår kost har blivit föremål för intensiv debatt i sociala medier. Påståenden om att fröoljor i allmänhet, och rapsolja i synnerhet, orsakar inflammation och diabetes, öka risken för åderförkalkning och till och med är giftiga, sprids i olika videoklipp.
   
   Men vad säger den vetenskapliga forskningen egentligen om de fetter vi äter? I en serie ska vi på Källkritikbyrån gå igenom de här påståendena tillsammans med några av landets ledande experter inom kost och hälsa.Vi startar med rapsolja och frågan om fettsyran omega-6 driver inflammation i kroppen.
   
   Ur inlägg på Instagram 8 maj.
   
   Omega-6 och inflammationsmyten
   
   Vissa fettsyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte kan tillverka dem själv, så vi måste få i oss dem via maten. De är omättade och finns exempelvis i vegetabiliska oljor. De två viktigaste är omega-6 (linolsyra) och omega-3 (linolensyra).Ett vanligt påstående på nätet om rapsolja är att den innehåller för mycket omega-6, vilket påstås leda till inflammation i kroppen.
   
   Under sommaren skrev en kvinna så här på Instagram:
   
   Fröoljor är inte hälsosamma. Fröoljor är ofta extremt processade, rika på omega 6 och kan bidra till inflammation. Välj hellre smör, ghee, talg eller kallpressad olivolja.
   Utdrag ur inlägg på Instagram 9 juli.
   
   Inlägg på Instagram 9 juli.
   
   I vintras lade en man med runt 4 000 följare på Instagram upp en video där han påstår att fröoljor orsakar ”extremt mycket inflammation i kroppen”.
   
   Detta är negativt för att de skadar cellerna i kroppen och kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.
   Ur video på Instagram 3 februari
   
   Inlägg på Instagram 3 februari.
   
   Särskilt rapsolja nämns i många videor och inlägg.
   
   - I rapsolja, som består till hundra procent av fett, är ungefär 30 procent fleromättat fett. Av detta fleromättade fett är två tredjedelar omega-6 och en tredjedel omega-3, berättar nutritionisten Helena Bjermo, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.
   
   Är omega-6 ohälsosamt och driver inflammation i kroppen?
   
   - Det stämmer inte. Man har sett att om man byter mättat fett mot omega-6 så har man en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och liknande. Det har en positiv påverkan på hälsan helt enkelt.
   
   Video på Facebook 26 augusti.
   
   Att omega-6 är nyttigt för kroppen bekräftas av Kerstin Brismar, läkare och senior professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Hon förklarar att omega-6 och omega-3 arbetar tillsammans och påverkar bland annat blodet och immunförsvaret.- Ibland motverkar omega-3 vissa effekter av omega-6, så vi behöver båda typerna, men det är sällan ett problem att få tillräckligt med omega-6 eftersom de flesta livsmedel innehåller mer omega-6 än omega-3. Det viktigaste är att få tillräckligt av båda totalt sett, inte att fixera sig vid exakta proportioner, säger hon.
   
   Video på Tiktok 28 juli med över 83 000 visningar.
   
   En av Sveriges främsta forskare på fettsyror är Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet. Han har bland annat studerat olika kosteffekters påverkan på typ 2-diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom. Enligt honom är tron att omega-6 driver inflammation i kroppen en gammal myt som levt kvar länge.
   
   - För 30-40 år sedan trodde man att omega-6 var skadligt och ökade inflammation, medan omega-3 var bra och minskade inflammation. Därför skulle man hålla omega-6-intaget så lågt som möjligt. Men det är inte visat att det är så enkelt, i varje fall inte när man tittar på stora folksjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och delvis cancer, säger han.
   
   Ur Facebook-inlägg den 12 september.
   
   Det finns flera omega-6-fettsyror som har olika effekter, vilket kan ha skapat förvirring, enligt Ulf Risérus.- Det mesta av fleromättade fettet i fröoljor består av linolsyra, som är livsnödvändig. Ibland hävdas att högt intag av linolsyra ökar bildningen av den mer inflammatoriska fettsyran arakidonsyra, men i kontrollerade studier har man visat att så inte är fallet i människokroppen. I studier där deltagarna fick ovanligt höga mängder omega-6 från solrosolja under tio veckor sågs inga tecken på ökad inflammation eller oxidativ stress. Tvärtom visade blodet tecken på lägre inflammation efter ökat intag av växtoljor jämfört med mättade fetter från bland annat smör. 
   
   Video på Tiktok 1 september.
   
   I dag rekommenderas en varierad kost med både omega-6 och omega-3.I en ny studie från Harvard-universitetet i USA undersöktes sambandet mellan fröoljor, omega-6-intag och bland annat hjärt-kärlsjukdomar. De noterade att ju mer omega-6 man äter, desto lägre risk har man för sjukdomar och desto längre lever man. Detta mönster syns även i många olika befolkningsgrupper inklusive i Sverige, enligt Ulf Risérus.- Många stora studier har visat att ju högre nivåer av omega-6 man har i blodet, desto längre lever man och desto lägre är risken för hjärt-kärlsjukdom. Dessa samband ses även för omega-3, men är generellt starkare för omega-6. Vi behöver alltså både omega-6 och omega-3.
   
   Artikel i Dagens medicin 8 mars.
   
   Även internationella granskningar har gjorts av påståendena som florerar på nätet. Både Harvard-universitetet och nyhetsbyrån AFP har granskat och avfärdat hälsomyterna runt fröoljorna.
   
   Vegetabiliska oljor i bröstmjölksersättning
   
   En man som postat ett antal kritiska inlägg om vegetabiliska oljor har också ifrågasatt att det är fröoljor i modersmjölksersättning.
   
   Den 12 juli lade han upp en video där han läser innehållsförteckningar på olika produkter och upprörs över bland annat oljorna.
   
   Video på Tiktok 12 juli.
   
   Videon har hittills fått över 5 000 interaktioner.
   
   I kommentarsfältet reagerar många kritiskt till mannens påstående, men en del försvarar honom. Så här skriver en kvinna:
   
   Rapsolja samt andra fröoljor är ett av det värsta du kan ge ditt barn eller använda själv !!! Prosesserade oljor antagligen det värsta för hälsan. Skriv in ”seedoil” i sökfältet så får du se
   Kommentar på Tiktok 25 juli
   
   Påståenden om att det skulle vara farligt med fröoljor i mjölkersättning sprids över hela världen och togs bland annat upp av faktagranskarna på Factcheck.org i USA i somras. - Det finns inga vetenskapliga betänkligheter kring de här fröoljorna som man pratar om, sade Mark R Corkins, professor i pediatrik på Le Bonheur barnsjukhus, då till Factcheck.org.
   
   Inlägg på Instagram 18 augusti.
   
   Varför är det vegetabiliska fetter i mjölkersättningen?
   
   - Barn behöver alla typer av fetter. Det är otroligt viktigt för utvecklingen av hjärnan och allmänt. Fettsyrorna fungerar som signalsubstanser som behövs för att vi ska utvecklas normalt, och för vårt immunförsvar, förklarar Kerstin Brismar på Karolinska institutet.
   
   Video på Tiktok 24 juni.
   
   Vi tog också kontakt med Magnus Domellöf, barnläkaren och professor i pediatrik vid Umeå universitet, som forskat på barns näringsbehov.- Målsättningen med mjölkersättning är att efterlikna bröstmjölkens sammansättning och hälsoutfall så mycket som möjligt. Fettinnehållet i dagens ersättningar ligger nära det optimala, men det finns fortfarande ingen studie som visar att en viss olja är direkt skadlig eller överlägsen. Alla kategoriska påståenden om att en viss olja skulle vara bäst är bluff, säger Magnus Domellöf.
   
   Kommentar på Tiktok 13 juli.
   
   Mannen i videon ifrågasätter också att det är tillsatt vassleprotein i ersättningen. Vassleprotein är ett högkvalitativt protein som innehåller alla essentiella aminosyror och tas upp snabbt i kroppen. I Sverige har man sänkt proteinhalterna i mjölkersättningar under de senaste tio till tjugo åren, enligt Domellöf.
   
   - I Sverige händer det i stort sett inte att spädbarn får för i sig för lite fett och energi. Många barn får snarare i sig för mycket energi och protein, vilket ökar risken för övervikt senare i livet. Därför har man anpassat proteinhalterna.
   
   Kommentar på Tiktok 14 juli.
   
   I det aktuella klippet ifrågasätter mannen också att ersättningen innehåller ämnet taurin.- Anledningen till att man även har tillsatt taurin är återigen att det finns i bröstmjölk, säger Magnus Domellöf.
   
   Källkritikbyrån har även tidigare granskat felaktiga påståenden som mannen spridit. Han har tidigare nekat att lämna kommentarer om han inte får betalt för dem.
   
   Sammantaget: Vid vanligt intag av mat ses inget samband mellan omega-6 och inflammation i kroppen. Många av de påståenden som sprids på sociala medier bygger på föråldrad forskning, selektiva tolkningar av studier eller direkta missuppfattningar om hur fetter fungerar i kroppen. Den samlade forskningen visar att både omega-6 och omega-3 behövs för optimal hälsa, och att rapsolja utan problem kan vara en del av en hälsosam kost tillsammans med andra fetter.I nästa artikel i serien går vi att gå in på tillverkningsprocessen runt fröoljor. I den tredje och sista delen tittar vi bland annat på kolesterolfrågan.LÄS MER:? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden? Påståendena om cyanid och salt bör tas med en nypa salt? Fel i Facebook-inlägg om ammoniumhydroxid i McDonald's mat
   
   FAKTA: Olika sorters fett
   
   Fett består av långa kedjor av kolatomer, och det som avgör fettets egenskaper är framförallt antalet så kallade dubbelbindningar i denna kedja.
   
   Mättat fett har inga dubbelbindningar alls, vilket gör att det blir till fast form i rumstemperatur. Det finns framför allt i animaliska livsmedel som smör, kött och mejerivaror.
   
   Enkelomättat fett har däremot en dubbelbindning och är mer flytande. Oljor hör till de livsmedel som har en hög andel av detta fett.Fleromättat fett har två eller fler dubbelbindningar och finns i hög andel i bland annat fisk, nötter, frön och rapsolja.
   
   Det finns också transfetter, som förändrats så att de blir mer fasta och hållbara. De är skadliga för hjärtat eftersom de både höjer det ”onda” kolesterolet och sänker det ”goda” kolesterolet. Det finns små mängder transfett naturligt i kött och mjölk från kor och får och dessa livsmedel är de vi får i oss mest transfetter från i nuläget.Transfetter kan också skapas industriellt när flytande oljor härdas för att göra margarin och bakverk mer stabila men eftersom de har visat sig ha negativa hälsoeffekter undviks de alltmer i modern livsmedelsproduktion.
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd

DESCRIPTION:
Regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel.

CONTENT:
Rykten sprids om en fattig sexbarnsmamma i Vårberg och regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel - vi dyker ner bland exempelfamiljer och bidragsuträkningar i de senaste veckornas bidragstaksdebatt.

Foto: Skärmdump/Facebook/TT

Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har svarat - svaret är tillfogat artikeln.

På en pressträff den 17 september meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tänker genomföra en stor bidragsreform. Ansvarig minister tog upp ett exempel på en flerbarnsfamilj som kunde ”få ut 46 500 kronor i månaden skattefritt”. Sedan dess har ämnet diskuterats flitigt i medier och på nätet.

Helgen efter publicerade nyhetsbyrån TT ett reportage från Stadsmissionens lokaler i Vårberg i Stockholm. Så här inleddes artikeln:

För många innebar sommaren semester, resor, sol och bad. Men inte för alla. Nära 700 000 svenskar lever i fattigdom – och för vissa var Stadsmissionens aktiviteter den enda räddningen.- Jag har fått så mycket hjälp, säger sexbarnsmamman Amal.
Ur TT-artikel 20 september

Ur Aftonbladets publicering av artikeln 20 september.

I artikeln beskrivs Stadsmissionens aktiviteter, med stöd för fattiga barnfamiljer och matutdelning. Reportern pratade med ”Amal”, som egentligen heter något annat, och med Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.

- Jag är ensamstående med sex barn. Jag har många räkningar att betala och jag har inte alltid råd med mat till barnen. Så fick jag höra om det här stället. Första gången jag var här kändes det lite konstigt, men de har hjälpt mig så mycket, säger hon.- I somras fick mina barn göra roliga saker, de var på kollo och fick åka till Gröna Lund. Jag skulle inte kunna ta med dem på det, det vore för svårt. Så det här är jättebra hjälp för mig.Kollo och att besöka nöjesparker har varit två av Stadsmissionens aktiviteter för barnfamiljer under sommaren.- Egentligen är det väldigt basic grejer vi erbjuder. Det kan vara att åka och bada. Det viktigaste är att barnen får en berättelse, att kunna berätta i skolan om vad de har gjort på sommarlovet. Det är oerhört skamfyllt för barn att inte ha något att berätta, så hela tanken med våra sommaraktiviteter är att skapa berättelser, säger Jonas Rydberg.
Ur TT-artikel 21 september

Eftersom TT levererar nyheter brett till landets redaktioner publicerades artikeln i flera tidningar. En man fotograferade artikeln i Sydsvenskan och lade upp den på Facebook med den här kommentaren:

Den ”svenska” 6-barnsmamman ”Amal”, som med ett månadsbidrag på cirka 40 000 kr även får ”stöd” av Stadsmissionen.
Ur inlägg på Facebook 21 september

Inlägg på Facebook 21 september.

Inlägget fick i sig inte så många interaktioner, men delades sedan i grupper som ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige”, ”Stå Upp För Ett Tryggare Sverige” och ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” med sammanlagt över 100 000 medlemmar.

”Ut med detta jävla inavelspack”, skrev en i kommentarsfältet. ”Varför inte anmäla till stadsmissionen Vårberg? Detta är ju ren stöld från dom som verkligen behöver hjälpen”, skrev en annan.

Kommentar på Facebook 22 september.

Men uppgiften att den intervjuade kvinnan i texten får 40 000 kronor i månaden finns inte med i artikeln. Den kommer över huvud taget inte från TT.”Vi har inga uppgifter alls om hur hennes bidrag ser ut”, skriver Rebecka Fogelmarck, chef för inrikesredaktionen på TT Nyhetsbyrån, till Källkritikbyrån.Av allt att döma har mannen bakom inlägget lagt till påståendet själv. I kommentarsfälten görs även flera andra ogrundade antaganden om mamman ”Amal”.

Kommentar på Facebook 22 september.

Men vid sidan av att det är okänt vilket stöd ”Amal” får från samhället så missuppfattar många även själva upplägget för försörjningsstöd.

- Bidragen ska stötta i utgifter du redan har för att göra situationen för barnen mer rimlig. Det är ju inte som en lön du får oavsett vilka utgifter du har, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på avdelningen för barn och familj på Försäkringskassan, när vi frågar henne om det hypotetiska exemplet med ”Amal”.

Kommentar på Facebook 22 september.

Försörjningsstöd är till för att täcka behov och måste godkännas av socialnämnden i en kommun. Det är i regel så att du måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till stödet.

Hur vanligt är det att komma upp i stöd på över 40 000 kronor?

- Jag skulle säga att det är väldigt ovanligt, säger Jenny Cederborg.

Kommentar på Facebook 22 september.

Så fungerar försörjningsstöd

Den som inte kan försörja sig har rätt till ekonomiskt bistånd från socialnämnden i sin kommun, enligt socialtjänstlagen. Det kallas för försörjningsstöd (”socialbidrag”) och utgörs av två delar: den så kallade riksnormen och ett stöd för skäliga kostnader.Den första delen, riksnormen, kan ges för mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.Den andra delen kan ges för att täcka kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift för fack och a-kassa.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Regeringen bestämmer vad riksnormen ska ligga på och den ska grunda sig i prisutvecklingen i samhället. Det har tidigare uppmärksammats att riksnormen varit flera tusen kronor lägre än vad Konsumentverket räknar som rimliga utgifter.Riksnormen för ett hushåll räknas ut av summan för de personliga kostnaderna för alla i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.

Ur Socialstyrelsens dokument ”Riksnormen för försörjningsstöd 2025”

I dag är summan för en ensamstående vuxen person 3 910 kronor i månaden (två sambos får 7 050 kronor tillsammans). För hemmavarande barn och ungdomar varierar summan i dagsläget mellan 2 500 kronor för de minsta och nära 5 000 kronor för de äldsta barnen.

Till det lägger man gemensamma hushållskostnader enligt en tabell som startar på 1 270 kronor för ett ensamhushåll och stiger med en varierad summa (ett par hundralappar) för varje ytterligare person upp till sex individer. Den familjen har rätt till 2 620 kronor. (Därefter lägger man på 190 kronor för varje ytterligare person i hushållet.)Sedan dras eventuella inkomster bort och det som blir kvar är det ekonomiska biståndet. Inkomster kan också vara bidrag, som bostadsbidrag och barnbidrag.

Video på finansminister Elisabeth Svantessons Facebook-sida 18 september.

Annalkande reform

Den 17 september meddelade Sveriges regering och Sverigedemokraterna att man tänkt genomföra en bidragsreform för nära 6,4 miljarder kronor på tre år. Målet: att fler ska gå från bidrag till jobb.- Det är inte rimligt att en familj med exempelvis fyra barn ska få ut mer än 46 500 kronor skattefritt varje månad, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen.

Från regeringens pressträff 17 september.

En av delarna i reformen är ett ”bidragstak” för försörjningsstödet. Tenje sade på pressträffen att taket består av tre delar. Den första delen var att ”riksnormen skulle bli moderniserad och uppstramad”. Vad det innebär mer exakt har ännu inte klarlagts.Den andra delen är att riksnormen ska sänkas för barn i familjer med fler än tre barn. Den tredje var ett stopp för kommuner att lokalt öka riksnormen.

Inlägg från Tidningen Näringslivet på Facebook 1 oktober.

I ett kort sms skriver Vendela Granberg, pressassistent hos ministern, att taket består i att man sätter stopp för de kommuner som av olika skäl höjt riksnormen lokalt.

Hon tar som exempel den så kallade ”Stockholmsnormen”, en uppräkning av riksnormen för barn i poster som livsmedel, lek och fritid. Den har gjorts mot bakgrund av att det är högre priser i Stockholm än i övriga landet.- Vi använder Stockholmsnormen just nu. Det som presenterades på presskonferensen är det som regeringen avser ska börja gälla när reformen går igenom och då behöver Stockholm förhålla sig till det, säger Anette Karlsson, kommunikationschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad, till Källkritikbyrån.

Från kulturminister Parisa Liljestrands Facebook-reel 19 september.

”Det som blir ett tak för riksnormen rör enbart att en kommun inte själva ska kunna toppa upp riksnormen. Det görs i bl. a. Stockholms stad”, skriver Vendela Granberg till Källkritikbyrån.

Kritik mot det framlyfta exemplet

Regeringen har fått kritik för det exempel som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje tog upp på presskonferensen, och sedan även statsminister Ulf Kristersson i en debattduell i SVT:s Aktuellt, med en barnfamilj som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i månaden.

Från SVT:s debattduell.

På presskonferensen 17 september tog Anna Tenje ett exempel med en fyrabarnsfamilj, medan Ulf Kristersson sade fembarnsfamilj i Aktuellt-studion.

Regeringskansliet har skickat ut en rättelse angående exemplet, och ur det dokumentet framgår att man räknat med en fembarnsfamilj och med en annan riksnorm än i dag.”Anm. *Gällande riksnorm år 2025 har skrivits fram med 1,14% för 2026 och 2% 2027”, står det i bildtexten till en av tabellerna.De uppskrivningarna är avsevärt mindre än tidigare år. Inför år 2025 skrevs riksnormen upp 2,8 procent. Inför 2024 räknades den upp med 8,7 procent och inför 2023 med 8,6 procent. Vad riksnormen kommer att sättas till är ännu inte bestämt, meddelar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Besked om riksnormens storlek kommer vanligtvis i november.

Inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida 17 september.

Det framgår också av dokumentet från Regeringskansliet att i exemplet med familjen som får 46 500 kronor så har man inte dragit av barnbidrag och bostadsbidrag. Så här står det:

”Notera att försörjningsstödets nivå inte är detsamma som utbetalt försörjningsstöd. Utbetalt försörjningsstöd utgörs av försörjningsstödets nivå minus summan av hushållets andra inkomster (till exempel barnbidrag och bostadsbidrag).”
Ur promemorian ”Kommentarer till typfallsberäkningar från pressträff om regeringens bidragsreform - uppdaterad version”.

Kommentar på Facebook 25 september.

Vi kikar närmare på exempelfamiljens omständigheter som de beskrivs i dokumentet från Regeringskansliet. Det handlar om två vuxna som inte verkar ha någon inkomst från sysselsättning, och fem barn i åldrarna 1, 4, 7, 12 och 15 år.Enligt den rådande riksnormen så skulle det landa på runt 29 000 kronor. Om de mindre barnen äter lunch i exempelvis förskolan så justeras stödet ner något.Sedan går vi vidare till skäliga kostnader.Regeringen har i sitt exempel givit familjen följande månadskostnader:* Hyra 13 000 kr* Hushållsel 1 360 kr* Hemförsäkring 330 kr* A-kasseavgift 340 kr* Arbetsresor 1 600 krResorna är tänkt för arbetssökande, exempelvis för att ta sig till jobbintervjuer och liknande, enligt dokumentet.

I regeringens kalkyl fick familjen barnbidrag på 9 240 kronor och när vi använde Försäkringskassans uträkningssida för bostadsbidrag så ble bostadsbidraget 5 200 kronor.Så, exempelfamiljen får hjälp med att betala bland annat sin hyra, el och hemförsäkring och har sedan kring 29 000 kronor som ska räcka till mat, förbrukningsvaror, kläder och andra utgifter för sju personer i en månad.

Kommentar på Facebook 17 september.

De uppskrivna nivåerna av riksnormen gör inga stora skillnader för exemplet.

En annan fråga som dykt upp i debatten är hur vanligt förekommande olika familjer är.

Försäkringskassan: Ovanligt

När vi frågar myndighetsrepresentanter om den ensamstående sexbarnsmamman ”Amal” och idén att hon skulle få 40 000 kronor i månaden så säger de att det inte tillhör vanligheterna.

- Jag skulle säga att det inte är så vanligt. Utan ha några siffror, men utifrån att jag ansvarar för just de här förmånerna - bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd - så kan jag säga att det är väldigt få skulle uppfylla alla kriterier för att ha möjlighet till större summor sammantagna bidrag, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

Kommentar på Facebook 22 september.

