Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen

DESCRIPTION:
Hudläkare: ”Falsk marknadsföring”

CONTENT:
Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie.

Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot

Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran.

Från sajten Ozvahem.se.

Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp.

- Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Bild på Facebook upplagd 31 augusti.

Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer.

Undersök avsändaren

Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här:

Annons på Facebook i september.

”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen.

Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.)

Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare.

Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta.

Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren.

Från Facebooks annonsbibliotek.

I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp.

Från Facebooks annonsbibliotek.

För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen

I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor.

”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september.

Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”.

Undersök sajten

Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den.

Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson
Från sajten Ozvahem.se

Från sajten Ozvahem.se.

Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”. 

Från sajten Min doktor.

Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom.

Från recensionssajten Trustpilot.

Telefonnumret är inte längre i bruk.

De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna.

Undersök påståendena

I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten.

Från sajten Ozvahem.se.

Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar.

I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie.

Från Facebook-annons 6-8 september.

Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar.

- Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom. 

Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling?

- Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp. 

I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”.

Från Facebook-annons 11 september.

Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet?

- Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi.

Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit.

Från Facebook-annons i september.

- I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet.

Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier?

- Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende.

Från Facebook-annons i september.

Kan bryta mot läkemedelslagen

Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”.

Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september.

- Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman.

- Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen.

LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen

DESCRIPTION:
Hudläkare: ”Falsk marknadsföring”

CONTENT:
Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie.

Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot

Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran.

Från sajten Ozvahem.se.

Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp.

- Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Bild på Facebook upplagd 31 augusti.

Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer.

Undersök avsändaren

Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här:

Annons på Facebook i september.

”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen.

Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.)

Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare.

Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta.

Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren.

Från Facebooks annonsbibliotek.

I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp.

Från Facebooks annonsbibliotek.

För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen

I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor.

”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september.

Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”.

Undersök sajten

Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den.

Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson
Från sajten Ozvahem.se

Från sajten Ozvahem.se.

Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”. 

Från sajten Min doktor.

Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom.

Från recensionssajten Trustpilot.

Telefonnumret är inte längre i bruk.

De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna.

Undersök påståendena

I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten.

Från sajten Ozvahem.se.

Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar.

I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie.

Från Facebook-annons 6-8 september.

Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar.

- Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom. 

Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling?

- Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp. 

I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”.

Från Facebook-annons 11 september.

Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet?

- Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi.

Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit.

Från Facebook-annons i september.

- I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet.

Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier?

- Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende.

Från Facebook-annons i september.

Kan bryta mot läkemedelslagen

Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”.

Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september.

- Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman.

- Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen.

LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-09-19 12:41:33

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 5afbe5244b315cae07f16ef018c9d1e76ca512ae
   Title:

   Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen
   Description:

   Hudläkare: ”Falsk marknadsföring”
   Content

   Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot
   
   Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran.
   
   Från sajten Ozvahem.se.
   
   Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp.
   
   - Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
   
   Bild på Facebook upplagd 31 augusti.
   
   Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer.
   
   Undersök avsändaren
   
   Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här:
   
   Annons på Facebook i september.
   
   ”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen.
   
   Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.)
   
   Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare.
   
   Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta.
   
   Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen
   
   I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor.
   
   ”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september.
   
   Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”.
   
   Undersök sajten
   
   Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den.
   
   Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson
   Från sajten Ozvahem.se
   
   Från sajten Ozvahem.se.
   
   Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”.
   
   Från sajten Min doktor.
   
   Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom.
   
   Från recensionssajten Trustpilot.
   
   Telefonnumret är inte längre i bruk.
   
   De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna.
   
   Undersök påståendena
   
   I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten.
   
   Från sajten Ozvahem.se.
   
   Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar.
   
   I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie.
   
   Från Facebook-annons 6-8 september.
   
   Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar.
   
   - Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom.
   
   Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling?
   
   - Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp.
   
   I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”.
   
   Från Facebook-annons 11 september.
   
   Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet?
   
   - Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi.
   
   Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit.
   
   Från Facebook-annons i september.
   
   - I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet.
   
   Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier?
   
   - Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende.
   
   Från Facebook-annons i september.
   
   Kan bryta mot läkemedelslagen
   
   Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”.
   
   Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september.
   
   - Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman.
   
   - Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen.
   
   LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-09-19 12:41:33

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: cf5f96db9b189a3692756a0c82caa7247bcd69af
   Title:

   Medel mot nagelsvamp annonseras på Facebook - kan bryta mot lagen
   Description:

   Hudläkare: ”Falsk marknadsföring”
   Content

   Ingrid är 58 år och har provat allt mot nagelsvamp - men nu har hon hittat en gel som verkligen hjälper. Så står det i annonserna på Facebook. Men Ingrid är AI-genererad och medlet är inget läkemedel mot nagelsvamp. ”Att utlova det här är falsk marknadsföring”, säger hudläkaren Sam Polesie.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Trustpilot
   
   Tuben ser fin ut och reklamen lovar snabb hjälp mot ett obehagligt problem. Den kostar kring 250 kronor. Ingrid Solberg, som gör reklam för produkten, ler varmt in i kameran.
   
   Från sajten Ozvahem.se.
   
   Problemet är att det saknas vetenskapligt stöd för att produkten faktiskt hjälper mot nagelsvamp.
   
   - Det här preparatet har jag aldrig sett bli utvärderat i en studie. Det västerländska medicinska arvet vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, och det här är produkter som saknar det, konstaterar Sam Polesie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
   
   Bild på Facebook upplagd 31 augusti.
   
   Produkten påstås innehålla kolloidalt silver, en kritiserad produkt som Källkritikbyrån skrivit om förr, samt oljor och vitaminer.
   
   Undersök avsändaren
   
   Annonserna har kommit från Facebook-sidan Ingrid Solberg de senaste veckorna. De har sett ut så här:
   
   Annons på Facebook i september.
   
   ”Ingrid” beskriver sin vånda över en svårhanterad nagelsvamp. Hon påstår sig ha använt tre olika receptbelagda krämer på åtta månader. Först när hon hittat ”Healio Nagelgel®” så hade utvecklingen vänt och nu var hennes naglar rosiga och fina igen.
   
   Annonser är kopplade till Facebook-sidor. Går man in på Ingrids sida ser man inte mycket, bortom två AI-genererade bilder. (Så här går du tillväga när du vill undersöka bilder och i synnerhet AI-skapade bilder.)
   
   Om man går in på fliken ”Om” och välj ”Sidtransparens” så får man veta att sidan skapades 5 augusti. Om en sida sköts från andra länder kommer det att synas här. Du kan också se om en sida bytt namn och vad den i så fall hette tidigare.
   
   Från Facebook-sidans sidtransparens-ruta.
   
   Under sidtransparens-fliken kan du också undersöka annonser som sidan lagt ut. Sidan har inga aktiva annonser just nu, men har haft - och dessa får du se genom att kryssa ur ”Aktiva annonser” vid filtren.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   I den långa listan av annonser ser man att ”Ingrid” varit väldigt aktiv under en period i början av september - och allt har handlat om nagelsvamp.
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   För varje annons kan du undersöka:o geografiskt område som annonsen visades io ålderspann på de som annonsen riktade in sig moto vilken person eller vilket företag som betalade för annonsen
   
   I det här fallet var visades annonserna i Sverige, till åldersgrupperna 18-65+ och den som betalat för dem är en 29-årig man i Norrköping.Om man söker på mannen visar det sig att han har ett företag som sysslar med ”postorderhandel och detaljhandel på internet med brett sortiment”. Förra året omsatte företaget nära 16 miljoner kronor.
   
   ”Sjuksköterskan Eva” i en AI-genererad video från en av Facebook-annonserna i september.
   
   Mannen har även betalat för andra annonser för ”Healio Nagelgel®”. I dem har han laddat upp en ihopdiktad video om ”sjuksköterskan Eva” som ”vaknade mitt i natten av en skrämmande upplevelse”, nämligen att ”hennes tånaglar var gula, förtjockade och hade börjat spricka”. Enligt historien skulle ”Eva” ha varit nära att förlora foten.Figurerna i videon är AI-genererade. I videon påstås även att läkemedelsindustrin försöker stämma försäljaren till konkurs och skulle ha förbjudit produkten från att säljas i butik, vilket ”har tvingat Eva att sälja exklusivt online”.
   
   Undersök sajten
   
   Ozvahem.se, sajten som länkas i annonserna, innehåller reklam för produkten. En leende ”doktor Carina Åkesson” påstås säga fina saker om produkten och rekommendera den.
   
   Jag är läkare och använder HEALIO i min praktik och rekommenderar den till mina patienter. -Dr. Carina Åkesson
   Från sajten Ozvahem.se
   
   Från sajten Ozvahem.se.
   
   Men om man söker på bilden av ”Carina” så hittar man originalet på den digitala vårdgivarsidan ”Min doktor”.
   
   Från sajten Min doktor.
   
   Samma telefonnummer som finns på Ozvahem.se har tidigare använts av sidan Healio.se, där samma typ av e-handelsupplägg verkar ha använts 2023-2024.På recensionssajten Trustpilot finns en lång lista på klagomål, där kunder bland annat inte kunnat komma i kontakt med företaget bakom.
   
   Från recensionssajten Trustpilot.
   
   Telefonnumret är inte längre i bruk.
   
   De senaste åren har e-handel blomstrat, i vissa fall med tråkiga konsekvenser för kunder. Ozvahem har inte anmälts till Konsumentverket, men Healio har anmälts sexton gånger. Anmälningarna gällde saker som vilseledande marknadsföring och ångerrätt.Här hittar du Konsumentverkets sida om de nya e-handelsmetoderna.
   
   Undersök påståendena
   
   I fallet med ”Ingrid Solberg” så säljs alltså en gel som ska hjälpa mot nagelsvamp. ”Märkbar förbättring inom 24 timmar!”, står det på sajten.
   
   Från sajten Ozvahem.se.
   
   Vi frågade Sam Polesie, överläkare och docent vid verksamheten för hud- och könssjukvård vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, om vad man kan säga om den här sortens påståenden.- Här finns en marknad av desperata patienter som kämpat länge. Och om nageln inte återfår sitt ursprungliga utseende så kan det finnas de som känner sig missnöjda eller inte lyssnade på. Men en behandling av nagelsvamp ska alltid skötas av hälso- och sjukvårdspersonal, läkare som kan följa upp behandlingens effekt och utesluta alternativa förklaringar.
   
   I ovanliga fall kan tumörer se ut som nagelsvamp, säger Polesie.
   
   Från Facebook-annons 6-8 september.
   
   Det står i annonsen att man ska se märkbar skillnad på 24 timmar.
   
   - Ja, det är ju helt felaktigt. Det här är absolut inte tillstånd som du ser en snabb effekt på, tvärtom.
   
   Skulle det här som föreslås kunna vara en effektiv behandling?
   
   - Det är väldigt svårt att uppnå resultat med krämer eller geler. Lokala behandlingar har en begränsad effekt. Därför är det framför allt tablettbehandling som rekommenderas om du har utbredd nagelsvamp.
   
   I annonsen skriver ”Ingrid” att hon ”vägrar ta tabletter”.
   
   Från Facebook-annons 11 september.
   
   Finns det någon fara med att köpa sådana här preparat på nätet?
   
   - Den främsta risken är att du blir av med pengar. Men när du smörjer på oprövade saker på huden så finns det alltid en generell risk att du utvecklar en lokal kontaktallergi.
   
   Polesie ställer sig också frågande till avsändaren och vad man vet om kedjan från produktion i exempelvis Kina tills dess att produkten kommer hit.
   
   Från Facebook-annons i september.
   
   - I Sverige när vi introducerar sånt här så är det läkemedelsföretag som gör riskklassificering. Man gör miljötestning och rigorösa prover. Det befarar jag som forskare att det inte är ombesörjt i det här fallet.
   
   Vad tycker du om att den här sortens annonser sprids i sociala medier?
   
   - Det här är jätteproblematiskt. Dagens AI-genererade content ställer extra höga krav på inte bara konsumenter utan även på vårdgivare att stävja den här typen av pseudovetenskap och bedrägligt beteende.
   
   Från Facebook-annons i september.
   
   Kan bryta mot läkemedelslagen
   
   Produkter för behandling av nagelsvamp - som den här nagelgelen - ska antingen vara godkända som läkemedel i Sverige, eller i vissa fall registrerade som medicintekniska produkter, enligt Läkemedelsverket. Myndigheten har tidigare förbjudit en liknande produkt, en kräm som skulle ”skydda fotens naglar och hud mot svampinfektion”. Motiveringen då var att produkten såldes med påståenden om att den hade egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor. Den räknades därmed som läkemedel, men var inte godkänd.Det är inte heller ”Healio Nagelgel®”.
   
   Från AI-genererad video i en av annonserna på Facebook i september.
   
   - Vi har inte utrett denna produkt du frågar om nu, men om den inte är godkänd som läkemedel (vilket den inte är) eller registrerad som medicinteknisk produkt, så kan försäljningen bryta mot bestämmelser i läkemedelslagen, säger Martin Burman, tillsynsutredare på Läkemedelsverket.För konsumenten är risken, förutom pengar i sjön, att de inte får en fungerande behandling mot sina besvär, säger Burman.
   
   - Sociala medier har ett ansvar enligt förordning 2022/2065 (Digital services act) men vi har sett ett stort antal olagliga annonser spridas senaste året.Källkritikbyrån har sökt Meta, ägarbolag till Facebook, och mannen som driver företaget bakom annonsen.
   
   LÄS MER:? Dropshipping-företag bakom "älskade familjeföretag i Stockholm"? Diabetesförbundet utnyttjas för att sälja bluffmedel mot fetma? Bluffpiller krängs med AI-genererade videor om mord och sprängdåd
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge

DESCRIPTION:
Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”

CONTENT:
I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay

Fiffel i vallokalerna?

En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska):

Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”

Ur tråd på Twitter/X den 8 september

Inlägg på Twitter/X den 8 september.

Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan. 

Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? 

- Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.

- Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.

Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons.

Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.

Strömavbrott

På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.

Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge??

Ur inlägg på Facebook 8 september

Inlägg på Facebook 8 september.

Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.

Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.

- När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen.

Kommentar på Facebook 9 september.

Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.

- Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger.

Missnöjda väljare

Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””.

Inlägg på Twitter/X den 9 september.

När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.

- Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad.

Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.

Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september.

Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.

Från Expressens artikel 5 september 2022.

I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

- Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora.

Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?

- Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar.

Kommentar på Facebook 9 september.

Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.

- Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk.

Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?

- Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen"

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge

DESCRIPTION:
Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”

CONTENT:
I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay

Fiffel i vallokalerna?

En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska):

Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”

Ur tråd på Twitter/X den 8 september

Inlägg på Twitter/X den 8 september.

Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan. 

Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? 

- Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.

- Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.

Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons.

Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.

Strömavbrott

På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.

Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge??

Ur inlägg på Facebook 8 september

Inlägg på Facebook 8 september.

Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.

Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.

- När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen.

Kommentar på Facebook 9 september.

Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.

- Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger.

Missnöjda väljare

Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””.

Inlägg på Twitter/X den 9 september.

När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.

- Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad.

Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.

Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september.

Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.

Från Expressens artikel 5 september 2022.

I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

- Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora.

Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?

- Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar.

Kommentar på Facebook 9 september.

Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.

- Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk.

Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?

- Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen"

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-09-11 12:25:47

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 618cdcb8536e637255152a13067e98cdc4df8c69
   Title:

   Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge
   Description:

   Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”
   Content

   I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay
   
   Fiffel i vallokalerna?
   
   En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska):
   
   Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”
   
   Ur tråd på Twitter/X den 8 september
   
   Inlägg på Twitter/X den 8 september.
   
   Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan.
   
   Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? 
   
   - Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.
   
   - Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.
   
   Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons.
   
   Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.
   
   Strömavbrott
   
   På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.
   
   Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge??
   
   Ur inlägg på Facebook 8 september
   
   Inlägg på Facebook 8 september.
   
   Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.
   
   Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.
   
   - När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen.
   
   Kommentar på Facebook 9 september.
   
   Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.
   
   - Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger.
   
   Missnöjda väljare
   
   Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 september.
   
   När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.
   
   - Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad.
   
   Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.
   
   Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september.
   
   Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.
   
   Från Expressens artikel 5 september 2022.
   
   I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
   
   - Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora.
   
   Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?
   
   - Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar.
   
   Kommentar på Facebook 9 september.
   
   Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.
   
   - Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk.
   
   Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?
   
   - Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen"
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-09-11 12:25:47

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: cbee31c794846a6f625a32868b2eef47856acb56
   Title:

   Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge
   Description:

   Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”
   Content

   I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay
   
   Fiffel i vallokalerna?
   
   En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska):
   
   Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”
   
   Ur tråd på Twitter/X den 8 september
   
   Inlägg på Twitter/X den 8 september.
   
   Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan.
   
   Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? 
   
   - Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.
   
   - Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.
   
   Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons.
   
   Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.
   
   Strömavbrott
   
   På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.
   
   Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge??
   
   Ur inlägg på Facebook 8 september
   
   Inlägg på Facebook 8 september.
   
   Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.
   
   Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.
   
   - När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen.
   
   Kommentar på Facebook 9 september.
   
   Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.
   
   - Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger.
   
   Missnöjda väljare
   
   Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 september.
   
   När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.
   
   - Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad.
   
   Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.
   
   Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september.
   
   Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.
   
   Från Expressens artikel 5 september 2022.
   
   I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
   
   - Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora.
   
   Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?
   
   - Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar.
   
   Kommentar på Facebook 9 september.
   
   Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.
   
   - Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk.
   
   Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?
   
   - Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen"
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge

DESCRIPTION:
Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”

CONTENT:
I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay

Fiffel i vallokalerna?

En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska):

Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”

Ur tråd på Twitter/X den 8 september

Inlägg på Twitter/X den 8 september.

Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan. 

Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? 

- Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.

- Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.

Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons.

Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.

Strömavbrott

På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.

Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge??

Ur inlägg på Facebook 8 september

Inlägg på Facebook 8 september.

Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.

Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.

- När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen.

Kommentar på Facebook 9 september.

Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.

- Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger.

Missnöjda väljare

Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””.

Inlägg på Twitter/X den 9 september.

När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.

- Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad.

Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.

Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september.

Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.

Från Expressens artikel 5 september 2022.

I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

- Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora.

Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?

- Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar.

Kommentar på Facebook 9 september.

Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.

- Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk.

Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?

- Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen"

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge

DESCRIPTION:
Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”

CONTENT:
I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay

Fiffel i vallokalerna?

En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska):

Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”

Ur tråd på Twitter/X den 8 september

Inlägg på Twitter/X den 8 september.

Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan. 

Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? 

- Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.

- Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.

Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons.

Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.

Strömavbrott

På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.

Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge??

Ur inlägg på Facebook 8 september

Inlägg på Facebook 8 september.

Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.

Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.

- När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen.

Kommentar på Facebook 9 september.

Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.

- Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger.

Missnöjda väljare

Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””.

Inlägg på Twitter/X den 9 september.

När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.

- Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad.

Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.

Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september.

Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.

Från Expressens artikel 5 september 2022.

I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.

- Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora.

Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?

- Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar.

Kommentar på Facebook 9 september.

Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.

- Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk.

Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?

- Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen"

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-09-11 12:25:47

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 618cdcb8536e637255152a13067e98cdc4df8c69
   Title:

   Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge
   Description:

   Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”
   Content

   I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay
   
   Fiffel i vallokalerna?
   
   En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska):
   
   Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”
   
   Ur tråd på Twitter/X den 8 september
   
   Inlägg på Twitter/X den 8 september.
   
   Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan.
   
   Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? 
   
   - Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.
   
   - Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.
   
   Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons.
   
   Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.
   
   Strömavbrott
   
   På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.
   
   Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge??
   
   Ur inlägg på Facebook 8 september
   
   Inlägg på Facebook 8 september.
   
   Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.
   
   Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.
   
   - När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen.
   
   Kommentar på Facebook 9 september.
   
   Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.
   
   - Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger.
   
   Missnöjda väljare
   
   Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 september.
   
   När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.
   
   - Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad.
   
   Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.
   
   Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september.
   
   Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.
   
   Från Expressens artikel 5 september 2022.
   
   I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
   
   - Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora.
   
   Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?
   
   - Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar.
   
   Kommentar på Facebook 9 september.
   
   Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.
   
   - Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk.
   
   Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?
   
   - Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen"
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-09-11 12:25:47

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: cbee31c794846a6f625a32868b2eef47856acb56
   Title:

   Så sprids påståenden om valfusk efter valet i Norge
   Description:

   Statsvetare: ”Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.”
   Content

   I måndags var det val i Norge - och liksom i många andra val de senaste åren så förekom anklagelser om valfusk. Vi tittar närmare på tre exempel.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X/Pixabay
   
   Fiffel i vallokalerna?
   
   En användare på Twitter/X påstår sig ha talat med en ”främmandekulturell” och fått ett oroväckande vittnesmål från landets vallokaler.Så här skrev personen (översatt till svenska):
   
   Är detta sant? Jag pratade med en främmandekulturell som berättade att de på vissa vallokaler hon hade arbetat på fyllde i valsedlar och lade dem i valurnorna!!!!Hon förklarade att de fyllde i valsedlar för familjemedlemmar och personer de visste inte skulle dyka upp och rösta, och strök över dem och röstade för dem. I vissa fall strök de också över etniskt norska namn precis innan stationen stängde och lade röster i valurnorna åt dem.Hon hävdar att detta är på platser där befolkningen mestadels är främmandekulturell och där de flesta valfunktionärerna också är. Vet någon något mer om detta?”
   
   Ur tråd på Twitter/X den 8 september
   
   Inlägg på Twitter/X den 8 september.
   
   Inlägget har på några dagar visats över 33 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Men att det skulle kunna ha gått till så här avfärdas av den norska valmyndigheten.- Valgdirektoratet har inga indikationer på att det som beskrivs har inträffat. Endast väljare som dyker upp på plats och kan visa legitimation kan avge en godkänd röst, säger Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet.Detsamma säger Bernt Aardal, professor emeritus vid Institutt for samfunnsforskning i Oslo.- Det är bara nonsens. För det första så måste man identifiera sig för valfunktionärerna. Funktionären måste stämpla valsedeln och övervaka att endast en valsedel läggs i valurnan.
   
   Hur robust bedömer du att det norska valsystemet är? 
   
   - Mycket robust, och det sker kontinuerliga utvärderingar och förbättringar av genomförandet av valet.Att det inte går till så här vet de som varit i en vallokal och röstat själva, påpekar en annan norsk statsvetare, Svein Erik Tuastad, docent vid universitetet i Stavanger.
   
   - Det här går i linje med konspirationsteorier om personer med utländsk bakgrund, lite smygrasism.Om situationen som beskrivs i inlägget skulle kunna ske så behöver det teoretiskt röra sig om en vallokal där alla känner varandra och är med på upplägget, konstaterar Svein Erik Tuastad. - Den bästa garantin mot systematiskt valfusk är att medborgarna är delaktiga. De som är funktionärer och sitter i vallokalerna är vanliga medborgare. Och det ska väldigt mycket till för att få med alla dem.
   
   Bilden på Twitter/X och på Wikimedia Commons.
   
   Man kan få intryck av att bilden som används i inlägget hör till den påstådda händelsen, men det är en allmän bild från uppslagsverket Wikipedias sidor om val i Norge.
   
   Strömavbrott
   
   På Facebook kunde man läsa ett oroligt inlägg halv tolv på valnatten.
   
   Strömmen gick här klockan 2110.. ??Konstigt fint väder, ingen vindMin första tanke valfuskdigitala räknemaskiner slutar??Ja, det är vad som händer när digital räkning slutar?? och vilka reservlösningar finns det??Fler strömavbrott i Norge??
   
   Ur inlägg på Facebook 8 september
   
   Inlägg på Facebook 8 september.
   
   Facebook-inlägget har sedan dess haft nära 1 000 interaktioner.
   
   Så, leder strömavbrott till en ökad risk för valfusk? Nej, säger statsvetarna och myndigheterna i Norge.Kjetil Johansen, presskommunikatör på Valgdirektoratet, berättar att det görs flera kontrollräkningar, den första omedelbart efter att vallokalerna stängt. Den sker manuellt för hand, sedan transporteras valsedlarna till kommunen centralt för en ny räkning.Kommunen kan då välja om den andra räkningen ska göras för hand eller med skanningsmaskiner och till sist ska röstsedlarna skickas till distriktsvalnämnderna i länen, som ska räkna rösterna från alla sina kommuner. Denna räkning görs med skanningsmaskiner, berättar Johansen.
   
   - När det gäller strömavbrott har kommunernas goda rutiner för att hantera sådana situationer, och det påverkar inte räkningen utöver att den kan bli något försenad, säger Johansen.
   
   Kommentar på Facebook 9 september.
   
   Det är inte helt klart hur inläggsskrivaren på Facebook menar att risken för valfusk skulle öka för att strömmen gick.
   
   - Ett strömavbrott leder ju inte till att räknemaskinerna plötsligt på egen hand skulle flytta röster. Då tänker man väl att någon ska hacka sig in under tiden och då förutsätter man återigen att alla valfunktionärerna är korrupta eller med på konspirationen, kommenterar Svein Erik Tuastad på universitetet i Stavanger.
   
   Missnöjda väljare
   
   Alla jag känner röstar på Norgesdemokratene eller Fremskrittspartiet, skriver en person på Twitter/X och uppmanar människor att visa upp någon som röstade på Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.”De finns inte, precis som ”rösterna””.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 september.
   
   När man söker på valfusk i sociala medier så kommer ämnet ofta upp i samband med ett av partierna som inte klarade spärren i måndagens val, Norgesdemokratene. De hade också på förhand gått ut och uppmanat sina väljare att skicka in bevis på att de röstat.
   
   - Det är ju någonslags övervakning av sina egna, konstaterar statsvetaren Svein Erik Tuastad.
   
   Enligt honom handlar det om en strategi för att underminera förtroendet för valsystemet och drar paralleller till högerpopulism i USA.- Det är för att så tvivel om valresultatet, ifall man skulle förlora.
   
   Inlägg på partiets Facebook-sida 7 september.
   
   Om det rör sig om en metod för att avslöja valfusk så är den inte så hållbar, menar Bernt Aardal vid Institutt for samfunnsforskning.- Norgesdemokratene har uppmanat sina väljare att registrera sig hos dem så att de kan kontrollera att den officiella rösträkningen stämmer överens med det antal som har rapporterats till dem. Men en eventuell avvikelse är dock inte ett ”bevis” på fusk eftersom de inte kan veta att alla deras väljare har registrerat sig.Källkritikbyrån har sökt Norgesdemokratene.
   
   Från Expressens artikel 5 september 2022.
   
   I svenska sammanhang har exempelvis Sverigedemokraterna skickat upp testballonger, säger Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.
   
   - Innan valet 2022 gick Richard Jomshof ut och sa att det kan förekomma valfusk. Om man hade förlorat valet hade man kanske aktiverat det narrativet mer. Det handlar ju om att undergräva förtroendet för valprocessen om man skulle förlora.
   
   Hur ser frågan om valfusk ut i de nordiska länderna?
   
   - Det förekommer alltid mindre fel och det är säkert någon mindre oegentlighet, det gör det vid alla val, men det påverkar inte valet eller valresultatet. Alla undersökningar och myndighetskollar visar att valen genomförs på rätt sätt. Men om inte politikerna stödjer valen, utan börjar föra fram misstankar om att det inte går rätt till då undergräver man systemet. De har ett jättestort ansvar.
   
   Kommentar på Facebook 9 september.
   
   Problemet, menar Johansson, blir när ett populistiskt parti säger sig företräda folket och inte får folkets röster.
   
   - Då måste man ha en annan förklaring. Då är det fusk.
   
   Är det här något vi kommer att fortsätta se vid val?
   
   - Ja.LÄS MER:? Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT? Koordinerat beteende i kampanj för Charlie Weimers (SD)? Vilseledning inför EU-valet - så här såg försöken ut? Så spreds anklagelser om valfusk inför valet i USA? Mannen bakom anonym valkompass: "Var inte beredd på den här spridningen"
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Oro sprids på nätet om solkrämer - det här säger experterna

DESCRIPTION:
Samtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop?

CONTENT:
Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter. 

Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram

I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.

Från Källkritikbyråns granskning 22 juli.

- Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, sade Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till oss på Källkritikbyrån.Samtidigt påpekade läsare att Sveriges radio sänt flera inslag om att solkräm kan innehålla potentiellt farliga ämnen, så kallade hormonstörande ämnen.”Jag vet ingenting om att det här med solskyddsfaktor skulle vara skadligt, jag trodde att det var bra”, säger en intervjuad kvinna till P4 Sörmland i juli.

Från inslag i Sveriges radio 22 juli.

I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början.

Vad är hormonstörande ämnen?

Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte.

Finns dessa ämnen i svenska solkrämer?

Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer. 

Råd & Röns granskning 21 juni 2023.

När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311. 

Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven:

- De är inte skadliga för vår hälsa. […] Det är väldigt lätt att man slänger ut benämningen ”hormonstörande” utan att det faktiskt är det. Det kan finnas indikationer från enskilda studier, men där det inte finns belägg för att ämnet kan orsaka negativa hälsoaspekter hos människa.

Ur TV4:s artikel 14 juli 2023.

När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön.

- Det mest sannolika är att EU-kommissionen kommer att förbjuda ämnet, sade Sofia Bodare, utredare på Läkemedelsverket, till tidningen.

Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj.

Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen.

- Jag tycker inte man ska oroa sig för de produkter man använder. Man får tänka att vi har en god säkerhetsmarginal i dagsläget, sade Sofia Bodare till Råd & Rön.

Vad säger forskningen och läkarna?

Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan.

- Man har sett att vissa kemiska solskyddsfilter kan tas upp i blodet, och det går att mäta vid användning av stora mängder. Men det finns i dagsläget inga belägg för att detta skulle vara skadligt för människor. Däremot är solens UV-strålning en väldokumenterad riskfaktor för hudcancer, vilket gör solskydd till en viktig hälsoinsats. Solskyddskräm är därför ett bra komplement - men täckande kläder och skugga bör vara förstahandsvalet, säger Lykke Barck.

Inslag i Vetenskapsradion 15 juli.

Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.

Finns det farliga ämnen i solkräm?

- För det första måste man skilja på fara och risk - och det är något många blandar ihop. Fara handlar om ett ämnes inneboende egenskaper, alltså vad en molekyl kan göra med en människa. Vi vet att vissa UV-filter är misstänkt hormonstörande. Vi vet också att vissa ingredienser i solkrämer kan brytas ner till cancerframkallande nedbrytningsprodukter. Det finns också allergena ämnen, till exempel i parfym, som kan orsaka besvär. Så ja, det kan absolut finnas farliga ämnen i solkrämer, säger Christina Rudén.

Inlägg på Facebook 

På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka.

- När man pratar om risk måste man ställa frågan: Hur mycket utsätts vi egentligen för av de här farliga ämnena? Det handlar både om dosen - till exempel om man smörjer in hela kroppen flera gånger om dagen - och om hur ofta man gör det, hur många dagar per år. Men det handlar också om vem som exponeras. Barn och foster är till exempel mer känsliga för hormonstörande ämnen än vuxna, och det spelar också roll vilket skick huden är i. Att säga exakt hur stor risken är, det är nästan omöjligt. Det finns så många olika produkter och ingen har fullständig överblick.

Ur inlägg på Instagram 9 juni.

Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma.

- EU:s kemikalieregelverk är dåligt på att identifiera hormonstörande ämnen. Det finns inga systematiska screeningar eller riskbedömningar som fokuserar på det. Vi har dålig koll, både på vilka ämnen som är hormonstörande och hur potenta de är. Vi utsätts dessutom för en okontrollerad blandning av ämnen, och något vi vet säkert är att risken ökar ju fler ämnen vi exponeras för, säger Christina Rudén.

Ur video på Instagram 16 juni.

Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén.

Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter.

Inlägg på Instagram 22 april.

Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen.

- Ett problem med ämnena i solkräm är att vi utsätts för många av de här ämnena via andra produkter också. Kemikalieexponering sker hela livet, från många olika källor. 

Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli.

Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon.

Hudläkarens perspektiv

Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning.

- Man har sett effekter hos djur i några studier, men då har det handlat om extremt höga doser. För att komma upp i de nivåerna skulle man behöva använda väldigt stora mängder solskydd under lång tid, betydligt mer än vid normal användning. Att något påverkar djur betyder heller inte automatiskt att det påverkar människor, och det finns inga studier som visar att människor påverkas, säger Lykke Barck.

Vad säger myndigheterna?

För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan. 

TT-artikel 16 maj 2024.

Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för.

- De hormonstörande ämnenas potential är något som man har börjat titta mer på på senare år, säger Sofia Bodare, utredare vid myndigheten.Enligt Bodare arbetar man nu på EU-nivå med att se över många av de ämnen som misstänks ha hormonstörande egenskaper, eller där man helt enkelt inte har tillräckligt bra underlag för att säga varken det ena eller det andra i nuläget. 

Ur SVT-inslag 18 juli.

Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena.

Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare:

- Det stämmer att det huvudsakliga fokuset i säkerhetsbedömningar är ämne för ämne, men bedömningar av kombinationseffekter ska göras för varje produkt. Dock baseras en sådan bedömning på befintliga studier och kända egenskaper hos de olika ämnena. Det finns inte något krav på att produkten som helhet ska testas utöver detta. Det är också komplext att göra studier på exempelvis hormonstörande effekter för färdiga produkter eftersom djurförsök är förbjudna för kosmetika. 

Inlägg på Instagram 15 juli.

Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön.

- Generellt sett anser vi att solskydd är säkra att använda, eftersom alla kosmetiska produkter inom EU följer ett väldigt strikt regelverk, säger Sofia Bodare.

Sammantaget

Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd.

LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Oro sprids på nätet om solkrämer - det här säger experterna

DESCRIPTION:
Samtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop?

CONTENT:
Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter. 

Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram

I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.

Från Källkritikbyråns granskning 22 juli.

- Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, sade Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till oss på Källkritikbyrån.Samtidigt påpekade läsare att Sveriges radio sänt flera inslag om att solkräm kan innehålla potentiellt farliga ämnen, så kallade hormonstörande ämnen.”Jag vet ingenting om att det här med solskyddsfaktor skulle vara skadligt, jag trodde att det var bra”, säger en intervjuad kvinna till P4 Sörmland i juli.

Från inslag i Sveriges radio 22 juli.

I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början.

Vad är hormonstörande ämnen?

Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte.

Finns dessa ämnen i svenska solkrämer?

Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer. 

Råd & Röns granskning 21 juni 2023.

När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311. 

Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven:

- De är inte skadliga för vår hälsa. […] Det är väldigt lätt att man slänger ut benämningen ”hormonstörande” utan att det faktiskt är det. Det kan finnas indikationer från enskilda studier, men där det inte finns belägg för att ämnet kan orsaka negativa hälsoaspekter hos människa.

Ur TV4:s artikel 14 juli 2023.

När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön.

- Det mest sannolika är att EU-kommissionen kommer att förbjuda ämnet, sade Sofia Bodare, utredare på Läkemedelsverket, till tidningen.

Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj.

Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen.

- Jag tycker inte man ska oroa sig för de produkter man använder. Man får tänka att vi har en god säkerhetsmarginal i dagsläget, sade Sofia Bodare till Råd & Rön.

Vad säger forskningen och läkarna?

Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan.

- Man har sett att vissa kemiska solskyddsfilter kan tas upp i blodet, och det går att mäta vid användning av stora mängder. Men det finns i dagsläget inga belägg för att detta skulle vara skadligt för människor. Däremot är solens UV-strålning en väldokumenterad riskfaktor för hudcancer, vilket gör solskydd till en viktig hälsoinsats. Solskyddskräm är därför ett bra komplement - men täckande kläder och skugga bör vara förstahandsvalet, säger Lykke Barck.

Inslag i Vetenskapsradion 15 juli.

Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.

Finns det farliga ämnen i solkräm?

- För det första måste man skilja på fara och risk - och det är något många blandar ihop. Fara handlar om ett ämnes inneboende egenskaper, alltså vad en molekyl kan göra med en människa. Vi vet att vissa UV-filter är misstänkt hormonstörande. Vi vet också att vissa ingredienser i solkrämer kan brytas ner till cancerframkallande nedbrytningsprodukter. Det finns också allergena ämnen, till exempel i parfym, som kan orsaka besvär. Så ja, det kan absolut finnas farliga ämnen i solkrämer, säger Christina Rudén.

Inlägg på Facebook 

På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka.

- När man pratar om risk måste man ställa frågan: Hur mycket utsätts vi egentligen för av de här farliga ämnena? Det handlar både om dosen - till exempel om man smörjer in hela kroppen flera gånger om dagen - och om hur ofta man gör det, hur många dagar per år. Men det handlar också om vem som exponeras. Barn och foster är till exempel mer känsliga för hormonstörande ämnen än vuxna, och det spelar också roll vilket skick huden är i. Att säga exakt hur stor risken är, det är nästan omöjligt. Det finns så många olika produkter och ingen har fullständig överblick.

Ur inlägg på Instagram 9 juni.

Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma.

- EU:s kemikalieregelverk är dåligt på att identifiera hormonstörande ämnen. Det finns inga systematiska screeningar eller riskbedömningar som fokuserar på det. Vi har dålig koll, både på vilka ämnen som är hormonstörande och hur potenta de är. Vi utsätts dessutom för en okontrollerad blandning av ämnen, och något vi vet säkert är att risken ökar ju fler ämnen vi exponeras för, säger Christina Rudén.

Ur video på Instagram 16 juni.

Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén.

Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter.

Inlägg på Instagram 22 april.

Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen.

- Ett problem med ämnena i solkräm är att vi utsätts för många av de här ämnena via andra produkter också. Kemikalieexponering sker hela livet, från många olika källor. 

Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli.

Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon.

Hudläkarens perspektiv

Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning.

- Man har sett effekter hos djur i några studier, men då har det handlat om extremt höga doser. För att komma upp i de nivåerna skulle man behöva använda väldigt stora mängder solskydd under lång tid, betydligt mer än vid normal användning. Att något påverkar djur betyder heller inte automatiskt att det påverkar människor, och det finns inga studier som visar att människor påverkas, säger Lykke Barck.

Vad säger myndigheterna?

För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan. 

TT-artikel 16 maj 2024.

Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för.

- De hormonstörande ämnenas potential är något som man har börjat titta mer på på senare år, säger Sofia Bodare, utredare vid myndigheten.Enligt Bodare arbetar man nu på EU-nivå med att se över många av de ämnen som misstänks ha hormonstörande egenskaper, eller där man helt enkelt inte har tillräckligt bra underlag för att säga varken det ena eller det andra i nuläget. 

Ur SVT-inslag 18 juli.

Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena.

Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare:

- Det stämmer att det huvudsakliga fokuset i säkerhetsbedömningar är ämne för ämne, men bedömningar av kombinationseffekter ska göras för varje produkt. Dock baseras en sådan bedömning på befintliga studier och kända egenskaper hos de olika ämnena. Det finns inte något krav på att produkten som helhet ska testas utöver detta. Det är också komplext att göra studier på exempelvis hormonstörande effekter för färdiga produkter eftersom djurförsök är förbjudna för kosmetika. 

Inlägg på Instagram 15 juli.

Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön.

- Generellt sett anser vi att solskydd är säkra att använda, eftersom alla kosmetiska produkter inom EU följer ett väldigt strikt regelverk, säger Sofia Bodare.

Sammantaget

Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd.

LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-09-04 11:33:04

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: ecb9100613a57879e0882db9eee0c0326635a03e
   Title:

   Oro sprids på nätet om solkrämer - det här säger experterna
   Description:

   Samtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop?
   Content

   Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter.
   
   Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram
   
   I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.
   
   Från Källkritikbyråns granskning 22 juli.
   
   - Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, sade Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till oss på Källkritikbyrån.Samtidigt påpekade läsare att Sveriges radio sänt flera inslag om att solkräm kan innehålla potentiellt farliga ämnen, så kallade hormonstörande ämnen.”Jag vet ingenting om att det här med solskyddsfaktor skulle vara skadligt, jag trodde att det var bra”, säger en intervjuad kvinna till P4 Sörmland i juli.
   
   Från inslag i Sveriges radio 22 juli.
   
   I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början.
   
   Vad är hormonstörande ämnen?
   
   Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte.
   
   Finns dessa ämnen i svenska solkrämer?
   
   Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer.
   
   Råd & Röns granskning 21 juni 2023.
   
   När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311.
   
   Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven:
   
   - De är inte skadliga för vår hälsa. […] Det är väldigt lätt att man slänger ut benämningen ”hormonstörande” utan att det faktiskt är det. Det kan finnas indikationer från enskilda studier, men där det inte finns belägg för att ämnet kan orsaka negativa hälsoaspekter hos människa.
   
   Ur TV4:s artikel 14 juli 2023.
   
   När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön.
   
   - Det mest sannolika är att EU-kommissionen kommer att förbjuda ämnet, sade Sofia Bodare, utredare på Läkemedelsverket, till tidningen.
   
   Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj.
   
   Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen.
   
   - Jag tycker inte man ska oroa sig för de produkter man använder. Man får tänka att vi har en god säkerhetsmarginal i dagsläget, sade Sofia Bodare till Råd & Rön.
   
   Vad säger forskningen och läkarna?
   
   Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan.
   
   - Man har sett att vissa kemiska solskyddsfilter kan tas upp i blodet, och det går att mäta vid användning av stora mängder. Men det finns i dagsläget inga belägg för att detta skulle vara skadligt för människor. Däremot är solens UV-strålning en väldokumenterad riskfaktor för hudcancer, vilket gör solskydd till en viktig hälsoinsats. Solskyddskräm är därför ett bra komplement - men täckande kläder och skugga bör vara förstahandsvalet, säger Lykke Barck.
   
   Inslag i Vetenskapsradion 15 juli.
   
   Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
   
   Finns det farliga ämnen i solkräm?
   
   - För det första måste man skilja på fara och risk - och det är något många blandar ihop. Fara handlar om ett ämnes inneboende egenskaper, alltså vad en molekyl kan göra med en människa. Vi vet att vissa UV-filter är misstänkt hormonstörande. Vi vet också att vissa ingredienser i solkrämer kan brytas ner till cancerframkallande nedbrytningsprodukter. Det finns också allergena ämnen, till exempel i parfym, som kan orsaka besvär. Så ja, det kan absolut finnas farliga ämnen i solkrämer, säger Christina Rudén.
   
   Inlägg på Facebook
   
   På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka.
   
   - När man pratar om risk måste man ställa frågan: Hur mycket utsätts vi egentligen för av de här farliga ämnena? Det handlar både om dosen - till exempel om man smörjer in hela kroppen flera gånger om dagen - och om hur ofta man gör det, hur många dagar per år. Men det handlar också om vem som exponeras. Barn och foster är till exempel mer känsliga för hormonstörande ämnen än vuxna, och det spelar också roll vilket skick huden är i. Att säga exakt hur stor risken är, det är nästan omöjligt. Det finns så många olika produkter och ingen har fullständig överblick.
   
   Ur inlägg på Instagram 9 juni.
   
   Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma.
   
   - EU:s kemikalieregelverk är dåligt på att identifiera hormonstörande ämnen. Det finns inga systematiska screeningar eller riskbedömningar som fokuserar på det. Vi har dålig koll, både på vilka ämnen som är hormonstörande och hur potenta de är. Vi utsätts dessutom för en okontrollerad blandning av ämnen, och något vi vet säkert är att risken ökar ju fler ämnen vi exponeras för, säger Christina Rudén.
   
   Ur video på Instagram 16 juni.
   
   Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén.
   
   Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter.
   
   Inlägg på Instagram 22 april.
   
   Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen.
   
   - Ett problem med ämnena i solkräm är att vi utsätts för många av de här ämnena via andra produkter också. Kemikalieexponering sker hela livet, från många olika källor.
   
   Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli.
   
   Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon.
   
   Hudläkarens perspektiv
   
   Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning.
   
   - Man har sett effekter hos djur i några studier, men då har det handlat om extremt höga doser. För att komma upp i de nivåerna skulle man behöva använda väldigt stora mängder solskydd under lång tid, betydligt mer än vid normal användning. Att något påverkar djur betyder heller inte automatiskt att det påverkar människor, och det finns inga studier som visar att människor påverkas, säger Lykke Barck.
   
   Vad säger myndigheterna?
   
   För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan.
   
   TT-artikel 16 maj 2024.
   
   Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för.
   
   - De hormonstörande ämnenas potential är något som man har börjat titta mer på på senare år, säger Sofia Bodare, utredare vid myndigheten.Enligt Bodare arbetar man nu på EU-nivå med att se över många av de ämnen som misstänks ha hormonstörande egenskaper, eller där man helt enkelt inte har tillräckligt bra underlag för att säga varken det ena eller det andra i nuläget.
   
   Ur SVT-inslag 18 juli.
   
   Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena.
   
   Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare:
   
   - Det stämmer att det huvudsakliga fokuset i säkerhetsbedömningar är ämne för ämne, men bedömningar av kombinationseffekter ska göras för varje produkt. Dock baseras en sådan bedömning på befintliga studier och kända egenskaper hos de olika ämnena. Det finns inte något krav på att produkten som helhet ska testas utöver detta. Det är också komplext att göra studier på exempelvis hormonstörande effekter för färdiga produkter eftersom djurförsök är förbjudna för kosmetika.
   
   Inlägg på Instagram 15 juli.
   
   Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön.
   
   - Generellt sett anser vi att solskydd är säkra att använda, eftersom alla kosmetiska produkter inom EU följer ett väldigt strikt regelverk, säger Sofia Bodare.
   
   Sammantaget
   
   Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd.
   
   LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-09-04 11:33:04

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: d5447d17f7fb3a0bce69dbc4e34b5e6fba9a0c0f
   Title:

   Oro sprids på nätet om solkrämer - det här säger experterna
   Description:

   Samtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop?
   Content

   Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter.
   
   Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram
   
   I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.
   
   Från Källkritikbyråns granskning 22 juli.
   
   - Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, sade Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till oss på Källkritikbyrån.Samtidigt påpekade läsare att Sveriges radio sänt flera inslag om att solkräm kan innehålla potentiellt farliga ämnen, så kallade hormonstörande ämnen.”Jag vet ingenting om att det här med solskyddsfaktor skulle vara skadligt, jag trodde att det var bra”, säger en intervjuad kvinna till P4 Sörmland i juli.
   
   Från inslag i Sveriges radio 22 juli.
   
   I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början.
   
   Vad är hormonstörande ämnen?
   
   Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte.
   
   Finns dessa ämnen i svenska solkrämer?
   
   Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer.
   
   Råd & Röns granskning 21 juni 2023.
   
   När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311.
   
   Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven:
   
   - De är inte skadliga för vår hälsa. […] Det är väldigt lätt att man slänger ut benämningen ”hormonstörande” utan att det faktiskt är det. Det kan finnas indikationer från enskilda studier, men där det inte finns belägg för att ämnet kan orsaka negativa hälsoaspekter hos människa.
   
   Ur TV4:s artikel 14 juli 2023.
   
   När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön.
   
   - Det mest sannolika är att EU-kommissionen kommer att förbjuda ämnet, sade Sofia Bodare, utredare på Läkemedelsverket, till tidningen.
   
   Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj.
   
   Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen.
   
   - Jag tycker inte man ska oroa sig för de produkter man använder. Man får tänka att vi har en god säkerhetsmarginal i dagsläget, sade Sofia Bodare till Råd & Rön.
   
   Vad säger forskningen och läkarna?
   
   Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan.
   
   - Man har sett att vissa kemiska solskyddsfilter kan tas upp i blodet, och det går att mäta vid användning av stora mängder. Men det finns i dagsläget inga belägg för att detta skulle vara skadligt för människor. Däremot är solens UV-strålning en väldokumenterad riskfaktor för hudcancer, vilket gör solskydd till en viktig hälsoinsats. Solskyddskräm är därför ett bra komplement - men täckande kläder och skugga bör vara förstahandsvalet, säger Lykke Barck.
   
   Inslag i Vetenskapsradion 15 juli.
   
   Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
   
   Finns det farliga ämnen i solkräm?
   
   - För det första måste man skilja på fara och risk - och det är något många blandar ihop. Fara handlar om ett ämnes inneboende egenskaper, alltså vad en molekyl kan göra med en människa. Vi vet att vissa UV-filter är misstänkt hormonstörande. Vi vet också att vissa ingredienser i solkrämer kan brytas ner till cancerframkallande nedbrytningsprodukter. Det finns också allergena ämnen, till exempel i parfym, som kan orsaka besvär. Så ja, det kan absolut finnas farliga ämnen i solkrämer, säger Christina Rudén.
   
   Inlägg på Facebook
   
   På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka.
   
   - När man pratar om risk måste man ställa frågan: Hur mycket utsätts vi egentligen för av de här farliga ämnena? Det handlar både om dosen - till exempel om man smörjer in hela kroppen flera gånger om dagen - och om hur ofta man gör det, hur många dagar per år. Men det handlar också om vem som exponeras. Barn och foster är till exempel mer känsliga för hormonstörande ämnen än vuxna, och det spelar också roll vilket skick huden är i. Att säga exakt hur stor risken är, det är nästan omöjligt. Det finns så många olika produkter och ingen har fullständig överblick.
   
   Ur inlägg på Instagram 9 juni.
   
   Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma.
   
   - EU:s kemikalieregelverk är dåligt på att identifiera hormonstörande ämnen. Det finns inga systematiska screeningar eller riskbedömningar som fokuserar på det. Vi har dålig koll, både på vilka ämnen som är hormonstörande och hur potenta de är. Vi utsätts dessutom för en okontrollerad blandning av ämnen, och något vi vet säkert är att risken ökar ju fler ämnen vi exponeras för, säger Christina Rudén.
   
