Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel”

DESCRIPTION:
Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser.

CONTENT:
Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena.

Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya

I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad.

Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar.

Shuoun Islamiya skriver så här:

På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska

Så funkar ansökan om vapenlicens

I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte.

I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa.

Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem.

Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto.

Så här står det i vapenlagen:

En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet 

Psykisk störning

Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln:

I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska 

Från sajten Shuoun Islamiya.

Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området. 

- Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon.

Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.

- Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten.

Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal.

Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. 

- Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör.

Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari.

Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så.

När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel.

En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism.

- Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon

För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand.

Polisens pressmeddelande

I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering:

Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt

Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills".

Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan:

????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025 

I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren.

Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari.

TV4:s ljudanalys

I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien.

Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari.

LVU-kampanjen

SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”.

Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier.

Inlägg på Twitter/X 11 februari.

Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000.

Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023. 

För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden.

Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya. 

Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel”

DESCRIPTION:
Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser.

CONTENT:
Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena.

Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya

I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad.

Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar.

Shuoun Islamiya skriver så här:

På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska

Så funkar ansökan om vapenlicens

I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte.

I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa.

Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem.

Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto.

Så här står det i vapenlagen:

En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet 

Psykisk störning

Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln:

I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska 

Från sajten Shuoun Islamiya.

Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området. 

- Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon.

Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.

- Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten.

Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal.

Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. 

- Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör.

Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari.

Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så.

När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel.

En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism.

- Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon

För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand.

Polisens pressmeddelande

I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering:

Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt

Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills".

Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan:

????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025 

I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren.

Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari.

TV4:s ljudanalys

I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien.

Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari.

LVU-kampanjen

SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”.

Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier.

Inlägg på Twitter/X 11 februari.

Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000.

Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023. 

För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden.

Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya. 

Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-02-13 10:08:51

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 43d39a54e30ded8e86a573dc6d5a5e99d7aeb420
   Title:

   Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel”
   Description:

   Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser.
   Content

   Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena.
   
   Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya
   
   I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad.
   
   Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar.
   
   Shuoun Islamiya skriver så här:
   
   På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
   
   Så funkar ansökan om vapenlicens
   
   I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte.
   
   I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa.
   
   Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem.
   
   Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto.
   
   Så här står det i vapenlagen:
   
   En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet
   
   Psykisk störning
   
   Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln:
   
   I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
   
   Från sajten Shuoun Islamiya.
   
   Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området.
   
   - Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon.
   
   Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.
   
   - Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten.
   
   Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal.
   
   Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. 
   
   - Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör.
   
   Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari.
   
   Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så.
   
   När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel.
   
   En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism.
   
   - Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon
   
   För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand.
   
   Polisens pressmeddelande
   
   I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering:
   
   Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt
   
   Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills".
   
   Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan:
   
   ????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025
   
   I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren.
   
   Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari.
   
   TV4:s ljudanalys
   
   I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien.
   
   Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari.
   
   LVU-kampanjen
   
   SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”.
   
   Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier.
   
   Inlägg på Twitter/X 11 februari.
   
   Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000.
   
   Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023.
   
   För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden.
   
   Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya.
   
   Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-02-13 10:08:51

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: c688f7633b79fd288ed79f04ffce5fc737fd1dc8
   Title:

   Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel”
   Description:

   Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser.
   Content

   Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena.
   
   Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya
   
   I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad.
   
   Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar.
   
   Shuoun Islamiya skriver så här:
   
   På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
   
   Så funkar ansökan om vapenlicens
   
   I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte.
   
   I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa.
   
   Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem.
   
   Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto.
   
   Så här står det i vapenlagen:
   
   En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet
   
   Psykisk störning
   
   Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln:
   
   I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
   
   Från sajten Shuoun Islamiya.
   
   Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området.
   
   - Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon.
   
   Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.
   
   - Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten.
   
   Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal.
   
   Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. 
   
   - Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör.
   
   Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari.
   
   Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så.
   
   När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel.
   
   En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism.
   
   - Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon
   
   För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand.
   
   Polisens pressmeddelande
   
   I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering:
   
   Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt
   
   Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills".
   
   Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan:
   
   ????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025
   
   I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren.
   
   Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari.
   
   TV4:s ljudanalys
   
   I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien.
   
   Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari.
   
   LVU-kampanjen
   
   SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”.
   
   Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier.
   
   Inlägg på Twitter/X 11 februari.
   
   Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000.
   
   Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023.
   
   För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden.
   
   Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya.
   
   Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel”

DESCRIPTION:
Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser.

CONTENT:
Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena.

Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya

I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad.

Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar.

Shuoun Islamiya skriver så här:

På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska

Så funkar ansökan om vapenlicens

I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte.

I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa.

Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem.

Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto.

Så här står det i vapenlagen:

En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet 

Psykisk störning

Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln:

I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska 

Från sajten Shuoun Islamiya.

Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området. 

- Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon.

Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.

- Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten.

Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal.

Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. 

- Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör.

Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari.

Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så.

När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel.

En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism.

- Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon

För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand.

Polisens pressmeddelande

I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering:

Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt

Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills".

Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan:

????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025 

I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren.

Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari.

TV4:s ljudanalys

I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien.

Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari.

LVU-kampanjen

SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”.

Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier.

Inlägg på Twitter/X 11 februari.

Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000.

Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023. 

För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden.

Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya. 

Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel”

DESCRIPTION:
Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser.

CONTENT:
Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena.

Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya

I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad.

Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar.

Shuoun Islamiya skriver så här:

På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska

Så funkar ansökan om vapenlicens

I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte.

I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa.

Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem.

Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto.

Så här står det i vapenlagen:

En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet 

Psykisk störning

Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln:

I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska 

Från sajten Shuoun Islamiya.

Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området. 

- Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon.

Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.

- Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten.

Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal.

Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. 

- Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör.

Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari.

Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så.

När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel.

En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism.

- Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon

För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand.

Polisens pressmeddelande

I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering:

Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt

Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills".

Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan:

????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025 

I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren.

Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari.

TV4:s ljudanalys

I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien.

Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari.

LVU-kampanjen

SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”.

Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier.

Inlägg på Twitter/X 11 februari.

Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000.

Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023. 

För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden.

Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya. 

Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2025-02-13 10:08:51

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 43d39a54e30ded8e86a573dc6d5a5e99d7aeb420
   Title:

   Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel”
   Description:

   Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser.
   Content

   Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena.
   
   Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya
   
   I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad.
   
   Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar.
   
   Shuoun Islamiya skriver så här:
   
   På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
   
   Så funkar ansökan om vapenlicens
   
   I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte.
   
   I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa.
   
   Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem.
   
   Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto.
   
   Så här står det i vapenlagen:
   
   En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet
   
   Psykisk störning
   
   Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln:
   
   I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
   
   Från sajten Shuoun Islamiya.
   
   Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området.
   
   - Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon.
   
   Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.
   
   - Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten.
   
   Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal.
   
   Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. 
   
   - Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör.
   
   Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari.
   
   Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så.
   
   När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel.
   
   En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism.
   
   - Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon
   
   För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand.
   
   Polisens pressmeddelande
   
   I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering:
   
   Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt
   
   Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills".
   
   Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan:
   
   ????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025
   
   I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren.
   
   Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari.
   
   TV4:s ljudanalys
   
   I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien.
   
   Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari.
   
   LVU-kampanjen
   
   SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”.
   
   Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier.
   
   Inlägg på Twitter/X 11 februari.
   
   Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000.
   
   Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023.
   
   För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden.
   
   Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya.
   
   Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2025-02-13 10:08:51

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: c688f7633b79fd288ed79f04ffce5fc737fd1dc8
   Title:

   Rättspsykiatriker om påståendena från propagandakontot: ”Helt fel”
   Description:

   Var drivande i LVU-kampanjen - vi går igenom kontots påståenden om psykiskt störda och svenska vapenlicenser.
   Content

   Ett konto som varit drivande i en påverkanskampanj mot Sverige tar upp skolskjutningen i Örebro och skyttens motiv - vi går igenom påståendena.
   
   Foto: Skärmdump/Shuoun Islamiya
   
   I torsdags skrev en av frontfigurerna i den så kallade LVU-kampanjen en artikel om skolskjutningen i Örebro på sin sajt Shuoun Islamiya. I texten uttrycks tvivel om att en psykiskt störd person verkligen skulle ha kunnat planera och genomföra ett sådant här dåd utan att vara rasistiskt motiverad.
   
   Rättspsykiatriker som Källkritikbyrån talat med anser att det bygger på missuppfattningar om hur psykiskt störda personer fungerar.
   
   Shuoun Islamiya skriver så här:
   
   På tisdag kväll meddelade polisen att mördaren agerade ensam och att det inte fanns några ideologiska motiv bakom händelsen, i ett försök att dölja sanningen.Dagen därpå började svenska medier publicera nya detaljer om gärningsmannen, och nämnde att han hade licenser för fyra gevär, att han led av psykiska störningar, var autistisk, misslyckades i sina studier och levde isolerat i flera år.Denna berättelse väcker tvivel, eftersom det krävs en noggrann medicinsk undersökning för att få licens för vapeninnehav. Och om vi antar att han klarade denna undersökning, så kräver svensk lag att läkare rapporterar till polisen om någon lider av psykisk sjukdom, vilket skulle leda till att vapentillståndet dras in.Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
   
   Så funkar ansökan om vapenlicens
   
   I artikeln på Shuoun Islamiya står det att det skulle krävas en grundlig läkarundersökning för att få ansöka om vapenlicens i Sverige. Men att det skulle behövas läkarintyg eller något medicinskt test stämmer inte.
   
   I Polisens handbok för handläggning av vapenärenden står det att ”endast ansvarskännande personer” ska kunna betros med skjutvapen. Det ska göras en självständig bedömning i varje enskilt ärende där man ska ta hänsyn till ”uppkomna brister i den personliga lämpligheten att inneha vapen”.Att vara dömd för brott, misstänkt för brott eller om personen vistas i kriminella miljöer kan vara sådana saker. Andra saker som kan spela in är missbruk eller om personen har kontaktförbud.Ingen särskild bedömning görs av personens psykiska hälsa.
   
   Däremot är det riktigt att läkare i Sverige har en skyldighet att anmäla om en patient har olika medicinska tillstånd som skulle kunna göra den olämplig att inneha vapen. Det kan handla om psykiatriska diagnoser, demens eller synproblem.
   
   Från Shuoun Islamiyas Youtube-konto.
   
   Så här står det i vapenlagen:
   
   En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.Ur vapenlagen (1996:67), sjätte paragrafen i sjätte kapitlet
   
   Psykisk störning
   
   Shuoun Islamiya avfärdar även att en psykiskt störd person skulle ha kunnat genomföra det här dådet. Så här står det i artikeln:
   
   I båda fallen kan en person som lider av psykiska störningar inte få alla dessa licenser för vapeninnehav, och en mentalt störd person kan inte planera en sådan operation, undgå säkerhetsstyrkorna, döda och skada dussintals och specifikt rikta in sig på migranter, om han inte hade hatiska rasistiska motiv.Om han led av en psykisk kris som drev honom till mord skulle han ha gått ut på gatan och börjat skjuta slumpmässigt på människor. Men vissa berättelser tyder på att mannen undvek att skjuta på personer med vit hudfärg och valde sina offer noggrant.Trots detta insisterar den svenska polisen på att säga att det inte finns några ideologiska motiv bakom denna handling. Utdrag ur artikel på Shuoun Islamiya, maskinöversatt till svenska
   
   Från sajten Shuoun Islamiya.
   
   Har psykiskt störda personer förmåga till planering och genomförande av dåd, eller skulle de, som artikeln lyfter fram, bara gå ut på gatan och skjuta människor slumpmässigt?Vi ställde frågan till Marianne Kristiansson, professor emerita i rättspsykiatri och en av landets främsta experter på området.
   