Flera medier har försökt att få ut uppgifter om hur många familjer i Sverige som motsvarar regeringens exempel.I fjol fick 14 hushåll i Sverige 40 000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd, skrev tidningen Dagens ETC den 30 september. 

Som Dagens ETC tidigare har berättat är den största gruppen av bidragstagare ensamstående män utan barn. Det är också till den gruppen mest pengar går. Av de totalt elva miljarder som betalades ut förra året i ekonomiskt bistånd, gick nästan fyra miljarder, eller 35 procent, till gruppen ensamstående män utan barn. Regeringens fokusgrupp däremot, hushåll med två föräldrar och fem barn eller fler, fick 2,4 procent av summan. 
Ur Dagens ETC:s artikel 30 september

Inlägg på Bluesky från Dagens ETC 1 oktober.

Tidningen Fokus har tagit upp att det finns enskilda fall där det betalats ut mycket mer än i regeringens exempel.Tidningen Syre har granskat ett uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M) som lydde så här:

- Det finns situationer där familjer med ganska många barn kan ha uppåt 50-55 000 kronor i månaden utan att arbeta.[. . .]I hela landet var det enbart åtta av Svantessons nämnda familjekonstellationer som varje månad under förra året kom upp i de summorna som hon påstår. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Syre begärt ut.
Ur Syres artikel ”Få familjer har så mycket i bidrag som finansministern påstår” 29 september

Enligt Göteborgs-Posten har tolv familjer i Göteborg fått utbetalningar på 46 500 kronor eller mer hittills i år.

I hela Sverige var det förra året 145 000 hushåll som fick försörjningsstöd. Knappt fyra procent av dem är familjer med fyra eller fler barn – och av dem är det ett fåtal som når upp till den gräns som anges i regeringens räkneexempel.[. . .]I Göteborg har tolv familjer fått utbetalningar som är så höga som regeringen ger exempel på: 46 500 kronor eller mer, hittills i år. Det är hushåll med mellan fem och drygt tio barn, och det är sällan så att de aktuella familjerna kommer över 46 500 kronor mer än någon enskild månad varje år.
Ur G-P:s artikel 7 oktober

Göteborgs-Postens inlägg på Facebook 6 oktober.

Dagens nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki vände sig till Statistikmyndigheten SCB och fick fram att det i fjol fanns 940 fembarnsfamiljer där föräldrar lever på bidrag. Fem procent av dem fick 46 500 kronor, enligt DN.

Artikeln hade först rubriken ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det är en lögn”, men fick några dagar senare en ändrad rubrik: ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det stämmer inte”.

Från Dagens nyheters ledarsida 26 september.

I Ekots lördagsintervju 4 oktober pressas Anna Tenje om hur många som egentligen får 46 500 kronor i månaden. 49 familjer, säger Ekots programledare och frågar ministern om hon tycker att det därför är ett så bra exempel.

- Exakt hur många familjer det är beror på vad man har med i beräkningen, svarar Anna Tenje. 

Från Ekots lördagsintervju 4 oktober.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har varit mycket svår att nå med frågor om reformen. I torsdags skrev ministern en tråd på Twitter/X där hon kritiserar Dagens nyheters publicering och deras slutsats om hur många barnfamiljer som kommer upp i höga nivåer av bidrag.Hon tycker även att DN borde ha betänkt att familjen också kanske får aktivitetsstöd och föräldrapenning.

DN räknar inte med bidrag som är skattepliktiga, som t.ex. aktivitetsstöd och föräldrapenning. Samtliga bidrag måste ju räknas med när man visar hur mycket bidrag en familj kan få i månaden, det är ju ganska uppenbart.
Ur Anna Tenjes tråd på Twitter/X den 2 oktober

Aktivitetsstöd och föräldrapenning räknas som inkomster när man räknar ut försörjningsstöd och ska alltså räknas bort. 

- Föräldrapenning är en försäkring och aktivitetsstöd är en arbetsmarknadsersättning, kommenterar Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, till Källkritikbyrån. 

Inlägg på Twitter/X 20 september.

Sammantaget: När vi lägger ihop vad den här familjen med två helt inkomstlösa vuxna och fem barn skulle ha rätt till så landar vi på kring 29 000 kronor för riksnormen och 16 630 kronor för de utgifter som regering listat i kategorin skäliga kostnader. Sammanlagt lite drygt 45 000 kronor. När barnbidraget och bostadsbidraget dras bort så blir familjens försörjningsstöd lite drygt 30 000 kronor i dagsläget för sju personer.

Regeringen har i sitt exempel dels räknat med lite högre nivåer än dagens, en uppskrivning med 1,14% för 2026 och 2% för 2027, och dels uttryckt sig vagt, att en familj ”kan få ut” 46 500 kronor. Man räknar med familjens barnbidrag och bostadsbidrag däri. Dessa ska räknas bort när man räknar ut försörjningsstöd, eftersom de hamnar i kategorin inkomster.

I fallet med sexbarnsmamman ”Amal” är omständigheterna okända. Siffran 40 000 kronor verkar av allt att döma ha lagts till i sociala medier.

Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram ett exempel där de lägger ihop försörjningsstöd och bidrag. Men eftersom reformen i stort handlar om försörjningsstöd så har medier och debattörer utgått från det gängse sättet att räkna ut försörjningsstöd, det vill säga att man ska räkna bort alla inkomster däribland bidrag som till exempel barnbidrag.Det har lett till viss oreda - man har mätt och talat om olika saker.Källkritikbyrån har i en veckas tid försökt få svar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Vi har bland annat bett om en kommentar till oklarheten runt exemplet.

Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har nu svarat och klargjort att beloppen i riksnormen bereds och kommer att meddelas när det arbetet är klart i Regeringskansliet. Staben bekräftar även att man i exemplet inte räknat bort inkomster eller bidrag som exempelvis barnbidrag. Så här skriver de:”När försörjningsstödsmottagares ekonomiska förutsättningar och deras ekonomiska drivkrafter att arbeta diskuteras är det relevanta måttet summan av hushållets samtliga inkomsterna efter skatt, dvs. disponibel inkomst för mottagare av försörjningsstöd.”

”Utbetalt försörjningsstöd är endast en del av den disponibla inkomsten för mottagare av försörjningsstöd och det ger därför inte en fullständig bild.”Källkritikbyrån har frågat om ministern tagit fram uppgifter om hur många hushåll som skulle komma upp 46 500 kronor i månaden om man räknar enligt den gängse metoden, där huvudregeln är att i princip alla inkomster minskar försörjningsstödet krona för krona., men ännu inte fått svar.Uppdatering 16 oktober: Vi har nu fått svar: den ansvariga ministern har inte uppgifter om hur många hushåll som får ett utbetalt försörjningsstöd på 46 500 kronor eller mer i månaden.LÄS MER:? Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids? Det här saknas i historien från ”den apoteksanställda i flödet”

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd

DESCRIPTION:
Regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel.

CONTENT:
Rykten sprids om en fattig sexbarnsmamma i Vårberg och regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel - vi dyker ner bland exempelfamiljer och bidragsuträkningar i de senaste veckornas bidragstaksdebatt.

Foto: Skärmdump/Facebook/TT

Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har svarat - svaret är tillfogat artikeln.

På en pressträff den 17 september meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tänker genomföra en stor bidragsreform. Ansvarig minister tog upp ett exempel på en flerbarnsfamilj som kunde ”få ut 46 500 kronor i månaden skattefritt”. Sedan dess har ämnet diskuterats flitigt i medier och på nätet.

Helgen efter publicerade nyhetsbyrån TT ett reportage från Stadsmissionens lokaler i Vårberg i Stockholm. Så här inleddes artikeln:

För många innebar sommaren semester, resor, sol och bad. Men inte för alla. Nära 700 000 svenskar lever i fattigdom – och för vissa var Stadsmissionens aktiviteter den enda räddningen.- Jag har fått så mycket hjälp, säger sexbarnsmamman Amal.
Ur TT-artikel 20 september

Ur Aftonbladets publicering av artikeln 20 september.

I artikeln beskrivs Stadsmissionens aktiviteter, med stöd för fattiga barnfamiljer och matutdelning. Reportern pratade med ”Amal”, som egentligen heter något annat, och med Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.

- Jag är ensamstående med sex barn. Jag har många räkningar att betala och jag har inte alltid råd med mat till barnen. Så fick jag höra om det här stället. Första gången jag var här kändes det lite konstigt, men de har hjälpt mig så mycket, säger hon.- I somras fick mina barn göra roliga saker, de var på kollo och fick åka till Gröna Lund. Jag skulle inte kunna ta med dem på det, det vore för svårt. Så det här är jättebra hjälp för mig.Kollo och att besöka nöjesparker har varit två av Stadsmissionens aktiviteter för barnfamiljer under sommaren.- Egentligen är det väldigt basic grejer vi erbjuder. Det kan vara att åka och bada. Det viktigaste är att barnen får en berättelse, att kunna berätta i skolan om vad de har gjort på sommarlovet. Det är oerhört skamfyllt för barn att inte ha något att berätta, så hela tanken med våra sommaraktiviteter är att skapa berättelser, säger Jonas Rydberg.
Ur TT-artikel 21 september

Eftersom TT levererar nyheter brett till landets redaktioner publicerades artikeln i flera tidningar. En man fotograferade artikeln i Sydsvenskan och lade upp den på Facebook med den här kommentaren:

Den ”svenska” 6-barnsmamman ”Amal”, som med ett månadsbidrag på cirka 40 000 kr även får ”stöd” av Stadsmissionen.
Ur inlägg på Facebook 21 september

Inlägg på Facebook 21 september.

Inlägget fick i sig inte så många interaktioner, men delades sedan i grupper som ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige”, ”Stå Upp För Ett Tryggare Sverige” och ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” med sammanlagt över 100 000 medlemmar.

”Ut med detta jävla inavelspack”, skrev en i kommentarsfältet. ”Varför inte anmäla till stadsmissionen Vårberg? Detta är ju ren stöld från dom som verkligen behöver hjälpen”, skrev en annan.

Kommentar på Facebook 22 september.

Men uppgiften att den intervjuade kvinnan i texten får 40 000 kronor i månaden finns inte med i artikeln. Den kommer över huvud taget inte från TT.”Vi har inga uppgifter alls om hur hennes bidrag ser ut”, skriver Rebecka Fogelmarck, chef för inrikesredaktionen på TT Nyhetsbyrån, till Källkritikbyrån.Av allt att döma har mannen bakom inlägget lagt till påståendet själv. I kommentarsfälten görs även flera andra ogrundade antaganden om mamman ”Amal”.

Kommentar på Facebook 22 september.

Men vid sidan av att det är okänt vilket stöd ”Amal” får från samhället så missuppfattar många även själva upplägget för försörjningsstöd.

- Bidragen ska stötta i utgifter du redan har för att göra situationen för barnen mer rimlig. Det är ju inte som en lön du får oavsett vilka utgifter du har, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på avdelningen för barn och familj på Försäkringskassan, när vi frågar henne om det hypotetiska exemplet med ”Amal”.

Kommentar på Facebook 22 september.

Försörjningsstöd är till för att täcka behov och måste godkännas av socialnämnden i en kommun. Det är i regel så att du måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till stödet.

Hur vanligt är det att komma upp i stöd på över 40 000 kronor?

- Jag skulle säga att det är väldigt ovanligt, säger Jenny Cederborg.

Kommentar på Facebook 22 september.

Så fungerar försörjningsstöd

Den som inte kan försörja sig har rätt till ekonomiskt bistånd från socialnämnden i sin kommun, enligt socialtjänstlagen. Det kallas för försörjningsstöd (”socialbidrag”) och utgörs av två delar: den så kallade riksnormen och ett stöd för skäliga kostnader.Den första delen, riksnormen, kan ges för mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.Den andra delen kan ges för att täcka kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift för fack och a-kassa.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Regeringen bestämmer vad riksnormen ska ligga på och den ska grunda sig i prisutvecklingen i samhället. Det har tidigare uppmärksammats att riksnormen varit flera tusen kronor lägre än vad Konsumentverket räknar som rimliga utgifter.Riksnormen för ett hushåll räknas ut av summan för de personliga kostnaderna för alla i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.

Ur Socialstyrelsens dokument ”Riksnormen för försörjningsstöd 2025”

I dag är summan för en ensamstående vuxen person 3 910 kronor i månaden (två sambos får 7 050 kronor tillsammans). För hemmavarande barn och ungdomar varierar summan i dagsläget mellan 2 500 kronor för de minsta och nära 5 000 kronor för de äldsta barnen.

Till det lägger man gemensamma hushållskostnader enligt en tabell som startar på 1 270 kronor för ett ensamhushåll och stiger med en varierad summa (ett par hundralappar) för varje ytterligare person upp till sex individer. Den familjen har rätt till 2 620 kronor. (Därefter lägger man på 190 kronor för varje ytterligare person i hushållet.)Sedan dras eventuella inkomster bort och det som blir kvar är det ekonomiska biståndet. Inkomster kan också vara bidrag, som bostadsbidrag och barnbidrag.

Video på finansminister Elisabeth Svantessons Facebook-sida 18 september.

Annalkande reform

Den 17 september meddelade Sveriges regering och Sverigedemokraterna att man tänkt genomföra en bidragsreform för nära 6,4 miljarder kronor på tre år. Målet: att fler ska gå från bidrag till jobb.- Det är inte rimligt att en familj med exempelvis fyra barn ska få ut mer än 46 500 kronor skattefritt varje månad, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen.

Från regeringens pressträff 17 september.

En av delarna i reformen är ett ”bidragstak” för försörjningsstödet. Tenje sade på pressträffen att taket består av tre delar. Den första delen var att ”riksnormen skulle bli moderniserad och uppstramad”. Vad det innebär mer exakt har ännu inte klarlagts.Den andra delen är att riksnormen ska sänkas för barn i familjer med fler än tre barn. Den tredje var ett stopp för kommuner att lokalt öka riksnormen.

Inlägg från Tidningen Näringslivet på Facebook 1 oktober.

I ett kort sms skriver Vendela Granberg, pressassistent hos ministern, att taket består i att man sätter stopp för de kommuner som av olika skäl höjt riksnormen lokalt.

Hon tar som exempel den så kallade ”Stockholmsnormen”, en uppräkning av riksnormen för barn i poster som livsmedel, lek och fritid. Den har gjorts mot bakgrund av att det är högre priser i Stockholm än i övriga landet.- Vi använder Stockholmsnormen just nu. Det som presenterades på presskonferensen är det som regeringen avser ska börja gälla när reformen går igenom och då behöver Stockholm förhålla sig till det, säger Anette Karlsson, kommunikationschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad, till Källkritikbyrån.

Från kulturminister Parisa Liljestrands Facebook-reel 19 september.

”Det som blir ett tak för riksnormen rör enbart att en kommun inte själva ska kunna toppa upp riksnormen. Det görs i bl. a. Stockholms stad”, skriver Vendela Granberg till Källkritikbyrån.

Kritik mot det framlyfta exemplet

Regeringen har fått kritik för det exempel som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje tog upp på presskonferensen, och sedan även statsminister Ulf Kristersson i en debattduell i SVT:s Aktuellt, med en barnfamilj som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i månaden.

Från SVT:s debattduell.

På presskonferensen 17 september tog Anna Tenje ett exempel med en fyrabarnsfamilj, medan Ulf Kristersson sade fembarnsfamilj i Aktuellt-studion.

Regeringskansliet har skickat ut en rättelse angående exemplet, och ur det dokumentet framgår att man räknat med en fembarnsfamilj och med en annan riksnorm än i dag.”Anm. *Gällande riksnorm år 2025 har skrivits fram med 1,14% för 2026 och 2% 2027”, står det i bildtexten till en av tabellerna.De uppskrivningarna är avsevärt mindre än tidigare år. Inför år 2025 skrevs riksnormen upp 2,8 procent. Inför 2024 räknades den upp med 8,7 procent och inför 2023 med 8,6 procent. Vad riksnormen kommer att sättas till är ännu inte bestämt, meddelar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Besked om riksnormens storlek kommer vanligtvis i november.

Inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida 17 september.

Det framgår också av dokumentet från Regeringskansliet att i exemplet med familjen som får 46 500 kronor så har man inte dragit av barnbidrag och bostadsbidrag. Så här står det:

”Notera att försörjningsstödets nivå inte är detsamma som utbetalt försörjningsstöd. Utbetalt försörjningsstöd utgörs av försörjningsstödets nivå minus summan av hushållets andra inkomster (till exempel barnbidrag och bostadsbidrag).”
Ur promemorian ”Kommentarer till typfallsberäkningar från pressträff om regeringens bidragsreform - uppdaterad version”.

Kommentar på Facebook 25 september.

Vi kikar närmare på exempelfamiljens omständigheter som de beskrivs i dokumentet från Regeringskansliet. Det handlar om två vuxna som inte verkar ha någon inkomst från sysselsättning, och fem barn i åldrarna 1, 4, 7, 12 och 15 år.Enligt den rådande riksnormen så skulle det landa på runt 29 000 kronor. Om de mindre barnen äter lunch i exempelvis förskolan så justeras stödet ner något.Sedan går vi vidare till skäliga kostnader.Regeringen har i sitt exempel givit familjen följande månadskostnader:* Hyra 13 000 kr* Hushållsel 1 360 kr* Hemförsäkring 330 kr* A-kasseavgift 340 kr* Arbetsresor 1 600 krResorna är tänkt för arbetssökande, exempelvis för att ta sig till jobbintervjuer och liknande, enligt dokumentet.

I regeringens kalkyl fick familjen barnbidrag på 9 240 kronor och när vi använde Försäkringskassans uträkningssida för bostadsbidrag så ble bostadsbidraget 5 200 kronor.Så, exempelfamiljen får hjälp med att betala bland annat sin hyra, el och hemförsäkring och har sedan kring 29 000 kronor som ska räcka till mat, förbrukningsvaror, kläder och andra utgifter för sju personer i en månad.

Kommentar på Facebook 17 september.

De uppskrivna nivåerna av riksnormen gör inga stora skillnader för exemplet.

En annan fråga som dykt upp i debatten är hur vanligt förekommande olika familjer är.

Försäkringskassan: Ovanligt

När vi frågar myndighetsrepresentanter om den ensamstående sexbarnsmamman ”Amal” och idén att hon skulle få 40 000 kronor i månaden så säger de att det inte tillhör vanligheterna.

- Jag skulle säga att det inte är så vanligt. Utan ha några siffror, men utifrån att jag ansvarar för just de här förmånerna - bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd - så kan jag säga att det är väldigt få skulle uppfylla alla kriterier för att ha möjlighet till större summor sammantagna bidrag, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

Kommentar på Facebook 22 september.

Flera medier har försökt att få ut uppgifter om hur många familjer i Sverige som motsvarar regeringens exempel.I fjol fick 14 hushåll i Sverige 40 000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd, skrev tidningen Dagens ETC den 30 september. 

Som Dagens ETC tidigare har berättat är den största gruppen av bidragstagare ensamstående män utan barn. Det är också till den gruppen mest pengar går. Av de totalt elva miljarder som betalades ut förra året i ekonomiskt bistånd, gick nästan fyra miljarder, eller 35 procent, till gruppen ensamstående män utan barn. Regeringens fokusgrupp däremot, hushåll med två föräldrar och fem barn eller fler, fick 2,4 procent av summan. 
Ur Dagens ETC:s artikel 30 september

Inlägg på Bluesky från Dagens ETC 1 oktober.

Tidningen Fokus har tagit upp att det finns enskilda fall där det betalats ut mycket mer än i regeringens exempel.Tidningen Syre har granskat ett uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M) som lydde så här:

- Det finns situationer där familjer med ganska många barn kan ha uppåt 50-55 000 kronor i månaden utan att arbeta.[. . .]I hela landet var det enbart åtta av Svantessons nämnda familjekonstellationer som varje månad under förra året kom upp i de summorna som hon påstår. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Syre begärt ut.
Ur Syres artikel ”Få familjer har så mycket i bidrag som finansministern påstår” 29 september

Enligt Göteborgs-Posten har tolv familjer i Göteborg fått utbetalningar på 46 500 kronor eller mer hittills i år.

I hela Sverige var det förra året 145 000 hushåll som fick försörjningsstöd. Knappt fyra procent av dem är familjer med fyra eller fler barn – och av dem är det ett fåtal som når upp till den gräns som anges i regeringens räkneexempel.[. . .]I Göteborg har tolv familjer fått utbetalningar som är så höga som regeringen ger exempel på: 46 500 kronor eller mer, hittills i år. Det är hushåll med mellan fem och drygt tio barn, och det är sällan så att de aktuella familjerna kommer över 46 500 kronor mer än någon enskild månad varje år.
Ur G-P:s artikel 7 oktober

Göteborgs-Postens inlägg på Facebook 6 oktober.

Dagens nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki vände sig till Statistikmyndigheten SCB och fick fram att det i fjol fanns 940 fembarnsfamiljer där föräldrar lever på bidrag. Fem procent av dem fick 46 500 kronor, enligt DN.

Artikeln hade först rubriken ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det är en lögn”, men fick några dagar senare en ändrad rubrik: ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det stämmer inte”.

Från Dagens nyheters ledarsida 26 september.

I Ekots lördagsintervju 4 oktober pressas Anna Tenje om hur många som egentligen får 46 500 kronor i månaden. 49 familjer, säger Ekots programledare och frågar ministern om hon tycker att det därför är ett så bra exempel.

- Exakt hur många familjer det är beror på vad man har med i beräkningen, svarar Anna Tenje. 

Från Ekots lördagsintervju 4 oktober.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har varit mycket svår att nå med frågor om reformen. I torsdags skrev ministern en tråd på Twitter/X där hon kritiserar Dagens nyheters publicering och deras slutsats om hur många barnfamiljer som kommer upp i höga nivåer av bidrag.Hon tycker även att DN borde ha betänkt att familjen också kanske får aktivitetsstöd och föräldrapenning.

DN räknar inte med bidrag som är skattepliktiga, som t.ex. aktivitetsstöd och föräldrapenning. Samtliga bidrag måste ju räknas med när man visar hur mycket bidrag en familj kan få i månaden, det är ju ganska uppenbart.
Ur Anna Tenjes tråd på Twitter/X den 2 oktober

Aktivitetsstöd och föräldrapenning räknas som inkomster när man räknar ut försörjningsstöd och ska alltså räknas bort. 

