Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Källkritikbyrån. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
bda0bd40ef14ca737160deb880addcae8329631aPriset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien.
En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset.
Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay
Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet.
Årets vinnare
SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT
Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar:
Juryns motivering – SVT Verifierar:
Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform.
Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun
Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna.
Juryns motivering – Lisa Eriksson:
Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet.
Foto: Källkritikbyrån/Pixabay
Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek.
Juryns motivering – Folkbibliotekarien:
Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information.
Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen
2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
Bakom priset står:
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
15cbb24eb3652aaab60c6dcb4969db68fe640300
bda0bd40ef14ca737160deb880addcae8329631a
TITLE: Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset DESCRIPTION: Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien. CONTENT: En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset. Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet. Årets vinnare SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar: Juryns motivering – SVT Verifierar: Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform. Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna. Juryns motivering – Lisa Eriksson: Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet. Foto: Källkritikbyrån/Pixabay Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek. Juryns motivering – Folkbibliotekarien: Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information. Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen 2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin 2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson 2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén 2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider 2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson 2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm Bakom priset står: Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
TITLE: Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset DESCRIPTION: Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien. CONTENT: En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset. Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet. Årets vinnare SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar: Juryns motivering – SVT Verifierar: Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform. Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna. Juryns motivering – Lisa Eriksson: Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet. Foto: Källkritikbyrån/Pixabay Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek. Juryns motivering – Folkbibliotekarien: Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information. Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen 2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin 2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson 2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén 2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider 2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson 2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm Bakom priset står: Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
bda0bd40ef14ca737160deb880addcae8329631a
15cbb24eb3652aaab60c6dcb4969db68fe640300
15cbb24eb3652aaab60c6dcb4969db68fe640300Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien.
En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset.
Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay
Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet.
Årets vinnare
SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT
Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar:
Juryns motivering – SVT Verifierar:
Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform.
Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun
Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna.
Juryns motivering – Lisa Eriksson:
Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet.
Foto: Källkritikbyrån/Pixabay
Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek.
Juryns motivering – Folkbibliotekarien:
Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information.
Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen
2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin
2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson
2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén
2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider
2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson
2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm
Bakom priset står:
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
15cbb24eb3652aaab60c6dcb4969db68fe640300
bda0bd40ef14ca737160deb880addcae8329631a
TITLE: Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset DESCRIPTION: Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien. CONTENT: En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset. Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet. Årets vinnare SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar: Juryns motivering – SVT Verifierar: Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform. Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna. Juryns motivering – Lisa Eriksson: Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet. Foto: Källkritikbyrån/Pixabay Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek. Juryns motivering – Folkbibliotekarien: Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information. Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen 2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin 2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson 2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén 2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider 2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson 2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm Bakom priset står: Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
TITLE: Här är vinnarna av Det gyllene förstoringsglaset DESCRIPTION: Priset går till SVT Verifierar, Lisa Eriksson och Folkbibliotekarien. CONTENT: En verifieringssatsning, en eldsjäl och landets alla foklbibliotekarier – de vinner källkritikpriset Det gyllene förstoringsglaset. Foto: SVT/Sollentuna kommun/Pixabay Sedan 2017 har priset “Det gyllene förstoringsglaset” delats ut för enastående insatser för källkritiken på nätet. Årets vinnare SVT Verifierar-redaktionen. Foto: SVT Allmänhetens pris går i år till SVT:s satsning SVT Verifierar: Juryns motivering – SVT Verifierar: Från den välbehövliga Rysslandsdesken har en större satsning på faktagranskning och verifiering blommat ut. Med stilfulla och pedagogiska viralgranskningar får SVT:s källkritik nå ut till hela svenska folket – public service i högform. Lisa Eriksson. Foto: Sollentuna kommun Årets skolpris går till Lisa Eriksson på Makerzone i Sollentuna. Juryns motivering – Lisa Eriksson: Genom sitt gedigna arbete med Makerzone i Sollentuna har läraren och eldsjälen Lisa Eriksson stärkt och utvecklat den källkritiska förmågan bland förskolans barn, skolans elever och lärarkollegor i skolan. Genom föreläsningar, utveckling av nya undervisningsmetoder och expertroll har pristagaren arbetat med att sprida vikten av källkritik, inte bara i den egna verksamheten utan också i hela landet. Foto: Källkritikbyrån/Pixabay Årets hederspris går till Folkbibliotekarien, alla de som arbetar på landets folkbibliotek. Juryns motivering – Folkbibliotekarien: Genom sitt arbete i biblioteket verkar folkbibliotekarien för att öka medborgarens kunskaper om källkritik och informationsteknik. Folkbibliotekarien är genom sitt arbete och engagemang en källkritisk hjälte i vardagen, en grundbult för demokratin och ett stöd för alla som söker tillförlitlig information. Läs mer på Internetstiftelsens sajt!Här kan du läsa om de tidigare vinnarna:2024Linda Ahlerup och Magnus Ranstorp Arbetets museumHederspris: Wikipedianen 2023AlkompisJutta Haider och Olof Sundin 2022Lilla AktuelltThomas NygrenHederspris: Ulla Carlsson 2021Kungliga biblioteket och DigiteketMonika Staub Halling på Backaskolan i LundHederspris: SeniorNet Sweden2020Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskningProjektet Nätsmart MoraHederspris: Torsten Thurén 2019Anette Holmqvist med Kolla KällanPeter Olausson med Faktoider 2018Martin Törnros med Ekokammaren och MikoteketDN-journalisten Matilda Gustavsson 2017Conny Andersson med BluffakutenÅrstaskolan i Stockholm Bakom priset står: Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation som verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. De ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Källkritikbyrån är ett faktagranskarinitiativ med målet att granska det som sprids på den svenska fejkarenan och hjälpa människor att bli självsäkra, trygga och medvetna nätanvändare. Bakom Källkritikbyrån står de tre grundarna av Viralgranskaren på tidningen Metro, ett projekt som bland annat vann Stora journalistpriset och Årets folkbildare.
bda0bd40ef14ca737160deb880addcae8329631a
15cbb24eb3652aaab60c6dcb4969db68fe640300
54348efd537808fe2bf265a444e6628f9be8440aSteg för steg: Så här granskar du en skärmdump.
Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay
Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det:
Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik.
Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)
I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här:
Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars
Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött.
Kommentar på Facebook 9 mars.
Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något.
Kommentar på Facebook 9 mars.
Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden.
Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen.
Kommentar på Twitter/X 9 mars.
Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.”
Kommentar på Twitter/X 7 mars.
Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!
Sök på bilder
Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens.
Från bildsökning.
Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt.
Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder.
Här hittar du uppladdningsknappen.
Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden.
Välj ”Exakta matchningar” i flikarna.
Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.)
Kolla uppgifter
Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter.
Kolla citat
Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.
Sökning på Google.
Undersök avsändaren
Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.
I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden.
Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här:
Inlägg på Twitter/X den 9 mars.
Så känner du igen fejkade inlägg
Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision.
Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven.
För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet:
Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na.
I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här:
En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till.
Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare
LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
4f374551a3fb9fe8b42760ad02d08705670ff56d
54348efd537808fe2bf265a444e6628f9be8440a
TITLE: Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto DESCRIPTION: Steg för steg: Så här granskar du en skärmdump. CONTENT: Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det: Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik. Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.) I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här: Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött. Kommentar på Facebook 9 mars. Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något. Kommentar på Facebook 9 mars. Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden. Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen. Kommentar på Twitter/X 9 mars. Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.” Kommentar på Twitter/X 7 mars. Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips! Sök på bilder Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens. Från bildsökning. Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt. Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder. Här hittar du uppladdningsknappen. Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden. Välj ”Exakta matchningar” i flikarna. Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.) Kolla uppgifter Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter. Kolla citat Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga. Sökning på Google. Undersök avsändaren Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik. I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden. Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här: Inlägg på Twitter/X den 9 mars. Så känner du igen fejkade inlägg Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision. Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven. För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet: Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na. I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här: En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till. Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto DESCRIPTION: Steg för steg: Så här granskar du en skärmdump. CONTENT: Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det: Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik. Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.) I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här: Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött. Kommentar på Facebook 9 mars. Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något. Kommentar på Facebook 9 mars. Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden. Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen. Kommentar på Twitter/X 9 mars. Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.” Kommentar på Twitter/X 7 mars. Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips! Sök på bilder Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens. Från bildsökning. Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt. Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder. Här hittar du uppladdningsknappen. Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden. Välj ”Exakta matchningar” i flikarna. Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.) Kolla uppgifter Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter. Kolla citat Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga. Sökning på Google. Undersök avsändaren Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik. I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden. Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här: Inlägg på Twitter/X den 9 mars. Så känner du igen fejkade inlägg Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision. Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven. För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet: Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na. I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här: En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till. Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
54348efd537808fe2bf265a444e6628f9be8440a
4f374551a3fb9fe8b42760ad02d08705670ff56d
4f374551a3fb9fe8b42760ad02d08705670ff56dSteg för steg: Så här granskar du en skärmdump.
Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump.
Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay
Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det:
Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik.
Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.)
I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här:
Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars
Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött.
Kommentar på Facebook 9 mars.
Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något.
Kommentar på Facebook 9 mars.
Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden.
Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen.
Kommentar på Twitter/X 9 mars.
Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.”
Kommentar på Twitter/X 7 mars.
Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips!
Sök på bilder
Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens.
Från bildsökning.
Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt.
Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder.
Här hittar du uppladdningsknappen.
Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden.
Välj ”Exakta matchningar” i flikarna.
Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.)
Kolla uppgifter
Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter.
Kolla citat
Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga.
Sökning på Google.
Undersök avsändaren
Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik.
I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden.
Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån).
Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här:
Inlägg på Twitter/X den 9 mars.
Så känner du igen fejkade inlägg
Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision.
Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven.
För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet:
Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na.
I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här:
En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till.
Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare
LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
4f374551a3fb9fe8b42760ad02d08705670ff56d
54348efd537808fe2bf265a444e6628f9be8440a
TITLE: Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto DESCRIPTION: Steg för steg: Så här granskar du en skärmdump. CONTENT: Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det: Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik. Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.) I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här: Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött. Kommentar på Facebook 9 mars. Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något. Kommentar på Facebook 9 mars. Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden. Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen. Kommentar på Twitter/X 9 mars. Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.” Kommentar på Twitter/X 7 mars. Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips! Sök på bilder Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens. Från bildsökning. Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt. Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder. Här hittar du uppladdningsknappen. Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden. Välj ”Exakta matchningar” i flikarna. Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.) Kolla uppgifter Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter. Kolla citat Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga. Sökning på Google. Undersök avsändaren Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik. I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden. Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här: Inlägg på Twitter/X den 9 mars. Så känner du igen fejkade inlägg Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision. Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven. För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet: Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na. I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här: En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till. Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Föräldrakrav under ramadan upprör - kommer från satirkonto DESCRIPTION: Steg för steg: Så här granskar du en skärmdump. CONTENT: Ett konto som sprider ”fake news, satir och ironi” har återigen fått stor spridning med en av sina bilder. Många missar dock att det rör sig om en fejkad skärmdump. Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook/Pixabay Bilden, som ser ut att vara en skärmdump från en nyhetssida, sprids just nu i sociala medier. Så här står det: Just nu! Föräldrakrav: stäng matsalen i skolorna under ramadanAlla barn bör vara solidariska och hedra Islam. ”När inte våra barn äter ska ingen annan äta heller, det är helt logiskt. Det är inget annat än rasism” säger Abdel Sharik. Bild upplagd på Twitter/X den 7 mars. (Namnet på upphovsmannen har strukits över av Källkritikbyrån.) I Facebook-gruppen #Sverigeupproret# med drygt 9 000 medlemmar har en av administratörerna lagt upp bilden och kommenterar så här: Skulle inte kristna barn få äta under en islamsk fasta? Det var det jäkligaste jag hört! Vi skall inte rätta in oss i deras krav. De tar över allt snart. Utdrag ur inlägg på Facebook 9 mars Därifrån har bilden spridits till Facebook-gruppen Stoppa PK maffian med över 8 000 medlemmar. Där reagerar människor starkt och skriver ”åk hem”, lägger upp bilder på apor och uppmanar skolorna att bara servera fläskkött. Kommentar på Facebook 9 mars. Endast ett fåtal personer i dessa kommentarsfält ställer sig frågan om bilden kan vara fejkad. Den påhittade personen i texten, ”Abdel Sharik”, kommenteras som om han fanns på riktigt. ”Vilken jäkla nolla”, skriver en kvinna och fortsätter, uppenbart riktad till muslimska invandrare: ”ni ska vara tacksamma att ni får andas samma luft som vi”.Tre av de kring hundra personer som kommenterar i ett av kommentarsfälten förhåller sig kritiska till själva bilden. ”Finns länk till denna artikel? Eller källa?”, skriver en kvinna och säger att hon försökt hitta uppgifterna men inte funnit något. Kommentar på Facebook 9 mars. Bilden är publicerad av en man som driver ett konto på Twitter/X där beskrivningen är ”fake news, satir och ironi” med drygt 3 000 följare. Hans inlägg 7 mars har hittills visats över 270 000 gånger, enligt plattformens räkneverk.Mannen har flera gånger tidigare fått stor spridning på sina fejkade ”nyheter”, exempelvis i fjol med påståendet att "insektsbaserad mat" skulle introduceras på äldreboenden. Inlägg på Twitter/X från 2 mars 2024 (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). På Twitter/X är det också många fler som reagerar på att det hela verkar röra sig om ett påhitt, men där är steget till mannens profilsida också kortare.”Gott om små detektiver här”, kommenterar mannen bakom Twitter/X-kontot. ”Fejk”, skriver någon. ”Åh fan”, skriver mannen. Någon har sökt på namnet ”Abdel Sharik” och fått noll träffar. ”Papperslös”, svarar mannen. Kommentar på Twitter/X 9 mars. Men även på Twitter/X sprids bilden fristående, alltså inte som en delning från mannen ursprungsinlägg, och då är det återigen fler människor som tar den som sann, även om några protesterar.En person kommenterar: ”Det kommer från ett satirkonto. Det har aldrig hänt. Bättre att bli upprörd över allt som hänt på riktigt.” Kommentar på Twitter/X 7 mars. Källkritikbyrån har frågat mannen om en intervju.När du stöter på en sådan här bild på nätet så finns det en mängd sätt du kan undersöka den på - här följer ett par tips! Sök på bilder Högerklicka på bilden och välj sök med Google Lens. Från bildsökning. Här kan du bland annat kopiera eventuell text ur en bild och få den översatt. Undersök träffarna i sökresultatet. Här går vi mer på djupet om hur du gör det.Ett annat sätt är att ladda ner bilden till din dator eller mobil, och sedan ladda upp den i exempelvis Googles sökmotor för bilder. Här hittar du uppladdningsknappen. Där har du möjligheten att zooma in och undersöka bilder i bilden. Välj ”Exakta matchningar” i flikarna. Sökresultat på Google. (Namn är anonymiserade av Källkritikbyrån.) Kolla uppgifter Leta efter namn, platser och andra sökbara uppgifter och försök hitta fler som skrivit om samma sak. Är det en uppseendeväckande händelse så kommer fler att ha rapporterat om saken.Som flera användare i sociala medier påpekar så dyker det inte upp någon ”Abdel Sharik” när man söker. Att en person inte finns listad på exempelvis Eniro eller i andra sorters personregister behöver inte betyda att den inte finns. Personen måste inte bo i Sverige och människor kan ha skyddade personuppgifter. Kolla citat Om någonting påstås komma från en nyhetssida så leta rätt på originalet. Ta en bit ur texten, sätt citattecken runt och sök. Om du inte får någon träff på den exakta ordföljden så är det en varningsflagga. Sökning på Google. Undersök avsändaren Många saker är kopierade och delade i sociala medier - du bör alltså inte utgå från att den som sprider något är den ursprungliga avsändaren. Försök att hitta till den som först lade ut någonting och undersök det kontot och dess historik. I fallet med ”föräldrakravet” så har mannen skrivit dit sitt användarnamn på ett ställe i bilden. Inzoomning i bild från Twitter/X från 7 mars (kontonamnet är anonymiserat av Källkritikbyrån). Går du till kontot på Twitter/X så återfinns bilden där. "Fake news, satir och ironi" finns med i beskrivningen av kontot och man kan se ett flertal snarlika bilder i mannens flöde, exempelvis den här: Inlägg på Twitter/X den 9 mars. Så känner du igen fejkade inlägg Det finns flera metoder för att skapa fejkade inlägg i sociala medier. Dels kan man manipulera inläggen med hjälp av bildhanteringsprogram som Photoshop. Problemet är att det krävs lite precision. Fejkad bild av ett inslag med Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven. För att det ska bli likt originalet så behövs samma typsnitt, annars kan det märkas som i fallet med ett fejkat Stefan Löfven-inlägg eller fel i radavståndet, som i det här manipulerade inlägget som påstås komma från Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet: Fejkat inlägg på Twitter - kan bland annat märkas på skillnaden i storlek på cirkeln i å:na. I det fallet hade någon lagt till text till det ursprungliga Twitter-inlägget från 2014, som du kan se här: En annan metod är att gå in i koden på en webbsida och ändra i texten. Det syns då bara på din egen dator men där kan man med lätthet ta en skärmdump av resultatet och sprida den. Det kan också göras för att till exempel ändra rubriken i en artikel.Här hittar du en guide på Digitekets sida för hur det går till. Här hittar du våra bästa knep och söktips när du ska undersöka något du ser på nätet:? Stora verktygslådan för viralgranskare LÄS MER:? Fejkartikel om klimataktivist lurar Twitter-användare? Fejkartikel om "insektsmat" till äldre upprör på Facebook? Få märker att fejkade tweets är manipulerade - så här går det till Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
54348efd537808fe2bf265a444e6628f9be8440a
4f374551a3fb9fe8b42760ad02d08705670ff56d
fbd5087ab6fcdb0b620c1b54f89872c7941462c0Handlar om en 20-årsperiod och träd som ändå skulle ha fällts.
Detta borde alla vindkraftsivrare läsa, kommenterar en kvinna ett viralt inlägg om hur man huggit ner miljontals träd i Skottland för att göra plats för vindkraftverk. Men inlägget berättar bara en del av sanningen.
Foto: Pixabay/Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher
I fjol skrev en svensk Facebook-användare så här:
I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft.Ett ”gammalt” träd:– absorberar ca 22 kg CO2 per år och producerar tillräckligt med syre för två personer.– stabiliserar jorden och förhindrar erosion. Rötter ökar kapaciteten att hålla vatten i jorden.– reflekterar och absorberar en del av solljuset som hjälper till att kyla ner miljön. Ett enda träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater.– det bidrar till molnbildning, och har därför en positiv inverkan på lokalt mikroklimat och nederbörd.– löven som faller till marken bryts ner och fungerar som foder till jorden. Det främjar markens fruktbarhet och stödjer tillväxt av andra växter.– absorberar damm och föroreningar som kväveoxid och svaveldioxid, vilket förbättrar luftkvaliteten– ge livsmiljö och mat till olika djur, inklusive fåglar, insekter och gnagare, och därigenom främja biologisk mångfald.– fungerar som en naturlig ljud- och visuell barriär, vilket är särskilt gynnsamt i tätorter.– skyddar mot vind och kyla.– minskar stress, förbättrar mental hälsa.– är en vacker skatt. Inlägg på Facebook 28 oktober 2024
Texten sprids tillsammans med en teckning på en tall i genomskärning.