   - Det är helt fel, det han skriver. Det finns olika typer av störningar och man måste se till individen. Vid till exempel psykossjukdom är hjärnan så påverkad att man inte har någon större kapacitet för omfattande planering, men sedan finns det andra mentala tillstånd där man kan vara delvis verklighetsfrånvänd. Individen är då ganska störd, men också tvångsmässig och har en god förmåga till långsiktig planering. Det finns psykiskt störda som kan genomföra väldigt avancerade brott, säger hon.
   
   Detsamma säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.
   
   - Det är fel. Det textförfattaren verkar mena är att det ska finnas en slags planlös förvirring om en gärningspersonen är psykiskt sjuk. Visst finns det de allvarliga våldsdåd som har inslag av förvirring, eller att det inte är planlagt, men det finns även de där gärningspersonen verkar planerande och det ser rationellt ut, men allt bygger på en felaktig uppfattning om verkligheten.
   
   Från Shuoun Islamiyas Telegram-kanal.
   
   Enligt Marianne Kristiansson kan den här gruppen fastna i olika sätt att tänka.- De har ofta felbedömt olika saker som händer i omgivningen. De kan fastna i vad som helst, det beror på vilken kontext de har varit i. Det kan handla om retorik, hur vi andra pratar.En störd person kan feltolka saker som sägs, eller saker de sett på nätet, och sedan skrida till handling på ett väldigt konkret sätt. Där andra kanske bara tänker saker hittar den här gruppen gärningspersoner en konkret åtgärd, nämligen att gå till anfall. Gentemot vilka dåden begås beror på sammanhanget som gärningspersonen varit i, enligt Kristiansson.- De upplever sig ofta vara helt utanför samhället, riktigt socialt utstötta, och det kan skyllas på den här gruppen som de vill åt. Det är ju oftast helt fel, men det är gärningspersonens upplevelse. De kan ha byggt upp ett otroligt hat.Enligt Kristiansson är det vanligt att den här sortens gärningsperson, som inte är psykossjuka men ändå störda på något sätt, en tid innan de går till attack isolerar sig, kanske till och med slutar prata.Därför är det väldigt svårt att förutse. 
   
   - Jag har träffat gärningspersoner som ska hämnas på något som skett för 20-25 år sedan. Och nu när de gör det här så tror de att alla ska förstå varför, och det är det ju ingen som gör.
   
   Inlägg på Shuoun Islamiyas Twitter/X-konto 6 februari.
   
   Enligt Kristina Sygel på Rättsmedicinalverket kan vanföreställningar vid psykoser ha ett tema. - Det kan vara paranoida föreställningar, man känner sig förföljd eller jagad, men inramningen kan ligga i tiden och kulturen. Jag växte upp i Storbritannien och då upplevde de med psykoser att de var förföljda av IRA, senare blev det al-Qaida. Det är klart att det är möjligt även när man är sjuk att ha inslag av främlingsfientlighet i sitt tänkande och det behöver inte vara kopplat till vanföreställningen. Det går inte att ta ett prov för att se om en tanke är sjuk eller så.
   
   När det gäller den här typen av massvåld i skol- eller universitetsmiljö så slutar de ofta i självmord och då kan man heller inte fråga gärningspersonen någonting, konstaterar Sygel.
   
   En allvarlig psykisk störning enligt svensk lag är inte en specifik diagnos och kan vara olika saker, men tydligast avses psykoser, enligt Sygel. I hennes arbete på Rättsmedicinalverket, där man gör rättspsykiatriska utredningar, stöter hon på gärningsmän som har både omfattande störningar men även i lagens mening mindre allvarliga tillstånd, som lindrigare depressioner eller personer med en mildare grad av autism.
   
   - Vi träffar sällan någon som inte har någon som helst diagnos, men det är inte samma sak som att ha en allvarlig psykisk störning i lagens mening eller att ha en förvrängd verklighetsuppfattning, säger hon
   
   För att Rättsmedicinalverket ska göra en utredning krävs att gärningsmannen lever, men rättspsykiatriker kan tillfrågas och delta i olika grupper som ska göra analyser av ett fall i efterhand.
   
   Polisens pressmeddelande
   
   I artikeln på Shuoun Islamiyas sajt står det att polisen insisterar på att det inte finns några ideologiska motiv. Så hur ligger det till med det?Polisen gick tidigt ut med en formulering i ett pressutskick som man sedan delvis backat från. ”Allt tyder på att gärningsmannen har agerat ensam utan ideologiskt motiv”, stod det i det pressmeddelande som gick ut morgonen efter skolskjutningen.Polisen lade senare ut en uppdatering:
   
   Polisen ser att felaktiga narrativ sprids på sina håll i sociala medier avseende skjutningen i Örebro. Vi vill därför vara tydliga med att det enligt utredningsuppgifter samt underrättelseuppgifter i nuläget inte finns några uppgifter som pekar på att gärningspersonen agerat utifrån ideologiska motiv.Från Polisens sajt
   
   Till Källkritikbyrån säger polisens presskommunikatör att man vid otaliga tillfällen gjort tydligt att uttalandet om eventuellt ideologiskt motiv gäller "vad man vet hittills".
   
   Under veckan har uppmaningar och kampanjer spridits i sociala medier i frågan:
   
   ????Viktig information från polisen. Dela gärna vidare! pic.twitter.com/HR2m3y9D6W-- Krisinformation.se (@krisinformation) February 5, 2025
   
   I SVT:s program Agenda i söndags kommenterade Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, att polisen nu bland annat går igenom gärningsmannens liv.Kan du i dag säga att ni utesluter ett rasistiskt motiv till det här dådet, frågade programledaren.- Nej, det har funnits med sedan vi fick klart för oss vilka det var som var drabbade, så vi har haft med oss etniciteten i vår utredning. Det vi har sagt är att vi inte hittat några andra delar som pekar på ett ideologiskt motiv. Men vi håller den frågan öppen. Vi vill inte spekulera, utan vi vill veta, sade Hallgren.
   
   Niclas Hallgren, biträdande regionspolischef i Bergslagen, i SVT:s Agenda 9 februari.
   
   TV4:s ljudanalys
   
   I artikeln görs även en hänvisning till TV4:s rapportering om en video inifrån Campus Risbergska under det pågående dådet. Erfarna ljudtekniker ska, enligt TV4, ha bedömt att orden ”Ni ska bort från Europa”, ropas i klippet.Andra experter har uttalat sig och sagt att de tekniska begränsningarna gällande ljudet gör att det inte med säkerhet går att avgöra vad som sägs. SVT talade i tisdags med Sofia Strömbergsson, som är docent i logopedi vid Karolinska institutet och forskar på ljudperception, och hon säger så här:- Min förståelse för processen är att den ger inte tillräckligt underlag för att göra en säker tolkning av vad som sägs här. Rubriker där det står att det är gärningsmannen som ropar och att han ropar de här orden har sedan TV4:s publicering figurerat bland annat i Storbritannien.
   
   Från tidningen The Telegraphs artikel 5 februari.
   
   LVU-kampanjen
   
   SVT lyfter fram att just Shuoun Islamiya skrivit om TV4:s publicering och kallar sajten för ”ökänt islamistkonto”. Det har mannen som driver sajten reagerat på på bland annat Twitter/X och Telegram.Han upplever att svenska medier ger sig på hans kanal eftersom han tidigare ”avslöjat hur barn kidnappas i Sverige”. Han skriver även att Sverige försöker ”frikänna den här mördaren med rasistiska motiv” och vill tysta ner fallet med hänvisning till psykisk sjukdom, ”trots klara bevis och indikationer på rasistiska motiv”.
   
   Mannen poängterar också att det inte bara är han som tagit upp TV4:s publicering, utan det har spridits i brittiska medier.
   
   Inlägg på Twitter/X 11 februari.
   
   Den aktuella artikeln har i sig inte fått så stor spridning. På Twitter/X har inlägg med artikeln visats drygt 4 000 gånger och på Telegram drygt 7 000.
   
   Mannen bakom kanalen Shuoun Islamiya var en av de drivande i LVU-kampanjen, som riktades mot Sverige under 2022 och 2023.
   
   För den som vill veta mer om hur falska påståenden om den svenska socialtjänsten spreds under den här perioden så har Försvarshögskolan publicerat en detaljerad genomgång av LVU-kampanjen - den hittar du här.Tillsammans med de nordiska faktagranskarna har Källkritikbyrån gått igenom hur påståendena spridit sig i Norden.
   
   Källkritikbyrån har sökt mannen som driver sajten Shuoun Islamiya.
   
   Sammantaget: Bilden av gärningsmannen i Örebro är ännu ofullständig. Polisen har medgett att man uttryckte sig ”för avgränsande” i texten i ett av sina tidiga pressmeddelanden. Vid senare uttalanden och presskonferenser sägs i stället att man hittills inte hittat något som styrker ett ideologiskt motiv, men att man har med sig etniciteten på offren som en pusselbit i utredningen.När människor ansöker om vapenlicens i Sverige krävs ingen särskild medicinsk prövning, men läkare är skyldiga att anmäla tillstånd som skulle kunna göra en person olämplig att ha vapen.Enligt de experter Källkritikbyrån talat med kan psykiskt störda personer vara planerande och genomföra dåd som följer deras vanföreställningar. LÄS MER:? Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro ? "Staten kidnappar barn" - så skiljer sig ryktena åt i de nordiska länderna? Talaren från Family united presenterades av LVU-kritisk arrangör
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro

DESCRIPTION:
Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man.

CONTENT:
Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X

Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.

”False flag”

I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse.

En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person.

Från Youtube 6 februari.

Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube.

Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare:

– Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro.

Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige? 

– En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video. 

I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring.

Inlägg på Facebook 4 februari.

”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält.

Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism.

– Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol.

Övat på skoldåd

Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning.

Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad.

Kommentar på Facebook 5 februari.

Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv. 

– Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen.

Kommentar på Facebook 5 februari.

Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket.

– Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol.

Borttagen ”community note”

Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro. 

”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot.

Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på. 

Gamla bilder

Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags.

Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari.

Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.

När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer.

Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:

Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd. 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro

DESCRIPTION:
Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man.

CONTENT:
Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X

Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.

”False flag”

I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse.

En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person.

Från Youtube 6 februari.

Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube.

Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare:

– Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro.

Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige? 

– En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video. 

I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring.

Inlägg på Facebook 4 februari.

”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält.

Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism.

– Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol.

Övat på skoldåd

Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning.

Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad.

Kommentar på Facebook 5 februari.

Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv. 

– Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen.

Kommentar på Facebook 5 februari.

Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket.

– Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol.

Borttagen ”community note”

Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro. 

”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot.

Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på. 

Gamla bilder

Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags.

Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari.

Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.

När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer.

Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:

Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd. 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-02-07 15:27:19

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: ab5a5f5262b79bb9b8b6f9c5ea7b376297f8d23f
   Title:

   Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro
   Description:

   Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man.
   Content

   Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro.
   
   Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X
   
   Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
   
   ”False flag”
   
   I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse.
   
   En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person.
   
   Från Youtube 6 februari.
   
   Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube.
   
   Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare:
   
   – Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro.
   
   Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige?
   
   – En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video.
   
   I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring.
   
   Inlägg på Facebook 4 februari.
   
   ”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält.
   
   Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism.
   
   – Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol.
   
   Övat på skoldåd
   
   Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning.
   
   Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv.
   
   – Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket.
   
   – Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol.
   
   Borttagen ”community note”
   
   Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro.
   
   ”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot.
   
   Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på.
   
   Gamla bilder
   
   Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags.
   
   Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari.
   
   Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.
   
   När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer.
   
   Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:
   
   Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-02-07 15:27:19

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: eb28aa8999d8f8886826957735994abd0244e82b
   Title:

   Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro
   Description:

   Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man.
   Content

   Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro.
   
   Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X
   
   Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
   
   ”False flag”
   
   I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse.
   
   En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person.
   
   Från Youtube 6 februari.
   
   Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube.
   
   Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare:
   
   – Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro.
   
   Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige?
   
   – En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video.
   
   I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring.
   
   Inlägg på Facebook 4 februari.
   
   ”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält.
   
   Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism.
   
   – Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol.
   
   Övat på skoldåd
   
   Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning.
   
   Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv.
   
   – Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket.
   
   – Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol.
   
   Borttagen ”community note”
   
   Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro.
   
   ”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot.
   
   Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på.
   
   Gamla bilder
   
   Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags.
   
   Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari.
   
   Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.
   
   När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer.
   
   Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:
   
   Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro

DESCRIPTION:
Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man.

CONTENT:
Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X

Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.

”False flag”

I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse.

En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person.

Från Youtube 6 februari.

Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube.

Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare:

– Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro.

Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige? 

– En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video. 

I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring.

Inlägg på Facebook 4 februari.

”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält.

Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism.

– Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol.

Övat på skoldåd

Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning.

Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad.

Kommentar på Facebook 5 februari.

Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv. 

– Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen.

Kommentar på Facebook 5 februari.

Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket.

– Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol.

Borttagen ”community note”

Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro. 

”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot.

Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på. 

Gamla bilder

Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags.

Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari.

Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.

När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer.

Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:

Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd. 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro

DESCRIPTION:
Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man.

CONTENT:
Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X

Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.

”False flag”

I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse.

En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person.

Från Youtube 6 februari.

Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube.

Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare:

– Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro.

Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige? 

– En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video. 

I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring.

Inlägg på Facebook 4 februari.

”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält.

Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism.

– Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol.

Övat på skoldåd

Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning.

Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad.

Kommentar på Facebook 5 februari.

Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv. 

– Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen.

Kommentar på Facebook 5 februari.

Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket.

– Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol.

Borttagen ”community note”

Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro. 

”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot.

Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på. 

Gamla bilder

Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags.

Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari.

Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.

När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer.

Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:

Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd. 

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-02-07 15:27:19

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: ab5a5f5262b79bb9b8b6f9c5ea7b376297f8d23f
   Title:

   Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro
   Description:

   Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man.
   Content

   Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro.
   
   Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X
   
   Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
   
   ”False flag”
   
   I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse.
   
   En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person.
   
   Från Youtube 6 februari.
   
   Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube.
   
   Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare:
   
   – Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro.
   
   Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige?
   
   – En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video.
   
   I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring.
   
   Inlägg på Facebook 4 februari.
   
   ”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält.
   
   Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism.
   
   – Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol.
   
   Övat på skoldåd
   
   Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning.
   
   Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv.
   
   – Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket.
   
   – Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol.
   
   Borttagen ”community note”
   
   Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro.
   
   ”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot.
   
   Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på.
   
   Gamla bilder
   
   Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags.
   
   Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari.
   
   Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.
   
   När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer.
   
   Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:
   
   Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-02-07 15:27:19

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: eb28aa8999d8f8886826957735994abd0244e82b
   Title:

   Så har falska påståenden spridits efter skolskjutningen i Örebro
   Description:

   Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man.
   Content

   Konspirationsteorier, felaktiga utpekanden och inspel från världens rikaste man – Källkritikbyrån går igenom de senaste dagarnas rykten och desinformation om skolskjutningen i Örebro.
   
   Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook/Twitter/X
   
   Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
   
   ”False flag”
   
   I konspirationstroende kretsar har man spekulerat i om dådet var en så kallad false flag-operation, det vill säga en iscensatt händelse.
   
   En man har dragit långtgående slutsatser av bilars registreringsnummer på bilder från området runt Campus Risbergska i Örebro och sprider nu en video där han påstår att amerikanska styrkor varit på plats. ”Det osar psyops och false flag i regi av Djupa Staten lång väg”, kommenterar en person.
   
   Från Youtube 6 februari.
   
   Videon har inte fått stor spridning, hittills ett par tusen visningar på Youtube.
   
   Vare sig Nato eller Försvarsmakten har varit inblandade i samband med skolskjutningen i Örebro, meddelar Försvarets kommunikationsavdelning.Vi ställde också frågan till försvarsminister Pål Jonsson och fick svar via hans pressekreterare:
   
   – Nej, styrkor från Nato, USA etcetera. har inte deltagit i insatserna i Örebro (rörande masskjutningen 4 februari 2025). Utländsk militär har inte polisiära befogenheter i Sverige och får därmed inte delta vid polisinsatser så som den vid masskjutningen i Örebro.
   
   Finns det situationer där Nato-personal skulle kunna vara aktuell att använda vid till exempel terrordåd i Sverige?
   
   – En omfattande terrorattack som uppfyller kriterierna för ett väpnat angrepp mot Sverige och bemöts militärt skulle kunna innebära att andra länder ger stöd, men det är då inte fråga om en polisinsats, säger Johan Hjelmstrand, försvarsministerns pressekreterare till Källkritikbyrån.Enligt Fordonsinformationsavdelningen på Transportstyrelsen så går det heller inte att dra sådana slutsatser baserat på de uppgifter om fordonen som mannen tar upp i sin video.
   
   I kommentarsfält och i grupper sprids mer allmänt hållna, men lika ogrundade påståenden om att skolskjutningen varit en ”psyops”, en form av psykologisk krigföring.
   
   Inlägg på Facebook 4 februari.
   
   ”Kan globalistkulten arrangera en fejkad global plandemi, stänga ner en hel värld så kan de väl styra upp lokala fejkade skjutningen här och där”, skriver en kvinna i ett kommentarsfält.
   
   Tidigare har Källkritikbyrån talat med Andreas Önnerfors, medieforskare och professor i idéhistoria, om ”false flag-operationer”. Han menar att konspirationsteorier om att händelser är iscensatta och egentligen utförda av andra aktörer är en psykologisk försvarsmekanism.
   
   – Det handlar om att förlägga skulden någon annanstans och att sålla bort allt som talar emot den tolkningen, sade Önnerfors till Källkritikbyrån i april i fjol.
   
   Övat på skoldåd
   
   Andra som sprider den här typen av konspirationsteorier lyfter fram att man på Campus Risbergska övat på hur man ska agera vid en skolskjutning.
   
   Det tas som ett tecken på att händelsen skulle ha varit orkestrerad.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Att skolan övat stämmer och tas i verkligheten upp som en positiv sak, något som kan ha räddat liv.
   
   – Jag tror att det var det som gjorde att vi kunde agera så snabbt, säger en lärare till SVT Örebro.En av rektorerna på Campus Risbergska, Mikael Blom, berättade i dag om effekterna som övningarna haft för P4 Örebro.– När det väl hände så agerade vi ändå väldigt fort. Det har räddat väldigt många liv, sade han till P4-kanalen.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Det finns ingen samlad statistik över exakt hur vanligt det är, men många kommuner genomför övningar för väpnat våld i skolor och övar på metoden ”inrymning”, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Skolverket.
   
   – Många ser över den här frågan, men det ser väldigt olika ut. Det finns en stor medvetenhet i frågan, även innan det här. En del tar hjälp av konsultföretag, en del gör det själva. En del gör det bara med personal, andra med personal och barn. De flesta har på något sätt berört det här och tittar på vårt material på Skolverket med stöd och hjälp i kris, och även de andra krismyndigheternas material, säger Peter Salander, presschef på Skolverket, till Källkritikbyrån.Här hittar du Skolverkets stödmaterial om bland annat inrymning på skolor och här hittar du MSB:s vägledning om skolattentat. Bland konspirationsteoretiker tas ofta övningar som ett tecken eller bevis på att något är planlagt i förväg, något som Källkritikbyrån skrivit om i samband spridningen av mpox i fjol.
   
   Borttagen ”community note”
   
   Elon Musk, världens rikaste man, delade i onsdags vidare ett påstående från ett konto på Twitter/X där det påstods att medier inte rapporterade om skolskjutningen i Örebro.
   
   ”Du är ursäktad om du inte vet att det var en skolmassaker i Sverige igår med 10 döda. Ingen europeisk politiker har nämnt det. Gammelmedia är, som alltid, tyst”, skrev personen bakom kontot.
   
   Musk delade inlägget och kommenterade med två utropstecken. När Expressen uppmärksammade Elon Musks delning i onsdags så hade en ”community note” fästs vid inlägget, där det påpekades att många etablerade medier rapporterat om skjutningen i Sverige.I dag fredag är den uppmärkningen dock borttagen. Inlägget har i dagsläget 1,4 miljoner visingar på Twitter/X.Enligt en pakistansk tidning ligger en indisk kryptobedragare bakom kontot. I oktober för två år sedan meddelade Musk inlägg som rättats med Community Notes inte skulle gå att tjäna pengar på.
   
   Gamla bilder
   
   Innan de svenska medierna gick ut med bild på gärningsmannen så spreds rykten med anklagelser mot flera andra personer.Vi på Källkritikbyrån tog bland annat upp bilder som spreds av en yngre man på Twitter/X och av två internationella sajter. – här kan du läsa vår genomgång från i onsdags.
   
   Kollage från Källkritikbyråns granskning 5 februari.
   
   Myndigheterna har uppmanat människor till att inte sprida obekräftade uppgifter eller bidra till ryktesspridning.
   
   När vi startade Källkritikbyrån gjorde vi en onlineföreläsning, där vi bland annat tar upp problemen med att sprida bilder och uppgifter om drabbade personer i krissituationer.
   
   Det vill vi fortsatt uppmana människor till att tänka på – här hittar du den föreläsningen:
   
   Uppdaterad 13 februari: Kommentar från försvarsministerns stab tillagd.
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Gamla bilder sprids - påstås vara skolskytten i Örebro

DESCRIPTION:
Sprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter.

CONTENT:
Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter.

Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten.

Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. 

Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd.

 Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.

Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning.

Från sajten Jornada.

Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang.

Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar.

Inlägg på Twitter/X 4 februari.

Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro.

En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser.

Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook.

Inlägg på Facebook 4 februari.

Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor.

Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Gamla bilder sprids - påstås vara skolskytten i Örebro

DESCRIPTION:
Sprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter.

CONTENT:
Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter.

Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten.

Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. 

Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd.

 Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.

Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning.

Från sajten Jornada.

Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang.

Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar.

Inlägg på Twitter/X 4 februari.

Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro.

En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser.

Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook.

Inlägg på Facebook 4 februari.

Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor.

Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-02-05 15:02:40

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: e9eedcc421a7819310f289cbe645105f266b542b
   Title:

   Gamla bilder sprids - påstås vara skolskytten i Örebro
   Description:

   Sprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter.
   Content

   Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter.
   
   Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten.
   
   Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
   
   Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd.
   
   Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
   
   Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning.
   
   Från sajten Jornada.
   
   Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang.
   
   Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar.
   
   Inlägg på Twitter/X 4 februari.
   
   Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro.
   
   En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser.
   
   Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook.
   
   Inlägg på Facebook 4 februari.
   
   Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor.
   
   Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-02-05 15:02:40

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: a65e185c1204cd0903d48fad26a6a661dc8c350e
   Title:

   Gamla bilder sprids - påstås vara skolskytten i Örebro
   Description:

   Sprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter.
   Content

   Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter.
   
   Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten.
   
   Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
   
   Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd.
   
   Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
   
   Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning.
   
   Från sajten Jornada.
   
   Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang.
   
   Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar.
   
   Inlägg på Twitter/X 4 februari.
   
   Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro.
   
   En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser.
   
   Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook.
   
   Inlägg på Facebook 4 februari.
   
   Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor.
   
   Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Gamla bilder sprids - påstås vara skolskytten i Örebro

DESCRIPTION:
Sprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter.

CONTENT:
Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter.

Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten.

Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. 

Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd.

 Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.

Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning.

Från sajten Jornada.

Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang.

Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar.

Inlägg på Twitter/X 4 februari.

Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro.

En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser.

Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook.

Inlägg på Facebook 4 februari.

Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor.

Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Gamla bilder sprids - påstås vara skolskytten i Örebro

DESCRIPTION:
Sprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter.

CONTENT:
Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter.

Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten.

Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte. 

Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd.

 Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.

Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning.

Från sajten Jornada.

Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang.

Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar.

Inlägg på Twitter/X 4 februari.

Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro.

En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser.

Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook.

Inlägg på Facebook 4 februari.

Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor.

Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2025-02-05 15:02:40

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: e9eedcc421a7819310f289cbe645105f266b542b
   Title:

   Gamla bilder sprids - påstås vara skolskytten i Örebro
   Description:

   Sprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter.
   Content

   Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter.
   
   Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten.
   
   Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
   
   Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd.
   
   Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
   
   Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning.
   
   Från sajten Jornada.
   
   Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang.
   
   Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar.
   
   Inlägg på Twitter/X 4 februari.
   
   Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro.
   
   En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser.
   
   Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook.
   
   Inlägg på Facebook 4 februari.
   
   Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor.
   
   Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2025-02-05 15:02:40

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: a65e185c1204cd0903d48fad26a6a661dc8c350e
   Title:

   Gamla bilder sprids - påstås vara skolskytten i Örebro
   Description:

   Sprids i sociala medier och av internationella nyhetssajter.
   Content

   Bilder som påstås föreställa gärningsmannen bakom massmordet i Örebro sprids nu på Twitter/X och på internationella nyhetssajter.
   
   Kontot ”555 news” lade vid tiotiden ut en bild på Twitter/X på en ung man med påståendet att rörde sig om skolskytten.
   
   Inlägg på Twitter/X 5 februari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
   
   Samma konto har dock lagt ut samma bild tidigare i januari, då med koppling till andra våldsdåd.
   
   Inlägg på Twitter/X 22 januari. Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
   
   Bilden har även använts i artiklar om skolskjutningen i Örebro på den argentinska sajten Jornada och den turkiska sajten Timeturk. Både på dessa sajter och på Twitter/X sprids bilden tillsammans med andra bilder som föreställer en pojke eller ung man som bland annat gör en hitlerhälsning.
   
   Från sajten Jornada.
   
   Även de bilderna finns sedan tidigare på nätet i andra sammanhang.
   
   Källkritikbyrån har sökt Jornada och Timeturk angående deras publiceringar.
   
   Inlägg på Twitter/X 4 februari.
   
   Det är vanligt vid stora nyhetshändelser att bilder som påstås föreställa gärningsmannen sprids i sociala medier. Ett ”skämt” som ofta sprids är att en person vid namn Sam Hyde är den skyldiga, något som också skett i samband med dådet i Örebro.
   
   En annan man har pekats ut i sociala medier och har berättat för tidningen Jaktjournalen om sina upplevelser.
   
   Påståendena om den mannen har bland annat delats på Facebook.
   
   Inlägg på Facebook 4 februari.
   
   Detta inlägg spreds av ett konto som ägnar sig åt att sprida ”dödsbesked” om olika personer, förmodligen i syfte att få trafik till sina sidor.
   
   Myndigheter uppmanar nu till att inte sprida obekräftade uppgifter i sociala medier och att tänka efter innan man delar bilder och uppgifter om människor. LÄS MER:? Tänk på det här innan du delar katastrofbilder? Guide: Fejk och propaganda - det här ska du se upp med i krigsrapportering
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Salwan Momika-bilder sprids på nätet – undersöks av Region Stockholm

DESCRIPTION:
Två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier.

CONTENT:
Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt.

Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna.

I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng.

Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.

På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan.

– Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts.

Gamla bilder

På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol.

Video på Youtube 2 april 2024.

Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar:

– Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024.

Inlägg på Instagram 21 april 2024.

Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara.

Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.

TITLE:
Salwan Momika-bilder sprids på nätet – undersöks av Region Stockholm

DESCRIPTION:
Två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier.

CONTENT:
Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt.

Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna.

I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng.

Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.

På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan.

– Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts.

Gamla bilder

På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol.

Video på Youtube 2 april 2024.

Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar:

– Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024.

Inlägg på Instagram 21 april 2024.

Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara.

Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.

Versions

1. 2025-01-30 17:32:13

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: c866c50456073314d4e5ab62b298fed54ae39a2f
   Title:

   Salwan Momika-bilder sprids på nätet – undersöks av Region Stockholm
   Description:

   Två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier.
   Content

   Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt.
   
   Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna.
   
   I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng.
   
   Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
   
   På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan.
   
   – Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts.
   
   Gamla bilder
   
   På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol.
   
   Video på Youtube 2 april 2024.
   
   Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar:
   
   – Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024.
   
   Inlägg på Instagram 21 april 2024.
   
   Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara.
   
   Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.
2. 2025-01-30 17:32:13

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: be590da9034177d2a30301fea798b856b0b9bb87
   Title:

   Salwan Momika-bilder sprids på nätet – undersöks av Region Stockholm
   Description:

   Två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier.
   Content

   Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt.
   
   Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna.
   
   I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng.
   
   Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
   
   På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan.
   
   – Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts.
   
   Gamla bilder
   
   På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol.
   
   Video på Youtube 2 april 2024.
   
   Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar:
   
   – Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024.
   
   Inlägg på Instagram 21 april 2024.
   
   Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara.
   
   Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.

Changes

TITLE:
Salwan Momika-bilder sprids på nätet – undersöks av Region Stockholm

DESCRIPTION:
Två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier.

CONTENT:
Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt.

Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna.

I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng.

Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.

På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan.

– Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts.

Gamla bilder

På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol.

Video på Youtube 2 april 2024.

Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar:

– Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024.

Inlägg på Instagram 21 april 2024.

Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara.

Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.

TITLE:
Salwan Momika-bilder sprids på nätet – undersöks av Region Stockholm

DESCRIPTION:
Två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier.

CONTENT:
Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt.

Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna.

I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng.

Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.

På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan.

– Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts.

Gamla bilder

På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol.

Video på Youtube 2 april 2024.

Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar:

– Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024.

Inlägg på Instagram 21 april 2024.

Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara.

Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.

Versions

1. 2025-01-30 17:32:13

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: c866c50456073314d4e5ab62b298fed54ae39a2f
   Title:

   Salwan Momika-bilder sprids på nätet – undersöks av Region Stockholm
   Description:

   Två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier.
   Content

   Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt.
   
   Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna.
   
   I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng.
   
   Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
   
   På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan.
   
   – Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts.
   
   Gamla bilder
   
   På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol.
   
   Video på Youtube 2 april 2024.
   
   Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar:
   
   – Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024.
   
   Inlägg på Instagram 21 april 2024.
   
   Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara.
   
   Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.
2. 2025-01-30 17:32:13

   Discovered: 2026-03-19 11:59:45 Hash: be590da9034177d2a30301fea798b856b0b9bb87
   Title:

   Salwan Momika-bilder sprids på nätet – undersöks av Region Stockholm
   Description:

   Två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset sprids nu i sociala medier.
   Content

   Koranbrännaren Salwan Momika har skjutits ihjäl i Södertälje. Nu sprids två bilder som ser ut att vara tagna inifrån sjukhuset i sociala medier. ”Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna”, säger chefsläkaren Johan Bratt.
   
   Uppdatering 31 januari: Bilderna har publicerats tidigare på nätet. Bland annat hittar vi dem på Instagram i april 2024 och vi har även talat med en videokreatör som berättar att han använt en av bilderna.
   
   I sociala medier har uppgifterna om Salwan Momikas död spridit sig över jorden. Många lägger upp bilder på Momika och även bilder där en person som ser ut som Momika ligger i en sjukhussäng.
   
   Bild upplagd på Twitter/X 30 januari, Källkritikbyrån har täckt personens ansikte.
   
   På filtarna står det ”Region Stockholm”. Mannen på bilderna har mindre skägg än Salwan Momika haft på sina senaste Tiktok-videor.Källkritikbyrån har ställt frågor till Region Stockholm om bilderna och fått svar från chefsläkaren Johan Bratt:– På sjukhusen råder fotoförbud med hänsyn till den personliga integriteten och patientsekretessen. Region Stockholm undersöker omständigheterna kring bilderna eftersom det är ett brott mot patientsekretessen att fotografera patienter.Enligt Polisen så påträffades en man i 40-årsåldern som träffats av skott i en lägenhet i Hovsjö. Mannen fördes sedan till sjukhus. Bratt säger att man inte lämnar ut uppgifter om vilket sjukhus patienter transporteras till. Inte heller polisen svarar på frågan.
   
   – Det är inget vi kommenterar, säger Anna Westberg på Polisens mediecenter i Stockholm.På morgonen konstaterades mannen vara avliden och en förundersökning om mord har inletts.
   
   Gamla bilder
   
   På Youtube hittar vi en av bilderna upplagd som visningsbild till en video som lades upp 2 april i fjol.
   
   Video på Youtube 2 april 2024.
   
   Den kan dock ha lagts till som tumnagelbild i efterhand. Vi tar kontakt med personen som står bakom videokanalen ”Mix TV”, en man från Syrien, som svarar:
   
   – Bilden är gammal, inte ny. Jag har använt den tidigare i en av mina videor.Den är inte med i själva videon?– Jag använde fotot som visningsbild för videon, tror jag. Den spreds vid den tiden i sociala medier, och jag använde den.Bilderna, som är svåra att hitta i efterhand, dyker även upp i en Instagram reel med nära 10 000 gillamarkeringar från april 2024.
   
   Inlägg på Instagram 21 april 2024.
   
   Genom att använda Googles Fact check explorer kan vi även se att bilderna publicerats flera gånger under året. För att använda funktionen se vår guide om att söka på bilder!Omständigheterna runt bilderna är fortfarande oklara.
   
   Har du uppgifter om bilderna? Hör av dig till tips@kallkritikbyran.se. Uppdatering 31 januari: Ett par stycken har lagts till som handlar om bildernas spår på nätet. En videokreatör säger till Källkritikbyrån att han använt bilden vid ett tidigare tillfälle. Vi hittar även en av bilderna på Instagram i en video i april 2024.

Changes

TITLE:
Elbilskritisk politiker spred falsk bild - blev rättad av bärgaren

DESCRIPTION:
Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.

CONTENT:
Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.

 Foto: Skärmdump/Facebook

En gammal bild från förra årets trettonhelg har fått ny spridning bland elbilsmotståndare. Bilden påstås föreställa ett helt flak med elbilar som fått köras från Sälen till Mora - men bärgaren som körde biltransporten berättar att det inte stämmer.

- Elbilar väcker mycket känslor, konstaterar Mattias Haglund, vd för Bärgningstjänst Dalarna.

Haglund körde en transport från Sälen till Borlänge och hade stannat för att tanka då någon frågade honom var han hade hämtat bilarna. - Jag sa Sälen, och att nu ska jag upp och hämta åtta till. Sen blev det där förvanskat. Det stod väl någon elbil på, och då blev det till att alla bilar var elbilar.Någon lade ut bilden med texten:

Denna bild är från Sälen idag, sex st. elbilar som inte startar som ska fraktas ner till Mora drygt nio mil, när det är gjort åker bärgaren tillbaka till Sälen för att hämta ytterliggare åtta st. elbilar för transport till Mora Tur för bärgaren att dieseln blivit billigare.

Inlägg på Facebook 9 januari 2024.

