Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
c2240e5c62f74ddc4c024615f80529d389ada7d6MEN-FÄLLNING Dagens Industri påstod att en kvinnlig bankanställd gick armkrok med en knarkgrossist på polisens spaningsbild. Men det var en helt annan kvinna på bilden. Den felaktigt utpekade kvinnan blev avstängd från jobbet på grund av publiceringen. ”Vi beklagar hur det påverkat henne”, säger DI:s chefredaktör Peter Fellman till Journalisten.
I juni 2025 publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Misstänkt knarkgrossist arm i arm med [Banken]:s brottsbekämpare.” På DI:s sajt hade artikeln rubriken: ”[Banken]-kvinna i sällskap med misstänkt knarkgrossist.” Banken var namngiven, men inte bankkvinnan.
I anslutning till artikeln publicerades ett pixlat foto på en man och en kvinna tillsammans. Bildtexten i papperet löd: ”[Banken]-kvinnans möten med den misstänkte narkotikahandlaren har dokumenterats av polisens spanare.”
I artikeln uppgavs att mannen på bilden misstänktes vara del av Ismail Abdos narkotikanätverk och att polisen under en långvarig spaningsinsats noterat att han ofta umgicks med en kvinna som påstods arbeta på en svensk storbank, vilket enligt artikeln skulle vara kvinnan på bilden.
Problemet var att kvinnan på bilden inte alls är den utpekade bankkvinnan, utan en helt annan person som saknar koppling till banken. Den bankanställda kvinnan har i verkligheten aldrig haft kontakt med den brottsmisstänkte mannen.
Den bankanställda kvinnan anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och berättade att hon på grund av DI:s artikel blev avstängd från jobbet medan bankens interna utredning pågick, samt att hon drabbats av svår psykisk ohälsa med PTSD-liknande symtom och traumaterapi som följd. Hon och hennes familj hade fruktat för sin personliga säkerhet, då mannen som hon felaktigt påståtts haft en relation med enligt artikeln var kopplad till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk.
Hon uppger i anmälan att hon genom de detaljer som DI lämnat om hennes arbete på banken blev identifierad av kollegor och andra personer i hennes yrkesmiljö. Hennes profilaktivitet på Linkedin ökade med över 500 procent dagarna efter publiceringen. Hennes namn förekom också i en diskussionstråd som DI-reportern startat på X.
Dagens Industri vidhöll i ett svar till MO så sent som den 8 december 2025 att tidningen inte gjort ett felaktigt utpekande, utan att det verkligen var bankkvinnan på bilden.
Det ledde till att anmälaren vände sig till Polismyndigheten, som skrev två olika PM åt henne, där det framgår att det inte är bankkvinnan på bilden. ”Det var inte ens likt”, uppger den biträdande utredningsledaren i den ena promemorian. I den senare klargjordes att det hade framkommit vem kvinnan på bilden var. Det var inte anmälaren.
När DI fick ta del av den första promemorian i december insåg redaktionen att något kunde vara fel och sökte då bekräftelse från polisen. I januari fick de beskedet från polisen, som innebar att de hängt ut en helt oskyldig person. Artikeln avpublicerades från sajten och en uppföljande artikel publicerades, med rubriken: ”Nya polisuppgifter: Bankanställd umgicks inte med narkotikamisstänkt.”
MO konstaterar att uppgifterna kopplade till anmälaren var felaktiga och ”mycket skadliga” för henne, samt att tidningen inte presenterat något tillräckligt underlag för att publicera.
Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Industri för att ha brutit mot god publicistisk sed.
DI:s ansvariga utgivare Peter Fellman beklagar publiceringen.
Har ni bett kvinnan om ursäkt eller erbjudit henne någon ersättning för den skada ni vållat henne?
– Vi har inte bett henne om ursäkt personligen men vi beklagar naturligtvis detta och hur det har påverkat henne, säger Peter Fellman.
Har ni infört en rättelse?
– Ja, på det sättet att vi publicerade en uppföljande artikel redan i vintras där den senaste utvecklingen i ärendet hos polisen redovisades mycket tydligt. Artikeln uppgav bland annat att kvinnan förts in i utredningen utan grund. Vi kommer också att publicera fällningen av Mediernas etiknämnd idag. Den fällda artikeln är avpublicerad sedan flera månader. Den åtgärden var motiverad när vi fick del av de uppdaterade uppgifterna kring utredningen.
Att hon måste be Polisen om hjälp för att ni ska förstå att ni har gjort fel, vad tänker du om det?
– Allmänt kan sägas att det är svårt att granska hur den organiserade brottsligheten äter sig allt längre in i näringslivet. Många försöker påverka våra publiceringar från många olika håll. Därför står vi fast vid våra noga övervägda publiceringar tills vi överbevisas. Här blev det tyvärr fel.
Förtydligande: I en tidigare version av artikeln framkom inte att DI gjort egna förfrågningar hos polisen efter att de tagit del av den första promemorian. Det är nu förtydligat.