Inlägget har sedan det publicerades delats över 4 200 gånger och tog fart på nytt nu i februari. Källkritikbyrån har tittat närmare på påståendena med hjälp av svenska skogsexperter och spårat uppgifterna bakåt i tiden.
Foto: Skärmdump/Facebook
I korthet: Ja, det stämmer att skotska myndigheter har fällt 16, eller till och med 17 miljoner träd. Vad som inte nämns i inlägget är att detta är träd som ändå skulle ha fällts, och att det handlar om antalet avverkningar under en tjugoårsperiod. Det nämns inte heller att andelen träd som planerats under denna period uppgår till 272 miljoner. I detalj: Vi går igenom inläggets bakgrund och faktan som tas upp - här följer en längre genomgång.
Var kommer uppgiften om antalet träd ifrån?
Uppgifterna förekommer i en rad liknande inlägg i sociala medier och i nyhetsartiklar. Siffrorna varierar mellan 13 och 17 miljoner träd, beroende på vilket år uppgifterna hämtats från.
Kommentar på Facebook i oktober 2024.
Enligt den skotska regeringen fälldes cirka 17 miljoner träd mellan år 2000 och 2024 för att ge plats åt vindkraftverk. I ett officiellt uttalande från 2024 skriver de att antalet träd beräknats utifrån ett genomsnittligt uppskattat antal, baserat på en yta om 8 500 hektar.
De skriver också att det är viktigt att tänka på att merparten av dessa träd växte i det myndigheten kallar kommersiell skog, alltså skog som är en del av skogsproduktion, och därför ändå skulle ha avverkats för att användas i skogsindustrin.
Kommentar på Twitter/X i juni 2024.
Redan 2022 hävdar en kvinna i en nu borttagen video på Facebook att Skottland har ett direktiv att fälla 17 miljoner träd, och ifrågasätter hur det hjälper miljön att fälla träd som absorberar koldioxid och ersätta dem med fastigheter och vindkraftverk.Faktagranskarna på brittiska Full fact, som har granskat kvinnans inlägg, konstaterar dock efter kontakt med Scottish forestry, Skottlands motsvarighet till Skogsstyrelsen, att något sådant trädfällningsdirektiv inte existerat.
Delning av Heralds artikel på Facebook 11 mars 2020.
Två år tidigare, 2020, skrev den skotska tidningen The Herald om trädavverkningarna, och då förklarade en regional tjänsteman att man under de senaste tjugo åren visserligen avverkat 13,9 miljoner träd för att bygga vindkraftsparker i Skottland, men att dessa träd så småningom skulle ha avverkats och gått vidare till timmerförsörjningskedjan, något som alltså utelämnas i en del rapportering om avverkningarna.
Fler träd har planterats än avverkats
En annan sak som de avverkningskritiska inläggen avstått från att nämna är att mängden avverkade träd också bör ställas i kontrast mot antalet träd som planterats. Enligt artikeln i The Herald har totalt 272 miljoner träd planterats under perioden 2000-2019.Vad betyder det att fler träd planteras än vad som fälls? Vi ställer frågan till Jonas Fridman, skoglig doktor och forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Kommentar på Facebook i oktober 2024.
Siffrorna om de avverkade träden har även tagits upp på Twitter/X av Liam Kerr, skotsk konservativ politiker.
Almost 16 million trees have been chopped down on publicly owned land in Scotland to make way for wind farms. https://t.co/JiB5UJOdlg-- Liam Kerr (@LiamKerrMSP) July 19, 2023
Myndigheten Forestry and land Scotland (FLS) svarade på kritiken med att man planterat mer än 500 miljoner träd sedan 2000.
Skog med 16 miljoner träd kan låta som en enormt stor yta, men hur stor är den siffran egentligen i ett svenskt sammanhang?
Kommentar på Facebook i februari 2025.
Enligt Jonas Fridman är det inte så enkelt att säga om det är negativt eller positivt att fälla träd för att anlägga vindkraft.
Men även om träd kan användas till mycket finns det också negativa aspekter av att ersätta gamla träd med nya?
Inlägg på engelska från juni 2024.
Trädens effekt på klimatet och vår hälsa
En del av texten som den svenska användaren postat på Facebook är en översättning av ett inlägg med fakta om träd som började spridas simultant över hela världen med början i juni 2024.Texten, som oftast illustreras med samma illustration av ett träd, förekommer på en mängd olika språk, men handlar då bara om trädens roll för miljön, och har inte något med de skotska vindkraftverken att göra förrän den svenska användaren lägger till den inledande raden: "I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft".
Inlägg med delen om träd på norska i oktober 2024.
Hur mycket koldioxid absorberar ett träd per år?
I såväl det svenska som de utländska inläggen påstås att ett träd absorberar 22 kilo koldioxid per år. Det är en siffra som förekommer i många olika texter om träd på internet.
När den kanadensiska sidan Climate fact check kontrollerar de fakta som presenteras i texten citerar de en skogsexpert på miljöorganisationen One tree planted som försökt hitta ursprungskällan till denna specifika siffra. Han kommer fram till att den här artikeln från EU:s miljöbyrå European environment agency (EEA) verkar vara roten till påståendet.
Från European environment agencys sajt.
I EEA:s text står det att "under ett års tid kan ett fullvuxet träd ta upp runt 22 kg [eller 48 pound] koldioxid från atmosfären, och i utbyte ge ifrån sig syre".Men inte heller denna artikel hänvisar till några trädrelaterade koldioxidstudier som kan bekräfta denna specifika siffra, och den har också arkiverats under 2023, med hänvisning till att de fakta som anges på sidan är inaktuella.
Delning av Facebook-inlägget 17 februari 2025.
Enligt Hans Peterson, forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, är siffran 22 kg koldioxid per år inte orimlig, men kan variera beroende på flera faktorer som markens bördighet, hur länge trädet får växa innan det avverkas, vilken typ av träd det är och hur ofta skogen gallras.
Skog som växer i Sverige kan, enligt Peterson, i genomsnitt binda cirka sex ton koldioxid per hektar varje år, en siffra som varierar stort mellan olika skogsområden.
Inlägget på engelska på en mogolisk Facebook-sida i juni 2024.
Många av påståendena i inlägget om träd är korrekta. Det stämmer till exempel att träd bidrar till molnbildning, något som exemplvis forskare vid Stockholms universitet forskar på.Det hävdas också i inlägget att ett träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater. Detta påstående förekommer på flera ställen på nätet, och kommer troligen från USA:s jordbruksdepartement. De har dock inte uppgett någon källa för sitt påstående, men att träd har en kylande effekt finns det många studier på, även om det är oklart om själva siffran stämmer.Bilden som sprids är tagen ur en tysk bok med trädteckningar från 2002.
Ur ”Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher” 2002.
Sammantaget: Facebook-inlägget om skogsavverkningen i Skottland ger en förenklad bild av vad som har hänt. Att 16 miljoner träd fällts kan låta mycket, men det framgår inte att det handlar om avverkningar under en tidsperiod på cirka tjugo år. LÄS MER:? Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo ? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
9fbd51ddf5a89006e7167eb8b4096a70c38158c9
fbd5087ab6fcdb0b620c1b54f89872c7941462c0
TITLE: Vilseleder om vindkraft och 16 miljoner nedhuggna träd DESCRIPTION: Handlar om en 20-årsperiod och träd som ändå skulle ha fällts. CONTENT: Detta borde alla vindkraftsivrare läsa, kommenterar en kvinna ett viralt inlägg om hur man huggit ner miljontals träd i Skottland för att göra plats för vindkraftverk. Men inlägget berättar bara en del av sanningen. Foto: Pixabay/Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher I fjol skrev en svensk Facebook-användare så här: I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft.Ett ”gammalt” träd:– absorberar ca 22 kg CO2 per år och producerar tillräckligt med syre för två personer.– stabiliserar jorden och förhindrar erosion. Rötter ökar kapaciteten att hålla vatten i jorden.– reflekterar och absorberar en del av solljuset som hjälper till att kyla ner miljön. Ett enda träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater.– det bidrar till molnbildning, och har därför en positiv inverkan på lokalt mikroklimat och nederbörd.– löven som faller till marken bryts ner och fungerar som foder till jorden. Det främjar markens fruktbarhet och stödjer tillväxt av andra växter.– absorberar damm och föroreningar som kväveoxid och svaveldioxid, vilket förbättrar luftkvaliteten– ge livsmiljö och mat till olika djur, inklusive fåglar, insekter och gnagare, och därigenom främja biologisk mångfald.– fungerar som en naturlig ljud- och visuell barriär, vilket är särskilt gynnsamt i tätorter.– skyddar mot vind och kyla.– minskar stress, förbättrar mental hälsa.– är en vacker skatt. Inlägg på Facebook 28 oktober 2024 Texten sprids tillsammans med en teckning på en tall i genomskärning. Inlägget har sedan det publicerades delats över 4 200 gånger och tog fart på nytt nu i februari. Källkritikbyrån har tittat närmare på påståendena med hjälp av svenska skogsexperter och spårat uppgifterna bakåt i tiden. Foto: Skärmdump/Facebook I korthet: Ja, det stämmer att skotska myndigheter har fällt 16, eller till och med 17 miljoner träd. Vad som inte nämns i inlägget är att detta är träd som ändå skulle ha fällts, och att det handlar om antalet avverkningar under en tjugoårsperiod. Det nämns inte heller att andelen träd som planerats under denna period uppgår till 272 miljoner. I detalj: Vi går igenom inläggets bakgrund och faktan som tas upp - här följer en längre genomgång. Var kommer uppgiften om antalet träd ifrån? Uppgifterna förekommer i en rad liknande inlägg i sociala medier och i nyhetsartiklar. Siffrorna varierar mellan 13 och 17 miljoner träd, beroende på vilket år uppgifterna hämtats från. Kommentar på Facebook i oktober 2024. Enligt den skotska regeringen fälldes cirka 17 miljoner träd mellan år 2000 och 2024 för att ge plats åt vindkraftverk. I ett officiellt uttalande från 2024 skriver de att antalet träd beräknats utifrån ett genomsnittligt uppskattat antal, baserat på en yta om 8 500 hektar. De skriver också att det är viktigt att tänka på att merparten av dessa träd växte i det myndigheten kallar kommersiell skog, alltså skog som är en del av skogsproduktion, och därför ändå skulle ha avverkats för att användas i skogsindustrin. Kommentar på Twitter/X i juni 2024. Redan 2022 hävdar en kvinna i en nu borttagen video på Facebook att Skottland har ett direktiv att fälla 17 miljoner träd, och ifrågasätter hur det hjälper miljön att fälla träd som absorberar koldioxid och ersätta dem med fastigheter och vindkraftverk.Faktagranskarna på brittiska Full fact, som har granskat kvinnans inlägg, konstaterar dock efter kontakt med Scottish forestry, Skottlands motsvarighet till Skogsstyrelsen, att något sådant trädfällningsdirektiv inte existerat. Delning av Heralds artikel på Facebook 11 mars 2020. Två år tidigare, 2020, skrev den skotska tidningen The Herald om trädavverkningarna, och då förklarade en regional tjänsteman att man under de senaste tjugo åren visserligen avverkat 13,9 miljoner träd för att bygga vindkraftsparker i Skottland, men att dessa träd så småningom skulle ha avverkats och gått vidare till timmerförsörjningskedjan, något som alltså utelämnas i en del rapportering om avverkningarna. Fler träd har planterats än avverkats En annan sak som de avverkningskritiska inläggen avstått från att nämna är att mängden avverkade träd också bör ställas i kontrast mot antalet träd som planterats. Enligt artikeln i The Herald har totalt 272 miljoner träd planterats under perioden 2000-2019.Vad betyder det att fler träd planteras än vad som fälls? Vi ställer frågan till Jonas Fridman, skoglig doktor och forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet. - Det är en vanlig siffra som skogsindustrin gärna lyfter fram - att för varje avverkat träd planteras två nya. Men det betyder inte att alla de planterade träden överlever till slutavverkning, säger han. Kommentar på Facebook i oktober 2024. - Skogsbruk fungerar ungefär som ett morotsland: man planterar eller sår fler träd än vad som kommer att stå kvar vid slutavverkningen. Under tillväxten gallrar vi bort träd för att de som blir kvar ska kunna växa sig stora och användbara. Därför är det svårt att säga hur många träd det faktiskt blir i slutänden. Siffrorna om de avverkade träden har även tagits upp på Twitter/X av Liam Kerr, skotsk konservativ politiker. Almost 16 million trees have been chopped down on publicly owned land in Scotland to make way for wind farms. https://t.co/JiB5UJOdlg-- Liam Kerr (@LiamKerrMSP) July 19, 2023 Myndigheten Forestry and land Scotland (FLS) svarade på kritiken med att man planterat mer än 500 miljoner träd sedan 2000. Skog med 16 miljoner träd kan låta som en enormt stor yta, men hur stor är den siffran egentligen i ett svenskt sammanhang? - Det kan låta mycket, men i Sverige har vi mellan 260 och 270 miljarder träd om vi räknar från en decimeters höjd. Om vi bara räknar träd som är minst fem centimeter i diameter vid brösthöjd (1,3 meter ovanför marken), så har vi cirka 29 miljarder träd. Att fälla 16 miljoner träd under tjugo år är en obetydlig mängd i ett större perspektiv, säger Jonas Fridman, doktor i skogsvetenskap. Kommentar på Facebook i februari 2025. Enligt Jonas Fridman är det inte så enkelt att säga om det är negativt eller positivt att fälla träd för att anlägga vindkraft. - Träd är fantastiska, både när de växer och när de används. Vi måste hela tiden väga olika nyttor mot varandra - till exempel biologisk mångfald, klimatfördelar och användning av trä till produkter. Förr i tiden handlade skogsbruk mer om överlevnad och ekonomisk utveckling. I dag har vi lyxen att kunna fundera över vad som är bäst för samhället i stort. Folk ser kanske inte heller kopplingen mellan skogsbruk och de produkter vi använder dagligen. Trä som avverkas blir till hus, papper, möbler och mycket annat. Vi måste förstå helheten och se skogsbruket som en del av en bioekonomi som kan hjälpa oss att ersätta fossila produkter. Men även om träd kan användas till mycket finns det också negativa aspekter av att ersätta gamla träd med nya? - Gamla träd och död ved är viktiga för många arter, och under lång tid har mängden gamla träd minskat, Men sedan slutet av 1980-talet har de börjat öka igen. Biologisk mångfald är svår att mäta exakt, men vi vet att gamla träd skapar förutsättningar för rödlistade arter, säger Jonas Fridman. Inlägg på engelska från juni 2024. - Det är en komplex fråga. Om man avverkar skog för att bygga vindkraftverk, men i gengäld minskar användningen av fossila bränslen, kan det ge en stor positiv klimateffekt. Det handlar om att väga kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser mot varandra. Vi måste fråga oss vad alternativet är - om vi inte bygger vindkraft, vad använder vi i stället? Trädens effekt på klimatet och vår hälsa En del av texten som den svenska användaren postat på Facebook är en översättning av ett inlägg med fakta om träd som började spridas simultant över hela världen med början i juni 2024.Texten, som oftast illustreras med samma illustration av ett träd, förekommer på en mängd olika språk, men handlar då bara om trädens roll för miljön, och har inte något med de skotska vindkraftverken att göra förrän den svenska användaren lägger till den inledande raden: "I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft". Inlägg med delen om träd på norska i oktober 2024. Hur mycket koldioxid absorberar ett träd per år? I såväl det svenska som de utländska inläggen påstås att ett träd absorberar 22 kilo koldioxid per år. Det är en siffra som förekommer i många olika texter om träd på internet. När den kanadensiska sidan Climate fact check kontrollerar de fakta som presenteras i texten citerar de en skogsexpert på miljöorganisationen One tree planted som försökt hitta ursprungskällan till denna specifika siffra. Han kommer fram till att den här artikeln från EU:s miljöbyrå European environment agency (EEA) verkar vara roten till påståendet. Från European environment agencys sajt. I EEA:s text står det att "under ett års tid kan ett fullvuxet träd ta upp runt 22 kg [eller 48 pound] koldioxid från atmosfären, och i utbyte ge ifrån sig syre".Men inte heller denna artikel hänvisar till några trädrelaterade koldioxidstudier som kan bekräfta denna specifika siffra, och den har också arkiverats under 2023, med hänvisning till att de fakta som anges på sidan är inaktuella. Delning av Facebook-inlägget 17 februari 2025. Enligt Hans Peterson, forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, är siffran 22 kg koldioxid per år inte orimlig, men kan variera beroende på flera faktorer som markens bördighet, hur länge trädet får växa innan det avverkas, vilken typ av träd det är och hur ofta skogen gallras. Skog som växer i Sverige kan, enligt Peterson, i genomsnitt binda cirka sex ton koldioxid per hektar varje år, en siffra som varierar stort mellan olika skogsområden. Inlägget på engelska på en mogolisk Facebook-sida i juni 2024. Många av påståendena i inlägget om träd är korrekta. Det stämmer till exempel att träd bidrar till molnbildning, något som exemplvis forskare vid Stockholms universitet forskar på.Det hävdas också i inlägget att ett träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater. Detta påstående förekommer på flera ställen på nätet, och kommer troligen från USA:s jordbruksdepartement. De har dock inte uppgett någon källa för sitt påstående, men att träd har en kylande effekt finns det många studier på, även om det är oklart om själva siffran stämmer.Bilden som sprids är tagen ur en tysk bok med trädteckningar från 2002. Ur ”Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher” 2002. Sammantaget: Facebook-inlägget om skogsavverkningen i Skottland ger en förenklad bild av vad som har hänt. Att 16 miljoner träd fällts kan låta mycket, men det framgår inte att det handlar om avverkningar under en tidsperiod på cirka tjugo år. LÄS MER:? Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo ? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Vilseleder om vindkraft och 16 miljoner nedhuggna träd DESCRIPTION: Handlar om en 20-årsperiod och träd som ändå skulle ha fällts. CONTENT: Detta borde alla vindkraftsivrare läsa, kommenterar en kvinna ett viralt inlägg om hur man huggit ner miljontals träd i Skottland för att göra plats för vindkraftverk. Men inlägget berättar bara en del av sanningen. Foto: Pixabay/Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher I fjol skrev en svensk Facebook-användare så här: I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft.Ett ”gammalt” träd:– absorberar ca 22 kg CO2 per år och producerar tillräckligt med syre för två personer.