Bilden tog fart och fick stor spridning i januari i fjol. Mattias Haglund gick in i kommentarsfältet och påpekade för mannen som lagt upp bilden att det inte stämde.

- Det var bara några elbilar och sedan bensin- och dieselbilar. Det enda som stämde var att det var lika många bilar som jag skulle upp och hämta i Sälen igen. Alla bilar krånglar när det blir kallt, det spelar ingen roll vad de är. Kylan är våran bästa vän, säger han och skrattar.Hur kallt var det?- Det var 20 minus ungefär.

Mattias Haglunds kommentar januari 9 januari 2024.

Vad tycker du om att han som lade upp bilden skrev så här?- Jag vet inte, jag brydde mig inte så mycket. Jag tyckte att det var lite roligt att vara inne och kommentera, nu när han hade tagit en bild på min biltransport. Men om jag hade vetat hur mycket skit det skulle bli utav det så hade jag väl aldrig skrivit något. Att det blev en sån spridning på det där hade nog ingen räknat med.

Bilden, som egentligen är en skärmdump av någons inlägg, har delats över 1 700 gånger på Facebook och har skapat debatt. En del påpekar att de inte haft några problem att starta sina elbilar i kylan, men blir hånade av andra i kommentarsfältet. ”Varför startar inte dessa elbilar om det är så lätt?”, skriver en man, med hänvisning till bilden.En del reagerar på uppgifterna att det inte stämmer.

Kommentar på Facebook 9 januari 2024.

Mannen som lagt upp bilden heter Kjell Lindkvist och är lokalpolitiker i Mora. Han berättar för Källkritikbyrån att han inte minns var han hittade bilden, men att han tog den och lade upp den i ett album med ”humorbilder”. Han tycker att man kan se att det inte bara är elbilar på biltransporten.- Man ser på bilden att det är lite blandade bilar, men då det öppna albumet har en hel hög bilder som är både mer eller mindre trovärdiga så tyckte jag den passade där. Den fick konstigt nog en otroligt stor spridning och det blev lite kalabalik där ett tag. Nyhetens behag dog med tiden av men på ettårsdagen så drog det igång igen konstigt nog. Bland de som delar bilden verkar inte alla gå in i kommentarsfältet och se Mattias Haglunds tillbakavisande. Inte heller uppfattas bilden enbart som ett skämt.”En bild av hur det kan vara att resa med en elbil”, skriver en man som lagt upp bilden i ett byggforum på nätet.

Inlägg på Byggahus.se 12 mars 2024.

Den mer allmänna frågan - om elbilsförare är mer drabbade av kyla - debatteras i bildens kölvatten. Någon skriver: 

Jag har haft en elbil nu i 6 år har aldrig haft några problem med att starta. Menar ni att bilar med förbränningsmotor alltid startarKommentar på Facebook 15 januari

Andra länkar till nyhetstexter där elbilar fått vägassistans för problem med startbatteriet.Att elbilar skulle vara extra drabbade i vintertid är inte en bild som bärgaren Mattias Haglund delar.- Rent generellt tror jag att de som har elbilar är ganska noga med att ladda dem. Jag upplever att det är fler bilar som får soppatorsk på stället när det blir sådana här långa stopp och köer, för att folk inte tankat. Det är lika eller kanske mer vanligt, säger Haglund.Kjell Lindkvist, som sitter i kommunfullmäktige för Morapartiet, säger till Källkritikbyrån att han är starkt kritisk till elbilar.

 - Och då inte bara själva bilen utan tvånget från EU och staten att befolkningen ska om man ska åka bil införskaffa något som så tydligt ingen vill ha, dyra fordon som många inte har råd med och ett elnät som åker jojo. 

Han tycker inte att det i det här fallet spelar någon roll att uppgifterna han spred inte stämde.- Jag som politiker har ju självklart ett ansvar i diverse utalanden men samtidigt som privatperson så har jag all rätt att dela roliga saker som inte sårar eller skadar en annan människa, osanna eller sanna har i detta fallet ingen betydelse. 

Sammantaget: Fotot är riktigt, det har inte manipulerats. Det är i stället beskrivningen av det som inte stämmer utan ger sken av att kylan i det här fallet drabbat bara elbilar. I själva verket körde bärgningstjänsten tre elbilar och elva bensin- och dieselbilar från Sälen till Borlänge den dagen, enligt föraren av biltransporten.

Det har spridits en rad falska eller vilseledande påståenden om elbilar de senaste åren - här kan du läsa ett par som vi granskar här på Källkritikbyrån:

? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Inlägg om "gröna elektriska sagobilar" fullt av fel? Svajiga rapporter om strandade elbilar i snön? Nej, den här videon visar inte en elbil som exploderar

TITLE:
Elbilskritisk politiker spred falsk bild - blev rättad av bärgaren

DESCRIPTION:
Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.

CONTENT:
Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.

 Foto: Skärmdump/Facebook

En gammal bild från förra årets trettonhelg har fått ny spridning bland elbilsmotståndare. Bilden påstås föreställa ett helt flak med elbilar som fått köras från Sälen till Mora - men bärgaren som körde biltransporten berättar att det inte stämmer.

- Elbilar väcker mycket känslor, konstaterar Mattias Haglund, vd för Bärgningstjänst Dalarna.

Haglund körde en transport från Sälen till Borlänge och hade stannat för att tanka då någon frågade honom var han hade hämtat bilarna. - Jag sa Sälen, och att nu ska jag upp och hämta åtta till. Sen blev det där förvanskat. Det stod väl någon elbil på, och då blev det till att alla bilar var elbilar.Någon lade ut bilden med texten:

Denna bild är från Sälen idag, sex st. elbilar som inte startar som ska fraktas ner till Mora drygt nio mil, när det är gjort åker bärgaren tillbaka till Sälen för att hämta ytterliggare åtta st. elbilar för transport till Mora Tur för bärgaren att dieseln blivit billigare.

Inlägg på Facebook 9 januari 2024.

Bilden tog fart och fick stor spridning i januari i fjol. Mattias Haglund gick in i kommentarsfältet och påpekade för mannen som lagt upp bilden att det inte stämde.

- Det var bara några elbilar och sedan bensin- och dieselbilar. Det enda som stämde var att det var lika många bilar som jag skulle upp och hämta i Sälen igen. Alla bilar krånglar när det blir kallt, det spelar ingen roll vad de är. Kylan är våran bästa vän, säger han och skrattar.Hur kallt var det?- Det var 20 minus ungefär.

Mattias Haglunds kommentar januari 9 januari 2024.

Vad tycker du om att han som lade upp bilden skrev så här?- Jag vet inte, jag brydde mig inte så mycket. Jag tyckte att det var lite roligt att vara inne och kommentera, nu när han hade tagit en bild på min biltransport. Men om jag hade vetat hur mycket skit det skulle bli utav det så hade jag väl aldrig skrivit något. Att det blev en sån spridning på det där hade nog ingen räknat med.

Bilden, som egentligen är en skärmdump av någons inlägg, har delats över 1 700 gånger på Facebook och har skapat debatt. En del påpekar att de inte haft några problem att starta sina elbilar i kylan, men blir hånade av andra i kommentarsfältet. ”Varför startar inte dessa elbilar om det är så lätt?”, skriver en man, med hänvisning till bilden.En del reagerar på uppgifterna att det inte stämmer.

Kommentar på Facebook 9 januari 2024.

Mannen som lagt upp bilden heter Kjell Lindkvist och är lokalpolitiker i Mora. Han berättar för Källkritikbyrån att han inte minns var han hittade bilden, men att han tog den och lade upp den i ett album med ”humorbilder”. Han tycker att man kan se att det inte bara är elbilar på biltransporten.- Man ser på bilden att det är lite blandade bilar, men då det öppna albumet har en hel hög bilder som är både mer eller mindre trovärdiga så tyckte jag den passade där. Den fick konstigt nog en otroligt stor spridning och det blev lite kalabalik där ett tag. Nyhetens behag dog med tiden av men på ettårsdagen så drog det igång igen konstigt nog. Bland de som delar bilden verkar inte alla gå in i kommentarsfältet och se Mattias Haglunds tillbakavisande. Inte heller uppfattas bilden enbart som ett skämt.”En bild av hur det kan vara att resa med en elbil”, skriver en man som lagt upp bilden i ett byggforum på nätet.

Inlägg på Byggahus.se 12 mars 2024.

Den mer allmänna frågan - om elbilsförare är mer drabbade av kyla - debatteras i bildens kölvatten. Någon skriver: 

Jag har haft en elbil nu i 6 år har aldrig haft några problem med att starta. Menar ni att bilar med förbränningsmotor alltid startarKommentar på Facebook 15 januari

Andra länkar till nyhetstexter där elbilar fått vägassistans för problem med startbatteriet.Att elbilar skulle vara extra drabbade i vintertid är inte en bild som bärgaren Mattias Haglund delar.- Rent generellt tror jag att de som har elbilar är ganska noga med att ladda dem. Jag upplever att det är fler bilar som får soppatorsk på stället när det blir sådana här långa stopp och köer, för att folk inte tankat. Det är lika eller kanske mer vanligt, säger Haglund.Kjell Lindkvist, som sitter i kommunfullmäktige för Morapartiet, säger till Källkritikbyrån att han är starkt kritisk till elbilar.

 - Och då inte bara själva bilen utan tvånget från EU och staten att befolkningen ska om man ska åka bil införskaffa något som så tydligt ingen vill ha, dyra fordon som många inte har råd med och ett elnät som åker jojo. 

Han tycker inte att det i det här fallet spelar någon roll att uppgifterna han spred inte stämde.- Jag som politiker har ju självklart ett ansvar i diverse utalanden men samtidigt som privatperson så har jag all rätt att dela roliga saker som inte sårar eller skadar en annan människa, osanna eller sanna har i detta fallet ingen betydelse. 

Sammantaget: Fotot är riktigt, det har inte manipulerats. Det är i stället beskrivningen av det som inte stämmer utan ger sken av att kylan i det här fallet drabbat bara elbilar. I själva verket körde bärgningstjänsten tre elbilar och elva bensin- och dieselbilar från Sälen till Borlänge den dagen, enligt föraren av biltransporten.

Det har spridits en rad falska eller vilseledande påståenden om elbilar de senaste åren - här kan du läsa ett par som vi granskar här på Källkritikbyrån:

? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Inlägg om "gröna elektriska sagobilar" fullt av fel? Svajiga rapporter om strandade elbilar i snön? Nej, den här videon visar inte en elbil som exploderar

Versions

1. 2025-01-29 10:26:17

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 1e917adbe8b0ac4df6e4e27fc9bb9ed4ba64f85c
   Title:

   Elbilskritisk politiker spred falsk bild - blev rättad av bärgaren
   Description:

   Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.
   Content

   Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   En gammal bild från förra årets trettonhelg har fått ny spridning bland elbilsmotståndare. Bilden påstås föreställa ett helt flak med elbilar som fått köras från Sälen till Mora - men bärgaren som körde biltransporten berättar att det inte stämmer.
   
   - Elbilar väcker mycket känslor, konstaterar Mattias Haglund, vd för Bärgningstjänst Dalarna.
   
   Haglund körde en transport från Sälen till Borlänge och hade stannat för att tanka då någon frågade honom var han hade hämtat bilarna. - Jag sa Sälen, och att nu ska jag upp och hämta åtta till. Sen blev det där förvanskat. Det stod väl någon elbil på, och då blev det till att alla bilar var elbilar.Någon lade ut bilden med texten:
   
   Denna bild är från Sälen idag, sex st. elbilar som inte startar som ska fraktas ner till Mora drygt nio mil, när det är gjort åker bärgaren tillbaka till Sälen för att hämta ytterliggare åtta st. elbilar för transport till Mora Tur för bärgaren att dieseln blivit billigare.
   