   Ur video på Instagram 16 juni.
   
   Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén.
   
   Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter.
   
   Inlägg på Instagram 22 april.
   
   Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen.
   
   - Ett problem med ämnena i solkräm är att vi utsätts för många av de här ämnena via andra produkter också. Kemikalieexponering sker hela livet, från många olika källor.
   
   Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli.
   
   Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon.
   
   Hudläkarens perspektiv
   
   Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning.
   
   - Man har sett effekter hos djur i några studier, men då har det handlat om extremt höga doser. För att komma upp i de nivåerna skulle man behöva använda väldigt stora mängder solskydd under lång tid, betydligt mer än vid normal användning. Att något påverkar djur betyder heller inte automatiskt att det påverkar människor, och det finns inga studier som visar att människor påverkas, säger Lykke Barck.
   
   Vad säger myndigheterna?
   
   För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan.
   
   TT-artikel 16 maj 2024.
   
   Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för.
   
   - De hormonstörande ämnenas potential är något som man har börjat titta mer på på senare år, säger Sofia Bodare, utredare vid myndigheten.Enligt Bodare arbetar man nu på EU-nivå med att se över många av de ämnen som misstänks ha hormonstörande egenskaper, eller där man helt enkelt inte har tillräckligt bra underlag för att säga varken det ena eller det andra i nuläget.
   
   Ur SVT-inslag 18 juli.
   
   Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena.
   
   Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare:
   
   - Det stämmer att det huvudsakliga fokuset i säkerhetsbedömningar är ämne för ämne, men bedömningar av kombinationseffekter ska göras för varje produkt. Dock baseras en sådan bedömning på befintliga studier och kända egenskaper hos de olika ämnena. Det finns inte något krav på att produkten som helhet ska testas utöver detta. Det är också komplext att göra studier på exempelvis hormonstörande effekter för färdiga produkter eftersom djurförsök är förbjudna för kosmetika.
   
   Inlägg på Instagram 15 juli.
   
   Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön.
   
   - Generellt sett anser vi att solskydd är säkra att använda, eftersom alla kosmetiska produkter inom EU följer ett väldigt strikt regelverk, säger Sofia Bodare.
   
   Sammantaget
   
   Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd.
   
   LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Oro sprids på nätet om solkrämer - det här säger experterna

DESCRIPTION:
Samtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop?

CONTENT:
Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter. 

Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram

I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.

Från Källkritikbyråns granskning 22 juli.

- Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, sade Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till oss på Källkritikbyrån.Samtidigt påpekade läsare att Sveriges radio sänt flera inslag om att solkräm kan innehålla potentiellt farliga ämnen, så kallade hormonstörande ämnen.”Jag vet ingenting om att det här med solskyddsfaktor skulle vara skadligt, jag trodde att det var bra”, säger en intervjuad kvinna till P4 Sörmland i juli.

Från inslag i Sveriges radio 22 juli.

I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början.

Vad är hormonstörande ämnen?

Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte.

Finns dessa ämnen i svenska solkrämer?

Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer. 

Råd & Röns granskning 21 juni 2023.

När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311. 

Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven:

- De är inte skadliga för vår hälsa. […] Det är väldigt lätt att man slänger ut benämningen ”hormonstörande” utan att det faktiskt är det. Det kan finnas indikationer från enskilda studier, men där det inte finns belägg för att ämnet kan orsaka negativa hälsoaspekter hos människa.

Ur TV4:s artikel 14 juli 2023.

När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön.

- Det mest sannolika är att EU-kommissionen kommer att förbjuda ämnet, sade Sofia Bodare, utredare på Läkemedelsverket, till tidningen.

Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj.

Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen.

- Jag tycker inte man ska oroa sig för de produkter man använder. Man får tänka att vi har en god säkerhetsmarginal i dagsläget, sade Sofia Bodare till Råd & Rön.

Vad säger forskningen och läkarna?

Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan.

- Man har sett att vissa kemiska solskyddsfilter kan tas upp i blodet, och det går att mäta vid användning av stora mängder. Men det finns i dagsläget inga belägg för att detta skulle vara skadligt för människor. Däremot är solens UV-strålning en väldokumenterad riskfaktor för hudcancer, vilket gör solskydd till en viktig hälsoinsats. Solskyddskräm är därför ett bra komplement - men täckande kläder och skugga bör vara förstahandsvalet, säger Lykke Barck.

Inslag i Vetenskapsradion 15 juli.

Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.

Finns det farliga ämnen i solkräm?

- För det första måste man skilja på fara och risk - och det är något många blandar ihop. Fara handlar om ett ämnes inneboende egenskaper, alltså vad en molekyl kan göra med en människa. Vi vet att vissa UV-filter är misstänkt hormonstörande. Vi vet också att vissa ingredienser i solkrämer kan brytas ner till cancerframkallande nedbrytningsprodukter. Det finns också allergena ämnen, till exempel i parfym, som kan orsaka besvär. Så ja, det kan absolut finnas farliga ämnen i solkrämer, säger Christina Rudén.

Inlägg på Facebook 

På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka.

- När man pratar om risk måste man ställa frågan: Hur mycket utsätts vi egentligen för av de här farliga ämnena? Det handlar både om dosen - till exempel om man smörjer in hela kroppen flera gånger om dagen - och om hur ofta man gör det, hur många dagar per år. Men det handlar också om vem som exponeras. Barn och foster är till exempel mer känsliga för hormonstörande ämnen än vuxna, och det spelar också roll vilket skick huden är i. Att säga exakt hur stor risken är, det är nästan omöjligt. Det finns så många olika produkter och ingen har fullständig överblick.

Ur inlägg på Instagram 9 juni.

Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma.

- EU:s kemikalieregelverk är dåligt på att identifiera hormonstörande ämnen. Det finns inga systematiska screeningar eller riskbedömningar som fokuserar på det. Vi har dålig koll, både på vilka ämnen som är hormonstörande och hur potenta de är. Vi utsätts dessutom för en okontrollerad blandning av ämnen, och något vi vet säkert är att risken ökar ju fler ämnen vi exponeras för, säger Christina Rudén.

Ur video på Instagram 16 juni.

Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén.

Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter.

Inlägg på Instagram 22 april.

Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen.

- Ett problem med ämnena i solkräm är att vi utsätts för många av de här ämnena via andra produkter också. Kemikalieexponering sker hela livet, från många olika källor. 

Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli.

Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon.

Hudläkarens perspektiv

Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning.

- Man har sett effekter hos djur i några studier, men då har det handlat om extremt höga doser. För att komma upp i de nivåerna skulle man behöva använda väldigt stora mängder solskydd under lång tid, betydligt mer än vid normal användning. Att något påverkar djur betyder heller inte automatiskt att det påverkar människor, och det finns inga studier som visar att människor påverkas, säger Lykke Barck.

Vad säger myndigheterna?

För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan. 

TT-artikel 16 maj 2024.

Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för.

- De hormonstörande ämnenas potential är något som man har börjat titta mer på på senare år, säger Sofia Bodare, utredare vid myndigheten.Enligt Bodare arbetar man nu på EU-nivå med att se över många av de ämnen som misstänks ha hormonstörande egenskaper, eller där man helt enkelt inte har tillräckligt bra underlag för att säga varken det ena eller det andra i nuläget. 

Ur SVT-inslag 18 juli.

Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena.

Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare:

- Det stämmer att det huvudsakliga fokuset i säkerhetsbedömningar är ämne för ämne, men bedömningar av kombinationseffekter ska göras för varje produkt. Dock baseras en sådan bedömning på befintliga studier och kända egenskaper hos de olika ämnena. Det finns inte något krav på att produkten som helhet ska testas utöver detta. Det är också komplext att göra studier på exempelvis hormonstörande effekter för färdiga produkter eftersom djurförsök är förbjudna för kosmetika. 

Inlägg på Instagram 15 juli.

Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön.

- Generellt sett anser vi att solskydd är säkra att använda, eftersom alla kosmetiska produkter inom EU följer ett väldigt strikt regelverk, säger Sofia Bodare.

Sammantaget

Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd.

LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Oro sprids på nätet om solkrämer - det här säger experterna

DESCRIPTION:
Samtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop?

CONTENT:
Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter. 

Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram

I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.

Från Källkritikbyråns granskning 22 juli.

- Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, sade Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till oss på Källkritikbyrån.Samtidigt påpekade läsare att Sveriges radio sänt flera inslag om att solkräm kan innehålla potentiellt farliga ämnen, så kallade hormonstörande ämnen.”Jag vet ingenting om att det här med solskyddsfaktor skulle vara skadligt, jag trodde att det var bra”, säger en intervjuad kvinna till P4 Sörmland i juli.

Från inslag i Sveriges radio 22 juli.

I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början.

Vad är hormonstörande ämnen?

Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte.

Finns dessa ämnen i svenska solkrämer?

Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer. 

Råd & Röns granskning 21 juni 2023.

När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311. 

Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven:

- De är inte skadliga för vår hälsa. […] Det är väldigt lätt att man slänger ut benämningen ”hormonstörande” utan att det faktiskt är det. Det kan finnas indikationer från enskilda studier, men där det inte finns belägg för att ämnet kan orsaka negativa hälsoaspekter hos människa.

Ur TV4:s artikel 14 juli 2023.

När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön.

- Det mest sannolika är att EU-kommissionen kommer att förbjuda ämnet, sade Sofia Bodare, utredare på Läkemedelsverket, till tidningen.

Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj.

Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen.

- Jag tycker inte man ska oroa sig för de produkter man använder. Man får tänka att vi har en god säkerhetsmarginal i dagsläget, sade Sofia Bodare till Råd & Rön.

Vad säger forskningen och läkarna?

Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan.

- Man har sett att vissa kemiska solskyddsfilter kan tas upp i blodet, och det går att mäta vid användning av stora mängder. Men det finns i dagsläget inga belägg för att detta skulle vara skadligt för människor. Däremot är solens UV-strålning en väldokumenterad riskfaktor för hudcancer, vilket gör solskydd till en viktig hälsoinsats. Solskyddskräm är därför ett bra komplement - men täckande kläder och skugga bör vara förstahandsvalet, säger Lykke Barck.

Inslag i Vetenskapsradion 15 juli.

Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.

Finns det farliga ämnen i solkräm?

- För det första måste man skilja på fara och risk - och det är något många blandar ihop. Fara handlar om ett ämnes inneboende egenskaper, alltså vad en molekyl kan göra med en människa. Vi vet att vissa UV-filter är misstänkt hormonstörande. Vi vet också att vissa ingredienser i solkrämer kan brytas ner till cancerframkallande nedbrytningsprodukter. Det finns också allergena ämnen, till exempel i parfym, som kan orsaka besvär. Så ja, det kan absolut finnas farliga ämnen i solkrämer, säger Christina Rudén.

Inlägg på Facebook 

På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka.

- När man pratar om risk måste man ställa frågan: Hur mycket utsätts vi egentligen för av de här farliga ämnena? Det handlar både om dosen - till exempel om man smörjer in hela kroppen flera gånger om dagen - och om hur ofta man gör det, hur många dagar per år. Men det handlar också om vem som exponeras. Barn och foster är till exempel mer känsliga för hormonstörande ämnen än vuxna, och det spelar också roll vilket skick huden är i. Att säga exakt hur stor risken är, det är nästan omöjligt. Det finns så många olika produkter och ingen har fullständig överblick.

Ur inlägg på Instagram 9 juni.

Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma.

- EU:s kemikalieregelverk är dåligt på att identifiera hormonstörande ämnen. Det finns inga systematiska screeningar eller riskbedömningar som fokuserar på det. Vi har dålig koll, både på vilka ämnen som är hormonstörande och hur potenta de är. Vi utsätts dessutom för en okontrollerad blandning av ämnen, och något vi vet säkert är att risken ökar ju fler ämnen vi exponeras för, säger Christina Rudén.

Ur video på Instagram 16 juni.

Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén.

Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter.

Inlägg på Instagram 22 april.

Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen.

- Ett problem med ämnena i solkräm är att vi utsätts för många av de här ämnena via andra produkter också. Kemikalieexponering sker hela livet, från många olika källor. 

Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli.

Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon.

Hudläkarens perspektiv

Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning.

- Man har sett effekter hos djur i några studier, men då har det handlat om extremt höga doser. För att komma upp i de nivåerna skulle man behöva använda väldigt stora mängder solskydd under lång tid, betydligt mer än vid normal användning. Att något påverkar djur betyder heller inte automatiskt att det påverkar människor, och det finns inga studier som visar att människor påverkas, säger Lykke Barck.

Vad säger myndigheterna?

För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan. 

TT-artikel 16 maj 2024.

Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för.

- De hormonstörande ämnenas potential är något som man har börjat titta mer på på senare år, säger Sofia Bodare, utredare vid myndigheten.Enligt Bodare arbetar man nu på EU-nivå med att se över många av de ämnen som misstänks ha hormonstörande egenskaper, eller där man helt enkelt inte har tillräckligt bra underlag för att säga varken det ena eller det andra i nuläget. 

Ur SVT-inslag 18 juli.

Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena.

Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare:

- Det stämmer att det huvudsakliga fokuset i säkerhetsbedömningar är ämne för ämne, men bedömningar av kombinationseffekter ska göras för varje produkt. Dock baseras en sådan bedömning på befintliga studier och kända egenskaper hos de olika ämnena. Det finns inte något krav på att produkten som helhet ska testas utöver detta. Det är också komplext att göra studier på exempelvis hormonstörande effekter för färdiga produkter eftersom djurförsök är förbjudna för kosmetika. 

Inlägg på Instagram 15 juli.

Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön.

- Generellt sett anser vi att solskydd är säkra att använda, eftersom alla kosmetiska produkter inom EU följer ett väldigt strikt regelverk, säger Sofia Bodare.

Sammantaget

Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd.

LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-09-04 11:33:04

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: ecb9100613a57879e0882db9eee0c0326635a03e
   Title:

   Oro sprids på nätet om solkrämer - det här säger experterna
   Description:

   Samtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop?
   Content

   Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter.
   
   Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram
   
   I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.
   
   Från Källkritikbyråns granskning 22 juli.
   
   - Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, sade Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till oss på Källkritikbyrån.Samtidigt påpekade läsare att Sveriges radio sänt flera inslag om att solkräm kan innehålla potentiellt farliga ämnen, så kallade hormonstörande ämnen.”Jag vet ingenting om att det här med solskyddsfaktor skulle vara skadligt, jag trodde att det var bra”, säger en intervjuad kvinna till P4 Sörmland i juli.
   
   Från inslag i Sveriges radio 22 juli.
   
   I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början.
   
   Vad är hormonstörande ämnen?
   
   Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte.
   
   Finns dessa ämnen i svenska solkrämer?
   
   Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer.
   
   Råd & Röns granskning 21 juni 2023.
   
   När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311.
   
   Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven:
   
   - De är inte skadliga för vår hälsa. […] Det är väldigt lätt att man slänger ut benämningen ”hormonstörande” utan att det faktiskt är det. Det kan finnas indikationer från enskilda studier, men där det inte finns belägg för att ämnet kan orsaka negativa hälsoaspekter hos människa.
   
   Ur TV4:s artikel 14 juli 2023.
   
   När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön.
   
   - Det mest sannolika är att EU-kommissionen kommer att förbjuda ämnet, sade Sofia Bodare, utredare på Läkemedelsverket, till tidningen.
   
   Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj.
   
   Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen.
   
   - Jag tycker inte man ska oroa sig för de produkter man använder. Man får tänka att vi har en god säkerhetsmarginal i dagsläget, sade Sofia Bodare till Råd & Rön.
   
   Vad säger forskningen och läkarna?
   
   Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan.
   
   - Man har sett att vissa kemiska solskyddsfilter kan tas upp i blodet, och det går att mäta vid användning av stora mängder. Men det finns i dagsläget inga belägg för att detta skulle vara skadligt för människor. Däremot är solens UV-strålning en väldokumenterad riskfaktor för hudcancer, vilket gör solskydd till en viktig hälsoinsats. Solskyddskräm är därför ett bra komplement - men täckande kläder och skugga bör vara förstahandsvalet, säger Lykke Barck.
   
   Inslag i Vetenskapsradion 15 juli.
   
   Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
   
   Finns det farliga ämnen i solkräm?
   
   - För det första måste man skilja på fara och risk - och det är något många blandar ihop. Fara handlar om ett ämnes inneboende egenskaper, alltså vad en molekyl kan göra med en människa. Vi vet att vissa UV-filter är misstänkt hormonstörande. Vi vet också att vissa ingredienser i solkrämer kan brytas ner till cancerframkallande nedbrytningsprodukter. Det finns också allergena ämnen, till exempel i parfym, som kan orsaka besvär. Så ja, det kan absolut finnas farliga ämnen i solkrämer, säger Christina Rudén.
   
   Inlägg på Facebook
   
   På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka.
   
   - När man pratar om risk måste man ställa frågan: Hur mycket utsätts vi egentligen för av de här farliga ämnena? Det handlar både om dosen - till exempel om man smörjer in hela kroppen flera gånger om dagen - och om hur ofta man gör det, hur många dagar per år. Men det handlar också om vem som exponeras. Barn och foster är till exempel mer känsliga för hormonstörande ämnen än vuxna, och det spelar också roll vilket skick huden är i. Att säga exakt hur stor risken är, det är nästan omöjligt. Det finns så många olika produkter och ingen har fullständig överblick.
   
   Ur inlägg på Instagram 9 juni.
   
   Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma.
   
   - EU:s kemikalieregelverk är dåligt på att identifiera hormonstörande ämnen. Det finns inga systematiska screeningar eller riskbedömningar som fokuserar på det. Vi har dålig koll, både på vilka ämnen som är hormonstörande och hur potenta de är. Vi utsätts dessutom för en okontrollerad blandning av ämnen, och något vi vet säkert är att risken ökar ju fler ämnen vi exponeras för, säger Christina Rudén.
   
   Ur video på Instagram 16 juni.
   
   Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén.
   
   Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter.
   
   Inlägg på Instagram 22 april.
   
   Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen.
   
   - Ett problem med ämnena i solkräm är att vi utsätts för många av de här ämnena via andra produkter också. Kemikalieexponering sker hela livet, från många olika källor.
   
   Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli.
   
   Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon.
   
   Hudläkarens perspektiv
   
   Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning.
   
   - Man har sett effekter hos djur i några studier, men då har det handlat om extremt höga doser. För att komma upp i de nivåerna skulle man behöva använda väldigt stora mängder solskydd under lång tid, betydligt mer än vid normal användning. Att något påverkar djur betyder heller inte automatiskt att det påverkar människor, och det finns inga studier som visar att människor påverkas, säger Lykke Barck.
   
   Vad säger myndigheterna?
   
   För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan.
   
   TT-artikel 16 maj 2024.
   
   Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för.
   
   - De hormonstörande ämnenas potential är något som man har börjat titta mer på på senare år, säger Sofia Bodare, utredare vid myndigheten.Enligt Bodare arbetar man nu på EU-nivå med att se över många av de ämnen som misstänks ha hormonstörande egenskaper, eller där man helt enkelt inte har tillräckligt bra underlag för att säga varken det ena eller det andra i nuläget.
   
   Ur SVT-inslag 18 juli.
   
   Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena.
   
   Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare:
   
   - Det stämmer att det huvudsakliga fokuset i säkerhetsbedömningar är ämne för ämne, men bedömningar av kombinationseffekter ska göras för varje produkt. Dock baseras en sådan bedömning på befintliga studier och kända egenskaper hos de olika ämnena. Det finns inte något krav på att produkten som helhet ska testas utöver detta. Det är också komplext att göra studier på exempelvis hormonstörande effekter för färdiga produkter eftersom djurförsök är förbjudna för kosmetika.
   
   Inlägg på Instagram 15 juli.
   
   Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön.
   
   - Generellt sett anser vi att solskydd är säkra att använda, eftersom alla kosmetiska produkter inom EU följer ett väldigt strikt regelverk, säger Sofia Bodare.
   
   Sammantaget
   
   Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd.
   
   LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-09-04 11:33:04

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: d5447d17f7fb3a0bce69dbc4e34b5e6fba9a0c0f
   Title:

   Oro sprids på nätet om solkrämer - det här säger experterna
   Description:

   Samtidigt som solkrämer bedöms som säkra innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop?
   Content

   Samtidigt som solkrämer bedöms vara säkra att använda innehåller de misstänkt hormonstörande ämnen - hur går det ihop? Källkritikbyrån reder ut frågan med forskare och myndigheter.
   
   Foto: Skärmbild/Pixabay/Facebook/Instagram
   
   I somras granskade vi på Källkritikbyrån en rad påståenden om solande, solglasögon och solkrämer. Exempelvis stämmer det inte att solskyddsmedel leder till brist på D-vitamin. Det stämmer inte heller att solglasögon skulle vara farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm.Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården minskar korrekt använt solskydd risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.
   
   Från Källkritikbyråns granskning 22 juli.
   
   - Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, sade Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, till oss på Källkritikbyrån.Samtidigt påpekade läsare att Sveriges radio sänt flera inslag om att solkräm kan innehålla potentiellt farliga ämnen, så kallade hormonstörande ämnen.”Jag vet ingenting om att det här med solskyddsfaktor skulle vara skadligt, jag trodde att det var bra”, säger en intervjuad kvinna till P4 Sörmland i juli.
   
   Från inslag i Sveriges radio 22 juli.
   
   I kommentarsfält hänvisar flera till de här inslagen och en del verkar uppfatta solkrämer som akut farliga, till och med giftiga.Vi har därför bestämt oss för att gå igenom just den här frågan och ta reda på vad forskare och myndigheter säger om risker med användning av solkräm. I korthet: Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men det finns en osäkerhetsfaktor kring den sammanlagda effekten av hormonstörande ämnen som vi exponeras för i vardagen. Toxikologer vi talat med tycker att det finns brister med EU:s arbete med kemikalier.I sammanställningar av Råd & Rön återfinns misstänkt hormonstörande ämnen i under en tiondel av svenska solkrämer och konstaterat hormonstörande ämnen i ett par produkter i dagsläget.I detalj: För dig som vill veta vad experterna på området säger så följer här en längre genomgång.Vi börjar från början.
   
   Vad är hormonstörande ämnen?
   
   Ett hormonstörande ämne är en kemikalie som påverkar kroppens hormonsystem - det system som styr viktiga funktioner som tillväxt, fertilitet och ämnesomsättning. Forskning har visat att vissa sådana ämnen kan bidra till försämrad fortplantningsförmåga, metabola sjukdomar och vissa cancerformer.Det råder dock osäkerhet om de exakta risknivåerna och många ämnen som nu utreds kategoriseras som misstänkt hormonstörande, det vill säga att man inte vet om de är det eller inte.
   
   Finns dessa ämnen i svenska solkrämer?
   
   Ja, det förekommer. Andelen krämer med misstänkt hormonstörande ämnen har minskat under de senaste åren och finns i dag i under en tiondel av svenska solkrämer.
   
   Råd & Röns granskning 21 juni 2023.
   
   När konsumenttidningen Råd & Rön undersökte två hundra solkrämer 2021 innehöll hälften av produkterna misstänkt hormonstörande ämnen. Vid en uppföljande granskning 2023 hade antalet sjunkit till var tionde solkräm - 31 av 311.
   
   Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket, sade i samband med detta i en intervju med TV4 i juli 2023 att oron ofta är överdriven:
   
   - De är inte skadliga för vår hälsa. […] Det är väldigt lätt att man slänger ut benämningen ”hormonstörande” utan att det faktiskt är det. Det kan finnas indikationer från enskilda studier, men där det inte finns belägg för att ämnet kan orsaka negativa hälsoaspekter hos människa.
   
   Ur TV4:s artikel 14 juli 2023.
   
   När Råd & Rön gjorde en ny granskning våren 2025 hade andelen som innehöll misstänkt hormonstörande ämnen sjunkit ytterligare något, till 31 av 400 krämer. I två produkter hittades ett ämne som EU beslutat att förbjuda. Ett annat ämne - ethylhexyl methoxycinnamate - håller på att utredas och det hittades i flera krämer och läppcerat.Vad gäller det ämnet var slutsatsen i en preliminär EU-rapport att risken för hormonstörande aktivitet var så stor att det inte gick att sätta säkra halter för ämnet, skriver Råd & Rön.
   
   - Det mest sannolika är att EU-kommissionen kommer att förbjuda ämnet, sade Sofia Bodare, utredare på Läkemedelsverket, till tidningen.
   
   Från Råd & Röns Instagram-konto 22 maj.
   
   Förbuden kan ta ett par år och under tiden får ämnena finnas kvar i solkrämerna, skriver tidningen.
   
   - Jag tycker inte man ska oroa sig för de produkter man använder. Man får tänka att vi har en god säkerhetsmarginal i dagsläget, sade Sofia Bodare till Råd & Rön.
   
   Vad säger forskningen och läkarna?
   
   Vi vände oss åter till hudläkaren Lykke Barck, som tidigare medverkat i Källkritikbyråns granskning, för att höra hennes syn på frågan.
   
   - Man har sett att vissa kemiska solskyddsfilter kan tas upp i blodet, och det går att mäta vid användning av stora mängder. Men det finns i dagsläget inga belägg för att detta skulle vara skadligt för människor. Däremot är solens UV-strålning en väldokumenterad riskfaktor för hudcancer, vilket gör solskydd till en viktig hälsoinsats. Solskyddskräm är därför ett bra komplement - men täckande kläder och skugga bör vara förstahandsvalet, säger Lykke Barck.
   
   Inslag i Vetenskapsradion 15 juli.
   
   Vi kontaktade Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi och ekotoxikologi vid Stockholms universitet, som också uttalade sig om solkrämer i Vetenskapsradions program. Hennes forskning fokuserar på att analysera och utvärdera regulatorisk riskbedömning och beslutsfattande inom EU. Hon har också verkat som expert för den svenska regeringen, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.
   
   Finns det farliga ämnen i solkräm?
   
   - För det första måste man skilja på fara och risk - och det är något många blandar ihop. Fara handlar om ett ämnes inneboende egenskaper, alltså vad en molekyl kan göra med en människa. Vi vet att vissa UV-filter är misstänkt hormonstörande. Vi vet också att vissa ingredienser i solkrämer kan brytas ner till cancerframkallande nedbrytningsprodukter. Det finns också allergena ämnen, till exempel i parfym, som kan orsaka besvär. Så ja, det kan absolut finnas farliga ämnen i solkrämer, säger Christina Rudén.
   
   Inlägg på Facebook
   
   På nätet uttalar sig många om solkrämer som om de vore giftiga, och länkar till Vetenskapsradions inslag. Men enligt Rudén finns det inga akuta risker med godkända solkrämer, utöver att man kan få en allergisk reaktion om man är känslig mot något ämne i dem.Däremot är hormonstörningar och cancer sådant som kan visa sig först efter tio, tjugo eller trettio år, något som är mycket svårare att upptäcka.
   
   - När man pratar om risk måste man ställa frågan: Hur mycket utsätts vi egentligen för av de här farliga ämnena? Det handlar både om dosen - till exempel om man smörjer in hela kroppen flera gånger om dagen - och om hur ofta man gör det, hur många dagar per år. Men det handlar också om vem som exponeras. Barn och foster är till exempel mer känsliga för hormonstörande ämnen än vuxna, och det spelar också roll vilket skick huden är i. Att säga exakt hur stor risken är, det är nästan omöjligt. Det finns så många olika produkter och ingen har fullständig överblick.
   
   Ur inlägg på Instagram 9 juni.
   
   Rudén förklarar att de data vi har kommer främst från djurförsök och celltester, och att det inte är lätt att översätta till hur många som faktiskt drabbas av en viss åkomma.
   
   - EU:s kemikalieregelverk är dåligt på att identifiera hormonstörande ämnen. Det finns inga systematiska screeningar eller riskbedömningar som fokuserar på det. Vi har dålig koll, både på vilka ämnen som är hormonstörande och hur potenta de är. Vi utsätts dessutom för en okontrollerad blandning av ämnen, och något vi vet säkert är att risken ökar ju fler ämnen vi exponeras för, säger Christina Rudén.
   
   Ur video på Instagram 16 juni.
   
   Hon beskriver att man inom lagstiftningen gör riskbedömningar ämne för ämne, användning för användning. I verkligheten utsätts vi för tusentals olika kemikalier varje dag, och några av dem är troligen hormonstörande, säger Rudén.
   
   Patrik Andersson, professor i miljökemi vid Umeå universitet och medlem av Toxikologiska rådet, beskriver också frågan som komplex, och håller med Christina Rudén om att det finns brister i EU:s arbete med bedömning av kemikalier i solskyddsprodukter.
   
   Inlägg på Instagram 22 april.
   
   Han menar att man bör vara försiktig med solskyddskrämer och rekommenderar i första hand att undvika stark sol, i stället för att smörja sig upprepade gånger för att kunna vara ute hela dagen. Han påpekar också att solskyddsmedel belastar miljön och att den totala exponeringen för kemikalierna ökar om man använder dem flera gånger om dagen.
   
   - Ett problem med ämnena i solkräm är att vi utsätts för många av de här ämnena via andra produkter också. Kemikalieexponering sker hela livet, från många olika källor.
   
   Ur inlägg från den ideella föreningen Sveriges konsumenter på Instagram 4 juli.
   
   Trots kritiken håller Christina Rudén med om rådet att köpa solskydd som är godkänt enligt EU:s regelverk.- Det betyder inte att produkter utanför EU behöver vara sämre, bara att vi vet mycket mindre om hur de regelverken funkar. EU har ju generellt ett bra regelverk på området. Det betyder dock inte att det på något vis är perfekt. När det gäller hormonstörande ämnen finns det som ett hål i systemet, som man har sett ett behov av att täppa igen, säger hon.
   
   Hudläkarens perspektiv
   
   Christina Rudén och Patrik Andersson pekar på brister i hur EU:s regelverk fångar upp risker med hormonstörande ämnen. Hudläkaren Lykke Barck gör dock en annan bedömning.
   
   - Man har sett effekter hos djur i några studier, men då har det handlat om extremt höga doser. För att komma upp i de nivåerna skulle man behöva använda väldigt stora mängder solskydd under lång tid, betydligt mer än vid normal användning. Att något påverkar djur betyder heller inte automatiskt att det påverkar människor, och det finns inga studier som visar att människor påverkas, säger Lykke Barck.
   
   Vad säger myndigheterna?
   
   För att förstå hur frågan hanteras av myndigheterna bad vi även Läkemedelsverket kommentera. I Sverige är det Läkemedelsverket som ansvarar för att solskyddsmedlen vi använder är säkra för hälsan.
   
   TT-artikel 16 maj 2024.
   
   Alla UV-filter som används i solskydd måste godkännas av EU:s vetenskapliga expertpanel innan de får börja användas.Ämnen som är klassade som CMR - cancerogent, mutagent och reproduktionstoxiska - får inte finnas alls i kosmetika, oavsett mängd. För andra typer av toxicitet gör man en riskbedömning baserad på den mängd av ämnet som vi exponeras för.
   
   - De hormonstörande ämnenas potential är något som man har börjat titta mer på på senare år, säger Sofia Bodare, utredare vid myndigheten.Enligt Bodare arbetar man nu på EU-nivå med att se över många av de ämnen som misstänks ha hormonstörande egenskaper, eller där man helt enkelt inte har tillräckligt bra underlag för att säga varken det ena eller det andra i nuläget.
   
   Ur SVT-inslag 18 juli.
   
   Hon förklarar att man tittat på ett antal UV-filter och i de flesta fallen sett att det inte finns någon risk. I något fall har det krävts att man justerat de mängder som får ingå i skyddet, och i ytterligare något fall har man antingen sett att det finns en liten potential för hormonstörande effekter, eller att det inte finns tillräckligt med underlag för att utesluta det. Då har man i stället förbjudit ämnena.
   
   Angående Christina Rudéns kritik att man gör riskbedömningar ämne för ämne i stället för att titta på flera ämnen tillsammans, svarar Sofia Bodare:
   
   - Det stämmer att det huvudsakliga fokuset i säkerhetsbedömningar är ämne för ämne, men bedömningar av kombinationseffekter ska göras för varje produkt. Dock baseras en sådan bedömning på befintliga studier och kända egenskaper hos de olika ämnena. Det finns inte något krav på att produkten som helhet ska testas utöver detta. Det är också komplext att göra studier på exempelvis hormonstörande effekter för färdiga produkter eftersom djurförsök är förbjudna för kosmetika.
   
   Inlägg på Instagram 15 juli.
   
   Gränsvärdena för UV-filtren sätts med väldigt bred marginal för att ta höjd för att människor är olika stora och har andra fysiska skillnader, enligt Bodare. När man bedömer säkerheten räknar man på att man smörjer in hela kroppen två gånger om dagen.Först tittar man på vilken nivå av exponering som inte ger några skadliga effekter, sedan sätts gränsen till en hundradel av det för att ta höjd för nya rön.
   
   - Generellt sett anser vi att solskydd är säkra att använda, eftersom alla kosmetiska produkter inom EU följer ett väldigt strikt regelverk, säger Sofia Bodare.
   
   Sammantaget
   
   Godkända solkrämer är säkra att använda och det finns inga akuta faror med dem, enligt forskare och myndigheter. Men även om produkterna är godkända av EU har vi, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, bristande kunskaper om den sammanlagda effekten av ämnena då vi exponeras för dem även i andra produkter vi använder i vårt vardagliga liv.Olika experter har också olika fokusområden. Toxikologerna vi talat med betonar vikten av att ta hänsyn till den här så kallade cocktaileffekten. Hudläkarnas råd fokuserar främst på att skydda huden mot UV-strålning, vilken vi vet ökar risken för olika typer av hudcancer och solskador.De toxikologer vi intervjuat rekommenderar - i samstämmighet med hudläkarna vi tidigare talat med - i första hand skugga och kläder som skydd mot solen.Ingen av experterna förespråkar att sola utan skydd.
   
   LÄS MER: ? Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin? Ny klassning göder falska påståenden om aspartam? Fluorid i dricksvattnet - så säger forskarna
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Fel om ”de första svenskarna” fortsätter att spridas på nätet

DESCRIPTION:
”De första svenskarna var ukrainare” - vi tar upp ett av sommarens exempel.

CONTENT:
Trots att det var två år sedan SVT sände ”Historien om Sverige” så fortsätter diskussioner på nätet om hur forntida svenskar såg ut. I flera fall sprids fel och missförstånd - vi tar upp ett av sommarens exempel.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Instagram/SVT

- De allra första människorna som kommer till Skandinavien, är, utifrån den data vi har, med högsta sannolikhet människor som är betydligt mörkare i sin hudpigmentering än vad vi är i Skandinavien i dag. Men de har blåa ögon.Det säger Anders Götherström, arkeolog, evolutionsbiolog och professor i molekylär genetik vid Stockholms universitet. Han är en av världens främsta experter på att använda DNA-teknik för att analysera arkeologiskt framtagna ben och var även drivande i det stora Atlasprojektet.

Inom vetenskapen är dessa faktum redan klarlagda. Men i sociala medier sprids andra idéer och ibland rena felaktigheter.

Inlägg på Instagram 26 juli.

I slutet av juli lade en Twitter/X-användare upp påståendet att ”de första svenskarna var ukrainare” och andra missvisande påståenden om hur den förhistoriska befolkningen i Sverige såg ut."Så varför är svenska medier så besatta av att skildra det forntida Sverige med svarta afrikaner när alla de tidigaste fynden (för 8-10 000 år sedan) är ljushyade?”, skrev kvinnan den 28 juli (på engelska, inlägget är översatt av Källkritikbyrån).Inlägget har sedan dess fått över 183 000 visningar, enligt plattformens räkneverk.

Men påståendet att alla de tidigaste fynden skulle vara av ljushyade människor stämmer inte.

Inlägg på Twitter/X den 28 juli.

- Jag vet inte vem den här personen på X är, men det personen påstår är falskt, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

De första människorna i Sverige

Den första jägarsamlargruppen som kommer till landytan som i dag kallas Sverige kommer från sydvästra Europa, och kallas västliga jägarsamlare. De följde isranden och tog sig till södra Sverige. Den här gruppen hade mörk hudfärg och blåa ögon.

Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.

När isarna drog sig tillbaka från norra Sverige för runt 10 000 år sedan invandrar även en annan grupp jägarsamlare från nordost (östliga jägarsamlare).- Den gruppen från nordöst, de ser lite annorlunda ut. De har blandade ögonfärg, ofta mörk hårfärg, och lite blandade hudtoner. Men ingen är så blek som många av människorna som bor i Skandinavien i dag är, säger Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet.

Han ledde Atlasprojektet tillsammans med Anders Götherström och har även forskat på det tidigaste arkeologiska nästan kompletta skelettfyndet från Sverige: Österödskvinnan.- I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna, säger Mattias Jakobsson.

Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.

- Man kan tänka sig att det skulle kunna finnas tveksamheter i forskningen då antalet stickprover från den här tiden är ganska få, tio till femton stycken. Men när alla DNA-prover ser likadana ut - och så fort vi kan göra ett nytt prov så får vi samma resultat, så är sannolikheten ganska hög att det verkligen ser ut på det här sättet, säger Anders Götherström vid Stockholms universitet.Genom årtusendena kommer sedan vår pigmentering att bli ljusare.

Omfattande research inför tv-serien

2023 sände SVT dramadokumentärserien ”Historien om Sverige”. Tv-serien är en dramatisering, men 300 experter var inblandade i researcharbetet inför inspelningarna. I historiedokumentären skildrades de första människorna i Sverige som mörkhyade och med blåa ögon, precis så som forskningen kommit fram till.Sedan dokumentären visades har diskussionen om hudfärg på Sveriges tidigaste befolkning blossat upp med jämna mellanrum.

Krönika i G-P, från den allmänna debatten vid tiden då programmen sändes 2023.

Professor Mattias Jakobsson intervjuades i de första avsnitten av SVT:s dramadokumentär. Han berättar om hur de första folkgrupperna kommer till Sverige.

- I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna.

Vid den här tiden blir den genetiska variationerna i hud-, hår- och ögonfärg större i Skandinavien än i till exempel södra Europa.

Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.

Förmedlar SVT-dokumentären en korrekt bild av det vi vet om de första människorna i Sverige?

- Ja, såväl experter från Sverige som internationella experter uttalade sig. Sedan kan ju någon liten detalj vara felaktig, då programserien var en dramatisering, men i det stora hela är det korrekt utifrån forskningsläget, säger Mattias Jakobsson.

Österrödskvinnan i Bohuslän

I Twitter/X-inlägget ger användaren exempel på specifika arkeologiska skelettfynd av individer som skulle ha haft ljus hud. Det allra tidigaste skelettfyndet i Sverige som man tagit DNA från - Österödskvinnan - bortser hon dock ifrån.

Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.

Österödskvinnan hittades i en så kallad skalbank, en sänka med skal från fossilt material, i Österöd i Bohuslän 1903. Kvarlevorna av Österödskvinnan är Sveriges äldsta, nästan komplett bevarade skelett - daterat till omkring 10 000 år sedan med kol-14-metoden.

DNA-analys från kvarlevorna visar att kvinnan hade mörkt hår, mörk hy och bruna ögon. Enligt Mattias Jakobsson har Österödskvinnan genetiskt material både från de västliga jägarsamlarna och de östliga jägarsamlarna.

Kommentar på Facebook 8 november 2023.

Också organiska fynd från 10 000 år sedan från en fyndplats i Huseby Klev i Bohuslän tyder på genetiska anlag av samma blandning som Österödskvinnan har. Här har man lyckats utvinna mänskligt DNA ur urtida "tuggummin".

- Vi jobbar med forskning kring Huseby Klev. Vi vet att bosättarna där är från samma grupp som Österödskvinnan och det finns ganska mycket genetiska varianter som ger hög pigmentering, säger Mattias Jakobsson.

Exemplet med Bredgårdsmannen

Ett annat tidigt fynd är Bredgårdsmannen, som i tråden på Twitter/X felaktigt beskrivs som blond och ljus. För att bevisa sin tes har skribenten lagt upp ett foto av rekonstruktionen av Bredgårdsmannen som ställts ut på Falbygdens museum i Västergötland.

Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.

Bilden är tagen från sidan och ljuset faller skarpt på ena sidan av modellen av Bredgårdsmannen. Rekonstruktionen är gjord av Sveriges enda ansiktsrekonstruktör, modellmakaren och arkeologen Oscar Nilsson. Han har specialiserat sig på att göra rekonstruktioner av historiska fynd i 3D och 2D. 

Att Bredgårdsmannen, som levde för runt 9 500 år sedan, skulle ha varit blond och ljus håller Oscar Nilsson inte med om. DNA-prov från de arkeologiska skelettfynden visar något annat.

- DNA-tekniken har verkligen varit en game-changer. Med den kan man få fram pigmentering, färg på ögon, hår och hud, baserat på DNA från kvarlevorna. Det är extremt komplicerad och avancerad forskning som görs av genetiker, säger Oscar Nilsson till Källkritikbyrån.

Nilsson tar del av data från andra arkeologer, osteologer och genetiker när han gör sina unika och hyllade rekonstruktioner, som kan ses på museum på flera håll i Sverige och världen.

Innan han börjar arbetet med en rekonstruktion vill han ha fyra saker fastslagna av arkeologer eller osteologer: det rör personens kön, ålder, vikt och etnicitet/ursprung. Med de datapunkterna kan han ta fram modeller som visar till exempel hur tjock vävnaden ska vara över ansiktet.

Rekonstruktion av Bredgårdsmannen. Foto: Oscar Nilsson

DNA-prover av kvarlevorna ger en ytterligare dimension, vilket gett Oscar Nilsson stora möjligheter att förfina rekonstruktionsprocessen ytterligare - och komma närmare hur människorna såg ut även när det gäller detaljer som hårfärg, pigmentering och ögonfärg.

När det gäller hudfärg talar man inom DNA-forskningen om en skala på fem färger, från mycket mörk till mycket blek. Mittenläget av färgerna kallas på engelska intermediate, (mellanläget). Det är alltså en hudton som är ljusare än mörk och mörkare än blek.

- Med hjälp av DNA-analys kan man konstatera att Bredgårdsmannen troligen hade blå ögonfärg och att hans hudfärg var intermediate, alltså det här mellanläget. Han är alltså inte skandinaviskt blek (vad man nu menar med det) utan mer olivfärgad, säger Oscar Nilsson.

Kommentar på Facebook 8 november 2023.

DNA-proverna visar också att Bredgårdsmannen hade anlag för brunt, mörkblont eller rött hår.

- Han är alltså inte blond, konstaterar Oscar Nilsson.

Modellen av Bredgårdsmannen har en hårfärg som mer går mot mörkblont, brunt hår, utefter DNA-resultaten. Men eftersom Bredgårdsmannen var 55 år när han dog valde Oscar Nilsson att också att ge honom gråvita strån i hår och skägget - vilket eventuellt kan misstolkas som blont av vissa betraktare.Påståendet att Bredgårdsmannen skulle vara blond med ljus hy återkommer också i en forskningsartikel som nyligen citerades av bland annat TT.

Facebook-inlägg med Aftonbladets publicering av TT:s artikel den 4 augusti.

Artikeln visar att befolkningen i Europa hade mörkare hudfärg senare än man tidigare trott.Men tyvärr har den vetenskapliga artikeln publicerats med ett faktafel. I forskningsartikeln beskrivs kvarlevorna efter Bredgårdsmannen som de äldsta i Europa, daterat för 12 000 år sedan vilket alltså är ett felaktigt påstående. Bredgårdsmannen, vars kvarlevor hittades i Västergötland, levde för runt 9 500 år sedan.

Stor variation: ”Det finns ingen urtyp"

Förflyttar vi oss några år framåt i tiden så finns det fler ljushyade fynd. Den mystiska fyndplatsen Kanaljorden i Motala där kranier och delar av skelett hittats är ett exempel på detta - vilket förs fram i tråden på Twitter/X. Men som Anders Götherström konstaterar är ju dessa fynd från kvarlevor av individer som levde i Sverige tusentals år efter att de första människorna kom hit.

Inlägg på Twitter/X den 5 november 2023.

Oscar Nilsson har gjort två rekonstruktioner från två av de skelett som hittats på platsen. De är daterade med kol-14-metoden till drygt 7 000 år sedan. Rekonstruktionerna är av en man med brunt hår, blå ögon och ljus hy och en kvinna med blont hår och blåa ögon och en hudton mer i mellanläget som vi beskrivit tidigare. 

- Det är en ganska stor variation i hur folk såg ut. Det finns ingen urtyp, förklarar Oscar Nilsson.

Sverige först 1523

I Twitter/X-tråden framstår det som att det skulle finnas politiska motiv bakom hur forntida "svenskar" skildras i media. Användaren bakom Twitter/X-tråden beskyller "det svenska etablissemanget" för att försöka reta upp "högerpopulisterna (Sverigedemokraterna)".

Ur tråden på Twitter/X 28 juli.

- Ja, det påhoppet förekommer ju från de här grupperna, men det är ju de som skriver som har en politisk agenda. Forskning är inte politisk motiverad. Skulle det visa sig om femton år att det vi vet i dag inte stämmer så skulle ju forskningen revideras, säger Oscar Nilsson.

DNA-analysen av skelettkvarlevor visar med hög sannolikhet vilka anlag som kan kopplas till ett visst arkeologiskt fynd.

- DNA-analysen är en vetenskaplig matematisk metod som forskarna jobbar med för att ta fram sannolikheten för till exempel vilken pigmentering som olika populationer och individer hade. Det har ingenting med politik att göra. Det här är ju vetenskap.

Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.

I Twitter/X-tråden verkar skribenten ha valt att vinkla och välja ut data huller om buller som ska stödja tesen att de första människorna i Sverige var ljushyade.Dessutom hoppar skribenten i tid. Fyndet från Kanaljorden görs ju, som tidigare nämnt, långt efter att de första jägarsamlarna från väst kommer till Skandinavien och kan därmed inte användas som bevis för hur de första individerna som befolkade Skandinavien såg ut.

Längre ned i tråden hävdar skribenten också att de första svenskarna kom från Ukraina.Begreppet "de första svenskarna" används på flera håll i diskussionerna på nätet om tv-serien, men är lite märkligt, då Sverige grundas först 1523. Det är egentligen svårt att prata om "svenskar" före denna tid.

Inlägg på Twitter/X den 30 maj 2023.

Genetiskt ursprung från flera olika folkgrupper

Så här ser migrationsströmmarna ut som kommit till Sverige under förhistorien:

* Det första stora genflödet till Sverige kommer med jägarsamlargrupperna från väst och öst för över 10 000 år sedan.

* Nästa stora inflöde kommer från Anatolien, västra Asien. Det är jordbrukarna som kom till Europa för 8 000 år sedan och upp till Skandinavien för 6 000 år sedan.

* Det tredje stora genflödet som kommer via Europa till Skandinavien kommer från stäppen från Ukraina. Den kallas för Yamnaya-expansionen.

Om Yamnaya säger Anders Götherström:

- Denna folkgrupp sprider sig snabbt över Europa. Vi bär med oss mycket från Yamnaya-folket i Skandinavien och stora delar av Europa i dag. Men det här sker ju långt efter att de första människorna kommer till Skandinavien.

Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.

- Det är en förenklad bild att tänka sig att människor bara kan ha genetiska ursprung från en grupp, säger Mattias Jakobsson.När Källkritikbyrån kontaktar kvinnan bakom tråden på Twitter/X hänvisar hon till danska professorn Morten E Allentoft, som är professor i evolutionär genomik och biologisk mångfald vid Köpenhamns universitet. Men han hänvisar i sin tur tillbaka till de forskare i Sverige som vi redan pratat med.- Ärligt talat är jag inte någon expert på svensk förhistoria. I Sverige finns flera framstående forskare inom forntida DNA (Pontus Skoglund, Mattias Jakobson, Anders Götherström) som kan besvara dessa frågor bättre än jag, säger Morten E Allentoft till Källkritikbyrån.Skribenten på Twitter/X pekar på en av Allentofts forskningsartiklar, men verkar ha missuppfattat vad den innebär.- Detta betyder inte att de tidiga svenskarna kom från Ukraina. Det betyder bara att mesolitiska svenskar verkar dela vissa förfäder med ukrainare från stenåldern, men var den exakta källan finns och hur denna blandning skedde är (såvitt jag vet) okänt, säger Allentoft.

Sammantaget

Dagens majoritetsbefolkning i Skandinavien bär genetiskt material från alla de kända folkgrupperna som migrerade hit under förhistorien. De första människorna som migrerade till Skandinavien under perioden efter istiden hade mörk hudfärg och blåa ögon. Senare blandades denna grupp, så kallade västliga jägarsamlare, med östliga jägarsamlare som hade ljusare hudfärg än dem, men mörkare ögonfärg.

I det geografiska område som vi i dag kallar Sverige kommer den genetiska variationen - och därmed variationer i utseende - under denna tid att bli större än i andra delar av Europa.

FAKTA: Tidslinje

Ca 45 000 år sedan

De första människorna, homo sapiens, kommer från Afrika till Europa.

Ca 13 000-10 000 år sedan

Så kallade västliga jägarsamlare börjar migrera till södra Sverige via Europa och Danmark. Den tidigare obefolkade landsmassan som vi i dag kallar Sverige börjar befolkas. De västliga jägarsamlarna var mörkhyade och hade blåa ögon.