– stabiliserar jorden och förhindrar erosion. Rötter ökar kapaciteten att hålla vatten i jorden.– reflekterar och absorberar en del av solljuset som hjälper till att kyla ner miljön. Ett enda träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater.– det bidrar till molnbildning, och har därför en positiv inverkan på lokalt mikroklimat och nederbörd.– löven som faller till marken bryts ner och fungerar som foder till jorden. Det främjar markens fruktbarhet och stödjer tillväxt av andra växter.– absorberar damm och föroreningar som kväveoxid och svaveldioxid, vilket förbättrar luftkvaliteten– ge livsmiljö och mat till olika djur, inklusive fåglar, insekter och gnagare, och därigenom främja biologisk mångfald.– fungerar som en naturlig ljud- och visuell barriär, vilket är särskilt gynnsamt i tätorter.– skyddar mot vind och kyla.– minskar stress, förbättrar mental hälsa.– är en vacker skatt. Inlägg på Facebook 28 oktober 2024 Texten sprids tillsammans med en teckning på en tall i genomskärning. Inlägget har sedan det publicerades delats över 4 200 gånger och tog fart på nytt nu i februari. Källkritikbyrån har tittat närmare på påståendena med hjälp av svenska skogsexperter och spårat uppgifterna bakåt i tiden. Foto: Skärmdump/Facebook I korthet: Ja, det stämmer att skotska myndigheter har fällt 16, eller till och med 17 miljoner träd. Vad som inte nämns i inlägget är att detta är träd som ändå skulle ha fällts, och att det handlar om antalet avverkningar under en tjugoårsperiod. Det nämns inte heller att andelen träd som planerats under denna period uppgår till 272 miljoner. I detalj: Vi går igenom inläggets bakgrund och faktan som tas upp - här följer en längre genomgång. Var kommer uppgiften om antalet träd ifrån? Uppgifterna förekommer i en rad liknande inlägg i sociala medier och i nyhetsartiklar. Siffrorna varierar mellan 13 och 17 miljoner träd, beroende på vilket år uppgifterna hämtats från. Kommentar på Facebook i oktober 2024. Enligt den skotska regeringen fälldes cirka 17 miljoner träd mellan år 2000 och 2024 för att ge plats åt vindkraftverk. I ett officiellt uttalande från 2024 skriver de att antalet träd beräknats utifrån ett genomsnittligt uppskattat antal, baserat på en yta om 8 500 hektar. De skriver också att det är viktigt att tänka på att merparten av dessa träd växte i det myndigheten kallar kommersiell skog, alltså skog som är en del av skogsproduktion, och därför ändå skulle ha avverkats för att användas i skogsindustrin. Kommentar på Twitter/X i juni 2024. Redan 2022 hävdar en kvinna i en nu borttagen video på Facebook att Skottland har ett direktiv att fälla 17 miljoner träd, och ifrågasätter hur det hjälper miljön att fälla träd som absorberar koldioxid och ersätta dem med fastigheter och vindkraftverk.Faktagranskarna på brittiska Full fact, som har granskat kvinnans inlägg, konstaterar dock efter kontakt med Scottish forestry, Skottlands motsvarighet till Skogsstyrelsen, att något sådant trädfällningsdirektiv inte existerat. Delning av Heralds artikel på Facebook 11 mars 2020. Två år tidigare, 2020, skrev den skotska tidningen The Herald om trädavverkningarna, och då förklarade en regional tjänsteman att man under de senaste tjugo åren visserligen avverkat 13,9 miljoner träd för att bygga vindkraftsparker i Skottland, men att dessa träd så småningom skulle ha avverkats och gått vidare till timmerförsörjningskedjan, något som alltså utelämnas i en del rapportering om avverkningarna. Fler träd har planterats än avverkats En annan sak som de avverkningskritiska inläggen avstått från att nämna är att mängden avverkade träd också bör ställas i kontrast mot antalet träd som planterats. Enligt artikeln i The Herald har totalt 272 miljoner träd planterats under perioden 2000-2019.Vad betyder det att fler träd planteras än vad som fälls? Vi ställer frågan till Jonas Fridman, skoglig doktor och forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet. - Det är en vanlig siffra som skogsindustrin gärna lyfter fram - att för varje avverkat träd planteras två nya. Men det betyder inte att alla de planterade träden överlever till slutavverkning, säger han. Kommentar på Facebook i oktober 2024. - Skogsbruk fungerar ungefär som ett morotsland: man planterar eller sår fler träd än vad som kommer att stå kvar vid slutavverkningen. Under tillväxten gallrar vi bort träd för att de som blir kvar ska kunna växa sig stora och användbara. Därför är det svårt att säga hur många träd det faktiskt blir i slutänden. Siffrorna om de avverkade träden har även tagits upp på Twitter/X av Liam Kerr, skotsk konservativ politiker. Almost 16 million trees have been chopped down on publicly owned land in Scotland to make way for wind farms. https://t.co/JiB5UJOdlg-- Liam Kerr (@LiamKerrMSP) July 19, 2023 Myndigheten Forestry and land Scotland (FLS) svarade på kritiken med att man planterat mer än 500 miljoner träd sedan 2000. Skog med 16 miljoner träd kan låta som en enormt stor yta, men hur stor är den siffran egentligen i ett svenskt sammanhang? - Det kan låta mycket, men i Sverige har vi mellan 260 och 270 miljarder träd om vi räknar från en decimeters höjd. Om vi bara räknar träd som är minst fem centimeter i diameter vid brösthöjd (1,3 meter ovanför marken), så har vi cirka 29 miljarder träd. Att fälla 16 miljoner träd under tjugo år är en obetydlig mängd i ett större perspektiv, säger Jonas Fridman, doktor i skogsvetenskap. Kommentar på Facebook i februari 2025. Enligt Jonas Fridman är det inte så enkelt att säga om det är negativt eller positivt att fälla träd för att anlägga vindkraft. - Träd är fantastiska, både när de växer och när de används. Vi måste hela tiden väga olika nyttor mot varandra - till exempel biologisk mångfald, klimatfördelar och användning av trä till produkter. Förr i tiden handlade skogsbruk mer om överlevnad och ekonomisk utveckling. I dag har vi lyxen att kunna fundera över vad som är bäst för samhället i stort. Folk ser kanske inte heller kopplingen mellan skogsbruk och de produkter vi använder dagligen. Trä som avverkas blir till hus, papper, möbler och mycket annat. Vi måste förstå helheten och se skogsbruket som en del av en bioekonomi som kan hjälpa oss att ersätta fossila produkter. Men även om träd kan användas till mycket finns det också negativa aspekter av att ersätta gamla träd med nya? - Gamla träd och död ved är viktiga för många arter, och under lång tid har mängden gamla träd minskat, Men sedan slutet av 1980-talet har de börjat öka igen. Biologisk mångfald är svår att mäta exakt, men vi vet att gamla träd skapar förutsättningar för rödlistade arter, säger Jonas Fridman. Inlägg på engelska från juni 2024. - Det är en komplex fråga. Om man avverkar skog för att bygga vindkraftverk, men i gengäld minskar användningen av fossila bränslen, kan det ge en stor positiv klimateffekt. Det handlar om att väga kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser mot varandra. Vi måste fråga oss vad alternativet är - om vi inte bygger vindkraft, vad använder vi i stället? Trädens effekt på klimatet och vår hälsa En del av texten som den svenska användaren postat på Facebook är en översättning av ett inlägg med fakta om träd som började spridas simultant över hela världen med början i juni 2024.Texten, som oftast illustreras med samma illustration av ett träd, förekommer på en mängd olika språk, men handlar då bara om trädens roll för miljön, och har inte något med de skotska vindkraftverken att göra förrän den svenska användaren lägger till den inledande raden: "I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft". Inlägg med delen om träd på norska i oktober 2024. Hur mycket koldioxid absorberar ett träd per år? I såväl det svenska som de utländska inläggen påstås att ett träd absorberar 22 kilo koldioxid per år. Det är en siffra som förekommer i många olika texter om träd på internet. När den kanadensiska sidan Climate fact check kontrollerar de fakta som presenteras i texten citerar de en skogsexpert på miljöorganisationen One tree planted som försökt hitta ursprungskällan till denna specifika siffra. Han kommer fram till att den här artikeln från EU:s miljöbyrå European environment agency (EEA) verkar vara roten till påståendet. Från European environment agencys sajt. I EEA:s text står det att "under ett års tid kan ett fullvuxet träd ta upp runt 22 kg [eller 48 pound] koldioxid från atmosfären, och i utbyte ge ifrån sig syre".Men inte heller denna artikel hänvisar till några trädrelaterade koldioxidstudier som kan bekräfta denna specifika siffra, och den har också arkiverats under 2023, med hänvisning till att de fakta som anges på sidan är inaktuella. Delning av Facebook-inlägget 17 februari 2025. Enligt Hans Peterson, forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, är siffran 22 kg koldioxid per år inte orimlig, men kan variera beroende på flera faktorer som markens bördighet, hur länge trädet får växa innan det avverkas, vilken typ av träd det är och hur ofta skogen gallras. Skog som växer i Sverige kan, enligt Peterson, i genomsnitt binda cirka sex ton koldioxid per hektar varje år, en siffra som varierar stort mellan olika skogsområden. Inlägget på engelska på en mogolisk Facebook-sida i juni 2024. Många av påståendena i inlägget om träd är korrekta. Det stämmer till exempel att träd bidrar till molnbildning, något som exemplvis forskare vid Stockholms universitet forskar på.Det hävdas också i inlägget att ett träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater. Detta påstående förekommer på flera ställen på nätet, och kommer troligen från USA:s jordbruksdepartement. De har dock inte uppgett någon källa för sitt påstående, men att träd har en kylande effekt finns det många studier på, även om det är oklart om själva siffran stämmer.Bilden som sprids är tagen ur en tysk bok med trädteckningar från 2002. Ur ”Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher” 2002. Sammantaget: Facebook-inlägget om skogsavverkningen i Skottland ger en förenklad bild av vad som har hänt. Att 16 miljoner träd fällts kan låta mycket, men det framgår inte att det handlar om avverkningar under en tidsperiod på cirka tjugo år. LÄS MER:? Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo ? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
fbd5087ab6fcdb0b620c1b54f89872c7941462c0
9fbd51ddf5a89006e7167eb8b4096a70c38158c9
9fbd51ddf5a89006e7167eb8b4096a70c38158c9Handlar om en 20-årsperiod och träd som ändå skulle ha fällts.
Detta borde alla vindkraftsivrare läsa, kommenterar en kvinna ett viralt inlägg om hur man huggit ner miljontals träd i Skottland för att göra plats för vindkraftverk. Men inlägget berättar bara en del av sanningen.
Foto: Pixabay/Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher
I fjol skrev en svensk Facebook-användare så här:
I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft.Ett ”gammalt” träd:– absorberar ca 22 kg CO2 per år och producerar tillräckligt med syre för två personer.– stabiliserar jorden och förhindrar erosion. Rötter ökar kapaciteten att hålla vatten i jorden.– reflekterar och absorberar en del av solljuset som hjälper till att kyla ner miljön. Ett enda träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater.– det bidrar till molnbildning, och har därför en positiv inverkan på lokalt mikroklimat och nederbörd.– löven som faller till marken bryts ner och fungerar som foder till jorden. Det främjar markens fruktbarhet och stödjer tillväxt av andra växter.– absorberar damm och föroreningar som kväveoxid och svaveldioxid, vilket förbättrar luftkvaliteten– ge livsmiljö och mat till olika djur, inklusive fåglar, insekter och gnagare, och därigenom främja biologisk mångfald.– fungerar som en naturlig ljud- och visuell barriär, vilket är särskilt gynnsamt i tätorter.– skyddar mot vind och kyla.– minskar stress, förbättrar mental hälsa.– är en vacker skatt. Inlägg på Facebook 28 oktober 2024
Texten sprids tillsammans med en teckning på en tall i genomskärning.
Inlägget har sedan det publicerades delats över 4 200 gånger och tog fart på nytt nu i februari. Källkritikbyrån har tittat närmare på påståendena med hjälp av svenska skogsexperter och spårat uppgifterna bakåt i tiden.
Foto: Skärmdump/Facebook
I korthet: Ja, det stämmer att skotska myndigheter har fällt 16, eller till och med 17 miljoner träd. Vad som inte nämns i inlägget är att detta är träd som ändå skulle ha fällts, och att det handlar om antalet avverkningar under en tjugoårsperiod. Det nämns inte heller att andelen träd som planerats under denna period uppgår till 272 miljoner. I detalj: Vi går igenom inläggets bakgrund och faktan som tas upp - här följer en längre genomgång.
Var kommer uppgiften om antalet träd ifrån?
Uppgifterna förekommer i en rad liknande inlägg i sociala medier och i nyhetsartiklar. Siffrorna varierar mellan 13 och 17 miljoner träd, beroende på vilket år uppgifterna hämtats från.
Kommentar på Facebook i oktober 2024.
Enligt den skotska regeringen fälldes cirka 17 miljoner träd mellan år 2000 och 2024 för att ge plats åt vindkraftverk. I ett officiellt uttalande från 2024 skriver de att antalet träd beräknats utifrån ett genomsnittligt uppskattat antal, baserat på en yta om 8 500 hektar.
De skriver också att det är viktigt att tänka på att merparten av dessa träd växte i det myndigheten kallar kommersiell skog, alltså skog som är en del av skogsproduktion, och därför ändå skulle ha avverkats för att användas i skogsindustrin.
Kommentar på Twitter/X i juni 2024.
Redan 2022 hävdar en kvinna i en nu borttagen video på Facebook att Skottland har ett direktiv att fälla 17 miljoner träd, och ifrågasätter hur det hjälper miljön att fälla träd som absorberar koldioxid och ersätta dem med fastigheter och vindkraftverk.Faktagranskarna på brittiska Full fact, som har granskat kvinnans inlägg, konstaterar dock efter kontakt med Scottish forestry, Skottlands motsvarighet till Skogsstyrelsen, att något sådant trädfällningsdirektiv inte existerat.
Delning av Heralds artikel på Facebook 11 mars 2020.
Två år tidigare, 2020, skrev den skotska tidningen The Herald om trädavverkningarna, och då förklarade en regional tjänsteman att man under de senaste tjugo åren visserligen avverkat 13,9 miljoner träd för att bygga vindkraftsparker i Skottland, men att dessa träd så småningom skulle ha avverkats och gått vidare till timmerförsörjningskedjan, något som alltså utelämnas i en del rapportering om avverkningarna.
Fler träd har planterats än avverkats
En annan sak som de avverkningskritiska inläggen avstått från att nämna är att mängden avverkade träd också bör ställas i kontrast mot antalet träd som planterats. Enligt artikeln i The Herald har totalt 272 miljoner träd planterats under perioden 2000-2019.Vad betyder det att fler träd planteras än vad som fälls? Vi ställer frågan till Jonas Fridman, skoglig doktor och forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Kommentar på Facebook i oktober 2024.
Siffrorna om de avverkade träden har även tagits upp på Twitter/X av Liam Kerr, skotsk konservativ politiker.
Almost 16 million trees have been chopped down on publicly owned land in Scotland to make way for wind farms. https://t.co/JiB5UJOdlg-- Liam Kerr (@LiamKerrMSP) July 19, 2023
Myndigheten Forestry and land Scotland (FLS) svarade på kritiken med att man planterat mer än 500 miljoner träd sedan 2000.
Skog med 16 miljoner träd kan låta som en enormt stor yta, men hur stor är den siffran egentligen i ett svenskt sammanhang?
Kommentar på Facebook i februari 2025.
Enligt Jonas Fridman är det inte så enkelt att säga om det är negativt eller positivt att fälla träd för att anlägga vindkraft.
Men även om träd kan användas till mycket finns det också negativa aspekter av att ersätta gamla träd med nya?
Inlägg på engelska från juni 2024.
Trädens effekt på klimatet och vår hälsa
En del av texten som den svenska användaren postat på Facebook är en översättning av ett inlägg med fakta om träd som började spridas simultant över hela världen med början i juni 2024.Texten, som oftast illustreras med samma illustration av ett träd, förekommer på en mängd olika språk, men handlar då bara om trädens roll för miljön, och har inte något med de skotska vindkraftverken att göra förrän den svenska användaren lägger till den inledande raden: "I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft".
Inlägg med delen om träd på norska i oktober 2024.
Hur mycket koldioxid absorberar ett träd per år?
I såväl det svenska som de utländska inläggen påstås att ett träd absorberar 22 kilo koldioxid per år. Det är en siffra som förekommer i många olika texter om träd på internet.
När den kanadensiska sidan Climate fact check kontrollerar de fakta som presenteras i texten citerar de en skogsexpert på miljöorganisationen One tree planted som försökt hitta ursprungskällan till denna specifika siffra. Han kommer fram till att den här artikeln från EU:s miljöbyrå European environment agency (EEA) verkar vara roten till påståendet.
Från European environment agencys sajt.
I EEA:s text står det att "under ett års tid kan ett fullvuxet träd ta upp runt 22 kg [eller 48 pound] koldioxid från atmosfären, och i utbyte ge ifrån sig syre".Men inte heller denna artikel hänvisar till några trädrelaterade koldioxidstudier som kan bekräfta denna specifika siffra, och den har också arkiverats under 2023, med hänvisning till att de fakta som anges på sidan är inaktuella.
Delning av Facebook-inlägget 17 februari 2025.
Enligt Hans Peterson, forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, är siffran 22 kg koldioxid per år inte orimlig, men kan variera beroende på flera faktorer som markens bördighet, hur länge trädet får växa innan det avverkas, vilken typ av träd det är och hur ofta skogen gallras.
Skog som växer i Sverige kan, enligt Peterson, i genomsnitt binda cirka sex ton koldioxid per hektar varje år, en siffra som varierar stort mellan olika skogsområden.
Inlägget på engelska på en mogolisk Facebook-sida i juni 2024.
Många av påståendena i inlägget om träd är korrekta. Det stämmer till exempel att träd bidrar till molnbildning, något som exemplvis forskare vid Stockholms universitet forskar på.Det hävdas också i inlägget att ett träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater. Detta påstående förekommer på flera ställen på nätet, och kommer troligen från USA:s jordbruksdepartement. De har dock inte uppgett någon källa för sitt påstående, men att träd har en kylande effekt finns det många studier på, även om det är oklart om själva siffran stämmer.Bilden som sprids är tagen ur en tysk bok med trädteckningar från 2002.
Ur ”Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher” 2002.