fffd14acc5d74c223757d29abef44cc12022b5cd
c2240e5c62f74ddc4c024615f80529d389ada7d6
TITLE: Polisen fick ingripa för att DI skulle rätta felaktigt utpekande DESCRIPTION: MEN-FÄLLNING Dagens Industri påstod att en kvinnlig bankanställd gick armkrok med en knarkgrossist på polisens spaningsbild. Men det var en helt annan kvinna på bilden. Den felaktigt utpekade kvinnan blev avstängd från jobbet på grund av publiceringen. ”Vi beklagar hur det påverkat henne”, säger DI:s chefredaktör Peter Fellman till Journalisten. CONTENT: I juni 2025 publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Misstänkt knarkgrossist arm i arm med [Banken]:s brottsbekämpare.” På DI:s sajt hade artikeln rubriken: ”[Banken]-kvinna i sällskap med misstänkt knarkgrossist.” Banken var namngiven, men inte bankkvinnan. I anslutning till artikeln publicerades ett pixlat foto på en man och en kvinna tillsammans. Bildtexten i papperet löd: ”[Banken]-kvinnans möten med den misstänkte narkotikahandlaren har dokumenterats av polisens spanare.” I artikeln uppgavs att mannen på bilden misstänktes vara del av Ismail Abdos narkotikanätverk och att polisen under en långvarig spaningsinsats noterat att han ofta umgicks med en kvinna som påstods arbeta på en svensk storbank, vilket enligt artikeln skulle vara kvinnan på bilden. Problemet var att kvinnan på bilden inte alls är den utpekade bankkvinnan, utan en helt annan person som saknar koppling till banken. Den bankanställda kvinnan har i verkligheten aldrig haft kontakt med den brottsmisstänkte mannen. Den bankanställda kvinnan anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och berättade att hon på grund av DI:s artikel blev avstängd från jobbet medan bankens interna utredning pågick, samt att hon drabbats av svår psykisk ohälsa med PTSD-liknande symtom och traumaterapi som följd. Hon och hennes familj hade fruktat för sin personliga säkerhet, då mannen som hon felaktigt påståtts haft en relation med enligt artikeln var kopplad till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk. Hon uppger i anmälan att hon genom de detaljer som DI lämnat om hennes arbete på banken blev identifierad av kollegor och andra personer i hennes yrkesmiljö. Hennes profilaktivitet på Linkedin ökade med över 500 procent dagarna efter publiceringen. Hennes namn förekom också i en diskussionstråd som DI-reportern startat på X. Dagens Industri vidhöll i ett svar till MO så sent som den 8 december 2025 att tidningen inte gjort ett felaktigt utpekande, utan att det verkligen var bankkvinnan på bilden. Det ledde till att anmälaren vände sig till Polismyndigheten, som skrev två olika PM åt henne, där det framgår att det inte är bankkvinnan på bilden. ”Det var inte ens likt”, uppger den biträdande utredningsledaren i den ena promemorian. I den senare klargjordes att det hade framkommit vem kvinnan på bilden var. Det var inte anmälaren. Först när DI fick ta del av promemoriorna i mitten av januari i år insåg redaktionen att de hängt ut en helt oskyldig person. Artikeln avpublicerades från sajten och en uppföljande artikel publicerades, med rubriken: ”Nya polisuppgifter: Bankanställd umgicks inte med narkotikamisstänkt.” MO konstaterar att uppgifterna kopplade till anmälaren var felaktiga och ”mycket skadliga” för henne, samt att tidningen inte presenterat något tillräckligt underlag för att publicera. Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Industri för att ha brutit mot god publicistisk sed. DI:s ansvariga utgivare Peter Fellman beklagar publiceringen. Har ni bett kvinnan om ursäkt eller erbjudit henne någon ersättning för den skada ni vållat henne? – Vi har inte bett henne om ursäkt personligen men vi beklagar naturligtvis detta och hur det har påverkat henne, säger Peter Fellman. Har ni infört en rättelse? – Ja, på det sättet att vi publicerade en uppföljande artikel redan i vintras där den senaste utvecklingen i ärendet hos polisen redovisades mycket tydligt. Artikeln uppgav bland annat att kvinnan förts in i utredningen utan grund. Vi kommer också att publicera fällningen av Mediernas etiknämnd idag. Den fällda artikeln är avpublicerad sedan flera månader. Den åtgärden var motiverad när vi fick del av de uppdaterade uppgifterna kring utredningen. Att hon måste be Polisen om hjälp för att ni ska förstå att ni har gjort fel, vad tänker du om det? – Allmänt kan sägas att det är svårt att granska hur den organiserade brottsligheten äter sig allt längre in i näringslivet. Många försöker påverka våra publiceringar från många olika håll. Därför står vi fast vid våra noga övervägda publiceringar tills vi överbevisas. Här blev det tyvärr fel.
TITLE: Polisen fick ingripa för att DI skulle rätta felaktigt utpekande DESCRIPTION: MEN-FÄLLNING Dagens Industri påstod att en kvinnlig bankanställd gick armkrok med en knarkgrossist på polisens spaningsbild. Men det var en helt annan kvinna på bilden. Den felaktigt utpekade kvinnan blev avstängd från jobbet på grund av publiceringen. ”Vi beklagar hur det påverkat henne”, säger DI:s chefredaktör Peter Fellman till Journalisten. CONTENT: I juni 2025 publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Misstänkt knarkgrossist arm i arm med [Banken]:s brottsbekämpare.” På DI:s sajt hade artikeln rubriken: ”[Banken]-kvinna i sällskap med misstänkt knarkgrossist.” Banken var namngiven, men inte bankkvinnan. I anslutning till artikeln publicerades ett pixlat foto på en man och en kvinna tillsammans. Bildtexten i papperet löd: ”[Banken]-kvinnans möten med den misstänkte narkotikahandlaren har dokumenterats av polisens spanare.” I artikeln uppgavs att mannen på bilden misstänktes vara del av Ismail Abdos narkotikanätverk och att polisen under en långvarig spaningsinsats noterat att han ofta umgicks med en kvinna som påstods arbeta på en svensk storbank, vilket enligt artikeln skulle vara kvinnan på bilden. Problemet var att kvinnan på bilden inte alls är den utpekade bankkvinnan, utan en helt annan person som saknar koppling till banken. Den bankanställda kvinnan har i verkligheten aldrig haft kontakt med den brottsmisstänkte mannen. Den bankanställda kvinnan anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och berättade att hon på grund av DI:s artikel blev avstängd från jobbet medan bankens interna utredning pågick, samt att