Nästa stora jägarsamlar-grupp, östliga jägarsamlare, börjar migrera till Sverige via Norge. Denna population hade ljusare hy och mörka ögon.

De båda jägarsamlargrupperna blandas och variationen i utseende blir större i Skandinavien än i södra Europa. Gruppen skandinaviska jägarsamlare hämtar genetik från båda grupperna.

Ca 10 000 år sedan

Istäcken från den senaste istiden börjar försvinna också i norra Sverige. Finns inlandsis kvar i inlandets fjälltrakter.

Österödskvinnan, vilket är Sveriges äldsta välbevarade skelett, är från denna tid. DNA-analys av kvarlevorna visar att hon hade mörk hudfärg, mörk hårfärg och bruna ögon. Hon har anlag från båda jägarsamlargrupperna.

Ca 9 500 år sedan

Bredgårdsmannen i Västergötland är ett annat tidigt mycket välbevarat arkeologiskt fynd. Här är också kraniet bevarat och på Falbygdens museum finns en unik rekonstruktion av Bredgårdsmannen, gjord av arkeologen och modellmakaren Oscar Nilsson.

Ca 8 000 år sedan

De första jordbrukarna migrerar till Europa.

Ca 7 000 år sedan

I en liten sjö i Motala läggs skelettdelar av flera individer. Kanaljorden kallas denna arkeologiska fyndplats.

Ca 6 000 år sedan

De första jordbrukarna migrerar till Sverige.

Ca 5 000 år sedan

Yamnaya-folket migrerar till Europa och Norden. Yamnaya är ett stäppfolk från dagens Ukraina och Ryssland.

Ca 500 år sedan

1523 bildas Sverige.LÄS MER:? Ovetenskaplig forskning om IQ bakom Twitter/X-inlägg? Falskt rykte sprids om muslimska vandrare i Norrland? Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Fel om ”de första svenskarna” fortsätter att spridas på nätet

DESCRIPTION:
”De första svenskarna var ukrainare” - vi tar upp ett av sommarens exempel.

CONTENT:
Trots att det var två år sedan SVT sände ”Historien om Sverige” så fortsätter diskussioner på nätet om hur forntida svenskar såg ut. I flera fall sprids fel och missförstånd - vi tar upp ett av sommarens exempel.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Instagram/SVT

- De allra första människorna som kommer till Skandinavien, är, utifrån den data vi har, med högsta sannolikhet människor som är betydligt mörkare i sin hudpigmentering än vad vi är i Skandinavien i dag. Men de har blåa ögon.Det säger Anders Götherström, arkeolog, evolutionsbiolog och professor i molekylär genetik vid Stockholms universitet. Han är en av världens främsta experter på att använda DNA-teknik för att analysera arkeologiskt framtagna ben och var även drivande i det stora Atlasprojektet.

Inom vetenskapen är dessa faktum redan klarlagda. Men i sociala medier sprids andra idéer och ibland rena felaktigheter.

Inlägg på Instagram 26 juli.

I slutet av juli lade en Twitter/X-användare upp påståendet att ”de första svenskarna var ukrainare” och andra missvisande påståenden om hur den förhistoriska befolkningen i Sverige såg ut."Så varför är svenska medier så besatta av att skildra det forntida Sverige med svarta afrikaner när alla de tidigaste fynden (för 8-10 000 år sedan) är ljushyade?”, skrev kvinnan den 28 juli (på engelska, inlägget är översatt av Källkritikbyrån).Inlägget har sedan dess fått över 183 000 visningar, enligt plattformens räkneverk.

Men påståendet att alla de tidigaste fynden skulle vara av ljushyade människor stämmer inte.

Inlägg på Twitter/X den 28 juli.

- Jag vet inte vem den här personen på X är, men det personen påstår är falskt, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

De första människorna i Sverige

Den första jägarsamlargruppen som kommer till landytan som i dag kallas Sverige kommer från sydvästra Europa, och kallas västliga jägarsamlare. De följde isranden och tog sig till södra Sverige. Den här gruppen hade mörk hudfärg och blåa ögon.

Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.

När isarna drog sig tillbaka från norra Sverige för runt 10 000 år sedan invandrar även en annan grupp jägarsamlare från nordost (östliga jägarsamlare).- Den gruppen från nordöst, de ser lite annorlunda ut. De har blandade ögonfärg, ofta mörk hårfärg, och lite blandade hudtoner. Men ingen är så blek som många av människorna som bor i Skandinavien i dag är, säger Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet.

Han ledde Atlasprojektet tillsammans med Anders Götherström och har även forskat på det tidigaste arkeologiska nästan kompletta skelettfyndet från Sverige: Österödskvinnan.- I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna, säger Mattias Jakobsson.

Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.

- Man kan tänka sig att det skulle kunna finnas tveksamheter i forskningen då antalet stickprover från den här tiden är ganska få, tio till femton stycken. Men när alla DNA-prover ser likadana ut - och så fort vi kan göra ett nytt prov så får vi samma resultat, så är sannolikheten ganska hög att det verkligen ser ut på det här sättet, säger Anders Götherström vid Stockholms universitet.Genom årtusendena kommer sedan vår pigmentering att bli ljusare.

Omfattande research inför tv-serien

2023 sände SVT dramadokumentärserien ”Historien om Sverige”. Tv-serien är en dramatisering, men 300 experter var inblandade i researcharbetet inför inspelningarna. I historiedokumentären skildrades de första människorna i Sverige som mörkhyade och med blåa ögon, precis så som forskningen kommit fram till.Sedan dokumentären visades har diskussionen om hudfärg på Sveriges tidigaste befolkning blossat upp med jämna mellanrum.

Krönika i G-P, från den allmänna debatten vid tiden då programmen sändes 2023.

Professor Mattias Jakobsson intervjuades i de första avsnitten av SVT:s dramadokumentär. Han berättar om hur de första folkgrupperna kommer till Sverige.

- I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna.

Vid den här tiden blir den genetiska variationerna i hud-, hår- och ögonfärg större i Skandinavien än i till exempel södra Europa.

Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.

Förmedlar SVT-dokumentären en korrekt bild av det vi vet om de första människorna i Sverige?

- Ja, såväl experter från Sverige som internationella experter uttalade sig. Sedan kan ju någon liten detalj vara felaktig, då programserien var en dramatisering, men i det stora hela är det korrekt utifrån forskningsläget, säger Mattias Jakobsson.

Österrödskvinnan i Bohuslän

I Twitter/X-inlägget ger användaren exempel på specifika arkeologiska skelettfynd av individer som skulle ha haft ljus hud. Det allra tidigaste skelettfyndet i Sverige som man tagit DNA från - Österödskvinnan - bortser hon dock ifrån.

Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.

Österödskvinnan hittades i en så kallad skalbank, en sänka med skal från fossilt material, i Österöd i Bohuslän 1903. Kvarlevorna av Österödskvinnan är Sveriges äldsta, nästan komplett bevarade skelett - daterat till omkring 10 000 år sedan med kol-14-metoden.

DNA-analys från kvarlevorna visar att kvinnan hade mörkt hår, mörk hy och bruna ögon. Enligt Mattias Jakobsson har Österödskvinnan genetiskt material både från de västliga jägarsamlarna och de östliga jägarsamlarna.

Kommentar på Facebook 8 november 2023.

Också organiska fynd från 10 000 år sedan från en fyndplats i Huseby Klev i Bohuslän tyder på genetiska anlag av samma blandning som Österödskvinnan har. Här har man lyckats utvinna mänskligt DNA ur urtida "tuggummin".

- Vi jobbar med forskning kring Huseby Klev. Vi vet att bosättarna där är från samma grupp som Österödskvinnan och det finns ganska mycket genetiska varianter som ger hög pigmentering, säger Mattias Jakobsson.

Exemplet med Bredgårdsmannen

Ett annat tidigt fynd är Bredgårdsmannen, som i tråden på Twitter/X felaktigt beskrivs som blond och ljus. För att bevisa sin tes har skribenten lagt upp ett foto av rekonstruktionen av Bredgårdsmannen som ställts ut på Falbygdens museum i Västergötland.

Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.

Bilden är tagen från sidan och ljuset faller skarpt på ena sidan av modellen av Bredgårdsmannen. Rekonstruktionen är gjord av Sveriges enda ansiktsrekonstruktör, modellmakaren och arkeologen Oscar Nilsson. Han har specialiserat sig på att göra rekonstruktioner av historiska fynd i 3D och 2D. 

Att Bredgårdsmannen, som levde för runt 9 500 år sedan, skulle ha varit blond och ljus håller Oscar Nilsson inte med om. DNA-prov från de arkeologiska skelettfynden visar något annat.

- DNA-tekniken har verkligen varit en game-changer. Med den kan man få fram pigmentering, färg på ögon, hår och hud, baserat på DNA från kvarlevorna. Det är extremt komplicerad och avancerad forskning som görs av genetiker, säger Oscar Nilsson till Källkritikbyrån.

Nilsson tar del av data från andra arkeologer, osteologer och genetiker när han gör sina unika och hyllade rekonstruktioner, som kan ses på museum på flera håll i Sverige och världen.

Innan han börjar arbetet med en rekonstruktion vill han ha fyra saker fastslagna av arkeologer eller osteologer: det rör personens kön, ålder, vikt och etnicitet/ursprung. Med de datapunkterna kan han ta fram modeller som visar till exempel hur tjock vävnaden ska vara över ansiktet.

Rekonstruktion av Bredgårdsmannen. Foto: Oscar Nilsson

DNA-prover av kvarlevorna ger en ytterligare dimension, vilket gett Oscar Nilsson stora möjligheter att förfina rekonstruktionsprocessen ytterligare - och komma närmare hur människorna såg ut även när det gäller detaljer som hårfärg, pigmentering och ögonfärg.

När det gäller hudfärg talar man inom DNA-forskningen om en skala på fem färger, från mycket mörk till mycket blek. Mittenläget av färgerna kallas på engelska intermediate, (mellanläget). Det är alltså en hudton som är ljusare än mörk och mörkare än blek.

- Med hjälp av DNA-analys kan man konstatera att Bredgårdsmannen troligen hade blå ögonfärg och att hans hudfärg var intermediate, alltså det här mellanläget. Han är alltså inte skandinaviskt blek (vad man nu menar med det) utan mer olivfärgad, säger Oscar Nilsson.

Kommentar på Facebook 8 november 2023.

DNA-proverna visar också att Bredgårdsmannen hade anlag för brunt, mörkblont eller rött hår.

- Han är alltså inte blond, konstaterar Oscar Nilsson.

Modellen av Bredgårdsmannen har en hårfärg som mer går mot mörkblont, brunt hår, utefter DNA-resultaten. Men eftersom Bredgårdsmannen var 55 år när han dog valde Oscar Nilsson att också att ge honom gråvita strån i hår och skägget - vilket eventuellt kan misstolkas som blont av vissa betraktare.Påståendet att Bredgårdsmannen skulle vara blond med ljus hy återkommer också i en forskningsartikel som nyligen citerades av bland annat TT.

Facebook-inlägg med Aftonbladets publicering av TT:s artikel den 4 augusti.

Artikeln visar att befolkningen i Europa hade mörkare hudfärg senare än man tidigare trott.Men tyvärr har den vetenskapliga artikeln publicerats med ett faktafel. I forskningsartikeln beskrivs kvarlevorna efter Bredgårdsmannen som de äldsta i Europa, daterat för 12 000 år sedan vilket alltså är ett felaktigt påstående. Bredgårdsmannen, vars kvarlevor hittades i Västergötland, levde för runt 9 500 år sedan.

Stor variation: ”Det finns ingen urtyp"

Förflyttar vi oss några år framåt i tiden så finns det fler ljushyade fynd. Den mystiska fyndplatsen Kanaljorden i Motala där kranier och delar av skelett hittats är ett exempel på detta - vilket förs fram i tråden på Twitter/X. Men som Anders Götherström konstaterar är ju dessa fynd från kvarlevor av individer som levde i Sverige tusentals år efter att de första människorna kom hit.

Inlägg på Twitter/X den 5 november 2023.

Oscar Nilsson har gjort två rekonstruktioner från två av de skelett som hittats på platsen. De är daterade med kol-14-metoden till drygt 7 000 år sedan. Rekonstruktionerna är av en man med brunt hår, blå ögon och ljus hy och en kvinna med blont hår och blåa ögon och en hudton mer i mellanläget som vi beskrivit tidigare. 

- Det är en ganska stor variation i hur folk såg ut. Det finns ingen urtyp, förklarar Oscar Nilsson.

Sverige först 1523

I Twitter/X-tråden framstår det som att det skulle finnas politiska motiv bakom hur forntida "svenskar" skildras i media. Användaren bakom Twitter/X-tråden beskyller "det svenska etablissemanget" för att försöka reta upp "högerpopulisterna (Sverigedemokraterna)".

Ur tråden på Twitter/X 28 juli.

- Ja, det påhoppet förekommer ju från de här grupperna, men det är ju de som skriver som har en politisk agenda. Forskning är inte politisk motiverad. Skulle det visa sig om femton år att det vi vet i dag inte stämmer så skulle ju forskningen revideras, säger Oscar Nilsson.

DNA-analysen av skelettkvarlevor visar med hög sannolikhet vilka anlag som kan kopplas till ett visst arkeologiskt fynd.

- DNA-analysen är en vetenskaplig matematisk metod som forskarna jobbar med för att ta fram sannolikheten för till exempel vilken pigmentering som olika populationer och individer hade. Det har ingenting med politik att göra. Det här är ju vetenskap.

Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.

I Twitter/X-tråden verkar skribenten ha valt att vinkla och välja ut data huller om buller som ska stödja tesen att de första människorna i Sverige var ljushyade.Dessutom hoppar skribenten i tid. Fyndet från Kanaljorden görs ju, som tidigare nämnt, långt efter att de första jägarsamlarna från väst kommer till Skandinavien och kan därmed inte användas som bevis för hur de första individerna som befolkade Skandinavien såg ut.

Längre ned i tråden hävdar skribenten också att de första svenskarna kom från Ukraina.Begreppet "de första svenskarna" används på flera håll i diskussionerna på nätet om tv-serien, men är lite märkligt, då Sverige grundas först 1523. Det är egentligen svårt att prata om "svenskar" före denna tid.

Inlägg på Twitter/X den 30 maj 2023.

Genetiskt ursprung från flera olika folkgrupper

Så här ser migrationsströmmarna ut som kommit till Sverige under förhistorien:

* Det första stora genflödet till Sverige kommer med jägarsamlargrupperna från väst och öst för över 10 000 år sedan.

* Nästa stora inflöde kommer från Anatolien, västra Asien. Det är jordbrukarna som kom till Europa för 8 000 år sedan och upp till Skandinavien för 6 000 år sedan.

* Det tredje stora genflödet som kommer via Europa till Skandinavien kommer från stäppen från Ukraina. Den kallas för Yamnaya-expansionen.

Om Yamnaya säger Anders Götherström:

- Denna folkgrupp sprider sig snabbt över Europa. Vi bär med oss mycket från Yamnaya-folket i Skandinavien och stora delar av Europa i dag. Men det här sker ju långt efter att de första människorna kommer till Skandinavien.

Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.

- Det är en förenklad bild att tänka sig att människor bara kan ha genetiska ursprung från en grupp, säger Mattias Jakobsson.När Källkritikbyrån kontaktar kvinnan bakom tråden på Twitter/X hänvisar hon till danska professorn Morten E Allentoft, som är professor i evolutionär genomik och biologisk mångfald vid Köpenhamns universitet. Men han hänvisar i sin tur tillbaka till de forskare i Sverige som vi redan pratat med.- Ärligt talat är jag inte någon expert på svensk förhistoria. I Sverige finns flera framstående forskare inom forntida DNA (Pontus Skoglund, Mattias Jakobson, Anders Götherström) som kan besvara dessa frågor bättre än jag, säger Morten E Allentoft till Källkritikbyrån.Skribenten på Twitter/X pekar på en av Allentofts forskningsartiklar, men verkar ha missuppfattat vad den innebär.- Detta betyder inte att de tidiga svenskarna kom från Ukraina. Det betyder bara att mesolitiska svenskar verkar dela vissa förfäder med ukrainare från stenåldern, men var den exakta källan finns och hur denna blandning skedde är (såvitt jag vet) okänt, säger Allentoft.

Sammantaget

Dagens majoritetsbefolkning i Skandinavien bär genetiskt material från alla de kända folkgrupperna som migrerade hit under förhistorien. De första människorna som migrerade till Skandinavien under perioden efter istiden hade mörk hudfärg och blåa ögon. Senare blandades denna grupp, så kallade västliga jägarsamlare, med östliga jägarsamlare som hade ljusare hudfärg än dem, men mörkare ögonfärg.

I det geografiska område som vi i dag kallar Sverige kommer den genetiska variationen - och därmed variationer i utseende - under denna tid att bli större än i andra delar av Europa.

FAKTA: Tidslinje

Ca 45 000 år sedan

De första människorna, homo sapiens, kommer från Afrika till Europa.

Ca 13 000-10 000 år sedan

Så kallade västliga jägarsamlare börjar migrera till södra Sverige via Europa och Danmark. Den tidigare obefolkade landsmassan som vi i dag kallar Sverige börjar befolkas. De västliga jägarsamlarna var mörkhyade och hade blåa ögon.

Nästa stora jägarsamlar-grupp, östliga jägarsamlare, börjar migrera till Sverige via Norge. Denna population hade ljusare hy och mörka ögon.

De båda jägarsamlargrupperna blandas och variationen i utseende blir större i Skandinavien än i södra Europa. Gruppen skandinaviska jägarsamlare hämtar genetik från båda grupperna.

Ca 10 000 år sedan

Istäcken från den senaste istiden börjar försvinna också i norra Sverige. Finns inlandsis kvar i inlandets fjälltrakter.

Österödskvinnan, vilket är Sveriges äldsta välbevarade skelett, är från denna tid. DNA-analys av kvarlevorna visar att hon hade mörk hudfärg, mörk hårfärg och bruna ögon. Hon har anlag från båda jägarsamlargrupperna.

Ca 9 500 år sedan

Bredgårdsmannen i Västergötland är ett annat tidigt mycket välbevarat arkeologiskt fynd. Här är också kraniet bevarat och på Falbygdens museum finns en unik rekonstruktion av Bredgårdsmannen, gjord av arkeologen och modellmakaren Oscar Nilsson.

Ca 8 000 år sedan

De första jordbrukarna migrerar till Europa.

Ca 7 000 år sedan

I en liten sjö i Motala läggs skelettdelar av flera individer. Kanaljorden kallas denna arkeologiska fyndplats.

Ca 6 000 år sedan

De första jordbrukarna migrerar till Sverige.

Ca 5 000 år sedan

Yamnaya-folket migrerar till Europa och Norden. Yamnaya är ett stäppfolk från dagens Ukraina och Ryssland.

Ca 500 år sedan

1523 bildas Sverige.LÄS MER:? Ovetenskaplig forskning om IQ bakom Twitter/X-inlägg? Falskt rykte sprids om muslimska vandrare i Norrland? Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-08-28 11:55:19

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 566969476d926936e15e30d0efb2c798b7dcf86a
   Title:

   Fel om ”de första svenskarna” fortsätter att spridas på nätet
   Description:

   ”De första svenskarna var ukrainare” - vi tar upp ett av sommarens exempel.
   Content

   Trots att det var två år sedan SVT sände ”Historien om Sverige” så fortsätter diskussioner på nätet om hur forntida svenskar såg ut. I flera fall sprids fel och missförstånd - vi tar upp ett av sommarens exempel.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Instagram/SVT
   
   - De allra första människorna som kommer till Skandinavien, är, utifrån den data vi har, med högsta sannolikhet människor som är betydligt mörkare i sin hudpigmentering än vad vi är i Skandinavien i dag. Men de har blåa ögon.Det säger Anders Götherström, arkeolog, evolutionsbiolog och professor i molekylär genetik vid Stockholms universitet. Han är en av världens främsta experter på att använda DNA-teknik för att analysera arkeologiskt framtagna ben och var även drivande i det stora Atlasprojektet.
   
   Inom vetenskapen är dessa faktum redan klarlagda. Men i sociala medier sprids andra idéer och ibland rena felaktigheter.
   
   Inlägg på Instagram 26 juli.
   
   I slutet av juli lade en Twitter/X-användare upp påståendet att ”de första svenskarna var ukrainare” och andra missvisande påståenden om hur den förhistoriska befolkningen i Sverige såg ut."Så varför är svenska medier så besatta av att skildra det forntida Sverige med svarta afrikaner när alla de tidigaste fynden (för 8-10 000 år sedan) är ljushyade?”, skrev kvinnan den 28 juli (på engelska, inlägget är översatt av Källkritikbyrån).Inlägget har sedan dess fått över 183 000 visningar, enligt plattformens räkneverk.
   
   Men påståendet att alla de tidigaste fynden skulle vara av ljushyade människor stämmer inte.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 juli.
   
   - Jag vet inte vem den här personen på X är, men det personen påstår är falskt, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
   
   De första människorna i Sverige
   
   Den första jägarsamlargruppen som kommer till landytan som i dag kallas Sverige kommer från sydvästra Europa, och kallas västliga jägarsamlare. De följde isranden och tog sig till södra Sverige. Den här gruppen hade mörk hudfärg och blåa ögon.
   
   Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   När isarna drog sig tillbaka från norra Sverige för runt 10 000 år sedan invandrar även en annan grupp jägarsamlare från nordost (östliga jägarsamlare).- Den gruppen från nordöst, de ser lite annorlunda ut. De har blandade ögonfärg, ofta mörk hårfärg, och lite blandade hudtoner. Men ingen är så blek som många av människorna som bor i Skandinavien i dag är, säger Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet.
   
   Han ledde Atlasprojektet tillsammans med Anders Götherström och har även forskat på det tidigaste arkeologiska nästan kompletta skelettfyndet från Sverige: Österödskvinnan.- I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna, säger Mattias Jakobsson.
   
   Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.
   
   - Man kan tänka sig att det skulle kunna finnas tveksamheter i forskningen då antalet stickprover från den här tiden är ganska få, tio till femton stycken. Men när alla DNA-prover ser likadana ut - och så fort vi kan göra ett nytt prov så får vi samma resultat, så är sannolikheten ganska hög att det verkligen ser ut på det här sättet, säger Anders Götherström vid Stockholms universitet.Genom årtusendena kommer sedan vår pigmentering att bli ljusare.
   
   Omfattande research inför tv-serien
   
   2023 sände SVT dramadokumentärserien ”Historien om Sverige”. Tv-serien är en dramatisering, men 300 experter var inblandade i researcharbetet inför inspelningarna. I historiedokumentären skildrades de första människorna i Sverige som mörkhyade och med blåa ögon, precis så som forskningen kommit fram till.Sedan dokumentären visades har diskussionen om hudfärg på Sveriges tidigaste befolkning blossat upp med jämna mellanrum.
   
   Krönika i G-P, från den allmänna debatten vid tiden då programmen sändes 2023.
   
   Professor Mattias Jakobsson intervjuades i de första avsnitten av SVT:s dramadokumentär. Han berättar om hur de första folkgrupperna kommer till Sverige.
   
   - I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna.
   
   Vid den här tiden blir den genetiska variationerna i hud-, hår- och ögonfärg större i Skandinavien än i till exempel södra Europa.
   
   Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   Förmedlar SVT-dokumentären en korrekt bild av det vi vet om de första människorna i Sverige?
   
   - Ja, såväl experter från Sverige som internationella experter uttalade sig. Sedan kan ju någon liten detalj vara felaktig, då programserien var en dramatisering, men i det stora hela är det korrekt utifrån forskningsläget, säger Mattias Jakobsson.
   
   Österrödskvinnan i Bohuslän
   
   I Twitter/X-inlägget ger användaren exempel på specifika arkeologiska skelettfynd av individer som skulle ha haft ljus hud. Det allra tidigaste skelettfyndet i Sverige som man tagit DNA från - Österödskvinnan - bortser hon dock ifrån.
   
   Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.
   
   Österödskvinnan hittades i en så kallad skalbank, en sänka med skal från fossilt material, i Österöd i Bohuslän 1903. Kvarlevorna av Österödskvinnan är Sveriges äldsta, nästan komplett bevarade skelett - daterat till omkring 10 000 år sedan med kol-14-metoden.
   
   DNA-analys från kvarlevorna visar att kvinnan hade mörkt hår, mörk hy och bruna ögon. Enligt Mattias Jakobsson har Österödskvinnan genetiskt material både från de västliga jägarsamlarna och de östliga jägarsamlarna.
   
   Kommentar på Facebook 8 november 2023.
   
   Också organiska fynd från 10 000 år sedan från en fyndplats i Huseby Klev i Bohuslän tyder på genetiska anlag av samma blandning som Österödskvinnan har. Här har man lyckats utvinna mänskligt DNA ur urtida "tuggummin".
   
   - Vi jobbar med forskning kring Huseby Klev. Vi vet att bosättarna där är från samma grupp som Österödskvinnan och det finns ganska mycket genetiska varianter som ger hög pigmentering, säger Mattias Jakobsson.
   
   Exemplet med Bredgårdsmannen
   
   Ett annat tidigt fynd är Bredgårdsmannen, som i tråden på Twitter/X felaktigt beskrivs som blond och ljus. För att bevisa sin tes har skribenten lagt upp ett foto av rekonstruktionen av Bredgårdsmannen som ställts ut på Falbygdens museum i Västergötland.
   
   Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.
   
   Bilden är tagen från sidan och ljuset faller skarpt på ena sidan av modellen av Bredgårdsmannen. Rekonstruktionen är gjord av Sveriges enda ansiktsrekonstruktör, modellmakaren och arkeologen Oscar Nilsson. Han har specialiserat sig på att göra rekonstruktioner av historiska fynd i 3D och 2D. 
   
   Att Bredgårdsmannen, som levde för runt 9 500 år sedan, skulle ha varit blond och ljus håller Oscar Nilsson inte med om. DNA-prov från de arkeologiska skelettfynden visar något annat.
   
   - DNA-tekniken har verkligen varit en game-changer. Med den kan man få fram pigmentering, färg på ögon, hår och hud, baserat på DNA från kvarlevorna. Det är extremt komplicerad och avancerad forskning som görs av genetiker, säger Oscar Nilsson till Källkritikbyrån.
   
   Nilsson tar del av data från andra arkeologer, osteologer och genetiker när han gör sina unika och hyllade rekonstruktioner, som kan ses på museum på flera håll i Sverige och världen.
   
   Innan han börjar arbetet med en rekonstruktion vill han ha fyra saker fastslagna av arkeologer eller osteologer: det rör personens kön, ålder, vikt och etnicitet/ursprung. Med de datapunkterna kan han ta fram modeller som visar till exempel hur tjock vävnaden ska vara över ansiktet.
   
   Rekonstruktion av Bredgårdsmannen. Foto: Oscar Nilsson
   
   DNA-prover av kvarlevorna ger en ytterligare dimension, vilket gett Oscar Nilsson stora möjligheter att förfina rekonstruktionsprocessen ytterligare - och komma närmare hur människorna såg ut även när det gäller detaljer som hårfärg, pigmentering och ögonfärg.
   
   När det gäller hudfärg talar man inom DNA-forskningen om en skala på fem färger, från mycket mörk till mycket blek. Mittenläget av färgerna kallas på engelska intermediate, (mellanläget). Det är alltså en hudton som är ljusare än mörk och mörkare än blek.
   
   - Med hjälp av DNA-analys kan man konstatera att Bredgårdsmannen troligen hade blå ögonfärg och att hans hudfärg var intermediate, alltså det här mellanläget. Han är alltså inte skandinaviskt blek (vad man nu menar med det) utan mer olivfärgad, säger Oscar Nilsson.
   
   Kommentar på Facebook 8 november 2023.
   
   DNA-proverna visar också att Bredgårdsmannen hade anlag för brunt, mörkblont eller rött hår.
   
   - Han är alltså inte blond, konstaterar Oscar Nilsson.
   
   Modellen av Bredgårdsmannen har en hårfärg som mer går mot mörkblont, brunt hår, utefter DNA-resultaten. Men eftersom Bredgårdsmannen var 55 år när han dog valde Oscar Nilsson att också att ge honom gråvita strån i hår och skägget - vilket eventuellt kan misstolkas som blont av vissa betraktare.Påståendet att Bredgårdsmannen skulle vara blond med ljus hy återkommer också i en forskningsartikel som nyligen citerades av bland annat TT.
   
   Facebook-inlägg med Aftonbladets publicering av TT:s artikel den 4 augusti.
   
   Artikeln visar att befolkningen i Europa hade mörkare hudfärg senare än man tidigare trott.Men tyvärr har den vetenskapliga artikeln publicerats med ett faktafel. I forskningsartikeln beskrivs kvarlevorna efter Bredgårdsmannen som de äldsta i Europa, daterat för 12 000 år sedan vilket alltså är ett felaktigt påstående. Bredgårdsmannen, vars kvarlevor hittades i Västergötland, levde för runt 9 500 år sedan.
   
   Stor variation: ”Det finns ingen urtyp"
   
   Förflyttar vi oss några år framåt i tiden så finns det fler ljushyade fynd. Den mystiska fyndplatsen Kanaljorden i Motala där kranier och delar av skelett hittats är ett exempel på detta - vilket förs fram i tråden på Twitter/X. Men som Anders Götherström konstaterar är ju dessa fynd från kvarlevor av individer som levde i Sverige tusentals år efter att de första människorna kom hit.
   
   Inlägg på Twitter/X den 5 november 2023.
   
   Oscar Nilsson har gjort två rekonstruktioner från två av de skelett som hittats på platsen. De är daterade med kol-14-metoden till drygt 7 000 år sedan. Rekonstruktionerna är av en man med brunt hår, blå ögon och ljus hy och en kvinna med blont hår och blåa ögon och en hudton mer i mellanläget som vi beskrivit tidigare. 
   
   - Det är en ganska stor variation i hur folk såg ut. Det finns ingen urtyp, förklarar Oscar Nilsson.
   
   Sverige först 1523
   
   I Twitter/X-tråden framstår det som att det skulle finnas politiska motiv bakom hur forntida "svenskar" skildras i media. Användaren bakom Twitter/X-tråden beskyller "det svenska etablissemanget" för att försöka reta upp "högerpopulisterna (Sverigedemokraterna)".
   
   Ur tråden på Twitter/X 28 juli.
   
   - Ja, det påhoppet förekommer ju från de här grupperna, men det är ju de som skriver som har en politisk agenda. Forskning är inte politisk motiverad. Skulle det visa sig om femton år att det vi vet i dag inte stämmer så skulle ju forskningen revideras, säger Oscar Nilsson.
   
   DNA-analysen av skelettkvarlevor visar med hög sannolikhet vilka anlag som kan kopplas till ett visst arkeologiskt fynd.
   
   - DNA-analysen är en vetenskaplig matematisk metod som forskarna jobbar med för att ta fram sannolikheten för till exempel vilken pigmentering som olika populationer och individer hade. Det har ingenting med politik att göra. Det här är ju vetenskap.
   
   Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   I Twitter/X-tråden verkar skribenten ha valt att vinkla och välja ut data huller om buller som ska stödja tesen att de första människorna i Sverige var ljushyade.Dessutom hoppar skribenten i tid. Fyndet från Kanaljorden görs ju, som tidigare nämnt, långt efter att de första jägarsamlarna från väst kommer till Skandinavien och kan därmed inte användas som bevis för hur de första individerna som befolkade Skandinavien såg ut.
   
   Längre ned i tråden hävdar skribenten också att de första svenskarna kom från Ukraina.Begreppet "de första svenskarna" används på flera håll i diskussionerna på nätet om tv-serien, men är lite märkligt, då Sverige grundas först 1523. Det är egentligen svårt att prata om "svenskar" före denna tid.
   
   Inlägg på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   Genetiskt ursprung från flera olika folkgrupper
   
   Så här ser migrationsströmmarna ut som kommit till Sverige under förhistorien:
   
   * Det första stora genflödet till Sverige kommer med jägarsamlargrupperna från väst och öst för över 10 000 år sedan.
   
   * Nästa stora inflöde kommer från Anatolien, västra Asien. Det är jordbrukarna som kom till Europa för 8 000 år sedan och upp till Skandinavien för 6 000 år sedan.
   
   * Det tredje stora genflödet som kommer via Europa till Skandinavien kommer från stäppen från Ukraina. Den kallas för Yamnaya-expansionen.
   
   Om Yamnaya säger Anders Götherström:
   
   - Denna folkgrupp sprider sig snabbt över Europa. Vi bär med oss mycket från Yamnaya-folket i Skandinavien och stora delar av Europa i dag. Men det här sker ju långt efter att de första människorna kommer till Skandinavien.
   
   Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.
   
   - Det är en förenklad bild att tänka sig att människor bara kan ha genetiska ursprung från en grupp, säger Mattias Jakobsson.När Källkritikbyrån kontaktar kvinnan bakom tråden på Twitter/X hänvisar hon till danska professorn Morten E Allentoft, som är professor i evolutionär genomik och biologisk mångfald vid Köpenhamns universitet. Men han hänvisar i sin tur tillbaka till de forskare i Sverige som vi redan pratat med.- Ärligt talat är jag inte någon expert på svensk förhistoria. I Sverige finns flera framstående forskare inom forntida DNA (Pontus Skoglund, Mattias Jakobson, Anders Götherström) som kan besvara dessa frågor bättre än jag, säger Morten E Allentoft till Källkritikbyrån.Skribenten på Twitter/X pekar på en av Allentofts forskningsartiklar, men verkar ha missuppfattat vad den innebär.- Detta betyder inte att de tidiga svenskarna kom från Ukraina. Det betyder bara att mesolitiska svenskar verkar dela vissa förfäder med ukrainare från stenåldern, men var den exakta källan finns och hur denna blandning skedde är (såvitt jag vet) okänt, säger Allentoft.
   
   Sammantaget
   
   Dagens majoritetsbefolkning i Skandinavien bär genetiskt material från alla de kända folkgrupperna som migrerade hit under förhistorien. De första människorna som migrerade till Skandinavien under perioden efter istiden hade mörk hudfärg och blåa ögon. Senare blandades denna grupp, så kallade västliga jägarsamlare, med östliga jägarsamlare som hade ljusare hudfärg än dem, men mörkare ögonfärg.
   
   I det geografiska område som vi i dag kallar Sverige kommer den genetiska variationen - och därmed variationer i utseende - under denna tid att bli större än i andra delar av Europa.
   
   FAKTA: Tidslinje
   
   Ca 45 000 år sedan
   
   De första människorna, homo sapiens, kommer från Afrika till Europa.
   
   Ca 13 000-10 000 år sedan
   
   Så kallade västliga jägarsamlare börjar migrera till södra Sverige via Europa och Danmark. Den tidigare obefolkade landsmassan som vi i dag kallar Sverige börjar befolkas. De västliga jägarsamlarna var mörkhyade och hade blåa ögon.
   
   Nästa stora jägarsamlar-grupp, östliga jägarsamlare, börjar migrera till Sverige via Norge. Denna population hade ljusare hy och mörka ögon.
   
   De båda jägarsamlargrupperna blandas och variationen i utseende blir större i Skandinavien än i södra Europa. Gruppen skandinaviska jägarsamlare hämtar genetik från båda grupperna.
   
   Ca 10 000 år sedan
   
   Istäcken från den senaste istiden börjar försvinna också i norra Sverige. Finns inlandsis kvar i inlandets fjälltrakter.
   
   Österödskvinnan, vilket är Sveriges äldsta välbevarade skelett, är från denna tid. DNA-analys av kvarlevorna visar att hon hade mörk hudfärg, mörk hårfärg och bruna ögon. Hon har anlag från båda jägarsamlargrupperna.
   
   Ca 9 500 år sedan
   
   Bredgårdsmannen i Västergötland är ett annat tidigt mycket välbevarat arkeologiskt fynd. Här är också kraniet bevarat och på Falbygdens museum finns en unik rekonstruktion av Bredgårdsmannen, gjord av arkeologen och modellmakaren Oscar Nilsson.
   
   Ca 8 000 år sedan
   
   De första jordbrukarna migrerar till Europa.
   
   Ca 7 000 år sedan
   
   I en liten sjö i Motala läggs skelettdelar av flera individer. Kanaljorden kallas denna arkeologiska fyndplats.
   
   Ca 6 000 år sedan
   
   De första jordbrukarna migrerar till Sverige.
   
   Ca 5 000 år sedan
   
   Yamnaya-folket migrerar till Europa och Norden. Yamnaya är ett stäppfolk från dagens Ukraina och Ryssland.
   
   Ca 500 år sedan
   
   1523 bildas Sverige.LÄS MER:? Ovetenskaplig forskning om IQ bakom Twitter/X-inlägg? Falskt rykte sprids om muslimska vandrare i Norrland? Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-08-28 11:55:19

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: c31fb9df1b16425ed1d69051ef01c359f40005c6
   Title:

   Fel om ”de första svenskarna” fortsätter att spridas på nätet
   Description:

   ”De första svenskarna var ukrainare” - vi tar upp ett av sommarens exempel.
   Content

   Trots att det var två år sedan SVT sände ”Historien om Sverige” så fortsätter diskussioner på nätet om hur forntida svenskar såg ut. I flera fall sprids fel och missförstånd - vi tar upp ett av sommarens exempel.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Instagram/SVT
   
   - De allra första människorna som kommer till Skandinavien, är, utifrån den data vi har, med högsta sannolikhet människor som är betydligt mörkare i sin hudpigmentering än vad vi är i Skandinavien i dag. Men de har blåa ögon.Det säger Anders Götherström, arkeolog, evolutionsbiolog och professor i molekylär genetik vid Stockholms universitet. Han är en av världens främsta experter på att använda DNA-teknik för att analysera arkeologiskt framtagna ben och var även drivande i det stora Atlasprojektet.
   
   Inom vetenskapen är dessa faktum redan klarlagda. Men i sociala medier sprids andra idéer och ibland rena felaktigheter.
   
   Inlägg på Instagram 26 juli.
   
   I slutet av juli lade en Twitter/X-användare upp påståendet att ”de första svenskarna var ukrainare” och andra missvisande påståenden om hur den förhistoriska befolkningen i Sverige såg ut."Så varför är svenska medier så besatta av att skildra det forntida Sverige med svarta afrikaner när alla de tidigaste fynden (för 8-10 000 år sedan) är ljushyade?”, skrev kvinnan den 28 juli (på engelska, inlägget är översatt av Källkritikbyrån).Inlägget har sedan dess fått över 183 000 visningar, enligt plattformens räkneverk.
   
   Men påståendet att alla de tidigaste fynden skulle vara av ljushyade människor stämmer inte.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 juli.
   
   - Jag vet inte vem den här personen på X är, men det personen påstår är falskt, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
   
   De första människorna i Sverige
   
   Den första jägarsamlargruppen som kommer till landytan som i dag kallas Sverige kommer från sydvästra Europa, och kallas västliga jägarsamlare. De följde isranden och tog sig till södra Sverige. Den här gruppen hade mörk hudfärg och blåa ögon.
   
   Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   När isarna drog sig tillbaka från norra Sverige för runt 10 000 år sedan invandrar även en annan grupp jägarsamlare från nordost (östliga jägarsamlare).- Den gruppen från nordöst, de ser lite annorlunda ut. De har blandade ögonfärg, ofta mörk hårfärg, och lite blandade hudtoner. Men ingen är så blek som många av människorna som bor i Skandinavien i dag är, säger Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet.
   
   Han ledde Atlasprojektet tillsammans med Anders Götherström och har även forskat på det tidigaste arkeologiska nästan kompletta skelettfyndet från Sverige: Österödskvinnan.- I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna, säger Mattias Jakobsson.
   
   Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.
   
   - Man kan tänka sig att det skulle kunna finnas tveksamheter i forskningen då antalet stickprover från den här tiden är ganska få, tio till femton stycken. Men när alla DNA-prover ser likadana ut - och så fort vi kan göra ett nytt prov så får vi samma resultat, så är sannolikheten ganska hög att det verkligen ser ut på det här sättet, säger Anders Götherström vid Stockholms universitet.Genom årtusendena kommer sedan vår pigmentering att bli ljusare.
   
   Omfattande research inför tv-serien
   
   2023 sände SVT dramadokumentärserien ”Historien om Sverige”. Tv-serien är en dramatisering, men 300 experter var inblandade i researcharbetet inför inspelningarna. I historiedokumentären skildrades de första människorna i Sverige som mörkhyade och med blåa ögon, precis så som forskningen kommit fram till.Sedan dokumentären visades har diskussionen om hudfärg på Sveriges tidigaste befolkning blossat upp med jämna mellanrum.
   
   Krönika i G-P, från den allmänna debatten vid tiden då programmen sändes 2023.
   
   Professor Mattias Jakobsson intervjuades i de första avsnitten av SVT:s dramadokumentär. Han berättar om hur de första folkgrupperna kommer till Sverige.
   
   - I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna.
   
   Vid den här tiden blir den genetiska variationerna i hud-, hår- och ögonfärg större i Skandinavien än i till exempel södra Europa.
   
   Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   Förmedlar SVT-dokumentären en korrekt bild av det vi vet om de första människorna i Sverige?
   
   - Ja, såväl experter från Sverige som internationella experter uttalade sig. Sedan kan ju någon liten detalj vara felaktig, då programserien var en dramatisering, men i det stora hela är det korrekt utifrån forskningsläget, säger Mattias Jakobsson.
   
   Österrödskvinnan i Bohuslän
   
   I Twitter/X-inlägget ger användaren exempel på specifika arkeologiska skelettfynd av individer som skulle ha haft ljus hud. Det allra tidigaste skelettfyndet i Sverige som man tagit DNA från - Österödskvinnan - bortser hon dock ifrån.
   
   Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.
   
   Österödskvinnan hittades i en så kallad skalbank, en sänka med skal från fossilt material, i Österöd i Bohuslän 1903. Kvarlevorna av Österödskvinnan är Sveriges äldsta, nästan komplett bevarade skelett - daterat till omkring 10 000 år sedan med kol-14-metoden.
   
   DNA-analys från kvarlevorna visar att kvinnan hade mörkt hår, mörk hy och bruna ögon. Enligt Mattias Jakobsson har Österödskvinnan genetiskt material både från de västliga jägarsamlarna och de östliga jägarsamlarna.
   
   Kommentar på Facebook 8 november 2023.
   
   Också organiska fynd från 10 000 år sedan från en fyndplats i Huseby Klev i Bohuslän tyder på genetiska anlag av samma blandning som Österödskvinnan har. Här har man lyckats utvinna mänskligt DNA ur urtida "tuggummin".
   
   - Vi jobbar med forskning kring Huseby Klev. Vi vet att bosättarna där är från samma grupp som Österödskvinnan och det finns ganska mycket genetiska varianter som ger hög pigmentering, säger Mattias Jakobsson.
   
   Exemplet med Bredgårdsmannen
   
   Ett annat tidigt fynd är Bredgårdsmannen, som i tråden på Twitter/X felaktigt beskrivs som blond och ljus. För att bevisa sin tes har skribenten lagt upp ett foto av rekonstruktionen av Bredgårdsmannen som ställts ut på Falbygdens museum i Västergötland.
   
   Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.
   
   Bilden är tagen från sidan och ljuset faller skarpt på ena sidan av modellen av Bredgårdsmannen. Rekonstruktionen är gjord av Sveriges enda ansiktsrekonstruktör, modellmakaren och arkeologen Oscar Nilsson. Han har specialiserat sig på att göra rekonstruktioner av historiska fynd i 3D och 2D. 
   
   Att Bredgårdsmannen, som levde för runt 9 500 år sedan, skulle ha varit blond och ljus håller Oscar Nilsson inte med om. DNA-prov från de arkeologiska skelettfynden visar något annat.
   
   - DNA-tekniken har verkligen varit en game-changer. Med den kan man få fram pigmentering, färg på ögon, hår och hud, baserat på DNA från kvarlevorna. Det är extremt komplicerad och avancerad forskning som görs av genetiker, säger Oscar Nilsson till Källkritikbyrån.
   
   Nilsson tar del av data från andra arkeologer, osteologer och genetiker när han gör sina unika och hyllade rekonstruktioner, som kan ses på museum på flera håll i Sverige och världen.
   
   Innan han börjar arbetet med en rekonstruktion vill han ha fyra saker fastslagna av arkeologer eller osteologer: det rör personens kön, ålder, vikt och etnicitet/ursprung. Med de datapunkterna kan han ta fram modeller som visar till exempel hur tjock vävnaden ska vara över ansiktet.
   
   Rekonstruktion av Bredgårdsmannen. Foto: Oscar Nilsson
   
   DNA-prover av kvarlevorna ger en ytterligare dimension, vilket gett Oscar Nilsson stora möjligheter att förfina rekonstruktionsprocessen ytterligare - och komma närmare hur människorna såg ut även när det gäller detaljer som hårfärg, pigmentering och ögonfärg.
   
   När det gäller hudfärg talar man inom DNA-forskningen om en skala på fem färger, från mycket mörk till mycket blek. Mittenläget av färgerna kallas på engelska intermediate, (mellanläget). Det är alltså en hudton som är ljusare än mörk och mörkare än blek.
   
   - Med hjälp av DNA-analys kan man konstatera att Bredgårdsmannen troligen hade blå ögonfärg och att hans hudfärg var intermediate, alltså det här mellanläget. Han är alltså inte skandinaviskt blek (vad man nu menar med det) utan mer olivfärgad, säger Oscar Nilsson.
   
   Kommentar på Facebook 8 november 2023.
   
   DNA-proverna visar också att Bredgårdsmannen hade anlag för brunt, mörkblont eller rött hår.
   
   - Han är alltså inte blond, konstaterar Oscar Nilsson.
   
   Modellen av Bredgårdsmannen har en hårfärg som mer går mot mörkblont, brunt hår, utefter DNA-resultaten. Men eftersom Bredgårdsmannen var 55 år när han dog valde Oscar Nilsson att också att ge honom gråvita strån i hår och skägget - vilket eventuellt kan misstolkas som blont av vissa betraktare.Påståendet att Bredgårdsmannen skulle vara blond med ljus hy återkommer också i en forskningsartikel som nyligen citerades av bland annat TT.
   
   Facebook-inlägg med Aftonbladets publicering av TT:s artikel den 4 augusti.
   
   Artikeln visar att befolkningen i Europa hade mörkare hudfärg senare än man tidigare trott.Men tyvärr har den vetenskapliga artikeln publicerats med ett faktafel. I forskningsartikeln beskrivs kvarlevorna efter Bredgårdsmannen som de äldsta i Europa, daterat för 12 000 år sedan vilket alltså är ett felaktigt påstående. Bredgårdsmannen, vars kvarlevor hittades i Västergötland, levde för runt 9 500 år sedan.
   
   Stor variation: ”Det finns ingen urtyp"
   
   Förflyttar vi oss några år framåt i tiden så finns det fler ljushyade fynd. Den mystiska fyndplatsen Kanaljorden i Motala där kranier och delar av skelett hittats är ett exempel på detta - vilket förs fram i tråden på Twitter/X. Men som Anders Götherström konstaterar är ju dessa fynd från kvarlevor av individer som levde i Sverige tusentals år efter att de första människorna kom hit.
   
   Inlägg på Twitter/X den 5 november 2023.
   
   Oscar Nilsson har gjort två rekonstruktioner från två av de skelett som hittats på platsen. De är daterade med kol-14-metoden till drygt 7 000 år sedan. Rekonstruktionerna är av en man med brunt hår, blå ögon och ljus hy och en kvinna med blont hår och blåa ögon och en hudton mer i mellanläget som vi beskrivit tidigare. 
   
   - Det är en ganska stor variation i hur folk såg ut. Det finns ingen urtyp, förklarar Oscar Nilsson.
   
   Sverige först 1523
   
   I Twitter/X-tråden framstår det som att det skulle finnas politiska motiv bakom hur forntida "svenskar" skildras i media. Användaren bakom Twitter/X-tråden beskyller "det svenska etablissemanget" för att försöka reta upp "högerpopulisterna (Sverigedemokraterna)".
   
   Ur tråden på Twitter/X 28 juli.
   
   - Ja, det påhoppet förekommer ju från de här grupperna, men det är ju de som skriver som har en politisk agenda. Forskning är inte politisk motiverad. Skulle det visa sig om femton år att det vi vet i dag inte stämmer så skulle ju forskningen revideras, säger Oscar Nilsson.
   
   DNA-analysen av skelettkvarlevor visar med hög sannolikhet vilka anlag som kan kopplas till ett visst arkeologiskt fynd.
   
   - DNA-analysen är en vetenskaplig matematisk metod som forskarna jobbar med för att ta fram sannolikheten för till exempel vilken pigmentering som olika populationer och individer hade. Det har ingenting med politik att göra. Det här är ju vetenskap.
   
   Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   I Twitter/X-tråden verkar skribenten ha valt att vinkla och välja ut data huller om buller som ska stödja tesen att de första människorna i Sverige var ljushyade.Dessutom hoppar skribenten i tid. Fyndet från Kanaljorden görs ju, som tidigare nämnt, långt efter att de första jägarsamlarna från väst kommer till Skandinavien och kan därmed inte användas som bevis för hur de första individerna som befolkade Skandinavien såg ut.
   