Sammantaget: Facebook-inlägget om skogsavverkningen i Skottland ger en förenklad bild av vad som har hänt. Att 16 miljoner träd fällts kan låta mycket, men det framgår inte att det handlar om avverkningar under en tidsperiod på cirka tjugo år. LÄS MER:? Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo ? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
9fbd51ddf5a89006e7167eb8b4096a70c38158c9
fbd5087ab6fcdb0b620c1b54f89872c7941462c0
TITLE: Vilseleder om vindkraft och 16 miljoner nedhuggna träd DESCRIPTION: Handlar om en 20-årsperiod och träd som ändå skulle ha fällts. CONTENT: Detta borde alla vindkraftsivrare läsa, kommenterar en kvinna ett viralt inlägg om hur man huggit ner miljontals träd i Skottland för att göra plats för vindkraftverk. Men inlägget berättar bara en del av sanningen. Foto: Pixabay/Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher I fjol skrev en svensk Facebook-användare så här: I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft.Ett ”gammalt” träd:– absorberar ca 22 kg CO2 per år och producerar tillräckligt med syre för två personer.– stabiliserar jorden och förhindrar erosion. Rötter ökar kapaciteten att hålla vatten i jorden.– reflekterar och absorberar en del av solljuset som hjälper till att kyla ner miljön. Ett enda träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater.– det bidrar till molnbildning, och har därför en positiv inverkan på lokalt mikroklimat och nederbörd.– löven som faller till marken bryts ner och fungerar som foder till jorden. Det främjar markens fruktbarhet och stödjer tillväxt av andra växter.– absorberar damm och föroreningar som kväveoxid och svaveldioxid, vilket förbättrar luftkvaliteten– ge livsmiljö och mat till olika djur, inklusive fåglar, insekter och gnagare, och därigenom främja biologisk mångfald.– fungerar som en naturlig ljud- och visuell barriär, vilket är särskilt gynnsamt i tätorter.– skyddar mot vind och kyla.– minskar stress, förbättrar mental hälsa.– är en vacker skatt. Inlägg på Facebook 28 oktober 2024 Texten sprids tillsammans med en teckning på en tall i genomskärning. Inlägget har sedan det publicerades delats över 4 200 gånger och tog fart på nytt nu i februari. Källkritikbyrån har tittat närmare på påståendena med hjälp av svenska skogsexperter och spårat uppgifterna bakåt i tiden. Foto: Skärmdump/Facebook I korthet: Ja, det stämmer att skotska myndigheter har fällt 16, eller till och med 17 miljoner träd. Vad som inte nämns i inlägget är att detta är träd som ändå skulle ha fällts, och att det handlar om antalet avverkningar under en tjugoårsperiod. Det nämns inte heller att andelen träd som planerats under denna period uppgår till 272 miljoner. I detalj: Vi går igenom inläggets bakgrund och faktan som tas upp - här följer en längre genomgång. Var kommer uppgiften om antalet träd ifrån? Uppgifterna förekommer i en rad liknande inlägg i sociala medier och i nyhetsartiklar. Siffrorna varierar mellan 13 och 17 miljoner träd, beroende på vilket år uppgifterna hämtats från. Kommentar på Facebook i oktober 2024. Enligt den skotska regeringen fälldes cirka 17 miljoner träd mellan år 2000 och 2024 för att ge plats åt vindkraftverk. I ett officiellt uttalande från 2024 skriver de att antalet träd beräknats utifrån ett genomsnittligt uppskattat antal, baserat på en yta om 8 500 hektar. De skriver också att det är viktigt att tänka på att merparten av dessa träd växte i det myndigheten kallar kommersiell skog, alltså skog som är en del av skogsproduktion, och därför ändå skulle ha avverkats för att användas i skogsindustrin. Kommentar på Twitter/X i juni 2024. Redan 2022 hävdar en kvinna i en nu borttagen video på Facebook att Skottland har ett direktiv att fälla 17 miljoner träd, och ifrågasätter hur det hjälper miljön att fälla träd som absorberar koldioxid och ersätta dem med fastigheter och vindkraftverk.Faktagranskarna på brittiska Full fact, som har granskat kvinnans inlägg, konstaterar dock efter kontakt med Scottish forestry, Skottlands motsvarighet till Skogsstyrelsen, att något sådant trädfällningsdirektiv inte existerat. Delning av Heralds artikel på Facebook 11 mars 2020. Två år tidigare, 2020, skrev den skotska tidningen The Herald om trädavverkningarna, och då förklarade en regional tjänsteman att man under de senaste tjugo åren visserligen avverkat 13,9 miljoner träd för att bygga vindkraftsparker i Skottland, men att dessa träd så småningom skulle ha avverkats och gått vidare till timmerförsörjningskedjan, något som alltså utelämnas i en del rapportering om avverkningarna. Fler träd har planterats än avverkats En annan sak som de avverkningskritiska inläggen avstått från att nämna är att mängden avverkade träd också bör ställas i kontrast mot antalet träd som planterats. Enligt artikeln i The Herald har totalt 272 miljoner träd planterats under perioden 2000-2019.Vad betyder det att fler träd planteras än vad som fälls? Vi ställer frågan till Jonas Fridman, skoglig doktor och forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet. - Det är en vanlig siffra som skogsindustrin gärna lyfter fram - att för varje avverkat träd planteras två nya. Men det betyder inte att alla de planterade träden överlever till slutavverkning, säger han. Kommentar på Facebook i oktober 2024. - Skogsbruk fungerar ungefär som ett morotsland: man planterar eller sår fler träd än vad som kommer att stå kvar vid slutavverkningen. Under tillväxten gallrar vi bort träd för att de som blir kvar ska kunna växa sig stora och användbara. Därför är det svårt att säga hur många träd det faktiskt blir i slutänden. Siffrorna om de avverkade träden har även tagits upp på Twitter/X av Liam Kerr, skotsk konservativ politiker. Almost 16 million trees have been chopped down on publicly owned land in Scotland to make way for wind farms. https://t.co/JiB5UJOdlg-- Liam Kerr (@LiamKerrMSP) July 19, 2023 Myndigheten Forestry and land Scotland (FLS) svarade på kritiken med att man planterat mer än 500 miljoner träd sedan 2000. Skog med 16 miljoner träd kan låta som en enormt stor yta, men hur stor är den siffran egentligen i ett svenskt sammanhang? - Det kan låta mycket, men i Sverige har vi mellan 260 och 270 miljarder träd om vi räknar från en decimeters höjd. Om vi bara räknar träd som är minst fem centimeter i diameter vid brösthöjd (1,3 meter ovanför marken), så har vi cirka 29 miljarder träd. Att fälla 16 miljoner träd under tjugo år är en obetydlig mängd i ett större perspektiv, säger Jonas Fridman, doktor i skogsvetenskap. Kommentar på Facebook i februari 2025. Enligt Jonas Fridman är det inte så enkelt att säga om det är negativt eller positivt att fälla träd för att anlägga vindkraft. - Träd är fantastiska, både när de växer och när de används. Vi måste hela tiden väga olika nyttor mot varandra - till exempel biologisk mångfald, klimatfördelar och användning av trä till produkter. Förr i tiden handlade skogsbruk mer om överlevnad och ekonomisk utveckling. I dag har vi lyxen att kunna fundera över vad som är bäst för samhället i stort. Folk ser kanske inte heller kopplingen mellan skogsbruk och de produkter vi använder dagligen. Trä som avverkas blir till hus, papper, möbler och mycket annat. Vi måste förstå helheten och se skogsbruket som en del av en bioekonomi som kan hjälpa oss att ersätta fossila produkter. Men även om träd kan användas till mycket finns det också negativa aspekter av att ersätta gamla träd med nya? - Gamla träd och död ved är viktiga för många arter, och under lång tid har mängden gamla träd minskat, Men sedan slutet av 1980-talet har de börjat öka igen. Biologisk mångfald är svår att mäta exakt, men vi vet att gamla träd skapar förutsättningar för rödlistade arter, säger Jonas Fridman. Inlägg på engelska från juni 2024. - Det är en komplex fråga. Om man avverkar skog för att bygga vindkraftverk, men i gengäld minskar användningen av fossila bränslen, kan det ge en stor positiv klimateffekt. Det handlar om att väga kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser mot varandra. Vi måste fråga oss vad alternativet är - om vi inte bygger vindkraft, vad använder vi i stället? Trädens effekt på klimatet och vår hälsa En del av texten som den svenska användaren postat på Facebook är en översättning av ett inlägg med fakta om träd som började spridas simultant över hela världen med början i juni 2024.Texten, som oftast illustreras med samma illustration av ett träd, förekommer på en mängd olika språk, men handlar då bara om trädens roll för miljön, och har inte något med de skotska vindkraftverken att göra förrän den svenska användaren lägger till den inledande raden: "I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft". Inlägg med delen om träd på norska i oktober 2024. Hur mycket koldioxid absorberar ett träd per år? I såväl det svenska som de utländska inläggen påstås att ett träd absorberar 22 kilo koldioxid per år. Det är en siffra som förekommer i många olika texter om träd på internet. När den kanadensiska sidan Climate fact check kontrollerar de fakta som presenteras i texten citerar de en skogsexpert på miljöorganisationen One tree planted som försökt hitta ursprungskällan till denna specifika siffra. Han kommer fram till att den här artikeln från EU:s miljöbyrå European environment agency (EEA) verkar vara roten till påståendet. Från European environment agencys sajt. I EEA:s text står det att "under ett års tid kan ett fullvuxet träd ta upp runt 22 kg [eller 48 pound] koldioxid från atmosfären, och i utbyte ge ifrån sig syre".Men inte heller denna artikel hänvisar till några trädrelaterade koldioxidstudier som kan bekräfta denna specifika siffra, och den har också arkiverats under 2023, med hänvisning till att de fakta som anges på sidan är inaktuella. Delning av Facebook-inlägget 17 februari 2025. Enligt Hans Peterson, forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, är siffran 22 kg koldioxid per år inte orimlig, men kan variera beroende på flera faktorer som markens bördighet, hur länge trädet får växa innan det avverkas, vilken typ av träd det är och hur ofta skogen gallras. Skog som växer i Sverige kan, enligt Peterson, i genomsnitt binda cirka sex ton koldioxid per hektar varje år, en siffra som varierar stort mellan olika skogsområden. Inlägget på engelska på en mogolisk Facebook-sida i juni 2024. Många av påståendena i inlägget om träd är korrekta. Det stämmer till exempel att träd bidrar till molnbildning, något som exemplvis forskare vid Stockholms universitet forskar på.Det hävdas också i inlägget att ett träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater. Detta påstående förekommer på flera ställen på nätet, och kommer troligen från USA:s jordbruksdepartement. De har dock inte uppgett någon källa för sitt påstående, men att träd har en kylande effekt finns det många studier på, även om det är oklart om själva siffran stämmer.Bilden som sprids är tagen ur en tysk bok med trädteckningar från 2002. Ur ”Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher” 2002. Sammantaget: Facebook-inlägget om skogsavverkningen i Skottland ger en förenklad bild av vad som har hänt. Att 16 miljoner träd fällts kan låta mycket, men det framgår inte att det handlar om avverkningar under en tidsperiod på cirka tjugo år. LÄS MER:? Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo ? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Vilseleder om vindkraft och 16 miljoner nedhuggna träd DESCRIPTION: Handlar om en 20-årsperiod och träd som ändå skulle ha fällts. CONTENT: Detta borde alla vindkraftsivrare läsa, kommenterar en kvinna ett viralt inlägg om hur man huggit ner miljontals träd i Skottland för att göra plats för vindkraftverk. Men inlägget berättar bara en del av sanningen. Foto: Pixabay/Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher I fjol skrev en svensk Facebook-användare så här: I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft.Ett ”gammalt” träd:– absorberar ca 22 kg CO2 per år och producerar tillräckligt med syre för två personer.– stabiliserar jorden och förhindrar erosion. Rötter ökar kapaciteten att hålla vatten i jorden.– reflekterar och absorberar en del av solljuset som hjälper till att kyla ner miljön. Ett enda träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater.– det bidrar till molnbildning, och har därför en positiv inverkan på lokalt mikroklimat och nederbörd.– löven som faller till marken bryts ner och fungerar som foder till jorden. Det främjar markens fruktbarhet och stödjer tillväxt av andra växter.– absorberar damm och föroreningar som kväveoxid och svaveldioxid, vilket förbättrar luftkvaliteten– ge livsmiljö och mat till olika djur, inklusive fåglar, insekter och gnagare, och därigenom främja biologisk mångfald.– fungerar som en naturlig ljud- och visuell barriär, vilket är särskilt gynnsamt i tätorter.– skyddar mot vind och kyla.– minskar stress, förbättrar mental hälsa.– är en vacker skatt. Inlägg på Facebook 28 oktober 2024 Texten sprids tillsammans med en teckning på en tall i genomskärning. Inlägget har sedan det publicerades delats över 4 200 gånger och tog fart på nytt nu i februari. Källkritikbyrån har tittat närmare på påståendena med hjälp av svenska skogsexperter och spårat uppgifterna bakåt i tiden. Foto: Skärmdump/Facebook I korthet: Ja, det stämmer att skotska myndigheter har fällt 16, eller till och med 17 miljoner träd. Vad som inte nämns i inlägget är att detta är träd som ändå skulle ha fällts, och att det handlar om antalet avverkningar under en tjugoårsperiod. Det nämns inte heller att andelen träd som planerats under denna period uppgår till 272 miljoner. I detalj: Vi går igenom inläggets bakgrund och faktan som tas upp - här följer en längre genomgång. Var kommer uppgiften om antalet träd ifrån? Uppgifterna förekommer i en rad liknande inlägg i sociala medier och i nyhetsartiklar. Siffrorna varierar mellan 13 och 17 miljoner träd, beroende på vilket år uppgifterna hämtats från. Kommentar på Facebook i oktober 2024. Enligt den skotska regeringen fälldes cirka 17 miljoner träd mellan år 2000 och 2024 för att ge plats åt vindkraftverk. I ett officiellt uttalande från 2024 skriver de att antalet träd beräknats utifrån ett genomsnittligt uppskattat antal, baserat på en yta om 8 500 hektar. De skriver också att det är viktigt att tänka på att merparten av dessa träd växte i det myndigheten kallar kommersiell skog, alltså skog som är en del av skogsproduktion, och därför ändå skulle ha avverkats för att användas i skogsindustrin. Kommentar på Twitter/X i juni 2024. Redan 2022 hävdar en kvinna i en nu borttagen video på Facebook att Skottland har ett direktiv att fälla 17 miljoner träd, och ifrågasätter hur det hjälper miljön att fälla träd som absorberar koldioxid och ersätta dem med fastigheter och vindkraftverk.Faktagranskarna på brittiska Full fact, som har granskat kvinnans inlägg, konstaterar dock efter kontakt med Scottish forestry, Skottlands motsvarighet till Skogsstyrelsen, att något sådant trädfällningsdirektiv inte existerat. Delning av Heralds artikel på Facebook 11 mars 2020. Två år tidigare, 2020, skrev den skotska tidningen The Herald om trädavverkningarna, och då förklarade en regional tjänsteman att man under de senaste tjugo åren visserligen avverkat 13,9 miljoner träd för att bygga vindkraftsparker i Skottland, men att dessa träd så småningom skulle ha avverkats och gått vidare till timmerförsörjningskedjan, något som alltså utelämnas i en del rapportering om avverkningarna. Fler träd har planterats än avverkats En annan sak som de avverkningskritiska inläggen avstått från att nämna är att mängden avverkade träd också bör ställas i kontrast mot antalet träd som planterats. Enligt artikeln i The Herald har totalt 272 miljoner träd planterats under perioden 2000-2019.Vad betyder det att fler träd planteras än vad som fälls? Vi ställer frågan till Jonas Fridman, skoglig doktor och forskningsledare vid Sveriges lantbruksuniversitet. - Det är en vanlig siffra som skogsindustrin gärna lyfter fram - att för varje avverkat träd planteras två nya. Men det betyder inte att alla de planterade träden överlever till slutavverkning, säger han. Kommentar på Facebook i oktober 2024. - Skogsbruk fungerar ungefär som ett morotsland: man planterar eller sår fler träd än vad som kommer att stå kvar vid slutavverkningen. Under tillväxten gallrar vi bort träd för att de som blir kvar ska kunna växa sig stora och användbara. Därför är det svårt att säga hur många träd det faktiskt blir i slutänden. Siffrorna om de avverkade träden har även tagits upp på Twitter/X av Liam Kerr, skotsk konservativ politiker. Almost 16 million trees have been chopped down on publicly owned land in Scotland to make way for wind farms. https://t.co/JiB5UJOdlg-- Liam Kerr (@LiamKerrMSP) July 19, 2023 Myndigheten Forestry and land Scotland (FLS) svarade på kritiken med att man planterat mer än 500 miljoner träd sedan 2000. Skog med 16 miljoner träd kan låta som en enormt stor yta, men hur stor är den siffran egentligen i ett svenskt sammanhang? - Det kan låta mycket, men i Sverige har vi mellan 260 och 270 miljarder träd om vi räknar från en decimeters höjd. Om vi bara räknar träd som är minst fem centimeter i diameter vid brösthöjd (1,3 meter ovanför marken), så har vi cirka 29 miljarder träd. Att fälla 16 miljoner träd under tjugo år är en obetydlig mängd i ett större perspektiv, säger Jonas Fridman, doktor i skogsvetenskap. Kommentar på Facebook i februari 2025. Enligt Jonas Fridman är det inte så enkelt att säga om det är negativt eller positivt att fälla träd för att anlägga vindkraft. - Träd är fantastiska, både när de växer och när de används. Vi måste hela tiden väga olika nyttor mot varandra - till exempel biologisk mångfald, klimatfördelar och användning av trä till produkter. Förr i tiden handlade skogsbruk mer om överlevnad och ekonomisk utveckling. I dag har vi lyxen att kunna fundera över vad som är bäst för samhället i stort. Folk ser kanske inte heller kopplingen mellan skogsbruk och de produkter vi använder dagligen. Trä som avverkas blir till hus, papper, möbler och mycket annat. Vi måste förstå helheten och se skogsbruket som en del av en bioekonomi som kan hjälpa oss att ersätta fossila produkter. Men även om träd kan användas till mycket finns det också negativa aspekter av att ersätta gamla träd med nya? - Gamla träd och död ved är viktiga för många arter, och under lång tid har mängden gamla träd minskat, Men sedan slutet av 1980-talet har de börjat öka igen. Biologisk mångfald är svår att mäta exakt, men vi vet att gamla träd skapar förutsättningar för rödlistade arter, säger Jonas Fridman. Inlägg på engelska från juni 2024. - Det är en komplex fråga. Om man avverkar skog för att bygga vindkraftverk, men i gengäld minskar användningen av fossila bränslen, kan det ge en stor positiv klimateffekt. Det handlar om att väga kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser mot varandra. Vi måste fråga oss vad alternativet är - om vi inte bygger vindkraft, vad använder vi i stället? Trädens effekt på klimatet och vår hälsa En del av texten som den svenska användaren postat på Facebook är en översättning av ett inlägg med fakta om träd som började spridas simultant över hela världen med början i juni 2024.Texten, som oftast illustreras med samma illustration av ett träd, förekommer på en mängd olika språk, men handlar då bara om trädens roll för miljön, och har inte något med de skotska vindkraftverken att göra förrän den svenska användaren lägger till den inledande raden: "I Skottland högg man ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft". Inlägg med delen om träd på norska i oktober 2024. Hur mycket koldioxid absorberar ett träd per år? I såväl det svenska som de utländska inläggen påstås att ett träd absorberar 22 kilo koldioxid per år. Det är en siffra som förekommer i många olika texter om träd på internet. När den kanadensiska sidan Climate fact check kontrollerar de fakta som presenteras i texten citerar de en skogsexpert på miljöorganisationen One tree planted som försökt hitta ursprungskällan till denna specifika siffra. Han kommer fram till att den här artikeln från EU:s miljöbyrå European environment agency (EEA) verkar vara roten till påståendet. Från European environment agencys sajt. I EEA:s text står det att "under ett års tid kan ett fullvuxet träd ta upp runt 22 kg [eller 48 pound] koldioxid från atmosfären, och i utbyte ge ifrån sig syre".Men inte heller denna artikel hänvisar till några trädrelaterade koldioxidstudier som kan bekräfta denna specifika siffra, och den har också arkiverats under 2023, med hänvisning till att de fakta som anges på sidan är inaktuella. Delning av Facebook-inlägget 17 februari 2025. Enligt Hans Peterson, forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet, är siffran 22 kg koldioxid per år inte orimlig, men kan variera beroende på flera faktorer som markens bördighet, hur länge trädet får växa innan det avverkas, vilken typ av träd det är och hur ofta skogen gallras. Skog som växer i Sverige kan, enligt Peterson, i genomsnitt binda cirka sex ton koldioxid per hektar varje år, en siffra som varierar stort mellan olika skogsområden. Inlägget på engelska på en mogolisk Facebook-sida i juni 2024. Många av påståendena i inlägget om träd är korrekta. Det stämmer till exempel att träd bidrar till molnbildning, något som exemplvis forskare vid Stockholms universitet forskar på.Det hävdas också i inlägget att ett träd kan ha den kylande effekten av tio luftkonditioneringsapparater. Detta påstående förekommer på flera ställen på nätet, och kommer troligen från USA:s jordbruksdepartement. De har dock inte uppgett någon källa för sitt påstående, men att träd har en kylande effekt finns det många studier på, även om det är oklart om själva siffran stämmer.Bilden som sprids är tagen ur en tysk bok med trädteckningar från 2002. Ur ”Wurzelatlas mitteleuropäischer Waldbäume und Sträucher” 2002. Sammantaget: Facebook-inlägget om skogsavverkningen i Skottland ger en förenklad bild av vad som har hänt. Att 16 miljoner träd fällts kan låta mycket, men det framgår inte att det handlar om avverkningar under en tidsperiod på cirka tjugo år. LÄS MER:? Fel om mikroplaster och bisfenol i Stefan Sauks vindkraftvideo ? Så sprids fel om vindkraft, PFAS och 180 danska kor? Nej, det här är inte en helikopter som sprutar glykol på ett vindkraftverk Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
fbd5087ab6fcdb0b620c1b54f89872c7941462c0
9fbd51ddf5a89006e7167eb8b4096a70c38158c9
b4f9f90f0ab893b714c40ea9aba8f5e6be7b1776Ett företag har fått lov att sälja mjölmask-pulver - påstås vara dolt bakom E-nummer.
