Tornevall Networks

Expressens utlokalisering av tidskriftsredigeringen till Vietnam innebär att 12 tjänster försvinner från redaktionen i Stockholm. Uppsägningsförhandlingen har varit lång ochdramatisk. I slutet av mars kraschade förhandlingen efter att arbetsgivaren dragit tillbaka sitt slutbud i förhandlingen om en avtalsturlista.

I förra veckan avslutades förhandlingen i oenighet. 12 personer sägs upp, och sex personer placeras i en nyinrättad AD-grupp som ska jobba gentemot Vietnam. Tre av personerna fanns med på den lista som arbetsgivaren i vintras presenterade internt utan att den var förhandlad.

– Eftersom arbetsgivaren lämnade förhandlingen om avtalsturlistan lite oväntat och plötsligt blev det i stället en förhandling om uppsägningar enligt turordningslistan, med arbetsgivarens tre undantag, säger Anna Herdenstam.

De tolv som blir uppsagda på grund av arbetsbrist har i många fall jobbat i 20 år eller längre och har mellan åtta och 14 månaders uppsägningstid. Samtliga ska dock arbeta året ut, uppger Anna Herdenstam.

– Vi hade hoppats att den större delen av deras uppsägningstid skulle vara arbetsbefriad, men där har vi inte nått fram. Många mår av förklarliga skäl dåligt. Det har varit en lång och smärtsam process, beskedet om outsourcingen kom 11 september. Och flera av de som fanns på avtalsturlistan har blivit uppsagda – det har varit tvära kast. Det fanns också fel i turordningslistan. Våra medlemmar har kastats mellan hopp och förtvivlan på ett olyckligt sätt.

Är du besviken på arbetsgivaren?

– Ja. Bonnier News är Sveriges största medieföretag med en stor och ambitiös HR-organisation. Man hade kunnat förvänta sig något mer, och mer empati i den här hanteringen. Det har talats mycket om att vi inte har råd att släppa de här personerna under uppsägningstiden – det har inte talats om värdet av de här människornas lojalitet och engagemang som de givit företaget under nästan hela sitt yrkesliv. Det tycker jag är ovärdigt ett så stort företag som borde ha råd att se till människovärde, säger Anna Herdenstam.

Expressens chefredaktör Klas Granström var i mars mycket kritisk mot journalistklubbens agerande under förhandlingen. Det ledde till att journalistklubben behövde skicka ett medlemsbrev och bemöta det han sade.

– Hans kritik upplevdes av vissa medlemmar som ett sätt att försöka skada förtroendet för facket. Men det upplever jag inte att det har tagit skada. Jag är glad över att vi har fått jättemycket stöd av våra medlemmar.

Hur är relationen nu med arbetsgivaren?

– Den har varit bättre. Men allt går att reparera, och den måste repareras, säger Anna Herdenstam.

Expressens chefredaktör Klas Granström är glad att förhandlingen är i mål.

– Det har tagit lång tid och varit jobbigt för många. Nu är vårt fokus att få den nya organisationen på plats och få till en arbetsro och en möjlighet att jobba med utvecklingen framåt, säger han.

Ni drog tillbaka avtalsturlistan – har du någon kommentar till att flera av de som fanns på er lista sedan fick beskedet att de blir av med jobbet?

– Vi jobbade i en månad för att få till en överenskommelse om avtalsturlistan. Till slut stod det klart för oss att det inte fanns några förutsättningar att komma överens. Det var tråkigt. När det gäller dialogen med medarbetare har det varit självklart för oss att prata med berörda under tiden. Alternativet där ingen får information är mycket sämre, tycker jag.

Klubben är kritisk till att Bonnier News inte anser sig ha råd att erbjuda arbetsbefriad uppsägningstid i högre grad. 

– Vi har ju förhandlat i åtta månader. Resten av det här året går åt till att göra om sättet att arbeta kring layouten. Under tiden som vi gör den stora förändringen ska våra läsare fortsätta få sina tidningar. Då behöver vi ha medarbetare på plats.

Borde inte Bonnier News ha råd att värdera mångåriga medarbetares lojalitet högre?

– Jag har själv haft direkt dialog med många. Jag förstår de känslor som finns kring de här förändringarna. Men här handlar det som sagt om att kunna genomföra den här förändringen.

Hur är relationen med journalistklubben nu, efter de här turerna?