   Längre ned i tråden hävdar skribenten också att de första svenskarna kom från Ukraina.Begreppet "de första svenskarna" används på flera håll i diskussionerna på nätet om tv-serien, men är lite märkligt, då Sverige grundas först 1523. Det är egentligen svårt att prata om "svenskar" före denna tid.
   
   Inlägg på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   Genetiskt ursprung från flera olika folkgrupper
   
   Så här ser migrationsströmmarna ut som kommit till Sverige under förhistorien:
   
   * Det första stora genflödet till Sverige kommer med jägarsamlargrupperna från väst och öst för över 10 000 år sedan.
   
   * Nästa stora inflöde kommer från Anatolien, västra Asien. Det är jordbrukarna som kom till Europa för 8 000 år sedan och upp till Skandinavien för 6 000 år sedan.
   
   * Det tredje stora genflödet som kommer via Europa till Skandinavien kommer från stäppen från Ukraina. Den kallas för Yamnaya-expansionen.
   
   Om Yamnaya säger Anders Götherström:
   
   - Denna folkgrupp sprider sig snabbt över Europa. Vi bär med oss mycket från Yamnaya-folket i Skandinavien och stora delar av Europa i dag. Men det här sker ju långt efter att de första människorna kommer till Skandinavien.
   
   Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.
   
   - Det är en förenklad bild att tänka sig att människor bara kan ha genetiska ursprung från en grupp, säger Mattias Jakobsson.När Källkritikbyrån kontaktar kvinnan bakom tråden på Twitter/X hänvisar hon till danska professorn Morten E Allentoft, som är professor i evolutionär genomik och biologisk mångfald vid Köpenhamns universitet. Men han hänvisar i sin tur tillbaka till de forskare i Sverige som vi redan pratat med.- Ärligt talat är jag inte någon expert på svensk förhistoria. I Sverige finns flera framstående forskare inom forntida DNA (Pontus Skoglund, Mattias Jakobson, Anders Götherström) som kan besvara dessa frågor bättre än jag, säger Morten E Allentoft till Källkritikbyrån.Skribenten på Twitter/X pekar på en av Allentofts forskningsartiklar, men verkar ha missuppfattat vad den innebär.- Detta betyder inte att de tidiga svenskarna kom från Ukraina. Det betyder bara att mesolitiska svenskar verkar dela vissa förfäder med ukrainare från stenåldern, men var den exakta källan finns och hur denna blandning skedde är (såvitt jag vet) okänt, säger Allentoft.
   
   Sammantaget
   
   Dagens majoritetsbefolkning i Skandinavien bär genetiskt material från alla de kända folkgrupperna som migrerade hit under förhistorien. De första människorna som migrerade till Skandinavien under perioden efter istiden hade mörk hudfärg och blåa ögon. Senare blandades denna grupp, så kallade västliga jägarsamlare, med östliga jägarsamlare som hade ljusare hudfärg än dem, men mörkare ögonfärg.
   
   I det geografiska område som vi i dag kallar Sverige kommer den genetiska variationen - och därmed variationer i utseende - under denna tid att bli större än i andra delar av Europa.
   
   FAKTA: Tidslinje
   
   Ca 45 000 år sedan
   
   De första människorna, homo sapiens, kommer från Afrika till Europa.
   
   Ca 13 000-10 000 år sedan
   
   Så kallade västliga jägarsamlare börjar migrera till södra Sverige via Europa och Danmark. Den tidigare obefolkade landsmassan som vi i dag kallar Sverige börjar befolkas. De västliga jägarsamlarna var mörkhyade och hade blåa ögon.
   
   Nästa stora jägarsamlar-grupp, östliga jägarsamlare, börjar migrera till Sverige via Norge. Denna population hade ljusare hy och mörka ögon.
   
   De båda jägarsamlargrupperna blandas och variationen i utseende blir större i Skandinavien än i södra Europa. Gruppen skandinaviska jägarsamlare hämtar genetik från båda grupperna.
   
   Ca 10 000 år sedan
   
   Istäcken från den senaste istiden börjar försvinna också i norra Sverige. Finns inlandsis kvar i inlandets fjälltrakter.
   
   Österödskvinnan, vilket är Sveriges äldsta välbevarade skelett, är från denna tid. DNA-analys av kvarlevorna visar att hon hade mörk hudfärg, mörk hårfärg och bruna ögon. Hon har anlag från båda jägarsamlargrupperna.
   
   Ca 9 500 år sedan
   
   Bredgårdsmannen i Västergötland är ett annat tidigt mycket välbevarat arkeologiskt fynd. Här är också kraniet bevarat och på Falbygdens museum finns en unik rekonstruktion av Bredgårdsmannen, gjord av arkeologen och modellmakaren Oscar Nilsson.
   
   Ca 8 000 år sedan
   
   De första jordbrukarna migrerar till Europa.
   
   Ca 7 000 år sedan
   
   I en liten sjö i Motala läggs skelettdelar av flera individer. Kanaljorden kallas denna arkeologiska fyndplats.
   
   Ca 6 000 år sedan
   
   De första jordbrukarna migrerar till Sverige.
   
   Ca 5 000 år sedan
   
   Yamnaya-folket migrerar till Europa och Norden. Yamnaya är ett stäppfolk från dagens Ukraina och Ryssland.
   
   Ca 500 år sedan
   
   1523 bildas Sverige.LÄS MER:? Ovetenskaplig forskning om IQ bakom Twitter/X-inlägg? Falskt rykte sprids om muslimska vandrare i Norrland? Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Fel om ”de första svenskarna” fortsätter att spridas på nätet

DESCRIPTION:
”De första svenskarna var ukrainare” - vi tar upp ett av sommarens exempel.

CONTENT:
Trots att det var två år sedan SVT sände ”Historien om Sverige” så fortsätter diskussioner på nätet om hur forntida svenskar såg ut. I flera fall sprids fel och missförstånd - vi tar upp ett av sommarens exempel.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Instagram/SVT

- De allra första människorna som kommer till Skandinavien, är, utifrån den data vi har, med högsta sannolikhet människor som är betydligt mörkare i sin hudpigmentering än vad vi är i Skandinavien i dag. Men de har blåa ögon.Det säger Anders Götherström, arkeolog, evolutionsbiolog och professor i molekylär genetik vid Stockholms universitet. Han är en av världens främsta experter på att använda DNA-teknik för att analysera arkeologiskt framtagna ben och var även drivande i det stora Atlasprojektet.

Inom vetenskapen är dessa faktum redan klarlagda. Men i sociala medier sprids andra idéer och ibland rena felaktigheter.

Inlägg på Instagram 26 juli.

I slutet av juli lade en Twitter/X-användare upp påståendet att ”de första svenskarna var ukrainare” och andra missvisande påståenden om hur den förhistoriska befolkningen i Sverige såg ut."Så varför är svenska medier så besatta av att skildra det forntida Sverige med svarta afrikaner när alla de tidigaste fynden (för 8-10 000 år sedan) är ljushyade?”, skrev kvinnan den 28 juli (på engelska, inlägget är översatt av Källkritikbyrån).Inlägget har sedan dess fått över 183 000 visningar, enligt plattformens räkneverk.

Men påståendet att alla de tidigaste fynden skulle vara av ljushyade människor stämmer inte.

Inlägg på Twitter/X den 28 juli.

- Jag vet inte vem den här personen på X är, men det personen påstår är falskt, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

De första människorna i Sverige

Den första jägarsamlargruppen som kommer till landytan som i dag kallas Sverige kommer från sydvästra Europa, och kallas västliga jägarsamlare. De följde isranden och tog sig till södra Sverige. Den här gruppen hade mörk hudfärg och blåa ögon.

Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.

När isarna drog sig tillbaka från norra Sverige för runt 10 000 år sedan invandrar även en annan grupp jägarsamlare från nordost (östliga jägarsamlare).- Den gruppen från nordöst, de ser lite annorlunda ut. De har blandade ögonfärg, ofta mörk hårfärg, och lite blandade hudtoner. Men ingen är så blek som många av människorna som bor i Skandinavien i dag är, säger Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet.

Han ledde Atlasprojektet tillsammans med Anders Götherström och har även forskat på det tidigaste arkeologiska nästan kompletta skelettfyndet från Sverige: Österödskvinnan.- I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna, säger Mattias Jakobsson.

Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.

- Man kan tänka sig att det skulle kunna finnas tveksamheter i forskningen då antalet stickprover från den här tiden är ganska få, tio till femton stycken. Men när alla DNA-prover ser likadana ut - och så fort vi kan göra ett nytt prov så får vi samma resultat, så är sannolikheten ganska hög att det verkligen ser ut på det här sättet, säger Anders Götherström vid Stockholms universitet.Genom årtusendena kommer sedan vår pigmentering att bli ljusare.

Omfattande research inför tv-serien

2023 sände SVT dramadokumentärserien ”Historien om Sverige”. Tv-serien är en dramatisering, men 300 experter var inblandade i researcharbetet inför inspelningarna. I historiedokumentären skildrades de första människorna i Sverige som mörkhyade och med blåa ögon, precis så som forskningen kommit fram till.Sedan dokumentären visades har diskussionen om hudfärg på Sveriges tidigaste befolkning blossat upp med jämna mellanrum.

Krönika i G-P, från den allmänna debatten vid tiden då programmen sändes 2023.

Professor Mattias Jakobsson intervjuades i de första avsnitten av SVT:s dramadokumentär. Han berättar om hur de första folkgrupperna kommer till Sverige.

- I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna.

Vid den här tiden blir den genetiska variationerna i hud-, hår- och ögonfärg större i Skandinavien än i till exempel södra Europa.

Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.

Förmedlar SVT-dokumentären en korrekt bild av det vi vet om de första människorna i Sverige?

- Ja, såväl experter från Sverige som internationella experter uttalade sig. Sedan kan ju någon liten detalj vara felaktig, då programserien var en dramatisering, men i det stora hela är det korrekt utifrån forskningsläget, säger Mattias Jakobsson.

Österrödskvinnan i Bohuslän

I Twitter/X-inlägget ger användaren exempel på specifika arkeologiska skelettfynd av individer som skulle ha haft ljus hud. Det allra tidigaste skelettfyndet i Sverige som man tagit DNA från - Österödskvinnan - bortser hon dock ifrån.

Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.

Österödskvinnan hittades i en så kallad skalbank, en sänka med skal från fossilt material, i Österöd i Bohuslän 1903. Kvarlevorna av Österödskvinnan är Sveriges äldsta, nästan komplett bevarade skelett - daterat till omkring 10 000 år sedan med kol-14-metoden.

DNA-analys från kvarlevorna visar att kvinnan hade mörkt hår, mörk hy och bruna ögon. Enligt Mattias Jakobsson har Österödskvinnan genetiskt material både från de västliga jägarsamlarna och de östliga jägarsamlarna.

Kommentar på Facebook 8 november 2023.

Också organiska fynd från 10 000 år sedan från en fyndplats i Huseby Klev i Bohuslän tyder på genetiska anlag av samma blandning som Österödskvinnan har. Här har man lyckats utvinna mänskligt DNA ur urtida "tuggummin".

- Vi jobbar med forskning kring Huseby Klev. Vi vet att bosättarna där är från samma grupp som Österödskvinnan och det finns ganska mycket genetiska varianter som ger hög pigmentering, säger Mattias Jakobsson.

Exemplet med Bredgårdsmannen

Ett annat tidigt fynd är Bredgårdsmannen, som i tråden på Twitter/X felaktigt beskrivs som blond och ljus. För att bevisa sin tes har skribenten lagt upp ett foto av rekonstruktionen av Bredgårdsmannen som ställts ut på Falbygdens museum i Västergötland.

Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.

Bilden är tagen från sidan och ljuset faller skarpt på ena sidan av modellen av Bredgårdsmannen. Rekonstruktionen är gjord av Sveriges enda ansiktsrekonstruktör, modellmakaren och arkeologen Oscar Nilsson. Han har specialiserat sig på att göra rekonstruktioner av historiska fynd i 3D och 2D. 

Att Bredgårdsmannen, som levde för runt 9 500 år sedan, skulle ha varit blond och ljus håller Oscar Nilsson inte med om. DNA-prov från de arkeologiska skelettfynden visar något annat.

- DNA-tekniken har verkligen varit en game-changer. Med den kan man få fram pigmentering, färg på ögon, hår och hud, baserat på DNA från kvarlevorna. Det är extremt komplicerad och avancerad forskning som görs av genetiker, säger Oscar Nilsson till Källkritikbyrån.

Nilsson tar del av data från andra arkeologer, osteologer och genetiker när han gör sina unika och hyllade rekonstruktioner, som kan ses på museum på flera håll i Sverige och världen.

Innan han börjar arbetet med en rekonstruktion vill han ha fyra saker fastslagna av arkeologer eller osteologer: det rör personens kön, ålder, vikt och etnicitet/ursprung. Med de datapunkterna kan han ta fram modeller som visar till exempel hur tjock vävnaden ska vara över ansiktet.

Rekonstruktion av Bredgårdsmannen. Foto: Oscar Nilsson

DNA-prover av kvarlevorna ger en ytterligare dimension, vilket gett Oscar Nilsson stora möjligheter att förfina rekonstruktionsprocessen ytterligare - och komma närmare hur människorna såg ut även när det gäller detaljer som hårfärg, pigmentering och ögonfärg.

När det gäller hudfärg talar man inom DNA-forskningen om en skala på fem färger, från mycket mörk till mycket blek. Mittenläget av färgerna kallas på engelska intermediate, (mellanläget). Det är alltså en hudton som är ljusare än mörk och mörkare än blek.

- Med hjälp av DNA-analys kan man konstatera att Bredgårdsmannen troligen hade blå ögonfärg och att hans hudfärg var intermediate, alltså det här mellanläget. Han är alltså inte skandinaviskt blek (vad man nu menar med det) utan mer olivfärgad, säger Oscar Nilsson.

Kommentar på Facebook 8 november 2023.

DNA-proverna visar också att Bredgårdsmannen hade anlag för brunt, mörkblont eller rött hår.

- Han är alltså inte blond, konstaterar Oscar Nilsson.

Modellen av Bredgårdsmannen har en hårfärg som mer går mot mörkblont, brunt hår, utefter DNA-resultaten. Men eftersom Bredgårdsmannen var 55 år när han dog valde Oscar Nilsson att också att ge honom gråvita strån i hår och skägget - vilket eventuellt kan misstolkas som blont av vissa betraktare.Påståendet att Bredgårdsmannen skulle vara blond med ljus hy återkommer också i en forskningsartikel som nyligen citerades av bland annat TT.

Facebook-inlägg med Aftonbladets publicering av TT:s artikel den 4 augusti.

Artikeln visar att befolkningen i Europa hade mörkare hudfärg senare än man tidigare trott.Men tyvärr har den vetenskapliga artikeln publicerats med ett faktafel. I forskningsartikeln beskrivs kvarlevorna efter Bredgårdsmannen som de äldsta i Europa, daterat för 12 000 år sedan vilket alltså är ett felaktigt påstående. Bredgårdsmannen, vars kvarlevor hittades i Västergötland, levde för runt 9 500 år sedan.

Stor variation: ”Det finns ingen urtyp"

Förflyttar vi oss några år framåt i tiden så finns det fler ljushyade fynd. Den mystiska fyndplatsen Kanaljorden i Motala där kranier och delar av skelett hittats är ett exempel på detta - vilket förs fram i tråden på Twitter/X. Men som Anders Götherström konstaterar är ju dessa fynd från kvarlevor av individer som levde i Sverige tusentals år efter att de första människorna kom hit.

Inlägg på Twitter/X den 5 november 2023.

Oscar Nilsson har gjort två rekonstruktioner från två av de skelett som hittats på platsen. De är daterade med kol-14-metoden till drygt 7 000 år sedan. Rekonstruktionerna är av en man med brunt hår, blå ögon och ljus hy och en kvinna med blont hår och blåa ögon och en hudton mer i mellanläget som vi beskrivit tidigare. 

- Det är en ganska stor variation i hur folk såg ut. Det finns ingen urtyp, förklarar Oscar Nilsson.

Sverige först 1523

I Twitter/X-tråden framstår det som att det skulle finnas politiska motiv bakom hur forntida "svenskar" skildras i media. Användaren bakom Twitter/X-tråden beskyller "det svenska etablissemanget" för att försöka reta upp "högerpopulisterna (Sverigedemokraterna)".

Ur tråden på Twitter/X 28 juli.

- Ja, det påhoppet förekommer ju från de här grupperna, men det är ju de som skriver som har en politisk agenda. Forskning är inte politisk motiverad. Skulle det visa sig om femton år att det vi vet i dag inte stämmer så skulle ju forskningen revideras, säger Oscar Nilsson.

DNA-analysen av skelettkvarlevor visar med hög sannolikhet vilka anlag som kan kopplas till ett visst arkeologiskt fynd.

- DNA-analysen är en vetenskaplig matematisk metod som forskarna jobbar med för att ta fram sannolikheten för till exempel vilken pigmentering som olika populationer och individer hade. Det har ingenting med politik att göra. Det här är ju vetenskap.

Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.

I Twitter/X-tråden verkar skribenten ha valt att vinkla och välja ut data huller om buller som ska stödja tesen att de första människorna i Sverige var ljushyade.Dessutom hoppar skribenten i tid. Fyndet från Kanaljorden görs ju, som tidigare nämnt, långt efter att de första jägarsamlarna från väst kommer till Skandinavien och kan därmed inte användas som bevis för hur de första individerna som befolkade Skandinavien såg ut.

Längre ned i tråden hävdar skribenten också att de första svenskarna kom från Ukraina.Begreppet "de första svenskarna" används på flera håll i diskussionerna på nätet om tv-serien, men är lite märkligt, då Sverige grundas först 1523. Det är egentligen svårt att prata om "svenskar" före denna tid.

Inlägg på Twitter/X den 30 maj 2023.

Genetiskt ursprung från flera olika folkgrupper

Så här ser migrationsströmmarna ut som kommit till Sverige under förhistorien:

* Det första stora genflödet till Sverige kommer med jägarsamlargrupperna från väst och öst för över 10 000 år sedan.

* Nästa stora inflöde kommer från Anatolien, västra Asien. Det är jordbrukarna som kom till Europa för 8 000 år sedan och upp till Skandinavien för 6 000 år sedan.

* Det tredje stora genflödet som kommer via Europa till Skandinavien kommer från stäppen från Ukraina. Den kallas för Yamnaya-expansionen.

Om Yamnaya säger Anders Götherström:

- Denna folkgrupp sprider sig snabbt över Europa. Vi bär med oss mycket från Yamnaya-folket i Skandinavien och stora delar av Europa i dag. Men det här sker ju långt efter att de första människorna kommer till Skandinavien.

Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.

- Det är en förenklad bild att tänka sig att människor bara kan ha genetiska ursprung från en grupp, säger Mattias Jakobsson.När Källkritikbyrån kontaktar kvinnan bakom tråden på Twitter/X hänvisar hon till danska professorn Morten E Allentoft, som är professor i evolutionär genomik och biologisk mångfald vid Köpenhamns universitet. Men han hänvisar i sin tur tillbaka till de forskare i Sverige som vi redan pratat med.- Ärligt talat är jag inte någon expert på svensk förhistoria. I Sverige finns flera framstående forskare inom forntida DNA (Pontus Skoglund, Mattias Jakobson, Anders Götherström) som kan besvara dessa frågor bättre än jag, säger Morten E Allentoft till Källkritikbyrån.Skribenten på Twitter/X pekar på en av Allentofts forskningsartiklar, men verkar ha missuppfattat vad den innebär.- Detta betyder inte att de tidiga svenskarna kom från Ukraina. Det betyder bara att mesolitiska svenskar verkar dela vissa förfäder med ukrainare från stenåldern, men var den exakta källan finns och hur denna blandning skedde är (såvitt jag vet) okänt, säger Allentoft.

Sammantaget

Dagens majoritetsbefolkning i Skandinavien bär genetiskt material från alla de kända folkgrupperna som migrerade hit under förhistorien. De första människorna som migrerade till Skandinavien under perioden efter istiden hade mörk hudfärg och blåa ögon. Senare blandades denna grupp, så kallade västliga jägarsamlare, med östliga jägarsamlare som hade ljusare hudfärg än dem, men mörkare ögonfärg.

I det geografiska område som vi i dag kallar Sverige kommer den genetiska variationen - och därmed variationer i utseende - under denna tid att bli större än i andra delar av Europa.

FAKTA: Tidslinje

Ca 45 000 år sedan

De första människorna, homo sapiens, kommer från Afrika till Europa.

Ca 13 000-10 000 år sedan

Så kallade västliga jägarsamlare börjar migrera till södra Sverige via Europa och Danmark. Den tidigare obefolkade landsmassan som vi i dag kallar Sverige börjar befolkas. De västliga jägarsamlarna var mörkhyade och hade blåa ögon.

Nästa stora jägarsamlar-grupp, östliga jägarsamlare, börjar migrera till Sverige via Norge. Denna population hade ljusare hy och mörka ögon.

De båda jägarsamlargrupperna blandas och variationen i utseende blir större i Skandinavien än i södra Europa. Gruppen skandinaviska jägarsamlare hämtar genetik från båda grupperna.

Ca 10 000 år sedan

Istäcken från den senaste istiden börjar försvinna också i norra Sverige. Finns inlandsis kvar i inlandets fjälltrakter.

Österödskvinnan, vilket är Sveriges äldsta välbevarade skelett, är från denna tid. DNA-analys av kvarlevorna visar att hon hade mörk hudfärg, mörk hårfärg och bruna ögon. Hon har anlag från båda jägarsamlargrupperna.

Ca 9 500 år sedan

Bredgårdsmannen i Västergötland är ett annat tidigt mycket välbevarat arkeologiskt fynd. Här är också kraniet bevarat och på Falbygdens museum finns en unik rekonstruktion av Bredgårdsmannen, gjord av arkeologen och modellmakaren Oscar Nilsson.

Ca 8 000 år sedan

De första jordbrukarna migrerar till Europa.

Ca 7 000 år sedan

I en liten sjö i Motala läggs skelettdelar av flera individer. Kanaljorden kallas denna arkeologiska fyndplats.

Ca 6 000 år sedan

De första jordbrukarna migrerar till Sverige.

Ca 5 000 år sedan

Yamnaya-folket migrerar till Europa och Norden. Yamnaya är ett stäppfolk från dagens Ukraina och Ryssland.

Ca 500 år sedan

1523 bildas Sverige.LÄS MER:? Ovetenskaplig forskning om IQ bakom Twitter/X-inlägg? Falskt rykte sprids om muslimska vandrare i Norrland? Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Fel om ”de första svenskarna” fortsätter att spridas på nätet

DESCRIPTION:
”De första svenskarna var ukrainare” - vi tar upp ett av sommarens exempel.

CONTENT:
Trots att det var två år sedan SVT sände ”Historien om Sverige” så fortsätter diskussioner på nätet om hur forntida svenskar såg ut. I flera fall sprids fel och missförstånd - vi tar upp ett av sommarens exempel.

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Instagram/SVT

- De allra första människorna som kommer till Skandinavien, är, utifrån den data vi har, med högsta sannolikhet människor som är betydligt mörkare i sin hudpigmentering än vad vi är i Skandinavien i dag. Men de har blåa ögon.Det säger Anders Götherström, arkeolog, evolutionsbiolog och professor i molekylär genetik vid Stockholms universitet. Han är en av världens främsta experter på att använda DNA-teknik för att analysera arkeologiskt framtagna ben och var även drivande i det stora Atlasprojektet.

Inom vetenskapen är dessa faktum redan klarlagda. Men i sociala medier sprids andra idéer och ibland rena felaktigheter.

Inlägg på Instagram 26 juli.

I slutet av juli lade en Twitter/X-användare upp påståendet att ”de första svenskarna var ukrainare” och andra missvisande påståenden om hur den förhistoriska befolkningen i Sverige såg ut."Så varför är svenska medier så besatta av att skildra det forntida Sverige med svarta afrikaner när alla de tidigaste fynden (för 8-10 000 år sedan) är ljushyade?”, skrev kvinnan den 28 juli (på engelska, inlägget är översatt av Källkritikbyrån).Inlägget har sedan dess fått över 183 000 visningar, enligt plattformens räkneverk.

Men påståendet att alla de tidigaste fynden skulle vara av ljushyade människor stämmer inte.

Inlägg på Twitter/X den 28 juli.

- Jag vet inte vem den här personen på X är, men det personen påstår är falskt, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

De första människorna i Sverige

Den första jägarsamlargruppen som kommer till landytan som i dag kallas Sverige kommer från sydvästra Europa, och kallas västliga jägarsamlare. De följde isranden och tog sig till södra Sverige. Den här gruppen hade mörk hudfärg och blåa ögon.

Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.

När isarna drog sig tillbaka från norra Sverige för runt 10 000 år sedan invandrar även en annan grupp jägarsamlare från nordost (östliga jägarsamlare).- Den gruppen från nordöst, de ser lite annorlunda ut. De har blandade ögonfärg, ofta mörk hårfärg, och lite blandade hudtoner. Men ingen är så blek som många av människorna som bor i Skandinavien i dag är, säger Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet.

Han ledde Atlasprojektet tillsammans med Anders Götherström och har även forskat på det tidigaste arkeologiska nästan kompletta skelettfyndet från Sverige: Österödskvinnan.- I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna, säger Mattias Jakobsson.

Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.

- Man kan tänka sig att det skulle kunna finnas tveksamheter i forskningen då antalet stickprover från den här tiden är ganska få, tio till femton stycken. Men när alla DNA-prover ser likadana ut - och så fort vi kan göra ett nytt prov så får vi samma resultat, så är sannolikheten ganska hög att det verkligen ser ut på det här sättet, säger Anders Götherström vid Stockholms universitet.Genom årtusendena kommer sedan vår pigmentering att bli ljusare.

Omfattande research inför tv-serien

2023 sände SVT dramadokumentärserien ”Historien om Sverige”. Tv-serien är en dramatisering, men 300 experter var inblandade i researcharbetet inför inspelningarna. I historiedokumentären skildrades de första människorna i Sverige som mörkhyade och med blåa ögon, precis så som forskningen kommit fram till.Sedan dokumentären visades har diskussionen om hudfärg på Sveriges tidigaste befolkning blossat upp med jämna mellanrum.

Krönika i G-P, från den allmänna debatten vid tiden då programmen sändes 2023.

Professor Mattias Jakobsson intervjuades i de första avsnitten av SVT:s dramadokumentär. Han berättar om hur de första folkgrupperna kommer till Sverige.

- I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna.

Vid den här tiden blir den genetiska variationerna i hud-, hår- och ögonfärg större i Skandinavien än i till exempel södra Europa.

Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.

Förmedlar SVT-dokumentären en korrekt bild av det vi vet om de första människorna i Sverige?

- Ja, såväl experter från Sverige som internationella experter uttalade sig. Sedan kan ju någon liten detalj vara felaktig, då programserien var en dramatisering, men i det stora hela är det korrekt utifrån forskningsläget, säger Mattias Jakobsson.

Österrödskvinnan i Bohuslän

I Twitter/X-inlägget ger användaren exempel på specifika arkeologiska skelettfynd av individer som skulle ha haft ljus hud. Det allra tidigaste skelettfyndet i Sverige som man tagit DNA från - Österödskvinnan - bortser hon dock ifrån.

Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.

Österödskvinnan hittades i en så kallad skalbank, en sänka med skal från fossilt material, i Österöd i Bohuslän 1903. Kvarlevorna av Österödskvinnan är Sveriges äldsta, nästan komplett bevarade skelett - daterat till omkring 10 000 år sedan med kol-14-metoden.

DNA-analys från kvarlevorna visar att kvinnan hade mörkt hår, mörk hy och bruna ögon. Enligt Mattias Jakobsson har Österödskvinnan genetiskt material både från de västliga jägarsamlarna och de östliga jägarsamlarna.

Kommentar på Facebook 8 november 2023.

Också organiska fynd från 10 000 år sedan från en fyndplats i Huseby Klev i Bohuslän tyder på genetiska anlag av samma blandning som Österödskvinnan har. Här har man lyckats utvinna mänskligt DNA ur urtida "tuggummin".

- Vi jobbar med forskning kring Huseby Klev. Vi vet att bosättarna där är från samma grupp som Österödskvinnan och det finns ganska mycket genetiska varianter som ger hög pigmentering, säger Mattias Jakobsson.

Exemplet med Bredgårdsmannen

Ett annat tidigt fynd är Bredgårdsmannen, som i tråden på Twitter/X felaktigt beskrivs som blond och ljus. För att bevisa sin tes har skribenten lagt upp ett foto av rekonstruktionen av Bredgårdsmannen som ställts ut på Falbygdens museum i Västergötland.

Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.

Bilden är tagen från sidan och ljuset faller skarpt på ena sidan av modellen av Bredgårdsmannen. Rekonstruktionen är gjord av Sveriges enda ansiktsrekonstruktör, modellmakaren och arkeologen Oscar Nilsson. Han har specialiserat sig på att göra rekonstruktioner av historiska fynd i 3D och 2D. 

Att Bredgårdsmannen, som levde för runt 9 500 år sedan, skulle ha varit blond och ljus håller Oscar Nilsson inte med om. DNA-prov från de arkeologiska skelettfynden visar något annat.

- DNA-tekniken har verkligen varit en game-changer. Med den kan man få fram pigmentering, färg på ögon, hår och hud, baserat på DNA från kvarlevorna. Det är extremt komplicerad och avancerad forskning som görs av genetiker, säger Oscar Nilsson till Källkritikbyrån.

Nilsson tar del av data från andra arkeologer, osteologer och genetiker när han gör sina unika och hyllade rekonstruktioner, som kan ses på museum på flera håll i Sverige och världen.

Innan han börjar arbetet med en rekonstruktion vill han ha fyra saker fastslagna av arkeologer eller osteologer: det rör personens kön, ålder, vikt och etnicitet/ursprung. Med de datapunkterna kan han ta fram modeller som visar till exempel hur tjock vävnaden ska vara över ansiktet.

Rekonstruktion av Bredgårdsmannen. Foto: Oscar Nilsson

DNA-prover av kvarlevorna ger en ytterligare dimension, vilket gett Oscar Nilsson stora möjligheter att förfina rekonstruktionsprocessen ytterligare - och komma närmare hur människorna såg ut även när det gäller detaljer som hårfärg, pigmentering och ögonfärg.

När det gäller hudfärg talar man inom DNA-forskningen om en skala på fem färger, från mycket mörk till mycket blek. Mittenläget av färgerna kallas på engelska intermediate, (mellanläget). Det är alltså en hudton som är ljusare än mörk och mörkare än blek.

- Med hjälp av DNA-analys kan man konstatera att Bredgårdsmannen troligen hade blå ögonfärg och att hans hudfärg var intermediate, alltså det här mellanläget. Han är alltså inte skandinaviskt blek (vad man nu menar med det) utan mer olivfärgad, säger Oscar Nilsson.

Kommentar på Facebook 8 november 2023.

DNA-proverna visar också att Bredgårdsmannen hade anlag för brunt, mörkblont eller rött hår.

- Han är alltså inte blond, konstaterar Oscar Nilsson.

Modellen av Bredgårdsmannen har en hårfärg som mer går mot mörkblont, brunt hår, utefter DNA-resultaten. Men eftersom Bredgårdsmannen var 55 år när han dog valde Oscar Nilsson att också att ge honom gråvita strån i hår och skägget - vilket eventuellt kan misstolkas som blont av vissa betraktare.Påståendet att Bredgårdsmannen skulle vara blond med ljus hy återkommer också i en forskningsartikel som nyligen citerades av bland annat TT.

Facebook-inlägg med Aftonbladets publicering av TT:s artikel den 4 augusti.

Artikeln visar att befolkningen i Europa hade mörkare hudfärg senare än man tidigare trott.Men tyvärr har den vetenskapliga artikeln publicerats med ett faktafel. I forskningsartikeln beskrivs kvarlevorna efter Bredgårdsmannen som de äldsta i Europa, daterat för 12 000 år sedan vilket alltså är ett felaktigt påstående. Bredgårdsmannen, vars kvarlevor hittades i Västergötland, levde för runt 9 500 år sedan.

Stor variation: ”Det finns ingen urtyp"

Förflyttar vi oss några år framåt i tiden så finns det fler ljushyade fynd. Den mystiska fyndplatsen Kanaljorden i Motala där kranier och delar av skelett hittats är ett exempel på detta - vilket förs fram i tråden på Twitter/X. Men som Anders Götherström konstaterar är ju dessa fynd från kvarlevor av individer som levde i Sverige tusentals år efter att de första människorna kom hit.

Inlägg på Twitter/X den 5 november 2023.

Oscar Nilsson har gjort två rekonstruktioner från två av de skelett som hittats på platsen. De är daterade med kol-14-metoden till drygt 7 000 år sedan. Rekonstruktionerna är av en man med brunt hår, blå ögon och ljus hy och en kvinna med blont hår och blåa ögon och en hudton mer i mellanläget som vi beskrivit tidigare. 

- Det är en ganska stor variation i hur folk såg ut. Det finns ingen urtyp, förklarar Oscar Nilsson.

Sverige först 1523

I Twitter/X-tråden framstår det som att det skulle finnas politiska motiv bakom hur forntida "svenskar" skildras i media. Användaren bakom Twitter/X-tråden beskyller "det svenska etablissemanget" för att försöka reta upp "högerpopulisterna (Sverigedemokraterna)".

Ur tråden på Twitter/X 28 juli.

- Ja, det påhoppet förekommer ju från de här grupperna, men det är ju de som skriver som har en politisk agenda. Forskning är inte politisk motiverad. Skulle det visa sig om femton år att det vi vet i dag inte stämmer så skulle ju forskningen revideras, säger Oscar Nilsson.

DNA-analysen av skelettkvarlevor visar med hög sannolikhet vilka anlag som kan kopplas till ett visst arkeologiskt fynd.

- DNA-analysen är en vetenskaplig matematisk metod som forskarna jobbar med för att ta fram sannolikheten för till exempel vilken pigmentering som olika populationer och individer hade. Det har ingenting med politik att göra. Det här är ju vetenskap.

Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.

I Twitter/X-tråden verkar skribenten ha valt att vinkla och välja ut data huller om buller som ska stödja tesen att de första människorna i Sverige var ljushyade.Dessutom hoppar skribenten i tid. Fyndet från Kanaljorden görs ju, som tidigare nämnt, långt efter att de första jägarsamlarna från väst kommer till Skandinavien och kan därmed inte användas som bevis för hur de första individerna som befolkade Skandinavien såg ut.

Längre ned i tråden hävdar skribenten också att de första svenskarna kom från Ukraina.Begreppet "de första svenskarna" används på flera håll i diskussionerna på nätet om tv-serien, men är lite märkligt, då Sverige grundas först 1523. Det är egentligen svårt att prata om "svenskar" före denna tid.

Inlägg på Twitter/X den 30 maj 2023.

Genetiskt ursprung från flera olika folkgrupper

Så här ser migrationsströmmarna ut som kommit till Sverige under förhistorien:

* Det första stora genflödet till Sverige kommer med jägarsamlargrupperna från väst och öst för över 10 000 år sedan.

* Nästa stora inflöde kommer från Anatolien, västra Asien. Det är jordbrukarna som kom till Europa för 8 000 år sedan och upp till Skandinavien för 6 000 år sedan.

* Det tredje stora genflödet som kommer via Europa till Skandinavien kommer från stäppen från Ukraina. Den kallas för Yamnaya-expansionen.

Om Yamnaya säger Anders Götherström:

- Denna folkgrupp sprider sig snabbt över Europa. Vi bär med oss mycket från Yamnaya-folket i Skandinavien och stora delar av Europa i dag. Men det här sker ju långt efter att de första människorna kommer till Skandinavien.

Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.

- Det är en förenklad bild att tänka sig att människor bara kan ha genetiska ursprung från en grupp, säger Mattias Jakobsson.När Källkritikbyrån kontaktar kvinnan bakom tråden på Twitter/X hänvisar hon till danska professorn Morten E Allentoft, som är professor i evolutionär genomik och biologisk mångfald vid Köpenhamns universitet. Men han hänvisar i sin tur tillbaka till de forskare i Sverige som vi redan pratat med.- Ärligt talat är jag inte någon expert på svensk förhistoria. I Sverige finns flera framstående forskare inom forntida DNA (Pontus Skoglund, Mattias Jakobson, Anders Götherström) som kan besvara dessa frågor bättre än jag, säger Morten E Allentoft till Källkritikbyrån.Skribenten på Twitter/X pekar på en av Allentofts forskningsartiklar, men verkar ha missuppfattat vad den innebär.- Detta betyder inte att de tidiga svenskarna kom från Ukraina. Det betyder bara att mesolitiska svenskar verkar dela vissa förfäder med ukrainare från stenåldern, men var den exakta källan finns och hur denna blandning skedde är (såvitt jag vet) okänt, säger Allentoft.

Sammantaget

Dagens majoritetsbefolkning i Skandinavien bär genetiskt material från alla de kända folkgrupperna som migrerade hit under förhistorien. De första människorna som migrerade till Skandinavien under perioden efter istiden hade mörk hudfärg och blåa ögon. Senare blandades denna grupp, så kallade västliga jägarsamlare, med östliga jägarsamlare som hade ljusare hudfärg än dem, men mörkare ögonfärg.

I det geografiska område som vi i dag kallar Sverige kommer den genetiska variationen - och därmed variationer i utseende - under denna tid att bli större än i andra delar av Europa.

FAKTA: Tidslinje

Ca 45 000 år sedan

De första människorna, homo sapiens, kommer från Afrika till Europa.

Ca 13 000-10 000 år sedan

Så kallade västliga jägarsamlare börjar migrera till södra Sverige via Europa och Danmark. Den tidigare obefolkade landsmassan som vi i dag kallar Sverige börjar befolkas. De västliga jägarsamlarna var mörkhyade och hade blåa ögon.

Nästa stora jägarsamlar-grupp, östliga jägarsamlare, börjar migrera till Sverige via Norge. Denna population hade ljusare hy och mörka ögon.

De båda jägarsamlargrupperna blandas och variationen i utseende blir större i Skandinavien än i södra Europa. Gruppen skandinaviska jägarsamlare hämtar genetik från båda grupperna.

Ca 10 000 år sedan

Istäcken från den senaste istiden börjar försvinna också i norra Sverige. Finns inlandsis kvar i inlandets fjälltrakter.

Österödskvinnan, vilket är Sveriges äldsta välbevarade skelett, är från denna tid. DNA-analys av kvarlevorna visar att hon hade mörk hudfärg, mörk hårfärg och bruna ögon. Hon har anlag från båda jägarsamlargrupperna.

Ca 9 500 år sedan

Bredgårdsmannen i Västergötland är ett annat tidigt mycket välbevarat arkeologiskt fynd. Här är också kraniet bevarat och på Falbygdens museum finns en unik rekonstruktion av Bredgårdsmannen, gjord av arkeologen och modellmakaren Oscar Nilsson.

Ca 8 000 år sedan

De första jordbrukarna migrerar till Europa.

Ca 7 000 år sedan

I en liten sjö i Motala läggs skelettdelar av flera individer. Kanaljorden kallas denna arkeologiska fyndplats.

Ca 6 000 år sedan

De första jordbrukarna migrerar till Sverige.

Ca 5 000 år sedan

Yamnaya-folket migrerar till Europa och Norden. Yamnaya är ett stäppfolk från dagens Ukraina och Ryssland.

Ca 500 år sedan

1523 bildas Sverige.LÄS MER:? Ovetenskaplig forskning om IQ bakom Twitter/X-inlägg? Falskt rykte sprids om muslimska vandrare i Norrland? Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-08-28 11:55:19

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 566969476d926936e15e30d0efb2c798b7dcf86a
   Title:

   Fel om ”de första svenskarna” fortsätter att spridas på nätet
   Description:

   ”De första svenskarna var ukrainare” - vi tar upp ett av sommarens exempel.
   Content

   Trots att det var två år sedan SVT sände ”Historien om Sverige” så fortsätter diskussioner på nätet om hur forntida svenskar såg ut. I flera fall sprids fel och missförstånd - vi tar upp ett av sommarens exempel.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Instagram/SVT
   
   - De allra första människorna som kommer till Skandinavien, är, utifrån den data vi har, med högsta sannolikhet människor som är betydligt mörkare i sin hudpigmentering än vad vi är i Skandinavien i dag. Men de har blåa ögon.Det säger Anders Götherström, arkeolog, evolutionsbiolog och professor i molekylär genetik vid Stockholms universitet. Han är en av världens främsta experter på att använda DNA-teknik för att analysera arkeologiskt framtagna ben och var även drivande i det stora Atlasprojektet.
   
   Inom vetenskapen är dessa faktum redan klarlagda. Men i sociala medier sprids andra idéer och ibland rena felaktigheter.
   
   Inlägg på Instagram 26 juli.
   
   I slutet av juli lade en Twitter/X-användare upp påståendet att ”de första svenskarna var ukrainare” och andra missvisande påståenden om hur den förhistoriska befolkningen i Sverige såg ut."Så varför är svenska medier så besatta av att skildra det forntida Sverige med svarta afrikaner när alla de tidigaste fynden (för 8-10 000 år sedan) är ljushyade?”, skrev kvinnan den 28 juli (på engelska, inlägget är översatt av Källkritikbyrån).Inlägget har sedan dess fått över 183 000 visningar, enligt plattformens räkneverk.
   
   Men påståendet att alla de tidigaste fynden skulle vara av ljushyade människor stämmer inte.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 juli.
   
   - Jag vet inte vem den här personen på X är, men det personen påstår är falskt, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
   
   De första människorna i Sverige
   
   Den första jägarsamlargruppen som kommer till landytan som i dag kallas Sverige kommer från sydvästra Europa, och kallas västliga jägarsamlare. De följde isranden och tog sig till södra Sverige. Den här gruppen hade mörk hudfärg och blåa ögon.
   
   Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   När isarna drog sig tillbaka från norra Sverige för runt 10 000 år sedan invandrar även en annan grupp jägarsamlare från nordost (östliga jägarsamlare).- Den gruppen från nordöst, de ser lite annorlunda ut. De har blandade ögonfärg, ofta mörk hårfärg, och lite blandade hudtoner. Men ingen är så blek som många av människorna som bor i Skandinavien i dag är, säger Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet.
   
   Han ledde Atlasprojektet tillsammans med Anders Götherström och har även forskat på det tidigaste arkeologiska nästan kompletta skelettfyndet från Sverige: Österödskvinnan.- I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna, säger Mattias Jakobsson.
   
   Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.
   
   - Man kan tänka sig att det skulle kunna finnas tveksamheter i forskningen då antalet stickprover från den här tiden är ganska få, tio till femton stycken. Men när alla DNA-prover ser likadana ut - och så fort vi kan göra ett nytt prov så får vi samma resultat, så är sannolikheten ganska hög att det verkligen ser ut på det här sättet, säger Anders Götherström vid Stockholms universitet.Genom årtusendena kommer sedan vår pigmentering att bli ljusare.
   
   Omfattande research inför tv-serien
   
   2023 sände SVT dramadokumentärserien ”Historien om Sverige”. Tv-serien är en dramatisering, men 300 experter var inblandade i researcharbetet inför inspelningarna. I historiedokumentären skildrades de första människorna i Sverige som mörkhyade och med blåa ögon, precis så som forskningen kommit fram till.Sedan dokumentären visades har diskussionen om hudfärg på Sveriges tidigaste befolkning blossat upp med jämna mellanrum.
   
   Krönika i G-P, från den allmänna debatten vid tiden då programmen sändes 2023.
   
   Professor Mattias Jakobsson intervjuades i de första avsnitten av SVT:s dramadokumentär. Han berättar om hur de första folkgrupperna kommer till Sverige.
   
   - I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna.
   
   Vid den här tiden blir den genetiska variationerna i hud-, hår- och ögonfärg större i Skandinavien än i till exempel södra Europa.
   
   Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   Förmedlar SVT-dokumentären en korrekt bild av det vi vet om de första människorna i Sverige?
   
   - Ja, såväl experter från Sverige som internationella experter uttalade sig. Sedan kan ju någon liten detalj vara felaktig, då programserien var en dramatisering, men i det stora hela är det korrekt utifrån forskningsläget, säger Mattias Jakobsson.
   
   Österrödskvinnan i Bohuslän
   
   I Twitter/X-inlägget ger användaren exempel på specifika arkeologiska skelettfynd av individer som skulle ha haft ljus hud. Det allra tidigaste skelettfyndet i Sverige som man tagit DNA från - Österödskvinnan - bortser hon dock ifrån.
   
   Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.
   
   Österödskvinnan hittades i en så kallad skalbank, en sänka med skal från fossilt material, i Österöd i Bohuslän 1903. Kvarlevorna av Österödskvinnan är Sveriges äldsta, nästan komplett bevarade skelett - daterat till omkring 10 000 år sedan med kol-14-metoden.
   
   DNA-analys från kvarlevorna visar att kvinnan hade mörkt hår, mörk hy och bruna ögon. Enligt Mattias Jakobsson har Österödskvinnan genetiskt material både från de västliga jägarsamlarna och de östliga jägarsamlarna.
   
   Kommentar på Facebook 8 november 2023.
   
   Också organiska fynd från 10 000 år sedan från en fyndplats i Huseby Klev i Bohuslän tyder på genetiska anlag av samma blandning som Österödskvinnan har. Här har man lyckats utvinna mänskligt DNA ur urtida "tuggummin".
   
   - Vi jobbar med forskning kring Huseby Klev. Vi vet att bosättarna där är från samma grupp som Österödskvinnan och det finns ganska mycket genetiska varianter som ger hög pigmentering, säger Mattias Jakobsson.
   
   Exemplet med Bredgårdsmannen
   
   Ett annat tidigt fynd är Bredgårdsmannen, som i tråden på Twitter/X felaktigt beskrivs som blond och ljus. För att bevisa sin tes har skribenten lagt upp ett foto av rekonstruktionen av Bredgårdsmannen som ställts ut på Falbygdens museum i Västergötland.
   
   Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.
   
   Bilden är tagen från sidan och ljuset faller skarpt på ena sidan av modellen av Bredgårdsmannen. Rekonstruktionen är gjord av Sveriges enda ansiktsrekonstruktör, modellmakaren och arkeologen Oscar Nilsson. Han har specialiserat sig på att göra rekonstruktioner av historiska fynd i 3D och 2D. 
   
   Att Bredgårdsmannen, som levde för runt 9 500 år sedan, skulle ha varit blond och ljus håller Oscar Nilsson inte med om. DNA-prov från de arkeologiska skelettfynden visar något annat.
   
   - DNA-tekniken har verkligen varit en game-changer. Med den kan man få fram pigmentering, färg på ögon, hår och hud, baserat på DNA från kvarlevorna. Det är extremt komplicerad och avancerad forskning som görs av genetiker, säger Oscar Nilsson till Källkritikbyrån.
   
   Nilsson tar del av data från andra arkeologer, osteologer och genetiker när han gör sina unika och hyllade rekonstruktioner, som kan ses på museum på flera håll i Sverige och världen.
   
   Innan han börjar arbetet med en rekonstruktion vill han ha fyra saker fastslagna av arkeologer eller osteologer: det rör personens kön, ålder, vikt och etnicitet/ursprung. Med de datapunkterna kan han ta fram modeller som visar till exempel hur tjock vävnaden ska vara över ansiktet.
   
   Rekonstruktion av Bredgårdsmannen. Foto: Oscar Nilsson
   
   DNA-prover av kvarlevorna ger en ytterligare dimension, vilket gett Oscar Nilsson stora möjligheter att förfina rekonstruktionsprocessen ytterligare - och komma närmare hur människorna såg ut även när det gäller detaljer som hårfärg, pigmentering och ögonfärg.
   
   När det gäller hudfärg talar man inom DNA-forskningen om en skala på fem färger, från mycket mörk till mycket blek. Mittenläget av färgerna kallas på engelska intermediate, (mellanläget). Det är alltså en hudton som är ljusare än mörk och mörkare än blek.
   
   - Med hjälp av DNA-analys kan man konstatera att Bredgårdsmannen troligen hade blå ögonfärg och att hans hudfärg var intermediate, alltså det här mellanläget. Han är alltså inte skandinaviskt blek (vad man nu menar med det) utan mer olivfärgad, säger Oscar Nilsson.
   
   Kommentar på Facebook 8 november 2023.
   
   DNA-proverna visar också att Bredgårdsmannen hade anlag för brunt, mörkblont eller rött hår.
   
   - Han är alltså inte blond, konstaterar Oscar Nilsson.
   
   Modellen av Bredgårdsmannen har en hårfärg som mer går mot mörkblont, brunt hår, utefter DNA-resultaten. Men eftersom Bredgårdsmannen var 55 år när han dog valde Oscar Nilsson att också att ge honom gråvita strån i hår och skägget - vilket eventuellt kan misstolkas som blont av vissa betraktare.Påståendet att Bredgårdsmannen skulle vara blond med ljus hy återkommer också i en forskningsartikel som nyligen citerades av bland annat TT.
   
   Facebook-inlägg med Aftonbladets publicering av TT:s artikel den 4 augusti.
   
   Artikeln visar att befolkningen i Europa hade mörkare hudfärg senare än man tidigare trott.Men tyvärr har den vetenskapliga artikeln publicerats med ett faktafel. I forskningsartikeln beskrivs kvarlevorna efter Bredgårdsmannen som de äldsta i Europa, daterat för 12 000 år sedan vilket alltså är ett felaktigt påstående. Bredgårdsmannen, vars kvarlevor hittades i Västergötland, levde för runt 9 500 år sedan.
   