Ett franskt företag har fått lov att börja sälja ett pulver gjort på mjölmask. Det EU-beslutet har lett till upprörda reaktioner på nätet, ett eko av en stor diskussion som pågick runt insekter som livsmedel för två år sedan.
Från och med imorgon 10 februari kommer det att vara tillåtet med gul mjölmask i bröd och pasta, varnar en kvinna. ”Det kan vara dolt under något e-ämne i innehållsdeklarationen så man får själv vara uppmärksam”, skriver hon.
Inlägg på Facebook 9 februari.
Varningen har sedan spridits i grupper och på forum där man oroar sig för insekter i mat.
vad är E koden för insekter?Fråga på Flashback 12 februari
Men, det stämmer inte att det skulle vara dolt bakom E-nummer. Att ett livsmedel innehåller insekter ska stå utskrivet på förpackningen, enligt Livsmedelsverket.
Sedan några år tillbaka är det tillåtet att använda vissa insekter som mat. Det gäller inte bara i Sverige utan inom hela EU. Det finns tydliga regler för vilka insektsarter som får användas i mat, och det måste alltid stå tydligt på förpackningen att det finns insekter i en produkt. Från Livsmedelsverkets sajt
Men, den här informationen har svårt att nå ut i olika Facebook-grupper där man tror att insekter ska tvingas på människor.”Var finns debatten angående detta i Sveriges riksdag?? Allt smygs in via EU utan att vi ska ha nåt att säga till om”, skriver en kvinna upprört. ”Hoppas verkligen att det kommer att stå i innehållsdeklarationen. Älskar pasta så synd om man måste sluta äta det”, skriver en annan.
Kommentar på Facebook 14 februari.
Någon gissar på vilka E-nummer som skulle kunna dölja mjölmasken. Andra försöker ändå invända mot felaktigheterna och delar länken till Livsmedelsverkets sida.
Där hittar man vilka insektssorter som är godkända i EU:
Mjölmask HussyrsaEuropeisk vandringsgräshoppaBuffalolarvHonungsbi, drönarpuppa
Det står även tydligt att det svenska namnet på insekten ska stå i ingrediensförteckningen.
Kitin
En del oroas över ämnet kitin som finns i insekters hudskelett. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inte sett några risker med kitin i de insekter som är godkända som mat.
Kommentarer på Facebook 2023.
Samma äcklade diskussioner pågick 2023 - här kan du läsa vår genomgång:? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen
Gammal diskussion
Det som satte igång ryktesspridningen 2023 var att EU expanderade listan på produkter med insekter i. Då spreds påståenden om att folk nu skulle bli tvungna att äta insekter utan att veta om det och att de som ville att alla skulle äta giftiga insekter var World economic forum (WEF) och Bill Gates, av konspirationsteoretiker utpekade som onda aktörer.I Sverige spreds ett flera år gammalt recept på "insektssallad med chili och vitlök och rostade grönsaker" från Icas hemsida. Någon hade plockat upp ett flera år gammalt reklamsamarbete mellan Ica och sajten Kit om framtidens mat.
Delning av ett recept på insektssallad på Twitter/X 30 januari 2023.
Det som är nytt för i år är att ännu en produkt blivit tillåten - vi går igenom vad som hänt:
Gäller ett företag
2019 ansökte Nutri’Earth, ett franskt bioteknikföretag, om att få släppa UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar (Tenebrio molitor) på den europeiska marknaden. EU-kommissionen gav då myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i uppgift att göra en bedömning.
Från företaget Nutri’Earths sajt.
Efsa har sedan några år tillbaka bedömt mjölmaskarna som ofarliga att äta för människor. De kan dock kan orsaka reaktioner hos personer som är allergiska mot kräftdjur och dammkvalster. Nu har Efsa även gjort samma bedömning för den här pulverformen.Det är bara det företag som nu ansökt som fått godkänt och det gäller under en period av fem år. Det hindrar dock inte att andra företag kan göra sina egna ansökningar.
Inlägg på Twitter/X 7 februari.
Ovanlig företeelse
Att det existerar insektsprodukter på marknaden innebär inte att de är vanligt förekommande.
I Sverige är det exempelvis ovanligt med insekter i livsmedel. På nätet är det svårt att hitta exempel på insektsprodukter som är avsedda för människor. Man hittar en eller annan webbshop som riktat in sig på det, som exempelvis sajten "Partybugs".
Från sajten Partybugs.
Det finns ett par få produkter och produktionsplatser för insekter i Sverige, något som uppmärksammas med jämna mellanrum i svenska medier.
Har lyfts fram som lösning
Insekter har i åratal lyfts fram som en möjlig lösning på flera av framtidens problem, såsom befolkningsökningen och klimatförändringar. Frågan togs exempelvis 2013 i en skrift utgiven av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.
Från ”Edible insects: future prospects for food and feed security” 2013.
We’re actually running out of protein. By 2050, the earth will have nearly 10 billion people. The demand for protein will exceed our ability to procure it.Ur artikeln ”5 reasons why eating insects could reduce climate change” 2022
Men idéerna om insekter som en proteinkälla har också blivit en del i de konspirationsteorier som handlar om en global elit.
Del av konspirationsteoretisk idévärld
Kommentar på Facebook 9 februari.
Enligt Önnerfors har vi starka uppfattningar om mat och även vad som är ”naturlig mat”. - Det hela handlar också om vad som uppfattas som kulturellt normalt, vi utgår från en västerländsk diet. Naturfolk, människor i andra kulturer och våra släktingar längre tillbaka i tiden har ätit insekter, men det finns ändå någon slags föreställning om vad som är den naturliga maten. Att den här berömda människan på savannen som alla alltid fantiserar kring hela tiden bara åt en massa kött. Hotet som de här människorna verkar uppleva är att inte få äta den ”naturliga” födan.Andreas Önnerfors ser paralleller till diskussionerna på nätet om fodertillskottet Bovaer. Många olika samhällsfrågor sorteras in i den större konspirationsteorin, däribland åtgärder mot klimatförändringar, som många i de här kretsarna inte tror på, enligt Önnerfors.
Kommentar på Reddit 9 februari.
Vem föreställer sig folk är den drivande aktören bakom?
Inlägg på Facebook 14 februari.
I de här diskussionerna sprids en slags propagandabilder, ibland AI-genererade med insekter eller maskar som väller fram. Vilken roll spelar äckelkänslor här?- Det finns ju många andra produkter som innehåller konstiga saker som vi inte tänker på. Hallonbåtar har gelatin i sig, som görs på slaktavfall, och färg gjord på krossade lushonor. Det är väl bra att folk intresserar sig för vad de stoppar i sig, men man kanske också borde fråga sig varför man reagerar på just den här saken.
Ja, varför reagerar människor på just de här bilderna och påståendena?
Inlägg på Twitter/x 4 februari.
Tips på vidare läsning
Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konspirationsteorier kring World economic forum, bland annat i samband med att politikern Elsa Widding uteslöts ur Sverigedemokraterna 2023.
Foto: Sveriges riksdag/Skärmdump/Klimatkarusellen.se
LÄS MER: ? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
337968e2ce71f22c3697725b8ccf1c0b8e0ee055
b4f9f90f0ab893b714c40ea9aba8f5e6be7b1776
TITLE: Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat DESCRIPTION: Ett företag har fått lov att sälja mjölmask-pulver - påstås vara dolt bakom E-nummer. CONTENT: Ett franskt företag har fått lov att börja sälja ett pulver gjort på mjölmask. Det EU-beslutet har lett till upprörda reaktioner på nätet, ett eko av en stor diskussion som pågick runt insekter som livsmedel för två år sedan. Från och med imorgon 10 februari kommer det att vara tillåtet med gul mjölmask i bröd och pasta, varnar en kvinna. ”Det kan vara dolt under något e-ämne i innehållsdeklarationen så man får själv vara uppmärksam”, skriver hon. Inlägg på Facebook 9 februari. Varningen har sedan spridits i grupper och på forum där man oroar sig för insekter i mat. vad är E koden för insekter?Fråga på Flashback 12 februari Men, det stämmer inte att det skulle vara dolt bakom E-nummer. Att ett livsmedel innehåller insekter ska stå utskrivet på förpackningen, enligt Livsmedelsverket. Sedan några år tillbaka är det tillåtet att använda vissa insekter som mat. Det gäller inte bara i Sverige utan inom hela EU. Det finns tydliga regler för vilka insektsarter som får användas i mat, och det måste alltid stå tydligt på förpackningen att det finns insekter i en produkt. Från Livsmedelsverkets sajt Men, den här informationen har svårt att nå ut i olika Facebook-grupper där man tror att insekter ska tvingas på människor.”Var finns debatten angående detta i Sveriges riksdag?? Allt smygs in via EU utan att vi ska ha nåt att säga till om”, skriver en kvinna upprört. ”Hoppas verkligen att det kommer att stå i innehållsdeklarationen. Älskar pasta så synd om man måste sluta äta det”, skriver en annan. Kommentar på Facebook 14 februari. Någon gissar på vilka E-nummer som skulle kunna dölja mjölmasken. Andra försöker ändå invända mot felaktigheterna och delar länken till Livsmedelsverkets sida. Där hittar man vilka insektssorter som är godkända i EU: Mjölmask HussyrsaEuropeisk vandringsgräshoppaBuffalolarvHonungsbi, drönarpuppa Det står även tydligt att det svenska namnet på insekten ska stå i ingrediensförteckningen. Kitin En del oroas över ämnet kitin som finns i insekters hudskelett. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inte sett några risker med kitin i de insekter som är godkända som mat. Kommentarer på Facebook 2023. Samma äcklade diskussioner pågick 2023 - här kan du läsa vår genomgång:? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen Gammal diskussion Det som satte igång ryktesspridningen 2023 var att EU expanderade listan på produkter med insekter i. Då spreds påståenden om att folk nu skulle bli tvungna att äta insekter utan att veta om det och att de som ville att alla skulle äta giftiga insekter var World economic forum (WEF) och Bill Gates, av konspirationsteoretiker utpekade som onda aktörer.I Sverige spreds ett flera år gammalt recept på "insektssallad med chili och vitlök och rostade grönsaker" från Icas hemsida. Någon hade plockat upp ett flera år gammalt reklamsamarbete mellan Ica och sajten Kit om framtidens mat. Delning av ett recept på insektssallad på Twitter/X 30 januari 2023. Det som är nytt för i år är att ännu en produkt blivit tillåten - vi går igenom vad som hänt: Gäller ett företag 2019 ansökte Nutri’Earth, ett franskt bioteknikföretag, om att få släppa UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar (Tenebrio molitor) på den europeiska marknaden. EU-kommissionen gav då myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i uppgift att göra en bedömning. Från företaget Nutri’Earths sajt. Efsa har sedan några år tillbaka bedömt mjölmaskarna som ofarliga att äta för människor. De kan dock kan orsaka reaktioner hos personer som är allergiska mot kräftdjur och dammkvalster. Nu har Efsa även gjort samma bedömning för den här pulverformen.Det är bara det företag som nu ansökt som fått godkänt och det gäller under en period av fem år. Det hindrar dock inte att andra företag kan göra sina egna ansökningar. Inlägg på Twitter/X 7 februari. Ovanlig företeelse Att det existerar insektsprodukter på marknaden innebär inte att de är vanligt förekommande. I Sverige är det exempelvis ovanligt med insekter i livsmedel. På nätet är det svårt att hitta exempel på insektsprodukter som är avsedda för människor. Man hittar en eller annan webbshop som riktat in sig på det, som exempelvis sajten "Partybugs". Från sajten Partybugs. Det finns ett par få produkter och produktionsplatser för insekter i Sverige, något som uppmärksammas med jämna mellanrum i svenska medier. Har lyfts fram som lösning Insekter har i åratal lyfts fram som en möjlig lösning på flera av framtidens problem, såsom befolkningsökningen och klimatförändringar. Frågan togs exempelvis 2013 i en skrift utgiven av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Från ”Edible insects: future prospects for food and feed security” 2013. - Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, sade forskaren Åsa Berggren, ekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, 2021 då hon stod som medförfattare till en studie i ämnet.2022 presenterade World economic forum en opinionsartikel med titeln ”5 skäl till varför insektsätande kan minska klimatförändringar”. Ett av argumenten man tar upp är en annalkande brist på protein: We’re actually running out of protein. By 2050, the earth will have nearly 10 billion people. The demand for protein will exceed our ability to procure it.Ur artikeln ”5 reasons why eating insects could reduce climate change” 2022 Men idéerna om insekter som en proteinkälla har också blivit en del i de konspirationsteorier som handlar om en global elit. Del av konspirationsteoretisk idévärld - Detaljen sorteras in i den stora berättelsen. Den här lilla detaljen, att något företag ansökt om att få göra det här pulvret, påstås hänga ihop med idén om att den ondskefulla eliten vill ta ifrån oss rättigheten att äta det som är människans naturliga föda, säger Andreas Önnerfors, medieforskare på Linnéuniversitetet och projektledare för medieinstitutet Fojos Faktajouren. Kommentar på Facebook 9 februari. Enligt Önnerfors har vi starka uppfattningar om mat och även vad som är ”naturlig mat”. - Det hela handlar också om vad som uppfattas som kulturellt normalt, vi utgår från en västerländsk diet. Naturfolk, människor i andra kulturer och våra släktingar längre tillbaka i tiden har ätit insekter, men det finns ändå någon slags föreställning om vad som är den naturliga maten. Att den här berömda människan på savannen som alla alltid fantiserar kring hela tiden bara åt en massa kött. Hotet som de här människorna verkar uppleva är att inte få äta den ”naturliga” födan.Andreas Önnerfors ser paralleller till diskussionerna på nätet om fodertillskottet Bovaer. Många olika samhällsfrågor sorteras in i den större konspirationsteorin, däribland åtgärder mot klimatförändringar, som många i de här kretsarna inte tror på, enligt Önnerfors. Kommentar på Reddit 9 februari. Vem föreställer sig folk är den drivande aktören bakom? - Allt sedan franska revolutionen finns det en föreställning om att det finns elitgrupperingar som styr våra öden. Illuminati blev sedan judarna, blev sedan Bilderberggruppen och nu är det World economic forum som påstås vara den här ondskefulla globala elitgruppen som över våra huvuden och i det dolda styr allting i princip, säger Andreas Önnerfors.Det verkar finnas en tro på att små detaljer innebär enorma följder. Till exempel att eftersom EU tillåter den här försäljningen från några få aktörer så kommer insektspulver nu finnas i varenda matbit. Hur kommer det sig att man tror att den här eliten är så allsmäktig?- Det finns en slags determinism, att man är maktlös inför elitens handlingar, nu kommer det att bli så här. Man verkar inte heller betänka omfattningen av att mörka olika saker?- Det finns ju någon som har räknat ut hur många det är som skulle ha behövt hålla tyst om månlandningen om den hade varit fejk. Det är ju tiotusentals personer som då aldrig skulle ha läckt, sagt något på fyllan eller till sin familj. Inte någonting någonsin till någon. Alla bevis undanröjda. Ingen människa någonsin ångerfull eller så. Det är en sådan enorm skala av iscensättning att det blir helt orealistiskt. Inlägg på Facebook 14 februari. I de här diskussionerna sprids en slags propagandabilder, ibland AI-genererade med insekter eller maskar som väller fram. Vilken roll spelar äckelkänslor här?- Det finns ju många andra produkter som innehåller konstiga saker som vi inte tänker på. Hallonbåtar har gelatin i sig, som görs på slaktavfall, och färg gjord på krossade lushonor. Det är väl bra att folk intresserar sig för vad de stoppar i sig, men man kanske också borde fråga sig varför man reagerar på just den här saken. Ja, varför reagerar människor på just de här bilderna och påståendena? - Eftersom de passar in i den här stora berättelsen, den här fiendebilden man målat upp för sig. Man kanske associerar det hela till exempelvis World economic forum, som man redan uppfattar som onda personer. Inlägg på Twitter/x 4 februari. - Det är bra att ifrågasätta saker, men problemet med konspirationsteoretiska resonemang är att de är vilseledande. De vilseleder folk om hur saker egentligen går till, säger Andreas Önnerfors.Sammantaget: Om det är insekter i livsmedel så står det på förpackningen, med djurets svenska namn. Den nu tillagda produkten kommer från ett franskt företag, och det är bara de som får tillverka den i dagsläget. Insekter som livsmedel är svåra att hitta i Sverige. Tips på vidare läsning Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konspirationsteorier kring World economic forum, bland annat i samband med att politikern Elsa Widding uteslöts ur Sverigedemokraterna 2023. Foto: Sveriges riksdag/Skärmdump/Klimatkarusellen.se LÄS MER: ? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat DESCRIPTION: Ett företag har fått lov att sälja mjölmask-pulver - påstås vara dolt bakom E-nummer. CONTENT: Ett franskt företag har fått lov att börja sälja ett pulver gjort på mjölmask. Det EU-beslutet har lett till upprörda reaktioner på nätet, ett eko av en stor diskussion som pågick runt insekter som livsmedel för två år sedan. Från och med imorgon 10 februari kommer det att vara tillåtet med gul mjölmask i bröd och pasta, varnar en kvinna. ”Det kan vara dolt under något e-ämne i innehållsdeklarationen så man får själv vara uppmärksam”, skriver hon. Inlägg på Facebook 9 februari. Varningen har sedan spridits i grupper och på forum där man oroar sig för insekter i mat. vad är E koden för insekter?Fråga på Flashback 12 februari Men, det stämmer inte att det skulle vara dolt bakom E-nummer. Att ett livsmedel innehåller insekter ska stå utskrivet på förpackningen, enligt Livsmedelsverket. Sedan några år tillbaka är det tillåtet att använda vissa insekter som mat. Det gäller inte bara i Sverige utan inom hela EU. Det finns tydliga regler för vilka insektsarter som får användas i mat, och det måste alltid stå tydligt på förpackningen att det finns insekter i en produkt. Från Livsmedelsverkets sajt Men, den här informationen har svårt att nå ut i olika Facebook-grupper där man tror att insekter ska tvingas på människor.”Var finns debatten angående detta i Sveriges riksdag?? Allt smygs in via EU utan att vi ska ha nåt att säga till om”, skriver en kvinna upprört. ”Hoppas verkligen att det kommer att stå i innehållsdeklarationen. Älskar pasta så synd om man måste sluta äta det”, skriver en annan. Kommentar på Facebook 14 februari. Någon gissar på vilka E-nummer som skulle kunna dölja mjölmasken. Andra försöker ändå invända mot felaktigheterna och delar länken till Livsmedelsverkets sida. Där hittar man vilka insektssorter som är godkända i EU: Mjölmask HussyrsaEuropeisk vandringsgräshoppaBuffalolarvHonungsbi, drönarpuppa Det står även tydligt att det svenska namnet på insekten ska stå i ingrediensförteckningen. Kitin En del oroas över ämnet kitin som finns i insekters hudskelett. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inte sett några risker med kitin i de insekter som är godkända som mat. Kommentarer på Facebook 2023. Samma äcklade diskussioner pågick 2023 - här kan du läsa vår genomgång:? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen Gammal diskussion Det som satte igång ryktesspridningen 2023 var att EU expanderade listan på produkter med insekter i. Då spreds påståenden om att folk nu skulle bli tvungna att äta insekter utan att veta om det och att de som ville att alla skulle äta giftiga insekter var World economic forum (WEF) och Bill Gates, av konspirationsteoretiker utpekade som onda aktörer.I Sverige spreds ett flera år gammalt recept på "insektssallad med chili och vitlök och rostade grönsaker" från Icas hemsida. Någon hade plockat upp ett flera år gammalt reklamsamarbete mellan Ica och sajten Kit om framtidens mat. Delning av ett recept på insektssallad på Twitter/X 30 januari 2023. Det som är nytt för i år är att ännu en produkt blivit tillåten - vi går igenom vad som hänt: Gäller ett företag 2019 ansökte Nutri’Earth, ett franskt bioteknikföretag, om att få släppa UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar (Tenebrio molitor) på den europeiska marknaden. EU-kommissionen gav då myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i uppgift att göra en bedömning. Från företaget Nutri’Earths sajt. Efsa har sedan några år tillbaka bedömt mjölmaskarna som ofarliga att äta för människor. De kan dock kan orsaka reaktioner hos personer som är allergiska mot kräftdjur och dammkvalster. Nu har Efsa även gjort samma bedömning för den här pulverformen.Det är bara det företag som nu ansökt som fått godkänt och det gäller under en period av fem år. Det hindrar dock inte att andra företag kan göra sina egna ansökningar. Inlägg på Twitter/X 7 februari. Ovanlig företeelse Att det existerar insektsprodukter på marknaden innebär inte att de är vanligt förekommande. I Sverige är det exempelvis ovanligt med insekter i livsmedel. På nätet är det svårt att hitta exempel på insektsprodukter som är avsedda för människor. Man hittar en eller annan webbshop som riktat in sig på det, som exempelvis sajten "Partybugs". Från sajten Partybugs. Det finns ett par få produkter och produktionsplatser för insekter i Sverige, något som uppmärksammas med jämna mellanrum i svenska medier. Har lyfts fram som lösning Insekter har i åratal lyfts fram som en möjlig lösning på flera av framtidens problem, såsom befolkningsökningen och klimatförändringar. Frågan togs exempelvis 2013 i en skrift utgiven av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Från ”Edible insects: future prospects for food and feed security” 2013. - Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, sade forskaren Åsa Berggren, ekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, 2021 då hon stod som medförfattare till en studie i ämnet.2022 presenterade World economic forum en opinionsartikel med titeln ”5 skäl till varför insektsätande kan minska klimatförändringar”. Ett av argumenten man tar upp är en annalkande brist på protein: We’re actually running out of protein. By 2050, the earth will have nearly 10 billion people. The demand for protein will exceed our ability to procure it.Ur artikeln ”5 reasons why eating insects could reduce climate change” 2022 Men idéerna om insekter som en proteinkälla har också blivit en del i de konspirationsteorier som handlar om en global elit. Del av konspirationsteoretisk idévärld - Detaljen sorteras in i den stora berättelsen. Den här lilla detaljen, att något företag ansökt om att få göra det här pulvret, påstås hänga ihop med idén om att den ondskefulla eliten vill ta ifrån oss rättigheten att äta det som är människans naturliga föda, säger Andreas Önnerfors, medieforskare på Linnéuniversitetet och projektledare för medieinstitutet Fojos Faktajouren. Kommentar på Facebook 9 februari. Enligt Önnerfors har vi starka uppfattningar om mat och även vad som är ”naturlig mat”. - Det hela handlar också om vad som uppfattas som kulturellt normalt, vi utgår från en västerländsk diet. Naturfolk, människor i andra kulturer och våra släktingar längre tillbaka i tiden har ätit insekter, men det finns ändå någon slags föreställning om vad som är den naturliga maten. Att den här berömda människan på savannen som alla alltid fantiserar kring hela tiden bara åt en massa kött. Hotet som de här människorna verkar uppleva är att inte få äta den ”naturliga” födan.Andreas Önnerfors ser paralleller till diskussionerna på nätet om fodertillskottet Bovaer. Många olika samhällsfrågor sorteras in i den större konspirationsteorin, däribland åtgärder mot klimatförändringar, som många i de här kretsarna inte tror på, enligt Önnerfors. Kommentar på Reddit 9 februari. Vem föreställer sig folk är den drivande aktören bakom? - Allt sedan franska revolutionen finns det en föreställning om att det finns elitgrupperingar som styr våra öden. Illuminati blev sedan judarna, blev sedan Bilderberggruppen och nu är det World economic forum som påstås vara den här ondskefulla globala elitgruppen som över våra huvuden och i det dolda styr allting i princip, säger Andreas Önnerfors.Det verkar finnas en tro på att små detaljer innebär enorma följder. Till exempel att eftersom EU tillåter den här försäljningen från några få aktörer så kommer insektspulver nu finnas i varenda matbit. Hur kommer det sig att man tror att den här eliten är så allsmäktig?- Det finns en slags determinism, att man är maktlös inför elitens handlingar, nu kommer det att bli så här. Man verkar inte heller betänka omfattningen av att mörka olika saker?- Det finns ju någon som har räknat ut hur många det är som skulle ha behövt hålla tyst om månlandningen om den hade varit fejk. Det är ju tiotusentals personer som då aldrig skulle ha läckt, sagt något på fyllan eller till sin familj. Inte någonting någonsin till någon. Alla bevis undanröjda. Ingen människa någonsin ångerfull eller så. Det är en sådan enorm skala av iscensättning att det blir helt orealistiskt. Inlägg på Facebook 14 februari. I de här diskussionerna sprids en slags propagandabilder, ibland AI-genererade med insekter eller maskar som väller fram. Vilken roll spelar äckelkänslor här?- Det finns ju många andra produkter som innehåller konstiga saker som vi inte tänker på. Hallonbåtar har gelatin i sig, som görs på slaktavfall, och färg gjord på krossade lushonor. Det är väl bra att folk intresserar sig för vad de stoppar i sig, men man kanske också borde fråga sig varför man reagerar på just den här saken. Ja, varför reagerar människor på just de här bilderna och påståendena? - Eftersom de passar in i den här stora berättelsen, den här fiendebilden man målat upp för sig. Man kanske associerar det hela till exempelvis World economic forum, som man redan uppfattar som onda personer. Inlägg på Twitter/x 4 februari. - Det är bra att ifrågasätta saker, men problemet med konspirationsteoretiska resonemang är att de är vilseledande. De vilseleder folk om hur saker egentligen går till, säger Andreas Önnerfors.Sammantaget: Om det är insekter i livsmedel så står det på förpackningen, med djurets svenska namn. Den nu tillagda produkten kommer från ett franskt företag, och det är bara de som får tillverka den i dagsläget. Insekter som livsmedel är svåra att hitta i Sverige. Tips på vidare läsning Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konspirationsteorier kring World economic forum, bland annat i samband med att politikern Elsa Widding uteslöts ur Sverigedemokraterna 2023. Foto: Sveriges riksdag/Skärmdump/Klimatkarusellen.se LÄS MER: ? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
b4f9f90f0ab893b714c40ea9aba8f5e6be7b1776
337968e2ce71f22c3697725b8ccf1c0b8e0ee055
337968e2ce71f22c3697725b8ccf1c0b8e0ee055Ett företag har fått lov att sälja mjölmask-pulver - påstås vara dolt bakom E-nummer.
Ett franskt företag har fått lov att börja sälja ett pulver gjort på mjölmask. Det EU-beslutet har lett till upprörda reaktioner på nätet, ett eko av en stor diskussion som pågick runt insekter som livsmedel för två år sedan.
Från och med imorgon 10 februari kommer det att vara tillåtet med gul mjölmask i bröd och pasta, varnar en kvinna. ”Det kan vara dolt under något e-ämne i innehållsdeklarationen så man får själv vara uppmärksam”, skriver hon.
Inlägg på Facebook 9 februari.
Varningen har sedan spridits i grupper och på forum där man oroar sig för insekter i mat.
vad är E koden för insekter?Fråga på Flashback 12 februari
Men, det stämmer inte att det skulle vara dolt bakom E-nummer. Att ett livsmedel innehåller insekter ska stå utskrivet på förpackningen, enligt Livsmedelsverket.
Sedan några år tillbaka är det tillåtet att använda vissa insekter som mat. Det gäller inte bara i Sverige utan inom hela EU. Det finns tydliga regler för vilka insektsarter som får användas i mat, och det måste alltid stå tydligt på förpackningen att det finns insekter i en produkt. Från Livsmedelsverkets sajt
Men, den här informationen har svårt att nå ut i olika Facebook-grupper där man tror att insekter ska tvingas på människor.”Var finns debatten angående detta i Sveriges riksdag?? Allt smygs in via EU utan att vi ska ha nåt att säga till om”, skriver en kvinna upprört. ”Hoppas verkligen att det kommer att stå i innehållsdeklarationen. Älskar pasta så synd om man måste sluta äta det”, skriver en annan.
Kommentar på Facebook 14 februari.
Någon gissar på vilka E-nummer som skulle kunna dölja mjölmasken. Andra försöker ändå invända mot felaktigheterna och delar länken till Livsmedelsverkets sida.
Där hittar man vilka insektssorter som är godkända i EU:
Mjölmask HussyrsaEuropeisk vandringsgräshoppaBuffalolarvHonungsbi, drönarpuppa
Det står även tydligt att det svenska namnet på insekten ska stå i ingrediensförteckningen.
Kitin
En del oroas över ämnet kitin som finns i insekters hudskelett. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inte sett några risker med kitin i de insekter som är godkända som mat.
Kommentarer på Facebook 2023.
Samma äcklade diskussioner pågick 2023 - här kan du läsa vår genomgång:? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen
Gammal diskussion
Det som satte igång ryktesspridningen 2023 var att EU expanderade listan på produkter med insekter i. Då spreds påståenden om att folk nu skulle bli tvungna att äta insekter utan att veta om det och att de som ville att alla skulle äta giftiga insekter var World economic forum (WEF) och Bill Gates, av konspirationsteoretiker utpekade som onda aktörer.I Sverige spreds ett flera år gammalt recept på "insektssallad med chili och vitlök och rostade grönsaker" från Icas hemsida. Någon hade plockat upp ett flera år gammalt reklamsamarbete mellan Ica och sajten Kit om framtidens mat.
Delning av ett recept på insektssallad på Twitter/X 30 januari 2023.
Det som är nytt för i år är att ännu en produkt blivit tillåten - vi går igenom vad som hänt:
Gäller ett företag
2019 ansökte Nutri’Earth, ett franskt bioteknikföretag, om att få släppa UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar (Tenebrio molitor) på den europeiska marknaden. EU-kommissionen gav då myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i uppgift att göra en bedömning.
Från företaget Nutri’Earths sajt.
Efsa har sedan några år tillbaka bedömt mjölmaskarna som ofarliga att äta för människor. De kan dock kan orsaka reaktioner hos personer som är allergiska mot kräftdjur och dammkvalster. Nu har Efsa även gjort samma bedömning för den här pulverformen.Det är bara det företag som nu ansökt som fått godkänt och det gäller under en period av fem år. Det hindrar dock inte att andra företag kan göra sina egna ansökningar.
Inlägg på Twitter/X 7 februari.
Ovanlig företeelse
Att det existerar insektsprodukter på marknaden innebär inte att de är vanligt förekommande.
I Sverige är det exempelvis ovanligt med insekter i livsmedel. På nätet är det svårt att hitta exempel på insektsprodukter som är avsedda för människor. Man hittar en eller annan webbshop som riktat in sig på det, som exempelvis sajten "Partybugs".
Från sajten Partybugs.
Det finns ett par få produkter och produktionsplatser för insekter i Sverige, något som uppmärksammas med jämna mellanrum i svenska medier.
Har lyfts fram som lösning
Insekter har i åratal lyfts fram som en möjlig lösning på flera av framtidens problem, såsom befolkningsökningen och klimatförändringar. Frågan togs exempelvis 2013 i en skrift utgiven av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO.
Från ”Edible insects: future prospects for food and feed security” 2013.
We’re actually running out of protein. By 2050, the earth will have nearly 10 billion people. The demand for protein will exceed our ability to procure it.Ur artikeln ”5 reasons why eating insects could reduce climate change” 2022
Men idéerna om insekter som en proteinkälla har också blivit en del i de konspirationsteorier som handlar om en global elit.
Del av konspirationsteoretisk idévärld
Kommentar på Facebook 9 februari.
Enligt Önnerfors har vi starka uppfattningar om mat och även vad som är ”naturlig mat”. - Det hela handlar också om vad som uppfattas som kulturellt normalt, vi utgår från en västerländsk diet. Naturfolk, människor i andra kulturer och våra släktingar längre tillbaka i tiden har ätit insekter, men det finns ändå någon slags föreställning om vad som är den naturliga maten. Att den här berömda människan på savannen som alla alltid fantiserar kring hela tiden bara åt en massa kött. Hotet som de här människorna verkar uppleva är att inte få äta den ”naturliga” födan.Andreas Önnerfors ser paralleller till diskussionerna på nätet om fodertillskottet Bovaer. Många olika samhällsfrågor sorteras in i den större konspirationsteorin, däribland åtgärder mot klimatförändringar, som många i de här kretsarna inte tror på, enligt Önnerfors.
Kommentar på Reddit 9 februari.
Vem föreställer sig folk är den drivande aktören bakom?
Inlägg på Facebook 14 februari.
I de här diskussionerna sprids en slags propagandabilder, ibland AI-genererade med insekter eller maskar som väller fram. Vilken roll spelar äckelkänslor här?- Det finns ju många andra produkter som innehåller konstiga saker som vi inte tänker på. Hallonbåtar har gelatin i sig, som görs på slaktavfall, och färg gjord på krossade lushonor. Det är väl bra att folk intresserar sig för vad de stoppar i sig, men man kanske också borde fråga sig varför man reagerar på just den här saken.
Ja, varför reagerar människor på just de här bilderna och påståendena?
Inlägg på Twitter/x 4 februari.
Tips på vidare läsning
Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konspirationsteorier kring World economic forum, bland annat i samband med att politikern Elsa Widding uteslöts ur Sverigedemokraterna 2023.