hon drabbats av svår psykisk ohälsa med PTSD-liknande symtom och traumaterapi som följd. Hon och hennes familj hade fruktat för sin personliga säkerhet, då mannen som hon felaktigt påståtts haft en relation med enligt artikeln var kopplad till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk. Hon uppger i anmälan att hon genom de detaljer som DI lämnat om hennes arbete på banken blev identifierad av kollegor och andra personer i hennes yrkesmiljö. Hennes profilaktivitet på Linkedin ökade med över 500 procent dagarna efter publiceringen. Hennes namn förekom också i en diskussionstråd som DI-reportern startat på X. Dagens Industri vidhöll i ett svar till MO så sent som den 8 december 2025 att tidningen inte gjort ett felaktigt utpekande, utan att det verkligen var bankkvinnan på bilden. Det ledde till att anmälaren vände sig till Polismyndigheten, som skrev två olika PM åt henne, där det framgår att det inte är bankkvinnan på bilden. ”Det var inte ens likt”, uppger den biträdande utredningsledaren i den ena promemorian. I den senare klargjordes att det hade framkommit vem kvinnan på bilden var. Det var inte anmälaren. När DI fick ta del av den första promemorian i december insåg redaktionen att något kunde vara fel och sökte då bekräftelse från polisen. I januari fick de beskedet från polisen, som innebar att de hängt ut en helt oskyldig person. Artikeln avpublicerades från sajten och en uppföljande artikel publicerades, med rubriken: ”Nya polisuppgifter: Bankanställd umgicks inte med narkotikamisstänkt.” MO konstaterar att uppgifterna kopplade till anmälaren var felaktiga och ”mycket skadliga” för henne, samt att tidningen inte presenterat något tillräckligt underlag för att publicera. Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Industri för att ha brutit mot god publicistisk sed. DI:s ansvariga utgivare Peter Fellman beklagar publiceringen. Har ni bett kvinnan om ursäkt eller erbjudit henne någon ersättning för den skada ni vållat henne? – Vi har inte bett henne om ursäkt personligen men vi beklagar naturligtvis detta och hur det har påverkat henne, säger Peter Fellman. Har ni infört en rättelse? – Ja, på det sättet att vi publicerade en uppföljande artikel redan i vintras där den senaste utvecklingen i ärendet hos polisen redovisades mycket tydligt. Artikeln uppgav bland annat att kvinnan förts in i utredningen utan grund. Vi kommer också att publicera fällningen av Mediernas etiknämnd idag. Den fällda artikeln är avpublicerad sedan flera månader. Den åtgärden var motiverad när vi fick del av de uppdaterade uppgifterna kring utredningen. Att hon måste be Polisen om hjälp för att ni ska förstå att ni har gjort fel, vad tänker du om det? – Allmänt kan sägas att det är svårt att granska hur den organiserade brottsligheten äter sig allt längre in i näringslivet. Många försöker påverka våra publiceringar från många olika håll. Därför står vi fast vid våra noga övervägda publiceringar tills vi överbevisas. Här blev det tyvärr fel. Förtydligande: I en tidigare version av artikeln framkom inte att DI gjort egna förfrågningar hos polisen efter att de tagit del av den första promemorian. Det är nu förtydligat.
c2240e5c62f74ddc4c024615f80529d389ada7d6
fffd14acc5d74c223757d29abef44cc12022b5cd
fffd14acc5d74c223757d29abef44cc12022b5cdMEN-FÄLLNING Dagens Industri påstod att en kvinnlig bankanställd gick armkrok med en knarkgrossist på polisens spaningsbild. Men det var en helt annan kvinna på bilden. Den felaktigt utpekade kvinnan blev avstängd från jobbet på grund av publiceringen. ”Vi beklagar hur det påverkat henne”, säger DI:s chefredaktör Peter Fellman till Journalisten.
I juni 2025 publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Misstänkt knarkgrossist arm i arm med [Banken]:s brottsbekämpare.” På DI:s sajt hade artikeln rubriken: ”[Banken]-kvinna i sällskap med misstänkt knarkgrossist.” Banken var namngiven, men inte bankkvinnan.
I anslutning till artikeln publicerades ett pixlat foto på en man och en kvinna tillsammans. Bildtexten i papperet löd: ”[Banken]-kvinnans möten med den misstänkte narkotikahandlaren har dokumenterats av polisens spanare.”
I artikeln uppgavs att mannen på bilden misstänktes vara del av Ismail Abdos narkotikanätverk och att polisen under en långvarig spaningsinsats noterat att han ofta umgicks med en kvinna som påstods arbeta på en svensk storbank, vilket enligt artikeln skulle vara kvinnan på bilden.
Problemet var att kvinnan på bilden inte alls är den utpekade bankkvinnan, utan en helt annan person som saknar koppling till banken. Den bankanställda kvinnan har i verkligheten aldrig haft kontakt med den brottsmisstänkte mannen.
Den bankanställda kvinnan anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och berättade att hon på grund av DI:s artikel blev avstängd från jobbet medan bankens interna utredning pågick, samt att hon drabbats av svår psykisk ohälsa med PTSD-liknande symtom och traumaterapi som följd. Hon och hennes familj hade fruktat för sin personliga säkerhet, då mannen som hon felaktigt påståtts haft en relation med enligt artikeln var kopplad till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk.
Hon uppger i anmälan att hon genom de detaljer som DI lämnat om hennes arbete på banken blev identifierad av kollegor och andra personer i hennes yrkesmiljö. Hennes profilaktivitet på Linkedin ökade med över 500 procent dagarna efter publiceringen. Hennes namn förekom också i en diskussionstråd som DI-reportern startat på X.
Dagens Industri vidhöll i ett svar till MO så sent som den 8 december 2025 att tidningen inte gjort ett felaktigt utpekande, utan att det verkligen var bankkvinnan på bilden.
Det ledde till att anmälaren vände sig till Polismyndigheten, som skrev två olika PM åt henne, där det framgår att det inte är bankkvinnan på bilden. ”Det var inte ens likt”, uppger den biträdande utredningsledaren i den ena promemorian. I den senare klargjordes att det hade framkommit vem kvinnan på bilden var. Det var inte anmälaren.
Först när DI fick ta del av promemoriorna i mitten av januari i år insåg redaktionen att de hängt ut en helt oskyldig person. Artikeln avpublicerades från sajten och en uppföljande artikel publicerades, med rubriken: ”Nya polisuppgifter: Bankanställd umgicks inte med narkotikamisstänkt.”