   Stor variation: ”Det finns ingen urtyp"
   
   Förflyttar vi oss några år framåt i tiden så finns det fler ljushyade fynd. Den mystiska fyndplatsen Kanaljorden i Motala där kranier och delar av skelett hittats är ett exempel på detta - vilket förs fram i tråden på Twitter/X. Men som Anders Götherström konstaterar är ju dessa fynd från kvarlevor av individer som levde i Sverige tusentals år efter att de första människorna kom hit.
   
   Inlägg på Twitter/X den 5 november 2023.
   
   Oscar Nilsson har gjort två rekonstruktioner från två av de skelett som hittats på platsen. De är daterade med kol-14-metoden till drygt 7 000 år sedan. Rekonstruktionerna är av en man med brunt hår, blå ögon och ljus hy och en kvinna med blont hår och blåa ögon och en hudton mer i mellanläget som vi beskrivit tidigare. 
   
   - Det är en ganska stor variation i hur folk såg ut. Det finns ingen urtyp, förklarar Oscar Nilsson.
   
   Sverige först 1523
   
   I Twitter/X-tråden framstår det som att det skulle finnas politiska motiv bakom hur forntida "svenskar" skildras i media. Användaren bakom Twitter/X-tråden beskyller "det svenska etablissemanget" för att försöka reta upp "högerpopulisterna (Sverigedemokraterna)".
   
   Ur tråden på Twitter/X 28 juli.
   
   - Ja, det påhoppet förekommer ju från de här grupperna, men det är ju de som skriver som har en politisk agenda. Forskning är inte politisk motiverad. Skulle det visa sig om femton år att det vi vet i dag inte stämmer så skulle ju forskningen revideras, säger Oscar Nilsson.
   
   DNA-analysen av skelettkvarlevor visar med hög sannolikhet vilka anlag som kan kopplas till ett visst arkeologiskt fynd.
   
   - DNA-analysen är en vetenskaplig matematisk metod som forskarna jobbar med för att ta fram sannolikheten för till exempel vilken pigmentering som olika populationer och individer hade. Det har ingenting med politik att göra. Det här är ju vetenskap.
   
   Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   I Twitter/X-tråden verkar skribenten ha valt att vinkla och välja ut data huller om buller som ska stödja tesen att de första människorna i Sverige var ljushyade.Dessutom hoppar skribenten i tid. Fyndet från Kanaljorden görs ju, som tidigare nämnt, långt efter att de första jägarsamlarna från väst kommer till Skandinavien och kan därmed inte användas som bevis för hur de första individerna som befolkade Skandinavien såg ut.
   
   Längre ned i tråden hävdar skribenten också att de första svenskarna kom från Ukraina.Begreppet "de första svenskarna" används på flera håll i diskussionerna på nätet om tv-serien, men är lite märkligt, då Sverige grundas först 1523. Det är egentligen svårt att prata om "svenskar" före denna tid.
   
   Inlägg på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   Genetiskt ursprung från flera olika folkgrupper
   
   Så här ser migrationsströmmarna ut som kommit till Sverige under förhistorien:
   
   * Det första stora genflödet till Sverige kommer med jägarsamlargrupperna från väst och öst för över 10 000 år sedan.
   
   * Nästa stora inflöde kommer från Anatolien, västra Asien. Det är jordbrukarna som kom till Europa för 8 000 år sedan och upp till Skandinavien för 6 000 år sedan.
   
   * Det tredje stora genflödet som kommer via Europa till Skandinavien kommer från stäppen från Ukraina. Den kallas för Yamnaya-expansionen.
   
   Om Yamnaya säger Anders Götherström:
   
   - Denna folkgrupp sprider sig snabbt över Europa. Vi bär med oss mycket från Yamnaya-folket i Skandinavien och stora delar av Europa i dag. Men det här sker ju långt efter att de första människorna kommer till Skandinavien.
   
   Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.
   
   - Det är en förenklad bild att tänka sig att människor bara kan ha genetiska ursprung från en grupp, säger Mattias Jakobsson.När Källkritikbyrån kontaktar kvinnan bakom tråden på Twitter/X hänvisar hon till danska professorn Morten E Allentoft, som är professor i evolutionär genomik och biologisk mångfald vid Köpenhamns universitet. Men han hänvisar i sin tur tillbaka till de forskare i Sverige som vi redan pratat med.- Ärligt talat är jag inte någon expert på svensk förhistoria. I Sverige finns flera framstående forskare inom forntida DNA (Pontus Skoglund, Mattias Jakobson, Anders Götherström) som kan besvara dessa frågor bättre än jag, säger Morten E Allentoft till Källkritikbyrån.Skribenten på Twitter/X pekar på en av Allentofts forskningsartiklar, men verkar ha missuppfattat vad den innebär.- Detta betyder inte att de tidiga svenskarna kom från Ukraina. Det betyder bara att mesolitiska svenskar verkar dela vissa förfäder med ukrainare från stenåldern, men var den exakta källan finns och hur denna blandning skedde är (såvitt jag vet) okänt, säger Allentoft.
   
   Sammantaget
   
   Dagens majoritetsbefolkning i Skandinavien bär genetiskt material från alla de kända folkgrupperna som migrerade hit under förhistorien. De första människorna som migrerade till Skandinavien under perioden efter istiden hade mörk hudfärg och blåa ögon. Senare blandades denna grupp, så kallade västliga jägarsamlare, med östliga jägarsamlare som hade ljusare hudfärg än dem, men mörkare ögonfärg.
   
   I det geografiska område som vi i dag kallar Sverige kommer den genetiska variationen - och därmed variationer i utseende - under denna tid att bli större än i andra delar av Europa.
   
   FAKTA: Tidslinje
   
   Ca 45 000 år sedan
   
   De första människorna, homo sapiens, kommer från Afrika till Europa.
   
   Ca 13 000-10 000 år sedan
   
   Så kallade västliga jägarsamlare börjar migrera till södra Sverige via Europa och Danmark. Den tidigare obefolkade landsmassan som vi i dag kallar Sverige börjar befolkas. De västliga jägarsamlarna var mörkhyade och hade blåa ögon.
   
   Nästa stora jägarsamlar-grupp, östliga jägarsamlare, börjar migrera till Sverige via Norge. Denna population hade ljusare hy och mörka ögon.
   
   De båda jägarsamlargrupperna blandas och variationen i utseende blir större i Skandinavien än i södra Europa. Gruppen skandinaviska jägarsamlare hämtar genetik från båda grupperna.
   
   Ca 10 000 år sedan
   
   Istäcken från den senaste istiden börjar försvinna också i norra Sverige. Finns inlandsis kvar i inlandets fjälltrakter.
   
   Österödskvinnan, vilket är Sveriges äldsta välbevarade skelett, är från denna tid. DNA-analys av kvarlevorna visar att hon hade mörk hudfärg, mörk hårfärg och bruna ögon. Hon har anlag från båda jägarsamlargrupperna.
   
   Ca 9 500 år sedan
   
   Bredgårdsmannen i Västergötland är ett annat tidigt mycket välbevarat arkeologiskt fynd. Här är också kraniet bevarat och på Falbygdens museum finns en unik rekonstruktion av Bredgårdsmannen, gjord av arkeologen och modellmakaren Oscar Nilsson.
   
   Ca 8 000 år sedan
   
   De första jordbrukarna migrerar till Europa.
   
   Ca 7 000 år sedan
   
   I en liten sjö i Motala läggs skelettdelar av flera individer. Kanaljorden kallas denna arkeologiska fyndplats.
   
   Ca 6 000 år sedan
   
   De första jordbrukarna migrerar till Sverige.
   
   Ca 5 000 år sedan
   
   Yamnaya-folket migrerar till Europa och Norden. Yamnaya är ett stäppfolk från dagens Ukraina och Ryssland.
   
   Ca 500 år sedan
   
   1523 bildas Sverige.LÄS MER:? Ovetenskaplig forskning om IQ bakom Twitter/X-inlägg? Falskt rykte sprids om muslimska vandrare i Norrland? Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-08-28 11:55:19

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: c31fb9df1b16425ed1d69051ef01c359f40005c6
   Title:

   Fel om ”de första svenskarna” fortsätter att spridas på nätet
   Description:

   ”De första svenskarna var ukrainare” - vi tar upp ett av sommarens exempel.
   Content

   Trots att det var två år sedan SVT sände ”Historien om Sverige” så fortsätter diskussioner på nätet om hur forntida svenskar såg ut. I flera fall sprids fel och missförstånd - vi tar upp ett av sommarens exempel.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Instagram/SVT
   
   - De allra första människorna som kommer till Skandinavien, är, utifrån den data vi har, med högsta sannolikhet människor som är betydligt mörkare i sin hudpigmentering än vad vi är i Skandinavien i dag. Men de har blåa ögon.Det säger Anders Götherström, arkeolog, evolutionsbiolog och professor i molekylär genetik vid Stockholms universitet. Han är en av världens främsta experter på att använda DNA-teknik för att analysera arkeologiskt framtagna ben och var även drivande i det stora Atlasprojektet.
   
   Inom vetenskapen är dessa faktum redan klarlagda. Men i sociala medier sprids andra idéer och ibland rena felaktigheter.
   
   Inlägg på Instagram 26 juli.
   
   I slutet av juli lade en Twitter/X-användare upp påståendet att ”de första svenskarna var ukrainare” och andra missvisande påståenden om hur den förhistoriska befolkningen i Sverige såg ut."Så varför är svenska medier så besatta av att skildra det forntida Sverige med svarta afrikaner när alla de tidigaste fynden (för 8-10 000 år sedan) är ljushyade?”, skrev kvinnan den 28 juli (på engelska, inlägget är översatt av Källkritikbyrån).Inlägget har sedan dess fått över 183 000 visningar, enligt plattformens räkneverk.
   
   Men påståendet att alla de tidigaste fynden skulle vara av ljushyade människor stämmer inte.
   
   Inlägg på Twitter/X den 28 juli.
   
   - Jag vet inte vem den här personen på X är, men det personen påstår är falskt, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
   
   De första människorna i Sverige
   
   Den första jägarsamlargruppen som kommer till landytan som i dag kallas Sverige kommer från sydvästra Europa, och kallas västliga jägarsamlare. De följde isranden och tog sig till södra Sverige. Den här gruppen hade mörk hudfärg och blåa ögon.
   
   Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   När isarna drog sig tillbaka från norra Sverige för runt 10 000 år sedan invandrar även en annan grupp jägarsamlare från nordost (östliga jägarsamlare).- Den gruppen från nordöst, de ser lite annorlunda ut. De har blandade ögonfärg, ofta mörk hårfärg, och lite blandade hudtoner. Men ingen är så blek som många av människorna som bor i Skandinavien i dag är, säger Mattias Jakobsson vid Uppsala universitet.
   
   Han ledde Atlasprojektet tillsammans med Anders Götherström och har även forskat på det tidigaste arkeologiska nästan kompletta skelettfyndet från Sverige: Österödskvinnan.- I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna, säger Mattias Jakobsson.
   
   Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.
   
   - Man kan tänka sig att det skulle kunna finnas tveksamheter i forskningen då antalet stickprover från den här tiden är ganska få, tio till femton stycken. Men när alla DNA-prover ser likadana ut - och så fort vi kan göra ett nytt prov så får vi samma resultat, så är sannolikheten ganska hög att det verkligen ser ut på det här sättet, säger Anders Götherström vid Stockholms universitet.Genom årtusendena kommer sedan vår pigmentering att bli ljusare.
   
   Omfattande research inför tv-serien
   
   2023 sände SVT dramadokumentärserien ”Historien om Sverige”. Tv-serien är en dramatisering, men 300 experter var inblandade i researcharbetet inför inspelningarna. I historiedokumentären skildrades de första människorna i Sverige som mörkhyade och med blåa ögon, precis så som forskningen kommit fram till.Sedan dokumentären visades har diskussionen om hudfärg på Sveriges tidigaste befolkning blossat upp med jämna mellanrum.
   
   Krönika i G-P, från den allmänna debatten vid tiden då programmen sändes 2023.
   
   Professor Mattias Jakobsson intervjuades i de första avsnitten av SVT:s dramadokumentär. Han berättar om hur de första folkgrupperna kommer till Sverige.
   
   - I Skandinavien får vi en blandning av de här två olika folkgrupperna.
   
   Vid den här tiden blir den genetiska variationerna i hud-, hår- och ögonfärg större i Skandinavien än i till exempel södra Europa.
   
   Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   Förmedlar SVT-dokumentären en korrekt bild av det vi vet om de första människorna i Sverige?
   
   - Ja, såväl experter från Sverige som internationella experter uttalade sig. Sedan kan ju någon liten detalj vara felaktig, då programserien var en dramatisering, men i det stora hela är det korrekt utifrån forskningsläget, säger Mattias Jakobsson.
   
   Österrödskvinnan i Bohuslän
   
   I Twitter/X-inlägget ger användaren exempel på specifika arkeologiska skelettfynd av individer som skulle ha haft ljus hud. Det allra tidigaste skelettfyndet i Sverige som man tagit DNA från - Österödskvinnan - bortser hon dock ifrån.
   
   Ur avsnitt 1 av ”Historien om Sverige” 2023.
   
   Österödskvinnan hittades i en så kallad skalbank, en sänka med skal från fossilt material, i Österöd i Bohuslän 1903. Kvarlevorna av Österödskvinnan är Sveriges äldsta, nästan komplett bevarade skelett - daterat till omkring 10 000 år sedan med kol-14-metoden.
   
   DNA-analys från kvarlevorna visar att kvinnan hade mörkt hår, mörk hy och bruna ögon. Enligt Mattias Jakobsson har Österödskvinnan genetiskt material både från de västliga jägarsamlarna och de östliga jägarsamlarna.
   
   Kommentar på Facebook 8 november 2023.
   
   Också organiska fynd från 10 000 år sedan från en fyndplats i Huseby Klev i Bohuslän tyder på genetiska anlag av samma blandning som Österödskvinnan har. Här har man lyckats utvinna mänskligt DNA ur urtida "tuggummin".
   
   - Vi jobbar med forskning kring Huseby Klev. Vi vet att bosättarna där är från samma grupp som Österödskvinnan och det finns ganska mycket genetiska varianter som ger hög pigmentering, säger Mattias Jakobsson.
   
   Exemplet med Bredgårdsmannen
   
   Ett annat tidigt fynd är Bredgårdsmannen, som i tråden på Twitter/X felaktigt beskrivs som blond och ljus. För att bevisa sin tes har skribenten lagt upp ett foto av rekonstruktionen av Bredgårdsmannen som ställts ut på Falbygdens museum i Västergötland.
   
   Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.
   
   Bilden är tagen från sidan och ljuset faller skarpt på ena sidan av modellen av Bredgårdsmannen. Rekonstruktionen är gjord av Sveriges enda ansiktsrekonstruktör, modellmakaren och arkeologen Oscar Nilsson. Han har specialiserat sig på att göra rekonstruktioner av historiska fynd i 3D och 2D. 
   
   Att Bredgårdsmannen, som levde för runt 9 500 år sedan, skulle ha varit blond och ljus håller Oscar Nilsson inte med om. DNA-prov från de arkeologiska skelettfynden visar något annat.
   
   - DNA-tekniken har verkligen varit en game-changer. Med den kan man få fram pigmentering, färg på ögon, hår och hud, baserat på DNA från kvarlevorna. Det är extremt komplicerad och avancerad forskning som görs av genetiker, säger Oscar Nilsson till Källkritikbyrån.
   
   Nilsson tar del av data från andra arkeologer, osteologer och genetiker när han gör sina unika och hyllade rekonstruktioner, som kan ses på museum på flera håll i Sverige och världen.
   
   Innan han börjar arbetet med en rekonstruktion vill han ha fyra saker fastslagna av arkeologer eller osteologer: det rör personens kön, ålder, vikt och etnicitet/ursprung. Med de datapunkterna kan han ta fram modeller som visar till exempel hur tjock vävnaden ska vara över ansiktet.
   
   Rekonstruktion av Bredgårdsmannen. Foto: Oscar Nilsson
   
   DNA-prover av kvarlevorna ger en ytterligare dimension, vilket gett Oscar Nilsson stora möjligheter att förfina rekonstruktionsprocessen ytterligare - och komma närmare hur människorna såg ut även när det gäller detaljer som hårfärg, pigmentering och ögonfärg.
   
   När det gäller hudfärg talar man inom DNA-forskningen om en skala på fem färger, från mycket mörk till mycket blek. Mittenläget av färgerna kallas på engelska intermediate, (mellanläget). Det är alltså en hudton som är ljusare än mörk och mörkare än blek.
   
   - Med hjälp av DNA-analys kan man konstatera att Bredgårdsmannen troligen hade blå ögonfärg och att hans hudfärg var intermediate, alltså det här mellanläget. Han är alltså inte skandinaviskt blek (vad man nu menar med det) utan mer olivfärgad, säger Oscar Nilsson.
   
   Kommentar på Facebook 8 november 2023.
   
   DNA-proverna visar också att Bredgårdsmannen hade anlag för brunt, mörkblont eller rött hår.
   
   - Han är alltså inte blond, konstaterar Oscar Nilsson.
   
   Modellen av Bredgårdsmannen har en hårfärg som mer går mot mörkblont, brunt hår, utefter DNA-resultaten. Men eftersom Bredgårdsmannen var 55 år när han dog valde Oscar Nilsson att också att ge honom gråvita strån i hår och skägget - vilket eventuellt kan misstolkas som blont av vissa betraktare.Påståendet att Bredgårdsmannen skulle vara blond med ljus hy återkommer också i en forskningsartikel som nyligen citerades av bland annat TT.
   
   Facebook-inlägg med Aftonbladets publicering av TT:s artikel den 4 augusti.
   
   Artikeln visar att befolkningen i Europa hade mörkare hudfärg senare än man tidigare trott.Men tyvärr har den vetenskapliga artikeln publicerats med ett faktafel. I forskningsartikeln beskrivs kvarlevorna efter Bredgårdsmannen som de äldsta i Europa, daterat för 12 000 år sedan vilket alltså är ett felaktigt påstående. Bredgårdsmannen, vars kvarlevor hittades i Västergötland, levde för runt 9 500 år sedan.
   
   Stor variation: ”Det finns ingen urtyp"
   
   Förflyttar vi oss några år framåt i tiden så finns det fler ljushyade fynd. Den mystiska fyndplatsen Kanaljorden i Motala där kranier och delar av skelett hittats är ett exempel på detta - vilket förs fram i tråden på Twitter/X. Men som Anders Götherström konstaterar är ju dessa fynd från kvarlevor av individer som levde i Sverige tusentals år efter att de första människorna kom hit.
   
   Inlägg på Twitter/X den 5 november 2023.
   
   Oscar Nilsson har gjort två rekonstruktioner från två av de skelett som hittats på platsen. De är daterade med kol-14-metoden till drygt 7 000 år sedan. Rekonstruktionerna är av en man med brunt hår, blå ögon och ljus hy och en kvinna med blont hår och blåa ögon och en hudton mer i mellanläget som vi beskrivit tidigare. 
   
   - Det är en ganska stor variation i hur folk såg ut. Det finns ingen urtyp, förklarar Oscar Nilsson.
   
   Sverige först 1523
   
   I Twitter/X-tråden framstår det som att det skulle finnas politiska motiv bakom hur forntida "svenskar" skildras i media. Användaren bakom Twitter/X-tråden beskyller "det svenska etablissemanget" för att försöka reta upp "högerpopulisterna (Sverigedemokraterna)".
   
   Ur tråden på Twitter/X 28 juli.
   
   - Ja, det påhoppet förekommer ju från de här grupperna, men det är ju de som skriver som har en politisk agenda. Forskning är inte politisk motiverad. Skulle det visa sig om femton år att det vi vet i dag inte stämmer så skulle ju forskningen revideras, säger Oscar Nilsson.
   
   DNA-analysen av skelettkvarlevor visar med hög sannolikhet vilka anlag som kan kopplas till ett visst arkeologiskt fynd.
   
   - DNA-analysen är en vetenskaplig matematisk metod som forskarna jobbar med för att ta fram sannolikheten för till exempel vilken pigmentering som olika populationer och individer hade. Det har ingenting med politik att göra. Det här är ju vetenskap.
   
   Kommentar på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   I Twitter/X-tråden verkar skribenten ha valt att vinkla och välja ut data huller om buller som ska stödja tesen att de första människorna i Sverige var ljushyade.Dessutom hoppar skribenten i tid. Fyndet från Kanaljorden görs ju, som tidigare nämnt, långt efter att de första jägarsamlarna från väst kommer till Skandinavien och kan därmed inte användas som bevis för hur de första individerna som befolkade Skandinavien såg ut.
   
   Längre ned i tråden hävdar skribenten också att de första svenskarna kom från Ukraina.Begreppet "de första svenskarna" används på flera håll i diskussionerna på nätet om tv-serien, men är lite märkligt, då Sverige grundas först 1523. Det är egentligen svårt att prata om "svenskar" före denna tid.
   
   Inlägg på Twitter/X den 30 maj 2023.
   
   Genetiskt ursprung från flera olika folkgrupper
   
   Så här ser migrationsströmmarna ut som kommit till Sverige under förhistorien:
   
   * Det första stora genflödet till Sverige kommer med jägarsamlargrupperna från väst och öst för över 10 000 år sedan.
   
   * Nästa stora inflöde kommer från Anatolien, västra Asien. Det är jordbrukarna som kom till Europa för 8 000 år sedan och upp till Skandinavien för 6 000 år sedan.
   
   * Det tredje stora genflödet som kommer via Europa till Skandinavien kommer från stäppen från Ukraina. Den kallas för Yamnaya-expansionen.
   
   Om Yamnaya säger Anders Götherström:
   
   - Denna folkgrupp sprider sig snabbt över Europa. Vi bär med oss mycket från Yamnaya-folket i Skandinavien och stora delar av Europa i dag. Men det här sker ju långt efter att de första människorna kommer till Skandinavien.
   
   Ur tråden på Twitter/X den 28 juli.
   
   - Det är en förenklad bild att tänka sig att människor bara kan ha genetiska ursprung från en grupp, säger Mattias Jakobsson.När Källkritikbyrån kontaktar kvinnan bakom tråden på Twitter/X hänvisar hon till danska professorn Morten E Allentoft, som är professor i evolutionär genomik och biologisk mångfald vid Köpenhamns universitet. Men han hänvisar i sin tur tillbaka till de forskare i Sverige som vi redan pratat med.- Ärligt talat är jag inte någon expert på svensk förhistoria. I Sverige finns flera framstående forskare inom forntida DNA (Pontus Skoglund, Mattias Jakobson, Anders Götherström) som kan besvara dessa frågor bättre än jag, säger Morten E Allentoft till Källkritikbyrån.Skribenten på Twitter/X pekar på en av Allentofts forskningsartiklar, men verkar ha missuppfattat vad den innebär.- Detta betyder inte att de tidiga svenskarna kom från Ukraina. Det betyder bara att mesolitiska svenskar verkar dela vissa förfäder med ukrainare från stenåldern, men var den exakta källan finns och hur denna blandning skedde är (såvitt jag vet) okänt, säger Allentoft.
   
   Sammantaget
   
   Dagens majoritetsbefolkning i Skandinavien bär genetiskt material från alla de kända folkgrupperna som migrerade hit under förhistorien. De första människorna som migrerade till Skandinavien under perioden efter istiden hade mörk hudfärg och blåa ögon. Senare blandades denna grupp, så kallade västliga jägarsamlare, med östliga jägarsamlare som hade ljusare hudfärg än dem, men mörkare ögonfärg.
   
   I det geografiska område som vi i dag kallar Sverige kommer den genetiska variationen - och därmed variationer i utseende - under denna tid att bli större än i andra delar av Europa.
   
   FAKTA: Tidslinje
   
   Ca 45 000 år sedan
   
   De första människorna, homo sapiens, kommer från Afrika till Europa.
   
   Ca 13 000-10 000 år sedan
   
   Så kallade västliga jägarsamlare börjar migrera till södra Sverige via Europa och Danmark. Den tidigare obefolkade landsmassan som vi i dag kallar Sverige börjar befolkas. De västliga jägarsamlarna var mörkhyade och hade blåa ögon.
   
   Nästa stora jägarsamlar-grupp, östliga jägarsamlare, börjar migrera till Sverige via Norge. Denna population hade ljusare hy och mörka ögon.
   
   De båda jägarsamlargrupperna blandas och variationen i utseende blir större i Skandinavien än i södra Europa. Gruppen skandinaviska jägarsamlare hämtar genetik från båda grupperna.
   
   Ca 10 000 år sedan
   
   Istäcken från den senaste istiden börjar försvinna också i norra Sverige. Finns inlandsis kvar i inlandets fjälltrakter.
   
   Österödskvinnan, vilket är Sveriges äldsta välbevarade skelett, är från denna tid. DNA-analys av kvarlevorna visar att hon hade mörk hudfärg, mörk hårfärg och bruna ögon. Hon har anlag från båda jägarsamlargrupperna.
   
   Ca 9 500 år sedan
   
   Bredgårdsmannen i Västergötland är ett annat tidigt mycket välbevarat arkeologiskt fynd. Här är också kraniet bevarat och på Falbygdens museum finns en unik rekonstruktion av Bredgårdsmannen, gjord av arkeologen och modellmakaren Oscar Nilsson.
   
   Ca 8 000 år sedan
   
   De första jordbrukarna migrerar till Europa.
   
   Ca 7 000 år sedan
   
   I en liten sjö i Motala läggs skelettdelar av flera individer. Kanaljorden kallas denna arkeologiska fyndplats.
   
   Ca 6 000 år sedan
   
   De första jordbrukarna migrerar till Sverige.
   
   Ca 5 000 år sedan
   
   Yamnaya-folket migrerar till Europa och Norden. Yamnaya är ett stäppfolk från dagens Ukraina och Ryssland.
   
   Ca 500 år sedan
   
   1523 bildas Sverige.LÄS MER:? Ovetenskaplig forskning om IQ bakom Twitter/X-inlägg? Falskt rykte sprids om muslimska vandrare i Norrland? Manipulerade bilder och fel sprids efter polisens kampanj
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar

DESCRIPTION:
Nej, sjuksköterskan Ines finns inte - hon är skapad för att locka dig att klicka.

CONTENT:
Klicksidor med AI-genererade bilder och historier har fått stor spridning under sommaren. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar hur han spårade de virala bilderna - och hittade mannen bakom bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Den 10 augusti blev ett svenskt inlägg viralt på Facebook, mer viralt än vad svenska inlägg blir på Facebook nuförtiden. En bild som föreställde en rödgråten sjuksköterska, med en text som inleddes:

"Jag heter Inês. Jag är sjuksköterska. Och idag grät jag i korridoren. Ingen såg det. Ingen frågade hur jag mådde."

Under dagen hade hon vakat bredvid två döende patienter. Men när hon själv behövde stöd fanns det ingen där.

Inlägget på Facebook 10 augusti.

Inlägget har hittills fått över 65 000 reaktioner och över 13 000 välmenande kommentarer, i stil med:

"Hej fina Inês. Du är en ängel som ger allt av dig själv. Det skulle finnas fler som du, en stor varm kram till dig."

Problemet?

Bilden på Inês är AI-genererad - och bakom inlägget står en vietnamesisk klickbetesfabrik.Hur vet vi det?För dig som vill lära dig mer om hur man spårar bilder och ledtrådar i sociala medier så går vi här igenom hur vi gjort - en resa där vi var nära att ge upp, men i stället hittade spindeln i det Facebook-nätverk som börjat sprida bluffnyheter på svenska under sommaren. 

Låt oss ta det hela från början.

Själva bilden

Att det var en AI-bild borde egentligen inte undgått någon. Om inte för att den "såg AI-genererad ut" så för att det nere i det högra hörnet - förvisso i litet typsnitt - stod "Imagem gerada por AI". På portugisiska betyder det "Bilden genererad via AI".

Detta kallas för en vattenstämpel, och är något som många AI-verktyg börjat tillfoga sina skapelser. Ibland klipper bluffmakare bort den, men i det här fallet har den av någon anledning lämnats kvar.

Facebook-sidan som lade upp historien heter "Sverige Direkt", och skapades i mitten av juli. Sedan dess har den redan hunnit lägga ut flera AI-bluffar, som fått tiotusentals interaktioner vardera.

Inlägg på Facebook 15 augusti.

En brandman i en sjukhussäng - med uniformen på och svenska flaggan fäst på armen, för tydlighetens skull. Runt honom står en kvinna ihop med tre gråtande barn. Texten inleds:"Lämna ett hjärta för Antonio och alla som är beredda att offra sig för vår säkerhet."17 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.

Inlägg på Facebook 25 juli.

Två unga män i militäruniformer, även de med svenska flaggor på ärmarna, bakom en äldre man redo att blåsa ut ljusen på sin födelsedagstårta:

"Vi har inga föräldrar - men vi har världens bästa farfar."

Nära 30 000 reaktioner, 8 000 kommentarer.

Inlägg på facebook 30 juli.

En leende man i reflexkläder, ståendes framför en städbil, med armen runt en ung kvinna:

"Jag var rädd att min dotter skulle skämmas när hon såg sin pappa städa gatorna... Men idag fick hon mig att gråta mitt på gatan."

Över 31 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.

Klicksajt bakom

Alltihop är påhittat - men till vilken nytta? Nedanför varje inlägg, i kommentarsfältet, finns svaret. Där länkar Sverige Direkt till en "nyhetssajt" - Dailyinusa.com.

Där kan de som engagerats av historien läsa mer. När de klickar in, möts de av en sajt sprängfylld av annonser - och varje gång någon ser dem så får bluffmakaren betalt.

Från sajten Dailyinusa.com.

Jag börjar undersöka Sverige Direkt och letar efter ledtrådar kring vem som kan ligga bakom sidan. Vi vet att vattenstämpeln på Inês-bilden var skriven på portugisiska. En omvänd bildsökning visar att den här historien spreds i Portugal redan i juni.

Klickar man på Sverige Direkts "om oss"-flik finner man två nya spår, som pekar i andra riktningar. Ett amerikanskt telefonnummer, som sidan registrerats med. Och en mejladress registrerad på en vietnamesisk domän:

news@embers.vn

Från Sverige Direkts sidtransparens-flik.

Jag söker på domänen - "@embers.vn" - i Facebooks sökfält för att hitta sidor som registrerats med mejladresser som har samma ändelse.

Det visar sig vara en fullträff. Ut trillar ytterligare fyra svenska sidor:

Nyhetsflöde Sverige (registrerad 16 juli, 10 000 följare)

Svenska Nyheter Idag (registrerad 16 juli, 10 000 följare)

Snabba Nyheter Sverige (registrerad 18 juli, 7 700 följare)

Dagens Sverige (registrerad 29 juli, 4 100 följare)

En av Facebook-sidorna som registrerats med mejladresser som slutar på @embers.vn.

Dels är de identiska till utformningen - men en annan intressant detalj är att flera av dem kör annonser, vilket går att se i Facebooks annonsbibliotek.Det kan vara en bild på den svenska flaggan, ihop med texten: "Om du fortfarande är lojal mot den här flaggan - tryck på tummen nedan". Eller en hundvalp och: "Om du älskar hundar - tryck gilla".

Från Facebooks annonsbibliotek.

Dessa har betalats för av en fransk chokladproducent. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om hur hackade konton används för att köpa annonser, som då frånkopplas dem som egentligen ligger bakom upplägget. Det är troligt att chokladföretaget blivit utsatt för detta - men vi har inte fått kontakt med dem.

Nätverk av sidor

Utöver de svenska Facebook-sidorna avslöjar sökningen åtminstone tjugosex utländska sidor med likartat innehåll - även de registrerade sedan juli 2025 med en "@embers.vn"-mejladress. Dessa sprider klickbeten på danska, tjeckiska, franska, turkiska och engelska.På en av de engelska sidorna förekommer inlägg starkt för och starkt emot Trump om varandra - ett sätt att väcka engagemang från båda politiska lägren, som i sin tur kan kanaliseras till klick och annonspengar.

Kommentar till inlägget på Facebook 10 augusti.

Här kör jag dock fast. Varje Facebook-sida är knuten till en unik mejladress, och de har alla registrerats med tillfälliga telefonnummer utspridda över världen.När jag undersöker ”nyhetssajterna” som nätverket använder sig av hittar jag inte heller där några fler ledtrådar till vem som kan ligga bakom dem. De tycks både nyskapade och barskrapade.

Under huven på sidan

Här är jag - efter att ha knackat på alla de stenar jag tycker mig se i detta murbygge - på väg att ge upp, och avsluta artikeln. Men i ett sista försök hör jag av mig till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Finns det någonting i mitt material som jag missat, någonting som skulle kunna leda vidare?

"Har du kollat hemsidornas REST API?", frågar Nikka.

"Nej", säger jag. "Det vet jag inte vad det är."

REST API, förklarar han, är ett sätt att "öppna motorhuven" på en hemsida. Via en skärm som ser ut som ett programmeringsfönster kan du ställa frågor till sajten - och därigenom hitta offentlig information som inte syns utåt, och som skaparna därför glömt att städa undan.

Exempelvis vem som är administratör för en sajt.

Kommentar till en delning av bilden 14 augusti.

Medan vi pratar klickar Nikka upp ”nyhetssajterna” som vi hittat. Via REST API söker han efter administratörkontots namn - och får en träff. Först på den ena hemsidan. Sedan samma namn på den andra. Och återigen på den tredje.

Hupchao. Det är smeknamnet administratören valt. Dessutom finns det en bild kopplad till dennes profil: ett tecknat bi som flyger uppåt.

Söker man på "hupchao" admin via DuckDuckGo - en sökmotor med mindre kurerade resultat än Googles - fylls skärmen av intressanta träffar. Nyhetssajter närmast identiska med dem vi hittat, fyllda av klickbeten och annonser, även de skapade av en administratör som kallar sig Hupchao.

Sajterna sträcker sig många år tillbaka i tiden. Vissa sysslar med nöjesnyheter. Andra med politik. Ytterligare andra varnar för dödliga virussjukdomar och annalkande katastrofer.Den gemensamma nämnaren är att de tycks noggrant utmejslade för att maximera engagemang i sociala medier.

Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. 

Nytändning med AI

Det finns en skillnad. De nyskapade sidorna är tydligt utformade av AI.Klickar man på den integritetspolicy som alla hemsidor måste ha står det till och med "Suggested text" framför varje stycke (på svenska ”förslag till text”). Alltså, man har sannolikt bett en AI-modell att skriva texten, och fått ett svar som inletts med dessa två ord.

På de äldre hemsidorna ser texten betydligt troligare ut att vara skriven för hand av en människa. Och där återkommer en formulering, om ett företag som friskriver sig från ansvar.

En vietnamesisk reklambyrå vid namn BeeUp.

Från BeeUps sajt.

BeeUp, visar det sig, är ett företag baserat i huvudstaden Hanoi, specialiserat på viral marknadsföring. Det innebär att de hjälper andra att synas på sociala medier - exempelvis genom sitt globala nätverk av Facebook-sidor. På sin hemsida påstår de sig ha 1 688 sidor och 368 grupper på plattformen, med totalt tio miljoner följare.

Bakom dessa sidor står - av företagets egna bilder att döma - ett trettiotal unga vietnameser som vid sidan om jobbet gillar att dricka öl, hänga på stranden och spela fotboll ihop.

Från Beeups sajt.

Längst upp på sajten ligger BeeUps logotyp. Ett bi, som flyger uppåt. Hupchaos profilbild.

Sista steget

Så vem är denne Hupchao? I min research har jag snubblat över ett blogginlägg från 2014, skrivet av en person med detta alias. Det kan förstås vara någon helt annan - men det känns åtminstone som ett spår hett nog för att följa.

Vad jag förstår är detta en privat teknikblogg, skapad före BeeUps tid. I just det här inlägget tipsar Hupchao om ett antivirus-program. I en av skärmdumparna där han visar läsarna hur de installerar programmet, syns en mejladress.

Från Hupchaos blogg 2014.

Jag använder verktyget OSINT Industries, en sajt som kan hitta sociala medier-konton kopplade till uppgifter som de registrerats med. När jag skriver in mejladressen där exploderar skärmen av resultat. Mängder av privata konton, kopplade till en person vid namn Ngo Dang Hung.

Det vet jag vem det är. Så heter nämligen BeeUps vd.

Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. 

Jag skickar över mina fynd till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Ser han några brister i beviskedjan - eller något sätt att styrka den ytterligare? Jo, menar Nikka. Kedjan håller, men inte bara det. Med denna nya information går kopplingen mellan företagsledaren Hung och klickbetesskaparen Hupchao att kryptografiskt bevisa.

När Nikka grävde fram Hupchaos administratörskonto fann han också en krypterad mejladress i form av en "hashkod". I sig själv är den intetsägande - det går inte att återvandla den här koden till sin originaltext. Vad man däremot kan göra är att använda samma krypteringsmetod på en annan mejladress. Om den då genererar samma kod vet man säkert att det är samma adress.

Kommentar till Facebook-inlägget 10 augusti. 

Tills nu hade det inte varit möjligt. Då hade vi behövt testa alla världens mejladresser mot Hupchaos hashkod för att hitta en matchning. Men nu behöver vi bara testa Ngo Dang Hungs privata mejl. Och när vi gör det visar det sig att de två koderna är identiska.

Annorlunda uttryckt: det är utan tvivel Ngo Dang Hungs mejladress som använts för att skapa de klickbetessidor som vi undersökt.

Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. 

Inga kommentarer

Varken Ngo Dang Hung eller BeeUp har besvarat våra kontaktförsök. Vad vi däremot vet, är att företaget fortfarande är aktivt. På en vietnamesisk rekryteringssajt annonserar de ut en ny tjänst, med deadline för ansökan den 31 augusti:

Content Creator (Facebook Traffic)

Jobbannons från BeeUp.

De sökande förväntas ha universitetsutbildning, ett till två års erfarenhet av att jobba med Facebook-sidor, och "bemästra AI-prompting". Anställs de kan de vänta sig en lön på åtta till tolv miljoner dong i månaden, vilket motsvarar 3 000-4 000 kronor. Det kan låta lågt, men är faktiskt en bra bit över en vietnamesisk snittlön.

Arbetsbeskrivning för den som vill jobba på BeeUp.

Enligt Craig Silverman, en kanadensisk journalist med lång erfarenhet av att bevaka "klickbetesfabriker" som BeeUp, är detta nyckeln till att förstå fenomenet.

Dagen då vi bokar vår intervju, den 21 augusti, har han just publicerat en stor granskning av ett vietnamesiskt nätverk nästan identiskt med det jag undersökt. I detta ingick över hundra Facebook-sidor som producerade "AI-slop" - det engelska ordet för den här typen av AI-genererat struntinnehåll.

Från Craig Silvermans granskning i Indicator 21 augusti.

- Vi ser en oerhörd mängd komma från just Vietnam, men även Indien, Bangladesh, Pakistan. Kort sagt, ställen där ett par hundra dollar räcker för att leva på, säger Silverman.

Det krävs många klick för att tjäna pengar, menar han. Det innebär att den som bor i västvärlden kanske inte tycker att arbetet är mödan värt. I Sydostasien, däremot, kan det vara mer än vad föräldrarna någonsin tjänat.

Han blir inte heller förvånad över att BeeUp är så öppna som de är med sin affärsmodell.

- Jag tror att många ser det som att "de får plattformarna att jobba åt dem". Så där behöver inte finnas ett socialt stigma, även om jobbet kan innebära att luras och bedra. Det kan rentav finnas en viss stolthet, i att man lyckas överlista och mjölka pengar ur ett så stort företag som Meta.

Kommentar till en delning av inlägget på Facebook 10 augusti.

För Meta har policyer mot vilseledande innehåll - men verkställer dem sällan. Särskilt sedan januari i år, då stora delar av modereringsteamen skars ner, och faktagranskningsprogram avvecklades.Enligt branschanalytiker är det ett strategiskt närmande till Trump och republikanerna i USA, som menat att moderering av sociala medier inneburit en censur av högerröster. Sedan dess, menar Craig Silverman, tycks mängden "AI-slop" ha exploderat.

- Till en viss gräns har vi förstås alla ett ansvar. Det behöver vara allmänt känt att det finns en global industri av företag och individer, vars dagliga nio-till-fem-arbete går ut på att vilseleda oss. Det innebär att vi måste förhålla oss allt försiktigare till vad vi tror på. Å andra sidan vore det fel att säga att dessa massiva multimiljardföretag inte också har ett tungt ansvar. Det minsta de kan göra, är att verkställa de policyer som de redan har, säger Silverman.

Källkritikbyrån har sökt Meta som inte har besvarat vår intervjuförfrågan.LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida? Varför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

TITLE:
Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar

DESCRIPTION:
Nej, sjuksköterskan Ines finns inte - hon är skapad för att locka dig att klicka.

CONTENT:
Klicksidor med AI-genererade bilder och historier har fått stor spridning under sommaren. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar hur han spårade de virala bilderna - och hittade mannen bakom bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Den 10 augusti blev ett svenskt inlägg viralt på Facebook, mer viralt än vad svenska inlägg blir på Facebook nuförtiden. En bild som föreställde en rödgråten sjuksköterska, med en text som inleddes:

"Jag heter Inês. Jag är sjuksköterska. Och idag grät jag i korridoren. Ingen såg det. Ingen frågade hur jag mådde."

Under dagen hade hon vakat bredvid två döende patienter. Men när hon själv behövde stöd fanns det ingen där.

Inlägget på Facebook 10 augusti.

Inlägget har hittills fått över 65 000 reaktioner och över 13 000 välmenande kommentarer, i stil med:

"Hej fina Inês. Du är en ängel som ger allt av dig själv. Det skulle finnas fler som du, en stor varm kram till dig."

Problemet?

Bilden på Inês är AI-genererad - och bakom inlägget står en vietnamesisk klickbetesfabrik.Hur vet vi det?För dig som vill lära dig mer om hur man spårar bilder och ledtrådar i sociala medier så går vi här igenom hur vi gjort - en resa där vi var nära att ge upp, men i stället hittade spindeln i det Facebook-nätverk som börjat sprida bluffnyheter på svenska under sommaren. 

Låt oss ta det hela från början.

Själva bilden

Att det var en AI-bild borde egentligen inte undgått någon. Om inte för att den "såg AI-genererad ut" så för att det nere i det högra hörnet - förvisso i litet typsnitt - stod "Imagem gerada por AI". På portugisiska betyder det "Bilden genererad via AI".

Detta kallas för en vattenstämpel, och är något som många AI-verktyg börjat tillfoga sina skapelser. Ibland klipper bluffmakare bort den, men i det här fallet har den av någon anledning lämnats kvar.

Facebook-sidan som lade upp historien heter "Sverige Direkt", och skapades i mitten av juli. Sedan dess har den redan hunnit lägga ut flera AI-bluffar, som fått tiotusentals interaktioner vardera.

Inlägg på Facebook 15 augusti.

En brandman i en sjukhussäng - med uniformen på och svenska flaggan fäst på armen, för tydlighetens skull. Runt honom står en kvinna ihop med tre gråtande barn. Texten inleds:"Lämna ett hjärta för Antonio och alla som är beredda att offra sig för vår säkerhet."17 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.

Inlägg på Facebook 25 juli.

Två unga män i militäruniformer, även de med svenska flaggor på ärmarna, bakom en äldre man redo att blåsa ut ljusen på sin födelsedagstårta:

"Vi har inga föräldrar - men vi har världens bästa farfar."

Nära 30 000 reaktioner, 8 000 kommentarer.

Inlägg på facebook 30 juli.

En leende man i reflexkläder, ståendes framför en städbil, med armen runt en ung kvinna:

"Jag var rädd att min dotter skulle skämmas när hon såg sin pappa städa gatorna... Men idag fick hon mig att gråta mitt på gatan."

Över 31 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.

Klicksajt bakom

Alltihop är påhittat - men till vilken nytta? Nedanför varje inlägg, i kommentarsfältet, finns svaret. Där länkar Sverige Direkt till en "nyhetssajt" - Dailyinusa.com.

Där kan de som engagerats av historien läsa mer. När de klickar in, möts de av en sajt sprängfylld av annonser - och varje gång någon ser dem så får bluffmakaren betalt.

Från sajten Dailyinusa.com.

Jag börjar undersöka Sverige Direkt och letar efter ledtrådar kring vem som kan ligga bakom sidan. Vi vet att vattenstämpeln på Inês-bilden var skriven på portugisiska. En omvänd bildsökning visar att den här historien spreds i Portugal redan i juni.

Klickar man på Sverige Direkts "om oss"-flik finner man två nya spår, som pekar i andra riktningar. Ett amerikanskt telefonnummer, som sidan registrerats med. Och en mejladress registrerad på en vietnamesisk domän:

news@embers.vn

Från Sverige Direkts sidtransparens-flik.

Jag söker på domänen - "@embers.vn" - i Facebooks sökfält för att hitta sidor som registrerats med mejladresser som har samma ändelse.

Det visar sig vara en fullträff. Ut trillar ytterligare fyra svenska sidor:

Nyhetsflöde Sverige (registrerad 16 juli, 10 000 följare)

Svenska Nyheter Idag (registrerad 16 juli, 10 000 följare)

Snabba Nyheter Sverige (registrerad 18 juli, 7 700 följare)

Dagens Sverige (registrerad 29 juli, 4 100 följare)

En av Facebook-sidorna som registrerats med mejladresser som slutar på @embers.vn.

Dels är de identiska till utformningen - men en annan intressant detalj är att flera av dem kör annonser, vilket går att se i Facebooks annonsbibliotek.Det kan vara en bild på den svenska flaggan, ihop med texten: "Om du fortfarande är lojal mot den här flaggan - tryck på tummen nedan". Eller en hundvalp och: "Om du älskar hundar - tryck gilla".

Från Facebooks annonsbibliotek.

Dessa har betalats för av en fransk chokladproducent. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om hur hackade konton används för att köpa annonser, som då frånkopplas dem som egentligen ligger bakom upplägget. Det är troligt att chokladföretaget blivit utsatt för detta - men vi har inte fått kontakt med dem.

Nätverk av sidor

Utöver de svenska Facebook-sidorna avslöjar sökningen åtminstone tjugosex utländska sidor med likartat innehåll - även de registrerade sedan juli 2025 med en "@embers.vn"-mejladress. Dessa sprider klickbeten på danska, tjeckiska, franska, turkiska och engelska.På en av de engelska sidorna förekommer inlägg starkt för och starkt emot Trump om varandra - ett sätt att väcka engagemang från båda politiska lägren, som i sin tur kan kanaliseras till klick och annonspengar.

Kommentar till inlägget på Facebook 10 augusti.

Här kör jag dock fast. Varje Facebook-sida är knuten till en unik mejladress, och de har alla registrerats med tillfälliga telefonnummer utspridda över världen.När jag undersöker ”nyhetssajterna” som nätverket använder sig av hittar jag inte heller där några fler ledtrådar till vem som kan ligga bakom dem. De tycks både nyskapade och barskrapade.

Under huven på sidan

Här är jag - efter att ha knackat på alla de stenar jag tycker mig se i detta murbygge - på väg att ge upp, och avsluta artikeln. Men i ett sista försök hör jag av mig till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Finns det någonting i mitt material som jag missat, någonting som skulle kunna leda vidare?

"Har du kollat hemsidornas REST API?", frågar Nikka.

"Nej", säger jag. "Det vet jag inte vad det är."

REST API, förklarar han, är ett sätt att "öppna motorhuven" på en hemsida. Via en skärm som ser ut som ett programmeringsfönster kan du ställa frågor till sajten - och därigenom hitta offentlig information som inte syns utåt, och som skaparna därför glömt att städa undan.

Exempelvis vem som är administratör för en sajt.

Kommentar till en delning av bilden 14 augusti.

Medan vi pratar klickar Nikka upp ”nyhetssajterna” som vi hittat. Via REST API söker han efter administratörkontots namn - och får en träff. Först på den ena hemsidan. Sedan samma namn på den andra. Och återigen på den tredje.

Hupchao. Det är smeknamnet administratören valt. Dessutom finns det en bild kopplad till dennes profil: ett tecknat bi som flyger uppåt.

Söker man på "hupchao" admin via DuckDuckGo - en sökmotor med mindre kurerade resultat än Googles - fylls skärmen av intressanta träffar. Nyhetssajter närmast identiska med dem vi hittat, fyllda av klickbeten och annonser, även de skapade av en administratör som kallar sig Hupchao.

Sajterna sträcker sig många år tillbaka i tiden. Vissa sysslar med nöjesnyheter. Andra med politik. Ytterligare andra varnar för dödliga virussjukdomar och annalkande katastrofer.Den gemensamma nämnaren är att de tycks noggrant utmejslade för att maximera engagemang i sociala medier.

Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. 

Nytändning med AI

Det finns en skillnad. De nyskapade sidorna är tydligt utformade av AI.Klickar man på den integritetspolicy som alla hemsidor måste ha står det till och med "Suggested text" framför varje stycke (på svenska ”förslag till text”). Alltså, man har sannolikt bett en AI-modell att skriva texten, och fått ett svar som inletts med dessa två ord.