- Föräldrapenning är en försäkring och aktivitetsstöd är en arbetsmarknadsersättning, kommenterar Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, till Källkritikbyrån. 

Inlägg på Twitter/X 20 september.

Sammantaget: När vi lägger ihop vad den här familjen med två helt inkomstlösa vuxna och fem barn skulle ha rätt till så landar vi på kring 29 000 kronor för riksnormen och 16 630 kronor för de utgifter som regering listat i kategorin skäliga kostnader. Sammanlagt lite drygt 45 000 kronor. När barnbidraget och bostadsbidraget dras bort så blir familjens försörjningsstöd lite drygt 30 000 kronor i dagsläget för sju personer.

Regeringen har i sitt exempel dels räknat med lite högre nivåer än dagens, en uppskrivning med 1,14% för 2026 och 2% för 2027, och dels uttryckt sig vagt, att en familj ”kan få ut” 46 500 kronor. Man räknar med familjens barnbidrag och bostadsbidrag däri. Dessa ska räknas bort när man räknar ut försörjningsstöd, eftersom de hamnar i kategorin inkomster.

I fallet med sexbarnsmamman ”Amal” är omständigheterna okända. Siffran 40 000 kronor verkar av allt att döma ha lagts till i sociala medier.

Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram ett exempel där de lägger ihop försörjningsstöd och bidrag. Men eftersom reformen i stort handlar om försörjningsstöd så har medier och debattörer utgått från det gängse sättet att räkna ut försörjningsstöd, det vill säga att man ska räkna bort alla inkomster däribland bidrag som till exempel barnbidrag.Det har lett till viss oreda - man har mätt och talat om olika saker.Källkritikbyrån har i en veckas tid försökt få svar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Vi har bland annat bett om en kommentar till oklarheten runt exemplet.

Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har nu svarat och klargjort att beloppen i riksnormen bereds och kommer att meddelas när det arbetet är klart i Regeringskansliet. Staben bekräftar även att man i exemplet inte räknat bort inkomster eller bidrag som exempelvis barnbidrag. Så här skriver de:”När försörjningsstödsmottagares ekonomiska förutsättningar och deras ekonomiska drivkrafter att arbeta diskuteras är det relevanta måttet summan av hushållets samtliga inkomsterna efter skatt, dvs. disponibel inkomst för mottagare av försörjningsstöd.”

”Utbetalt försörjningsstöd är endast en del av den disponibla inkomsten för mottagare av försörjningsstöd och det ger därför inte en fullständig bild.”Källkritikbyrån har frågat om ministern tagit fram uppgifter om hur många hushåll som skulle komma upp 46 500 kronor i månaden om man räknar enligt den gängse metoden, där huvudregeln är att i princip alla inkomster minskar försörjningsstödet krona för krona., men ännu inte fått svar.Uppdatering 16 oktober: Vi har nu fått svar: den ansvariga ministern har inte uppgifter om hur många hushåll som får ett utbetalt försörjningsstöd på 46 500 kronor eller mer i månaden.LÄS MER:? Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids? Det här saknas i historien från ”den apoteksanställda i flödet”

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-10-06 01:08:00

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: a0e8604f4e6ba42cc9df04db44e7762da1359729
   Title:

   Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd
   Description:

   Regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel.
   Content

   Rykten sprids om en fattig sexbarnsmamma i Vårberg och regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel - vi dyker ner bland exempelfamiljer och bidragsuträkningar i de senaste veckornas bidragstaksdebatt.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/TT
   
   Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har svarat - svaret är tillfogat artikeln.
   
   På en pressträff den 17 september meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tänker genomföra en stor bidragsreform. Ansvarig minister tog upp ett exempel på en flerbarnsfamilj som kunde ”få ut 46 500 kronor i månaden skattefritt”. Sedan dess har ämnet diskuterats flitigt i medier och på nätet.
   
   Helgen efter publicerade nyhetsbyrån TT ett reportage från Stadsmissionens lokaler i Vårberg i Stockholm. Så här inleddes artikeln:
   
   För många innebar sommaren semester, resor, sol och bad. Men inte för alla. Nära 700 000 svenskar lever i fattigdom – och för vissa var Stadsmissionens aktiviteter den enda räddningen.- Jag har fått så mycket hjälp, säger sexbarnsmamman Amal.
   Ur TT-artikel 20 september
   
   Ur Aftonbladets publicering av artikeln 20 september.
   
   I artikeln beskrivs Stadsmissionens aktiviteter, med stöd för fattiga barnfamiljer och matutdelning. Reportern pratade med ”Amal”, som egentligen heter något annat, och med Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.
   
   - Jag är ensamstående med sex barn. Jag har många räkningar att betala och jag har inte alltid råd med mat till barnen. Så fick jag höra om det här stället. Första gången jag var här kändes det lite konstigt, men de har hjälpt mig så mycket, säger hon.- I somras fick mina barn göra roliga saker, de var på kollo och fick åka till Gröna Lund. Jag skulle inte kunna ta med dem på det, det vore för svårt. Så det här är jättebra hjälp för mig.Kollo och att besöka nöjesparker har varit två av Stadsmissionens aktiviteter för barnfamiljer under sommaren.- Egentligen är det väldigt basic grejer vi erbjuder. Det kan vara att åka och bada. Det viktigaste är att barnen får en berättelse, att kunna berätta i skolan om vad de har gjort på sommarlovet. Det är oerhört skamfyllt för barn att inte ha något att berätta, så hela tanken med våra sommaraktiviteter är att skapa berättelser, säger Jonas Rydberg.
   Ur TT-artikel 21 september
   
   Eftersom TT levererar nyheter brett till landets redaktioner publicerades artikeln i flera tidningar. En man fotograferade artikeln i Sydsvenskan och lade upp den på Facebook med den här kommentaren:
   
   Den ”svenska” 6-barnsmamman ”Amal”, som med ett månadsbidrag på cirka 40 000 kr även får ”stöd” av Stadsmissionen.
   Ur inlägg på Facebook 21 september
   
   Inlägg på Facebook 21 september.
   
   Inlägget fick i sig inte så många interaktioner, men delades sedan i grupper som ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige”, ”Stå Upp För Ett Tryggare Sverige” och ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” med sammanlagt över 100 000 medlemmar.
   
   ”Ut med detta jävla inavelspack”, skrev en i kommentarsfältet. ”Varför inte anmäla till stadsmissionen Vårberg? Detta är ju ren stöld från dom som verkligen behöver hjälpen”, skrev en annan.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Men uppgiften att den intervjuade kvinnan i texten får 40 000 kronor i månaden finns inte med i artikeln. Den kommer över huvud taget inte från TT.”Vi har inga uppgifter alls om hur hennes bidrag ser ut”, skriver Rebecka Fogelmarck, chef för inrikesredaktionen på TT Nyhetsbyrån, till Källkritikbyrån.Av allt att döma har mannen bakom inlägget lagt till påståendet själv. I kommentarsfälten görs även flera andra ogrundade antaganden om mamman ”Amal”.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Men vid sidan av att det är okänt vilket stöd ”Amal” får från samhället så missuppfattar många även själva upplägget för försörjningsstöd.
   
   - Bidragen ska stötta i utgifter du redan har för att göra situationen för barnen mer rimlig. Det är ju inte som en lön du får oavsett vilka utgifter du har, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på avdelningen för barn och familj på Försäkringskassan, när vi frågar henne om det hypotetiska exemplet med ”Amal”.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Försörjningsstöd är till för att täcka behov och måste godkännas av socialnämnden i en kommun. Det är i regel så att du måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till stödet.
   
   Hur vanligt är det att komma upp i stöd på över 40 000 kronor?
   
   - Jag skulle säga att det är väldigt ovanligt, säger Jenny Cederborg.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Så fungerar försörjningsstöd
   
   Den som inte kan försörja sig har rätt till ekonomiskt bistånd från socialnämnden i sin kommun, enligt socialtjänstlagen. Det kallas för försörjningsstöd (”socialbidrag”) och utgörs av två delar: den så kallade riksnormen och ett stöd för skäliga kostnader.Den första delen, riksnormen, kan ges för mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.Den andra delen kan ges för att täcka kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift för fack och a-kassa.
   
   Kommentar på Facebook 1 oktober.
   
   Regeringen bestämmer vad riksnormen ska ligga på och den ska grunda sig i prisutvecklingen i samhället. Det har tidigare uppmärksammats att riksnormen varit flera tusen kronor lägre än vad Konsumentverket räknar som rimliga utgifter.Riksnormen för ett hushåll räknas ut av summan för de personliga kostnaderna för alla i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.
   
   Ur Socialstyrelsens dokument ”Riksnormen för försörjningsstöd 2025”
   
   I dag är summan för en ensamstående vuxen person 3 910 kronor i månaden (två sambos får 7 050 kronor tillsammans). För hemmavarande barn och ungdomar varierar summan i dagsläget mellan 2 500 kronor för de minsta och nära 5 000 kronor för de äldsta barnen.
   
   Till det lägger man gemensamma hushållskostnader enligt en tabell som startar på 1 270 kronor för ett ensamhushåll och stiger med en varierad summa (ett par hundralappar) för varje ytterligare person upp till sex individer. Den familjen har rätt till 2 620 kronor. (Därefter lägger man på 190 kronor för varje ytterligare person i hushållet.)Sedan dras eventuella inkomster bort och det som blir kvar är det ekonomiska biståndet. Inkomster kan också vara bidrag, som bostadsbidrag och barnbidrag.
   
   Video på finansminister Elisabeth Svantessons Facebook-sida 18 september.
   
   Annalkande reform
   
   Den 17 september meddelade Sveriges regering och Sverigedemokraterna att man tänkt genomföra en bidragsreform för nära 6,4 miljarder kronor på tre år. Målet: att fler ska gå från bidrag till jobb.- Det är inte rimligt att en familj med exempelvis fyra barn ska få ut mer än 46 500 kronor skattefritt varje månad, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen.
   
   Från regeringens pressträff 17 september.
   
   En av delarna i reformen är ett ”bidragstak” för försörjningsstödet. Tenje sade på pressträffen att taket består av tre delar. Den första delen var att ”riksnormen skulle bli moderniserad och uppstramad”. Vad det innebär mer exakt har ännu inte klarlagts.Den andra delen är att riksnormen ska sänkas för barn i familjer med fler än tre barn. Den tredje var ett stopp för kommuner att lokalt öka riksnormen.
   
   Inlägg från Tidningen Näringslivet på Facebook 1 oktober.
   
   I ett kort sms skriver Vendela Granberg, pressassistent hos ministern, att taket består i att man sätter stopp för de kommuner som av olika skäl höjt riksnormen lokalt.
   
   Hon tar som exempel den så kallade ”Stockholmsnormen”, en uppräkning av riksnormen för barn i poster som livsmedel, lek och fritid. Den har gjorts mot bakgrund av att det är högre priser i Stockholm än i övriga landet.- Vi använder Stockholmsnormen just nu. Det som presenterades på presskonferensen är det som regeringen avser ska börja gälla när reformen går igenom och då behöver Stockholm förhålla sig till det, säger Anette Karlsson, kommunikationschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad, till Källkritikbyrån.
   
   Från kulturminister Parisa Liljestrands Facebook-reel 19 september.
   
   ”Det som blir ett tak för riksnormen rör enbart att en kommun inte själva ska kunna toppa upp riksnormen. Det görs i bl. a. Stockholms stad”, skriver Vendela Granberg till Källkritikbyrån.
   
   Kritik mot det framlyfta exemplet
   
   Regeringen har fått kritik för det exempel som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje tog upp på presskonferensen, och sedan även statsminister Ulf Kristersson i en debattduell i SVT:s Aktuellt, med en barnfamilj som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i månaden.
   
   Från SVT:s debattduell.
   
   På presskonferensen 17 september tog Anna Tenje ett exempel med en fyrabarnsfamilj, medan Ulf Kristersson sade fembarnsfamilj i Aktuellt-studion.
   
   Regeringskansliet har skickat ut en rättelse angående exemplet, och ur det dokumentet framgår att man räknat med en fembarnsfamilj och med en annan riksnorm än i dag.”Anm. *Gällande riksnorm år 2025 har skrivits fram med 1,14% för 2026 och 2% 2027”, står det i bildtexten till en av tabellerna.De uppskrivningarna är avsevärt mindre än tidigare år. Inför år 2025 skrevs riksnormen upp 2,8 procent. Inför 2024 räknades den upp med 8,7 procent och inför 2023 med 8,6 procent. Vad riksnormen kommer att sättas till är ännu inte bestämt, meddelar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Besked om riksnormens storlek kommer vanligtvis i november.
   
   Inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida 17 september.
   
   Det framgår också av dokumentet från Regeringskansliet att i exemplet med familjen som får 46 500 kronor så har man inte dragit av barnbidrag och bostadsbidrag. Så här står det:
   
   ”Notera att försörjningsstödets nivå inte är detsamma som utbetalt försörjningsstöd. Utbetalt försörjningsstöd utgörs av försörjningsstödets nivå minus summan av hushållets andra inkomster (till exempel barnbidrag och bostadsbidrag).”
   Ur promemorian ”Kommentarer till typfallsberäkningar från pressträff om regeringens bidragsreform - uppdaterad version”.
   
   Kommentar på Facebook 25 september.
   
   Vi kikar närmare på exempelfamiljens omständigheter som de beskrivs i dokumentet från Regeringskansliet. Det handlar om två vuxna som inte verkar ha någon inkomst från sysselsättning, och fem barn i åldrarna 1, 4, 7, 12 och 15 år.Enligt den rådande riksnormen så skulle det landa på runt 29 000 kronor. Om de mindre barnen äter lunch i exempelvis förskolan så justeras stödet ner något.Sedan går vi vidare till skäliga kostnader.Regeringen har i sitt exempel givit familjen följande månadskostnader:* Hyra 13 000 kr* Hushållsel 1 360 kr* Hemförsäkring 330 kr* A-kasseavgift 340 kr* Arbetsresor 1 600 krResorna är tänkt för arbetssökande, exempelvis för att ta sig till jobbintervjuer och liknande, enligt dokumentet.
   
   I regeringens kalkyl fick familjen barnbidrag på 9 240 kronor och när vi använde Försäkringskassans uträkningssida för bostadsbidrag så ble bostadsbidraget 5 200 kronor.Så, exempelfamiljen får hjälp med att betala bland annat sin hyra, el och hemförsäkring och har sedan kring 29 000 kronor som ska räcka till mat, förbrukningsvaror, kläder och andra utgifter för sju personer i en månad.
   
   Kommentar på Facebook 17 september.
   
   De uppskrivna nivåerna av riksnormen gör inga stora skillnader för exemplet.
   
   En annan fråga som dykt upp i debatten är hur vanligt förekommande olika familjer är.
   
   Försäkringskassan: Ovanligt
   
   När vi frågar myndighetsrepresentanter om den ensamstående sexbarnsmamman ”Amal” och idén att hon skulle få 40 000 kronor i månaden så säger de att det inte tillhör vanligheterna.
   
   - Jag skulle säga att det inte är så vanligt. Utan ha några siffror, men utifrån att jag ansvarar för just de här förmånerna - bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd - så kan jag säga att det är väldigt få skulle uppfylla alla kriterier för att ha möjlighet till större summor sammantagna bidrag, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Flera medier har försökt att få ut uppgifter om hur många familjer i Sverige som motsvarar regeringens exempel.I fjol fick 14 hushåll i Sverige 40 000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd, skrev tidningen Dagens ETC den 30 september.
   
   Som Dagens ETC tidigare har berättat är den största gruppen av bidragstagare ensamstående män utan barn. Det är också till den gruppen mest pengar går. Av de totalt elva miljarder som betalades ut förra året i ekonomiskt bistånd, gick nästan fyra miljarder, eller 35 procent, till gruppen ensamstående män utan barn. Regeringens fokusgrupp däremot, hushåll med två föräldrar och fem barn eller fler, fick 2,4 procent av summan. 
   Ur Dagens ETC:s artikel 30 september
   
   Inlägg på Bluesky från Dagens ETC 1 oktober.
   
   Tidningen Fokus har tagit upp att det finns enskilda fall där det betalats ut mycket mer än i regeringens exempel.Tidningen Syre har granskat ett uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M) som lydde så här:
   
   - Det finns situationer där familjer med ganska många barn kan ha uppåt 50-55 000 kronor i månaden utan att arbeta.[. . .]I hela landet var det enbart åtta av Svantessons nämnda familjekonstellationer som varje månad under förra året kom upp i de summorna som hon påstår. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Syre begärt ut.
   Ur Syres artikel ”Få familjer har så mycket i bidrag som finansministern påstår” 29 september
   
   Enligt Göteborgs-Posten har tolv familjer i Göteborg fått utbetalningar på 46 500 kronor eller mer hittills i år.
   
   I hela Sverige var det förra året 145 000 hushåll som fick försörjningsstöd. Knappt fyra procent av dem är familjer med fyra eller fler barn – och av dem är det ett fåtal som når upp till den gräns som anges i regeringens räkneexempel.[. . .]I Göteborg har tolv familjer fått utbetalningar som är så höga som regeringen ger exempel på: 46 500 kronor eller mer, hittills i år. Det är hushåll med mellan fem och drygt tio barn, och det är sällan så att de aktuella familjerna kommer över 46 500 kronor mer än någon enskild månad varje år.
   Ur G-P:s artikel 7 oktober
   
   Göteborgs-Postens inlägg på Facebook 6 oktober.
   
   Dagens nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki vände sig till Statistikmyndigheten SCB och fick fram att det i fjol fanns 940 fembarnsfamiljer där föräldrar lever på bidrag. Fem procent av dem fick 46 500 kronor, enligt DN.
   
   Artikeln hade först rubriken ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det är en lögn”, men fick några dagar senare en ändrad rubrik: ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det stämmer inte”.
   
   Från Dagens nyheters ledarsida 26 september.
   
   I Ekots lördagsintervju 4 oktober pressas Anna Tenje om hur många som egentligen får 46 500 kronor i månaden. 49 familjer, säger Ekots programledare och frågar ministern om hon tycker att det därför är ett så bra exempel.
   
   - Exakt hur många familjer det är beror på vad man har med i beräkningen, svarar Anna Tenje.
   
   Från Ekots lördagsintervju 4 oktober.
   
   Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har varit mycket svår att nå med frågor om reformen. I torsdags skrev ministern en tråd på Twitter/X där hon kritiserar Dagens nyheters publicering och deras slutsats om hur många barnfamiljer som kommer upp i höga nivåer av bidrag.Hon tycker även att DN borde ha betänkt att familjen också kanske får aktivitetsstöd och föräldrapenning.
   
   DN räknar inte med bidrag som är skattepliktiga, som t.ex. aktivitetsstöd och föräldrapenning. Samtliga bidrag måste ju räknas med när man visar hur mycket bidrag en familj kan få i månaden, det är ju ganska uppenbart.
   Ur Anna Tenjes tråd på Twitter/X den 2 oktober
   
   Aktivitetsstöd och föräldrapenning räknas som inkomster när man räknar ut försörjningsstöd och ska alltså räknas bort.
   
   - Föräldrapenning är en försäkring och aktivitetsstöd är en arbetsmarknadsersättning, kommenterar Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, till Källkritikbyrån.
   
   Inlägg på Twitter/X 20 september.
   
   Sammantaget: När vi lägger ihop vad den här familjen med två helt inkomstlösa vuxna och fem barn skulle ha rätt till så landar vi på kring 29 000 kronor för riksnormen och 16 630 kronor för de utgifter som regering listat i kategorin skäliga kostnader. Sammanlagt lite drygt 45 000 kronor. När barnbidraget och bostadsbidraget dras bort så blir familjens försörjningsstöd lite drygt 30 000 kronor i dagsläget för sju personer.
   
   Regeringen har i sitt exempel dels räknat med lite högre nivåer än dagens, en uppskrivning med 1,14% för 2026 och 2% för 2027, och dels uttryckt sig vagt, att en familj ”kan få ut” 46 500 kronor. Man räknar med familjens barnbidrag och bostadsbidrag däri. Dessa ska räknas bort när man räknar ut försörjningsstöd, eftersom de hamnar i kategorin inkomster.
   
   I fallet med sexbarnsmamman ”Amal” är omständigheterna okända. Siffran 40 000 kronor verkar av allt att döma ha lagts till i sociala medier.
   
   Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram ett exempel där de lägger ihop försörjningsstöd och bidrag. Men eftersom reformen i stort handlar om försörjningsstöd så har medier och debattörer utgått från det gängse sättet att räkna ut försörjningsstöd, det vill säga att man ska räkna bort alla inkomster däribland bidrag som till exempel barnbidrag.Det har lett till viss oreda - man har mätt och talat om olika saker.Källkritikbyrån har i en veckas tid försökt få svar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Vi har bland annat bett om en kommentar till oklarheten runt exemplet.
   
   Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har nu svarat och klargjort att beloppen i riksnormen bereds och kommer att meddelas när det arbetet är klart i Regeringskansliet. Staben bekräftar även att man i exemplet inte räknat bort inkomster eller bidrag som exempelvis barnbidrag. Så här skriver de:”När försörjningsstödsmottagares ekonomiska förutsättningar och deras ekonomiska drivkrafter att arbeta diskuteras är det relevanta måttet summan av hushållets samtliga inkomsterna efter skatt, dvs. disponibel inkomst för mottagare av försörjningsstöd.”
   
   ”Utbetalt försörjningsstöd är endast en del av den disponibla inkomsten för mottagare av försörjningsstöd och det ger därför inte en fullständig bild.”Källkritikbyrån har frågat om ministern tagit fram uppgifter om hur många hushåll som skulle komma upp 46 500 kronor i månaden om man räknar enligt den gängse metoden, där huvudregeln är att i princip alla inkomster minskar försörjningsstödet krona för krona., men ännu inte fått svar.Uppdatering 16 oktober: Vi har nu fått svar: den ansvariga ministern har inte uppgifter om hur många hushåll som får ett utbetalt försörjningsstöd på 46 500 kronor eller mer i månaden.LÄS MER:? Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids? Det här saknas i historien från ”den apoteksanställda i flödet”
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-10-06 01:08:00

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: e5bdfc2336bea5edb7eb0037586102a2f15fb9e4
   Title:

   Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd
   Description:

   Regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel.
   Content

   Rykten sprids om en fattig sexbarnsmamma i Vårberg och regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel - vi dyker ner bland exempelfamiljer och bidragsuträkningar i de senaste veckornas bidragstaksdebatt.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/TT
   
   Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har svarat - svaret är tillfogat artikeln.
   