Foto: Sveriges riksdag/Skärmdump/Klimatkarusellen.se
LÄS MER: ? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter
Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
337968e2ce71f22c3697725b8ccf1c0b8e0ee055
b4f9f90f0ab893b714c40ea9aba8f5e6be7b1776
TITLE: Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat DESCRIPTION: Ett företag har fått lov att sälja mjölmask-pulver - påstås vara dolt bakom E-nummer. CONTENT: Ett franskt företag har fått lov att börja sälja ett pulver gjort på mjölmask. Det EU-beslutet har lett till upprörda reaktioner på nätet, ett eko av en stor diskussion som pågick runt insekter som livsmedel för två år sedan. Från och med imorgon 10 februari kommer det att vara tillåtet med gul mjölmask i bröd och pasta, varnar en kvinna. ”Det kan vara dolt under något e-ämne i innehållsdeklarationen så man får själv vara uppmärksam”, skriver hon. Inlägg på Facebook 9 februari. Varningen har sedan spridits i grupper och på forum där man oroar sig för insekter i mat. vad är E koden för insekter?Fråga på Flashback 12 februari Men, det stämmer inte att det skulle vara dolt bakom E-nummer. Att ett livsmedel innehåller insekter ska stå utskrivet på förpackningen, enligt Livsmedelsverket. Sedan några år tillbaka är det tillåtet att använda vissa insekter som mat. Det gäller inte bara i Sverige utan inom hela EU. Det finns tydliga regler för vilka insektsarter som får användas i mat, och det måste alltid stå tydligt på förpackningen att det finns insekter i en produkt. Från Livsmedelsverkets sajt Men, den här informationen har svårt att nå ut i olika Facebook-grupper där man tror att insekter ska tvingas på människor.”Var finns debatten angående detta i Sveriges riksdag?? Allt smygs in via EU utan att vi ska ha nåt att säga till om”, skriver en kvinna upprört. ”Hoppas verkligen att det kommer att stå i innehållsdeklarationen. Älskar pasta så synd om man måste sluta äta det”, skriver en annan. Kommentar på Facebook 14 februari. Någon gissar på vilka E-nummer som skulle kunna dölja mjölmasken. Andra försöker ändå invända mot felaktigheterna och delar länken till Livsmedelsverkets sida. Där hittar man vilka insektssorter som är godkända i EU: Mjölmask HussyrsaEuropeisk vandringsgräshoppaBuffalolarvHonungsbi, drönarpuppa Det står även tydligt att det svenska namnet på insekten ska stå i ingrediensförteckningen. Kitin En del oroas över ämnet kitin som finns i insekters hudskelett. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inte sett några risker med kitin i de insekter som är godkända som mat. Kommentarer på Facebook 2023. Samma äcklade diskussioner pågick 2023 - här kan du läsa vår genomgång:? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen Gammal diskussion Det som satte igång ryktesspridningen 2023 var att EU expanderade listan på produkter med insekter i. Då spreds påståenden om att folk nu skulle bli tvungna att äta insekter utan att veta om det och att de som ville att alla skulle äta giftiga insekter var World economic forum (WEF) och Bill Gates, av konspirationsteoretiker utpekade som onda aktörer.I Sverige spreds ett flera år gammalt recept på "insektssallad med chili och vitlök och rostade grönsaker" från Icas hemsida. Någon hade plockat upp ett flera år gammalt reklamsamarbete mellan Ica och sajten Kit om framtidens mat. Delning av ett recept på insektssallad på Twitter/X 30 januari 2023. Det som är nytt för i år är att ännu en produkt blivit tillåten - vi går igenom vad som hänt: Gäller ett företag 2019 ansökte Nutri’Earth, ett franskt bioteknikföretag, om att få släppa UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar (Tenebrio molitor) på den europeiska marknaden. EU-kommissionen gav då myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i uppgift att göra en bedömning. Från företaget Nutri’Earths sajt. Efsa har sedan några år tillbaka bedömt mjölmaskarna som ofarliga att äta för människor. De kan dock kan orsaka reaktioner hos personer som är allergiska mot kräftdjur och dammkvalster. Nu har Efsa även gjort samma bedömning för den här pulverformen.Det är bara det företag som nu ansökt som fått godkänt och det gäller under en period av fem år. Det hindrar dock inte att andra företag kan göra sina egna ansökningar. Inlägg på Twitter/X 7 februari. Ovanlig företeelse Att det existerar insektsprodukter på marknaden innebär inte att de är vanligt förekommande. I Sverige är det exempelvis ovanligt med insekter i livsmedel. På nätet är det svårt att hitta exempel på insektsprodukter som är avsedda för människor. Man hittar en eller annan webbshop som riktat in sig på det, som exempelvis sajten "Partybugs". Från sajten Partybugs. Det finns ett par få produkter och produktionsplatser för insekter i Sverige, något som uppmärksammas med jämna mellanrum i svenska medier. Har lyfts fram som lösning Insekter har i åratal lyfts fram som en möjlig lösning på flera av framtidens problem, såsom befolkningsökningen och klimatförändringar. Frågan togs exempelvis 2013 i en skrift utgiven av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Från ”Edible insects: future prospects for food and feed security” 2013. - Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, sade forskaren Åsa Berggren, ekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, 2021 då hon stod som medförfattare till en studie i ämnet.2022 presenterade World economic forum en opinionsartikel med titeln ”5 skäl till varför insektsätande kan minska klimatförändringar”. Ett av argumenten man tar upp är en annalkande brist på protein: We’re actually running out of protein. By 2050, the earth will have nearly 10 billion people. The demand for protein will exceed our ability to procure it.Ur artikeln ”5 reasons why eating insects could reduce climate change” 2022 Men idéerna om insekter som en proteinkälla har också blivit en del i de konspirationsteorier som handlar om en global elit. Del av konspirationsteoretisk idévärld - Detaljen sorteras in i den stora berättelsen. Den här lilla detaljen, att något företag ansökt om att få göra det här pulvret, påstås hänga ihop med idén om att den ondskefulla eliten vill ta ifrån oss rättigheten att äta det som är människans naturliga föda, säger Andreas Önnerfors, medieforskare på Linnéuniversitetet och projektledare för medieinstitutet Fojos Faktajouren. Kommentar på Facebook 9 februari. Enligt Önnerfors har vi starka uppfattningar om mat och även vad som är ”naturlig mat”. - Det hela handlar också om vad som uppfattas som kulturellt normalt, vi utgår från en västerländsk diet. Naturfolk, människor i andra kulturer och våra släktingar längre tillbaka i tiden har ätit insekter, men det finns ändå någon slags föreställning om vad som är den naturliga maten. Att den här berömda människan på savannen som alla alltid fantiserar kring hela tiden bara åt en massa kött. Hotet som de här människorna verkar uppleva är att inte få äta den ”naturliga” födan.Andreas Önnerfors ser paralleller till diskussionerna på nätet om fodertillskottet Bovaer. Många olika samhällsfrågor sorteras in i den större konspirationsteorin, däribland åtgärder mot klimatförändringar, som många i de här kretsarna inte tror på, enligt Önnerfors. Kommentar på Reddit 9 februari. Vem föreställer sig folk är den drivande aktören bakom? - Allt sedan franska revolutionen finns det en föreställning om att det finns elitgrupperingar som styr våra öden. Illuminati blev sedan judarna, blev sedan Bilderberggruppen och nu är det World economic forum som påstås vara den här ondskefulla globala elitgruppen som över våra huvuden och i det dolda styr allting i princip, säger Andreas Önnerfors.Det verkar finnas en tro på att små detaljer innebär enorma följder. Till exempel att eftersom EU tillåter den här försäljningen från några få aktörer så kommer insektspulver nu finnas i varenda matbit. Hur kommer det sig att man tror att den här eliten är så allsmäktig?- Det finns en slags determinism, att man är maktlös inför elitens handlingar, nu kommer det att bli så här. Man verkar inte heller betänka omfattningen av att mörka olika saker?- Det finns ju någon som har räknat ut hur många det är som skulle ha behövt hålla tyst om månlandningen om den hade varit fejk. Det är ju tiotusentals personer som då aldrig skulle ha läckt, sagt något på fyllan eller till sin familj. Inte någonting någonsin till någon. Alla bevis undanröjda. Ingen människa någonsin ångerfull eller så. Det är en sådan enorm skala av iscensättning att det blir helt orealistiskt. Inlägg på Facebook 14 februari. I de här diskussionerna sprids en slags propagandabilder, ibland AI-genererade med insekter eller maskar som väller fram. Vilken roll spelar äckelkänslor här?- Det finns ju många andra produkter som innehåller konstiga saker som vi inte tänker på. Hallonbåtar har gelatin i sig, som görs på slaktavfall, och färg gjord på krossade lushonor. Det är väl bra att folk intresserar sig för vad de stoppar i sig, men man kanske också borde fråga sig varför man reagerar på just den här saken. Ja, varför reagerar människor på just de här bilderna och påståendena? - Eftersom de passar in i den här stora berättelsen, den här fiendebilden man målat upp för sig. Man kanske associerar det hela till exempelvis World economic forum, som man redan uppfattar som onda personer. Inlägg på Twitter/x 4 februari. - Det är bra att ifrågasätta saker, men problemet med konspirationsteoretiska resonemang är att de är vilseledande. De vilseleder folk om hur saker egentligen går till, säger Andreas Önnerfors.Sammantaget: Om det är insekter i livsmedel så står det på förpackningen, med djurets svenska namn. Den nu tillagda produkten kommer från ett franskt företag, och det är bara de som får tillverka den i dagsläget. Insekter som livsmedel är svåra att hitta i Sverige. Tips på vidare läsning Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konspirationsteorier kring World economic forum, bland annat i samband med att politikern Elsa Widding uteslöts ur Sverigedemokraterna 2023. Foto: Sveriges riksdag/Skärmdump/Klimatkarusellen.se LÄS MER: ? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
TITLE: Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat DESCRIPTION: Ett företag har fått lov att sälja mjölmask-pulver - påstås vara dolt bakom E-nummer. CONTENT: Ett franskt företag har fått lov att börja sälja ett pulver gjort på mjölmask. Det EU-beslutet har lett till upprörda reaktioner på nätet, ett eko av en stor diskussion som pågick runt insekter som livsmedel för två år sedan. Från och med imorgon 10 februari kommer det att vara tillåtet med gul mjölmask i bröd och pasta, varnar en kvinna. ”Det kan vara dolt under något e-ämne i innehållsdeklarationen så man får själv vara uppmärksam”, skriver hon. Inlägg på Facebook 9 februari. Varningen har sedan spridits i grupper och på forum där man oroar sig för insekter i mat. vad är E koden för insekter?Fråga på Flashback 12 februari Men, det stämmer inte att det skulle vara dolt bakom E-nummer. Att ett livsmedel innehåller insekter ska stå utskrivet på förpackningen, enligt Livsmedelsverket. Sedan några år tillbaka är det tillåtet att använda vissa insekter som mat. Det gäller inte bara i Sverige utan inom hela EU. Det finns tydliga regler för vilka insektsarter som får användas i mat, och det måste alltid stå tydligt på förpackningen att det finns insekter i en produkt. Från Livsmedelsverkets sajt Men, den här informationen har svårt att nå ut i olika Facebook-grupper där man tror att insekter ska tvingas på människor.”Var finns debatten angående detta i Sveriges riksdag?? Allt smygs in via EU utan att vi ska ha nåt att säga till om”, skriver en kvinna upprört. ”Hoppas verkligen att det kommer att stå i innehållsdeklarationen. Älskar pasta så synd om man måste sluta äta det”, skriver en annan. Kommentar på Facebook 14 februari. Någon gissar på vilka E-nummer som skulle kunna dölja mjölmasken. Andra försöker ändå invända mot felaktigheterna och delar länken till Livsmedelsverkets sida. Där hittar man vilka insektssorter som är godkända i EU: Mjölmask HussyrsaEuropeisk vandringsgräshoppaBuffalolarvHonungsbi, drönarpuppa Det står även tydligt att det svenska namnet på insekten ska stå i ingrediensförteckningen. Kitin En del oroas över ämnet kitin som finns i insekters hudskelett. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inte sett några risker med kitin i de insekter som är godkända som mat. Kommentarer på Facebook 2023. Samma äcklade diskussioner pågick 2023 - här kan du läsa vår genomgång:? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen Gammal diskussion Det som satte igång ryktesspridningen 2023 var att EU expanderade listan på produkter med insekter i. Då spreds påståenden om att folk nu skulle bli tvungna att äta insekter utan att veta om det och att de som ville att alla skulle äta giftiga insekter var World economic forum (WEF) och Bill Gates, av konspirationsteoretiker utpekade som onda aktörer.I Sverige spreds ett flera år gammalt recept på "insektssallad med chili och vitlök och rostade grönsaker" från Icas hemsida. Någon hade plockat upp ett flera år gammalt reklamsamarbete mellan Ica och sajten Kit om framtidens mat. Delning av ett recept på insektssallad på Twitter/X 30 januari 2023. Det som är nytt för i år är att ännu en produkt blivit tillåten - vi går igenom vad som hänt: Gäller ett företag 2019 ansökte Nutri’Earth, ett franskt bioteknikföretag, om att få släppa UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar (Tenebrio molitor) på den europeiska marknaden. EU-kommissionen gav då myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, i uppgift att göra en bedömning. Från företaget Nutri’Earths sajt. Efsa har sedan några år tillbaka bedömt mjölmaskarna som ofarliga att äta för människor. De kan dock kan orsaka reaktioner hos personer som är allergiska mot kräftdjur och dammkvalster. Nu har Efsa även gjort samma bedömning för den här pulverformen.Det är bara det företag som nu ansökt som fått godkänt och det gäller under en period av fem år. Det hindrar dock inte att andra företag kan göra sina egna ansökningar. Inlägg på Twitter/X 7 februari. Ovanlig företeelse Att det existerar insektsprodukter på marknaden innebär inte att de är vanligt förekommande. I Sverige är det exempelvis ovanligt med insekter i livsmedel. På nätet är det svårt att hitta exempel på insektsprodukter som är avsedda för människor. Man hittar en eller annan webbshop som riktat in sig på det, som exempelvis sajten "Partybugs". Från sajten Partybugs. Det finns ett par få produkter och produktionsplatser för insekter i Sverige, något som uppmärksammas med jämna mellanrum i svenska medier. Har lyfts fram som lösning Insekter har i åratal lyfts fram som en möjlig lösning på flera av framtidens problem, såsom befolkningsökningen och klimatförändringar. Frågan togs exempelvis 2013 i en skrift utgiven av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Från ”Edible insects: future prospects for food and feed security” 2013. - Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, sade forskaren Åsa Berggren, ekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, 2021 då hon stod som medförfattare till en studie i ämnet.2022 presenterade World economic forum en opinionsartikel med titeln ”5 skäl till varför insektsätande kan minska klimatförändringar”. Ett av argumenten man tar upp är en annalkande brist på protein: We’re actually running out of protein. By 2050, the earth will have nearly 10 billion people. The demand for protein will exceed our ability to procure it.Ur artikeln ”5 reasons why eating insects could reduce climate change” 2022 Men idéerna om insekter som en proteinkälla har också blivit en del i de konspirationsteorier som handlar om en global elit. Del av konspirationsteoretisk idévärld - Detaljen sorteras in i den stora berättelsen. Den här lilla detaljen, att något företag ansökt om att få göra det här pulvret, påstås hänga ihop med idén om att den ondskefulla eliten vill ta ifrån oss rättigheten att äta det som är människans naturliga föda, säger Andreas Önnerfors, medieforskare på Linnéuniversitetet och projektledare för medieinstitutet Fojos Faktajouren. Kommentar på Facebook 9 februari. Enligt Önnerfors har vi starka uppfattningar om mat och även vad som är ”naturlig mat”. - Det hela handlar också om vad som uppfattas som kulturellt normalt, vi utgår från en västerländsk diet. Naturfolk, människor i andra kulturer och våra släktingar längre tillbaka i tiden har ätit insekter, men det finns ändå någon slags föreställning om vad som är den naturliga maten. Att den här berömda människan på savannen som alla alltid fantiserar kring hela tiden bara åt en massa kött. Hotet som de här människorna verkar uppleva är att inte få äta den ”naturliga” födan.Andreas Önnerfors ser paralleller till diskussionerna på nätet om fodertillskottet Bovaer. Många olika samhällsfrågor sorteras in i den större konspirationsteorin, däribland åtgärder mot klimatförändringar, som många i de här kretsarna inte tror på, enligt Önnerfors. Kommentar på Reddit 9 februari. Vem föreställer sig folk är den drivande aktören bakom? - Allt sedan franska revolutionen finns det en föreställning om att det finns elitgrupperingar som styr våra öden. Illuminati blev sedan judarna, blev sedan Bilderberggruppen och nu är det World economic forum som påstås vara den här ondskefulla globala elitgruppen som över våra huvuden och i det dolda styr allting i princip, säger Andreas Önnerfors.Det verkar finnas en tro på att små detaljer innebär enorma följder. Till exempel att eftersom EU tillåter den här försäljningen från några få aktörer så kommer insektspulver nu finnas i varenda matbit. Hur kommer det sig att man tror att den här eliten är så allsmäktig?- Det finns en slags determinism, att man är maktlös inför elitens handlingar, nu kommer det att bli så här. Man verkar inte heller betänka omfattningen av att mörka olika saker?- Det finns ju någon som har räknat ut hur många det är som skulle ha behövt hålla tyst om månlandningen om den hade varit fejk. Det är ju tiotusentals personer som då aldrig skulle ha läckt, sagt något på fyllan eller till sin familj. Inte någonting någonsin till någon. Alla bevis undanröjda. Ingen människa någonsin ångerfull eller så. Det är en sådan enorm skala av iscensättning att det blir helt orealistiskt. Inlägg på Facebook 14 februari. I de här diskussionerna sprids en slags propagandabilder, ibland AI-genererade med insekter eller maskar som väller fram. Vilken roll spelar äckelkänslor här?- Det finns ju många andra produkter som innehåller konstiga saker som vi inte tänker på. Hallonbåtar har gelatin i sig, som görs på slaktavfall, och färg gjord på krossade lushonor. Det är väl bra att folk intresserar sig för vad de stoppar i sig, men man kanske också borde fråga sig varför man reagerar på just den här saken. Ja, varför reagerar människor på just de här bilderna och påståendena? - Eftersom de passar in i den här stora berättelsen, den här fiendebilden man målat upp för sig. Man kanske associerar det hela till exempelvis World economic forum, som man redan uppfattar som onda personer. Inlägg på Twitter/x 4 februari. - Det är bra att ifrågasätta saker, men problemet med konspirationsteoretiska resonemang är att de är vilseledande. De vilseleder folk om hur saker egentligen går till, säger Andreas Önnerfors.Sammantaget: Om det är insekter i livsmedel så står det på förpackningen, med djurets svenska namn. Den nu tillagda produkten kommer från ett franskt företag, och det är bara de som får tillverka den i dagsläget. Insekter som livsmedel är svåra att hitta i Sverige. Tips på vidare läsning Källkritikbyrån har tidigare uppmärksammat konspirationsteorier kring World economic forum, bland annat i samband med att politikern Elsa Widding uteslöts ur Sverigedemokraterna 2023. Foto: Sveriges riksdag/Skärmdump/Klimatkarusellen.se LÄS MER: ? Nej, insekter får inte säljas som mat utan att det står på förpackningen? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
b4f9f90f0ab893b714c40ea9aba8f5e6be7b1776
337968e2ce71f22c3697725b8ccf1c0b8e0ee055
d5af52562793796dd40500c6b75ca2cbad8ea1caKonspirationsteoretiker ifrågasätter om hon ”finns i verkligheten” - hade skolskytten i skolan.
”Finns orebrovittnet Jessica Carlqvist i verkligheten?” Den frågan ställer sig en av personerna som spridit konspirationsteorier efter skolskjutningen i Örebro. Svaret är ja.
Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook
Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har kommenterat artikeln.Samma person som spred påståenden om att det skulle ha funnits amerikanska styrkor på plats i Örebro fortsätter att sprida konspirationsteorier om skolskjutningen. Nu har han ställt frågan om Jessica Carlqvist, det förra regionrådet i Örebro, verkligen finns.Carlqvist hade intervjuats av SVT med anledning av att hon haft gärningsmannen i skoldådet som elev för 20 år sedan.
Mannen har lagt ut en video där han ringer upp reportern på SVT och spelar in samtalet. Han påstår att Vänsterpartiet inte känner till Jessica Carlqvist.
Inlägg på Facebook 13 februari.
Några bevis för att Vänsterpartiet inte känner till sitt gamla regionråd lade mannen inte fram i video, men sade att han ”ringt Vänsterpartiet centralt” och att de där inte skulle ha känt igen hennes namn.Mannen spelade i stället upp ett ljudklipp där han ringer receptionen på region Örebro län. Där sade han att SVT påstår att Carlqvist är regionråd. Men i SVT:s inslag sägs bara att Jessica Carlqvist ”efter sin tid som gymnasielärare varit vänsterpartistisk politiker och bland annat regionråd i Örebro”.
I kommentarsfältet är det några som hejar på honom. ”Som vanligt, du gör jobbet som journalisterna borde ha gjort”, skriver en man. Andra använder begrepp som ”false flag” och ”crisis actor”, båda begrepp från konspirationstroende miljöer.
Kommentar på Youtube 13 februari.
Idén om "crisis actors" är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara "crisis actors" - liksom i Gaza.
Mannens kommentar när han får frågan om syfte i kommentarsfältet på Youtube 13 februari.