På de äldre hemsidorna ser texten betydligt troligare ut att vara skriven för hand av en människa. Och där återkommer en formulering, om ett företag som friskriver sig från ansvar.

En vietnamesisk reklambyrå vid namn BeeUp.

Från BeeUps sajt.

BeeUp, visar det sig, är ett företag baserat i huvudstaden Hanoi, specialiserat på viral marknadsföring. Det innebär att de hjälper andra att synas på sociala medier - exempelvis genom sitt globala nätverk av Facebook-sidor. På sin hemsida påstår de sig ha 1 688 sidor och 368 grupper på plattformen, med totalt tio miljoner följare.

Bakom dessa sidor står - av företagets egna bilder att döma - ett trettiotal unga vietnameser som vid sidan om jobbet gillar att dricka öl, hänga på stranden och spela fotboll ihop.

Från Beeups sajt.

Längst upp på sajten ligger BeeUps logotyp. Ett bi, som flyger uppåt. Hupchaos profilbild.

Sista steget

Så vem är denne Hupchao? I min research har jag snubblat över ett blogginlägg från 2014, skrivet av en person med detta alias. Det kan förstås vara någon helt annan - men det känns åtminstone som ett spår hett nog för att följa.

Vad jag förstår är detta en privat teknikblogg, skapad före BeeUps tid. I just det här inlägget tipsar Hupchao om ett antivirus-program. I en av skärmdumparna där han visar läsarna hur de installerar programmet, syns en mejladress.

Från Hupchaos blogg 2014.

Jag använder verktyget OSINT Industries, en sajt som kan hitta sociala medier-konton kopplade till uppgifter som de registrerats med. När jag skriver in mejladressen där exploderar skärmen av resultat. Mängder av privata konton, kopplade till en person vid namn Ngo Dang Hung.

Det vet jag vem det är. Så heter nämligen BeeUps vd.

Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. 

Jag skickar över mina fynd till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Ser han några brister i beviskedjan - eller något sätt att styrka den ytterligare? Jo, menar Nikka. Kedjan håller, men inte bara det. Med denna nya information går kopplingen mellan företagsledaren Hung och klickbetesskaparen Hupchao att kryptografiskt bevisa.

När Nikka grävde fram Hupchaos administratörskonto fann han också en krypterad mejladress i form av en "hashkod". I sig själv är den intetsägande - det går inte att återvandla den här koden till sin originaltext. Vad man däremot kan göra är att använda samma krypteringsmetod på en annan mejladress. Om den då genererar samma kod vet man säkert att det är samma adress.

Kommentar till Facebook-inlägget 10 augusti. 

Tills nu hade det inte varit möjligt. Då hade vi behövt testa alla världens mejladresser mot Hupchaos hashkod för att hitta en matchning. Men nu behöver vi bara testa Ngo Dang Hungs privata mejl. Och när vi gör det visar det sig att de två koderna är identiska.

Annorlunda uttryckt: det är utan tvivel Ngo Dang Hungs mejladress som använts för att skapa de klickbetessidor som vi undersökt.

Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. 

Inga kommentarer

Varken Ngo Dang Hung eller BeeUp har besvarat våra kontaktförsök. Vad vi däremot vet, är att företaget fortfarande är aktivt. På en vietnamesisk rekryteringssajt annonserar de ut en ny tjänst, med deadline för ansökan den 31 augusti:

Content Creator (Facebook Traffic)

Jobbannons från BeeUp.

De sökande förväntas ha universitetsutbildning, ett till två års erfarenhet av att jobba med Facebook-sidor, och "bemästra AI-prompting". Anställs de kan de vänta sig en lön på åtta till tolv miljoner dong i månaden, vilket motsvarar 3 000-4 000 kronor. Det kan låta lågt, men är faktiskt en bra bit över en vietnamesisk snittlön.

Arbetsbeskrivning för den som vill jobba på BeeUp.

Enligt Craig Silverman, en kanadensisk journalist med lång erfarenhet av att bevaka "klickbetesfabriker" som BeeUp, är detta nyckeln till att förstå fenomenet.

Dagen då vi bokar vår intervju, den 21 augusti, har han just publicerat en stor granskning av ett vietnamesiskt nätverk nästan identiskt med det jag undersökt. I detta ingick över hundra Facebook-sidor som producerade "AI-slop" - det engelska ordet för den här typen av AI-genererat struntinnehåll.

Från Craig Silvermans granskning i Indicator 21 augusti.

- Vi ser en oerhörd mängd komma från just Vietnam, men även Indien, Bangladesh, Pakistan. Kort sagt, ställen där ett par hundra dollar räcker för att leva på, säger Silverman.

Det krävs många klick för att tjäna pengar, menar han. Det innebär att den som bor i västvärlden kanske inte tycker att arbetet är mödan värt. I Sydostasien, däremot, kan det vara mer än vad föräldrarna någonsin tjänat.

Han blir inte heller förvånad över att BeeUp är så öppna som de är med sin affärsmodell.

- Jag tror att många ser det som att "de får plattformarna att jobba åt dem". Så där behöver inte finnas ett socialt stigma, även om jobbet kan innebära att luras och bedra. Det kan rentav finnas en viss stolthet, i att man lyckas överlista och mjölka pengar ur ett så stort företag som Meta.

Kommentar till en delning av inlägget på Facebook 10 augusti.

För Meta har policyer mot vilseledande innehåll - men verkställer dem sällan. Särskilt sedan januari i år, då stora delar av modereringsteamen skars ner, och faktagranskningsprogram avvecklades.Enligt branschanalytiker är det ett strategiskt närmande till Trump och republikanerna i USA, som menat att moderering av sociala medier inneburit en censur av högerröster. Sedan dess, menar Craig Silverman, tycks mängden "AI-slop" ha exploderat.

- Till en viss gräns har vi förstås alla ett ansvar. Det behöver vara allmänt känt att det finns en global industri av företag och individer, vars dagliga nio-till-fem-arbete går ut på att vilseleda oss. Det innebär att vi måste förhålla oss allt försiktigare till vad vi tror på. Å andra sidan vore det fel att säga att dessa massiva multimiljardföretag inte också har ett tungt ansvar. Det minsta de kan göra, är att verkställa de policyer som de redan har, säger Silverman.

Källkritikbyrån har sökt Meta som inte har besvarat vår intervjuförfrågan.LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida? Varför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Versions

1. 2025-08-25 08:43:21

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 08ead1d2e33603d806a4886968e656bbdf4bf44a
   Title:

   Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar
   Description:

   Nej, sjuksköterskan Ines finns inte - hon är skapad för att locka dig att klicka.
   Content

   Klicksidor med AI-genererade bilder och historier har fått stor spridning under sommaren. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar hur han spårade de virala bilderna - och hittade mannen bakom bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Den 10 augusti blev ett svenskt inlägg viralt på Facebook, mer viralt än vad svenska inlägg blir på Facebook nuförtiden. En bild som föreställde en rödgråten sjuksköterska, med en text som inleddes:
   
   "Jag heter Inês. Jag är sjuksköterska. Och idag grät jag i korridoren. Ingen såg det. Ingen frågade hur jag mådde."
   
   Under dagen hade hon vakat bredvid två döende patienter. Men när hon själv behövde stöd fanns det ingen där.
   
   Inlägget på Facebook 10 augusti.
   
   Inlägget har hittills fått över 65 000 reaktioner och över 13 000 välmenande kommentarer, i stil med:
   
   "Hej fina Inês. Du är en ängel som ger allt av dig själv. Det skulle finnas fler som du, en stor varm kram till dig."
   
   Problemet?
   
   Bilden på Inês är AI-genererad - och bakom inlägget står en vietnamesisk klickbetesfabrik.Hur vet vi det?För dig som vill lära dig mer om hur man spårar bilder och ledtrådar i sociala medier så går vi här igenom hur vi gjort - en resa där vi var nära att ge upp, men i stället hittade spindeln i det Facebook-nätverk som börjat sprida bluffnyheter på svenska under sommaren.
   
   Låt oss ta det hela från början.
   
   Själva bilden
   
   Att det var en AI-bild borde egentligen inte undgått någon. Om inte för att den "såg AI-genererad ut" så för att det nere i det högra hörnet - förvisso i litet typsnitt - stod "Imagem gerada por AI". På portugisiska betyder det "Bilden genererad via AI".
   
   Detta kallas för en vattenstämpel, och är något som många AI-verktyg börjat tillfoga sina skapelser. Ibland klipper bluffmakare bort den, men i det här fallet har den av någon anledning lämnats kvar.
   
   Facebook-sidan som lade upp historien heter "Sverige Direkt", och skapades i mitten av juli. Sedan dess har den redan hunnit lägga ut flera AI-bluffar, som fått tiotusentals interaktioner vardera.
   
   Inlägg på Facebook 15 augusti.
   
   En brandman i en sjukhussäng - med uniformen på och svenska flaggan fäst på armen, för tydlighetens skull. Runt honom står en kvinna ihop med tre gråtande barn. Texten inleds:"Lämna ett hjärta för Antonio och alla som är beredda att offra sig för vår säkerhet."17 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.
   
   Inlägg på Facebook 25 juli.
   
   Två unga män i militäruniformer, även de med svenska flaggor på ärmarna, bakom en äldre man redo att blåsa ut ljusen på sin födelsedagstårta:
   
   "Vi har inga föräldrar - men vi har världens bästa farfar."
   
   Nära 30 000 reaktioner, 8 000 kommentarer.
   
   Inlägg på facebook 30 juli.
   
   En leende man i reflexkläder, ståendes framför en städbil, med armen runt en ung kvinna:
   
   "Jag var rädd att min dotter skulle skämmas när hon såg sin pappa städa gatorna... Men idag fick hon mig att gråta mitt på gatan."
   
   Över 31 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.
   
   Klicksajt bakom
   
   Alltihop är påhittat - men till vilken nytta? Nedanför varje inlägg, i kommentarsfältet, finns svaret. Där länkar Sverige Direkt till en "nyhetssajt" - Dailyinusa.com.
   
   Där kan de som engagerats av historien läsa mer. När de klickar in, möts de av en sajt sprängfylld av annonser - och varje gång någon ser dem så får bluffmakaren betalt.
   
   Från sajten Dailyinusa.com.
   
   Jag börjar undersöka Sverige Direkt och letar efter ledtrådar kring vem som kan ligga bakom sidan. Vi vet att vattenstämpeln på Inês-bilden var skriven på portugisiska. En omvänd bildsökning visar att den här historien spreds i Portugal redan i juni.
   
   Klickar man på Sverige Direkts "om oss"-flik finner man två nya spår, som pekar i andra riktningar. Ett amerikanskt telefonnummer, som sidan registrerats med. Och en mejladress registrerad på en vietnamesisk domän:
   
   news@embers.vn
   
   Från Sverige Direkts sidtransparens-flik.
   
   Jag söker på domänen - "@embers.vn" - i Facebooks sökfält för att hitta sidor som registrerats med mejladresser som har samma ändelse.
   
   Det visar sig vara en fullträff. Ut trillar ytterligare fyra svenska sidor:
   
   Nyhetsflöde Sverige (registrerad 16 juli, 10 000 följare)
   
   Svenska Nyheter Idag (registrerad 16 juli, 10 000 följare)
   
   Snabba Nyheter Sverige (registrerad 18 juli, 7 700 följare)
   
   Dagens Sverige (registrerad 29 juli, 4 100 följare)
   
   En av Facebook-sidorna som registrerats med mejladresser som slutar på @embers.vn.
   
   Dels är de identiska till utformningen - men en annan intressant detalj är att flera av dem kör annonser, vilket går att se i Facebooks annonsbibliotek.Det kan vara en bild på den svenska flaggan, ihop med texten: "Om du fortfarande är lojal mot den här flaggan - tryck på tummen nedan". Eller en hundvalp och: "Om du älskar hundar - tryck gilla".
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   Dessa har betalats för av en fransk chokladproducent. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om hur hackade konton används för att köpa annonser, som då frånkopplas dem som egentligen ligger bakom upplägget. Det är troligt att chokladföretaget blivit utsatt för detta - men vi har inte fått kontakt med dem.
   
   Nätverk av sidor
   
   Utöver de svenska Facebook-sidorna avslöjar sökningen åtminstone tjugosex utländska sidor med likartat innehåll - även de registrerade sedan juli 2025 med en "@embers.vn"-mejladress. Dessa sprider klickbeten på danska, tjeckiska, franska, turkiska och engelska.På en av de engelska sidorna förekommer inlägg starkt för och starkt emot Trump om varandra - ett sätt att väcka engagemang från båda politiska lägren, som i sin tur kan kanaliseras till klick och annonspengar.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 10 augusti.
   
   Här kör jag dock fast. Varje Facebook-sida är knuten till en unik mejladress, och de har alla registrerats med tillfälliga telefonnummer utspridda över världen.När jag undersöker ”nyhetssajterna” som nätverket använder sig av hittar jag inte heller där några fler ledtrådar till vem som kan ligga bakom dem. De tycks både nyskapade och barskrapade.
   
   Under huven på sidan
   
   Här är jag - efter att ha knackat på alla de stenar jag tycker mig se i detta murbygge - på väg att ge upp, och avsluta artikeln. Men i ett sista försök hör jag av mig till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Finns det någonting i mitt material som jag missat, någonting som skulle kunna leda vidare?
   
   "Har du kollat hemsidornas REST API?", frågar Nikka.
   
   "Nej", säger jag. "Det vet jag inte vad det är."
   
   REST API, förklarar han, är ett sätt att "öppna motorhuven" på en hemsida. Via en skärm som ser ut som ett programmeringsfönster kan du ställa frågor till sajten - och därigenom hitta offentlig information som inte syns utåt, och som skaparna därför glömt att städa undan.
   
   Exempelvis vem som är administratör för en sajt.
   
   Kommentar till en delning av bilden 14 augusti.
   
   Medan vi pratar klickar Nikka upp ”nyhetssajterna” som vi hittat. Via REST API söker han efter administratörkontots namn - och får en träff. Först på den ena hemsidan. Sedan samma namn på den andra. Och återigen på den tredje.
   
   Hupchao. Det är smeknamnet administratören valt. Dessutom finns det en bild kopplad till dennes profil: ett tecknat bi som flyger uppåt.
   
   Söker man på "hupchao" admin via DuckDuckGo - en sökmotor med mindre kurerade resultat än Googles - fylls skärmen av intressanta träffar. Nyhetssajter närmast identiska med dem vi hittat, fyllda av klickbeten och annonser, även de skapade av en administratör som kallar sig Hupchao.
   
   Sajterna sträcker sig många år tillbaka i tiden. Vissa sysslar med nöjesnyheter. Andra med politik. Ytterligare andra varnar för dödliga virussjukdomar och annalkande katastrofer.Den gemensamma nämnaren är att de tycks noggrant utmejslade för att maximera engagemang i sociala medier.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
   
   Nytändning med AI
   
   Det finns en skillnad. De nyskapade sidorna är tydligt utformade av AI.Klickar man på den integritetspolicy som alla hemsidor måste ha står det till och med "Suggested text" framför varje stycke (på svenska ”förslag till text”). Alltså, man har sannolikt bett en AI-modell att skriva texten, och fått ett svar som inletts med dessa två ord.
   
   På de äldre hemsidorna ser texten betydligt troligare ut att vara skriven för hand av en människa. Och där återkommer en formulering, om ett företag som friskriver sig från ansvar.
   
   En vietnamesisk reklambyrå vid namn BeeUp.
   
   Från BeeUps sajt.
   
   BeeUp, visar det sig, är ett företag baserat i huvudstaden Hanoi, specialiserat på viral marknadsföring. Det innebär att de hjälper andra att synas på sociala medier - exempelvis genom sitt globala nätverk av Facebook-sidor. På sin hemsida påstår de sig ha 1 688 sidor och 368 grupper på plattformen, med totalt tio miljoner följare.
   
   Bakom dessa sidor står - av företagets egna bilder att döma - ett trettiotal unga vietnameser som vid sidan om jobbet gillar att dricka öl, hänga på stranden och spela fotboll ihop.
   
   Från Beeups sajt.
   
   Längst upp på sajten ligger BeeUps logotyp. Ett bi, som flyger uppåt. Hupchaos profilbild.
   
   Sista steget
   
   Så vem är denne Hupchao? I min research har jag snubblat över ett blogginlägg från 2014, skrivet av en person med detta alias. Det kan förstås vara någon helt annan - men det känns åtminstone som ett spår hett nog för att följa.
   
   Vad jag förstår är detta en privat teknikblogg, skapad före BeeUps tid. I just det här inlägget tipsar Hupchao om ett antivirus-program. I en av skärmdumparna där han visar läsarna hur de installerar programmet, syns en mejladress.
   
   Från Hupchaos blogg 2014.
   
   Jag använder verktyget OSINT Industries, en sajt som kan hitta sociala medier-konton kopplade till uppgifter som de registrerats med. När jag skriver in mejladressen där exploderar skärmen av resultat. Mängder av privata konton, kopplade till en person vid namn Ngo Dang Hung.
   
   Det vet jag vem det är. Så heter nämligen BeeUps vd.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
   
   Jag skickar över mina fynd till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Ser han några brister i beviskedjan - eller något sätt att styrka den ytterligare? Jo, menar Nikka. Kedjan håller, men inte bara det. Med denna nya information går kopplingen mellan företagsledaren Hung och klickbetesskaparen Hupchao att kryptografiskt bevisa.
   
   När Nikka grävde fram Hupchaos administratörskonto fann han också en krypterad mejladress i form av en "hashkod". I sig själv är den intetsägande - det går inte att återvandla den här koden till sin originaltext. Vad man däremot kan göra är att använda samma krypteringsmetod på en annan mejladress. Om den då genererar samma kod vet man säkert att det är samma adress.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget 10 augusti.
   
   Tills nu hade det inte varit möjligt. Då hade vi behövt testa alla världens mejladresser mot Hupchaos hashkod för att hitta en matchning. Men nu behöver vi bara testa Ngo Dang Hungs privata mejl. Och när vi gör det visar det sig att de två koderna är identiska.
   
   Annorlunda uttryckt: det är utan tvivel Ngo Dang Hungs mejladress som använts för att skapa de klickbetessidor som vi undersökt.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
   
   Inga kommentarer
   
   Varken Ngo Dang Hung eller BeeUp har besvarat våra kontaktförsök. Vad vi däremot vet, är att företaget fortfarande är aktivt. På en vietnamesisk rekryteringssajt annonserar de ut en ny tjänst, med deadline för ansökan den 31 augusti:
   
   Content Creator (Facebook Traffic)
   
   Jobbannons från BeeUp.
   
   De sökande förväntas ha universitetsutbildning, ett till två års erfarenhet av att jobba med Facebook-sidor, och "bemästra AI-prompting". Anställs de kan de vänta sig en lön på åtta till tolv miljoner dong i månaden, vilket motsvarar 3 000-4 000 kronor. Det kan låta lågt, men är faktiskt en bra bit över en vietnamesisk snittlön.
   
   Arbetsbeskrivning för den som vill jobba på BeeUp.
   
   Enligt Craig Silverman, en kanadensisk journalist med lång erfarenhet av att bevaka "klickbetesfabriker" som BeeUp, är detta nyckeln till att förstå fenomenet.
   
   Dagen då vi bokar vår intervju, den 21 augusti, har han just publicerat en stor granskning av ett vietnamesiskt nätverk nästan identiskt med det jag undersökt. I detta ingick över hundra Facebook-sidor som producerade "AI-slop" - det engelska ordet för den här typen av AI-genererat struntinnehåll.
   
   Från Craig Silvermans granskning i Indicator 21 augusti.
   
   - Vi ser en oerhörd mängd komma från just Vietnam, men även Indien, Bangladesh, Pakistan. Kort sagt, ställen där ett par hundra dollar räcker för att leva på, säger Silverman.
   
   Det krävs många klick för att tjäna pengar, menar han. Det innebär att den som bor i västvärlden kanske inte tycker att arbetet är mödan värt. I Sydostasien, däremot, kan det vara mer än vad föräldrarna någonsin tjänat.
   
   Han blir inte heller förvånad över att BeeUp är så öppna som de är med sin affärsmodell.
   
   - Jag tror att många ser det som att "de får plattformarna att jobba åt dem". Så där behöver inte finnas ett socialt stigma, även om jobbet kan innebära att luras och bedra. Det kan rentav finnas en viss stolthet, i att man lyckas överlista och mjölka pengar ur ett så stort företag som Meta.
   
   Kommentar till en delning av inlägget på Facebook 10 augusti.
   
   För Meta har policyer mot vilseledande innehåll - men verkställer dem sällan. Särskilt sedan januari i år, då stora delar av modereringsteamen skars ner, och faktagranskningsprogram avvecklades.Enligt branschanalytiker är det ett strategiskt närmande till Trump och republikanerna i USA, som menat att moderering av sociala medier inneburit en censur av högerröster. Sedan dess, menar Craig Silverman, tycks mängden "AI-slop" ha exploderat.
   
   - Till en viss gräns har vi förstås alla ett ansvar. Det behöver vara allmänt känt att det finns en global industri av företag och individer, vars dagliga nio-till-fem-arbete går ut på att vilseleda oss. Det innebär att vi måste förhålla oss allt försiktigare till vad vi tror på. Å andra sidan vore det fel att säga att dessa massiva multimiljardföretag inte också har ett tungt ansvar. Det minsta de kan göra, är att verkställa de policyer som de redan har, säger Silverman.
   
   Källkritikbyrån har sökt Meta som inte har besvarat vår intervjuförfrågan.LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida? Varför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
2. 2025-08-25 08:43:21

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 05b5bbd59a7ea04e5ebc73432bb28dca8fbd4672
   Title:

   Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar
   Description:

   Nej, sjuksköterskan Ines finns inte - hon är skapad för att locka dig att klicka.
   Content

   Klicksidor med AI-genererade bilder och historier har fått stor spridning under sommaren. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar hur han spårade de virala bilderna - och hittade mannen bakom bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Den 10 augusti blev ett svenskt inlägg viralt på Facebook, mer viralt än vad svenska inlägg blir på Facebook nuförtiden. En bild som föreställde en rödgråten sjuksköterska, med en text som inleddes:
   
   "Jag heter Inês. Jag är sjuksköterska. Och idag grät jag i korridoren. Ingen såg det. Ingen frågade hur jag mådde."
   
   Under dagen hade hon vakat bredvid två döende patienter. Men när hon själv behövde stöd fanns det ingen där.
   
   Inlägget på Facebook 10 augusti.
   
   Inlägget har hittills fått över 65 000 reaktioner och över 13 000 välmenande kommentarer, i stil med:
   
   "Hej fina Inês. Du är en ängel som ger allt av dig själv. Det skulle finnas fler som du, en stor varm kram till dig."
   
   Problemet?
   
   Bilden på Inês är AI-genererad - och bakom inlägget står en vietnamesisk klickbetesfabrik.Hur vet vi det?För dig som vill lära dig mer om hur man spårar bilder och ledtrådar i sociala medier så går vi här igenom hur vi gjort - en resa där vi var nära att ge upp, men i stället hittade spindeln i det Facebook-nätverk som börjat sprida bluffnyheter på svenska under sommaren.
   
   Låt oss ta det hela från början.
   
   Själva bilden
   
   Att det var en AI-bild borde egentligen inte undgått någon. Om inte för att den "såg AI-genererad ut" så för att det nere i det högra hörnet - förvisso i litet typsnitt - stod "Imagem gerada por AI". På portugisiska betyder det "Bilden genererad via AI".
   
   Detta kallas för en vattenstämpel, och är något som många AI-verktyg börjat tillfoga sina skapelser. Ibland klipper bluffmakare bort den, men i det här fallet har den av någon anledning lämnats kvar.
   
   Facebook-sidan som lade upp historien heter "Sverige Direkt", och skapades i mitten av juli. Sedan dess har den redan hunnit lägga ut flera AI-bluffar, som fått tiotusentals interaktioner vardera.
   
   Inlägg på Facebook 15 augusti.
   
   En brandman i en sjukhussäng - med uniformen på och svenska flaggan fäst på armen, för tydlighetens skull. Runt honom står en kvinna ihop med tre gråtande barn. Texten inleds:"Lämna ett hjärta för Antonio och alla som är beredda att offra sig för vår säkerhet."17 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.
   
   Inlägg på Facebook 25 juli.
   
   Två unga män i militäruniformer, även de med svenska flaggor på ärmarna, bakom en äldre man redo att blåsa ut ljusen på sin födelsedagstårta:
   
   "Vi har inga föräldrar - men vi har världens bästa farfar."
   
   Nära 30 000 reaktioner, 8 000 kommentarer.
   
   Inlägg på facebook 30 juli.
   
   En leende man i reflexkläder, ståendes framför en städbil, med armen runt en ung kvinna:
   
   "Jag var rädd att min dotter skulle skämmas när hon såg sin pappa städa gatorna... Men idag fick hon mig att gråta mitt på gatan."
   
   Över 31 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.
   
   Klicksajt bakom
   
   Alltihop är påhittat - men till vilken nytta? Nedanför varje inlägg, i kommentarsfältet, finns svaret. Där länkar Sverige Direkt till en "nyhetssajt" - Dailyinusa.com.
   
   Där kan de som engagerats av historien läsa mer. När de klickar in, möts de av en sajt sprängfylld av annonser - och varje gång någon ser dem så får bluffmakaren betalt.
   
   Från sajten Dailyinusa.com.
   
   Jag börjar undersöka Sverige Direkt och letar efter ledtrådar kring vem som kan ligga bakom sidan. Vi vet att vattenstämpeln på Inês-bilden var skriven på portugisiska. En omvänd bildsökning visar att den här historien spreds i Portugal redan i juni.
   
   Klickar man på Sverige Direkts "om oss"-flik finner man två nya spår, som pekar i andra riktningar. Ett amerikanskt telefonnummer, som sidan registrerats med. Och en mejladress registrerad på en vietnamesisk domän:
   
   news@embers.vn
   
   Från Sverige Direkts sidtransparens-flik.
   
   Jag söker på domänen - "@embers.vn" - i Facebooks sökfält för att hitta sidor som registrerats med mejladresser som har samma ändelse.
   
   Det visar sig vara en fullträff. Ut trillar ytterligare fyra svenska sidor:
   
   Nyhetsflöde Sverige (registrerad 16 juli, 10 000 följare)
   
   Svenska Nyheter Idag (registrerad 16 juli, 10 000 följare)
   
   Snabba Nyheter Sverige (registrerad 18 juli, 7 700 följare)
   
   Dagens Sverige (registrerad 29 juli, 4 100 följare)
   
   En av Facebook-sidorna som registrerats med mejladresser som slutar på @embers.vn.
   
   Dels är de identiska till utformningen - men en annan intressant detalj är att flera av dem kör annonser, vilket går att se i Facebooks annonsbibliotek.Det kan vara en bild på den svenska flaggan, ihop med texten: "Om du fortfarande är lojal mot den här flaggan - tryck på tummen nedan". Eller en hundvalp och: "Om du älskar hundar - tryck gilla".
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   Dessa har betalats för av en fransk chokladproducent. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om hur hackade konton används för att köpa annonser, som då frånkopplas dem som egentligen ligger bakom upplägget. Det är troligt att chokladföretaget blivit utsatt för detta - men vi har inte fått kontakt med dem.
   
   Nätverk av sidor
   
   Utöver de svenska Facebook-sidorna avslöjar sökningen åtminstone tjugosex utländska sidor med likartat innehåll - även de registrerade sedan juli 2025 med en "@embers.vn"-mejladress. Dessa sprider klickbeten på danska, tjeckiska, franska, turkiska och engelska.På en av de engelska sidorna förekommer inlägg starkt för och starkt emot Trump om varandra - ett sätt att väcka engagemang från båda politiska lägren, som i sin tur kan kanaliseras till klick och annonspengar.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 10 augusti.
   
   Här kör jag dock fast. Varje Facebook-sida är knuten till en unik mejladress, och de har alla registrerats med tillfälliga telefonnummer utspridda över världen.När jag undersöker ”nyhetssajterna” som nätverket använder sig av hittar jag inte heller där några fler ledtrådar till vem som kan ligga bakom dem. De tycks både nyskapade och barskrapade.
   
   Under huven på sidan
   
   Här är jag - efter att ha knackat på alla de stenar jag tycker mig se i detta murbygge - på väg att ge upp, och avsluta artikeln. Men i ett sista försök hör jag av mig till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Finns det någonting i mitt material som jag missat, någonting som skulle kunna leda vidare?
   
   "Har du kollat hemsidornas REST API?", frågar Nikka.
   
   "Nej", säger jag. "Det vet jag inte vad det är."
   
   REST API, förklarar han, är ett sätt att "öppna motorhuven" på en hemsida. Via en skärm som ser ut som ett programmeringsfönster kan du ställa frågor till sajten - och därigenom hitta offentlig information som inte syns utåt, och som skaparna därför glömt att städa undan.
   
   Exempelvis vem som är administratör för en sajt.
   
   Kommentar till en delning av bilden 14 augusti.
   
   Medan vi pratar klickar Nikka upp ”nyhetssajterna” som vi hittat. Via REST API söker han efter administratörkontots namn - och får en träff. Först på den ena hemsidan. Sedan samma namn på den andra. Och återigen på den tredje.
   
   Hupchao. Det är smeknamnet administratören valt. Dessutom finns det en bild kopplad till dennes profil: ett tecknat bi som flyger uppåt.
   
   Söker man på "hupchao" admin via DuckDuckGo - en sökmotor med mindre kurerade resultat än Googles - fylls skärmen av intressanta träffar. Nyhetssajter närmast identiska med dem vi hittat, fyllda av klickbeten och annonser, även de skapade av en administratör som kallar sig Hupchao.
   
   Sajterna sträcker sig många år tillbaka i tiden. Vissa sysslar med nöjesnyheter. Andra med politik. Ytterligare andra varnar för dödliga virussjukdomar och annalkande katastrofer.Den gemensamma nämnaren är att de tycks noggrant utmejslade för att maximera engagemang i sociala medier.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
   
   Nytändning med AI
   
   Det finns en skillnad. De nyskapade sidorna är tydligt utformade av AI.Klickar man på den integritetspolicy som alla hemsidor måste ha står det till och med "Suggested text" framför varje stycke (på svenska ”förslag till text”). Alltså, man har sannolikt bett en AI-modell att skriva texten, och fått ett svar som inletts med dessa två ord.
   
   På de äldre hemsidorna ser texten betydligt troligare ut att vara skriven för hand av en människa. Och där återkommer en formulering, om ett företag som friskriver sig från ansvar.
   
   En vietnamesisk reklambyrå vid namn BeeUp.
   
   Från BeeUps sajt.
   
   BeeUp, visar det sig, är ett företag baserat i huvudstaden Hanoi, specialiserat på viral marknadsföring. Det innebär att de hjälper andra att synas på sociala medier - exempelvis genom sitt globala nätverk av Facebook-sidor. På sin hemsida påstår de sig ha 1 688 sidor och 368 grupper på plattformen, med totalt tio miljoner följare.
   
   Bakom dessa sidor står - av företagets egna bilder att döma - ett trettiotal unga vietnameser som vid sidan om jobbet gillar att dricka öl, hänga på stranden och spela fotboll ihop.
   
   Från Beeups sajt.
   
   Längst upp på sajten ligger BeeUps logotyp. Ett bi, som flyger uppåt. Hupchaos profilbild.
   
   Sista steget
   
   Så vem är denne Hupchao? I min research har jag snubblat över ett blogginlägg från 2014, skrivet av en person med detta alias. Det kan förstås vara någon helt annan - men det känns åtminstone som ett spår hett nog för att följa.
   
   Vad jag förstår är detta en privat teknikblogg, skapad före BeeUps tid. I just det här inlägget tipsar Hupchao om ett antivirus-program. I en av skärmdumparna där han visar läsarna hur de installerar programmet, syns en mejladress.
   
   Från Hupchaos blogg 2014.
   
   Jag använder verktyget OSINT Industries, en sajt som kan hitta sociala medier-konton kopplade till uppgifter som de registrerats med. När jag skriver in mejladressen där exploderar skärmen av resultat. Mängder av privata konton, kopplade till en person vid namn Ngo Dang Hung.
   
   Det vet jag vem det är. Så heter nämligen BeeUps vd.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
   
   Jag skickar över mina fynd till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Ser han några brister i beviskedjan - eller något sätt att styrka den ytterligare? Jo, menar Nikka. Kedjan håller, men inte bara det. Med denna nya information går kopplingen mellan företagsledaren Hung och klickbetesskaparen Hupchao att kryptografiskt bevisa.
   
   När Nikka grävde fram Hupchaos administratörskonto fann han också en krypterad mejladress i form av en "hashkod". I sig själv är den intetsägande - det går inte att återvandla den här koden till sin originaltext. Vad man däremot kan göra är att använda samma krypteringsmetod på en annan mejladress. Om den då genererar samma kod vet man säkert att det är samma adress.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget 10 augusti.
   
   Tills nu hade det inte varit möjligt. Då hade vi behövt testa alla världens mejladresser mot Hupchaos hashkod för att hitta en matchning. Men nu behöver vi bara testa Ngo Dang Hungs privata mejl. Och när vi gör det visar det sig att de två koderna är identiska.
   
   Annorlunda uttryckt: det är utan tvivel Ngo Dang Hungs mejladress som använts för att skapa de klickbetessidor som vi undersökt.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
   
   Inga kommentarer
   
   Varken Ngo Dang Hung eller BeeUp har besvarat våra kontaktförsök. Vad vi däremot vet, är att företaget fortfarande är aktivt. På en vietnamesisk rekryteringssajt annonserar de ut en ny tjänst, med deadline för ansökan den 31 augusti:
   
   Content Creator (Facebook Traffic)
   
   Jobbannons från BeeUp.
   
   De sökande förväntas ha universitetsutbildning, ett till två års erfarenhet av att jobba med Facebook-sidor, och "bemästra AI-prompting". Anställs de kan de vänta sig en lön på åtta till tolv miljoner dong i månaden, vilket motsvarar 3 000-4 000 kronor. Det kan låta lågt, men är faktiskt en bra bit över en vietnamesisk snittlön.
   
   Arbetsbeskrivning för den som vill jobba på BeeUp.
   
   Enligt Craig Silverman, en kanadensisk journalist med lång erfarenhet av att bevaka "klickbetesfabriker" som BeeUp, är detta nyckeln till att förstå fenomenet.
   
   Dagen då vi bokar vår intervju, den 21 augusti, har han just publicerat en stor granskning av ett vietnamesiskt nätverk nästan identiskt med det jag undersökt. I detta ingick över hundra Facebook-sidor som producerade "AI-slop" - det engelska ordet för den här typen av AI-genererat struntinnehåll.
   
   Från Craig Silvermans granskning i Indicator 21 augusti.
   
   - Vi ser en oerhörd mängd komma från just Vietnam, men även Indien, Bangladesh, Pakistan. Kort sagt, ställen där ett par hundra dollar räcker för att leva på, säger Silverman.
   
   Det krävs många klick för att tjäna pengar, menar han. Det innebär att den som bor i västvärlden kanske inte tycker att arbetet är mödan värt. I Sydostasien, däremot, kan det vara mer än vad föräldrarna någonsin tjänat.
   
   Han blir inte heller förvånad över att BeeUp är så öppna som de är med sin affärsmodell.
   
   - Jag tror att många ser det som att "de får plattformarna att jobba åt dem". Så där behöver inte finnas ett socialt stigma, även om jobbet kan innebära att luras och bedra. Det kan rentav finnas en viss stolthet, i att man lyckas överlista och mjölka pengar ur ett så stort företag som Meta.
   
   Kommentar till en delning av inlägget på Facebook 10 augusti.
   
   För Meta har policyer mot vilseledande innehåll - men verkställer dem sällan. Särskilt sedan januari i år, då stora delar av modereringsteamen skars ner, och faktagranskningsprogram avvecklades.Enligt branschanalytiker är det ett strategiskt närmande till Trump och republikanerna i USA, som menat att moderering av sociala medier inneburit en censur av högerröster. Sedan dess, menar Craig Silverman, tycks mängden "AI-slop" ha exploderat.
   
   - Till en viss gräns har vi förstås alla ett ansvar. Det behöver vara allmänt känt att det finns en global industri av företag och individer, vars dagliga nio-till-fem-arbete går ut på att vilseleda oss. Det innebär att vi måste förhålla oss allt försiktigare till vad vi tror på. Å andra sidan vore det fel att säga att dessa massiva multimiljardföretag inte också har ett tungt ansvar. Det minsta de kan göra, är att verkställa de policyer som de redan har, säger Silverman.
   
   Källkritikbyrån har sökt Meta som inte har besvarat vår intervjuförfrågan.LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida? Varför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Changes

TITLE:
Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar

DESCRIPTION:
Nej, sjuksköterskan Ines finns inte - hon är skapad för att locka dig att klicka.

CONTENT:
Klicksidor med AI-genererade bilder och historier har fått stor spridning under sommaren. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar hur han spårade de virala bilderna - och hittade mannen bakom bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Den 10 augusti blev ett svenskt inlägg viralt på Facebook, mer viralt än vad svenska inlägg blir på Facebook nuförtiden. En bild som föreställde en rödgråten sjuksköterska, med en text som inleddes:

"Jag heter Inês. Jag är sjuksköterska. Och idag grät jag i korridoren. Ingen såg det. Ingen frågade hur jag mådde."

Under dagen hade hon vakat bredvid två döende patienter. Men när hon själv behövde stöd fanns det ingen där.

Inlägget på Facebook 10 augusti.

Inlägget har hittills fått över 65 000 reaktioner och över 13 000 välmenande kommentarer, i stil med:

"Hej fina Inês. Du är en ängel som ger allt av dig själv. Det skulle finnas fler som du, en stor varm kram till dig."

Problemet?

Bilden på Inês är AI-genererad - och bakom inlägget står en vietnamesisk klickbetesfabrik.Hur vet vi det?För dig som vill lära dig mer om hur man spårar bilder och ledtrådar i sociala medier så går vi här igenom hur vi gjort - en resa där vi var nära att ge upp, men i stället hittade spindeln i det Facebook-nätverk som börjat sprida bluffnyheter på svenska under sommaren. 

Låt oss ta det hela från början.

Själva bilden

Att det var en AI-bild borde egentligen inte undgått någon. Om inte för att den "såg AI-genererad ut" så för att det nere i det högra hörnet - förvisso i litet typsnitt - stod "Imagem gerada por AI". På portugisiska betyder det "Bilden genererad via AI".

Detta kallas för en vattenstämpel, och är något som många AI-verktyg börjat tillfoga sina skapelser. Ibland klipper bluffmakare bort den, men i det här fallet har den av någon anledning lämnats kvar.

Facebook-sidan som lade upp historien heter "Sverige Direkt", och skapades i mitten av juli. Sedan dess har den redan hunnit lägga ut flera AI-bluffar, som fått tiotusentals interaktioner vardera.

Inlägg på Facebook 15 augusti.

En brandman i en sjukhussäng - med uniformen på och svenska flaggan fäst på armen, för tydlighetens skull. Runt honom står en kvinna ihop med tre gråtande barn. Texten inleds:"Lämna ett hjärta för Antonio och alla som är beredda att offra sig för vår säkerhet."17 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.

Inlägg på Facebook 25 juli.

Två unga män i militäruniformer, även de med svenska flaggor på ärmarna, bakom en äldre man redo att blåsa ut ljusen på sin födelsedagstårta:

"Vi har inga föräldrar - men vi har världens bästa farfar."

Nära 30 000 reaktioner, 8 000 kommentarer.

Inlägg på facebook 30 juli.

En leende man i reflexkläder, ståendes framför en städbil, med armen runt en ung kvinna:

"Jag var rädd att min dotter skulle skämmas när hon såg sin pappa städa gatorna... Men idag fick hon mig att gråta mitt på gatan."

Över 31 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.

Klicksajt bakom

Alltihop är påhittat - men till vilken nytta? Nedanför varje inlägg, i kommentarsfältet, finns svaret. Där länkar Sverige Direkt till en "nyhetssajt" - Dailyinusa.com.

Där kan de som engagerats av historien läsa mer. När de klickar in, möts de av en sajt sprängfylld av annonser - och varje gång någon ser dem så får bluffmakaren betalt.

Från sajten Dailyinusa.com.

Jag börjar undersöka Sverige Direkt och letar efter ledtrådar kring vem som kan ligga bakom sidan. Vi vet att vattenstämpeln på Inês-bilden var skriven på portugisiska. En omvänd bildsökning visar att den här historien spreds i Portugal redan i juni.

Klickar man på Sverige Direkts "om oss"-flik finner man två nya spår, som pekar i andra riktningar. Ett amerikanskt telefonnummer, som sidan registrerats med. Och en mejladress registrerad på en vietnamesisk domän:

news@embers.vn

Från Sverige Direkts sidtransparens-flik.

Jag söker på domänen - "@embers.vn" - i Facebooks sökfält för att hitta sidor som registrerats med mejladresser som har samma ändelse.

Det visar sig vara en fullträff. Ut trillar ytterligare fyra svenska sidor:

Nyhetsflöde Sverige (registrerad 16 juli, 10 000 följare)

Svenska Nyheter Idag (registrerad 16 juli, 10 000 följare)

Snabba Nyheter Sverige (registrerad 18 juli, 7 700 följare)

Dagens Sverige (registrerad 29 juli, 4 100 följare)

En av Facebook-sidorna som registrerats med mejladresser som slutar på @embers.vn.

Dels är de identiska till utformningen - men en annan intressant detalj är att flera av dem kör annonser, vilket går att se i Facebooks annonsbibliotek.Det kan vara en bild på den svenska flaggan, ihop med texten: "Om du fortfarande är lojal mot den här flaggan - tryck på tummen nedan". Eller en hundvalp och: "Om du älskar hundar - tryck gilla".

Från Facebooks annonsbibliotek.

Dessa har betalats för av en fransk chokladproducent. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om hur hackade konton används för att köpa annonser, som då frånkopplas dem som egentligen ligger bakom upplägget. Det är troligt att chokladföretaget blivit utsatt för detta - men vi har inte fått kontakt med dem.

Nätverk av sidor

Utöver de svenska Facebook-sidorna avslöjar sökningen åtminstone tjugosex utländska sidor med likartat innehåll - även de registrerade sedan juli 2025 med en "@embers.vn"-mejladress. Dessa sprider klickbeten på danska, tjeckiska, franska, turkiska och engelska.På en av de engelska sidorna förekommer inlägg starkt för och starkt emot Trump om varandra - ett sätt att väcka engagemang från båda politiska lägren, som i sin tur kan kanaliseras till klick och annonspengar.

Kommentar till inlägget på Facebook 10 augusti.

Här kör jag dock fast. Varje Facebook-sida är knuten till en unik mejladress, och de har alla registrerats med tillfälliga telefonnummer utspridda över världen.När jag undersöker ”nyhetssajterna” som nätverket använder sig av hittar jag inte heller där några fler ledtrådar till vem som kan ligga bakom dem. De tycks både nyskapade och barskrapade.

Under huven på sidan

Här är jag - efter att ha knackat på alla de stenar jag tycker mig se i detta murbygge - på väg att ge upp, och avsluta artikeln. Men i ett sista försök hör jag av mig till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Finns det någonting i mitt material som jag missat, någonting som skulle kunna leda vidare?

"Har du kollat hemsidornas REST API?", frågar Nikka.

"Nej", säger jag. "Det vet jag inte vad det är."

REST API, förklarar han, är ett sätt att "öppna motorhuven" på en hemsida. Via en skärm som ser ut som ett programmeringsfönster kan du ställa frågor till sajten - och därigenom hitta offentlig information som inte syns utåt, och som skaparna därför glömt att städa undan.

Exempelvis vem som är administratör för en sajt.

Kommentar till en delning av bilden 14 augusti.

Medan vi pratar klickar Nikka upp ”nyhetssajterna” som vi hittat. Via REST API söker han efter administratörkontots namn - och får en träff. Först på den ena hemsidan. Sedan samma namn på den andra. Och återigen på den tredje.

Hupchao. Det är smeknamnet administratören valt. Dessutom finns det en bild kopplad till dennes profil: ett tecknat bi som flyger uppåt.

Söker man på "hupchao" admin via DuckDuckGo - en sökmotor med mindre kurerade resultat än Googles - fylls skärmen av intressanta träffar. Nyhetssajter närmast identiska med dem vi hittat, fyllda av klickbeten och annonser, även de skapade av en administratör som kallar sig Hupchao.

Sajterna sträcker sig många år tillbaka i tiden. Vissa sysslar med nöjesnyheter. Andra med politik. Ytterligare andra varnar för dödliga virussjukdomar och annalkande katastrofer.Den gemensamma nämnaren är att de tycks noggrant utmejslade för att maximera engagemang i sociala medier.

Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. 

Nytändning med AI

Det finns en skillnad. De nyskapade sidorna är tydligt utformade av AI.Klickar man på den integritetspolicy som alla hemsidor måste ha står det till och med "Suggested text" framför varje stycke (på svenska ”förslag till text”). Alltså, man har sannolikt bett en AI-modell att skriva texten, och fått ett svar som inletts med dessa två ord.

På de äldre hemsidorna ser texten betydligt troligare ut att vara skriven för hand av en människa. Och där återkommer en formulering, om ett företag som friskriver sig från ansvar.

En vietnamesisk reklambyrå vid namn BeeUp.

Från BeeUps sajt.

BeeUp, visar det sig, är ett företag baserat i huvudstaden Hanoi, specialiserat på viral marknadsföring. Det innebär att de hjälper andra att synas på sociala medier - exempelvis genom sitt globala nätverk av Facebook-sidor. På sin hemsida påstår de sig ha 1 688 sidor och 368 grupper på plattformen, med totalt tio miljoner följare.

Bakom dessa sidor står - av företagets egna bilder att döma - ett trettiotal unga vietnameser som vid sidan om jobbet gillar att dricka öl, hänga på stranden och spela fotboll ihop.

Från Beeups sajt.

Längst upp på sajten ligger BeeUps logotyp. Ett bi, som flyger uppåt. Hupchaos profilbild.

Sista steget

Så vem är denne Hupchao? I min research har jag snubblat över ett blogginlägg från 2014, skrivet av en person med detta alias. Det kan förstås vara någon helt annan - men det känns åtminstone som ett spår hett nog för att följa.

Vad jag förstår är detta en privat teknikblogg, skapad före BeeUps tid. I just det här inlägget tipsar Hupchao om ett antivirus-program. I en av skärmdumparna där han visar läsarna hur de installerar programmet, syns en mejladress.

Från Hupchaos blogg 2014.

Jag använder verktyget OSINT Industries, en sajt som kan hitta sociala medier-konton kopplade till uppgifter som de registrerats med. När jag skriver in mejladressen där exploderar skärmen av resultat. Mängder av privata konton, kopplade till en person vid namn Ngo Dang Hung.

Det vet jag vem det är. Så heter nämligen BeeUps vd.

Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. 

Jag skickar över mina fynd till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Ser han några brister i beviskedjan - eller något sätt att styrka den ytterligare? Jo, menar Nikka. Kedjan håller, men inte bara det. Med denna nya information går kopplingen mellan företagsledaren Hung och klickbetesskaparen Hupchao att kryptografiskt bevisa.

När Nikka grävde fram Hupchaos administratörskonto fann han också en krypterad mejladress i form av en "hashkod". I sig själv är den intetsägande - det går inte att återvandla den här koden till sin originaltext. Vad man däremot kan göra är att använda samma krypteringsmetod på en annan mejladress. Om den då genererar samma kod vet man säkert att det är samma adress.

Kommentar till Facebook-inlägget 10 augusti. 

Tills nu hade det inte varit möjligt. Då hade vi behövt testa alla världens mejladresser mot Hupchaos hashkod för att hitta en matchning. Men nu behöver vi bara testa Ngo Dang Hungs privata mejl. Och när vi gör det visar det sig att de två koderna är identiska.

Annorlunda uttryckt: det är utan tvivel Ngo Dang Hungs mejladress som använts för att skapa de klickbetessidor som vi undersökt.

Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. 

Inga kommentarer

Varken Ngo Dang Hung eller BeeUp har besvarat våra kontaktförsök. Vad vi däremot vet, är att företaget fortfarande är aktivt. På en vietnamesisk rekryteringssajt annonserar de ut en ny tjänst, med deadline för ansökan den 31 augusti:

Content Creator (Facebook Traffic)

Jobbannons från BeeUp.

De sökande förväntas ha universitetsutbildning, ett till två års erfarenhet av att jobba med Facebook-sidor, och "bemästra AI-prompting". Anställs de kan de vänta sig en lön på åtta till tolv miljoner dong i månaden, vilket motsvarar 3 000-4 000 kronor. Det kan låta lågt, men är faktiskt en bra bit över en vietnamesisk snittlön.

Arbetsbeskrivning för den som vill jobba på BeeUp.

Enligt Craig Silverman, en kanadensisk journalist med lång erfarenhet av att bevaka "klickbetesfabriker" som BeeUp, är detta nyckeln till att förstå fenomenet.

Dagen då vi bokar vår intervju, den 21 augusti, har han just publicerat en stor granskning av ett vietnamesiskt nätverk nästan identiskt med det jag undersökt. I detta ingick över hundra Facebook-sidor som producerade "AI-slop" - det engelska ordet för den här typen av AI-genererat struntinnehåll.