   På en pressträff den 17 september meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tänker genomföra en stor bidragsreform. Ansvarig minister tog upp ett exempel på en flerbarnsfamilj som kunde ”få ut 46 500 kronor i månaden skattefritt”. Sedan dess har ämnet diskuterats flitigt i medier och på nätet.
   
   Helgen efter publicerade nyhetsbyrån TT ett reportage från Stadsmissionens lokaler i Vårberg i Stockholm. Så här inleddes artikeln:
   
   För många innebar sommaren semester, resor, sol och bad. Men inte för alla. Nära 700 000 svenskar lever i fattigdom – och för vissa var Stadsmissionens aktiviteter den enda räddningen.- Jag har fått så mycket hjälp, säger sexbarnsmamman Amal.
   Ur TT-artikel 20 september
   
   Ur Aftonbladets publicering av artikeln 20 september.
   
   I artikeln beskrivs Stadsmissionens aktiviteter, med stöd för fattiga barnfamiljer och matutdelning. Reportern pratade med ”Amal”, som egentligen heter något annat, och med Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.
   
   - Jag är ensamstående med sex barn. Jag har många räkningar att betala och jag har inte alltid råd med mat till barnen. Så fick jag höra om det här stället. Första gången jag var här kändes det lite konstigt, men de har hjälpt mig så mycket, säger hon.- I somras fick mina barn göra roliga saker, de var på kollo och fick åka till Gröna Lund. Jag skulle inte kunna ta med dem på det, det vore för svårt. Så det här är jättebra hjälp för mig.Kollo och att besöka nöjesparker har varit två av Stadsmissionens aktiviteter för barnfamiljer under sommaren.- Egentligen är det väldigt basic grejer vi erbjuder. Det kan vara att åka och bada. Det viktigaste är att barnen får en berättelse, att kunna berätta i skolan om vad de har gjort på sommarlovet. Det är oerhört skamfyllt för barn att inte ha något att berätta, så hela tanken med våra sommaraktiviteter är att skapa berättelser, säger Jonas Rydberg.
   Ur TT-artikel 21 september
   
   Eftersom TT levererar nyheter brett till landets redaktioner publicerades artikeln i flera tidningar. En man fotograferade artikeln i Sydsvenskan och lade upp den på Facebook med den här kommentaren:
   
   Den ”svenska” 6-barnsmamman ”Amal”, som med ett månadsbidrag på cirka 40 000 kr även får ”stöd” av Stadsmissionen.
   Ur inlägg på Facebook 21 september
   
   Inlägg på Facebook 21 september.
   
   Inlägget fick i sig inte så många interaktioner, men delades sedan i grupper som ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige”, ”Stå Upp För Ett Tryggare Sverige” och ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” med sammanlagt över 100 000 medlemmar.
   
   ”Ut med detta jävla inavelspack”, skrev en i kommentarsfältet. ”Varför inte anmäla till stadsmissionen Vårberg? Detta är ju ren stöld från dom som verkligen behöver hjälpen”, skrev en annan.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Men uppgiften att den intervjuade kvinnan i texten får 40 000 kronor i månaden finns inte med i artikeln. Den kommer över huvud taget inte från TT.”Vi har inga uppgifter alls om hur hennes bidrag ser ut”, skriver Rebecka Fogelmarck, chef för inrikesredaktionen på TT Nyhetsbyrån, till Källkritikbyrån.Av allt att döma har mannen bakom inlägget lagt till påståendet själv. I kommentarsfälten görs även flera andra ogrundade antaganden om mamman ”Amal”.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Men vid sidan av att det är okänt vilket stöd ”Amal” får från samhället så missuppfattar många även själva upplägget för försörjningsstöd.
   
   - Bidragen ska stötta i utgifter du redan har för att göra situationen för barnen mer rimlig. Det är ju inte som en lön du får oavsett vilka utgifter du har, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på avdelningen för barn och familj på Försäkringskassan, när vi frågar henne om det hypotetiska exemplet med ”Amal”.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Försörjningsstöd är till för att täcka behov och måste godkännas av socialnämnden i en kommun. Det är i regel så att du måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till stödet.
   
   Hur vanligt är det att komma upp i stöd på över 40 000 kronor?
   
   - Jag skulle säga att det är väldigt ovanligt, säger Jenny Cederborg.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Så fungerar försörjningsstöd
   
   Den som inte kan försörja sig har rätt till ekonomiskt bistånd från socialnämnden i sin kommun, enligt socialtjänstlagen. Det kallas för försörjningsstöd (”socialbidrag”) och utgörs av två delar: den så kallade riksnormen och ett stöd för skäliga kostnader.Den första delen, riksnormen, kan ges för mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.Den andra delen kan ges för att täcka kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift för fack och a-kassa.
   
   Kommentar på Facebook 1 oktober.
   
   Regeringen bestämmer vad riksnormen ska ligga på och den ska grunda sig i prisutvecklingen i samhället. Det har tidigare uppmärksammats att riksnormen varit flera tusen kronor lägre än vad Konsumentverket räknar som rimliga utgifter.Riksnormen för ett hushåll räknas ut av summan för de personliga kostnaderna för alla i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.
   
   Ur Socialstyrelsens dokument ”Riksnormen för försörjningsstöd 2025”
   
   I dag är summan för en ensamstående vuxen person 3 910 kronor i månaden (två sambos får 7 050 kronor tillsammans). För hemmavarande barn och ungdomar varierar summan i dagsläget mellan 2 500 kronor för de minsta och nära 5 000 kronor för de äldsta barnen.
   
   Till det lägger man gemensamma hushållskostnader enligt en tabell som startar på 1 270 kronor för ett ensamhushåll och stiger med en varierad summa (ett par hundralappar) för varje ytterligare person upp till sex individer. Den familjen har rätt till 2 620 kronor. (Därefter lägger man på 190 kronor för varje ytterligare person i hushållet.)Sedan dras eventuella inkomster bort och det som blir kvar är det ekonomiska biståndet. Inkomster kan också vara bidrag, som bostadsbidrag och barnbidrag.
   
   Video på finansminister Elisabeth Svantessons Facebook-sida 18 september.
   
   Annalkande reform
   
   Den 17 september meddelade Sveriges regering och Sverigedemokraterna att man tänkt genomföra en bidragsreform för nära 6,4 miljarder kronor på tre år. Målet: att fler ska gå från bidrag till jobb.- Det är inte rimligt att en familj med exempelvis fyra barn ska få ut mer än 46 500 kronor skattefritt varje månad, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen.
   
   Från regeringens pressträff 17 september.
   
   En av delarna i reformen är ett ”bidragstak” för försörjningsstödet. Tenje sade på pressträffen att taket består av tre delar. Den första delen var att ”riksnormen skulle bli moderniserad och uppstramad”. Vad det innebär mer exakt har ännu inte klarlagts.Den andra delen är att riksnormen ska sänkas för barn i familjer med fler än tre barn. Den tredje var ett stopp för kommuner att lokalt öka riksnormen.
   
   Inlägg från Tidningen Näringslivet på Facebook 1 oktober.
   
   I ett kort sms skriver Vendela Granberg, pressassistent hos ministern, att taket består i att man sätter stopp för de kommuner som av olika skäl höjt riksnormen lokalt.
   
   Hon tar som exempel den så kallade ”Stockholmsnormen”, en uppräkning av riksnormen för barn i poster som livsmedel, lek och fritid. Den har gjorts mot bakgrund av att det är högre priser i Stockholm än i övriga landet.- Vi använder Stockholmsnormen just nu. Det som presenterades på presskonferensen är det som regeringen avser ska börja gälla när reformen går igenom och då behöver Stockholm förhålla sig till det, säger Anette Karlsson, kommunikationschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad, till Källkritikbyrån.
   
   Från kulturminister Parisa Liljestrands Facebook-reel 19 september.
   
   ”Det som blir ett tak för riksnormen rör enbart att en kommun inte själva ska kunna toppa upp riksnormen. Det görs i bl. a. Stockholms stad”, skriver Vendela Granberg till Källkritikbyrån.
   
   Kritik mot det framlyfta exemplet
   
   Regeringen har fått kritik för det exempel som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje tog upp på presskonferensen, och sedan även statsminister Ulf Kristersson i en debattduell i SVT:s Aktuellt, med en barnfamilj som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i månaden.
   
   Från SVT:s debattduell.
   
   På presskonferensen 17 september tog Anna Tenje ett exempel med en fyrabarnsfamilj, medan Ulf Kristersson sade fembarnsfamilj i Aktuellt-studion.
   
   Regeringskansliet har skickat ut en rättelse angående exemplet, och ur det dokumentet framgår att man räknat med en fembarnsfamilj och med en annan riksnorm än i dag.”Anm. *Gällande riksnorm år 2025 har skrivits fram med 1,14% för 2026 och 2% 2027”, står det i bildtexten till en av tabellerna.De uppskrivningarna är avsevärt mindre än tidigare år. Inför år 2025 skrevs riksnormen upp 2,8 procent. Inför 2024 räknades den upp med 8,7 procent och inför 2023 med 8,6 procent. Vad riksnormen kommer att sättas till är ännu inte bestämt, meddelar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Besked om riksnormens storlek kommer vanligtvis i november.
   
   Inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida 17 september.
   
   Det framgår också av dokumentet från Regeringskansliet att i exemplet med familjen som får 46 500 kronor så har man inte dragit av barnbidrag och bostadsbidrag. Så här står det:
   
   ”Notera att försörjningsstödets nivå inte är detsamma som utbetalt försörjningsstöd. Utbetalt försörjningsstöd utgörs av försörjningsstödets nivå minus summan av hushållets andra inkomster (till exempel barnbidrag och bostadsbidrag).”
   Ur promemorian ”Kommentarer till typfallsberäkningar från pressträff om regeringens bidragsreform - uppdaterad version”.
   
   Kommentar på Facebook 25 september.
   
   Vi kikar närmare på exempelfamiljens omständigheter som de beskrivs i dokumentet från Regeringskansliet. Det handlar om två vuxna som inte verkar ha någon inkomst från sysselsättning, och fem barn i åldrarna 1, 4, 7, 12 och 15 år.Enligt den rådande riksnormen så skulle det landa på runt 29 000 kronor. Om de mindre barnen äter lunch i exempelvis förskolan så justeras stödet ner något.Sedan går vi vidare till skäliga kostnader.Regeringen har i sitt exempel givit familjen följande månadskostnader:* Hyra 13 000 kr* Hushållsel 1 360 kr* Hemförsäkring 330 kr* A-kasseavgift 340 kr* Arbetsresor 1 600 krResorna är tänkt för arbetssökande, exempelvis för att ta sig till jobbintervjuer och liknande, enligt dokumentet.
   
   I regeringens kalkyl fick familjen barnbidrag på 9 240 kronor och när vi använde Försäkringskassans uträkningssida för bostadsbidrag så ble bostadsbidraget 5 200 kronor.Så, exempelfamiljen får hjälp med att betala bland annat sin hyra, el och hemförsäkring och har sedan kring 29 000 kronor som ska räcka till mat, förbrukningsvaror, kläder och andra utgifter för sju personer i en månad.
   
   Kommentar på Facebook 17 september.
   
   De uppskrivna nivåerna av riksnormen gör inga stora skillnader för exemplet.
   
   En annan fråga som dykt upp i debatten är hur vanligt förekommande olika familjer är.
   
   Försäkringskassan: Ovanligt
   
   När vi frågar myndighetsrepresentanter om den ensamstående sexbarnsmamman ”Amal” och idén att hon skulle få 40 000 kronor i månaden så säger de att det inte tillhör vanligheterna.
   
   - Jag skulle säga att det inte är så vanligt. Utan ha några siffror, men utifrån att jag ansvarar för just de här förmånerna - bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd - så kan jag säga att det är väldigt få skulle uppfylla alla kriterier för att ha möjlighet till större summor sammantagna bidrag, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Flera medier har försökt att få ut uppgifter om hur många familjer i Sverige som motsvarar regeringens exempel.I fjol fick 14 hushåll i Sverige 40 000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd, skrev tidningen Dagens ETC den 30 september.
   
   Som Dagens ETC tidigare har berättat är den största gruppen av bidragstagare ensamstående män utan barn. Det är också till den gruppen mest pengar går. Av de totalt elva miljarder som betalades ut förra året i ekonomiskt bistånd, gick nästan fyra miljarder, eller 35 procent, till gruppen ensamstående män utan barn. Regeringens fokusgrupp däremot, hushåll med två föräldrar och fem barn eller fler, fick 2,4 procent av summan. 
   Ur Dagens ETC:s artikel 30 september
   
   Inlägg på Bluesky från Dagens ETC 1 oktober.
   
   Tidningen Fokus har tagit upp att det finns enskilda fall där det betalats ut mycket mer än i regeringens exempel.Tidningen Syre har granskat ett uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M) som lydde så här:
   
   - Det finns situationer där familjer med ganska många barn kan ha uppåt 50-55 000 kronor i månaden utan att arbeta.[. . .]I hela landet var det enbart åtta av Svantessons nämnda familjekonstellationer som varje månad under förra året kom upp i de summorna som hon påstår. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Syre begärt ut.
   Ur Syres artikel ”Få familjer har så mycket i bidrag som finansministern påstår” 29 september
   
   Enligt Göteborgs-Posten har tolv familjer i Göteborg fått utbetalningar på 46 500 kronor eller mer hittills i år.
   
   I hela Sverige var det förra året 145 000 hushåll som fick försörjningsstöd. Knappt fyra procent av dem är familjer med fyra eller fler barn – och av dem är det ett fåtal som når upp till den gräns som anges i regeringens räkneexempel.[. . .]I Göteborg har tolv familjer fått utbetalningar som är så höga som regeringen ger exempel på: 46 500 kronor eller mer, hittills i år. Det är hushåll med mellan fem och drygt tio barn, och det är sällan så att de aktuella familjerna kommer över 46 500 kronor mer än någon enskild månad varje år.
   Ur G-P:s artikel 7 oktober
   
   Göteborgs-Postens inlägg på Facebook 6 oktober.
   
   Dagens nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki vände sig till Statistikmyndigheten SCB och fick fram att det i fjol fanns 940 fembarnsfamiljer där föräldrar lever på bidrag. Fem procent av dem fick 46 500 kronor, enligt DN.
   
   Artikeln hade först rubriken ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det är en lögn”, men fick några dagar senare en ändrad rubrik: ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det stämmer inte”.
   
   Från Dagens nyheters ledarsida 26 september.
   
   I Ekots lördagsintervju 4 oktober pressas Anna Tenje om hur många som egentligen får 46 500 kronor i månaden. 49 familjer, säger Ekots programledare och frågar ministern om hon tycker att det därför är ett så bra exempel.
   
   - Exakt hur många familjer det är beror på vad man har med i beräkningen, svarar Anna Tenje.
   
   Från Ekots lördagsintervju 4 oktober.
   
   Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har varit mycket svår att nå med frågor om reformen. I torsdags skrev ministern en tråd på Twitter/X där hon kritiserar Dagens nyheters publicering och deras slutsats om hur många barnfamiljer som kommer upp i höga nivåer av bidrag.Hon tycker även att DN borde ha betänkt att familjen också kanske får aktivitetsstöd och föräldrapenning.
   
   DN räknar inte med bidrag som är skattepliktiga, som t.ex. aktivitetsstöd och föräldrapenning. Samtliga bidrag måste ju räknas med när man visar hur mycket bidrag en familj kan få i månaden, det är ju ganska uppenbart.
   Ur Anna Tenjes tråd på Twitter/X den 2 oktober
   
   Aktivitetsstöd och föräldrapenning räknas som inkomster när man räknar ut försörjningsstöd och ska alltså räknas bort.
   
   - Föräldrapenning är en försäkring och aktivitetsstöd är en arbetsmarknadsersättning, kommenterar Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, till Källkritikbyrån.
   
   Inlägg på Twitter/X 20 september.
   
   Sammantaget: När vi lägger ihop vad den här familjen med två helt inkomstlösa vuxna och fem barn skulle ha rätt till så landar vi på kring 29 000 kronor för riksnormen och 16 630 kronor för de utgifter som regering listat i kategorin skäliga kostnader. Sammanlagt lite drygt 45 000 kronor. När barnbidraget och bostadsbidraget dras bort så blir familjens försörjningsstöd lite drygt 30 000 kronor i dagsläget för sju personer.
   
   Regeringen har i sitt exempel dels räknat med lite högre nivåer än dagens, en uppskrivning med 1,14% för 2026 och 2% för 2027, och dels uttryckt sig vagt, att en familj ”kan få ut” 46 500 kronor. Man räknar med familjens barnbidrag och bostadsbidrag däri. Dessa ska räknas bort när man räknar ut försörjningsstöd, eftersom de hamnar i kategorin inkomster.
   
   I fallet med sexbarnsmamman ”Amal” är omständigheterna okända. Siffran 40 000 kronor verkar av allt att döma ha lagts till i sociala medier.
   
   Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram ett exempel där de lägger ihop försörjningsstöd och bidrag. Men eftersom reformen i stort handlar om försörjningsstöd så har medier och debattörer utgått från det gängse sättet att räkna ut försörjningsstöd, det vill säga att man ska räkna bort alla inkomster däribland bidrag som till exempel barnbidrag.Det har lett till viss oreda - man har mätt och talat om olika saker.Källkritikbyrån har i en veckas tid försökt få svar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Vi har bland annat bett om en kommentar till oklarheten runt exemplet.
   
   Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har nu svarat och klargjort att beloppen i riksnormen bereds och kommer att meddelas när det arbetet är klart i Regeringskansliet. Staben bekräftar även att man i exemplet inte räknat bort inkomster eller bidrag som exempelvis barnbidrag. Så här skriver de:”När försörjningsstödsmottagares ekonomiska förutsättningar och deras ekonomiska drivkrafter att arbeta diskuteras är det relevanta måttet summan av hushållets samtliga inkomsterna efter skatt, dvs. disponibel inkomst för mottagare av försörjningsstöd.”
   
   ”Utbetalt försörjningsstöd är endast en del av den disponibla inkomsten för mottagare av försörjningsstöd och det ger därför inte en fullständig bild.”Källkritikbyrån har frågat om ministern tagit fram uppgifter om hur många hushåll som skulle komma upp 46 500 kronor i månaden om man räknar enligt den gängse metoden, där huvudregeln är att i princip alla inkomster minskar försörjningsstödet krona för krona., men ännu inte fått svar.Uppdatering 16 oktober: Vi har nu fått svar: den ansvariga ministern har inte uppgifter om hur många hushåll som får ett utbetalt försörjningsstöd på 46 500 kronor eller mer i månaden.LÄS MER:? Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids? Det här saknas i historien från ”den apoteksanställda i flödet”
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd

DESCRIPTION:
Regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel.

CONTENT:
Rykten sprids om en fattig sexbarnsmamma i Vårberg och regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel - vi dyker ner bland exempelfamiljer och bidragsuträkningar i de senaste veckornas bidragstaksdebatt.

Foto: Skärmdump/Facebook/TT

Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har svarat - svaret är tillfogat artikeln.

På en pressträff den 17 september meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tänker genomföra en stor bidragsreform. Ansvarig minister tog upp ett exempel på en flerbarnsfamilj som kunde ”få ut 46 500 kronor i månaden skattefritt”. Sedan dess har ämnet diskuterats flitigt i medier och på nätet.

Helgen efter publicerade nyhetsbyrån TT ett reportage från Stadsmissionens lokaler i Vårberg i Stockholm. Så här inleddes artikeln:

För många innebar sommaren semester, resor, sol och bad. Men inte för alla. Nära 700 000 svenskar lever i fattigdom – och för vissa var Stadsmissionens aktiviteter den enda räddningen.- Jag har fått så mycket hjälp, säger sexbarnsmamman Amal.
Ur TT-artikel 20 september

Ur Aftonbladets publicering av artikeln 20 september.

I artikeln beskrivs Stadsmissionens aktiviteter, med stöd för fattiga barnfamiljer och matutdelning. Reportern pratade med ”Amal”, som egentligen heter något annat, och med Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.

- Jag är ensamstående med sex barn. Jag har många räkningar att betala och jag har inte alltid råd med mat till barnen. Så fick jag höra om det här stället. Första gången jag var här kändes det lite konstigt, men de har hjälpt mig så mycket, säger hon.- I somras fick mina barn göra roliga saker, de var på kollo och fick åka till Gröna Lund. Jag skulle inte kunna ta med dem på det, det vore för svårt. Så det här är jättebra hjälp för mig.Kollo och att besöka nöjesparker har varit två av Stadsmissionens aktiviteter för barnfamiljer under sommaren.- Egentligen är det väldigt basic grejer vi erbjuder. Det kan vara att åka och bada. Det viktigaste är att barnen får en berättelse, att kunna berätta i skolan om vad de har gjort på sommarlovet. Det är oerhört skamfyllt för barn att inte ha något att berätta, så hela tanken med våra sommaraktiviteter är att skapa berättelser, säger Jonas Rydberg.
Ur TT-artikel 21 september

Eftersom TT levererar nyheter brett till landets redaktioner publicerades artikeln i flera tidningar. En man fotograferade artikeln i Sydsvenskan och lade upp den på Facebook med den här kommentaren:

Den ”svenska” 6-barnsmamman ”Amal”, som med ett månadsbidrag på cirka 40 000 kr även får ”stöd” av Stadsmissionen.
Ur inlägg på Facebook 21 september

Inlägg på Facebook 21 september.

Inlägget fick i sig inte så många interaktioner, men delades sedan i grupper som ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige”, ”Stå Upp För Ett Tryggare Sverige” och ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” med sammanlagt över 100 000 medlemmar.

”Ut med detta jävla inavelspack”, skrev en i kommentarsfältet. ”Varför inte anmäla till stadsmissionen Vårberg? Detta är ju ren stöld från dom som verkligen behöver hjälpen”, skrev en annan.

Kommentar på Facebook 22 september.

Men uppgiften att den intervjuade kvinnan i texten får 40 000 kronor i månaden finns inte med i artikeln. Den kommer över huvud taget inte från TT.”Vi har inga uppgifter alls om hur hennes bidrag ser ut”, skriver Rebecka Fogelmarck, chef för inrikesredaktionen på TT Nyhetsbyrån, till Källkritikbyrån.Av allt att döma har mannen bakom inlägget lagt till påståendet själv. I kommentarsfälten görs även flera andra ogrundade antaganden om mamman ”Amal”.