MO konstaterar att uppgifterna kopplade till anmälaren var felaktiga och ”mycket skadliga” för henne, samt att tidningen inte presenterat något tillräckligt underlag för att publicera.
Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Industri för att ha brutit mot god publicistisk sed.
DI:s ansvariga utgivare Peter Fellman beklagar publiceringen.
Har ni bett kvinnan om ursäkt eller erbjudit henne någon ersättning för den skada ni vållat henne?
– Vi har inte bett henne om ursäkt personligen men vi beklagar naturligtvis detta och hur det har påverkat henne, säger Peter Fellman.
Har ni infört en rättelse?
– Ja, på det sättet att vi publicerade en uppföljande artikel redan i vintras där den senaste utvecklingen i ärendet hos polisen redovisades mycket tydligt. Artikeln uppgav bland annat att kvinnan förts in i utredningen utan grund. Vi kommer också att publicera fällningen av Mediernas etiknämnd idag. Den fällda artikeln är avpublicerad sedan flera månader. Den åtgärden var motiverad när vi fick del av de uppdaterade uppgifterna kring utredningen.
Att hon måste be Polisen om hjälp för att ni ska förstå att ni har gjort fel, vad tänker du om det?
– Allmänt kan sägas att det är svårt att granska hur den organiserade brottsligheten äter sig allt längre in i näringslivet. Många försöker påverka våra publiceringar från många olika håll. Därför står vi fast vid våra noga övervägda publiceringar tills vi överbevisas. Här blev det tyvärr fel.
fffd14acc5d74c223757d29abef44cc12022b5cd
c2240e5c62f74ddc4c024615f80529d389ada7d6
TITLE: Polisen fick ingripa för att DI skulle rätta felaktigt utpekande DESCRIPTION: MEN-FÄLLNING Dagens Industri påstod att en kvinnlig bankanställd gick armkrok med en knarkgrossist på polisens spaningsbild. Men det var en helt annan kvinna på bilden. Den felaktigt utpekade kvinnan blev avstängd från jobbet på grund av publiceringen. ”Vi beklagar hur det påverkat henne”, säger DI:s chefredaktör Peter Fellman till Journalisten. CONTENT: I juni 2025 publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Misstänkt knarkgrossist arm i arm med [Banken]:s brottsbekämpare.” På DI:s sajt hade artikeln rubriken: ”[Banken]-kvinna i sällskap med misstänkt knarkgrossist.” Banken var namngiven, men inte bankkvinnan. I anslutning till artikeln publicerades ett pixlat foto på en man och en kvinna tillsammans. Bildtexten i papperet löd: ”[Banken]-kvinnans möten med den misstänkte narkotikahandlaren har dokumenterats av polisens spanare.” I artikeln uppgavs att mannen på bilden misstänktes vara del av Ismail Abdos narkotikanätverk och att polisen under en långvarig spaningsinsats noterat att han ofta umgicks med en kvinna som påstods arbeta på en svensk storbank, vilket enligt artikeln skulle vara kvinnan på bilden. Problemet var att kvinnan på bilden inte alls är den utpekade bankkvinnan, utan en helt annan person som saknar koppling till banken. Den bankanställda kvinnan har i verkligheten aldrig haft kontakt med den brottsmisstänkte mannen. Den bankanställda kvinnan anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och berättade att hon på grund av DI:s artikel blev avstängd från jobbet medan bankens interna utredning pågick, samt att hon drabbats av svår psykisk ohälsa med PTSD-liknande symtom och traumaterapi som följd. Hon och hennes familj hade fruktat för sin personliga säkerhet, då mannen som hon felaktigt påståtts haft en relation med enligt artikeln var kopplad till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk. Hon uppger i anmälan att hon genom de detaljer som DI lämnat om hennes arbete på banken blev identifierad av kollegor och andra personer i hennes yrkesmiljö. Hennes profilaktivitet på Linkedin ökade med över 500 procent dagarna efter publiceringen. Hennes namn förekom också i en diskussionstråd som DI-reportern startat på X. Dagens Industri vidhöll i ett svar till MO så sent som den 8 december 2025 att tidningen inte gjort ett felaktigt utpekande, utan att det verkligen var bankkvinnan på bilden. Det ledde till att anmälaren vände sig till Polismyndigheten, som skrev två olika PM åt henne, där det framgår att det inte är bankkvinnan på bilden. ”Det var inte ens likt”, uppger den biträdande utredningsledaren i den ena promemorian. I den senare klargjordes att det hade framkommit vem kvinnan på bilden var. Det var inte anmälaren. Först när DI fick ta del av promemoriorna i mitten av januari i år insåg redaktionen att de hängt ut en helt oskyldig person. Artikeln avpublicerades från sajten och en uppföljande artikel publicerades, med rubriken: ”Nya polisuppgifter: Bankanställd umgicks inte med narkotikamisstänkt.” MO konstaterar att uppgifterna kopplade till anmälaren var felaktiga och ”mycket skadliga” för henne, samt att tidningen inte presenterat något tillräckligt underlag för att publicera. Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Industri för att ha brutit mot god publicistisk sed. DI:s ansvariga utgivare Peter Fellman beklagar publiceringen. Har ni bett kvinnan om ursäkt eller erbjudit henne någon ersättning för den skada ni vållat henne? – Vi har inte bett henne om ursäkt personligen men vi beklagar naturligtvis detta och hur det har påverkat henne, säger Peter Fellman. Har ni infört en rättelse? – Ja, på det sättet att vi publicerade en uppföljande artikel redan i vintras där den senaste utvecklingen i ärendet hos polisen redovisades mycket tydligt. Artikeln uppgav bland annat att kvinnan förts in i utredningen utan grund. Vi kommer också att publicera fällningen av Mediernas etiknämnd idag. Den fällda artikeln är avpublicerad sedan flera månader. Den åtgärden var motiverad när vi fick del av de uppdaterade uppgifterna kring utredningen. Att hon måste be Polisen om hjälp för att ni ska förstå att ni har gjort fel, vad tänker du om det? – Allmänt kan sägas att det är svårt att granska hur den organiserade brottsligheten äter sig allt längre in i näringslivet. Många försöker påverka våra publiceringar från många olika håll. Därför står vi fast vid våra noga övervägda publiceringar tills vi överbevisas. Här blev det tyvärr fel.