Från Craig Silvermans granskning i Indicator 21 augusti.

- Vi ser en oerhörd mängd komma från just Vietnam, men även Indien, Bangladesh, Pakistan. Kort sagt, ställen där ett par hundra dollar räcker för att leva på, säger Silverman.

Det krävs många klick för att tjäna pengar, menar han. Det innebär att den som bor i västvärlden kanske inte tycker att arbetet är mödan värt. I Sydostasien, däremot, kan det vara mer än vad föräldrarna någonsin tjänat.

Han blir inte heller förvånad över att BeeUp är så öppna som de är med sin affärsmodell.

- Jag tror att många ser det som att "de får plattformarna att jobba åt dem". Så där behöver inte finnas ett socialt stigma, även om jobbet kan innebära att luras och bedra. Det kan rentav finnas en viss stolthet, i att man lyckas överlista och mjölka pengar ur ett så stort företag som Meta.

Kommentar till en delning av inlägget på Facebook 10 augusti.

För Meta har policyer mot vilseledande innehåll - men verkställer dem sällan. Särskilt sedan januari i år, då stora delar av modereringsteamen skars ner, och faktagranskningsprogram avvecklades.Enligt branschanalytiker är det ett strategiskt närmande till Trump och republikanerna i USA, som menat att moderering av sociala medier inneburit en censur av högerröster. Sedan dess, menar Craig Silverman, tycks mängden "AI-slop" ha exploderat.

- Till en viss gräns har vi förstås alla ett ansvar. Det behöver vara allmänt känt att det finns en global industri av företag och individer, vars dagliga nio-till-fem-arbete går ut på att vilseleda oss. Det innebär att vi måste förhålla oss allt försiktigare till vad vi tror på. Å andra sidan vore det fel att säga att dessa massiva multimiljardföretag inte också har ett tungt ansvar. Det minsta de kan göra, är att verkställa de policyer som de redan har, säger Silverman.

Källkritikbyrån har sökt Meta som inte har besvarat vår intervjuförfrågan.LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida? Varför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

TITLE:
Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar

DESCRIPTION:
Nej, sjuksköterskan Ines finns inte - hon är skapad för att locka dig att klicka.

CONTENT:
Klicksidor med AI-genererade bilder och historier har fått stor spridning under sommaren. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar hur han spårade de virala bilderna - och hittade mannen bakom bluffen.

Foto: Skärmdump/Facebook

Den 10 augusti blev ett svenskt inlägg viralt på Facebook, mer viralt än vad svenska inlägg blir på Facebook nuförtiden. En bild som föreställde en rödgråten sjuksköterska, med en text som inleddes:

"Jag heter Inês. Jag är sjuksköterska. Och idag grät jag i korridoren. Ingen såg det. Ingen frågade hur jag mådde."

Under dagen hade hon vakat bredvid två döende patienter. Men när hon själv behövde stöd fanns det ingen där.

Inlägget på Facebook 10 augusti.

Inlägget har hittills fått över 65 000 reaktioner och över 13 000 välmenande kommentarer, i stil med:

"Hej fina Inês. Du är en ängel som ger allt av dig själv. Det skulle finnas fler som du, en stor varm kram till dig."

Problemet?

Bilden på Inês är AI-genererad - och bakom inlägget står en vietnamesisk klickbetesfabrik.Hur vet vi det?För dig som vill lära dig mer om hur man spårar bilder och ledtrådar i sociala medier så går vi här igenom hur vi gjort - en resa där vi var nära att ge upp, men i stället hittade spindeln i det Facebook-nätverk som börjat sprida bluffnyheter på svenska under sommaren. 

Låt oss ta det hela från början.

Själva bilden

Att det var en AI-bild borde egentligen inte undgått någon. Om inte för att den "såg AI-genererad ut" så för att det nere i det högra hörnet - förvisso i litet typsnitt - stod "Imagem gerada por AI". På portugisiska betyder det "Bilden genererad via AI".

Detta kallas för en vattenstämpel, och är något som många AI-verktyg börjat tillfoga sina skapelser. Ibland klipper bluffmakare bort den, men i det här fallet har den av någon anledning lämnats kvar.

Facebook-sidan som lade upp historien heter "Sverige Direkt", och skapades i mitten av juli. Sedan dess har den redan hunnit lägga ut flera AI-bluffar, som fått tiotusentals interaktioner vardera.

Inlägg på Facebook 15 augusti.

En brandman i en sjukhussäng - med uniformen på och svenska flaggan fäst på armen, för tydlighetens skull. Runt honom står en kvinna ihop med tre gråtande barn. Texten inleds:"Lämna ett hjärta för Antonio och alla som är beredda att offra sig för vår säkerhet."17 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.

Inlägg på Facebook 25 juli.

Två unga män i militäruniformer, även de med svenska flaggor på ärmarna, bakom en äldre man redo att blåsa ut ljusen på sin födelsedagstårta:

"Vi har inga föräldrar - men vi har världens bästa farfar."

Nära 30 000 reaktioner, 8 000 kommentarer.

Inlägg på facebook 30 juli.

En leende man i reflexkläder, ståendes framför en städbil, med armen runt en ung kvinna:

"Jag var rädd att min dotter skulle skämmas när hon såg sin pappa städa gatorna... Men idag fick hon mig att gråta mitt på gatan."

Över 31 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.

Klicksajt bakom

Alltihop är påhittat - men till vilken nytta? Nedanför varje inlägg, i kommentarsfältet, finns svaret. Där länkar Sverige Direkt till en "nyhetssajt" - Dailyinusa.com.

Där kan de som engagerats av historien läsa mer. När de klickar in, möts de av en sajt sprängfylld av annonser - och varje gång någon ser dem så får bluffmakaren betalt.

Från sajten Dailyinusa.com.

Jag börjar undersöka Sverige Direkt och letar efter ledtrådar kring vem som kan ligga bakom sidan. Vi vet att vattenstämpeln på Inês-bilden var skriven på portugisiska. En omvänd bildsökning visar att den här historien spreds i Portugal redan i juni.

Klickar man på Sverige Direkts "om oss"-flik finner man två nya spår, som pekar i andra riktningar. Ett amerikanskt telefonnummer, som sidan registrerats med. Och en mejladress registrerad på en vietnamesisk domän:

news@embers.vn

Från Sverige Direkts sidtransparens-flik.

Jag söker på domänen - "@embers.vn" - i Facebooks sökfält för att hitta sidor som registrerats med mejladresser som har samma ändelse.

Det visar sig vara en fullträff. Ut trillar ytterligare fyra svenska sidor:

Nyhetsflöde Sverige (registrerad 16 juli, 10 000 följare)

Svenska Nyheter Idag (registrerad 16 juli, 10 000 följare)

Snabba Nyheter Sverige (registrerad 18 juli, 7 700 följare)

Dagens Sverige (registrerad 29 juli, 4 100 följare)

En av Facebook-sidorna som registrerats med mejladresser som slutar på @embers.vn.

Dels är de identiska till utformningen - men en annan intressant detalj är att flera av dem kör annonser, vilket går att se i Facebooks annonsbibliotek.Det kan vara en bild på den svenska flaggan, ihop med texten: "Om du fortfarande är lojal mot den här flaggan - tryck på tummen nedan". Eller en hundvalp och: "Om du älskar hundar - tryck gilla".

Från Facebooks annonsbibliotek.

Dessa har betalats för av en fransk chokladproducent. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om hur hackade konton används för att köpa annonser, som då frånkopplas dem som egentligen ligger bakom upplägget. Det är troligt att chokladföretaget blivit utsatt för detta - men vi har inte fått kontakt med dem.

Nätverk av sidor

Utöver de svenska Facebook-sidorna avslöjar sökningen åtminstone tjugosex utländska sidor med likartat innehåll - även de registrerade sedan juli 2025 med en "@embers.vn"-mejladress. Dessa sprider klickbeten på danska, tjeckiska, franska, turkiska och engelska.På en av de engelska sidorna förekommer inlägg starkt för och starkt emot Trump om varandra - ett sätt att väcka engagemang från båda politiska lägren, som i sin tur kan kanaliseras till klick och annonspengar.

Kommentar till inlägget på Facebook 10 augusti.

Här kör jag dock fast. Varje Facebook-sida är knuten till en unik mejladress, och de har alla registrerats med tillfälliga telefonnummer utspridda över världen.När jag undersöker ”nyhetssajterna” som nätverket använder sig av hittar jag inte heller där några fler ledtrådar till vem som kan ligga bakom dem. De tycks både nyskapade och barskrapade.

Under huven på sidan

Här är jag - efter att ha knackat på alla de stenar jag tycker mig se i detta murbygge - på väg att ge upp, och avsluta artikeln. Men i ett sista försök hör jag av mig till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Finns det någonting i mitt material som jag missat, någonting som skulle kunna leda vidare?

"Har du kollat hemsidornas REST API?", frågar Nikka.

"Nej", säger jag. "Det vet jag inte vad det är."

REST API, förklarar han, är ett sätt att "öppna motorhuven" på en hemsida. Via en skärm som ser ut som ett programmeringsfönster kan du ställa frågor till sajten - och därigenom hitta offentlig information som inte syns utåt, och som skaparna därför glömt att städa undan.

Exempelvis vem som är administratör för en sajt.

Kommentar till en delning av bilden 14 augusti.

Medan vi pratar klickar Nikka upp ”nyhetssajterna” som vi hittat. Via REST API söker han efter administratörkontots namn - och får en träff. Först på den ena hemsidan. Sedan samma namn på den andra. Och återigen på den tredje.

Hupchao. Det är smeknamnet administratören valt. Dessutom finns det en bild kopplad till dennes profil: ett tecknat bi som flyger uppåt.

Söker man på "hupchao" admin via DuckDuckGo - en sökmotor med mindre kurerade resultat än Googles - fylls skärmen av intressanta träffar. Nyhetssajter närmast identiska med dem vi hittat, fyllda av klickbeten och annonser, även de skapade av en administratör som kallar sig Hupchao.

Sajterna sträcker sig många år tillbaka i tiden. Vissa sysslar med nöjesnyheter. Andra med politik. Ytterligare andra varnar för dödliga virussjukdomar och annalkande katastrofer.Den gemensamma nämnaren är att de tycks noggrant utmejslade för att maximera engagemang i sociala medier.

Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. 

Nytändning med AI

Det finns en skillnad. De nyskapade sidorna är tydligt utformade av AI.Klickar man på den integritetspolicy som alla hemsidor måste ha står det till och med "Suggested text" framför varje stycke (på svenska ”förslag till text”). Alltså, man har sannolikt bett en AI-modell att skriva texten, och fått ett svar som inletts med dessa två ord.

På de äldre hemsidorna ser texten betydligt troligare ut att vara skriven för hand av en människa. Och där återkommer en formulering, om ett företag som friskriver sig från ansvar.

En vietnamesisk reklambyrå vid namn BeeUp.

Från BeeUps sajt.

BeeUp, visar det sig, är ett företag baserat i huvudstaden Hanoi, specialiserat på viral marknadsföring. Det innebär att de hjälper andra att synas på sociala medier - exempelvis genom sitt globala nätverk av Facebook-sidor. På sin hemsida påstår de sig ha 1 688 sidor och 368 grupper på plattformen, med totalt tio miljoner följare.

Bakom dessa sidor står - av företagets egna bilder att döma - ett trettiotal unga vietnameser som vid sidan om jobbet gillar att dricka öl, hänga på stranden och spela fotboll ihop.

Från Beeups sajt.

Längst upp på sajten ligger BeeUps logotyp. Ett bi, som flyger uppåt. Hupchaos profilbild.

Sista steget

Så vem är denne Hupchao? I min research har jag snubblat över ett blogginlägg från 2014, skrivet av en person med detta alias. Det kan förstås vara någon helt annan - men det känns åtminstone som ett spår hett nog för att följa.

Vad jag förstår är detta en privat teknikblogg, skapad före BeeUps tid. I just det här inlägget tipsar Hupchao om ett antivirus-program. I en av skärmdumparna där han visar läsarna hur de installerar programmet, syns en mejladress.

Från Hupchaos blogg 2014.

Jag använder verktyget OSINT Industries, en sajt som kan hitta sociala medier-konton kopplade till uppgifter som de registrerats med. När jag skriver in mejladressen där exploderar skärmen av resultat. Mängder av privata konton, kopplade till en person vid namn Ngo Dang Hung.

Det vet jag vem det är. Så heter nämligen BeeUps vd.

Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. 

Jag skickar över mina fynd till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Ser han några brister i beviskedjan - eller något sätt att styrka den ytterligare? Jo, menar Nikka. Kedjan håller, men inte bara det. Med denna nya information går kopplingen mellan företagsledaren Hung och klickbetesskaparen Hupchao att kryptografiskt bevisa.

När Nikka grävde fram Hupchaos administratörskonto fann han också en krypterad mejladress i form av en "hashkod". I sig själv är den intetsägande - det går inte att återvandla den här koden till sin originaltext. Vad man däremot kan göra är att använda samma krypteringsmetod på en annan mejladress. Om den då genererar samma kod vet man säkert att det är samma adress.

Kommentar till Facebook-inlägget 10 augusti. 

Tills nu hade det inte varit möjligt. Då hade vi behövt testa alla världens mejladresser mot Hupchaos hashkod för att hitta en matchning. Men nu behöver vi bara testa Ngo Dang Hungs privata mejl. Och när vi gör det visar det sig att de två koderna är identiska.

Annorlunda uttryckt: det är utan tvivel Ngo Dang Hungs mejladress som använts för att skapa de klickbetessidor som vi undersökt.

Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. 

Inga kommentarer

Varken Ngo Dang Hung eller BeeUp har besvarat våra kontaktförsök. Vad vi däremot vet, är att företaget fortfarande är aktivt. På en vietnamesisk rekryteringssajt annonserar de ut en ny tjänst, med deadline för ansökan den 31 augusti:

Content Creator (Facebook Traffic)

Jobbannons från BeeUp.

De sökande förväntas ha universitetsutbildning, ett till två års erfarenhet av att jobba med Facebook-sidor, och "bemästra AI-prompting". Anställs de kan de vänta sig en lön på åtta till tolv miljoner dong i månaden, vilket motsvarar 3 000-4 000 kronor. Det kan låta lågt, men är faktiskt en bra bit över en vietnamesisk snittlön.

Arbetsbeskrivning för den som vill jobba på BeeUp.

Enligt Craig Silverman, en kanadensisk journalist med lång erfarenhet av att bevaka "klickbetesfabriker" som BeeUp, är detta nyckeln till att förstå fenomenet.

Dagen då vi bokar vår intervju, den 21 augusti, har han just publicerat en stor granskning av ett vietnamesiskt nätverk nästan identiskt med det jag undersökt. I detta ingick över hundra Facebook-sidor som producerade "AI-slop" - det engelska ordet för den här typen av AI-genererat struntinnehåll.

Från Craig Silvermans granskning i Indicator 21 augusti.

- Vi ser en oerhörd mängd komma från just Vietnam, men även Indien, Bangladesh, Pakistan. Kort sagt, ställen där ett par hundra dollar räcker för att leva på, säger Silverman.

Det krävs många klick för att tjäna pengar, menar han. Det innebär att den som bor i västvärlden kanske inte tycker att arbetet är mödan värt. I Sydostasien, däremot, kan det vara mer än vad föräldrarna någonsin tjänat.

Han blir inte heller förvånad över att BeeUp är så öppna som de är med sin affärsmodell.

- Jag tror att många ser det som att "de får plattformarna att jobba åt dem". Så där behöver inte finnas ett socialt stigma, även om jobbet kan innebära att luras och bedra. Det kan rentav finnas en viss stolthet, i att man lyckas överlista och mjölka pengar ur ett så stort företag som Meta.

Kommentar till en delning av inlägget på Facebook 10 augusti.

För Meta har policyer mot vilseledande innehåll - men verkställer dem sällan. Särskilt sedan januari i år, då stora delar av modereringsteamen skars ner, och faktagranskningsprogram avvecklades.Enligt branschanalytiker är det ett strategiskt närmande till Trump och republikanerna i USA, som menat att moderering av sociala medier inneburit en censur av högerröster. Sedan dess, menar Craig Silverman, tycks mängden "AI-slop" ha exploderat.

- Till en viss gräns har vi förstås alla ett ansvar. Det behöver vara allmänt känt att det finns en global industri av företag och individer, vars dagliga nio-till-fem-arbete går ut på att vilseleda oss. Det innebär att vi måste förhålla oss allt försiktigare till vad vi tror på. Å andra sidan vore det fel att säga att dessa massiva multimiljardföretag inte också har ett tungt ansvar. Det minsta de kan göra, är att verkställa de policyer som de redan har, säger Silverman.

Källkritikbyrån har sökt Meta som inte har besvarat vår intervjuförfrågan.LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida? Varför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Versions

1. 2025-08-25 08:43:21

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 08ead1d2e33603d806a4886968e656bbdf4bf44a
   Title:

   Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar
   Description:

   Nej, sjuksköterskan Ines finns inte - hon är skapad för att locka dig att klicka.
   Content

   Klicksidor med AI-genererade bilder och historier har fått stor spridning under sommaren. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar hur han spårade de virala bilderna - och hittade mannen bakom bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Den 10 augusti blev ett svenskt inlägg viralt på Facebook, mer viralt än vad svenska inlägg blir på Facebook nuförtiden. En bild som föreställde en rödgråten sjuksköterska, med en text som inleddes:
   
   "Jag heter Inês. Jag är sjuksköterska. Och idag grät jag i korridoren. Ingen såg det. Ingen frågade hur jag mådde."
   
   Under dagen hade hon vakat bredvid två döende patienter. Men när hon själv behövde stöd fanns det ingen där.
   
   Inlägget på Facebook 10 augusti.
   
   Inlägget har hittills fått över 65 000 reaktioner och över 13 000 välmenande kommentarer, i stil med:
   
   "Hej fina Inês. Du är en ängel som ger allt av dig själv. Det skulle finnas fler som du, en stor varm kram till dig."
   
   Problemet?
   
   Bilden på Inês är AI-genererad - och bakom inlägget står en vietnamesisk klickbetesfabrik.Hur vet vi det?För dig som vill lära dig mer om hur man spårar bilder och ledtrådar i sociala medier så går vi här igenom hur vi gjort - en resa där vi var nära att ge upp, men i stället hittade spindeln i det Facebook-nätverk som börjat sprida bluffnyheter på svenska under sommaren.
   
   Låt oss ta det hela från början.
   
   Själva bilden
   
   Att det var en AI-bild borde egentligen inte undgått någon. Om inte för att den "såg AI-genererad ut" så för att det nere i det högra hörnet - förvisso i litet typsnitt - stod "Imagem gerada por AI". På portugisiska betyder det "Bilden genererad via AI".
   
   Detta kallas för en vattenstämpel, och är något som många AI-verktyg börjat tillfoga sina skapelser. Ibland klipper bluffmakare bort den, men i det här fallet har den av någon anledning lämnats kvar.
   
   Facebook-sidan som lade upp historien heter "Sverige Direkt", och skapades i mitten av juli. Sedan dess har den redan hunnit lägga ut flera AI-bluffar, som fått tiotusentals interaktioner vardera.
   
   Inlägg på Facebook 15 augusti.
   
   En brandman i en sjukhussäng - med uniformen på och svenska flaggan fäst på armen, för tydlighetens skull. Runt honom står en kvinna ihop med tre gråtande barn. Texten inleds:"Lämna ett hjärta för Antonio och alla som är beredda att offra sig för vår säkerhet."17 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.
   
   Inlägg på Facebook 25 juli.
   
   Två unga män i militäruniformer, även de med svenska flaggor på ärmarna, bakom en äldre man redo att blåsa ut ljusen på sin födelsedagstårta:
   
   "Vi har inga föräldrar - men vi har världens bästa farfar."
   
   Nära 30 000 reaktioner, 8 000 kommentarer.
   
   Inlägg på facebook 30 juli.
   
   En leende man i reflexkläder, ståendes framför en städbil, med armen runt en ung kvinna:
   
   "Jag var rädd att min dotter skulle skämmas när hon såg sin pappa städa gatorna... Men idag fick hon mig att gråta mitt på gatan."
   
   Över 31 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.
   
   Klicksajt bakom
   
   Alltihop är påhittat - men till vilken nytta? Nedanför varje inlägg, i kommentarsfältet, finns svaret. Där länkar Sverige Direkt till en "nyhetssajt" - Dailyinusa.com.
   
   Där kan de som engagerats av historien läsa mer. När de klickar in, möts de av en sajt sprängfylld av annonser - och varje gång någon ser dem så får bluffmakaren betalt.
   
   Från sajten Dailyinusa.com.
   
   Jag börjar undersöka Sverige Direkt och letar efter ledtrådar kring vem som kan ligga bakom sidan. Vi vet att vattenstämpeln på Inês-bilden var skriven på portugisiska. En omvänd bildsökning visar att den här historien spreds i Portugal redan i juni.
   
   Klickar man på Sverige Direkts "om oss"-flik finner man två nya spår, som pekar i andra riktningar. Ett amerikanskt telefonnummer, som sidan registrerats med. Och en mejladress registrerad på en vietnamesisk domän:
   
   news@embers.vn
   
   Från Sverige Direkts sidtransparens-flik.
   
   Jag söker på domänen - "@embers.vn" - i Facebooks sökfält för att hitta sidor som registrerats med mejladresser som har samma ändelse.
   
   Det visar sig vara en fullträff. Ut trillar ytterligare fyra svenska sidor:
   
   Nyhetsflöde Sverige (registrerad 16 juli, 10 000 följare)
   
   Svenska Nyheter Idag (registrerad 16 juli, 10 000 följare)
   
   Snabba Nyheter Sverige (registrerad 18 juli, 7 700 följare)
   
   Dagens Sverige (registrerad 29 juli, 4 100 följare)
   
   En av Facebook-sidorna som registrerats med mejladresser som slutar på @embers.vn.
   
   Dels är de identiska till utformningen - men en annan intressant detalj är att flera av dem kör annonser, vilket går att se i Facebooks annonsbibliotek.Det kan vara en bild på den svenska flaggan, ihop med texten: "Om du fortfarande är lojal mot den här flaggan - tryck på tummen nedan". Eller en hundvalp och: "Om du älskar hundar - tryck gilla".
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   Dessa har betalats för av en fransk chokladproducent. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om hur hackade konton används för att köpa annonser, som då frånkopplas dem som egentligen ligger bakom upplägget. Det är troligt att chokladföretaget blivit utsatt för detta - men vi har inte fått kontakt med dem.
   
   Nätverk av sidor
   
   Utöver de svenska Facebook-sidorna avslöjar sökningen åtminstone tjugosex utländska sidor med likartat innehåll - även de registrerade sedan juli 2025 med en "@embers.vn"-mejladress. Dessa sprider klickbeten på danska, tjeckiska, franska, turkiska och engelska.På en av de engelska sidorna förekommer inlägg starkt för och starkt emot Trump om varandra - ett sätt att väcka engagemang från båda politiska lägren, som i sin tur kan kanaliseras till klick och annonspengar.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 10 augusti.
   
   Här kör jag dock fast. Varje Facebook-sida är knuten till en unik mejladress, och de har alla registrerats med tillfälliga telefonnummer utspridda över världen.När jag undersöker ”nyhetssajterna” som nätverket använder sig av hittar jag inte heller där några fler ledtrådar till vem som kan ligga bakom dem. De tycks både nyskapade och barskrapade.
   
   Under huven på sidan
   
   Här är jag - efter att ha knackat på alla de stenar jag tycker mig se i detta murbygge - på väg att ge upp, och avsluta artikeln. Men i ett sista försök hör jag av mig till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Finns det någonting i mitt material som jag missat, någonting som skulle kunna leda vidare?
   
   "Har du kollat hemsidornas REST API?", frågar Nikka.
   
   "Nej", säger jag. "Det vet jag inte vad det är."
   
   REST API, förklarar han, är ett sätt att "öppna motorhuven" på en hemsida. Via en skärm som ser ut som ett programmeringsfönster kan du ställa frågor till sajten - och därigenom hitta offentlig information som inte syns utåt, och som skaparna därför glömt att städa undan.
   
   Exempelvis vem som är administratör för en sajt.
   
   Kommentar till en delning av bilden 14 augusti.
   
   Medan vi pratar klickar Nikka upp ”nyhetssajterna” som vi hittat. Via REST API söker han efter administratörkontots namn - och får en träff. Först på den ena hemsidan. Sedan samma namn på den andra. Och återigen på den tredje.
   
   Hupchao. Det är smeknamnet administratören valt. Dessutom finns det en bild kopplad till dennes profil: ett tecknat bi som flyger uppåt.
   
   Söker man på "hupchao" admin via DuckDuckGo - en sökmotor med mindre kurerade resultat än Googles - fylls skärmen av intressanta träffar. Nyhetssajter närmast identiska med dem vi hittat, fyllda av klickbeten och annonser, även de skapade av en administratör som kallar sig Hupchao.
   
   Sajterna sträcker sig många år tillbaka i tiden. Vissa sysslar med nöjesnyheter. Andra med politik. Ytterligare andra varnar för dödliga virussjukdomar och annalkande katastrofer.Den gemensamma nämnaren är att de tycks noggrant utmejslade för att maximera engagemang i sociala medier.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
   
   Nytändning med AI
   
   Det finns en skillnad. De nyskapade sidorna är tydligt utformade av AI.Klickar man på den integritetspolicy som alla hemsidor måste ha står det till och med "Suggested text" framför varje stycke (på svenska ”förslag till text”). Alltså, man har sannolikt bett en AI-modell att skriva texten, och fått ett svar som inletts med dessa två ord.
   
   På de äldre hemsidorna ser texten betydligt troligare ut att vara skriven för hand av en människa. Och där återkommer en formulering, om ett företag som friskriver sig från ansvar.
   
   En vietnamesisk reklambyrå vid namn BeeUp.
   
   Från BeeUps sajt.
   
   BeeUp, visar det sig, är ett företag baserat i huvudstaden Hanoi, specialiserat på viral marknadsföring. Det innebär att de hjälper andra att synas på sociala medier - exempelvis genom sitt globala nätverk av Facebook-sidor. På sin hemsida påstår de sig ha 1 688 sidor och 368 grupper på plattformen, med totalt tio miljoner följare.
   
   Bakom dessa sidor står - av företagets egna bilder att döma - ett trettiotal unga vietnameser som vid sidan om jobbet gillar att dricka öl, hänga på stranden och spela fotboll ihop.
   
   Från Beeups sajt.
   
   Längst upp på sajten ligger BeeUps logotyp. Ett bi, som flyger uppåt. Hupchaos profilbild.
   
   Sista steget
   
   Så vem är denne Hupchao? I min research har jag snubblat över ett blogginlägg från 2014, skrivet av en person med detta alias. Det kan förstås vara någon helt annan - men det känns åtminstone som ett spår hett nog för att följa.
   
   Vad jag förstår är detta en privat teknikblogg, skapad före BeeUps tid. I just det här inlägget tipsar Hupchao om ett antivirus-program. I en av skärmdumparna där han visar läsarna hur de installerar programmet, syns en mejladress.
   
   Från Hupchaos blogg 2014.
   
   Jag använder verktyget OSINT Industries, en sajt som kan hitta sociala medier-konton kopplade till uppgifter som de registrerats med. När jag skriver in mejladressen där exploderar skärmen av resultat. Mängder av privata konton, kopplade till en person vid namn Ngo Dang Hung.
   
   Det vet jag vem det är. Så heter nämligen BeeUps vd.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
   
   Jag skickar över mina fynd till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Ser han några brister i beviskedjan - eller något sätt att styrka den ytterligare? Jo, menar Nikka. Kedjan håller, men inte bara det. Med denna nya information går kopplingen mellan företagsledaren Hung och klickbetesskaparen Hupchao att kryptografiskt bevisa.
   
   När Nikka grävde fram Hupchaos administratörskonto fann han också en krypterad mejladress i form av en "hashkod". I sig själv är den intetsägande - det går inte att återvandla den här koden till sin originaltext. Vad man däremot kan göra är att använda samma krypteringsmetod på en annan mejladress. Om den då genererar samma kod vet man säkert att det är samma adress.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget 10 augusti.
   
   Tills nu hade det inte varit möjligt. Då hade vi behövt testa alla världens mejladresser mot Hupchaos hashkod för att hitta en matchning. Men nu behöver vi bara testa Ngo Dang Hungs privata mejl. Och när vi gör det visar det sig att de två koderna är identiska.
   
   Annorlunda uttryckt: det är utan tvivel Ngo Dang Hungs mejladress som använts för att skapa de klickbetessidor som vi undersökt.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
   
   Inga kommentarer
   
   Varken Ngo Dang Hung eller BeeUp har besvarat våra kontaktförsök. Vad vi däremot vet, är att företaget fortfarande är aktivt. På en vietnamesisk rekryteringssajt annonserar de ut en ny tjänst, med deadline för ansökan den 31 augusti:
   
   Content Creator (Facebook Traffic)
   
   Jobbannons från BeeUp.
   
   De sökande förväntas ha universitetsutbildning, ett till två års erfarenhet av att jobba med Facebook-sidor, och "bemästra AI-prompting". Anställs de kan de vänta sig en lön på åtta till tolv miljoner dong i månaden, vilket motsvarar 3 000-4 000 kronor. Det kan låta lågt, men är faktiskt en bra bit över en vietnamesisk snittlön.
   
   Arbetsbeskrivning för den som vill jobba på BeeUp.
   
   Enligt Craig Silverman, en kanadensisk journalist med lång erfarenhet av att bevaka "klickbetesfabriker" som BeeUp, är detta nyckeln till att förstå fenomenet.
   
   Dagen då vi bokar vår intervju, den 21 augusti, har han just publicerat en stor granskning av ett vietnamesiskt nätverk nästan identiskt med det jag undersökt. I detta ingick över hundra Facebook-sidor som producerade "AI-slop" - det engelska ordet för den här typen av AI-genererat struntinnehåll.
   
   Från Craig Silvermans granskning i Indicator 21 augusti.
   
   - Vi ser en oerhörd mängd komma från just Vietnam, men även Indien, Bangladesh, Pakistan. Kort sagt, ställen där ett par hundra dollar räcker för att leva på, säger Silverman.
   
   Det krävs många klick för att tjäna pengar, menar han. Det innebär att den som bor i västvärlden kanske inte tycker att arbetet är mödan värt. I Sydostasien, däremot, kan det vara mer än vad föräldrarna någonsin tjänat.
   
   Han blir inte heller förvånad över att BeeUp är så öppna som de är med sin affärsmodell.
   
   - Jag tror att många ser det som att "de får plattformarna att jobba åt dem". Så där behöver inte finnas ett socialt stigma, även om jobbet kan innebära att luras och bedra. Det kan rentav finnas en viss stolthet, i att man lyckas överlista och mjölka pengar ur ett så stort företag som Meta.
   
   Kommentar till en delning av inlägget på Facebook 10 augusti.
   
   För Meta har policyer mot vilseledande innehåll - men verkställer dem sällan. Särskilt sedan januari i år, då stora delar av modereringsteamen skars ner, och faktagranskningsprogram avvecklades.Enligt branschanalytiker är det ett strategiskt närmande till Trump och republikanerna i USA, som menat att moderering av sociala medier inneburit en censur av högerröster. Sedan dess, menar Craig Silverman, tycks mängden "AI-slop" ha exploderat.
   
   - Till en viss gräns har vi förstås alla ett ansvar. Det behöver vara allmänt känt att det finns en global industri av företag och individer, vars dagliga nio-till-fem-arbete går ut på att vilseleda oss. Det innebär att vi måste förhålla oss allt försiktigare till vad vi tror på. Å andra sidan vore det fel att säga att dessa massiva multimiljardföretag inte också har ett tungt ansvar. Det minsta de kan göra, är att verkställa de policyer som de redan har, säger Silverman.
   
   Källkritikbyrån har sökt Meta som inte har besvarat vår intervjuförfrågan.LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida? Varför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
2. 2025-08-25 08:43:21

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: 05b5bbd59a7ea04e5ebc73432bb28dca8fbd4672
   Title:

   Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar
   Description:

   Nej, sjuksköterskan Ines finns inte - hon är skapad för att locka dig att klicka.
   Content

   Klicksidor med AI-genererade bilder och historier har fått stor spridning under sommaren. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar hur han spårade de virala bilderna - och hittade mannen bakom bluffen.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   Den 10 augusti blev ett svenskt inlägg viralt på Facebook, mer viralt än vad svenska inlägg blir på Facebook nuförtiden. En bild som föreställde en rödgråten sjuksköterska, med en text som inleddes:
   
   "Jag heter Inês. Jag är sjuksköterska. Och idag grät jag i korridoren. Ingen såg det. Ingen frågade hur jag mådde."
   
   Under dagen hade hon vakat bredvid två döende patienter. Men när hon själv behövde stöd fanns det ingen där.
   
   Inlägget på Facebook 10 augusti.
   
   Inlägget har hittills fått över 65 000 reaktioner och över 13 000 välmenande kommentarer, i stil med:
   
   "Hej fina Inês. Du är en ängel som ger allt av dig själv. Det skulle finnas fler som du, en stor varm kram till dig."
   
   Problemet?
   
   Bilden på Inês är AI-genererad - och bakom inlägget står en vietnamesisk klickbetesfabrik.Hur vet vi det?För dig som vill lära dig mer om hur man spårar bilder och ledtrådar i sociala medier så går vi här igenom hur vi gjort - en resa där vi var nära att ge upp, men i stället hittade spindeln i det Facebook-nätverk som börjat sprida bluffnyheter på svenska under sommaren.
   
   Låt oss ta det hela från början.
   
   Själva bilden
   
   Att det var en AI-bild borde egentligen inte undgått någon. Om inte för att den "såg AI-genererad ut" så för att det nere i det högra hörnet - förvisso i litet typsnitt - stod "Imagem gerada por AI". På portugisiska betyder det "Bilden genererad via AI".
   
   Detta kallas för en vattenstämpel, och är något som många AI-verktyg börjat tillfoga sina skapelser. Ibland klipper bluffmakare bort den, men i det här fallet har den av någon anledning lämnats kvar.
   
   Facebook-sidan som lade upp historien heter "Sverige Direkt", och skapades i mitten av juli. Sedan dess har den redan hunnit lägga ut flera AI-bluffar, som fått tiotusentals interaktioner vardera.
   
   Inlägg på Facebook 15 augusti.
   
   En brandman i en sjukhussäng - med uniformen på och svenska flaggan fäst på armen, för tydlighetens skull. Runt honom står en kvinna ihop med tre gråtande barn. Texten inleds:"Lämna ett hjärta för Antonio och alla som är beredda att offra sig för vår säkerhet."17 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.
   
   Inlägg på Facebook 25 juli.
   
   Två unga män i militäruniformer, även de med svenska flaggor på ärmarna, bakom en äldre man redo att blåsa ut ljusen på sin födelsedagstårta:
   
   "Vi har inga föräldrar - men vi har världens bästa farfar."
   
   Nära 30 000 reaktioner, 8 000 kommentarer.
   
   Inlägg på facebook 30 juli.
   
   En leende man i reflexkläder, ståendes framför en städbil, med armen runt en ung kvinna:
   
   "Jag var rädd att min dotter skulle skämmas när hon såg sin pappa städa gatorna... Men idag fick hon mig att gråta mitt på gatan."
   
   Över 31 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.
   
   Klicksajt bakom
   
   Alltihop är påhittat - men till vilken nytta? Nedanför varje inlägg, i kommentarsfältet, finns svaret. Där länkar Sverige Direkt till en "nyhetssajt" - Dailyinusa.com.
   
   Där kan de som engagerats av historien läsa mer. När de klickar in, möts de av en sajt sprängfylld av annonser - och varje gång någon ser dem så får bluffmakaren betalt.
   
   Från sajten Dailyinusa.com.
   
   Jag börjar undersöka Sverige Direkt och letar efter ledtrådar kring vem som kan ligga bakom sidan. Vi vet att vattenstämpeln på Inês-bilden var skriven på portugisiska. En omvänd bildsökning visar att den här historien spreds i Portugal redan i juni.
   
   Klickar man på Sverige Direkts "om oss"-flik finner man två nya spår, som pekar i andra riktningar. Ett amerikanskt telefonnummer, som sidan registrerats med. Och en mejladress registrerad på en vietnamesisk domän:
   
   news@embers.vn
   
   Från Sverige Direkts sidtransparens-flik.
   
   Jag söker på domänen - "@embers.vn" - i Facebooks sökfält för att hitta sidor som registrerats med mejladresser som har samma ändelse.
   
   Det visar sig vara en fullträff. Ut trillar ytterligare fyra svenska sidor:
   
   Nyhetsflöde Sverige (registrerad 16 juli, 10 000 följare)
   
   Svenska Nyheter Idag (registrerad 16 juli, 10 000 följare)
   
   Snabba Nyheter Sverige (registrerad 18 juli, 7 700 följare)
   
   Dagens Sverige (registrerad 29 juli, 4 100 följare)
   
   En av Facebook-sidorna som registrerats med mejladresser som slutar på @embers.vn.
   
   Dels är de identiska till utformningen - men en annan intressant detalj är att flera av dem kör annonser, vilket går att se i Facebooks annonsbibliotek.Det kan vara en bild på den svenska flaggan, ihop med texten: "Om du fortfarande är lojal mot den här flaggan - tryck på tummen nedan". Eller en hundvalp och: "Om du älskar hundar - tryck gilla".
   
   Från Facebooks annonsbibliotek.
   
   Dessa har betalats för av en fransk chokladproducent. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om hur hackade konton används för att köpa annonser, som då frånkopplas dem som egentligen ligger bakom upplägget. Det är troligt att chokladföretaget blivit utsatt för detta - men vi har inte fått kontakt med dem.
   
   Nätverk av sidor
   
   Utöver de svenska Facebook-sidorna avslöjar sökningen åtminstone tjugosex utländska sidor med likartat innehåll - även de registrerade sedan juli 2025 med en "@embers.vn"-mejladress. Dessa sprider klickbeten på danska, tjeckiska, franska, turkiska och engelska.På en av de engelska sidorna förekommer inlägg starkt för och starkt emot Trump om varandra - ett sätt att väcka engagemang från båda politiska lägren, som i sin tur kan kanaliseras till klick och annonspengar.
   
   Kommentar till inlägget på Facebook 10 augusti.
   
   Här kör jag dock fast. Varje Facebook-sida är knuten till en unik mejladress, och de har alla registrerats med tillfälliga telefonnummer utspridda över världen.När jag undersöker ”nyhetssajterna” som nätverket använder sig av hittar jag inte heller där några fler ledtrådar till vem som kan ligga bakom dem. De tycks både nyskapade och barskrapade.
   
   Under huven på sidan
   
   Här är jag - efter att ha knackat på alla de stenar jag tycker mig se i detta murbygge - på väg att ge upp, och avsluta artikeln. Men i ett sista försök hör jag av mig till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Finns det någonting i mitt material som jag missat, någonting som skulle kunna leda vidare?
   
   "Har du kollat hemsidornas REST API?", frågar Nikka.
   
   "Nej", säger jag. "Det vet jag inte vad det är."
   
   REST API, förklarar han, är ett sätt att "öppna motorhuven" på en hemsida. Via en skärm som ser ut som ett programmeringsfönster kan du ställa frågor till sajten - och därigenom hitta offentlig information som inte syns utåt, och som skaparna därför glömt att städa undan.
   
   Exempelvis vem som är administratör för en sajt.
   
   Kommentar till en delning av bilden 14 augusti.
   
   Medan vi pratar klickar Nikka upp ”nyhetssajterna” som vi hittat. Via REST API söker han efter administratörkontots namn - och får en träff. Först på den ena hemsidan. Sedan samma namn på den andra. Och återigen på den tredje.
   
   Hupchao. Det är smeknamnet administratören valt. Dessutom finns det en bild kopplad till dennes profil: ett tecknat bi som flyger uppåt.
   
   Söker man på "hupchao" admin via DuckDuckGo - en sökmotor med mindre kurerade resultat än Googles - fylls skärmen av intressanta träffar. Nyhetssajter närmast identiska med dem vi hittat, fyllda av klickbeten och annonser, även de skapade av en administratör som kallar sig Hupchao.
   
   Sajterna sträcker sig många år tillbaka i tiden. Vissa sysslar med nöjesnyheter. Andra med politik. Ytterligare andra varnar för dödliga virussjukdomar och annalkande katastrofer.Den gemensamma nämnaren är att de tycks noggrant utmejslade för att maximera engagemang i sociala medier.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
   
   Nytändning med AI
   
   Det finns en skillnad. De nyskapade sidorna är tydligt utformade av AI.Klickar man på den integritetspolicy som alla hemsidor måste ha står det till och med "Suggested text" framför varje stycke (på svenska ”förslag till text”). Alltså, man har sannolikt bett en AI-modell att skriva texten, och fått ett svar som inletts med dessa två ord.
   
   På de äldre hemsidorna ser texten betydligt troligare ut att vara skriven för hand av en människa. Och där återkommer en formulering, om ett företag som friskriver sig från ansvar.
   
   En vietnamesisk reklambyrå vid namn BeeUp.
   
   Från BeeUps sajt.
   
   BeeUp, visar det sig, är ett företag baserat i huvudstaden Hanoi, specialiserat på viral marknadsföring. Det innebär att de hjälper andra att synas på sociala medier - exempelvis genom sitt globala nätverk av Facebook-sidor. På sin hemsida påstår de sig ha 1 688 sidor och 368 grupper på plattformen, med totalt tio miljoner följare.
   
   Bakom dessa sidor står - av företagets egna bilder att döma - ett trettiotal unga vietnameser som vid sidan om jobbet gillar att dricka öl, hänga på stranden och spela fotboll ihop.
   
   Från Beeups sajt.
   
   Längst upp på sajten ligger BeeUps logotyp. Ett bi, som flyger uppåt. Hupchaos profilbild.
   
   Sista steget
   
   Så vem är denne Hupchao? I min research har jag snubblat över ett blogginlägg från 2014, skrivet av en person med detta alias. Det kan förstås vara någon helt annan - men det känns åtminstone som ett spår hett nog för att följa.
   
   Vad jag förstår är detta en privat teknikblogg, skapad före BeeUps tid. I just det här inlägget tipsar Hupchao om ett antivirus-program. I en av skärmdumparna där han visar läsarna hur de installerar programmet, syns en mejladress.
   
   Från Hupchaos blogg 2014.
   
   Jag använder verktyget OSINT Industries, en sajt som kan hitta sociala medier-konton kopplade till uppgifter som de registrerats med. När jag skriver in mejladressen där exploderar skärmen av resultat. Mängder av privata konton, kopplade till en person vid namn Ngo Dang Hung.
   
   Det vet jag vem det är. Så heter nämligen BeeUps vd.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
   
   Jag skickar över mina fynd till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Ser han några brister i beviskedjan - eller något sätt att styrka den ytterligare? Jo, menar Nikka. Kedjan håller, men inte bara det. Med denna nya information går kopplingen mellan företagsledaren Hung och klickbetesskaparen Hupchao att kryptografiskt bevisa.
   
   När Nikka grävde fram Hupchaos administratörskonto fann han också en krypterad mejladress i form av en "hashkod". I sig själv är den intetsägande - det går inte att återvandla den här koden till sin originaltext. Vad man däremot kan göra är att använda samma krypteringsmetod på en annan mejladress. Om den då genererar samma kod vet man säkert att det är samma adress.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget 10 augusti.
   
   Tills nu hade det inte varit möjligt. Då hade vi behövt testa alla världens mejladresser mot Hupchaos hashkod för att hitta en matchning. Men nu behöver vi bara testa Ngo Dang Hungs privata mejl. Och när vi gör det visar det sig att de två koderna är identiska.
   
   Annorlunda uttryckt: det är utan tvivel Ngo Dang Hungs mejladress som använts för att skapa de klickbetessidor som vi undersökt.
   
   Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
   
   Inga kommentarer
   
   Varken Ngo Dang Hung eller BeeUp har besvarat våra kontaktförsök. Vad vi däremot vet, är att företaget fortfarande är aktivt. På en vietnamesisk rekryteringssajt annonserar de ut en ny tjänst, med deadline för ansökan den 31 augusti:
   
   Content Creator (Facebook Traffic)
   
   Jobbannons från BeeUp.
   
   De sökande förväntas ha universitetsutbildning, ett till två års erfarenhet av att jobba med Facebook-sidor, och "bemästra AI-prompting". Anställs de kan de vänta sig en lön på åtta till tolv miljoner dong i månaden, vilket motsvarar 3 000-4 000 kronor. Det kan låta lågt, men är faktiskt en bra bit över en vietnamesisk snittlön.
   
   Arbetsbeskrivning för den som vill jobba på BeeUp.
   
   Enligt Craig Silverman, en kanadensisk journalist med lång erfarenhet av att bevaka "klickbetesfabriker" som BeeUp, är detta nyckeln till att förstå fenomenet.
   
   Dagen då vi bokar vår intervju, den 21 augusti, har han just publicerat en stor granskning av ett vietnamesiskt nätverk nästan identiskt med det jag undersökt. I detta ingick över hundra Facebook-sidor som producerade "AI-slop" - det engelska ordet för den här typen av AI-genererat struntinnehåll.
   
   Från Craig Silvermans granskning i Indicator 21 augusti.
   
   - Vi ser en oerhörd mängd komma från just Vietnam, men även Indien, Bangladesh, Pakistan. Kort sagt, ställen där ett par hundra dollar räcker för att leva på, säger Silverman.
   
   Det krävs många klick för att tjäna pengar, menar han. Det innebär att den som bor i västvärlden kanske inte tycker att arbetet är mödan värt. I Sydostasien, däremot, kan det vara mer än vad föräldrarna någonsin tjänat.
   
   Han blir inte heller förvånad över att BeeUp är så öppna som de är med sin affärsmodell.
   
   - Jag tror att många ser det som att "de får plattformarna att jobba åt dem". Så där behöver inte finnas ett socialt stigma, även om jobbet kan innebära att luras och bedra. Det kan rentav finnas en viss stolthet, i att man lyckas överlista och mjölka pengar ur ett så stort företag som Meta.
   
   Kommentar till en delning av inlägget på Facebook 10 augusti.
   
   För Meta har policyer mot vilseledande innehåll - men verkställer dem sällan. Särskilt sedan januari i år, då stora delar av modereringsteamen skars ner, och faktagranskningsprogram avvecklades.Enligt branschanalytiker är det ett strategiskt närmande till Trump och republikanerna i USA, som menat att moderering av sociala medier inneburit en censur av högerröster. Sedan dess, menar Craig Silverman, tycks mängden "AI-slop" ha exploderat.
   
   - Till en viss gräns har vi förstås alla ett ansvar. Det behöver vara allmänt känt att det finns en global industri av företag och individer, vars dagliga nio-till-fem-arbete går ut på att vilseleda oss. Det innebär att vi måste förhålla oss allt försiktigare till vad vi tror på. Å andra sidan vore det fel att säga att dessa massiva multimiljardföretag inte också har ett tungt ansvar. Det minsta de kan göra, är att verkställa de policyer som de redan har, säger Silverman.
   
   Källkritikbyrån har sökt Meta som inte har besvarat vår intervjuförfrågan.LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida? Varför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
   
   Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!

Changes

TITLE:
Ledde bojkott mot matjättar - nu sprider hon vilseledande påståenden på Tiktok

DESCRIPTION:
Forskare: ”Typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”.

CONTENT:
Kvinnan lyckades i våras mobilisera runt en femtedel av Sveriges befolkning i en bojkott av matvarujättar. Nu når samma konto ut med vilseledande budskap om klimatet, sexualundervisning och Bilderberggruppen.

Kollage: Skärmdump/Tiktok

En Tiktok-användare uppmanade i mars till en bojkott av stora livsmedelskedjor och protesten blev snabbt viral. Kvinnans initiativ uppmärksammades i de flesta stora riksmedier.Enligt en Novus-undersökning deltog 22 procent av de tillfrågade i hennes bojkott, vilket motsvarar ungefär en femtedel av den svenska befolkningen. Nu använder kvinnan sitt Tiktok-konto för att sprida vilseledande påståenden om värmeböljor, världshälsoorganisationen WHO och Bilderberggruppen.

Tiktok-video den 19 juni.

Andreas Önnerfors är professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet och forskar om konspirationsteorier. Han menar att det är problematiskt att personen bakom matbojkotten också sprider vilseledande och konspirationsteoretiskt material på sociala medier.

- Det finns en risk att följarskaran hon byggt upp blir inspirerad eller börjar följa det mer konspirationsteoretiska innehållet, säger han till Källkritikbyrån.

Missförstånd om sexualkunskap

I en Tiktok-video från 10 juni visar kvinnan upp ett dokument med titeln ”Standards for Sexuality Education in Europe”. Det publicerades 2010 av WHO:s Europa-kontor i samarbete med en tysk hälsomyndighet.

Video på Tiktok 10 juni.

Dokumentet handlar brett om sexualkunskap och innehåller en tabell som visar frågor som kan uppstå vid olika åldrar.Kvinnan i Tiktok-videon fokuserar på åldersgruppen 0-4 år och pekar på att det står att man kan ge information om "enjoyment and pleasure when touching one's own body, early childhood masturbation", samt "express own needs, wishes and boundaries, for example in the context of 'playing doctor'."