Kommentar på Facebook 22 september.

Men vid sidan av att det är okänt vilket stöd ”Amal” får från samhället så missuppfattar många även själva upplägget för försörjningsstöd.

- Bidragen ska stötta i utgifter du redan har för att göra situationen för barnen mer rimlig. Det är ju inte som en lön du får oavsett vilka utgifter du har, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på avdelningen för barn och familj på Försäkringskassan, när vi frågar henne om det hypotetiska exemplet med ”Amal”.

Kommentar på Facebook 22 september.

Försörjningsstöd är till för att täcka behov och måste godkännas av socialnämnden i en kommun. Det är i regel så att du måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till stödet.

Hur vanligt är det att komma upp i stöd på över 40 000 kronor?

- Jag skulle säga att det är väldigt ovanligt, säger Jenny Cederborg.

Kommentar på Facebook 22 september.

Så fungerar försörjningsstöd

Den som inte kan försörja sig har rätt till ekonomiskt bistånd från socialnämnden i sin kommun, enligt socialtjänstlagen. Det kallas för försörjningsstöd (”socialbidrag”) och utgörs av två delar: den så kallade riksnormen och ett stöd för skäliga kostnader.Den första delen, riksnormen, kan ges för mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.Den andra delen kan ges för att täcka kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift för fack och a-kassa.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Regeringen bestämmer vad riksnormen ska ligga på och den ska grunda sig i prisutvecklingen i samhället. Det har tidigare uppmärksammats att riksnormen varit flera tusen kronor lägre än vad Konsumentverket räknar som rimliga utgifter.Riksnormen för ett hushåll räknas ut av summan för de personliga kostnaderna för alla i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.

Ur Socialstyrelsens dokument ”Riksnormen för försörjningsstöd 2025”

I dag är summan för en ensamstående vuxen person 3 910 kronor i månaden (två sambos får 7 050 kronor tillsammans). För hemmavarande barn och ungdomar varierar summan i dagsläget mellan 2 500 kronor för de minsta och nära 5 000 kronor för de äldsta barnen.

Till det lägger man gemensamma hushållskostnader enligt en tabell som startar på 1 270 kronor för ett ensamhushåll och stiger med en varierad summa (ett par hundralappar) för varje ytterligare person upp till sex individer. Den familjen har rätt till 2 620 kronor. (Därefter lägger man på 190 kronor för varje ytterligare person i hushållet.)Sedan dras eventuella inkomster bort och det som blir kvar är det ekonomiska biståndet. Inkomster kan också vara bidrag, som bostadsbidrag och barnbidrag.

Video på finansminister Elisabeth Svantessons Facebook-sida 18 september.

Annalkande reform

Den 17 september meddelade Sveriges regering och Sverigedemokraterna att man tänkt genomföra en bidragsreform för nära 6,4 miljarder kronor på tre år. Målet: att fler ska gå från bidrag till jobb.- Det är inte rimligt att en familj med exempelvis fyra barn ska få ut mer än 46 500 kronor skattefritt varje månad, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen.

Från regeringens pressträff 17 september.

En av delarna i reformen är ett ”bidragstak” för försörjningsstödet. Tenje sade på pressträffen att taket består av tre delar. Den första delen var att ”riksnormen skulle bli moderniserad och uppstramad”. Vad det innebär mer exakt har ännu inte klarlagts.Den andra delen är att riksnormen ska sänkas för barn i familjer med fler än tre barn. Den tredje var ett stopp för kommuner att lokalt öka riksnormen.

Inlägg från Tidningen Näringslivet på Facebook 1 oktober.

I ett kort sms skriver Vendela Granberg, pressassistent hos ministern, att taket består i att man sätter stopp för de kommuner som av olika skäl höjt riksnormen lokalt.

Hon tar som exempel den så kallade ”Stockholmsnormen”, en uppräkning av riksnormen för barn i poster som livsmedel, lek och fritid. Den har gjorts mot bakgrund av att det är högre priser i Stockholm än i övriga landet.- Vi använder Stockholmsnormen just nu. Det som presenterades på presskonferensen är det som regeringen avser ska börja gälla när reformen går igenom och då behöver Stockholm förhålla sig till det, säger Anette Karlsson, kommunikationschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad, till Källkritikbyrån.

Från kulturminister Parisa Liljestrands Facebook-reel 19 september.

”Det som blir ett tak för riksnormen rör enbart att en kommun inte själva ska kunna toppa upp riksnormen. Det görs i bl. a. Stockholms stad”, skriver Vendela Granberg till Källkritikbyrån.

Kritik mot det framlyfta exemplet

Regeringen har fått kritik för det exempel som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje tog upp på presskonferensen, och sedan även statsminister Ulf Kristersson i en debattduell i SVT:s Aktuellt, med en barnfamilj som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i månaden.

Från SVT:s debattduell.

På presskonferensen 17 september tog Anna Tenje ett exempel med en fyrabarnsfamilj, medan Ulf Kristersson sade fembarnsfamilj i Aktuellt-studion.

Regeringskansliet har skickat ut en rättelse angående exemplet, och ur det dokumentet framgår att man räknat med en fembarnsfamilj och med en annan riksnorm än i dag.”Anm. *Gällande riksnorm år 2025 har skrivits fram med 1,14% för 2026 och 2% 2027”, står det i bildtexten till en av tabellerna.De uppskrivningarna är avsevärt mindre än tidigare år. Inför år 2025 skrevs riksnormen upp 2,8 procent. Inför 2024 räknades den upp med 8,7 procent och inför 2023 med 8,6 procent. Vad riksnormen kommer att sättas till är ännu inte bestämt, meddelar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Besked om riksnormens storlek kommer vanligtvis i november.

Inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida 17 september.

Det framgår också av dokumentet från Regeringskansliet att i exemplet med familjen som får 46 500 kronor så har man inte dragit av barnbidrag och bostadsbidrag. Så här står det:

”Notera att försörjningsstödets nivå inte är detsamma som utbetalt försörjningsstöd. Utbetalt försörjningsstöd utgörs av försörjningsstödets nivå minus summan av hushållets andra inkomster (till exempel barnbidrag och bostadsbidrag).”
Ur promemorian ”Kommentarer till typfallsberäkningar från pressträff om regeringens bidragsreform - uppdaterad version”.

Kommentar på Facebook 25 september.

Vi kikar närmare på exempelfamiljens omständigheter som de beskrivs i dokumentet från Regeringskansliet. Det handlar om två vuxna som inte verkar ha någon inkomst från sysselsättning, och fem barn i åldrarna 1, 4, 7, 12 och 15 år.Enligt den rådande riksnormen så skulle det landa på runt 29 000 kronor. Om de mindre barnen äter lunch i exempelvis förskolan så justeras stödet ner något.Sedan går vi vidare till skäliga kostnader.Regeringen har i sitt exempel givit familjen följande månadskostnader:* Hyra 13 000 kr* Hushållsel 1 360 kr* Hemförsäkring 330 kr* A-kasseavgift 340 kr* Arbetsresor 1 600 krResorna är tänkt för arbetssökande, exempelvis för att ta sig till jobbintervjuer och liknande, enligt dokumentet.

I regeringens kalkyl fick familjen barnbidrag på 9 240 kronor och när vi använde Försäkringskassans uträkningssida för bostadsbidrag så ble bostadsbidraget 5 200 kronor.Så, exempelfamiljen får hjälp med att betala bland annat sin hyra, el och hemförsäkring och har sedan kring 29 000 kronor som ska räcka till mat, förbrukningsvaror, kläder och andra utgifter för sju personer i en månad.

Kommentar på Facebook 17 september.

De uppskrivna nivåerna av riksnormen gör inga stora skillnader för exemplet.

En annan fråga som dykt upp i debatten är hur vanligt förekommande olika familjer är.

Försäkringskassan: Ovanligt

När vi frågar myndighetsrepresentanter om den ensamstående sexbarnsmamman ”Amal” och idén att hon skulle få 40 000 kronor i månaden så säger de att det inte tillhör vanligheterna.

- Jag skulle säga att det inte är så vanligt. Utan ha några siffror, men utifrån att jag ansvarar för just de här förmånerna - bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd - så kan jag säga att det är väldigt få skulle uppfylla alla kriterier för att ha möjlighet till större summor sammantagna bidrag, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

Kommentar på Facebook 22 september.

Flera medier har försökt att få ut uppgifter om hur många familjer i Sverige som motsvarar regeringens exempel.I fjol fick 14 hushåll i Sverige 40 000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd, skrev tidningen Dagens ETC den 30 september. 

Som Dagens ETC tidigare har berättat är den största gruppen av bidragstagare ensamstående män utan barn. Det är också till den gruppen mest pengar går. Av de totalt elva miljarder som betalades ut förra året i ekonomiskt bistånd, gick nästan fyra miljarder, eller 35 procent, till gruppen ensamstående män utan barn. Regeringens fokusgrupp däremot, hushåll med två föräldrar och fem barn eller fler, fick 2,4 procent av summan. 
Ur Dagens ETC:s artikel 30 september

Inlägg på Bluesky från Dagens ETC 1 oktober.

Tidningen Fokus har tagit upp att det finns enskilda fall där det betalats ut mycket mer än i regeringens exempel.Tidningen Syre har granskat ett uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M) som lydde så här:

- Det finns situationer där familjer med ganska många barn kan ha uppåt 50-55 000 kronor i månaden utan att arbeta.[. . .]I hela landet var det enbart åtta av Svantessons nämnda familjekonstellationer som varje månad under förra året kom upp i de summorna som hon påstår. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Syre begärt ut.
Ur Syres artikel ”Få familjer har så mycket i bidrag som finansministern påstår” 29 september

Enligt Göteborgs-Posten har tolv familjer i Göteborg fått utbetalningar på 46 500 kronor eller mer hittills i år.

I hela Sverige var det förra året 145 000 hushåll som fick försörjningsstöd. Knappt fyra procent av dem är familjer med fyra eller fler barn – och av dem är det ett fåtal som når upp till den gräns som anges i regeringens räkneexempel.[. . .]I Göteborg har tolv familjer fått utbetalningar som är så höga som regeringen ger exempel på: 46 500 kronor eller mer, hittills i år. Det är hushåll med mellan fem och drygt tio barn, och det är sällan så att de aktuella familjerna kommer över 46 500 kronor mer än någon enskild månad varje år.
Ur G-P:s artikel 7 oktober

Göteborgs-Postens inlägg på Facebook 6 oktober.

Dagens nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki vände sig till Statistikmyndigheten SCB och fick fram att det i fjol fanns 940 fembarnsfamiljer där föräldrar lever på bidrag. Fem procent av dem fick 46 500 kronor, enligt DN.

Artikeln hade först rubriken ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det är en lögn”, men fick några dagar senare en ändrad rubrik: ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det stämmer inte”.

Från Dagens nyheters ledarsida 26 september.

I Ekots lördagsintervju 4 oktober pressas Anna Tenje om hur många som egentligen får 46 500 kronor i månaden. 49 familjer, säger Ekots programledare och frågar ministern om hon tycker att det därför är ett så bra exempel.

- Exakt hur många familjer det är beror på vad man har med i beräkningen, svarar Anna Tenje. 

Från Ekots lördagsintervju 4 oktober.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har varit mycket svår att nå med frågor om reformen. I torsdags skrev ministern en tråd på Twitter/X där hon kritiserar Dagens nyheters publicering och deras slutsats om hur många barnfamiljer som kommer upp i höga nivåer av bidrag.Hon tycker även att DN borde ha betänkt att familjen också kanske får aktivitetsstöd och föräldrapenning.

DN räknar inte med bidrag som är skattepliktiga, som t.ex. aktivitetsstöd och föräldrapenning. Samtliga bidrag måste ju räknas med när man visar hur mycket bidrag en familj kan få i månaden, det är ju ganska uppenbart.
Ur Anna Tenjes tråd på Twitter/X den 2 oktober

Aktivitetsstöd och föräldrapenning räknas som inkomster när man räknar ut försörjningsstöd och ska alltså räknas bort. 

- Föräldrapenning är en försäkring och aktivitetsstöd är en arbetsmarknadsersättning, kommenterar Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, till Källkritikbyrån. 

Inlägg på Twitter/X 20 september.

Sammantaget: När vi lägger ihop vad den här familjen med två helt inkomstlösa vuxna och fem barn skulle ha rätt till så landar vi på kring 29 000 kronor för riksnormen och 16 630 kronor för de utgifter som regering listat i kategorin skäliga kostnader. Sammanlagt lite drygt 45 000 kronor. När barnbidraget och bostadsbidraget dras bort så blir familjens försörjningsstöd lite drygt 30 000 kronor i dagsläget för sju personer.

Regeringen har i sitt exempel dels räknat med lite högre nivåer än dagens, en uppskrivning med 1,14% för 2026 och 2% för 2027, och dels uttryckt sig vagt, att en familj ”kan få ut” 46 500 kronor. Man räknar med familjens barnbidrag och bostadsbidrag däri. Dessa ska räknas bort när man räknar ut försörjningsstöd, eftersom de hamnar i kategorin inkomster.

I fallet med sexbarnsmamman ”Amal” är omständigheterna okända. Siffran 40 000 kronor verkar av allt att döma ha lagts till i sociala medier.

Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram ett exempel där de lägger ihop försörjningsstöd och bidrag. Men eftersom reformen i stort handlar om försörjningsstöd så har medier och debattörer utgått från det gängse sättet att räkna ut försörjningsstöd, det vill säga att man ska räkna bort alla inkomster däribland bidrag som till exempel barnbidrag.Det har lett till viss oreda - man har mätt och talat om olika saker.Källkritikbyrån har i en veckas tid försökt få svar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Vi har bland annat bett om en kommentar till oklarheten runt exemplet.

Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har nu svarat och klargjort att beloppen i riksnormen bereds och kommer att meddelas när det arbetet är klart i Regeringskansliet. Staben bekräftar även att man i exemplet inte räknat bort inkomster eller bidrag som exempelvis barnbidrag. Så här skriver de:”När försörjningsstödsmottagares ekonomiska förutsättningar och deras ekonomiska drivkrafter att arbeta diskuteras är det relevanta måttet summan av hushållets samtliga inkomsterna efter skatt, dvs. disponibel inkomst för mottagare av försörjningsstöd.”

”Utbetalt försörjningsstöd är endast en del av den disponibla inkomsten för mottagare av försörjningsstöd och det ger därför inte en fullständig bild.”Källkritikbyrån har frågat om ministern tagit fram uppgifter om hur många hushåll som skulle komma upp 46 500 kronor i månaden om man räknar enligt den gängse metoden, där huvudregeln är att i princip alla inkomster minskar försörjningsstödet krona för krona., men ännu inte fått svar.Uppdatering 16 oktober: Vi har nu fått svar: den ansvariga ministern har inte uppgifter om hur många hushåll som får ett utbetalt försörjningsstöd på 46 500 kronor eller mer i månaden.LÄS MER:? Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids? Det här saknas i historien från ”den apoteksanställda i flödet”

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd

DESCRIPTION:
Regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel.

CONTENT:
Rykten sprids om en fattig sexbarnsmamma i Vårberg och regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel - vi dyker ner bland exempelfamiljer och bidragsuträkningar i de senaste veckornas bidragstaksdebatt.

Foto: Skärmdump/Facebook/TT

Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har svarat - svaret är tillfogat artikeln.

På en pressträff den 17 september meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tänker genomföra en stor bidragsreform. Ansvarig minister tog upp ett exempel på en flerbarnsfamilj som kunde ”få ut 46 500 kronor i månaden skattefritt”. Sedan dess har ämnet diskuterats flitigt i medier och på nätet.

Helgen efter publicerade nyhetsbyrån TT ett reportage från Stadsmissionens lokaler i Vårberg i Stockholm. Så här inleddes artikeln:

För många innebar sommaren semester, resor, sol och bad. Men inte för alla. Nära 700 000 svenskar lever i fattigdom – och för vissa var Stadsmissionens aktiviteter den enda räddningen.- Jag har fått så mycket hjälp, säger sexbarnsmamman Amal.
Ur TT-artikel 20 september

Ur Aftonbladets publicering av artikeln 20 september.

I artikeln beskrivs Stadsmissionens aktiviteter, med stöd för fattiga barnfamiljer och matutdelning. Reportern pratade med ”Amal”, som egentligen heter något annat, och med Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.

- Jag är ensamstående med sex barn. Jag har många räkningar att betala och jag har inte alltid råd med mat till barnen. Så fick jag höra om det här stället. Första gången jag var här kändes det lite konstigt, men de har hjälpt mig så mycket, säger hon.- I somras fick mina barn göra roliga saker, de var på kollo och fick åka till Gröna Lund. Jag skulle inte kunna ta med dem på det, det vore för svårt. Så det här är jättebra hjälp för mig.Kollo och att besöka nöjesparker har varit två av Stadsmissionens aktiviteter för barnfamiljer under sommaren.- Egentligen är det väldigt basic grejer vi erbjuder. Det kan vara att åka och bada. Det viktigaste är att barnen får en berättelse, att kunna berätta i skolan om vad de har gjort på sommarlovet. Det är oerhört skamfyllt för barn att inte ha något att berätta, så hela tanken med våra sommaraktiviteter är att skapa berättelser, säger Jonas Rydberg.
Ur TT-artikel 21 september

Eftersom TT levererar nyheter brett till landets redaktioner publicerades artikeln i flera tidningar. En man fotograferade artikeln i Sydsvenskan och lade upp den på Facebook med den här kommentaren:

Den ”svenska” 6-barnsmamman ”Amal”, som med ett månadsbidrag på cirka 40 000 kr även får ”stöd” av Stadsmissionen.
Ur inlägg på Facebook 21 september

Inlägg på Facebook 21 september.

Inlägget fick i sig inte så många interaktioner, men delades sedan i grupper som ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige”, ”Stå Upp För Ett Tryggare Sverige” och ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” med sammanlagt över 100 000 medlemmar.

”Ut med detta jävla inavelspack”, skrev en i kommentarsfältet. ”Varför inte anmäla till stadsmissionen Vårberg? Detta är ju ren stöld från dom som verkligen behöver hjälpen”, skrev en annan.

Kommentar på Facebook 22 september.

Men uppgiften att den intervjuade kvinnan i texten får 40 000 kronor i månaden finns inte med i artikeln. Den kommer över huvud taget inte från TT.”Vi har inga uppgifter alls om hur hennes bidrag ser ut”, skriver Rebecka Fogelmarck, chef för inrikesredaktionen på TT Nyhetsbyrån, till Källkritikbyrån.Av allt att döma har mannen bakom inlägget lagt till påståendet själv. I kommentarsfälten görs även flera andra ogrundade antaganden om mamman ”Amal”.

Kommentar på Facebook 22 september.

Men vid sidan av att det är okänt vilket stöd ”Amal” får från samhället så missuppfattar många även själva upplägget för försörjningsstöd.

- Bidragen ska stötta i utgifter du redan har för att göra situationen för barnen mer rimlig. Det är ju inte som en lön du får oavsett vilka utgifter du har, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på avdelningen för barn och familj på Försäkringskassan, när vi frågar henne om det hypotetiska exemplet med ”Amal”.

Kommentar på Facebook 22 september.

Försörjningsstöd är till för att täcka behov och måste godkännas av socialnämnden i en kommun. Det är i regel så att du måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till stödet.

Hur vanligt är det att komma upp i stöd på över 40 000 kronor?

- Jag skulle säga att det är väldigt ovanligt, säger Jenny Cederborg.

Kommentar på Facebook 22 september.

Så fungerar försörjningsstöd

Den som inte kan försörja sig har rätt till ekonomiskt bistånd från socialnämnden i sin kommun, enligt socialtjänstlagen. Det kallas för försörjningsstöd (”socialbidrag”) och utgörs av två delar: den så kallade riksnormen och ett stöd för skäliga kostnader.Den första delen, riksnormen, kan ges för mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.Den andra delen kan ges för att täcka kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift för fack och a-kassa.

Kommentar på Facebook 1 oktober.

Regeringen bestämmer vad riksnormen ska ligga på och den ska grunda sig i prisutvecklingen i samhället. Det har tidigare uppmärksammats att riksnormen varit flera tusen kronor lägre än vad Konsumentverket räknar som rimliga utgifter.Riksnormen för ett hushåll räknas ut av summan för de personliga kostnaderna för alla i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.

Ur Socialstyrelsens dokument ”Riksnormen för försörjningsstöd 2025”

I dag är summan för en ensamstående vuxen person 3 910 kronor i månaden (två sambos får 7 050 kronor tillsammans). För hemmavarande barn och ungdomar varierar summan i dagsläget mellan 2 500 kronor för de minsta och nära 5 000 kronor för de äldsta barnen.

Till det lägger man gemensamma hushållskostnader enligt en tabell som startar på 1 270 kronor för ett ensamhushåll och stiger med en varierad summa (ett par hundralappar) för varje ytterligare person upp till sex individer. Den familjen har rätt till 2 620 kronor. (Därefter lägger man på 190 kronor för varje ytterligare person i hushållet.)Sedan dras eventuella inkomster bort och det som blir kvar är det ekonomiska biståndet. Inkomster kan också vara bidrag, som bostadsbidrag och barnbidrag.

Video på finansminister Elisabeth Svantessons Facebook-sida 18 september.

Annalkande reform

Den 17 september meddelade Sveriges regering och Sverigedemokraterna att man tänkt genomföra en bidragsreform för nära 6,4 miljarder kronor på tre år. Målet: att fler ska gå från bidrag till jobb.- Det är inte rimligt att en familj med exempelvis fyra barn ska få ut mer än 46 500 kronor skattefritt varje månad, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen.

Från regeringens pressträff 17 september.

En av delarna i reformen är ett ”bidragstak” för försörjningsstödet. Tenje sade på pressträffen att taket består av tre delar. Den första delen var att ”riksnormen skulle bli moderniserad och uppstramad”. Vad det innebär mer exakt har ännu inte klarlagts.Den andra delen är att riksnormen ska sänkas för barn i familjer med fler än tre barn. Den tredje var ett stopp för kommuner att lokalt öka riksnormen.

Inlägg från Tidningen Näringslivet på Facebook 1 oktober.