TITLE: Polisen fick ingripa för att DI skulle rätta felaktigt utpekande DESCRIPTION: MEN-FÄLLNING Dagens Industri påstod att en kvinnlig bankanställd gick armkrok med en knarkgrossist på polisens spaningsbild. Men det var en helt annan kvinna på bilden. Den felaktigt utpekade kvinnan blev avstängd från jobbet på grund av publiceringen. ”Vi beklagar hur det påverkat henne”, säger DI:s chefredaktör Peter Fellman till Journalisten. CONTENT: I juni 2025 publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Misstänkt knarkgrossist arm i arm med [Banken]:s brottsbekämpare.” På DI:s sajt hade artikeln rubriken: ”[Banken]-kvinna i sällskap med misstänkt knarkgrossist.” Banken var namngiven, men inte bankkvinnan. I anslutning till artikeln publicerades ett pixlat foto på en man och en kvinna tillsammans. Bildtexten i papperet löd: ”[Banken]-kvinnans möten med den misstänkte narkotikahandlaren har dokumenterats av polisens spanare.” I artikeln uppgavs att mannen på bilden misstänktes vara del av Ismail Abdos narkotikanätverk och att polisen under en långvarig spaningsinsats noterat att han ofta umgicks med en kvinna som påstods arbeta på en svensk storbank, vilket enligt artikeln skulle vara kvinnan på bilden. Problemet var att kvinnan på bilden inte alls är den utpekade bankkvinnan, utan en helt annan person som saknar koppling till banken. Den bankanställda kvinnan har i verkligheten aldrig haft kontakt med den brottsmisstänkte mannen. Den bankanställda kvinnan anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och berättade att hon på grund av DI:s artikel blev avstängd från jobbet medan bankens interna utredning pågick, samt att hon drabbats av svår psykisk ohälsa med PTSD-liknande symtom och traumaterapi som följd. Hon och hennes familj hade fruktat för sin personliga säkerhet, då mannen som hon felaktigt påståtts haft en relation med enligt artikeln var kopplad till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk. Hon uppger i anmälan att hon genom de detaljer som DI lämnat om hennes arbete på banken blev identifierad av kollegor och andra personer i hennes yrkesmiljö. Hennes profilaktivitet på Linkedin ökade med över 500 procent dagarna efter publiceringen. Hennes namn förekom också i en diskussionstråd som DI-reportern startat på X. Dagens Industri vidhöll i ett svar till MO så sent som den 8 december 2025 att tidningen inte gjort ett felaktigt utpekande, utan att det verkligen var bankkvinnan på bilden. Det ledde till att anmälaren vände sig till Polismyndigheten, som skrev två olika PM åt henne, där det framgår att det inte är bankkvinnan på bilden. ”Det var inte ens likt”, uppger den biträdande utredningsledaren i den ena promemorian. I den senare klargjordes att det hade framkommit vem kvinnan på bilden var. Det var inte anmälaren. När DI fick ta del av den första promemorian i december insåg redaktionen att något kunde vara fel och sökte då bekräftelse från polisen. I januari fick de beskedet från polisen, som innebar att de hängt ut en helt oskyldig person. Artikeln avpublicerades från sajten och en uppföljande artikel publicerades, med rubriken: ”Nya polisuppgifter: Bankanställd umgicks inte med narkotikamisstänkt.” MO konstaterar att uppgifterna kopplade till anmälaren var felaktiga och ”mycket skadliga” för henne, samt att tidningen inte presenterat något tillräckligt underlag för att publicera. Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Industri för att ha brutit mot god publicistisk sed. DI:s ansvariga utgivare Peter Fellman beklagar publiceringen. Har ni bett kvinnan om ursäkt eller erbjudit henne någon ersättning för den skada ni vållat henne? – Vi har inte bett henne om ursäkt personligen men vi beklagar naturligtvis detta och hur det har påverkat henne, säger Peter Fellman. Har ni infört en rättelse? – Ja, på det sättet att vi publicerade en uppföljande artikel redan i vintras där den senaste utvecklingen i ärendet hos polisen redovisades mycket tydligt. Artikeln uppgav bland annat att kvinnan förts in i utredningen utan grund. Vi kommer också att publicera fällningen av Mediernas etiknämnd idag. Den fällda artikeln är avpublicerad sedan flera månader. Den åtgärden var motiverad när vi fick del av de uppdaterade uppgifterna kring utredningen. Att hon måste be Polisen om hjälp för att ni ska förstå att ni har gjort fel, vad tänker du om det? – Allmänt kan sägas att det är svårt att granska hur den organiserade brottsligheten äter sig allt längre in i näringslivet. Många försöker påverka våra publiceringar från många olika håll. Därför står vi fast vid våra noga övervägda publiceringar tills vi överbevisas. Här blev det tyvärr fel. Förtydligande: I en tidigare version av artikeln framkom inte att DI gjort egna förfrågningar hos polisen efter att de tagit del av den första promemorian. Det är nu förtydligat.
c2240e5c62f74ddc4c024615f80529d389ada7d6
fffd14acc5d74c223757d29abef44cc12022b5cd
d85f046048a1730dd27884eb581e3c8608daed83DEBATT De svenska public service-bolagens beroende av amerikanska plattformsjättar utgör en geopolitisk och publicistisk sårbarhet. Men lösningen är inte att flytta skattefinansierad journalistik till plattformar där publiken inte finns.