Andra påpekar att det inte är särskilt svårt att hitta Jessica Carlqvist på nätet och att mannen helt enkelt verkar ha ignorerat de sökträffar som omedelbart dyker upp där det framgår att Carlqvist slutade som regionråd i fjol.”Carlqvist finns i verkligheten. Att (namn) inte hittar henne beror på att han inte vill”, kommenterar en person.
Så här såg det sökresultatet ut:
Sökning på Google.
Om du vill bli bättre på att söka på nätet så har Källkritikbyrån en guide med just sökmotortricks och en stor samlingsguide med alla verktyg här.
Videon har fått ett par tusen visningar på Youtube på ett par timmar. Till mannens inlägg i sociala medier lägger han ofta till Swish-nummer och länk till Paypal.
Tidigare har mannen spridit påståendet att amerikanska styrkor varit på plats vid området nära Campus Risbergska under skolskjutningen.
Du kan läsa mer om rykten och påståenden som spridits efter skolskjutningen i Örebro i vår samlingsartikel här.LÄS MER: ? Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: "Helt fel"Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har i sina kanaler kommenterat Källkritikbyråns artikel och håller där inte med om att han vilseleder sina tittare. Han tror inte att ”Örebrohändelsen” skett av en slump utan är kopplad till ”geopolitiska skeenden”.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
ecf56670551e9ef4166ae48063fad4f83c75f422
d5af52562793796dd40500c6b75ca2cbad8ea1ca
TITLE: Konspirationsteorier om ”crisis actors” sprids efter skoldådet i Örebro DESCRIPTION: Konspirationsteoretiker ifrågasätter om hon ”finns i verkligheten” - hade skolskytten i skolan. CONTENT: ”Finns orebrovittnet Jessica Carlqvist i verkligheten?” Den frågan ställer sig en av personerna som spridit konspirationsteorier efter skolskjutningen i Örebro. Svaret är ja. Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har kommenterat artikeln.Samma person som spred påståenden om att det skulle ha funnits amerikanska styrkor på plats i Örebro fortsätter att sprida konspirationsteorier om skolskjutningen. Nu har han ställt frågan om Jessica Carlqvist, det förra regionrådet i Örebro, verkligen finns.Carlqvist hade intervjuats av SVT med anledning av att hon haft gärningsmannen i skoldådet som elev för 20 år sedan. Mannen har lagt ut en video där han ringer upp reportern på SVT och spelar in samtalet. Han påstår att Vänsterpartiet inte känner till Jessica Carlqvist. Inlägg på Facebook 13 februari. Några bevis för att Vänsterpartiet inte känner till sitt gamla regionråd lade mannen inte fram i video, men sade att han ”ringt Vänsterpartiet centralt” och att de där inte skulle ha känt igen hennes namn.Mannen spelade i stället upp ett ljudklipp där han ringer receptionen på region Örebro län. Där sade han att SVT påstår att Carlqvist är regionråd. Men i SVT:s inslag sägs bara att Jessica Carlqvist ”efter sin tid som gymnasielärare varit vänsterpartistisk politiker och bland annat regionråd i Örebro”. I kommentarsfältet är det några som hejar på honom. ”Som vanligt, du gör jobbet som journalisterna borde ha gjort”, skriver en man. Andra använder begrepp som ”false flag” och ”crisis actor”, båda begrepp från konspirationstroende miljöer. Kommentar på Youtube 13 februari. Idén om "crisis actors" är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara "crisis actors" - liksom i Gaza. Mannens kommentar när han får frågan om syfte i kommentarsfältet på Youtube 13 februari. Andra påpekar att det inte är särskilt svårt att hitta Jessica Carlqvist på nätet och att mannen helt enkelt verkar ha ignorerat de sökträffar som omedelbart dyker upp där det framgår att Carlqvist slutade som regionråd i fjol.”Carlqvist finns i verkligheten. Att (namn) inte hittar henne beror på att han inte vill”, kommenterar en person. Så här såg det sökresultatet ut: Sökning på Google. Om du vill bli bättre på att söka på nätet så har Källkritikbyrån en guide med just sökmotortricks och en stor samlingsguide med alla verktyg här. Videon har fått ett par tusen visningar på Youtube på ett par timmar. Till mannens inlägg i sociala medier lägger han ofta till Swish-nummer och länk till Paypal. Tidigare har mannen spridit påståendet att amerikanska styrkor varit på plats vid området nära Campus Risbergska under skolskjutningen. - Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro, kommenterade Johan Hjelmstrand, pressekreterare till försvarsminister Pål Jonsson. Du kan läsa mer om rykten och påståenden som spridits efter skolskjutningen i Örebro i vår samlingsartikel här.LÄS MER: ? Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: "Helt fel"Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har i sina kanaler kommenterat Källkritikbyråns artikel och håller där inte med om att han vilseleder sina tittare. Han tror inte att ”Örebrohändelsen” skett av en slump utan är kopplad till ”geopolitiska skeenden”. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Konspirationsteorier om ”crisis actors” sprids efter skoldådet i Örebro DESCRIPTION: Konspirationsteoretiker ifrågasätter om hon ”finns i verkligheten” - hade skolskytten i skolan. CONTENT: ”Finns orebrovittnet Jessica Carlqvist i verkligheten?” Den frågan ställer sig en av personerna som spridit konspirationsteorier efter skolskjutningen i Örebro. Svaret är ja. Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har kommenterat artikeln.Samma person som spred påståenden om att det skulle ha funnits amerikanska styrkor på plats i Örebro fortsätter att sprida konspirationsteorier om skolskjutningen. Nu har han ställt frågan om Jessica Carlqvist, det förra regionrådet i Örebro, verkligen finns.Carlqvist hade intervjuats av SVT med anledning av att hon haft gärningsmannen i skoldådet som elev för 20 år sedan. Mannen har lagt ut en video där han ringer upp reportern på SVT och spelar in samtalet. Han påstår att Vänsterpartiet inte känner till Jessica Carlqvist. Inlägg på Facebook 13 februari. Några bevis för att Vänsterpartiet inte känner till sitt gamla regionråd lade mannen inte fram i video, men sade att han ”ringt Vänsterpartiet centralt” och att de där inte skulle ha känt igen hennes namn.Mannen spelade i stället upp ett ljudklipp där han ringer receptionen på region Örebro län. Där sade han att SVT påstår att Carlqvist är regionråd. Men i SVT:s inslag sägs bara att Jessica Carlqvist ”efter sin tid som gymnasielärare varit vänsterpartistisk politiker och bland annat regionråd i Örebro”. I kommentarsfältet är det några som hejar på honom. ”Som vanligt, du gör jobbet som journalisterna borde ha gjort”, skriver en man. Andra använder begrepp som ”false flag” och ”crisis actor”, båda begrepp från konspirationstroende miljöer. Kommentar på Youtube 13 februari. Idén om "crisis actors" är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara "crisis actors" - liksom i Gaza. Mannens kommentar när han får frågan om syfte i kommentarsfältet på Youtube 13 februari. Andra påpekar att det inte är särskilt svårt att hitta Jessica Carlqvist på nätet och att mannen helt enkelt verkar ha ignorerat de sökträffar som omedelbart dyker upp där det framgår att Carlqvist slutade som regionråd i fjol.”Carlqvist finns i verkligheten. Att (namn) inte hittar henne beror på att han inte vill”, kommenterar en person. Så här såg det sökresultatet ut: Sökning på Google. Om du vill bli bättre på att söka på nätet så har Källkritikbyrån en guide med just sökmotortricks och en stor samlingsguide med alla verktyg här. Videon har fått ett par tusen visningar på Youtube på ett par timmar. Till mannens inlägg i sociala medier lägger han ofta till Swish-nummer och länk till Paypal. Tidigare har mannen spridit påståendet att amerikanska styrkor varit på plats vid området nära Campus Risbergska under skolskjutningen. - Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro, kommenterade Johan Hjelmstrand, pressekreterare till försvarsminister Pål Jonsson. Du kan läsa mer om rykten och påståenden som spridits efter skolskjutningen i Örebro i vår samlingsartikel här.LÄS MER: ? Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: "Helt fel"Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har i sina kanaler kommenterat Källkritikbyråns artikel och håller där inte med om att han vilseleder sina tittare. Han tror inte att ”Örebrohändelsen” skett av en slump utan är kopplad till ”geopolitiska skeenden”. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
d5af52562793796dd40500c6b75ca2cbad8ea1ca
ecf56670551e9ef4166ae48063fad4f83c75f422
ecf56670551e9ef4166ae48063fad4f83c75f422Konspirationsteoretiker ifrågasätter om hon ”finns i verkligheten” - hade skolskytten i skolan.
”Finns orebrovittnet Jessica Carlqvist i verkligheten?” Den frågan ställer sig en av personerna som spridit konspirationsteorier efter skolskjutningen i Örebro. Svaret är ja.
Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook
Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har kommenterat artikeln.Samma person som spred påståenden om att det skulle ha funnits amerikanska styrkor på plats i Örebro fortsätter att sprida konspirationsteorier om skolskjutningen. Nu har han ställt frågan om Jessica Carlqvist, det förra regionrådet i Örebro, verkligen finns.Carlqvist hade intervjuats av SVT med anledning av att hon haft gärningsmannen i skoldådet som elev för 20 år sedan.
Mannen har lagt ut en video där han ringer upp reportern på SVT och spelar in samtalet. Han påstår att Vänsterpartiet inte känner till Jessica Carlqvist.
Inlägg på Facebook 13 februari.
Några bevis för att Vänsterpartiet inte känner till sitt gamla regionråd lade mannen inte fram i video, men sade att han ”ringt Vänsterpartiet centralt” och att de där inte skulle ha känt igen hennes namn.Mannen spelade i stället upp ett ljudklipp där han ringer receptionen på region Örebro län. Där sade han att SVT påstår att Carlqvist är regionråd. Men i SVT:s inslag sägs bara att Jessica Carlqvist ”efter sin tid som gymnasielärare varit vänsterpartistisk politiker och bland annat regionråd i Örebro”.
I kommentarsfältet är det några som hejar på honom. ”Som vanligt, du gör jobbet som journalisterna borde ha gjort”, skriver en man. Andra använder begrepp som ”false flag” och ”crisis actor”, båda begrepp från konspirationstroende miljöer.
Kommentar på Youtube 13 februari.
Idén om "crisis actors" är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara "crisis actors" - liksom i Gaza.
Mannens kommentar när han får frågan om syfte i kommentarsfältet på Youtube 13 februari.
Andra påpekar att det inte är särskilt svårt att hitta Jessica Carlqvist på nätet och att mannen helt enkelt verkar ha ignorerat de sökträffar som omedelbart dyker upp där det framgår att Carlqvist slutade som regionråd i fjol.”Carlqvist finns i verkligheten. Att (namn) inte hittar henne beror på att han inte vill”, kommenterar en person.
Så här såg det sökresultatet ut:
Sökning på Google.
Om du vill bli bättre på att söka på nätet så har Källkritikbyrån en guide med just sökmotortricks och en stor samlingsguide med alla verktyg här.
Videon har fått ett par tusen visningar på Youtube på ett par timmar. Till mannens inlägg i sociala medier lägger han ofta till Swish-nummer och länk till Paypal.
Tidigare har mannen spridit påståendet att amerikanska styrkor varit på plats vid området nära Campus Risbergska under skolskjutningen.
Du kan läsa mer om rykten och påståenden som spridits efter skolskjutningen i Örebro i vår samlingsartikel här.LÄS MER: ? Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: "Helt fel"Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har i sina kanaler kommenterat Källkritikbyråns artikel och håller där inte med om att han vilseleder sina tittare. Han tror inte att ”Örebrohändelsen” skett av en slump utan är kopplad till ”geopolitiska skeenden”.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
ecf56670551e9ef4166ae48063fad4f83c75f422
d5af52562793796dd40500c6b75ca2cbad8ea1ca
TITLE: Konspirationsteorier om ”crisis actors” sprids efter skoldådet i Örebro DESCRIPTION: Konspirationsteoretiker ifrågasätter om hon ”finns i verkligheten” - hade skolskytten i skolan. CONTENT: ”Finns orebrovittnet Jessica Carlqvist i verkligheten?” Den frågan ställer sig en av personerna som spridit konspirationsteorier efter skolskjutningen i Örebro. Svaret är ja. Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har kommenterat artikeln.Samma person som spred påståenden om att det skulle ha funnits amerikanska styrkor på plats i Örebro fortsätter att sprida konspirationsteorier om skolskjutningen. Nu har han ställt frågan om Jessica Carlqvist, det förra regionrådet i Örebro, verkligen finns.Carlqvist hade intervjuats av SVT med anledning av att hon haft gärningsmannen i skoldådet som elev för 20 år sedan. Mannen har lagt ut en video där han ringer upp reportern på SVT och spelar in samtalet. Han påstår att Vänsterpartiet inte känner till Jessica Carlqvist. Inlägg på Facebook 13 februari. Några bevis för att Vänsterpartiet inte känner till sitt gamla regionråd lade mannen inte fram i video, men sade att han ”ringt Vänsterpartiet centralt” och att de där inte skulle ha känt igen hennes namn.Mannen spelade i stället upp ett ljudklipp där han ringer receptionen på region Örebro län. Där sade han att SVT påstår att Carlqvist är regionråd. Men i SVT:s inslag sägs bara att Jessica Carlqvist ”efter sin tid som gymnasielärare varit vänsterpartistisk politiker och bland annat regionråd i Örebro”. I kommentarsfältet är det några som hejar på honom. ”Som vanligt, du gör jobbet som journalisterna borde ha gjort”, skriver en man. Andra använder begrepp som ”false flag” och ”crisis actor”, båda begrepp från konspirationstroende miljöer. Kommentar på Youtube 13 februari. Idén om "crisis actors" är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara "crisis actors" - liksom i Gaza. Mannens kommentar när han får frågan om syfte i kommentarsfältet på Youtube 13 februari. Andra påpekar att det inte är särskilt svårt att hitta Jessica Carlqvist på nätet och att mannen helt enkelt verkar ha ignorerat de sökträffar som omedelbart dyker upp där det framgår att Carlqvist slutade som regionråd i fjol.”Carlqvist finns i verkligheten. Att (namn) inte hittar henne beror på att han inte vill”, kommenterar en person. Så här såg det sökresultatet ut: Sökning på Google. Om du vill bli bättre på att söka på nätet så har Källkritikbyrån en guide med just sökmotortricks och en stor samlingsguide med alla verktyg här. Videon har fått ett par tusen visningar på Youtube på ett par timmar. Till mannens inlägg i sociala medier lägger han ofta till Swish-nummer och länk till Paypal. Tidigare har mannen spridit påståendet att amerikanska styrkor varit på plats vid området nära Campus Risbergska under skolskjutningen. - Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro, kommenterade Johan Hjelmstrand, pressekreterare till försvarsminister Pål Jonsson. Du kan läsa mer om rykten och påståenden som spridits efter skolskjutningen i Örebro i vår samlingsartikel här.LÄS MER: ? Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: "Helt fel"Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har i sina kanaler kommenterat Källkritikbyråns artikel och håller där inte med om att han vilseleder sina tittare. Han tror inte att ”Örebrohändelsen” skett av en slump utan är kopplad till ”geopolitiska skeenden”. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Konspirationsteorier om ”crisis actors” sprids efter skoldådet i Örebro DESCRIPTION: Konspirationsteoretiker ifrågasätter om hon ”finns i verkligheten” - hade skolskytten i skolan. CONTENT: ”Finns orebrovittnet Jessica Carlqvist i verkligheten?” Den frågan ställer sig en av personerna som spridit konspirationsteorier efter skolskjutningen i Örebro. Svaret är ja. Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har kommenterat artikeln.Samma person som spred påståenden om att det skulle ha funnits amerikanska styrkor på plats i Örebro fortsätter att sprida konspirationsteorier om skolskjutningen. Nu har han ställt frågan om Jessica Carlqvist, det förra regionrådet i Örebro, verkligen finns.Carlqvist hade intervjuats av SVT med anledning av att hon haft gärningsmannen i skoldådet som elev för 20 år sedan. Mannen har lagt ut en video där han ringer upp reportern på SVT och spelar in samtalet. Han påstår att Vänsterpartiet inte känner till Jessica Carlqvist. Inlägg på Facebook 13 februari. Några bevis för att Vänsterpartiet inte känner till sitt gamla regionråd lade mannen inte fram i video, men sade att han ”ringt Vänsterpartiet centralt” och att de där inte skulle ha känt igen hennes namn.Mannen spelade i stället upp ett ljudklipp där han ringer receptionen på region Örebro län. Där sade han att SVT påstår att Carlqvist är regionråd. Men i SVT:s inslag sägs bara att Jessica Carlqvist ”efter sin tid som gymnasielärare varit vänsterpartistisk politiker och bland annat regionråd i Örebro”. I kommentarsfältet är det några som hejar på honom. ”Som vanligt, du gör jobbet som journalisterna borde ha gjort”, skriver en man. Andra använder begrepp som ”false flag” och ”crisis actor”, båda begrepp från konspirationstroende miljöer. Kommentar på Youtube 13 februari. Idén om "crisis actors" är en återkommande konspirationsteori vid katastrofer och går ut på att det finns inhyrda skådespelare bland de som syns i nyhetsbilderna. En del konspirationsteoretiker går ännu längre och hävdar att hela händelser är påhittade, filmas och spelas upp för en ovetande värld. Källkritikbyrån har tidigare skrivit om hur krigsoffer i Ukraina anklagats för att vara "crisis actors" - liksom i Gaza. Mannens kommentar när han får frågan om syfte i kommentarsfältet på Youtube 13 februari. Andra påpekar att det inte är särskilt svårt att hitta Jessica Carlqvist på nätet och att mannen helt enkelt verkar ha ignorerat de sökträffar som omedelbart dyker upp där det framgår att Carlqvist slutade som regionråd i fjol.”Carlqvist finns i verkligheten. Att (namn) inte hittar henne beror på att han inte vill”, kommenterar en person. Så här såg det sökresultatet ut: Sökning på Google. Om du vill bli bättre på att söka på nätet så har Källkritikbyrån en guide med just sökmotortricks och en stor samlingsguide med alla verktyg här. Videon har fått ett par tusen visningar på Youtube på ett par timmar. Till mannens inlägg i sociala medier lägger han ofta till Swish-nummer och länk till Paypal. Tidigare har mannen spridit påståendet att amerikanska styrkor varit på plats vid området nära Campus Risbergska under skolskjutningen. - Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro, kommenterade Johan Hjelmstrand, pressekreterare till försvarsminister Pål Jonsson. Du kan läsa mer om rykten och påståenden som spridits efter skolskjutningen i Örebro i vår samlingsartikel här.LÄS MER: ? Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: "Helt fel"Uppdatering 17 februari 2025: Mannen har i sina kanaler kommenterat Källkritikbyråns artikel och håller där inte med om att han vilseleder sina tittare. Han tror inte att ”Örebrohändelsen” skett av en slump utan är kopplad till ”geopolitiska skeenden”. Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
d5af52562793796dd40500c6b75ca2cbad8ea1ca
ecf56670551e9ef4166ae48063fad4f83c75f422