I ett kort sms skriver Vendela Granberg, pressassistent hos ministern, att taket består i att man sätter stopp för de kommuner som av olika skäl höjt riksnormen lokalt.

Hon tar som exempel den så kallade ”Stockholmsnormen”, en uppräkning av riksnormen för barn i poster som livsmedel, lek och fritid. Den har gjorts mot bakgrund av att det är högre priser i Stockholm än i övriga landet.- Vi använder Stockholmsnormen just nu. Det som presenterades på presskonferensen är det som regeringen avser ska börja gälla när reformen går igenom och då behöver Stockholm förhålla sig till det, säger Anette Karlsson, kommunikationschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad, till Källkritikbyrån.

Från kulturminister Parisa Liljestrands Facebook-reel 19 september.

”Det som blir ett tak för riksnormen rör enbart att en kommun inte själva ska kunna toppa upp riksnormen. Det görs i bl. a. Stockholms stad”, skriver Vendela Granberg till Källkritikbyrån.

Kritik mot det framlyfta exemplet

Regeringen har fått kritik för det exempel som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje tog upp på presskonferensen, och sedan även statsminister Ulf Kristersson i en debattduell i SVT:s Aktuellt, med en barnfamilj som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i månaden.

Från SVT:s debattduell.

På presskonferensen 17 september tog Anna Tenje ett exempel med en fyrabarnsfamilj, medan Ulf Kristersson sade fembarnsfamilj i Aktuellt-studion.

Regeringskansliet har skickat ut en rättelse angående exemplet, och ur det dokumentet framgår att man räknat med en fembarnsfamilj och med en annan riksnorm än i dag.”Anm. *Gällande riksnorm år 2025 har skrivits fram med 1,14% för 2026 och 2% 2027”, står det i bildtexten till en av tabellerna.De uppskrivningarna är avsevärt mindre än tidigare år. Inför år 2025 skrevs riksnormen upp 2,8 procent. Inför 2024 räknades den upp med 8,7 procent och inför 2023 med 8,6 procent. Vad riksnormen kommer att sättas till är ännu inte bestämt, meddelar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Besked om riksnormens storlek kommer vanligtvis i november.

Inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida 17 september.

Det framgår också av dokumentet från Regeringskansliet att i exemplet med familjen som får 46 500 kronor så har man inte dragit av barnbidrag och bostadsbidrag. Så här står det:

”Notera att försörjningsstödets nivå inte är detsamma som utbetalt försörjningsstöd. Utbetalt försörjningsstöd utgörs av försörjningsstödets nivå minus summan av hushållets andra inkomster (till exempel barnbidrag och bostadsbidrag).”
Ur promemorian ”Kommentarer till typfallsberäkningar från pressträff om regeringens bidragsreform - uppdaterad version”.

Kommentar på Facebook 25 september.

Vi kikar närmare på exempelfamiljens omständigheter som de beskrivs i dokumentet från Regeringskansliet. Det handlar om två vuxna som inte verkar ha någon inkomst från sysselsättning, och fem barn i åldrarna 1, 4, 7, 12 och 15 år.Enligt den rådande riksnormen så skulle det landa på runt 29 000 kronor. Om de mindre barnen äter lunch i exempelvis förskolan så justeras stödet ner något.Sedan går vi vidare till skäliga kostnader.Regeringen har i sitt exempel givit familjen följande månadskostnader:* Hyra 13 000 kr* Hushållsel 1 360 kr* Hemförsäkring 330 kr* A-kasseavgift 340 kr* Arbetsresor 1 600 krResorna är tänkt för arbetssökande, exempelvis för att ta sig till jobbintervjuer och liknande, enligt dokumentet.

I regeringens kalkyl fick familjen barnbidrag på 9 240 kronor och när vi använde Försäkringskassans uträkningssida för bostadsbidrag så ble bostadsbidraget 5 200 kronor.Så, exempelfamiljen får hjälp med att betala bland annat sin hyra, el och hemförsäkring och har sedan kring 29 000 kronor som ska räcka till mat, förbrukningsvaror, kläder och andra utgifter för sju personer i en månad.

Kommentar på Facebook 17 september.

De uppskrivna nivåerna av riksnormen gör inga stora skillnader för exemplet.

En annan fråga som dykt upp i debatten är hur vanligt förekommande olika familjer är.

Försäkringskassan: Ovanligt

När vi frågar myndighetsrepresentanter om den ensamstående sexbarnsmamman ”Amal” och idén att hon skulle få 40 000 kronor i månaden så säger de att det inte tillhör vanligheterna.

- Jag skulle säga att det inte är så vanligt. Utan ha några siffror, men utifrån att jag ansvarar för just de här förmånerna - bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd - så kan jag säga att det är väldigt få skulle uppfylla alla kriterier för att ha möjlighet till större summor sammantagna bidrag, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

Kommentar på Facebook 22 september.

Flera medier har försökt att få ut uppgifter om hur många familjer i Sverige som motsvarar regeringens exempel.I fjol fick 14 hushåll i Sverige 40 000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd, skrev tidningen Dagens ETC den 30 september. 

Som Dagens ETC tidigare har berättat är den största gruppen av bidragstagare ensamstående män utan barn. Det är också till den gruppen mest pengar går. Av de totalt elva miljarder som betalades ut förra året i ekonomiskt bistånd, gick nästan fyra miljarder, eller 35 procent, till gruppen ensamstående män utan barn. Regeringens fokusgrupp däremot, hushåll med två föräldrar och fem barn eller fler, fick 2,4 procent av summan. 
Ur Dagens ETC:s artikel 30 september

Inlägg på Bluesky från Dagens ETC 1 oktober.

Tidningen Fokus har tagit upp att det finns enskilda fall där det betalats ut mycket mer än i regeringens exempel.Tidningen Syre har granskat ett uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M) som lydde så här:

- Det finns situationer där familjer med ganska många barn kan ha uppåt 50-55 000 kronor i månaden utan att arbeta.[. . .]I hela landet var det enbart åtta av Svantessons nämnda familjekonstellationer som varje månad under förra året kom upp i de summorna som hon påstår. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Syre begärt ut.
Ur Syres artikel ”Få familjer har så mycket i bidrag som finansministern påstår” 29 september

Enligt Göteborgs-Posten har tolv familjer i Göteborg fått utbetalningar på 46 500 kronor eller mer hittills i år.

I hela Sverige var det förra året 145 000 hushåll som fick försörjningsstöd. Knappt fyra procent av dem är familjer med fyra eller fler barn – och av dem är det ett fåtal som når upp till den gräns som anges i regeringens räkneexempel.[. . .]I Göteborg har tolv familjer fått utbetalningar som är så höga som regeringen ger exempel på: 46 500 kronor eller mer, hittills i år. Det är hushåll med mellan fem och drygt tio barn, och det är sällan så att de aktuella familjerna kommer över 46 500 kronor mer än någon enskild månad varje år.
Ur G-P:s artikel 7 oktober

Göteborgs-Postens inlägg på Facebook 6 oktober.

Dagens nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki vände sig till Statistikmyndigheten SCB och fick fram att det i fjol fanns 940 fembarnsfamiljer där föräldrar lever på bidrag. Fem procent av dem fick 46 500 kronor, enligt DN.

Artikeln hade först rubriken ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det är en lögn”, men fick några dagar senare en ändrad rubrik: ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det stämmer inte”.

Från Dagens nyheters ledarsida 26 september.

I Ekots lördagsintervju 4 oktober pressas Anna Tenje om hur många som egentligen får 46 500 kronor i månaden. 49 familjer, säger Ekots programledare och frågar ministern om hon tycker att det därför är ett så bra exempel.

- Exakt hur många familjer det är beror på vad man har med i beräkningen, svarar Anna Tenje. 

Från Ekots lördagsintervju 4 oktober.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har varit mycket svår att nå med frågor om reformen. I torsdags skrev ministern en tråd på Twitter/X där hon kritiserar Dagens nyheters publicering och deras slutsats om hur många barnfamiljer som kommer upp i höga nivåer av bidrag.Hon tycker även att DN borde ha betänkt att familjen också kanske får aktivitetsstöd och föräldrapenning.

DN räknar inte med bidrag som är skattepliktiga, som t.ex. aktivitetsstöd och föräldrapenning. Samtliga bidrag måste ju räknas med när man visar hur mycket bidrag en familj kan få i månaden, det är ju ganska uppenbart.
Ur Anna Tenjes tråd på Twitter/X den 2 oktober

Aktivitetsstöd och föräldrapenning räknas som inkomster när man räknar ut försörjningsstöd och ska alltså räknas bort. 

- Föräldrapenning är en försäkring och aktivitetsstöd är en arbetsmarknadsersättning, kommenterar Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, till Källkritikbyrån. 

Inlägg på Twitter/X 20 september.

Sammantaget: När vi lägger ihop vad den här familjen med två helt inkomstlösa vuxna och fem barn skulle ha rätt till så landar vi på kring 29 000 kronor för riksnormen och 16 630 kronor för de utgifter som regering listat i kategorin skäliga kostnader. Sammanlagt lite drygt 45 000 kronor. När barnbidraget och bostadsbidraget dras bort så blir familjens försörjningsstöd lite drygt 30 000 kronor i dagsläget för sju personer.

Regeringen har i sitt exempel dels räknat med lite högre nivåer än dagens, en uppskrivning med 1,14% för 2026 och 2% för 2027, och dels uttryckt sig vagt, att en familj ”kan få ut” 46 500 kronor. Man räknar med familjens barnbidrag och bostadsbidrag däri. Dessa ska räknas bort när man räknar ut försörjningsstöd, eftersom de hamnar i kategorin inkomster.

I fallet med sexbarnsmamman ”Amal” är omständigheterna okända. Siffran 40 000 kronor verkar av allt att döma ha lagts till i sociala medier.

Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram ett exempel där de lägger ihop försörjningsstöd och bidrag. Men eftersom reformen i stort handlar om försörjningsstöd så har medier och debattörer utgått från det gängse sättet att räkna ut försörjningsstöd, det vill säga att man ska räkna bort alla inkomster däribland bidrag som till exempel barnbidrag.Det har lett till viss oreda - man har mätt och talat om olika saker.Källkritikbyrån har i en veckas tid försökt få svar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Vi har bland annat bett om en kommentar till oklarheten runt exemplet.

Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har nu svarat och klargjort att beloppen i riksnormen bereds och kommer att meddelas när det arbetet är klart i Regeringskansliet. Staben bekräftar även att man i exemplet inte räknat bort inkomster eller bidrag som exempelvis barnbidrag. Så här skriver de:”När försörjningsstödsmottagares ekonomiska förutsättningar och deras ekonomiska drivkrafter att arbeta diskuteras är det relevanta måttet summan av hushållets samtliga inkomsterna efter skatt, dvs. disponibel inkomst för mottagare av försörjningsstöd.”

”Utbetalt försörjningsstöd är endast en del av den disponibla inkomsten för mottagare av försörjningsstöd och det ger därför inte en fullständig bild.”Källkritikbyrån har frågat om ministern tagit fram uppgifter om hur många hushåll som skulle komma upp 46 500 kronor i månaden om man räknar enligt den gängse metoden, där huvudregeln är att i princip alla inkomster minskar försörjningsstödet krona för krona., men ännu inte fått svar.Uppdatering 16 oktober: Vi har nu fått svar: den ansvariga ministern har inte uppgifter om hur många hushåll som får ett utbetalt försörjningsstöd på 46 500 kronor eller mer i månaden.LÄS MER:? Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids? Det här saknas i historien från ”den apoteksanställda i flödet”

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-10-06 01:08:00

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: a0e8604f4e6ba42cc9df04db44e7762da1359729
   Title:

   Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd
   Description:

   Regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel.
   Content

   Rykten sprids om en fattig sexbarnsmamma i Vårberg och regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel - vi dyker ner bland exempelfamiljer och bidragsuträkningar i de senaste veckornas bidragstaksdebatt.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/TT
   
   Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har svarat - svaret är tillfogat artikeln.
   
   På en pressträff den 17 september meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tänker genomföra en stor bidragsreform. Ansvarig minister tog upp ett exempel på en flerbarnsfamilj som kunde ”få ut 46 500 kronor i månaden skattefritt”. Sedan dess har ämnet diskuterats flitigt i medier och på nätet.
   
   Helgen efter publicerade nyhetsbyrån TT ett reportage från Stadsmissionens lokaler i Vårberg i Stockholm. Så här inleddes artikeln:
   
   För många innebar sommaren semester, resor, sol och bad. Men inte för alla. Nära 700 000 svenskar lever i fattigdom – och för vissa var Stadsmissionens aktiviteter den enda räddningen.- Jag har fått så mycket hjälp, säger sexbarnsmamman Amal.
   Ur TT-artikel 20 september
   
   Ur Aftonbladets publicering av artikeln 20 september.
   
   I artikeln beskrivs Stadsmissionens aktiviteter, med stöd för fattiga barnfamiljer och matutdelning. Reportern pratade med ”Amal”, som egentligen heter något annat, och med Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.
   
   - Jag är ensamstående med sex barn. Jag har många räkningar att betala och jag har inte alltid råd med mat till barnen. Så fick jag höra om det här stället. Första gången jag var här kändes det lite konstigt, men de har hjälpt mig så mycket, säger hon.- I somras fick mina barn göra roliga saker, de var på kollo och fick åka till Gröna Lund. Jag skulle inte kunna ta med dem på det, det vore för svårt. Så det här är jättebra hjälp för mig.Kollo och att besöka nöjesparker har varit två av Stadsmissionens aktiviteter för barnfamiljer under sommaren.- Egentligen är det väldigt basic grejer vi erbjuder. Det kan vara att åka och bada. Det viktigaste är att barnen får en berättelse, att kunna berätta i skolan om vad de har gjort på sommarlovet. Det är oerhört skamfyllt för barn att inte ha något att berätta, så hela tanken med våra sommaraktiviteter är att skapa berättelser, säger Jonas Rydberg.
   Ur TT-artikel 21 september
   
   Eftersom TT levererar nyheter brett till landets redaktioner publicerades artikeln i flera tidningar. En man fotograferade artikeln i Sydsvenskan och lade upp den på Facebook med den här kommentaren:
   
   Den ”svenska” 6-barnsmamman ”Amal”, som med ett månadsbidrag på cirka 40 000 kr även får ”stöd” av Stadsmissionen.
   Ur inlägg på Facebook 21 september
   
   Inlägg på Facebook 21 september.
   
   Inlägget fick i sig inte så många interaktioner, men delades sedan i grupper som ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige”, ”Stå Upp För Ett Tryggare Sverige” och ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” med sammanlagt över 100 000 medlemmar.
   
   ”Ut med detta jävla inavelspack”, skrev en i kommentarsfältet. ”Varför inte anmäla till stadsmissionen Vårberg? Detta är ju ren stöld från dom som verkligen behöver hjälpen”, skrev en annan.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Men uppgiften att den intervjuade kvinnan i texten får 40 000 kronor i månaden finns inte med i artikeln. Den kommer över huvud taget inte från TT.”Vi har inga uppgifter alls om hur hennes bidrag ser ut”, skriver Rebecka Fogelmarck, chef för inrikesredaktionen på TT Nyhetsbyrån, till Källkritikbyrån.Av allt att döma har mannen bakom inlägget lagt till påståendet själv. I kommentarsfälten görs även flera andra ogrundade antaganden om mamman ”Amal”.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Men vid sidan av att det är okänt vilket stöd ”Amal” får från samhället så missuppfattar många även själva upplägget för försörjningsstöd.
   
   - Bidragen ska stötta i utgifter du redan har för att göra situationen för barnen mer rimlig. Det är ju inte som en lön du får oavsett vilka utgifter du har, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på avdelningen för barn och familj på Försäkringskassan, när vi frågar henne om det hypotetiska exemplet med ”Amal”.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Försörjningsstöd är till för att täcka behov och måste godkännas av socialnämnden i en kommun. Det är i regel så att du måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till stödet.
   
   Hur vanligt är det att komma upp i stöd på över 40 000 kronor?
   
   - Jag skulle säga att det är väldigt ovanligt, säger Jenny Cederborg.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Så fungerar försörjningsstöd
   
   Den som inte kan försörja sig har rätt till ekonomiskt bistånd från socialnämnden i sin kommun, enligt socialtjänstlagen. Det kallas för försörjningsstöd (”socialbidrag”) och utgörs av två delar: den så kallade riksnormen och ett stöd för skäliga kostnader.Den första delen, riksnormen, kan ges för mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.Den andra delen kan ges för att täcka kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift för fack och a-kassa.
   
   Kommentar på Facebook 1 oktober.
   
   Regeringen bestämmer vad riksnormen ska ligga på och den ska grunda sig i prisutvecklingen i samhället. Det har tidigare uppmärksammats att riksnormen varit flera tusen kronor lägre än vad Konsumentverket räknar som rimliga utgifter.Riksnormen för ett hushåll räknas ut av summan för de personliga kostnaderna för alla i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.
   
   Ur Socialstyrelsens dokument ”Riksnormen för försörjningsstöd 2025”
   
   I dag är summan för en ensamstående vuxen person 3 910 kronor i månaden (två sambos får 7 050 kronor tillsammans). För hemmavarande barn och ungdomar varierar summan i dagsläget mellan 2 500 kronor för de minsta och nära 5 000 kronor för de äldsta barnen.
   
   Till det lägger man gemensamma hushållskostnader enligt en tabell som startar på 1 270 kronor för ett ensamhushåll och stiger med en varierad summa (ett par hundralappar) för varje ytterligare person upp till sex individer. Den familjen har rätt till 2 620 kronor. (Därefter lägger man på 190 kronor för varje ytterligare person i hushållet.)Sedan dras eventuella inkomster bort och det som blir kvar är det ekonomiska biståndet. Inkomster kan också vara bidrag, som bostadsbidrag och barnbidrag.
   
   Video på finansminister Elisabeth Svantessons Facebook-sida 18 september.
   
   Annalkande reform
   
   Den 17 september meddelade Sveriges regering och Sverigedemokraterna att man tänkt genomföra en bidragsreform för nära 6,4 miljarder kronor på tre år. Målet: att fler ska gå från bidrag till jobb.- Det är inte rimligt att en familj med exempelvis fyra barn ska få ut mer än 46 500 kronor skattefritt varje månad, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen.
   
   Från regeringens pressträff 17 september.
   
   En av delarna i reformen är ett ”bidragstak” för försörjningsstödet. Tenje sade på pressträffen att taket består av tre delar. Den första delen var att ”riksnormen skulle bli moderniserad och uppstramad”. Vad det innebär mer exakt har ännu inte klarlagts.Den andra delen är att riksnormen ska sänkas för barn i familjer med fler än tre barn. Den tredje var ett stopp för kommuner att lokalt öka riksnormen.
   
   Inlägg från Tidningen Näringslivet på Facebook 1 oktober.
   
   I ett kort sms skriver Vendela Granberg, pressassistent hos ministern, att taket består i att man sätter stopp för de kommuner som av olika skäl höjt riksnormen lokalt.
   
   Hon tar som exempel den så kallade ”Stockholmsnormen”, en uppräkning av riksnormen för barn i poster som livsmedel, lek och fritid. Den har gjorts mot bakgrund av att det är högre priser i Stockholm än i övriga landet.- Vi använder Stockholmsnormen just nu. Det som presenterades på presskonferensen är det som regeringen avser ska börja gälla när reformen går igenom och då behöver Stockholm förhålla sig till det, säger Anette Karlsson, kommunikationschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad, till Källkritikbyrån.
   
   Från kulturminister Parisa Liljestrands Facebook-reel 19 september.
   
   ”Det som blir ett tak för riksnormen rör enbart att en kommun inte själva ska kunna toppa upp riksnormen. Det görs i bl. a. Stockholms stad”, skriver Vendela Granberg till Källkritikbyrån.
   
   Kritik mot det framlyfta exemplet
   
   Regeringen har fått kritik för det exempel som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje tog upp på presskonferensen, och sedan även statsminister Ulf Kristersson i en debattduell i SVT:s Aktuellt, med en barnfamilj som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i månaden.
   
   Från SVT:s debattduell.
   
   På presskonferensen 17 september tog Anna Tenje ett exempel med en fyrabarnsfamilj, medan Ulf Kristersson sade fembarnsfamilj i Aktuellt-studion.
   
   Regeringskansliet har skickat ut en rättelse angående exemplet, och ur det dokumentet framgår att man räknat med en fembarnsfamilj och med en annan riksnorm än i dag.”Anm. *Gällande riksnorm år 2025 har skrivits fram med 1,14% för 2026 och 2% 2027”, står det i bildtexten till en av tabellerna.De uppskrivningarna är avsevärt mindre än tidigare år. Inför år 2025 skrevs riksnormen upp 2,8 procent. Inför 2024 räknades den upp med 8,7 procent och inför 2023 med 8,6 procent. Vad riksnormen kommer att sättas till är ännu inte bestämt, meddelar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Besked om riksnormens storlek kommer vanligtvis i november.
   
   Inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida 17 september.
   
   Det framgår också av dokumentet från Regeringskansliet att i exemplet med familjen som får 46 500 kronor så har man inte dragit av barnbidrag och bostadsbidrag. Så här står det:
   
   ”Notera att försörjningsstödets nivå inte är detsamma som utbetalt försörjningsstöd. Utbetalt försörjningsstöd utgörs av försörjningsstödets nivå minus summan av hushållets andra inkomster (till exempel barnbidrag och bostadsbidrag).”
   Ur promemorian ”Kommentarer till typfallsberäkningar från pressträff om regeringens bidragsreform - uppdaterad version”.
   
   Kommentar på Facebook 25 september.
   
   Vi kikar närmare på exempelfamiljens omständigheter som de beskrivs i dokumentet från Regeringskansliet. Det handlar om två vuxna som inte verkar ha någon inkomst från sysselsättning, och fem barn i åldrarna 1, 4, 7, 12 och 15 år.Enligt den rådande riksnormen så skulle det landa på runt 29 000 kronor. Om de mindre barnen äter lunch i exempelvis förskolan så justeras stödet ner något.Sedan går vi vidare till skäliga kostnader.Regeringen har i sitt exempel givit familjen följande månadskostnader:* Hyra 13 000 kr* Hushållsel 1 360 kr* Hemförsäkring 330 kr* A-kasseavgift 340 kr* Arbetsresor 1 600 krResorna är tänkt för arbetssökande, exempelvis för att ta sig till jobbintervjuer och liknande, enligt dokumentet.
   