Replik till ”Public service behöver återta ägandet från techjättarna”:
Daniel Díaz identifierar i sin debattartikel (Journalisten 11/6) ett verkligt problem: svenska public service-bolags beroende av amerikanska plattformsjättar utgör idag en geopolitisk och publicistisk sårbarhet. Så långt är vi överens. Problemet är att hans recept – att SVT, SR och UR ska “återta ägandet” genom att ansluta sig till federerade plattformar som Mastodon och Pixelfed – inte botar den sjukdom han diagnostiserat. Att något är federerat betyder att det är sammanslutet i en federation, ett förbund eller en gemenskap där delarna samarbetar men behåller en viss grad av självständighet. Det är på sin höjd homeopati.
Díaz skriver att PS-bolagen “i princip arbetar åt” techjättarna och måste “börja äga sitt publicerade onlinematerial”. Men det gör de redan. SVT Play, SR Play och bolagens egna sajter och appar tillhör Sveriges mest använda medietjänster, och det är där journalistiken bor. Sociala medier är för public service en sekundär kanal för kännedom och trafik – inte den plats där innehållet ägs. Det “ägande” Díaz vill återta har aldrig lämnats bort.
Public service-bolagens hela legitimitet vilar på att de når befolkningen – inklusive de grupper som är svårast att nå: unga, lågutbildade, nyanlända. Dessa grupper finns på TikTok och Instagram. De finns inte på Mastodon, vars globala användarbas räknas i någon enstaka miljon aktiva användare och vars demografi är kraftigt skev mot teknikintresserade som redan konsumerar nyheter.
Díaz avfärdar detta som ett initialt hinder. Det är tvärtom hela problemet: nätverkseffekter är själva skälet till plattformsjättarnas dominans, och de upphävs inte av goda föresatser. Experimentet är dessutom redan utfört. Tyska och nederländska public service-redaktioner har funnits på Mastodon i åratal – liksom för övrigt Journalisten – med marginellt genomslag. Den som föreslår ett redan prövat och misslyckat recept bör åtminstone förklara varför utfallet skulle bli annorlunda denna gång.
Beredskapsargumentet är Díaz starkaste argument men bevisar heller inte slutsatsen. Beredskapsuppdraget handlar om sändningsinfrastruktur, egna appar, hosting och molnberoenden – inte om huruvida Aktuellt klipps för Tiktok. Om amerikanska plattformar stryps förlorar public service en marknadsföringskanal, inte sin publicistiska infrastruktur. Den relevanta suveränitetsfrågan – europeisk molnkapacitet, CDN, AI-beroenden – nämner Díaz inte med ett ord.
Ironiskt nog vilar även fediversen (det decentraliserade nätverket av sammankopplade sociala plattformar) i hög grad på samma amerikanska infrastrukturlager han vill fly, och Metas Threads har implementerat just det ActivityPub-protokoll Diaz hyllar. Parksliden växer, med hans egen metafor, redan i svampnätverket.
Bilden av fediversen som frizon är dessutom idealiserad. Mastodon-instanser modereras av enskilda administratörer efter egna, ofta godtyckliga regler. Defederering – att instanser blockerar varandra – kan kapa en redaktions räckvidd över en natt: funktionellt samma problem som en algoritmändring, men utan ens en motpart att ställa till svars. Öppen källkod är inte synonymt med transparent moderering, och frågorna om innehållsansvar och utgivarskap på decentraliserade plattformar lämnas obesvarade.
Slutligen det som Díaz inte ens snuddar vid: vem betalar, och får public service ens göra detta?
Att skattefinansierade bolag skulle bygga eller driva social medie-infrastruktur väcker omedelbart marknadspåverkans- och statsstödsfrågor – i ett läge där tidningsutgivarna redan strider mot public service-bolagens textpublicering på nätet och anslagen är under politiskt tryck. Att åberopa pionjärtidens egna sändningssystem som förebild haltar: att bygga broadcast-infrastruktur i monopol är något annat än att i konkurrens driva plattformar som ingen efterfrågat.
Det finns en seriös diskussion att föra om Europas digitala suveränitet och om mediers osunda beroende av plattformstrafik. Men den diskussionen handlar om molntjänster, EU-reglering och fortsatt prioritering av egna kanaler vilket i allt väsentligt redan är public service-bolagens strategi.
Den handlar inte om att flytta skattefinansierad journalistik till plattformar där publiken inte finns. Digital självständighet uppnås inte genom att tala för en tom arena.
Johan Westerholm
Författare, redaktör och publicist
7fa4e5aa119f322728a7a6bf5bbad34dd27e1d5fREDAKTIONENS VAL Journalistens redaktion har kastat sig över sommarens bokskörd och plockat en bukett av journalistböcker att läsa i hängmattan eller på jobbrasten.
Elin Unnes (Natur & Kultur)
Elin Unnes är en helt egen genre. Rockjournalist. Foodie. DN-kåsör. Botanist av giftiga växter. Författare av odlingsböcker.
Senaste alstret är en ”förtäckt självbiografi i form av en odlingsmanual”. Omslagets eternithus, titel i fraktalstil i en krans av pressade, blixtbelysta, blommor andas snarare Josef Fritzel-land än livsstilsträdgård. Välkommen till Elin Unnes hus och trädgård i Södermanland.
En egen trädgård är en punkig och, ja, filosofisk hyllning till alla drömmare med trädgårdslängtan. Det är aldrig för sent att köpa ett ruckel med ett trädgårdsland fullt med skräp, är Elin Unnes evangelium. Själv kastade hon sig ut och köpte ett halvtrasigt hus på landet, förälskad som hon var i tanken på en egen trädgård.
Det som är så fint med Elin Unnes är att hon är nördig på ett helt onördigt sätt – alla kan hänga med till hennes trädgård. Dessutom är den en fröjd att läsa om.
”Det räcker med att vara där, närvarande, i verkligheten. Känna vinden mot solvarm hud, doften av såpnejlika i skymningen och den mjuka beröringen av stjärnhimlen i själens innersta rum, för att veta att du finns och att det räcker”, skriver Elin Unnes.