– Det här har varit påfrestande för alla inblandade. Vår tanke är nu att bjuda in till ett uppföljningsmöte där vi går igenom processen tillsammans. Jag tror att det är viktigt att vi kan prata om både vårt och klubbens perspektiv. På Expressen finns en tradition av nära samarbete mellan arbetsgivare och klubb – det vill vi fortsätta med, säger Klas Granström.

Han kommer senast från tidningen Vi Lärare och har tidigare varit chef på Aftonbladet och flera andra redaktioner, och har jobbat med digital redaktionsutveckling på bland annat Sportbladet, Affärsvärlden och Ny Teknik.

”Jag ser fram emot att bli en del av P4 Västmanland. Under den senaste tiden har jag varit en extra flitig radiolyssnare och besökare av sajten – och jag uppskattar det jag hört och läst. Det märks så tydligt att det är en redaktion som får jobbet gjort. Det är en ynnest att få arbeta tillsammans med proffsiga journalister, särskilt i dessa tider när oberoende och saklig journalistik behövs mer än någonsin”, säger Per Englund i en kommentar till SR.

Per Englund tillträder sin nya tjänst 1 juni. Till dess fortsätter Johan Signert som tf kanalchef på P4 Västmanland.

Efter nio år i styrelsen för Journalistförbundets frilansförening Frilans Riks, tre år som ordförande och de övriga som sekreterare, slutar Henrik Simonsen.

– Jag har i flera år sagt att jag ska sluta, men man har velat ha mig kvar i styrelsen. Det är svårt som frilanslivet är att kunna vara ordförande en längre tid.

Henrik Simonsen är ansvarig utgivare för sajten Höglandsnytt med säte i småländska Eksjö.

Vad ska du ägna dig åt nu när du får mer tid över?

– Jag har några böcker att skriva om lokalhistoria här i norra Småland. Jag har också en familj att ta hand om. Solen skiner. Sen står jag på plats 13 på Socialdemokraternas lista till kommunfullmäktige här i Eksjö. Det är en ynnest att få ge tillbaka till sin hembygd. Det finns en del utmaningar här som jag gärna tar mig an. En åldrande befolkning till exempel.

Henrik Simonsen kandiderar för Socialdemokraterna i höstens val. Han har även tidigare varit politiskt aktiv som ersättare i kommunfullmäktige i Eksjö och ledamot i Myndighetsnämnden.

Frilans Riks årsmötes årsmöte hålls den 26-27 april, första dagen är enbart digital med formalia. Den 27 april är ett hybridmöte, det går att delta digitalt eller på plats i Stockholm.

Sara Grant.

Sara Grant blir ny press- och kommunikationsansvarig på Sveriges kristna råd.

Hon kommer närmast från Aller media, där hon sedan 2022 haft rollen som editionschef för tidningen Allas.

Hon har tidigare jobbat på bland annat Aftonbladet Resa, Kyrkans tidning, Tankesport och Hänt-tidningarna.

Den 22 april 2026 kunde morgonpigga Sveriges Radio-lyssnare sätta kaffet i halsen över nyheten ”Trumps politik kan leda till färre nya mediciner i Sverige”. Det låter ju ytterst allvarligt, om det hade varit sant. Men denna ”nyhet” bygger på en enkät som Läkemedelsbolagens Intresseförening (Lif) låtit göra, där 17 av 34 bolag angav att USA:s senfärdiga kamp för att få medicinpriser som andel av BNP till OECD-nivåer skulle leda till starkt reducerade produktlanseringar i… Sverige!

Under april har ett mönster blivit svårt att bortförklara. I Studio Ett den 14 april om den nya alzheimermedicinen hördes Ekots reporter, Alzheimerfondens generalsekreterare och BioArctics kommunikationschef. Tre dagar senare kom Ekots ”Svensk alzheimermedicin stoppas: ’Det är ett hån’”, där patientvreden gavs stort utrymme medan det centrala sakskälet var att Nya terapier-rådet ansåg att priset var för högt i relation till effekten. Det är fullt legitima röster. Men det är också röster som driver ett attraktivt narrativ: den drabbade patienten, den lovande medicinen och det kalla systemet som säger nej.

Sedan kom Ekots inslag den 22 april: ”Trumps politik kan leda till färre nya mediciner i Sverige”. Där får publiken veta att många läkemedelsbolag kan avstå från att lansera läkemedel i Sverige, att orsaken är Trumps läkemedelspolitik i USA, och att detta ”framgår av en rapport från branschorganisationen Lif”. Dessutom sägs uttryckligen att 35 läkemedelsbolag i Sverige svarat i undersökningen. Där gick SR över en gräns. Här rapporterade man inte längre om vad en part säger. Man lät en parts egna enkät uppträda som verklighetsbeskrivning.