   I regeringens kalkyl fick familjen barnbidrag på 9 240 kronor och när vi använde Försäkringskassans uträkningssida för bostadsbidrag så ble bostadsbidraget 5 200 kronor.Så, exempelfamiljen får hjälp med att betala bland annat sin hyra, el och hemförsäkring och har sedan kring 29 000 kronor som ska räcka till mat, förbrukningsvaror, kläder och andra utgifter för sju personer i en månad.
   
   Kommentar på Facebook 17 september.
   
   De uppskrivna nivåerna av riksnormen gör inga stora skillnader för exemplet.
   
   En annan fråga som dykt upp i debatten är hur vanligt förekommande olika familjer är.
   
   Försäkringskassan: Ovanligt
   
   När vi frågar myndighetsrepresentanter om den ensamstående sexbarnsmamman ”Amal” och idén att hon skulle få 40 000 kronor i månaden så säger de att det inte tillhör vanligheterna.
   
   - Jag skulle säga att det inte är så vanligt. Utan ha några siffror, men utifrån att jag ansvarar för just de här förmånerna - bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd - så kan jag säga att det är väldigt få skulle uppfylla alla kriterier för att ha möjlighet till större summor sammantagna bidrag, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Flera medier har försökt att få ut uppgifter om hur många familjer i Sverige som motsvarar regeringens exempel.I fjol fick 14 hushåll i Sverige 40 000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd, skrev tidningen Dagens ETC den 30 september.
   
   Som Dagens ETC tidigare har berättat är den största gruppen av bidragstagare ensamstående män utan barn. Det är också till den gruppen mest pengar går. Av de totalt elva miljarder som betalades ut förra året i ekonomiskt bistånd, gick nästan fyra miljarder, eller 35 procent, till gruppen ensamstående män utan barn. Regeringens fokusgrupp däremot, hushåll med två föräldrar och fem barn eller fler, fick 2,4 procent av summan. 
   Ur Dagens ETC:s artikel 30 september
   
   Inlägg på Bluesky från Dagens ETC 1 oktober.
   
   Tidningen Fokus har tagit upp att det finns enskilda fall där det betalats ut mycket mer än i regeringens exempel.Tidningen Syre har granskat ett uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M) som lydde så här:
   
   - Det finns situationer där familjer med ganska många barn kan ha uppåt 50-55 000 kronor i månaden utan att arbeta.[. . .]I hela landet var det enbart åtta av Svantessons nämnda familjekonstellationer som varje månad under förra året kom upp i de summorna som hon påstår. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Syre begärt ut.
   Ur Syres artikel ”Få familjer har så mycket i bidrag som finansministern påstår” 29 september
   
   Enligt Göteborgs-Posten har tolv familjer i Göteborg fått utbetalningar på 46 500 kronor eller mer hittills i år.
   
   I hela Sverige var det förra året 145 000 hushåll som fick försörjningsstöd. Knappt fyra procent av dem är familjer med fyra eller fler barn – och av dem är det ett fåtal som når upp till den gräns som anges i regeringens räkneexempel.[. . .]I Göteborg har tolv familjer fått utbetalningar som är så höga som regeringen ger exempel på: 46 500 kronor eller mer, hittills i år. Det är hushåll med mellan fem och drygt tio barn, och det är sällan så att de aktuella familjerna kommer över 46 500 kronor mer än någon enskild månad varje år.
   Ur G-P:s artikel 7 oktober
   
   Göteborgs-Postens inlägg på Facebook 6 oktober.
   
   Dagens nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki vände sig till Statistikmyndigheten SCB och fick fram att det i fjol fanns 940 fembarnsfamiljer där föräldrar lever på bidrag. Fem procent av dem fick 46 500 kronor, enligt DN.
   
   Artikeln hade först rubriken ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det är en lögn”, men fick några dagar senare en ändrad rubrik: ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det stämmer inte”.
   
   Från Dagens nyheters ledarsida 26 september.
   
   I Ekots lördagsintervju 4 oktober pressas Anna Tenje om hur många som egentligen får 46 500 kronor i månaden. 49 familjer, säger Ekots programledare och frågar ministern om hon tycker att det därför är ett så bra exempel.
   
   - Exakt hur många familjer det är beror på vad man har med i beräkningen, svarar Anna Tenje.
   
   Från Ekots lördagsintervju 4 oktober.
   
   Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har varit mycket svår att nå med frågor om reformen. I torsdags skrev ministern en tråd på Twitter/X där hon kritiserar Dagens nyheters publicering och deras slutsats om hur många barnfamiljer som kommer upp i höga nivåer av bidrag.Hon tycker även att DN borde ha betänkt att familjen också kanske får aktivitetsstöd och föräldrapenning.
   
   DN räknar inte med bidrag som är skattepliktiga, som t.ex. aktivitetsstöd och föräldrapenning. Samtliga bidrag måste ju räknas med när man visar hur mycket bidrag en familj kan få i månaden, det är ju ganska uppenbart.
   Ur Anna Tenjes tråd på Twitter/X den 2 oktober
   
   Aktivitetsstöd och föräldrapenning räknas som inkomster när man räknar ut försörjningsstöd och ska alltså räknas bort.
   
   - Föräldrapenning är en försäkring och aktivitetsstöd är en arbetsmarknadsersättning, kommenterar Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, till Källkritikbyrån.
   
   Inlägg på Twitter/X 20 september.
   
   Sammantaget: När vi lägger ihop vad den här familjen med två helt inkomstlösa vuxna och fem barn skulle ha rätt till så landar vi på kring 29 000 kronor för riksnormen och 16 630 kronor för de utgifter som regering listat i kategorin skäliga kostnader. Sammanlagt lite drygt 45 000 kronor. När barnbidraget och bostadsbidraget dras bort så blir familjens försörjningsstöd lite drygt 30 000 kronor i dagsläget för sju personer.
   
   Regeringen har i sitt exempel dels räknat med lite högre nivåer än dagens, en uppskrivning med 1,14% för 2026 och 2% för 2027, och dels uttryckt sig vagt, att en familj ”kan få ut” 46 500 kronor. Man räknar med familjens barnbidrag och bostadsbidrag däri. Dessa ska räknas bort när man räknar ut försörjningsstöd, eftersom de hamnar i kategorin inkomster.
   
   I fallet med sexbarnsmamman ”Amal” är omständigheterna okända. Siffran 40 000 kronor verkar av allt att döma ha lagts till i sociala medier.
   
   Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram ett exempel där de lägger ihop försörjningsstöd och bidrag. Men eftersom reformen i stort handlar om försörjningsstöd så har medier och debattörer utgått från det gängse sättet att räkna ut försörjningsstöd, det vill säga att man ska räkna bort alla inkomster däribland bidrag som till exempel barnbidrag.Det har lett till viss oreda - man har mätt och talat om olika saker.Källkritikbyrån har i en veckas tid försökt få svar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Vi har bland annat bett om en kommentar till oklarheten runt exemplet.
   
   Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har nu svarat och klargjort att beloppen i riksnormen bereds och kommer att meddelas när det arbetet är klart i Regeringskansliet. Staben bekräftar även att man i exemplet inte räknat bort inkomster eller bidrag som exempelvis barnbidrag. Så här skriver de:”När försörjningsstödsmottagares ekonomiska förutsättningar och deras ekonomiska drivkrafter att arbeta diskuteras är det relevanta måttet summan av hushållets samtliga inkomsterna efter skatt, dvs. disponibel inkomst för mottagare av försörjningsstöd.”
   
   ”Utbetalt försörjningsstöd är endast en del av den disponibla inkomsten för mottagare av försörjningsstöd och det ger därför inte en fullständig bild.”Källkritikbyrån har frågat om ministern tagit fram uppgifter om hur många hushåll som skulle komma upp 46 500 kronor i månaden om man räknar enligt den gängse metoden, där huvudregeln är att i princip alla inkomster minskar försörjningsstödet krona för krona., men ännu inte fått svar.Uppdatering 16 oktober: Vi har nu fått svar: den ansvariga ministern har inte uppgifter om hur många hushåll som får ett utbetalt försörjningsstöd på 46 500 kronor eller mer i månaden.LÄS MER:? Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids? Det här saknas i historien från ”den apoteksanställda i flödet”
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-10-06 01:08:00

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: e5bdfc2336bea5edb7eb0037586102a2f15fb9e4
   Title:

   Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd
   Description:

   Regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel.
   Content

   Rykten sprids om en fattig sexbarnsmamma i Vårberg och regeringen anklagas för att lyfta fram extrema exempel - vi dyker ner bland exempelfamiljer och bidragsuträkningar i de senaste veckornas bidragstaksdebatt.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/TT
   
   Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har svarat - svaret är tillfogat artikeln.
   
   På en pressträff den 17 september meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de tänker genomföra en stor bidragsreform. Ansvarig minister tog upp ett exempel på en flerbarnsfamilj som kunde ”få ut 46 500 kronor i månaden skattefritt”. Sedan dess har ämnet diskuterats flitigt i medier och på nätet.
   
   Helgen efter publicerade nyhetsbyrån TT ett reportage från Stadsmissionens lokaler i Vårberg i Stockholm. Så här inleddes artikeln:
   
   För många innebar sommaren semester, resor, sol och bad. Men inte för alla. Nära 700 000 svenskar lever i fattigdom – och för vissa var Stadsmissionens aktiviteter den enda räddningen.- Jag har fått så mycket hjälp, säger sexbarnsmamman Amal.
   Ur TT-artikel 20 september
   
   Ur Aftonbladets publicering av artikeln 20 september.
   
   I artikeln beskrivs Stadsmissionens aktiviteter, med stöd för fattiga barnfamiljer och matutdelning. Reportern pratade med ”Amal”, som egentligen heter något annat, och med Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.
   
   - Jag är ensamstående med sex barn. Jag har många räkningar att betala och jag har inte alltid råd med mat till barnen. Så fick jag höra om det här stället. Första gången jag var här kändes det lite konstigt, men de har hjälpt mig så mycket, säger hon.- I somras fick mina barn göra roliga saker, de var på kollo och fick åka till Gröna Lund. Jag skulle inte kunna ta med dem på det, det vore för svårt. Så det här är jättebra hjälp för mig.Kollo och att besöka nöjesparker har varit två av Stadsmissionens aktiviteter för barnfamiljer under sommaren.- Egentligen är det väldigt basic grejer vi erbjuder. Det kan vara att åka och bada. Det viktigaste är att barnen får en berättelse, att kunna berätta i skolan om vad de har gjort på sommarlovet. Det är oerhört skamfyllt för barn att inte ha något att berätta, så hela tanken med våra sommaraktiviteter är att skapa berättelser, säger Jonas Rydberg.
   Ur TT-artikel 21 september
   
   Eftersom TT levererar nyheter brett till landets redaktioner publicerades artikeln i flera tidningar. En man fotograferade artikeln i Sydsvenskan och lade upp den på Facebook med den här kommentaren:
   
   Den ”svenska” 6-barnsmamman ”Amal”, som med ett månadsbidrag på cirka 40 000 kr även får ”stöd” av Stadsmissionen.
   Ur inlägg på Facebook 21 september
   
   Inlägg på Facebook 21 september.
   
   Inlägget fick i sig inte så många interaktioner, men delades sedan i grupper som ”Stoppa Islamiseringen Av Sverige”, ”Stå Upp För Ett Tryggare Sverige” och ”Det räcker nu !! Jag vill ha omval, NU !!” med sammanlagt över 100 000 medlemmar.
   
   ”Ut med detta jävla inavelspack”, skrev en i kommentarsfältet. ”Varför inte anmäla till stadsmissionen Vårberg? Detta är ju ren stöld från dom som verkligen behöver hjälpen”, skrev en annan.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Men uppgiften att den intervjuade kvinnan i texten får 40 000 kronor i månaden finns inte med i artikeln. Den kommer över huvud taget inte från TT.”Vi har inga uppgifter alls om hur hennes bidrag ser ut”, skriver Rebecka Fogelmarck, chef för inrikesredaktionen på TT Nyhetsbyrån, till Källkritikbyrån.Av allt att döma har mannen bakom inlägget lagt till påståendet själv. I kommentarsfälten görs även flera andra ogrundade antaganden om mamman ”Amal”.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Men vid sidan av att det är okänt vilket stöd ”Amal” får från samhället så missuppfattar många även själva upplägget för försörjningsstöd.
   
   - Bidragen ska stötta i utgifter du redan har för att göra situationen för barnen mer rimlig. Det är ju inte som en lön du får oavsett vilka utgifter du har, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på avdelningen för barn och familj på Försäkringskassan, när vi frågar henne om det hypotetiska exemplet med ”Amal”.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Försörjningsstöd är till för att täcka behov och måste godkännas av socialnämnden i en kommun. Det är i regel så att du måste stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till stödet.
   
   Hur vanligt är det att komma upp i stöd på över 40 000 kronor?
   
   - Jag skulle säga att det är väldigt ovanligt, säger Jenny Cederborg.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Så fungerar försörjningsstöd
   
   Den som inte kan försörja sig har rätt till ekonomiskt bistånd från socialnämnden i sin kommun, enligt socialtjänstlagen. Det kallas för försörjningsstöd (”socialbidrag”) och utgörs av två delar: den så kallade riksnormen och ett stöd för skäliga kostnader.Den första delen, riksnormen, kan ges för mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon.Den andra delen kan ges för att täcka kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och avgift för fack och a-kassa.
   
   Kommentar på Facebook 1 oktober.
   
   Regeringen bestämmer vad riksnormen ska ligga på och den ska grunda sig i prisutvecklingen i samhället. Det har tidigare uppmärksammats att riksnormen varit flera tusen kronor lägre än vad Konsumentverket räknar som rimliga utgifter.Riksnormen för ett hushåll räknas ut av summan för de personliga kostnaderna för alla i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.
   
   Ur Socialstyrelsens dokument ”Riksnormen för försörjningsstöd 2025”
   
   I dag är summan för en ensamstående vuxen person 3 910 kronor i månaden (två sambos får 7 050 kronor tillsammans). För hemmavarande barn och ungdomar varierar summan i dagsläget mellan 2 500 kronor för de minsta och nära 5 000 kronor för de äldsta barnen.
   
   Till det lägger man gemensamma hushållskostnader enligt en tabell som startar på 1 270 kronor för ett ensamhushåll och stiger med en varierad summa (ett par hundralappar) för varje ytterligare person upp till sex individer. Den familjen har rätt till 2 620 kronor. (Därefter lägger man på 190 kronor för varje ytterligare person i hushållet.)Sedan dras eventuella inkomster bort och det som blir kvar är det ekonomiska biståndet. Inkomster kan också vara bidrag, som bostadsbidrag och barnbidrag.
   
   Video på finansminister Elisabeth Svantessons Facebook-sida 18 september.
   
   Annalkande reform
   
   Den 17 september meddelade Sveriges regering och Sverigedemokraterna att man tänkt genomföra en bidragsreform för nära 6,4 miljarder kronor på tre år. Målet: att fler ska gå från bidrag till jobb.- Det är inte rimligt att en familj med exempelvis fyra barn ska få ut mer än 46 500 kronor skattefritt varje månad, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på pressträffen.
   
   Från regeringens pressträff 17 september.
   
   En av delarna i reformen är ett ”bidragstak” för försörjningsstödet. Tenje sade på pressträffen att taket består av tre delar. Den första delen var att ”riksnormen skulle bli moderniserad och uppstramad”. Vad det innebär mer exakt har ännu inte klarlagts.Den andra delen är att riksnormen ska sänkas för barn i familjer med fler än tre barn. Den tredje var ett stopp för kommuner att lokalt öka riksnormen.
   
   Inlägg från Tidningen Näringslivet på Facebook 1 oktober.
   
   I ett kort sms skriver Vendela Granberg, pressassistent hos ministern, att taket består i att man sätter stopp för de kommuner som av olika skäl höjt riksnormen lokalt.
   
   Hon tar som exempel den så kallade ”Stockholmsnormen”, en uppräkning av riksnormen för barn i poster som livsmedel, lek och fritid. Den har gjorts mot bakgrund av att det är högre priser i Stockholm än i övriga landet.- Vi använder Stockholmsnormen just nu. Det som presenterades på presskonferensen är det som regeringen avser ska börja gälla när reformen går igenom och då behöver Stockholm förhålla sig till det, säger Anette Karlsson, kommunikationschef på Socialförvaltningen i Stockholms stad, till Källkritikbyrån.
   
   Från kulturminister Parisa Liljestrands Facebook-reel 19 september.
   
   ”Det som blir ett tak för riksnormen rör enbart att en kommun inte själva ska kunna toppa upp riksnormen. Det görs i bl. a. Stockholms stad”, skriver Vendela Granberg till Källkritikbyrån.
   
   Kritik mot det framlyfta exemplet
   
   Regeringen har fått kritik för det exempel som äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje tog upp på presskonferensen, och sedan även statsminister Ulf Kristersson i en debattduell i SVT:s Aktuellt, med en barnfamilj som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i månaden.
   
   Från SVT:s debattduell.
   
   På presskonferensen 17 september tog Anna Tenje ett exempel med en fyrabarnsfamilj, medan Ulf Kristersson sade fembarnsfamilj i Aktuellt-studion.
   
   Regeringskansliet har skickat ut en rättelse angående exemplet, och ur det dokumentet framgår att man räknat med en fembarnsfamilj och med en annan riksnorm än i dag.”Anm. *Gällande riksnorm år 2025 har skrivits fram med 1,14% för 2026 och 2% 2027”, står det i bildtexten till en av tabellerna.De uppskrivningarna är avsevärt mindre än tidigare år. Inför år 2025 skrevs riksnormen upp 2,8 procent. Inför 2024 räknades den upp med 8,7 procent och inför 2023 med 8,6 procent. Vad riksnormen kommer att sättas till är ännu inte bestämt, meddelar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Besked om riksnormens storlek kommer vanligtvis i november.
   
   Inlägg på Sverigedemokraternas Facebook-sida 17 september.
   
   Det framgår också av dokumentet från Regeringskansliet att i exemplet med familjen som får 46 500 kronor så har man inte dragit av barnbidrag och bostadsbidrag. Så här står det:
   
   ”Notera att försörjningsstödets nivå inte är detsamma som utbetalt försörjningsstöd. Utbetalt försörjningsstöd utgörs av försörjningsstödets nivå minus summan av hushållets andra inkomster (till exempel barnbidrag och bostadsbidrag).”
   Ur promemorian ”Kommentarer till typfallsberäkningar från pressträff om regeringens bidragsreform - uppdaterad version”.
   
   Kommentar på Facebook 25 september.
   
   Vi kikar närmare på exempelfamiljens omständigheter som de beskrivs i dokumentet från Regeringskansliet. Det handlar om två vuxna som inte verkar ha någon inkomst från sysselsättning, och fem barn i åldrarna 1, 4, 7, 12 och 15 år.Enligt den rådande riksnormen så skulle det landa på runt 29 000 kronor. Om de mindre barnen äter lunch i exempelvis förskolan så justeras stödet ner något.Sedan går vi vidare till skäliga kostnader.Regeringen har i sitt exempel givit familjen följande månadskostnader:* Hyra 13 000 kr* Hushållsel 1 360 kr* Hemförsäkring 330 kr* A-kasseavgift 340 kr* Arbetsresor 1 600 krResorna är tänkt för arbetssökande, exempelvis för att ta sig till jobbintervjuer och liknande, enligt dokumentet.
   
   I regeringens kalkyl fick familjen barnbidrag på 9 240 kronor och när vi använde Försäkringskassans uträkningssida för bostadsbidrag så ble bostadsbidraget 5 200 kronor.Så, exempelfamiljen får hjälp med att betala bland annat sin hyra, el och hemförsäkring och har sedan kring 29 000 kronor som ska räcka till mat, förbrukningsvaror, kläder och andra utgifter för sju personer i en månad.
   
   Kommentar på Facebook 17 september.
   
   De uppskrivna nivåerna av riksnormen gör inga stora skillnader för exemplet.
   
   En annan fråga som dykt upp i debatten är hur vanligt förekommande olika familjer är.
   
   Försäkringskassan: Ovanligt
   
   När vi frågar myndighetsrepresentanter om den ensamstående sexbarnsmamman ”Amal” och idén att hon skulle få 40 000 kronor i månaden så säger de att det inte tillhör vanligheterna.
   
   - Jag skulle säga att det inte är så vanligt. Utan ha några siffror, men utifrån att jag ansvarar för just de här förmånerna - bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd - så kan jag säga att det är väldigt få skulle uppfylla alla kriterier för att ha möjlighet till större summor sammantagna bidrag, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.
   
   Kommentar på Facebook 22 september.
   
   Flera medier har försökt att få ut uppgifter om hur många familjer i Sverige som motsvarar regeringens exempel.I fjol fick 14 hushåll i Sverige 40 000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd, skrev tidningen Dagens ETC den 30 september.
   
   Som Dagens ETC tidigare har berättat är den största gruppen av bidragstagare ensamstående män utan barn. Det är också till den gruppen mest pengar går. Av de totalt elva miljarder som betalades ut förra året i ekonomiskt bistånd, gick nästan fyra miljarder, eller 35 procent, till gruppen ensamstående män utan barn. Regeringens fokusgrupp däremot, hushåll med två föräldrar och fem barn eller fler, fick 2,4 procent av summan. 
   Ur Dagens ETC:s artikel 30 september
   
   Inlägg på Bluesky från Dagens ETC 1 oktober.
   
   Tidningen Fokus har tagit upp att det finns enskilda fall där det betalats ut mycket mer än i regeringens exempel.Tidningen Syre har granskat ett uttalande från finansminister Elisabeth Svantesson (M) som lydde så här:
   
   - Det finns situationer där familjer med ganska många barn kan ha uppåt 50-55 000 kronor i månaden utan att arbeta.[. . .]I hela landet var det enbart åtta av Svantessons nämnda familjekonstellationer som varje månad under förra året kom upp i de summorna som hon påstår. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Syre begärt ut.
   Ur Syres artikel ”Få familjer har så mycket i bidrag som finansministern påstår” 29 september
   
   Enligt Göteborgs-Posten har tolv familjer i Göteborg fått utbetalningar på 46 500 kronor eller mer hittills i år.
   