Vill du inte ha en trädgård? Du kan ändå läsa boken med behållning: hitta din egen plats i livet – om den så är en allmän plätt i skogen eller ett dansgolv i Berghain.
Julia Nilsson
Andreas Ekström (Weyler)
Två pojkar hade gärna fått ha en nedryckare på omslaget, för att direkt signalera vad den här boken handlar om. Valet att inte ha det är förstås högst medvetet av journalisten och författaren Andreas Ekström. Boken handlar om två barndomsvänner vars livsbanor går åt olika håll, men för alltid är sammantvinnade. Den ena pojken omkommer i en bilolycka bara tolv år gammal, hans bästis Andreas Ekström lever men drabbas av Crohns sjukdom, en kronisk tarmsjukdom, som leder till att han i vuxen ålder behöver en ny lever. Berättelsen väver fint samman de båda pojkarnas öden och när Ekström står i tacksamhetsskuld till den okända donatorn börjar något av ett detektivarbete som leder honom inte bara till donatorns identitet utan även till den förolyckade vännens obduktionsprotokoll. Den enes död kan också betyda en annans liv. Så grymt och så fint är det.
Julia Nilsson
Kolbjörn Guwallius (Verbal förlag)
Kolbjörn Guwallius berättar om sina släktingar Per Olof och Elna som lämnade barnen hemma i Gästrikland för att åka och bygga upp en missionsstation i Kingoyi i en otillgänglig del av Kongo. Landet stod under kung Leopold II:s skräckvälde och missionärernas förhållningssätt till Kongostaten är ett av bokens teman. Var det till exempel rätt eller fel att be militären om hjälp att stoppa den grymma sedvänjan med levande begravningar? Boken visar också att det som pågick i landet var känt redan i samtiden, och hur stor betydelse enskilda journalister och skribenter hade för att vända opinionen i Europa.
Axel Andén
Daniel Andersson (Albert Bonniers förlag)
Ingen behöver förmodligen påminnas om Kalla faktas bombnedslag till granskning Undercover i trollfabriken från 2024 – ännu ett år efter publiceringen kallade Jimmie Åkesson avslöjandet för ett ”propagandamästerverk” som ”den värsta propagandaministern i Nazityskland skulle vara stolt över”. I Daniel Anderssons Lögnare finns alla detaljerna om hur han som nyutexaminerad reporter rodde granskningen i land. Här finns konversationerna inifrån Riks och SD:s kommunikationsavdelning som inte fick plats i dokumentären, här finns de ibland påfrestande täta sms:en från Emil Hellerud, och Daniel Anderssons våndor inför att behöva ljuga och förställa sig dag efter dag, månad efter månad. Det brukar upprepas att wallraff är en metod som ska användas med försiktighet – man vill göra tillägget: även med hänsyn till den som går undercover.
Hanna Lundquist
Marja Grill (Polaris)
Det finns parallellsamhällen och parallellsamhällen. Marja Grill har i sin roll som grävreporter på SVT länge granskat förtryck i hederns namn – som enligt en beräkning av docenten Astrid Schlytter kan beröra så många som 240 000 svenska barn. I Hedersflickorna, Marja Grills andra bok, borrar hon djupare. I centrum står Honey och hennes kamp för att frigöra sig från familjens våld och kontroll. Det är en historia med lyckligt slut, men Marja Grill visar samtidigt att det svenska arbetet mot hedersvåld har långt kvar trots skärpt lagstiftning och myndighetskrav.
Hanna Lundquist
eb3cc44a379cd759b1f044faff57459b62aedb59MEN-FÄLLNING Trots att Corren pixlade fotot från en pågående misshandel kunde offret identifieras av hans familj, vänner och kollegor.
Corren publicerade en artikel om att åtal om grovt våld mot tjänsteman hade väckts efter att en 27-åring enligt åklagaren hade misshandlat en busschaufför svårt.
I texten berättade Corren detaljerat om hur misshandeln hade gått till och på vilken ort och gata den hade ägt rum. Ett foto ur förundersökningen publicerades, som visade gärningsman och offer under misshandeln. Deras huvuden var pixlade.
Busschauffören anmälde via ombud publiceringen till MO och menade att publiceringen av fotot hade orsakat stort obehag och kändes respektlös mot offret och hans familj. Ombudet ville att bilden skulle tas bort från artikeln och särskilt från Correns sociala medier, där spridningen kändes extra betungande.
Correns utgivare Christer Kustvik svarade bland annat att bilden var tagen på långt avstånd och att offrets huvud var helt blurrat, och inte kunde innebära något utpekande av offret.
MO Caspar Opitz bedömer att bilden och texten sammantagna gör att anmälarens familj, vänner och kollegor, trots att fotot blurrats har kunnat identifiera anmälaren utifrån publiceringen.
”Det är i förhållande till offret och hans anhöriga som särskild hänsyn ska tas av mediet. Utpekandet behöver inte vara större än så här för att tidningen ska klandras när det gäller en så integritetskänslig situation som den aktuella”, skriver MO.
Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Corren för att ha brutit mot god publicistisk sed.
4ae63c49be9ce91ed8a61ebe7f62041e33016b0eblir chefredaktör för PROpensionären.
Helena Rönnberg är i dag chefredaktör för Handels medlemstidning Handelsnytt, och har tidigare varit chefredaktör för Icakuriren i tio år, och arbetat på Vi Föräldrar, Amelia och Kamratposten.
”Att få vara med och skapa journalistik för en så stor och engagerad målgrupp är väldigt lockande. Det är också angeläget att PROpensionären fortsätter utveckla sina digitala kanaler, och där hoppas jag kunna bidra med mina erfarenheter av att skapa olika nyhetsbrev och jobba med rörlig journalistik”, säger Helena Rönnberg till PROpensionären.
Hon tillträder den 1 september. Hon efterträder Åke Persson som gått i pension.
86bb8c3caa9b30dc1aca69b55510f1955fc96458vinner Refugee Awareness Award 2026.