"Och vem ska lära dem det här i skolan, i förskolan" frågar kvinnan retoriskt. "Sexualkunskap 0-4 år?".

Klippet har fått över 16 000 visningar och orsakat starka reaktioner. En person skriver: "Det är bara pedofiler som kan tycka att det här är ok. WHO visar sitt riktiga agenda! Fuck WHO!!!".

"Rena satanism som håller på att ske," lyder en annan kommentar.Andra är skeptiska till budskapet.

Kommentar på Tiktok 11 juni.

Videoklippet, som publicerades på ett av kvinnans alternativkonton, är vilseledande. Tabellen är inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan har att göra med frågan om hur personal bäst kan bemöta barns frågor om kroppen och sexualitet, och vilka frågor och tankar som kan dyka upp i olika åldersspann.Det nu femton år gamla dokumentet var riktat till beslutsfattare, specialister och myndigheter inom utbildning och hälsovård.I dokumentets FAQ-kompendium förtydligas att ramverket syftar till att informera om normala fenomen under barns psykosexuella utveckling så att personal kan reagera på ett sätt som är anpassat till barnens ålder och utvecklingsnivå. 

Skärmdumpar från tabellen har spridits på nätet i flera år med liknande påståenden. Dessa har granskats och bedömts som falska eller vilseledande av faktagranskare i flera länder.Källkritikbyrån har vid två tillfällen granskat påståenden om tabellen och att barn skulle uppmanas att ”utforska sin sexualitet”, dels i september 2023:

? Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan

Från Källkritikbyråns artikel 15 september 2023.

Och dessförinnan i februari samma år:? Video vilseleder om sex och pornografi i läroplanen

Från Källkritikbyråns artikel 3 februari 2023.

WHO har tidigare förtydligat till nyhetsbyrån AFP att de inte rekommenderar sexuell aktivitet för barn och att de inte har inflytande över nationella läroplaner.

"Vad gäller sexualundervisning och alla övriga frågor så ger inte WHO instruktioner eller beordrar länder vad de ska göra. WHO tillhandahåller guider för policyer och program baserade på forskningsresultat och erfarenhet från program".
Ur AFP-artikel från 25 april 2023

Klimatrapportering ”rappakalja”

I en Tiktok-video från 9 juli med cirka 8 000 visningar ifrågasätter kvinnan Aftonbladets rapportering om värmerekord.

Video på Tiktok 9 juli.

Aftonbladets artikel slår fast att juni 2025 var den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts i Västeuropa. Medeltemperaturen var över 20 grader, nästan tre grader högre än det normala.

Kvinnan i Tiktok-videon hänvisar till en skärmdump från Googles AI-översikt: "Så varför då när jag frågar [står det att] den vanligaste temperaturen i juni i Västeropa under de senaste 10 åren har varierat, men genomsnittet för dagstemperaturer ligger ofta runt 20-25 grader Celcius," säger hon.

"Missförstår jag nånting? Känner mig lite dum jag vet inte?" säger kvinnan och skrattar. "Eller är det Aftonbladets rappakalja för att skrämma upp människor? Va?"

En kommentar under videon lyder: "Klimathysterin är skapad av dom som styr!". Den och flera liknande kommentarer har gilla-markerats av kvinnan.

Kommentar till Tiktok-videon den 10 juli, gillad av videons skapare.

Aftonbladet hänvisar till EU:s klimattjänst Copernicus, som i ett pressmeddelande skriver att junimedeltemperaturen i Västeuropa låg på 20,49 grader, vilket är 2,81 grader över snittet för perioden 1991-2020. 

Sverker Hellström och Maria Norman, klimatologer på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, har jämfört Copernicus siffra med mätvärden från enskilda väderstationer som rapporterats in till den meteorologiska världsorganisationen WMO. Deras analys bekräftar att den normala medeltemperaturen för juni månad är 17,1 grader, vilket stämmer väl överens med uppgifterna från Copernicus.

Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli, gillad av videons skapare.

Hellström och Norman förklarar att Copernicus data bygger på dygnstemperaturer, alltså genomsnittet över hela dygnet, medan AI-översikten har svarat med dagstemperaturer, vilket ofta handlar om dygnets högsta temperatur.

”Skillnaden mellan dygnets medeltemperatur och maxtemperatur är ganska stor”, skriver Hellström och Norman i ett mejl till Källkritikbyrån.

De betonar också att Copernicus information har analyserats av experter, medan AI-svar kan bygga på oklara källor och påverkas av hur frågan formuleras.

Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli med svar 10 juli, vilket gillades av videons skapare.

Carl Heath, forskare inom digital innovation vid forskningsinstitutet Rise, understryker att AI-genererade sammanfattningar gjord av tredje part inte kan likställas med primärkällor.

- Generellt sett är det vanskligt att lita på AI-sammanfattningar som inte granskats och faktakollats, säger han till Källkritikbyrån.

Fokus på Bilderberggruppen

I flera Tiktok-videor påstår kvinnan att Sverige styrs av en dold elit. 

 "Är det lätt att lura i folket att regeringar, politiker, dem som vi röstar fram styr landet och ska göra det bästa för oss, folket, när det faktum är ekonomiska eliter, lobbyister, grupper såsom Bilderberggruppen egentligen faktum styr? De påverkar, men i det tysta. Är det rätt?"
Ur Tiktok-video från 20 maj

Video på Tiktok 28 maj.

"Det är inte våra politiker i Sverige som bestämmer - det är de här: Wallenbergare, Bilderbergarna", säger kvinnan i en annan Tiktok-video med kring 4 000 visningar. Bilderberggruppen är ett forum för diskussioner mellan olika inflytelserika personer. Mötet hålls årligen och det rör sig vanligen om runt 130 deltagare som bjuds in från politiken, näringsliv, universitet och medier.

Video delad av kvinnan på Facebook 28 maj.

Deltagarna får återge det som sägs under mötet, men inte avslöja vem som sagt vad. Det kallas Chatham House-regeln och används i många mötessammanhang för att främja öppen dialog, det vill säga att deltagarna kan vara lite frispråkigare än de annars skulle ha varit.I fallet med Bilderberggruppen har bruket av regeln tolkats som hemlighetsmakeri och gett upphov till olika konspirationsteorier, exempelvis att mötet syftar till att implementera en ny världsordning eller att organisationen vill döda 80 procent av världsbefolkningen.

Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 18 juni.

Kvinnan har gjort ett flertal Tiktok-videor där hon tar upp Bilderberggruppen, bland annat i samband med protestaktionen mot gruppens möte i Stockholm i juni.

"Det blir mer och mer lagar och regler, mindre yttrandefrihet, mindre demokrati - det har inte varit så mycket demokrati men ni fattar - mera krav på oss hela tiden, krav efter krav, våra rättigheter minskar och minskar. Så nä, demonstrationen 14:e juni hörni, visa att ni står upp för Sverige, folket, framtiden."
Ur Tiktok-video 24 maj

Enligt organisationen Expo, som följer och granskar den högerextrema miljön i Sverige, så anordnades protesten av den högerextrema sammanslutningen Nätverket, och på plats var bland annat företrädare och aktivister från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, Aktivklubb Sverige och den konspirationstroende miljön.

Video på Tiktok 18 juni.

I en Tiktok-video i juni påstår kvinnans make att Bilderberggruppen vill döda människor, eftersom en av diskussionspunkterna på mötets agenda är avfolkning. Kvinnan säger att hon tolkar det som befolkningsminskning, men i en senare video tackar hon dem som håller med maken eftersom de ger henne "kraft att fortsätta".

Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 19 juni.

Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitet, menar att kvinnans uttalanden är ”typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”.

- Det finns en gräns mellan rimlig kritik av makthavare som umgås i det dolda och en orimlig kritik, och här har vi hundvisslingar som anspelar kring konspirationsteoretiska tankar om Bilderberggruppen och Wallenberg eller att medierna manipulerar verkligheten, som återkommer i flera inlägg, säger han.

Kommentar till Tiktok-video den 19 juni, gillad av videons skapare.

I en rapport skriven för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förklarar Andreas Önnerfors att teorier om konspirationer är helt legitima, eftersom de bygger på bevisföring som kan utvärderas. Konspirationsteorier, å andra sidan, är snarare förenklade och spekulativa berättelser där motbevis inte tas i beaktning.Konspirationsteorier präglas av en dramaturgisk struktur där det finns en dold sammansvärjning med onda avsikter som agerar i hemlighet. De kännetecknas också bland annat av en apokalyptisk föreställning om att samhället står på randen till systemkollaps.I den här grafiken kan du se fler kännetecken:

Ur rapporten ”Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning” 2021.

Kvinnan på Tiktok har publicerat videoklipp från protesten i juni där demonstrationens initiativtagare i ett tal hävdar att Bilderbergruppen "vill lägga beslag på världens alla naturresurser" och "vill att vi ska äta insekter". Uppfattningen att människor ska tvingas till att äta insekter eller att insekter smygs ner i vår mat är del av en väletablerad konspirationsteori som Källkritikbyrån granskat vid flera tillfällen:? Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter

Från Källkritikbyråns artikel 21 februari.

Personen som höll talet har tidigare spridit ogrundade påståenden om fodertillskottet Bovaer, som vi granskade med Källkritikbyrån i början av juni.Demonstrationens initiativtagare har över 9 000 följare på Youtube, men knappt 1 200 följare på Tiktok. Genom kvinnans plattform har talet fått över 15 000 visningar på Tiktok.

Video på Tiktok 15 juni.

Enligt Andreas Önnerfors innebär detta en amplifiering, legitimering och normalisering av konspirationsteoretiskt tänkande, från ett konto som många kan ha börjat följa på grund av en mer folkligt bredd bojkott mot matvarujättar.

- Hon lånar ut sin plattform till aktörer som inte har en lika stark närvaro på Tiktok, och på så sätt öppnar det upp en ny pipeline till konspirationsteoretiska aktörer, säger han.Källkritikbyrån har bett kvinnan om kommentar, men hon har avböjt. Sammantaget: Flera av kvinnans videor för vidare konspirationsteoretiska idéer och uppfattningar om att till exempel medier överdriver rapportering kring den globala uppvärmningen eller att små barn ska påtvingas sexualundervisning.I exemplet med WHO-tabellen så är den inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan handlar om hur vilka frågor som kan dyka upp i olika åldrar och riktar sig till personal, myndigheter och beslutsfattare.I fallet med Aftonbladets klimatrapportering rörde det sig om olika mått och vad gäller Bilderberg-gruppen så framför kvinnan olika konspirationsteoretiska idéer utan att lägga fram belägg för dem. LÄS MER:? Elsa Widding: Ingen hemlighet att WEF har på agendan att bilda världsregering?Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Ledde bojkott mot matjättar - nu sprider hon vilseledande påståenden på Tiktok

DESCRIPTION:
Forskare: ”Typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”.

CONTENT:
Kvinnan lyckades i våras mobilisera runt en femtedel av Sveriges befolkning i en bojkott av matvarujättar. Nu når samma konto ut med vilseledande budskap om klimatet, sexualundervisning och Bilderberggruppen.

Kollage: Skärmdump/Tiktok

En Tiktok-användare uppmanade i mars till en bojkott av stora livsmedelskedjor och protesten blev snabbt viral. Kvinnans initiativ uppmärksammades i de flesta stora riksmedier.Enligt en Novus-undersökning deltog 22 procent av de tillfrågade i hennes bojkott, vilket motsvarar ungefär en femtedel av den svenska befolkningen. Nu använder kvinnan sitt Tiktok-konto för att sprida vilseledande påståenden om värmeböljor, världshälsoorganisationen WHO och Bilderberggruppen.

Tiktok-video den 19 juni.

Andreas Önnerfors är professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet och forskar om konspirationsteorier. Han menar att det är problematiskt att personen bakom matbojkotten också sprider vilseledande och konspirationsteoretiskt material på sociala medier.

- Det finns en risk att följarskaran hon byggt upp blir inspirerad eller börjar följa det mer konspirationsteoretiska innehållet, säger han till Källkritikbyrån.

Missförstånd om sexualkunskap

I en Tiktok-video från 10 juni visar kvinnan upp ett dokument med titeln ”Standards for Sexuality Education in Europe”. Det publicerades 2010 av WHO:s Europa-kontor i samarbete med en tysk hälsomyndighet.

Video på Tiktok 10 juni.

Dokumentet handlar brett om sexualkunskap och innehåller en tabell som visar frågor som kan uppstå vid olika åldrar.Kvinnan i Tiktok-videon fokuserar på åldersgruppen 0-4 år och pekar på att det står att man kan ge information om "enjoyment and pleasure when touching one's own body, early childhood masturbation", samt "express own needs, wishes and boundaries, for example in the context of 'playing doctor'."

"Och vem ska lära dem det här i skolan, i förskolan" frågar kvinnan retoriskt. "Sexualkunskap 0-4 år?".

Klippet har fått över 16 000 visningar och orsakat starka reaktioner. En person skriver: "Det är bara pedofiler som kan tycka att det här är ok. WHO visar sitt riktiga agenda! Fuck WHO!!!".

"Rena satanism som håller på att ske," lyder en annan kommentar.Andra är skeptiska till budskapet.

Kommentar på Tiktok 11 juni.

Videoklippet, som publicerades på ett av kvinnans alternativkonton, är vilseledande. Tabellen är inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan har att göra med frågan om hur personal bäst kan bemöta barns frågor om kroppen och sexualitet, och vilka frågor och tankar som kan dyka upp i olika åldersspann.Det nu femton år gamla dokumentet var riktat till beslutsfattare, specialister och myndigheter inom utbildning och hälsovård.I dokumentets FAQ-kompendium förtydligas att ramverket syftar till att informera om normala fenomen under barns psykosexuella utveckling så att personal kan reagera på ett sätt som är anpassat till barnens ålder och utvecklingsnivå. 

Skärmdumpar från tabellen har spridits på nätet i flera år med liknande påståenden. Dessa har granskats och bedömts som falska eller vilseledande av faktagranskare i flera länder.Källkritikbyrån har vid två tillfällen granskat påståenden om tabellen och att barn skulle uppmanas att ”utforska sin sexualitet”, dels i september 2023:

? Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan

Från Källkritikbyråns artikel 15 september 2023.

Och dessförinnan i februari samma år:? Video vilseleder om sex och pornografi i läroplanen

Från Källkritikbyråns artikel 3 februari 2023.

WHO har tidigare förtydligat till nyhetsbyrån AFP att de inte rekommenderar sexuell aktivitet för barn och att de inte har inflytande över nationella läroplaner.

"Vad gäller sexualundervisning och alla övriga frågor så ger inte WHO instruktioner eller beordrar länder vad de ska göra. WHO tillhandahåller guider för policyer och program baserade på forskningsresultat och erfarenhet från program".
Ur AFP-artikel från 25 april 2023

Klimatrapportering ”rappakalja”

I en Tiktok-video från 9 juli med cirka 8 000 visningar ifrågasätter kvinnan Aftonbladets rapportering om värmerekord.

Video på Tiktok 9 juli.

Aftonbladets artikel slår fast att juni 2025 var den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts i Västeuropa. Medeltemperaturen var över 20 grader, nästan tre grader högre än det normala.

Kvinnan i Tiktok-videon hänvisar till en skärmdump från Googles AI-översikt: "Så varför då när jag frågar [står det att] den vanligaste temperaturen i juni i Västeropa under de senaste 10 åren har varierat, men genomsnittet för dagstemperaturer ligger ofta runt 20-25 grader Celcius," säger hon.

"Missförstår jag nånting? Känner mig lite dum jag vet inte?" säger kvinnan och skrattar. "Eller är det Aftonbladets rappakalja för att skrämma upp människor? Va?"

En kommentar under videon lyder: "Klimathysterin är skapad av dom som styr!". Den och flera liknande kommentarer har gilla-markerats av kvinnan.

Kommentar till Tiktok-videon den 10 juli, gillad av videons skapare.

Aftonbladet hänvisar till EU:s klimattjänst Copernicus, som i ett pressmeddelande skriver att junimedeltemperaturen i Västeuropa låg på 20,49 grader, vilket är 2,81 grader över snittet för perioden 1991-2020. 

Sverker Hellström och Maria Norman, klimatologer på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, har jämfört Copernicus siffra med mätvärden från enskilda väderstationer som rapporterats in till den meteorologiska världsorganisationen WMO. Deras analys bekräftar att den normala medeltemperaturen för juni månad är 17,1 grader, vilket stämmer väl överens med uppgifterna från Copernicus.

Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli, gillad av videons skapare.

Hellström och Norman förklarar att Copernicus data bygger på dygnstemperaturer, alltså genomsnittet över hela dygnet, medan AI-översikten har svarat med dagstemperaturer, vilket ofta handlar om dygnets högsta temperatur.

”Skillnaden mellan dygnets medeltemperatur och maxtemperatur är ganska stor”, skriver Hellström och Norman i ett mejl till Källkritikbyrån.

De betonar också att Copernicus information har analyserats av experter, medan AI-svar kan bygga på oklara källor och påverkas av hur frågan formuleras.

Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli med svar 10 juli, vilket gillades av videons skapare.

Carl Heath, forskare inom digital innovation vid forskningsinstitutet Rise, understryker att AI-genererade sammanfattningar gjord av tredje part inte kan likställas med primärkällor.

- Generellt sett är det vanskligt att lita på AI-sammanfattningar som inte granskats och faktakollats, säger han till Källkritikbyrån.

Fokus på Bilderberggruppen

I flera Tiktok-videor påstår kvinnan att Sverige styrs av en dold elit. 

 "Är det lätt att lura i folket att regeringar, politiker, dem som vi röstar fram styr landet och ska göra det bästa för oss, folket, när det faktum är ekonomiska eliter, lobbyister, grupper såsom Bilderberggruppen egentligen faktum styr? De påverkar, men i det tysta. Är det rätt?"
Ur Tiktok-video från 20 maj

Video på Tiktok 28 maj.

"Det är inte våra politiker i Sverige som bestämmer - det är de här: Wallenbergare, Bilderbergarna", säger kvinnan i en annan Tiktok-video med kring 4 000 visningar. Bilderberggruppen är ett forum för diskussioner mellan olika inflytelserika personer. Mötet hålls årligen och det rör sig vanligen om runt 130 deltagare som bjuds in från politiken, näringsliv, universitet och medier.

Video delad av kvinnan på Facebook 28 maj.

Deltagarna får återge det som sägs under mötet, men inte avslöja vem som sagt vad. Det kallas Chatham House-regeln och används i många mötessammanhang för att främja öppen dialog, det vill säga att deltagarna kan vara lite frispråkigare än de annars skulle ha varit.I fallet med Bilderberggruppen har bruket av regeln tolkats som hemlighetsmakeri och gett upphov till olika konspirationsteorier, exempelvis att mötet syftar till att implementera en ny världsordning eller att organisationen vill döda 80 procent av världsbefolkningen.

Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 18 juni.

Kvinnan har gjort ett flertal Tiktok-videor där hon tar upp Bilderberggruppen, bland annat i samband med protestaktionen mot gruppens möte i Stockholm i juni.

"Det blir mer och mer lagar och regler, mindre yttrandefrihet, mindre demokrati - det har inte varit så mycket demokrati men ni fattar - mera krav på oss hela tiden, krav efter krav, våra rättigheter minskar och minskar. Så nä, demonstrationen 14:e juni hörni, visa att ni står upp för Sverige, folket, framtiden."
Ur Tiktok-video 24 maj

Enligt organisationen Expo, som följer och granskar den högerextrema miljön i Sverige, så anordnades protesten av den högerextrema sammanslutningen Nätverket, och på plats var bland annat företrädare och aktivister från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, Aktivklubb Sverige och den konspirationstroende miljön.

Video på Tiktok 18 juni.

I en Tiktok-video i juni påstår kvinnans make att Bilderberggruppen vill döda människor, eftersom en av diskussionspunkterna på mötets agenda är avfolkning. Kvinnan säger att hon tolkar det som befolkningsminskning, men i en senare video tackar hon dem som håller med maken eftersom de ger henne "kraft att fortsätta".

Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 19 juni.

Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitet, menar att kvinnans uttalanden är ”typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”.

- Det finns en gräns mellan rimlig kritik av makthavare som umgås i det dolda och en orimlig kritik, och här har vi hundvisslingar som anspelar kring konspirationsteoretiska tankar om Bilderberggruppen och Wallenberg eller att medierna manipulerar verkligheten, som återkommer i flera inlägg, säger han.

Kommentar till Tiktok-video den 19 juni, gillad av videons skapare.

I en rapport skriven för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förklarar Andreas Önnerfors att teorier om konspirationer är helt legitima, eftersom de bygger på bevisföring som kan utvärderas. Konspirationsteorier, å andra sidan, är snarare förenklade och spekulativa berättelser där motbevis inte tas i beaktning.Konspirationsteorier präglas av en dramaturgisk struktur där det finns en dold sammansvärjning med onda avsikter som agerar i hemlighet. De kännetecknas också bland annat av en apokalyptisk föreställning om att samhället står på randen till systemkollaps.I den här grafiken kan du se fler kännetecken:

Ur rapporten ”Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning” 2021.

Kvinnan på Tiktok har publicerat videoklipp från protesten i juni där demonstrationens initiativtagare i ett tal hävdar att Bilderbergruppen "vill lägga beslag på världens alla naturresurser" och "vill att vi ska äta insekter". Uppfattningen att människor ska tvingas till att äta insekter eller att insekter smygs ner i vår mat är del av en väletablerad konspirationsteori som Källkritikbyrån granskat vid flera tillfällen:? Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter

Från Källkritikbyråns artikel 21 februari.

Personen som höll talet har tidigare spridit ogrundade påståenden om fodertillskottet Bovaer, som vi granskade med Källkritikbyrån i början av juni.Demonstrationens initiativtagare har över 9 000 följare på Youtube, men knappt 1 200 följare på Tiktok. Genom kvinnans plattform har talet fått över 15 000 visningar på Tiktok.

Video på Tiktok 15 juni.

Enligt Andreas Önnerfors innebär detta en amplifiering, legitimering och normalisering av konspirationsteoretiskt tänkande, från ett konto som många kan ha börjat följa på grund av en mer folkligt bredd bojkott mot matvarujättar.

- Hon lånar ut sin plattform till aktörer som inte har en lika stark närvaro på Tiktok, och på så sätt öppnar det upp en ny pipeline till konspirationsteoretiska aktörer, säger han.Källkritikbyrån har bett kvinnan om kommentar, men hon har avböjt. Sammantaget: Flera av kvinnans videor för vidare konspirationsteoretiska idéer och uppfattningar om att till exempel medier överdriver rapportering kring den globala uppvärmningen eller att små barn ska påtvingas sexualundervisning.I exemplet med WHO-tabellen så är den inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan handlar om hur vilka frågor som kan dyka upp i olika åldrar och riktar sig till personal, myndigheter och beslutsfattare.I fallet med Aftonbladets klimatrapportering rörde det sig om olika mått och vad gäller Bilderberg-gruppen så framför kvinnan olika konspirationsteoretiska idéer utan att lägga fram belägg för dem. LÄS MER:? Elsa Widding: Ingen hemlighet att WEF har på agendan att bilda världsregering?Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-08-21 12:46:53

   Discovered: 2026-03-19 13:50:23 Hash: 72191ec0ed99d8133e0e548ec50c3edbe7edfe9f
   Title:

   Ledde bojkott mot matjättar - nu sprider hon vilseledande påståenden på Tiktok
   Description:

   Forskare: ”Typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”.
   Content

   Kvinnan lyckades i våras mobilisera runt en femtedel av Sveriges befolkning i en bojkott av matvarujättar. Nu når samma konto ut med vilseledande budskap om klimatet, sexualundervisning och Bilderberggruppen.
   
   Kollage: Skärmdump/Tiktok
   
   En Tiktok-användare uppmanade i mars till en bojkott av stora livsmedelskedjor och protesten blev snabbt viral. Kvinnans initiativ uppmärksammades i de flesta stora riksmedier.Enligt en Novus-undersökning deltog 22 procent av de tillfrågade i hennes bojkott, vilket motsvarar ungefär en femtedel av den svenska befolkningen. Nu använder kvinnan sitt Tiktok-konto för att sprida vilseledande påståenden om värmeböljor, världshälsoorganisationen WHO och Bilderberggruppen.
   
   Tiktok-video den 19 juni.
   
   Andreas Önnerfors är professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet och forskar om konspirationsteorier. Han menar att det är problematiskt att personen bakom matbojkotten också sprider vilseledande och konspirationsteoretiskt material på sociala medier.
   
   - Det finns en risk att följarskaran hon byggt upp blir inspirerad eller börjar följa det mer konspirationsteoretiska innehållet, säger han till Källkritikbyrån.
   
   Missförstånd om sexualkunskap
   
   I en Tiktok-video från 10 juni visar kvinnan upp ett dokument med titeln ”Standards for Sexuality Education in Europe”. Det publicerades 2010 av WHO:s Europa-kontor i samarbete med en tysk hälsomyndighet.
   
   Video på Tiktok 10 juni.
   
   Dokumentet handlar brett om sexualkunskap och innehåller en tabell som visar frågor som kan uppstå vid olika åldrar.Kvinnan i Tiktok-videon fokuserar på åldersgruppen 0-4 år och pekar på att det står att man kan ge information om "enjoyment and pleasure when touching one's own body, early childhood masturbation", samt "express own needs, wishes and boundaries, for example in the context of 'playing doctor'."
   
   "Och vem ska lära dem det här i skolan, i förskolan" frågar kvinnan retoriskt. "Sexualkunskap 0-4 år?".
   
   Klippet har fått över 16 000 visningar och orsakat starka reaktioner. En person skriver: "Det är bara pedofiler som kan tycka att det här är ok. WHO visar sitt riktiga agenda! Fuck WHO!!!".
   
   "Rena satanism som håller på att ske," lyder en annan kommentar.Andra är skeptiska till budskapet.
   
   Kommentar på Tiktok 11 juni.
   
   Videoklippet, som publicerades på ett av kvinnans alternativkonton, är vilseledande. Tabellen är inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan har att göra med frågan om hur personal bäst kan bemöta barns frågor om kroppen och sexualitet, och vilka frågor och tankar som kan dyka upp i olika åldersspann.Det nu femton år gamla dokumentet var riktat till beslutsfattare, specialister och myndigheter inom utbildning och hälsovård.I dokumentets FAQ-kompendium förtydligas att ramverket syftar till att informera om normala fenomen under barns psykosexuella utveckling så att personal kan reagera på ett sätt som är anpassat till barnens ålder och utvecklingsnivå. 
   
   Skärmdumpar från tabellen har spridits på nätet i flera år med liknande påståenden. Dessa har granskats och bedömts som falska eller vilseledande av faktagranskare i flera länder.Källkritikbyrån har vid två tillfällen granskat påståenden om tabellen och att barn skulle uppmanas att ”utforska sin sexualitet”, dels i september 2023:
   
   ? Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan
   
   Från Källkritikbyråns artikel 15 september 2023.
   
   Och dessförinnan i februari samma år:? Video vilseleder om sex och pornografi i läroplanen
   
   Från Källkritikbyråns artikel 3 februari 2023.
   
   WHO har tidigare förtydligat till nyhetsbyrån AFP att de inte rekommenderar sexuell aktivitet för barn och att de inte har inflytande över nationella läroplaner.
   
   "Vad gäller sexualundervisning och alla övriga frågor så ger inte WHO instruktioner eller beordrar länder vad de ska göra. WHO tillhandahåller guider för policyer och program baserade på forskningsresultat och erfarenhet från program".
   Ur AFP-artikel från 25 april 2023
   
   Klimatrapportering ”rappakalja”
   
   I en Tiktok-video från 9 juli med cirka 8 000 visningar ifrågasätter kvinnan Aftonbladets rapportering om värmerekord.
   
   Video på Tiktok 9 juli.
   
   Aftonbladets artikel slår fast att juni 2025 var den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts i Västeuropa. Medeltemperaturen var över 20 grader, nästan tre grader högre än det normala.
   
   Kvinnan i Tiktok-videon hänvisar till en skärmdump från Googles AI-översikt: "Så varför då när jag frågar [står det att] den vanligaste temperaturen i juni i Västeropa under de senaste 10 åren har varierat, men genomsnittet för dagstemperaturer ligger ofta runt 20-25 grader Celcius," säger hon.
   
   "Missförstår jag nånting? Känner mig lite dum jag vet inte?" säger kvinnan och skrattar. "Eller är det Aftonbladets rappakalja för att skrämma upp människor? Va?"
   
   En kommentar under videon lyder: "Klimathysterin är skapad av dom som styr!". Den och flera liknande kommentarer har gilla-markerats av kvinnan.
   
   Kommentar till Tiktok-videon den 10 juli, gillad av videons skapare.
   
   Aftonbladet hänvisar till EU:s klimattjänst Copernicus, som i ett pressmeddelande skriver att junimedeltemperaturen i Västeuropa låg på 20,49 grader, vilket är 2,81 grader över snittet för perioden 1991-2020. 
   
   Sverker Hellström och Maria Norman, klimatologer på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, har jämfört Copernicus siffra med mätvärden från enskilda väderstationer som rapporterats in till den meteorologiska världsorganisationen WMO. Deras analys bekräftar att den normala medeltemperaturen för juni månad är 17,1 grader, vilket stämmer väl överens med uppgifterna från Copernicus.
   
   Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli, gillad av videons skapare.
   
   Hellström och Norman förklarar att Copernicus data bygger på dygnstemperaturer, alltså genomsnittet över hela dygnet, medan AI-översikten har svarat med dagstemperaturer, vilket ofta handlar om dygnets högsta temperatur.
   
   ”Skillnaden mellan dygnets medeltemperatur och maxtemperatur är ganska stor”, skriver Hellström och Norman i ett mejl till Källkritikbyrån.
   
   De betonar också att Copernicus information har analyserats av experter, medan AI-svar kan bygga på oklara källor och påverkas av hur frågan formuleras.
   
   Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli med svar 10 juli, vilket gillades av videons skapare.
   
   Carl Heath, forskare inom digital innovation vid forskningsinstitutet Rise, understryker att AI-genererade sammanfattningar gjord av tredje part inte kan likställas med primärkällor.
   
   - Generellt sett är det vanskligt att lita på AI-sammanfattningar som inte granskats och faktakollats, säger han till Källkritikbyrån.
   
   Fokus på Bilderberggruppen
   
   I flera Tiktok-videor påstår kvinnan att Sverige styrs av en dold elit. 
   
    "Är det lätt att lura i folket att regeringar, politiker, dem som vi röstar fram styr landet och ska göra det bästa för oss, folket, när det faktum är ekonomiska eliter, lobbyister, grupper såsom Bilderberggruppen egentligen faktum styr? De påverkar, men i det tysta. Är det rätt?"
   Ur Tiktok-video från 20 maj
   
   Video på Tiktok 28 maj.
   
   "Det är inte våra politiker i Sverige som bestämmer - det är de här: Wallenbergare, Bilderbergarna", säger kvinnan i en annan Tiktok-video med kring 4 000 visningar. Bilderberggruppen är ett forum för diskussioner mellan olika inflytelserika personer. Mötet hålls årligen och det rör sig vanligen om runt 130 deltagare som bjuds in från politiken, näringsliv, universitet och medier.
   
   Video delad av kvinnan på Facebook 28 maj.
   
   Deltagarna får återge det som sägs under mötet, men inte avslöja vem som sagt vad. Det kallas Chatham House-regeln och används i många mötessammanhang för att främja öppen dialog, det vill säga att deltagarna kan vara lite frispråkigare än de annars skulle ha varit.I fallet med Bilderberggruppen har bruket av regeln tolkats som hemlighetsmakeri och gett upphov till olika konspirationsteorier, exempelvis att mötet syftar till att implementera en ny världsordning eller att organisationen vill döda 80 procent av världsbefolkningen.
   
   Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 18 juni.
   
   Kvinnan har gjort ett flertal Tiktok-videor där hon tar upp Bilderberggruppen, bland annat i samband med protestaktionen mot gruppens möte i Stockholm i juni.
   
   "Det blir mer och mer lagar och regler, mindre yttrandefrihet, mindre demokrati - det har inte varit så mycket demokrati men ni fattar - mera krav på oss hela tiden, krav efter krav, våra rättigheter minskar och minskar. Så nä, demonstrationen 14:e juni hörni, visa att ni står upp för Sverige, folket, framtiden."
   Ur Tiktok-video 24 maj
   
   Enligt organisationen Expo, som följer och granskar den högerextrema miljön i Sverige, så anordnades protesten av den högerextrema sammanslutningen Nätverket, och på plats var bland annat företrädare och aktivister från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, Aktivklubb Sverige och den konspirationstroende miljön.
   
   Video på Tiktok 18 juni.
   
   I en Tiktok-video i juni påstår kvinnans make att Bilderberggruppen vill döda människor, eftersom en av diskussionspunkterna på mötets agenda är avfolkning. Kvinnan säger att hon tolkar det som befolkningsminskning, men i en senare video tackar hon dem som håller med maken eftersom de ger henne "kraft att fortsätta".
   
   Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 19 juni.
   
   Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitet, menar att kvinnans uttalanden är ”typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”.
   
   - Det finns en gräns mellan rimlig kritik av makthavare som umgås i det dolda och en orimlig kritik, och här har vi hundvisslingar som anspelar kring konspirationsteoretiska tankar om Bilderberggruppen och Wallenberg eller att medierna manipulerar verkligheten, som återkommer i flera inlägg, säger han.
   
   Kommentar till Tiktok-video den 19 juni, gillad av videons skapare.
   
   I en rapport skriven för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förklarar Andreas Önnerfors att teorier om konspirationer är helt legitima, eftersom de bygger på bevisföring som kan utvärderas. Konspirationsteorier, å andra sidan, är snarare förenklade och spekulativa berättelser där motbevis inte tas i beaktning.Konspirationsteorier präglas av en dramaturgisk struktur där det finns en dold sammansvärjning med onda avsikter som agerar i hemlighet. De kännetecknas också bland annat av en apokalyptisk föreställning om att samhället står på randen till systemkollaps.I den här grafiken kan du se fler kännetecken:
   
   Ur rapporten ”Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning” 2021.
   
   Kvinnan på Tiktok har publicerat videoklipp från protesten i juni där demonstrationens initiativtagare i ett tal hävdar att Bilderbergruppen "vill lägga beslag på världens alla naturresurser" och "vill att vi ska äta insekter". Uppfattningen att människor ska tvingas till att äta insekter eller att insekter smygs ner i vår mat är del av en väletablerad konspirationsteori som Källkritikbyrån granskat vid flera tillfällen:? Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter
   
   Från Källkritikbyråns artikel 21 februari.
   
   Personen som höll talet har tidigare spridit ogrundade påståenden om fodertillskottet Bovaer, som vi granskade med Källkritikbyrån i början av juni.Demonstrationens initiativtagare har över 9 000 följare på Youtube, men knappt 1 200 följare på Tiktok. Genom kvinnans plattform har talet fått över 15 000 visningar på Tiktok.
   
   Video på Tiktok 15 juni.
   
   Enligt Andreas Önnerfors innebär detta en amplifiering, legitimering och normalisering av konspirationsteoretiskt tänkande, från ett konto som många kan ha börjat följa på grund av en mer folkligt bredd bojkott mot matvarujättar.
   
   - Hon lånar ut sin plattform till aktörer som inte har en lika stark närvaro på Tiktok, och på så sätt öppnar det upp en ny pipeline till konspirationsteoretiska aktörer, säger han.Källkritikbyrån har bett kvinnan om kommentar, men hon har avböjt. Sammantaget: Flera av kvinnans videor för vidare konspirationsteoretiska idéer och uppfattningar om att till exempel medier överdriver rapportering kring den globala uppvärmningen eller att små barn ska påtvingas sexualundervisning.I exemplet med WHO-tabellen så är den inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan handlar om hur vilka frågor som kan dyka upp i olika åldrar och riktar sig till personal, myndigheter och beslutsfattare.I fallet med Aftonbladets klimatrapportering rörde det sig om olika mått och vad gäller Bilderberg-gruppen så framför kvinnan olika konspirationsteoretiska idéer utan att lägga fram belägg för dem. LÄS MER:? Elsa Widding: Ingen hemlighet att WEF har på agendan att bilda världsregering?Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-08-21 12:46:53

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: c17e65b2b04400cb0377e9f30df78e049f7f62c9
   Title:

   Ledde bojkott mot matjättar - nu sprider hon vilseledande påståenden på Tiktok
   Description:

   Forskare: ”Typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”.
   Content

   Kvinnan lyckades i våras mobilisera runt en femtedel av Sveriges befolkning i en bojkott av matvarujättar. Nu når samma konto ut med vilseledande budskap om klimatet, sexualundervisning och Bilderberggruppen.
   
   Kollage: Skärmdump/Tiktok
   
   En Tiktok-användare uppmanade i mars till en bojkott av stora livsmedelskedjor och protesten blev snabbt viral. Kvinnans initiativ uppmärksammades i de flesta stora riksmedier.Enligt en Novus-undersökning deltog 22 procent av de tillfrågade i hennes bojkott, vilket motsvarar ungefär en femtedel av den svenska befolkningen. Nu använder kvinnan sitt Tiktok-konto för att sprida vilseledande påståenden om värmeböljor, världshälsoorganisationen WHO och Bilderberggruppen.
   
   Tiktok-video den 19 juni.
   
   Andreas Önnerfors är professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet och forskar om konspirationsteorier. Han menar att det är problematiskt att personen bakom matbojkotten också sprider vilseledande och konspirationsteoretiskt material på sociala medier.
   
   - Det finns en risk att följarskaran hon byggt upp blir inspirerad eller börjar följa det mer konspirationsteoretiska innehållet, säger han till Källkritikbyrån.
   
   Missförstånd om sexualkunskap
   
   I en Tiktok-video från 10 juni visar kvinnan upp ett dokument med titeln ”Standards for Sexuality Education in Europe”. Det publicerades 2010 av WHO:s Europa-kontor i samarbete med en tysk hälsomyndighet.
   
   Video på Tiktok 10 juni.
   
   Dokumentet handlar brett om sexualkunskap och innehåller en tabell som visar frågor som kan uppstå vid olika åldrar.Kvinnan i Tiktok-videon fokuserar på åldersgruppen 0-4 år och pekar på att det står att man kan ge information om "enjoyment and pleasure when touching one's own body, early childhood masturbation", samt "express own needs, wishes and boundaries, for example in the context of 'playing doctor'."
   
   "Och vem ska lära dem det här i skolan, i förskolan" frågar kvinnan retoriskt. "Sexualkunskap 0-4 år?".
   
   Klippet har fått över 16 000 visningar och orsakat starka reaktioner. En person skriver: "Det är bara pedofiler som kan tycka att det här är ok. WHO visar sitt riktiga agenda! Fuck WHO!!!".
   
   "Rena satanism som håller på att ske," lyder en annan kommentar.Andra är skeptiska till budskapet.
   
   Kommentar på Tiktok 11 juni.
   
   Videoklippet, som publicerades på ett av kvinnans alternativkonton, är vilseledande. Tabellen är inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan har att göra med frågan om hur personal bäst kan bemöta barns frågor om kroppen och sexualitet, och vilka frågor och tankar som kan dyka upp i olika åldersspann.Det nu femton år gamla dokumentet var riktat till beslutsfattare, specialister och myndigheter inom utbildning och hälsovård.I dokumentets FAQ-kompendium förtydligas att ramverket syftar till att informera om normala fenomen under barns psykosexuella utveckling så att personal kan reagera på ett sätt som är anpassat till barnens ålder och utvecklingsnivå. 
   
   Skärmdumpar från tabellen har spridits på nätet i flera år med liknande påståenden. Dessa har granskats och bedömts som falska eller vilseledande av faktagranskare i flera länder.Källkritikbyrån har vid två tillfällen granskat påståenden om tabellen och att barn skulle uppmanas att ”utforska sin sexualitet”, dels i september 2023:
   
   ? Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan
   
   Från Källkritikbyråns artikel 15 september 2023.
   
   Och dessförinnan i februari samma år:? Video vilseleder om sex och pornografi i läroplanen
   
   Från Källkritikbyråns artikel 3 februari 2023.
   
   WHO har tidigare förtydligat till nyhetsbyrån AFP att de inte rekommenderar sexuell aktivitet för barn och att de inte har inflytande över nationella läroplaner.
   
   "Vad gäller sexualundervisning och alla övriga frågor så ger inte WHO instruktioner eller beordrar länder vad de ska göra. WHO tillhandahåller guider för policyer och program baserade på forskningsresultat och erfarenhet från program".
   Ur AFP-artikel från 25 april 2023
   
   Klimatrapportering ”rappakalja”
   
   I en Tiktok-video från 9 juli med cirka 8 000 visningar ifrågasätter kvinnan Aftonbladets rapportering om värmerekord.
   
   Video på Tiktok 9 juli.
   
   Aftonbladets artikel slår fast att juni 2025 var den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts i Västeuropa. Medeltemperaturen var över 20 grader, nästan tre grader högre än det normala.
   
   Kvinnan i Tiktok-videon hänvisar till en skärmdump från Googles AI-översikt: "Så varför då när jag frågar [står det att] den vanligaste temperaturen i juni i Västeropa under de senaste 10 åren har varierat, men genomsnittet för dagstemperaturer ligger ofta runt 20-25 grader Celcius," säger hon.
   
   "Missförstår jag nånting? Känner mig lite dum jag vet inte?" säger kvinnan och skrattar. "Eller är det Aftonbladets rappakalja för att skrämma upp människor? Va?"
   
   En kommentar under videon lyder: "Klimathysterin är skapad av dom som styr!". Den och flera liknande kommentarer har gilla-markerats av kvinnan.
   
   Kommentar till Tiktok-videon den 10 juli, gillad av videons skapare.
   
   Aftonbladet hänvisar till EU:s klimattjänst Copernicus, som i ett pressmeddelande skriver att junimedeltemperaturen i Västeuropa låg på 20,49 grader, vilket är 2,81 grader över snittet för perioden 1991-2020. 
   
   Sverker Hellström och Maria Norman, klimatologer på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, har jämfört Copernicus siffra med mätvärden från enskilda väderstationer som rapporterats in till den meteorologiska världsorganisationen WMO. Deras analys bekräftar att den normala medeltemperaturen för juni månad är 17,1 grader, vilket stämmer väl överens med uppgifterna från Copernicus.
   
   Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli, gillad av videons skapare.
   
   Hellström och Norman förklarar att Copernicus data bygger på dygnstemperaturer, alltså genomsnittet över hela dygnet, medan AI-översikten har svarat med dagstemperaturer, vilket ofta handlar om dygnets högsta temperatur.
   
   ”Skillnaden mellan dygnets medeltemperatur och maxtemperatur är ganska stor”, skriver Hellström och Norman i ett mejl till Källkritikbyrån.
   
   De betonar också att Copernicus information har analyserats av experter, medan AI-svar kan bygga på oklara källor och påverkas av hur frågan formuleras.
   
   Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli med svar 10 juli, vilket gillades av videons skapare.
   
   Carl Heath, forskare inom digital innovation vid forskningsinstitutet Rise, understryker att AI-genererade sammanfattningar gjord av tredje part inte kan likställas med primärkällor.
   
   - Generellt sett är det vanskligt att lita på AI-sammanfattningar som inte granskats och faktakollats, säger han till Källkritikbyrån.
   
   Fokus på Bilderberggruppen
   
   I flera Tiktok-videor påstår kvinnan att Sverige styrs av en dold elit. 
   
    "Är det lätt att lura i folket att regeringar, politiker, dem som vi röstar fram styr landet och ska göra det bästa för oss, folket, när det faktum är ekonomiska eliter, lobbyister, grupper såsom Bilderberggruppen egentligen faktum styr? De påverkar, men i det tysta. Är det rätt?"
   Ur Tiktok-video från 20 maj
   
   Video på Tiktok 28 maj.
   
   "Det är inte våra politiker i Sverige som bestämmer - det är de här: Wallenbergare, Bilderbergarna", säger kvinnan i en annan Tiktok-video med kring 4 000 visningar. Bilderberggruppen är ett forum för diskussioner mellan olika inflytelserika personer. Mötet hålls årligen och det rör sig vanligen om runt 130 deltagare som bjuds in från politiken, näringsliv, universitet och medier.
   
   Video delad av kvinnan på Facebook 28 maj.
   
   Deltagarna får återge det som sägs under mötet, men inte avslöja vem som sagt vad. Det kallas Chatham House-regeln och används i många mötessammanhang för att främja öppen dialog, det vill säga att deltagarna kan vara lite frispråkigare än de annars skulle ha varit.I fallet med Bilderberggruppen har bruket av regeln tolkats som hemlighetsmakeri och gett upphov till olika konspirationsteorier, exempelvis att mötet syftar till att implementera en ny världsordning eller att organisationen vill döda 80 procent av världsbefolkningen.
   
   Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 18 juni.
   
   Kvinnan har gjort ett flertal Tiktok-videor där hon tar upp Bilderberggruppen, bland annat i samband med protestaktionen mot gruppens möte i Stockholm i juni.
   
   "Det blir mer och mer lagar och regler, mindre yttrandefrihet, mindre demokrati - det har inte varit så mycket demokrati men ni fattar - mera krav på oss hela tiden, krav efter krav, våra rättigheter minskar och minskar. Så nä, demonstrationen 14:e juni hörni, visa att ni står upp för Sverige, folket, framtiden."
   Ur Tiktok-video 24 maj
   
   Enligt organisationen Expo, som följer och granskar den högerextrema miljön i Sverige, så anordnades protesten av den högerextrema sammanslutningen Nätverket, och på plats var bland annat företrädare och aktivister från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, Aktivklubb Sverige och den konspirationstroende miljön.
   
   Video på Tiktok 18 juni.
   
   I en Tiktok-video i juni påstår kvinnans make att Bilderberggruppen vill döda människor, eftersom en av diskussionspunkterna på mötets agenda är avfolkning. Kvinnan säger att hon tolkar det som befolkningsminskning, men i en senare video tackar hon dem som håller med maken eftersom de ger henne "kraft att fortsätta".
   
   Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 19 juni.
   
   Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitet, menar att kvinnans uttalanden är ”typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”.
   
   - Det finns en gräns mellan rimlig kritik av makthavare som umgås i det dolda och en orimlig kritik, och här har vi hundvisslingar som anspelar kring konspirationsteoretiska tankar om Bilderberggruppen och Wallenberg eller att medierna manipulerar verkligheten, som återkommer i flera inlägg, säger han.
   
   Kommentar till Tiktok-video den 19 juni, gillad av videons skapare.
   
   I en rapport skriven för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förklarar Andreas Önnerfors att teorier om konspirationer är helt legitima, eftersom de bygger på bevisföring som kan utvärderas. Konspirationsteorier, å andra sidan, är snarare förenklade och spekulativa berättelser där motbevis inte tas i beaktning.Konspirationsteorier präglas av en dramaturgisk struktur där det finns en dold sammansvärjning med onda avsikter som agerar i hemlighet. De kännetecknas också bland annat av en apokalyptisk föreställning om att samhället står på randen till systemkollaps.I den här grafiken kan du se fler kännetecken:
   
   Ur rapporten ”Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning” 2021.
   
   Kvinnan på Tiktok har publicerat videoklipp från protesten i juni där demonstrationens initiativtagare i ett tal hävdar att Bilderbergruppen "vill lägga beslag på världens alla naturresurser" och "vill att vi ska äta insekter". Uppfattningen att människor ska tvingas till att äta insekter eller att insekter smygs ner i vår mat är del av en väletablerad konspirationsteori som Källkritikbyrån granskat vid flera tillfällen:? Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter
   
   Från Källkritikbyråns artikel 21 februari.
   
   Personen som höll talet har tidigare spridit ogrundade påståenden om fodertillskottet Bovaer, som vi granskade med Källkritikbyrån i början av juni.Demonstrationens initiativtagare har över 9 000 följare på Youtube, men knappt 1 200 följare på Tiktok. Genom kvinnans plattform har talet fått över 15 000 visningar på Tiktok.
   
   Video på Tiktok 15 juni.
   
   Enligt Andreas Önnerfors innebär detta en amplifiering, legitimering och normalisering av konspirationsteoretiskt tänkande, från ett konto som många kan ha börjat följa på grund av en mer folkligt bredd bojkott mot matvarujättar.
   
   - Hon lånar ut sin plattform till aktörer som inte har en lika stark närvaro på Tiktok, och på så sätt öppnar det upp en ny pipeline till konspirationsteoretiska aktörer, säger han.Källkritikbyrån har bett kvinnan om kommentar, men hon har avböjt. Sammantaget: Flera av kvinnans videor för vidare konspirationsteoretiska idéer och uppfattningar om att till exempel medier överdriver rapportering kring den globala uppvärmningen eller att små barn ska påtvingas sexualundervisning.I exemplet med WHO-tabellen så är den inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan handlar om hur vilka frågor som kan dyka upp i olika åldrar och riktar sig till personal, myndigheter och beslutsfattare.I fallet med Aftonbladets klimatrapportering rörde det sig om olika mått och vad gäller Bilderberg-gruppen så framför kvinnan olika konspirationsteoretiska idéer utan att lägga fram belägg för dem. LÄS MER:? Elsa Widding: Ingen hemlighet att WEF har på agendan att bilda världsregering?Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!