   I hela Sverige var det förra året 145 000 hushåll som fick försörjningsstöd. Knappt fyra procent av dem är familjer med fyra eller fler barn – och av dem är det ett fåtal som når upp till den gräns som anges i regeringens räkneexempel.[. . .]I Göteborg har tolv familjer fått utbetalningar som är så höga som regeringen ger exempel på: 46 500 kronor eller mer, hittills i år. Det är hushåll med mellan fem och drygt tio barn, och det är sällan så att de aktuella familjerna kommer över 46 500 kronor mer än någon enskild månad varje år.
   Ur G-P:s artikel 7 oktober
   
   Göteborgs-Postens inlägg på Facebook 6 oktober.
   
   Dagens nyheters ledarskribent Amanda Sokolnicki vände sig till Statistikmyndigheten SCB och fick fram att det i fjol fanns 940 fembarnsfamiljer där föräldrar lever på bidrag. Fem procent av dem fick 46 500 kronor, enligt DN.
   
   Artikeln hade först rubriken ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det är en lögn”, men fick några dagar senare en ändrad rubrik: ”Statsministern säger att fembarnsfamiljerna får 46 500 kronor - det stämmer inte”.
   
   Från Dagens nyheters ledarsida 26 september.
   
   I Ekots lördagsintervju 4 oktober pressas Anna Tenje om hur många som egentligen får 46 500 kronor i månaden. 49 familjer, säger Ekots programledare och frågar ministern om hon tycker att det därför är ett så bra exempel.
   
   - Exakt hur många familjer det är beror på vad man har med i beräkningen, svarar Anna Tenje.
   
   Från Ekots lördagsintervju 4 oktober.
   
   Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har varit mycket svår att nå med frågor om reformen. I torsdags skrev ministern en tråd på Twitter/X där hon kritiserar Dagens nyheters publicering och deras slutsats om hur många barnfamiljer som kommer upp i höga nivåer av bidrag.Hon tycker även att DN borde ha betänkt att familjen också kanske får aktivitetsstöd och föräldrapenning.
   
   DN räknar inte med bidrag som är skattepliktiga, som t.ex. aktivitetsstöd och föräldrapenning. Samtliga bidrag måste ju räknas med när man visar hur mycket bidrag en familj kan få i månaden, det är ju ganska uppenbart.
   Ur Anna Tenjes tråd på Twitter/X den 2 oktober
   
   Aktivitetsstöd och föräldrapenning räknas som inkomster när man räknar ut försörjningsstöd och ska alltså räknas bort.
   
   - Föräldrapenning är en försäkring och aktivitetsstöd är en arbetsmarknadsersättning, kommenterar Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete vid Malmö universitet, till Källkritikbyrån.
   
   Inlägg på Twitter/X 20 september.
   
   Sammantaget: När vi lägger ihop vad den här familjen med två helt inkomstlösa vuxna och fem barn skulle ha rätt till så landar vi på kring 29 000 kronor för riksnormen och 16 630 kronor för de utgifter som regering listat i kategorin skäliga kostnader. Sammanlagt lite drygt 45 000 kronor. När barnbidraget och bostadsbidraget dras bort så blir familjens försörjningsstöd lite drygt 30 000 kronor i dagsläget för sju personer.
   
   Regeringen har i sitt exempel dels räknat med lite högre nivåer än dagens, en uppskrivning med 1,14% för 2026 och 2% för 2027, och dels uttryckt sig vagt, att en familj ”kan få ut” 46 500 kronor. Man räknar med familjens barnbidrag och bostadsbidrag däri. Dessa ska räknas bort när man räknar ut försörjningsstöd, eftersom de hamnar i kategorin inkomster.
   
   I fallet med sexbarnsmamman ”Amal” är omständigheterna okända. Siffran 40 000 kronor verkar av allt att döma ha lagts till i sociala medier.
   
   Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram ett exempel där de lägger ihop försörjningsstöd och bidrag. Men eftersom reformen i stort handlar om försörjningsstöd så har medier och debattörer utgått från det gängse sättet att räkna ut försörjningsstöd, det vill säga att man ska räkna bort alla inkomster däribland bidrag som till exempel barnbidrag.Det har lett till viss oreda - man har mätt och talat om olika saker.Källkritikbyrån har i en veckas tid försökt få svar från äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab. Vi har bland annat bett om en kommentar till oklarheten runt exemplet.
   
   Uppdatering 15 oktober 2025: Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenjes presstab har nu svarat och klargjort att beloppen i riksnormen bereds och kommer att meddelas när det arbetet är klart i Regeringskansliet. Staben bekräftar även att man i exemplet inte räknat bort inkomster eller bidrag som exempelvis barnbidrag. Så här skriver de:”När försörjningsstödsmottagares ekonomiska förutsättningar och deras ekonomiska drivkrafter att arbeta diskuteras är det relevanta måttet summan av hushållets samtliga inkomsterna efter skatt, dvs. disponibel inkomst för mottagare av försörjningsstöd.”
   
   ”Utbetalt försörjningsstöd är endast en del av den disponibla inkomsten för mottagare av försörjningsstöd och det ger därför inte en fullständig bild.”Källkritikbyrån har frågat om ministern tagit fram uppgifter om hur många hushåll som skulle komma upp 46 500 kronor i månaden om man räknar enligt den gängse metoden, där huvudregeln är att i princip alla inkomster minskar försörjningsstödet krona för krona., men ännu inte fått svar.Uppdatering 16 oktober: Vi har nu fått svar: den ansvariga ministern har inte uppgifter om hur många hushåll som får ett utbetalt försörjningsstöd på 46 500 kronor eller mer i månaden.LÄS MER:? Fel i jämförelsen mellan de två trebarnsmammorna? Falsk bild av invandrare med äldreförsörjningsstöd sprids? Det här saknas i historien från ”den apoteksanställda i flödet”
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet

DESCRIPTION:
Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.

CONTENT:
TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook

Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177.

I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion.

Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet.

Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget.

”Vaccinet ökar risken att få TBE”

Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen.

Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland.

Kommentar på Facebook 7 juli 2024.

Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall.

Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti.

Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa.

– Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon.

I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion”

Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn.

Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl.

– Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti.

Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer.

– Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar på Instagram 18 augusti.

Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien.

Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti.

Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade.

Anklagelser mot virusforskare

I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike.

LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet

DESCRIPTION:
Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.

CONTENT:
TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook

Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177.

I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion.

Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet.

Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget.

”Vaccinet ökar risken att få TBE”

Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen.

Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland.

Kommentar på Facebook 7 juli 2024.

Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall.

Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti.

Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa.

– Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon.

I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion”

Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn.

Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl.

– Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti.

Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer.

– Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar på Instagram 18 augusti.

Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien.

Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti.

Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade.

Anklagelser mot virusforskare

I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike.

LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-09-26 17:22:42

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 5ff5c654827098b9ac4854375fe7d08c3387180f
   Title:

   ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet
   Description:

   Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.
   Content

   TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt.
   
   Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook
   
   Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177.
   
   I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.
   
   Inlägg på Facebook 16 augusti.
   
   Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion.
   
   Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet.
   
   Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget.
   
   ”Vaccinet ökar risken att få TBE”
   
   Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen.
   
   Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland.
   
   Kommentar på Facebook 7 juli 2024.
   
   Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall.
   
   Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade.
   
   Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti.
   
   Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa.
   
   – Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon.
   
   I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju.
   
   Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.
   
   ”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion”
   
   Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn.
   
   Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl.
   
   – Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti.
   
   Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer.
   
   – Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson.
   
   Kommentar på Instagram 18 augusti.
   
   Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti.
   
   Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade.
   
   Anklagelser mot virusforskare
   
   I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för.
   
   Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.
   
   Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike.
   
   LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-09-26 17:22:42

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 1c8a1a022c9ee5de20f08df0d79e033c7c1a008d
   Title:

   ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet
   Description:

   Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.
   Content

   TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt.
   
   Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook
   
   Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177.
   
   I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.
   
   Inlägg på Facebook 16 augusti.
   
   Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion.
   
   Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet.
   
   Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget.
   
   ”Vaccinet ökar risken att få TBE”
   
   Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen.
   
   Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland.
   
   Kommentar på Facebook 7 juli 2024.
   
   Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall.
   
   Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade.
   
   Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti.
   
   Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa.
   
   – Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon.
   
   I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju.
   
   Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.
   
   ”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion”
   
   Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn.
   
   Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl.
   
   – Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti.
   
   Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer.
   
   – Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson.
   
   Kommentar på Instagram 18 augusti.
   
   Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti.
   
   Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade.
   
   Anklagelser mot virusforskare
   
   I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för.
   
   Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.
   
   Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike.
   
   LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet

DESCRIPTION:
Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.

CONTENT:
TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook

Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177.

I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion.

Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet.

Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget.

”Vaccinet ökar risken att få TBE”

Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen.

Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland.

Kommentar på Facebook 7 juli 2024.

Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall.

Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti.

Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa.

– Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon.

I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion”

Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn.

Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl.

– Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti.

Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer.

– Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar på Instagram 18 augusti.

Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien.

Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti.

Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade.

Anklagelser mot virusforskare

I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike.

LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet

DESCRIPTION:
Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.

CONTENT:
TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook

Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177.

I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion.

Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet.

Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget.

”Vaccinet ökar risken att få TBE”

Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen.

Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland.

Kommentar på Facebook 7 juli 2024.

Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall.

Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti.

Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa.

– Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon.

I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion”

Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn.

Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl.

– Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti.

Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer.

– Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson.

Kommentar på Instagram 18 augusti.

Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien.

Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti.

Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade.

Anklagelser mot virusforskare

I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för.

Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.

Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike.

LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-09-26 17:22:42

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 5ff5c654827098b9ac4854375fe7d08c3387180f
   Title:

   ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet
   Description:

   Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.
   Content

   TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt.
   
   Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook
   
   Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177.
   
   I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.
   
   Inlägg på Facebook 16 augusti.
   
   Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion.
   
   Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet.
   
   Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget.
   
   ”Vaccinet ökar risken att få TBE”
   
   Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen.
   
   Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland.
   
   Kommentar på Facebook 7 juli 2024.
   
   Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall.
   
   Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade.
   
   Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti.
   
   Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa.
   
   – Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon.
   
   I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju.
   
   Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.
   
   ”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion”
   
   Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn.
   
   Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl.
   
   – Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti.
   
   Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer.
   
   – Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson.
   
   Kommentar på Instagram 18 augusti.
   
   Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti.
   
   Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade.
   
   Anklagelser mot virusforskare
   
   I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för.
   
   Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.
   
   Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike.
   
   LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-09-26 17:22:42

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 1c8a1a022c9ee5de20f08df0d79e033c7c1a008d
   Title:

   ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet
   Description:

   Forskare: ”Vaccinet ökar inte risken för att få TBE”.
   Content

   TBE-vaccinet ökar risken för att insjukna och utveckla allvarlig sjukdom – det påstår vaccinmotståndare i sociala medier. När vi granskar ett inlägg så används statistik från legitima studier, men forskarna bakom studierna säger att siffrorna presenteras på ett vilseledande sätt och att vaccinet har hög skyddseffekt.
   
   Foto: Skärmdump/Pixabay/Facebook
   
   Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom som sprids via fästingar. Enligt Vårdguiden 1177 får de flesta som smittas lindriga besvär, men uppåt en tredjedel får inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. ”Du bör vaccinera dig mot TBE om du ska vistas i områden där TBE-viruset finns”, står det på 1177.
   
   I augusti påstod vaccinmotståndsgruppen Läkaruppropet i ett Facebook-inlägg att TBE-vaccinet ökar risken för att få viruset och utveckla en allvarlig infektion som kräver sjukhusvård.
   
   Inlägg på Facebook 16 augusti.
   
   Gruppen hänvisar till att TBE-smittan på Åland är hög trots att uppemot 80 procent av invånarna är vaccinerade, samt till en studie från Stockholm där vaccinerade hade högre dödlighet och längre sjukvårdsvistelse än ovaccinerade efter en TBE-infektion.
   
   Inlägget har fått nära 700 interaktioner. Flera i kommentarsfältet är skeptiska till vaccinet.
   
   Men Läkaruppropet ger en vilseledande bild av TBE-vaccinet, trots att de hänvisar till officiell statistik och legitima studier. Källkritikbyrån har granskat påståendena som görs i inlägget.
   
   ”Vaccinet ökar risken att få TBE”
   
   Läkaruppropet skriver att mellan 70 och 80 procent av Ålands invånare är vaccinerade, men att prevalensen av TBE uppgick till 70 fall per 100 000 personer 2021. Det kan jämföras med de värst drabbade delarna i Sverige, där runt 10 personer av 100 000 får TBE årligen.
   
   Enligt Ålands officiella statistik var det mycket riktigt 21 fall av TBE under 2021, vilket är en prevalens på 70,1 personer per 100 000 invånare, den högsta sedan 2004 på Åland.
   
   Kommentar på Facebook 7 juli 2024.
   
   Enligt en rapport från Ålands landskapsregering är risken att få TBE-infektion mycket hög i jämförelse med övriga Europa. Ön började erbjuda gratis TBE-vaccin år 2006, och ökningen av andelen vaccinerade har lett till ett minskande antal sjukvårdskrävande TBE-fall.
   
   Rapporten visar att tre fjärdedelar av de som insjuknat i TBE på Åland mellan 2006 och 2013 var ovaccinerade. Under perioden förekom endast fyra fall där personer insjuknade trots att de var fullvaccinerade.
   
   Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 7 augusti.
   
   Jessica Tikkala, doktorand vid Åbo universitet och specialistläkare i klinisk mikrobiologi, säger till Källkritikbyrån att 2021 var ett "toppår" för TBE på många håll, även utanför Åland. Sjukdomsfallen varierar mellan olika år, vilket gör att enskilda år inte är representativa.
   
   – Av TBE-patienterna på Åland är fortsatt majoriteten ovaccinerade, säger hon.
   
   I fjol var antalet som insjuknade i TBE på ön sju.
   
   Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.
   
   ”Vaccinet ökar risken för allvarlig TBE-infektion”
   
   Läkaruppropet hänvisar till en vetenskaplig studie som granskat alla TBE-fall i Stockholms län mellan 2006 och 2015, där endast två av nio döda var ovaccinerade. De hel- och delvaccinerade spenderade dessutom totalt 1 047 dygn på intensivvårdsavdelning, och de ovaccinerade endast 135 dygn.
   
   Sofia Bartholdsson, doktorand inom infektionsmedicin vid Karolinska institutet, är en av forskarna bakom studien. Hon säger till Källkritikbyrån att siffrorna stämmer, men att inlägget är missvisande av flera skäl.
   
   – Summorna som anges för IVA-vårddygn stämmer, men det är missvisande att presentera siffrorna på detta vis då det föreligger stor spridning inom grupperna. En tidigare fullständigt vaccinerad patient står för 521 av vårddygnen, säger Sofia Bartholdsson.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 20 augusti.
   
   Hon framhåller också att även om majoriteten av de avlidna patienterna var vaccinerade så påverkades deras sjukdomsförlopp av andra faktorer.
   
   – Fyra av de avlidna hade immunomodulerande terapi, det vill säga behandling som sänker immunförsvaret. Åtta av de avlidna hade underliggande sjukdomar och samtliga avlidna var över 50 år gamla, säger Sofia Bartholdsson.
   
   Kommentar på Instagram 18 augusti.
   
   Eftersom gruppen fullt vaccinerade personerna i studien var mycket sjuka misstänker Sofia Bartholdsson och hennes kollegor att det kan finnas en diagnostisk bias, alltså ett slags skevt urval, i studien.Mycket sjuka patienter får ofta fler prover och utredningar medan mindre sjuka patienter inte alltid får samma diagnostik, även om de drabbats av samma sjukdom. Det innebär att urvalsgruppen i studien eventuellt är sjukare än vad fullt vaccinerade personer generellt är.På grund av den diagnostiska biasen går det inte att dra slutsatser om en koppling mellan vaccin och försämrad sjukdomsbild. Detta står även tydligt i studien.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 17 augusti.
   
   Sofia Bartholdsson betonar att vaccinet inte ökar risken för att få TBE och att skyddseffekten uppskattas till mellan 96 och 99 procent. Hon hänvisar även till ny data baserat på blodgivare som indikerar att 57 procent av invånarna i Region Stockholm är vaccinerade mot sjukdomen och att 7 procent har haft TBE. Det innebär att nivån för kliniskt detekterbar TBE-infektion är mycket låg bland vaccinerade.
   
   Anklagelser mot virusforskare
   
   I inlägget tas även forskaren Christian Kunz upp. Kunz var en pionjär inom virologi i Österrike och deltog i arbetet med att ta fram ett vaccin mot TBE på 70-talet. Påståendena i inlägget om Kunz handlade om biverkningar och jäv, något vi inte har kunnat hitta något stöd för.
   
   Kommentar till inlägg om TBE-vaccin på Facebook 26 oktober 2024.
   
   Vaccinationskampanjerna i Österrike har i stället lett till ett kraftigt minskat antal fall varje år, enligt myndigheten för hälsa och livsmedelssäkerhet i Österrike.
   
   LÄS MER:? Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil? Han blir USA:s hälsominister - här är hans lögner om vaccin? Blåtunga bakom "zombiekalvarna" - inte vaccin, 5G eller Bovaer
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen

DESCRIPTION:
Hudläkare: ”Falsk marknadsföring”

CONTENT:
Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie.

Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot

Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran.

Från sajten Ozvahem.se.

Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp.

- Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Bild på Facebook upplagd 31 augusti.

Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer.

Undersök avsändaren

Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här:

Annons på Facebook i september.

”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen.

Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.)

Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare.

Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta.

Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren.

Från Facebooks annonsbibliotek.

I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp.

Från Facebooks annonsbibliotek.

För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen

I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor.

”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september.

Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”.

Undersök sajten

Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den.

Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson
Från sajten Ozvahem.se

Från sajten Ozvahem.se.

Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”. 

Från sajten Min doktor.

Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom.

Från recensionssajten Trustpilot.

Telefonnumret är inte längre i bruk.

De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna.

Undersök påståendena

I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten.

Från sajten Ozvahem.se.

Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar.

I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie.

Från Facebook-annons 6-8 september.

Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar.

- Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom. 

Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling?

- Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp. 

I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”.

Från Facebook-annons 11 september.

Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet?

- Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi.

Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit.

Från Facebook-annons i september.

- I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet.

Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier?

- Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende.

Från Facebook-annons i september.

Kan bryta mot läkemedelslagen

Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”.

Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september.

- Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman.

- Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen.

LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen

DESCRIPTION:
Hudläkare: ”Falsk marknadsföring”

CONTENT:
Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie.

Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot

Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran.

Från sajten Ozvahem.se.

Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp.

- Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Bild på Facebook upplagd 31 augusti.

Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer.

Undersök avsändaren

Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här:

Annons på Facebook i september.

”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen.

Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.)

Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare.

Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta.

Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren.

Från Facebooks annonsbibliotek.

I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp.

Från Facebooks annonsbibliotek.

För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen

I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor.

”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september.

Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”.

Undersök sajten

Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den.

Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson
Från sajten Ozvahem.se

Från sajten Ozvahem.se.

Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”. 

Från sajten Min doktor.

Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom.

Från recensionssajten Trustpilot.

Telefonnumret är inte längre i bruk.

De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna.

Undersök påståendena

I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten.

Från sajten Ozvahem.se.

Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar.

I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie.

Från Facebook-annons 6-8 september.

Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar.

- Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom. 

Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling?

- Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp. 

I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”.

Från Facebook-annons 11 september.

Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet?

- Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi.

Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit.

Från Facebook-annons i september.

- I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet.

Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier?

- Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende.

Från Facebook-annons i september.

Kan bryta mot läkemedelslagen

Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”.

Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september.

- Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman.

- Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen.

LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-09-19 12:41:33

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 5afbe5244b315cae07f16ef018c9d1e76ca512ae
   Title:

   Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen
   Description:

   Hudläkare: ”Falsk marknadsföring”
   Content

   Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot
   
   Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran.
   
   Från sajten Ozvahem.se.
   
   Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp.
   
   - Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
   
   Bild på Facebook upplagd 31 augusti.
   
   Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer.
   
   Undersök avsändaren
   
   Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här:
   
   Annons på Facebook i september.
   
   ”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen.
   
   Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.)
   
   Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare.
   
   Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta.
   
   Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen
   
   I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor.
   
   ”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september.
   
   Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”.
   
   Undersök sajten
   
   Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den.
   
   Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson
   Från sajten Ozvahem.se
   
   Från sajten Ozvahem.se.
   
   Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”.
   
   Från sajten Min doktor.
   
   Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom.
   
   Från recensionssajten Trustpilot.
   
   Telefonnumret är inte längre i bruk.
   
   De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna.
   
   Undersök påståendena
   
   I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten.
   
   Från sajten Ozvahem.se.
   
   Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar.
   
   I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie.
   
   Från Facebook-annons 6-8 september.
   
   Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar.
   
   - Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom.
   
   Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling?
   
   - Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp.
   
   I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”.
   
   Från Facebook-annons 11 september.
   
   Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet?
   
   - Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi.
   
   Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit.
   
   Från Facebook-annons i september.
   
   - I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet.
   
   Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier?
   
   - Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende.
   
   Från Facebook-annons i september.
   
   Kan bryta mot läkemedelslagen
   
   Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”.
   
   Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september.
   
   - Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman.
   
   - Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen.
   
   LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-09-19 12:41:33

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: cf5f96db9b189a3692756a0c82caa7247bcd69af
   Title:

   Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen
   Description:

   Hudläkare: ”Falsk marknadsföring”
   Content

   Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot
   
   Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran.
   
   Från sajten Ozvahem.se.
   
   Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp.
   
   - Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
   
   Bild på Facebook upplagd 31 augusti.
   
   Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer.
   
   Undersök avsändaren
   
   Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här:
   
   Annons på Facebook i september.
   
   ”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen.
   
   Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.)
   
   Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare.
   
   Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta.
   
   Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen
   
   I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor.
   
   ”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september.
   
   Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”.
   
   Undersök sajten
   
   Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den.
   
   Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson
   Från sajten Ozvahem.se
   
   Från sajten Ozvahem.se.
   
   Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”.
   
   Från sajten Min doktor.
   
   Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom.
   
   Från recensionssajten Trustpilot.
   
   Telefonnumret är inte längre i bruk.
   
   De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna.
   
   Undersök påståendena
   
   I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten.
   
   Från sajten Ozvahem.se.
   
   Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar.
   
   I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie.
   
   Från Facebook-annons 6-8 september.
   
   Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar.
   
   - Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom.
   
   Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling?
   
   - Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp.
   
   I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”.
   
   Från Facebook-annons 11 september.
   
   Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet?
   
   - Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi.
   
   Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit.
   
   Från Facebook-annons i september.
   
   - I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet.
   
   Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier?
   
   - Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende.
   
   Från Facebook-annons i september.
   
   Kan bryta mot läkemedelslagen
   
   Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”.
   
   Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september.
   
   - Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman.
   
   - Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen.
   
   LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!