   Inlägg på Facebook 9 januari 2024.
   
   Bilden tog fart och fick stor spridning i januari i fjol. Mattias Haglund gick in i kommentarsfältet och påpekade för mannen som lagt upp bilden att det inte stämde.
   
   - Det var bara några elbilar och sedan bensin- och dieselbilar. Det enda som stämde var att det var lika många bilar som jag skulle upp och hämta i Sälen igen. Alla bilar krånglar när det blir kallt, det spelar ingen roll vad de är. Kylan är våran bästa vän, säger han och skrattar.Hur kallt var det?- Det var 20 minus ungefär.
   
   Mattias Haglunds kommentar januari 9 januari 2024.
   
   Vad tycker du om att han som lade upp bilden skrev så här?- Jag vet inte, jag brydde mig inte så mycket. Jag tyckte att det var lite roligt att vara inne och kommentera, nu när han hade tagit en bild på min biltransport. Men om jag hade vetat hur mycket skit det skulle bli utav det så hade jag väl aldrig skrivit något. Att det blev en sån spridning på det där hade nog ingen räknat med.
   
   Bilden, som egentligen är en skärmdump av någons inlägg, har delats över 1 700 gånger på Facebook och har skapat debatt. En del påpekar att de inte haft några problem att starta sina elbilar i kylan, men blir hånade av andra i kommentarsfältet. ”Varför startar inte dessa elbilar om det är så lätt?”, skriver en man, med hänvisning till bilden.En del reagerar på uppgifterna att det inte stämmer.
   
   Kommentar på Facebook 9 januari 2024.
   
   Mannen som lagt upp bilden heter Kjell Lindkvist och är lokalpolitiker i Mora. Han berättar för Källkritikbyrån att han inte minns var han hittade bilden, men att han tog den och lade upp den i ett album med ”humorbilder”. Han tycker att man kan se att det inte bara är elbilar på biltransporten.- Man ser på bilden att det är lite blandade bilar, men då det öppna albumet har en hel hög bilder som är både mer eller mindre trovärdiga så tyckte jag den passade där. Den fick konstigt nog en otroligt stor spridning och det blev lite kalabalik där ett tag. Nyhetens behag dog med tiden av men på ettårsdagen så drog det igång igen konstigt nog. Bland de som delar bilden verkar inte alla gå in i kommentarsfältet och se Mattias Haglunds tillbakavisande. Inte heller uppfattas bilden enbart som ett skämt.”En bild av hur det kan vara att resa med en elbil”, skriver en man som lagt upp bilden i ett byggforum på nätet.
   
   Inlägg på Byggahus.se 12 mars 2024.
   
   Den mer allmänna frågan - om elbilsförare är mer drabbade av kyla - debatteras i bildens kölvatten. Någon skriver:
   
   Jag har haft en elbil nu i 6 år har aldrig haft några problem med att starta. Menar ni att bilar med förbränningsmotor alltid startarKommentar på Facebook 15 januari
   
   Andra länkar till nyhetstexter där elbilar fått vägassistans för problem med startbatteriet.Att elbilar skulle vara extra drabbade i vintertid är inte en bild som bärgaren Mattias Haglund delar.- Rent generellt tror jag att de som har elbilar är ganska noga med att ladda dem. Jag upplever att det är fler bilar som får soppatorsk på stället när det blir sådana här långa stopp och köer, för att folk inte tankat. Det är lika eller kanske mer vanligt, säger Haglund.Kjell Lindkvist, som sitter i kommunfullmäktige för Morapartiet, säger till Källkritikbyrån att han är starkt kritisk till elbilar.
   
   - Och då inte bara själva bilen utan tvånget från EU och staten att befolkningen ska om man ska åka bil införskaffa något som så tydligt ingen vill ha, dyra fordon som många inte har råd med och ett elnät som åker jojo.
   
   Han tycker inte att det i det här fallet spelar någon roll att uppgifterna han spred inte stämde.- Jag som politiker har ju självklart ett ansvar i diverse utalanden men samtidigt som privatperson så har jag all rätt att dela roliga saker som inte sårar eller skadar en annan människa, osanna eller sanna har i detta fallet ingen betydelse.
   
   Sammantaget: Fotot är riktigt, det har inte manipulerats. Det är i stället beskrivningen av det som inte stämmer utan ger sken av att kylan i det här fallet drabbat bara elbilar. I själva verket körde bärgningstjänsten tre elbilar och elva bensin- och dieselbilar från Sälen till Borlänge den dagen, enligt föraren av biltransporten.
   
   Det har spridits en rad falska eller vilseledande påståenden om elbilar de senaste åren - här kan du läsa ett par som vi granskar här på Källkritikbyrån:
   
   ? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Inlägg om "gröna elektriska sagobilar" fullt av fel? Svajiga rapporter om strandade elbilar i snön? Nej, den här videon visar inte en elbil som exploderar
2. 2025-01-29 10:26:17

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: cf13375dceb114a273555f1ada598f6e2ee73dfc
   Title:

   Elbilskritisk politiker spred falsk bild - blev rättad av bärgaren
   Description:

   Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.
   Content

   Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   En gammal bild från förra årets trettonhelg har fått ny spridning bland elbilsmotståndare. Bilden påstås föreställa ett helt flak med elbilar som fått köras från Sälen till Mora - men bärgaren som körde biltransporten berättar att det inte stämmer.
   
   - Elbilar väcker mycket känslor, konstaterar Mattias Haglund, vd för Bärgningstjänst Dalarna.
   
   Haglund körde en transport från Sälen till Borlänge och hade stannat för att tanka då någon frågade honom var han hade hämtat bilarna. - Jag sa Sälen, och att nu ska jag upp och hämta åtta till. Sen blev det där förvanskat. Det stod väl någon elbil på, och då blev det till att alla bilar var elbilar.Någon lade ut bilden med texten:
   
   Denna bild är från Sälen idag, sex st. elbilar som inte startar som ska fraktas ner till Mora drygt nio mil, när det är gjort åker bärgaren tillbaka till Sälen för att hämta ytterliggare åtta st. elbilar för transport till Mora Tur för bärgaren att dieseln blivit billigare.
   
   Inlägg på Facebook 9 januari 2024.
   
   Bilden tog fart och fick stor spridning i januari i fjol. Mattias Haglund gick in i kommentarsfältet och påpekade för mannen som lagt upp bilden att det inte stämde.
   
   - Det var bara några elbilar och sedan bensin- och dieselbilar. Det enda som stämde var att det var lika många bilar som jag skulle upp och hämta i Sälen igen. Alla bilar krånglar när det blir kallt, det spelar ingen roll vad de är. Kylan är våran bästa vän, säger han och skrattar.Hur kallt var det?- Det var 20 minus ungefär.
   
   Mattias Haglunds kommentar januari 9 januari 2024.
   
   Vad tycker du om att han som lade upp bilden skrev så här?- Jag vet inte, jag brydde mig inte så mycket. Jag tyckte att det var lite roligt att vara inne och kommentera, nu när han hade tagit en bild på min biltransport. Men om jag hade vetat hur mycket skit det skulle bli utav det så hade jag väl aldrig skrivit något. Att det blev en sån spridning på det där hade nog ingen räknat med.
   
   Bilden, som egentligen är en skärmdump av någons inlägg, har delats över 1 700 gånger på Facebook och har skapat debatt. En del påpekar att de inte haft några problem att starta sina elbilar i kylan, men blir hånade av andra i kommentarsfältet. ”Varför startar inte dessa elbilar om det är så lätt?”, skriver en man, med hänvisning till bilden.En del reagerar på uppgifterna att det inte stämmer.
   
   Kommentar på Facebook 9 januari 2024.
   
   Mannen som lagt upp bilden heter Kjell Lindkvist och är lokalpolitiker i Mora. Han berättar för Källkritikbyrån att han inte minns var han hittade bilden, men att han tog den och lade upp den i ett album med ”humorbilder”. Han tycker att man kan se att det inte bara är elbilar på biltransporten.- Man ser på bilden att det är lite blandade bilar, men då det öppna albumet har en hel hög bilder som är både mer eller mindre trovärdiga så tyckte jag den passade där. Den fick konstigt nog en otroligt stor spridning och det blev lite kalabalik där ett tag. Nyhetens behag dog med tiden av men på ettårsdagen så drog det igång igen konstigt nog. Bland de som delar bilden verkar inte alla gå in i kommentarsfältet och se Mattias Haglunds tillbakavisande. Inte heller uppfattas bilden enbart som ett skämt.”En bild av hur det kan vara att resa med en elbil”, skriver en man som lagt upp bilden i ett byggforum på nätet.
   
   Inlägg på Byggahus.se 12 mars 2024.
   
   Den mer allmänna frågan - om elbilsförare är mer drabbade av kyla - debatteras i bildens kölvatten. Någon skriver:
   
   Jag har haft en elbil nu i 6 år har aldrig haft några problem med att starta. Menar ni att bilar med förbränningsmotor alltid startarKommentar på Facebook 15 januari
   
   Andra länkar till nyhetstexter där elbilar fått vägassistans för problem med startbatteriet.Att elbilar skulle vara extra drabbade i vintertid är inte en bild som bärgaren Mattias Haglund delar.- Rent generellt tror jag att de som har elbilar är ganska noga med att ladda dem. Jag upplever att det är fler bilar som får soppatorsk på stället när det blir sådana här långa stopp och köer, för att folk inte tankat. Det är lika eller kanske mer vanligt, säger Haglund.Kjell Lindkvist, som sitter i kommunfullmäktige för Morapartiet, säger till Källkritikbyrån att han är starkt kritisk till elbilar.
   
   - Och då inte bara själva bilen utan tvånget från EU och staten att befolkningen ska om man ska åka bil införskaffa något som så tydligt ingen vill ha, dyra fordon som många inte har råd med och ett elnät som åker jojo.
   
   Han tycker inte att det i det här fallet spelar någon roll att uppgifterna han spred inte stämde.- Jag som politiker har ju självklart ett ansvar i diverse utalanden men samtidigt som privatperson så har jag all rätt att dela roliga saker som inte sårar eller skadar en annan människa, osanna eller sanna har i detta fallet ingen betydelse.
   
   Sammantaget: Fotot är riktigt, det har inte manipulerats. Det är i stället beskrivningen av det som inte stämmer utan ger sken av att kylan i det här fallet drabbat bara elbilar. I själva verket körde bärgningstjänsten tre elbilar och elva bensin- och dieselbilar från Sälen till Borlänge den dagen, enligt föraren av biltransporten.
   
   Det har spridits en rad falska eller vilseledande påståenden om elbilar de senaste åren - här kan du läsa ett par som vi granskar här på Källkritikbyrån:
   
   ? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Inlägg om "gröna elektriska sagobilar" fullt av fel? Svajiga rapporter om strandade elbilar i snön? Nej, den här videon visar inte en elbil som exploderar

Changes

TITLE:
Elbilskritisk politiker spred falsk bild - blev rättad av bärgaren

DESCRIPTION:
Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.

CONTENT:
Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.

 Foto: Skärmdump/Facebook

En gammal bild från förra årets trettonhelg har fått ny spridning bland elbilsmotståndare. Bilden påstås föreställa ett helt flak med elbilar som fått köras från Sälen till Mora - men bärgaren som körde biltransporten berättar att det inte stämmer.

- Elbilar väcker mycket känslor, konstaterar Mattias Haglund, vd för Bärgningstjänst Dalarna.