Dagens Nyheters bevakning från Ukrainas frontlinje tilldelas Refugee Awareness Award 2026. Bakom reportageserien står DN-reportern Sanna Torén Björling och fotograferna Lotta Härdelin (DN) och Karina Piliuhina (frilans).
Priset delas ut av Sverige för UNHCR för att uppmärksamma journalistik som bidrar till ökad förståelse för människor på flykt och de konflikter som tvingar människor att lämna sina hem.
”Ett erkännande av det lagarbete som ligger bakom reportagen. Vi har haft en redaktion som gett oss förtroendet att vara på plats under lång tid, och det har varit avgörande. I en tid när mycket rapportering sker på distans blir närvaron ännu viktigare. Att vara där människor lever sina liv är kärnan i vårt arbete och en förutsättning för att kunna berätta trovärdigt om deras verklighet. Samtidigt är jag väldigt ödmjuk inför alla de människor som valt att dela sina berättelser med oss. Utan deras förtroende hade de här reportagen aldrig varit möjliga”, säger Sanna Torén Björling i ett pressmeddelande.
0149de734c020c6a3c1c3cd4396ad7886565a284MEN-FÄLLNING Bulletin klandras för att inte ha gett en journalist möjlighet att bemöta anklagelser om att hen skulle ha hyllat Hamas.
Den 14 oktober publicerade Bulletin en artikel med rubriken: ”Här är den svenska Hamasvänstern”. I artikeln namngavs flera personer, däribland en kultur- och opinionsjournalist, som enligt Bulletin ska ha kallat Hamas för en ”välgörenhetsorganisation” i en podd.
Den omskrivna journalisten anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och menade att artikeln var avsedd att smutskasta hen, samt att hen aldrig fått möjlighet att bemöta påståendena.
Påståendet att hen kallat Hamas för en välgörenhetsorganisation var taget ur sitt sammanhang, menar anmälaren. I podden hade hen förklarat hur Hamas kunde vinna det palestinska valet 2006, och uppgav att en förklaring var att organisationen hade byggt upp en välgörenhetsorganisation som gav pengar till fattiga.
Bulletin uppger i sitt svar till MO att artikeln byggde på journalistens offentliga ställningstaganden och därför inte innehöll några påståenden som krävde verifiering eller bemötande.
MO delar inte Bulletins uppfattning:
”Mediet har gjort tydliga tolkningar av och dragit slutsatser utifrån uttalanden som anmälaren gjort, och att peka ut någon för att hylla en terrororganisation är ingen liten sak. Det är den utpekades medieetiska rätt att få bemöta ett så allvarligt påstående”, skriver MO i sitt beslut.
Mediernas etiknämnd (MEN) delar MO:s bedömning och klandrar Bulletin för att ha brutit mot god publicistisk sed.
2fa610936549187ee4599268b903690619455f4bBonnier News Local vill dela Helsingborgs Dagblad i tre tidningar med egna sajter. ”Många är kritiska till förslaget”, säger journalistklubbens ordförande Truls Nilsson.
På onsdagen informerades personalen på Helsingborgs Dagblad om ett inriktningsbeslut, vilket Dagens Media var först med att rapportera om. Tidningen ska delas i tre tidningar med egna lokala nyhetssajter och självständiga chefredaktörer och redaktioner:
Helsingborgs Dagblad, som ska täcka Helsingborg, Höganäs, Bjuv och Åstorp.
Nordvästra Skånes Tidningar, som ska täcka Ängelholm, Båstad, Klippan, Örkelljunga och Perstorp.
Landskrona Posten, som ska täcka Landskrona och Svalöv.
Förändringen innebär en decentralisering som liknar den Bonnier News Local har gjort i Dalarna, Hälsingland och Ångermanland för att stärka de enskilda titlarna och deras varumärken.
Förslaget har skapat oro på HD:s redaktion.
– Det var ingen Maranatastämning på mötet. Många är kritiska till förslaget, säger journalistklubbens ordförande Truls Nilsson.
Vad är problemet?
– Vi har välfungerande centrala funktioner inom sport, breakingdesk, grävnav, foto, kultur, print och opinion, och vi tror att det är en dålig idé att splittra de resurserna. Att splittra till exempel sportredaktionen eller grävnavet skulle vara en katastrof. Motståndet mot att ha tre olika sajter är inte så stort, utan det folk ifrågasätter är om det är klokt att ha tre olika tidningar i en så sammansvetsad och tättbefolkad region som nordvästra Skåne. Det är fullt möjligt att den här sortens uppdelningar har fungerat bra i Dalarna, Ångermanland och Hälsingland, men geografin och demografin ser väldigt annorlunda ut i nordvästra Skåne.
Förslaget innebär inte någon nedbemanning, tvärtom är tanken att resurser ska skjutas till, bland annat så att varje titel får en egen chefredaktör. Däremot kan det innebära att flera medarbetare som arbetar i Helsingborg omplaceras till Ängelholm och Landskrona.
– Vi stänger inte någon dörr, men vi är inte övertygade att det här är en bra idé. Vi har kritiska synpunkter på förslaget.
Tanken är att arbetet med omorganisationen ska inledas i oktober, och att det ska vara klart under 2027.
42255b8b4150096fe4a86d5c30ce34e80e4817beblir ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Örnsköldsviks Allehanda.
Linn Grundberg har de senaste åren varit nyhetschef på tidningen.
“Det känns otroligt spännande och jag är riktigt laddad. Jag har haft möjligheten att jobba väldigt nära de två senaste chefredaktörerna vilket har gett mig goda insikter om rollen. Jag är också glad att mitt bästa bollplank Ingvar är kvar på redaktionen ett tag till”, säger Linn Grundberg i ett pressmeddelande.
Linn Grundberg tillträder som chefredaktör och ansvarig utgivare den 12 juni och efterträder Ingvar Näslund som arbetar kvar som senior medarbetare fram till sin pensionering i januari 2027.