Haglund körde en transport från Sälen till Borlänge och hade stannat för att tanka då någon frågade honom var han hade hämtat bilarna. - Jag sa Sälen, och att nu ska jag upp och hämta åtta till. Sen blev det där förvanskat. Det stod väl någon elbil på, och då blev det till att alla bilar var elbilar.Någon lade ut bilden med texten:

Denna bild är från Sälen idag, sex st. elbilar som inte startar som ska fraktas ner till Mora drygt nio mil, när det är gjort åker bärgaren tillbaka till Sälen för att hämta ytterliggare åtta st. elbilar för transport till Mora Tur för bärgaren att dieseln blivit billigare.

Inlägg på Facebook 9 januari 2024.

Bilden tog fart och fick stor spridning i januari i fjol. Mattias Haglund gick in i kommentarsfältet och påpekade för mannen som lagt upp bilden att det inte stämde.

- Det var bara några elbilar och sedan bensin- och dieselbilar. Det enda som stämde var att det var lika många bilar som jag skulle upp och hämta i Sälen igen. Alla bilar krånglar när det blir kallt, det spelar ingen roll vad de är. Kylan är våran bästa vän, säger han och skrattar.Hur kallt var det?- Det var 20 minus ungefär.

Mattias Haglunds kommentar januari 9 januari 2024.

Vad tycker du om att han som lade upp bilden skrev så här?- Jag vet inte, jag brydde mig inte så mycket. Jag tyckte att det var lite roligt att vara inne och kommentera, nu när han hade tagit en bild på min biltransport. Men om jag hade vetat hur mycket skit det skulle bli utav det så hade jag väl aldrig skrivit något. Att det blev en sån spridning på det där hade nog ingen räknat med.

Bilden, som egentligen är en skärmdump av någons inlägg, har delats över 1 700 gånger på Facebook och har skapat debatt. En del påpekar att de inte haft några problem att starta sina elbilar i kylan, men blir hånade av andra i kommentarsfältet. ”Varför startar inte dessa elbilar om det är så lätt?”, skriver en man, med hänvisning till bilden.En del reagerar på uppgifterna att det inte stämmer.

Kommentar på Facebook 9 januari 2024.

Mannen som lagt upp bilden heter Kjell Lindkvist och är lokalpolitiker i Mora. Han berättar för Källkritikbyrån att han inte minns var han hittade bilden, men att han tog den och lade upp den i ett album med ”humorbilder”. Han tycker att man kan se att det inte bara är elbilar på biltransporten.- Man ser på bilden att det är lite blandade bilar, men då det öppna albumet har en hel hög bilder som är både mer eller mindre trovärdiga så tyckte jag den passade där. Den fick konstigt nog en otroligt stor spridning och det blev lite kalabalik där ett tag. Nyhetens behag dog med tiden av men på ettårsdagen så drog det igång igen konstigt nog. Bland de som delar bilden verkar inte alla gå in i kommentarsfältet och se Mattias Haglunds tillbakavisande. Inte heller uppfattas bilden enbart som ett skämt.”En bild av hur det kan vara att resa med en elbil”, skriver en man som lagt upp bilden i ett byggforum på nätet.

Inlägg på Byggahus.se 12 mars 2024.

Den mer allmänna frågan - om elbilsförare är mer drabbade av kyla - debatteras i bildens kölvatten. Någon skriver: 

Jag har haft en elbil nu i 6 år har aldrig haft några problem med att starta. Menar ni att bilar med förbränningsmotor alltid startarKommentar på Facebook 15 januari

Andra länkar till nyhetstexter där elbilar fått vägassistans för problem med startbatteriet.Att elbilar skulle vara extra drabbade i vintertid är inte en bild som bärgaren Mattias Haglund delar.- Rent generellt tror jag att de som har elbilar är ganska noga med att ladda dem. Jag upplever att det är fler bilar som får soppatorsk på stället när det blir sådana här långa stopp och köer, för att folk inte tankat. Det är lika eller kanske mer vanligt, säger Haglund.Kjell Lindkvist, som sitter i kommunfullmäktige för Morapartiet, säger till Källkritikbyrån att han är starkt kritisk till elbilar.

 - Och då inte bara själva bilen utan tvånget från EU och staten att befolkningen ska om man ska åka bil införskaffa något som så tydligt ingen vill ha, dyra fordon som många inte har råd med och ett elnät som åker jojo. 

Han tycker inte att det i det här fallet spelar någon roll att uppgifterna han spred inte stämde.- Jag som politiker har ju självklart ett ansvar i diverse utalanden men samtidigt som privatperson så har jag all rätt att dela roliga saker som inte sårar eller skadar en annan människa, osanna eller sanna har i detta fallet ingen betydelse. 

Sammantaget: Fotot är riktigt, det har inte manipulerats. Det är i stället beskrivningen av det som inte stämmer utan ger sken av att kylan i det här fallet drabbat bara elbilar. I själva verket körde bärgningstjänsten tre elbilar och elva bensin- och dieselbilar från Sälen till Borlänge den dagen, enligt föraren av biltransporten.

Det har spridits en rad falska eller vilseledande påståenden om elbilar de senaste åren - här kan du läsa ett par som vi granskar här på Källkritikbyrån:

? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Inlägg om "gröna elektriska sagobilar" fullt av fel? Svajiga rapporter om strandade elbilar i snön? Nej, den här videon visar inte en elbil som exploderar

TITLE:
Elbilskritisk politiker spred falsk bild - blev rättad av bärgaren

DESCRIPTION:
Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.

CONTENT:
Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.

 Foto: Skärmdump/Facebook

En gammal bild från förra årets trettonhelg har fått ny spridning bland elbilsmotståndare. Bilden påstås föreställa ett helt flak med elbilar som fått köras från Sälen till Mora - men bärgaren som körde biltransporten berättar att det inte stämmer.

- Elbilar väcker mycket känslor, konstaterar Mattias Haglund, vd för Bärgningstjänst Dalarna.

Haglund körde en transport från Sälen till Borlänge och hade stannat för att tanka då någon frågade honom var han hade hämtat bilarna. - Jag sa Sälen, och att nu ska jag upp och hämta åtta till. Sen blev det där förvanskat. Det stod väl någon elbil på, och då blev det till att alla bilar var elbilar.Någon lade ut bilden med texten:

Denna bild är från Sälen idag, sex st. elbilar som inte startar som ska fraktas ner till Mora drygt nio mil, när det är gjort åker bärgaren tillbaka till Sälen för att hämta ytterliggare åtta st. elbilar för transport till Mora Tur för bärgaren att dieseln blivit billigare.

Inlägg på Facebook 9 januari 2024.

Bilden tog fart och fick stor spridning i januari i fjol. Mattias Haglund gick in i kommentarsfältet och påpekade för mannen som lagt upp bilden att det inte stämde.

- Det var bara några elbilar och sedan bensin- och dieselbilar. Det enda som stämde var att det var lika många bilar som jag skulle upp och hämta i Sälen igen. Alla bilar krånglar när det blir kallt, det spelar ingen roll vad de är. Kylan är våran bästa vän, säger han och skrattar.Hur kallt var det?- Det var 20 minus ungefär.

Mattias Haglunds kommentar januari 9 januari 2024.

Vad tycker du om att han som lade upp bilden skrev så här?- Jag vet inte, jag brydde mig inte så mycket. Jag tyckte att det var lite roligt att vara inne och kommentera, nu när han hade tagit en bild på min biltransport. Men om jag hade vetat hur mycket skit det skulle bli utav det så hade jag väl aldrig skrivit något. Att det blev en sån spridning på det där hade nog ingen räknat med.

Bilden, som egentligen är en skärmdump av någons inlägg, har delats över 1 700 gånger på Facebook och har skapat debatt. En del påpekar att de inte haft några problem att starta sina elbilar i kylan, men blir hånade av andra i kommentarsfältet. ”Varför startar inte dessa elbilar om det är så lätt?”, skriver en man, med hänvisning till bilden.En del reagerar på uppgifterna att det inte stämmer.

Kommentar på Facebook 9 januari 2024.

Mannen som lagt upp bilden heter Kjell Lindkvist och är lokalpolitiker i Mora. Han berättar för Källkritikbyrån att han inte minns var han hittade bilden, men att han tog den och lade upp den i ett album med ”humorbilder”. Han tycker att man kan se att det inte bara är elbilar på biltransporten.- Man ser på bilden att det är lite blandade bilar, men då det öppna albumet har en hel hög bilder som är både mer eller mindre trovärdiga så tyckte jag den passade där. Den fick konstigt nog en otroligt stor spridning och det blev lite kalabalik där ett tag. Nyhetens behag dog med tiden av men på ettårsdagen så drog det igång igen konstigt nog. Bland de som delar bilden verkar inte alla gå in i kommentarsfältet och se Mattias Haglunds tillbakavisande. Inte heller uppfattas bilden enbart som ett skämt.”En bild av hur det kan vara att resa med en elbil”, skriver en man som lagt upp bilden i ett byggforum på nätet.

Inlägg på Byggahus.se 12 mars 2024.

Den mer allmänna frågan - om elbilsförare är mer drabbade av kyla - debatteras i bildens kölvatten. Någon skriver: 

Jag har haft en elbil nu i 6 år har aldrig haft några problem med att starta. Menar ni att bilar med förbränningsmotor alltid startarKommentar på Facebook 15 januari

Andra länkar till nyhetstexter där elbilar fått vägassistans för problem med startbatteriet.Att elbilar skulle vara extra drabbade i vintertid är inte en bild som bärgaren Mattias Haglund delar.- Rent generellt tror jag att de som har elbilar är ganska noga med att ladda dem. Jag upplever att det är fler bilar som får soppatorsk på stället när det blir sådana här långa stopp och köer, för att folk inte tankat. Det är lika eller kanske mer vanligt, säger Haglund.Kjell Lindkvist, som sitter i kommunfullmäktige för Morapartiet, säger till Källkritikbyrån att han är starkt kritisk till elbilar.

 - Och då inte bara själva bilen utan tvånget från EU och staten att befolkningen ska om man ska åka bil införskaffa något som så tydligt ingen vill ha, dyra fordon som många inte har råd med och ett elnät som åker jojo. 

Han tycker inte att det i det här fallet spelar någon roll att uppgifterna han spred inte stämde.- Jag som politiker har ju självklart ett ansvar i diverse utalanden men samtidigt som privatperson så har jag all rätt att dela roliga saker som inte sårar eller skadar en annan människa, osanna eller sanna har i detta fallet ingen betydelse. 

Sammantaget: Fotot är riktigt, det har inte manipulerats. Det är i stället beskrivningen av det som inte stämmer utan ger sken av att kylan i det här fallet drabbat bara elbilar. I själva verket körde bärgningstjänsten tre elbilar och elva bensin- och dieselbilar från Sälen till Borlänge den dagen, enligt föraren av biltransporten.

Det har spridits en rad falska eller vilseledande påståenden om elbilar de senaste åren - här kan du läsa ett par som vi granskar här på Källkritikbyrån:

? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Inlägg om "gröna elektriska sagobilar" fullt av fel? Svajiga rapporter om strandade elbilar i snön? Nej, den här videon visar inte en elbil som exploderar

Versions

1. 2025-01-29 10:26:17

   Discovered: 2026-03-19 13:50:24 Hash: 1e917adbe8b0ac4df6e4e27fc9bb9ed4ba64f85c
   Title:

   Elbilskritisk politiker spred falsk bild - blev rättad av bärgaren
   Description:

   Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.
   Content

   Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   En gammal bild från förra årets trettonhelg har fått ny spridning bland elbilsmotståndare. Bilden påstås föreställa ett helt flak med elbilar som fått köras från Sälen till Mora - men bärgaren som körde biltransporten berättar att det inte stämmer.
   
   - Elbilar väcker mycket känslor, konstaterar Mattias Haglund, vd för Bärgningstjänst Dalarna.
   
   Haglund körde en transport från Sälen till Borlänge och hade stannat för att tanka då någon frågade honom var han hade hämtat bilarna. - Jag sa Sälen, och att nu ska jag upp och hämta åtta till. Sen blev det där förvanskat. Det stod väl någon elbil på, och då blev det till att alla bilar var elbilar.Någon lade ut bilden med texten:
   
   Denna bild är från Sälen idag, sex st. elbilar som inte startar som ska fraktas ner till Mora drygt nio mil, när det är gjort åker bärgaren tillbaka till Sälen för att hämta ytterliggare åtta st. elbilar för transport till Mora Tur för bärgaren att dieseln blivit billigare.
   
   Inlägg på Facebook 9 januari 2024.
   
   Bilden tog fart och fick stor spridning i januari i fjol. Mattias Haglund gick in i kommentarsfältet och påpekade för mannen som lagt upp bilden att det inte stämde.
   
   - Det var bara några elbilar och sedan bensin- och dieselbilar. Det enda som stämde var att det var lika många bilar som jag skulle upp och hämta i Sälen igen. Alla bilar krånglar när det blir kallt, det spelar ingen roll vad de är. Kylan är våran bästa vän, säger han och skrattar.Hur kallt var det?- Det var 20 minus ungefär.
   
   Mattias Haglunds kommentar januari 9 januari 2024.
   
   Vad tycker du om att han som lade upp bilden skrev så här?- Jag vet inte, jag brydde mig inte så mycket. Jag tyckte att det var lite roligt att vara inne och kommentera, nu när han hade tagit en bild på min biltransport. Men om jag hade vetat hur mycket skit det skulle bli utav det så hade jag väl aldrig skrivit något. Att det blev en sån spridning på det där hade nog ingen räknat med.
   
   Bilden, som egentligen är en skärmdump av någons inlägg, har delats över 1 700 gånger på Facebook och har skapat debatt. En del påpekar att de inte haft några problem att starta sina elbilar i kylan, men blir hånade av andra i kommentarsfältet. ”Varför startar inte dessa elbilar om det är så lätt?”, skriver en man, med hänvisning till bilden.En del reagerar på uppgifterna att det inte stämmer.
   
   Kommentar på Facebook 9 januari 2024.
   
   Mannen som lagt upp bilden heter Kjell Lindkvist och är lokalpolitiker i Mora. Han berättar för Källkritikbyrån att han inte minns var han hittade bilden, men att han tog den och lade upp den i ett album med ”humorbilder”. Han tycker att man kan se att det inte bara är elbilar på biltransporten.- Man ser på bilden att det är lite blandade bilar, men då det öppna albumet har en hel hög bilder som är både mer eller mindre trovärdiga så tyckte jag den passade där. Den fick konstigt nog en otroligt stor spridning och det blev lite kalabalik där ett tag. Nyhetens behag dog med tiden av men på ettårsdagen så drog det igång igen konstigt nog. Bland de som delar bilden verkar inte alla gå in i kommentarsfältet och se Mattias Haglunds tillbakavisande. Inte heller uppfattas bilden enbart som ett skämt.”En bild av hur det kan vara att resa med en elbil”, skriver en man som lagt upp bilden i ett byggforum på nätet.
   
   Inlägg på Byggahus.se 12 mars 2024.
   
   Den mer allmänna frågan - om elbilsförare är mer drabbade av kyla - debatteras i bildens kölvatten. Någon skriver:
   
   Jag har haft en elbil nu i 6 år har aldrig haft några problem med att starta. Menar ni att bilar med förbränningsmotor alltid startarKommentar på Facebook 15 januari
   
   Andra länkar till nyhetstexter där elbilar fått vägassistans för problem med startbatteriet.Att elbilar skulle vara extra drabbade i vintertid är inte en bild som bärgaren Mattias Haglund delar.- Rent generellt tror jag att de som har elbilar är ganska noga med att ladda dem. Jag upplever att det är fler bilar som får soppatorsk på stället när det blir sådana här långa stopp och köer, för att folk inte tankat. Det är lika eller kanske mer vanligt, säger Haglund.Kjell Lindkvist, som sitter i kommunfullmäktige för Morapartiet, säger till Källkritikbyrån att han är starkt kritisk till elbilar.
   
   - Och då inte bara själva bilen utan tvånget från EU och staten att befolkningen ska om man ska åka bil införskaffa något som så tydligt ingen vill ha, dyra fordon som många inte har råd med och ett elnät som åker jojo.
   
   Han tycker inte att det i det här fallet spelar någon roll att uppgifterna han spred inte stämde.- Jag som politiker har ju självklart ett ansvar i diverse utalanden men samtidigt som privatperson så har jag all rätt att dela roliga saker som inte sårar eller skadar en annan människa, osanna eller sanna har i detta fallet ingen betydelse.
   
   Sammantaget: Fotot är riktigt, det har inte manipulerats. Det är i stället beskrivningen av det som inte stämmer utan ger sken av att kylan i det här fallet drabbat bara elbilar. I själva verket körde bärgningstjänsten tre elbilar och elva bensin- och dieselbilar från Sälen till Borlänge den dagen, enligt föraren av biltransporten.
   
   Det har spridits en rad falska eller vilseledande påståenden om elbilar de senaste åren - här kan du läsa ett par som vi granskar här på Källkritikbyrån:
   
   ? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Inlägg om "gröna elektriska sagobilar" fullt av fel? Svajiga rapporter om strandade elbilar i snön? Nej, den här videon visar inte en elbil som exploderar
2. 2025-01-29 10:26:17

   Discovered: 2026-03-19 12:04:15 Hash: cf13375dceb114a273555f1ada598f6e2ee73dfc
   Title:

   Elbilskritisk politiker spred falsk bild - blev rättad av bärgaren
   Description:

   Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.
   Content

   Påstod att det var bara elbilar som fått stopp i kylan. ”Det blev förvanskat”.
   
   Foto: Skärmdump/Facebook
   
   En gammal bild från förra årets trettonhelg har fått ny spridning bland elbilsmotståndare. Bilden påstås föreställa ett helt flak med elbilar som fått köras från Sälen till Mora - men bärgaren som körde biltransporten berättar att det inte stämmer.
   
   - Elbilar väcker mycket känslor, konstaterar Mattias Haglund, vd för Bärgningstjänst Dalarna.
   
   Haglund körde en transport från Sälen till Borlänge och hade stannat för att tanka då någon frågade honom var han hade hämtat bilarna. - Jag sa Sälen, och att nu ska jag upp och hämta åtta till. Sen blev det där förvanskat. Det stod väl någon elbil på, och då blev det till att alla bilar var elbilar.Någon lade ut bilden med texten:
   
   Denna bild är från Sälen idag, sex st. elbilar som inte startar som ska fraktas ner till Mora drygt nio mil, när det är gjort åker bärgaren tillbaka till Sälen för att hämta ytterliggare åtta st. elbilar för transport till Mora Tur för bärgaren att dieseln blivit billigare.
   
   Inlägg på Facebook 9 januari 2024.
   
   Bilden tog fart och fick stor spridning i januari i fjol. Mattias Haglund gick in i kommentarsfältet och påpekade för mannen som lagt upp bilden att det inte stämde.
   
   - Det var bara några elbilar och sedan bensin- och dieselbilar. Det enda som stämde var att det var lika många bilar som jag skulle upp och hämta i Sälen igen. Alla bilar krånglar när det blir kallt, det spelar ingen roll vad de är. Kylan är våran bästa vän, säger han och skrattar.Hur kallt var det?- Det var 20 minus ungefär.
   
   Mattias Haglunds kommentar januari 9 januari 2024.
   
   Vad tycker du om att han som lade upp bilden skrev så här?- Jag vet inte, jag brydde mig inte så mycket. Jag tyckte att det var lite roligt att vara inne och kommentera, nu när han hade tagit en bild på min biltransport. Men om jag hade vetat hur mycket skit det skulle bli utav det så hade jag väl aldrig skrivit något. Att det blev en sån spridning på det där hade nog ingen räknat med.
   
   Bilden, som egentligen är en skärmdump av någons inlägg, har delats över 1 700 gånger på Facebook och har skapat debatt. En del påpekar att de inte haft några problem att starta sina elbilar i kylan, men blir hånade av andra i kommentarsfältet. ”Varför startar inte dessa elbilar om det är så lätt?”, skriver en man, med hänvisning till bilden.En del reagerar på uppgifterna att det inte stämmer.
   
   Kommentar på Facebook 9 januari 2024.
   
   Mannen som lagt upp bilden heter Kjell Lindkvist och är lokalpolitiker i Mora. Han berättar för Källkritikbyrån att han inte minns var han hittade bilden, men att han tog den och lade upp den i ett album med ”humorbilder”. Han tycker att man kan se att det inte bara är elbilar på biltransporten.- Man ser på bilden att det är lite blandade bilar, men då det öppna albumet har en hel hög bilder som är både mer eller mindre trovärdiga så tyckte jag den passade där. Den fick konstigt nog en otroligt stor spridning och det blev lite kalabalik där ett tag. Nyhetens behag dog med tiden av men på ettårsdagen så drog det igång igen konstigt nog. Bland de som delar bilden verkar inte alla gå in i kommentarsfältet och se Mattias Haglunds tillbakavisande. Inte heller uppfattas bilden enbart som ett skämt.”En bild av hur det kan vara att resa med en elbil”, skriver en man som lagt upp bilden i ett byggforum på nätet.
   
   Inlägg på Byggahus.se 12 mars 2024.
   
   Den mer allmänna frågan - om elbilsförare är mer drabbade av kyla - debatteras i bildens kölvatten. Någon skriver:
   
   Jag har haft en elbil nu i 6 år har aldrig haft några problem med att starta. Menar ni att bilar med förbränningsmotor alltid startarKommentar på Facebook 15 januari
   
   Andra länkar till nyhetstexter där elbilar fått vägassistans för problem med startbatteriet.Att elbilar skulle vara extra drabbade i vintertid är inte en bild som bärgaren Mattias Haglund delar.- Rent generellt tror jag att de som har elbilar är ganska noga med att ladda dem. Jag upplever att det är fler bilar som får soppatorsk på stället när det blir sådana här långa stopp och köer, för att folk inte tankat. Det är lika eller kanske mer vanligt, säger Haglund.Kjell Lindkvist, som sitter i kommunfullmäktige för Morapartiet, säger till Källkritikbyrån att han är starkt kritisk till elbilar.
   
   - Och då inte bara själva bilen utan tvånget från EU och staten att befolkningen ska om man ska åka bil införskaffa något som så tydligt ingen vill ha, dyra fordon som många inte har råd med och ett elnät som åker jojo.
   
   Han tycker inte att det i det här fallet spelar någon roll att uppgifterna han spred inte stämde.- Jag som politiker har ju självklart ett ansvar i diverse utalanden men samtidigt som privatperson så har jag all rätt att dela roliga saker som inte sårar eller skadar en annan människa, osanna eller sanna har i detta fallet ingen betydelse.
   
   Sammantaget: Fotot är riktigt, det har inte manipulerats. Det är i stället beskrivningen av det som inte stämmer utan ger sken av att kylan i det här fallet drabbat bara elbilar. I själva verket körde bärgningstjänsten tre elbilar och elva bensin- och dieselbilar från Sälen till Borlänge den dagen, enligt föraren av biltransporten.
   
   Det har spridits en rad falska eller vilseledande påståenden om elbilar de senaste åren - här kan du läsa ett par som vi granskar här på Källkritikbyrån:
   
   ? Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet? Inlägg om "gröna elektriska sagobilar" fullt av fel? Svajiga rapporter om strandade elbilar i snön? Nej, den här videon visar inte en elbil som exploderar