Det är dåligt av två skäl. För det första därför att det är journalistiskt slappt. Läkemedelsindustrin har ett självklart intresse av att beskriva prispress som ett hot mot innovation, investeringar och tillgång. Det är ungefär Pharma Formulär 1A. Just därför måste ett sådant påstående sättas i kontext och motprövas av oberoende expertis. TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, hördes inte. Oberoende hälsoekonomer hördes inte. Ingen förklarade varför lyssnaren skulle behandla Lifs rapport som mer än just en partsinlaga.

För det andra därför att den uteblivna kontexten faktiskt förändrar hela förståelsen. Sverige är inte något europeiskt skräckexempel där nya läkemedel systematiskt hålls borta. OECD:s och EU-kommissionens gemensamma landprofil visar tvärtom att Sverige ger snabbare tillgång till nya läkemedel än de flesta EU-länder, med en median på 361 dagar till tillgänglighet. Samma profil beskriver också Sveriges tillgång som relativt snabb och bred trots en rigorös bedömningsmodell. Det är relevant information. SR gav den inte till publiken.

Inte heller berättade SR att TLV:s internationella prisjämförelse från 2025 visar att svenska listpriser för läkemedel utan generisk konkurrens ligger knappt 18 procent under genomsnittet i jämförda länder, och att myndigheten i en ny analys inte ser några tydliga tecken på att företagen kunnat kompensera för valutaförändringar genom att lansera nya läkemedel här. Det betyder inte att industrin alltid har fel. Men det betyder att frågan är komplicerad, omstridd och helt olämplig att reducera till ett tvåminutersreferat av en branschorganisations enkät.

Och framför allt: varför skulle en vanlig lyssnare förstå mekanismen här? USA har ett helt annat system än Sverige. USA lägger 17,2 procent av BNP på hälso- och sjukvård, högst i OECD, och det amerikanska sjukförsäkringsprogrammet Medicare har redan infört direktförhandlade läkemedelspriser för den första omgången läkemedel från den 1 januari 2026. Det SR borde ha förklarat är alltså inte bara att något händer i USA, utan varför detta skulle slå just mot Sverige när USA nu själv rör sig mot mer offentlig prispress, inte mindre. Om amerikansk exceptionalism täpps till, vart exakt ska bolagen då gå med sina produkter som de inte redan gör i övriga reglerade höginkomstmarknader? Det är en svår fråga. Därför måste journalistiken göra jobbet.

I stället för att skilja på partsutsaga och verifierad kunskap lånade SR ut sitt sanningsanspråk till Lif. Det är ingen liten miss. Det är ett public service-haveri. För när den goda berättelsen blir viktigare än den fulla verkligheten börjar journalistiken glida från granskning till förstärkning.

SR får gärna intervjua läkemedelsbolag om deras befarade minskade profiter och därmed färre produktlanseringar. Sveriges Radio får gärna intervjua patienter som väntar på behandling. Men public service får inte låta de mest tacksamma berättelserna ersätta journalistikens kärnuppgift: att pröva påståenden, förklara systemen och synliggöra makten bakom orden. Det är just där SR:s läkemedelsrapportering på senare tid har börjat slira.

Public service får gärna utgå från barmhärtiga och behjärtansvärda ämnen där patienter rätteligen är upprörda över att viss medicin nekas. Men det får inte vara godtrogen rapportering. Inte för bolag som främst skyddar sina ekonomiska intressen. Inte heller för patientorganisationer, vars uppgift just är att utöva (ibland helt berättigad) påtryckning. Den som rapporterar om läkemedel som nekats på grund av deras priser rapporterar samtidigt om prioriteringar, budgetar, osäker evidens och politisk makt. Då räcker det inte att bara hålla upp mikrofonen.

Därför har Ekots inslag ”Trumps politik kan leda till färre nya mediciner i Sverige” anmälts till Granskningsnämnden. Det borde aldrig ha behövts. Men om public service inte längre klarar att skilja på journalistik och lobbybudskap, då måste någon påminna dem om skillnaden.

Behrang Kianzad

VD Magasinet Konkret

Stefan Bergmark

Chefredaktör Magasinet Konkret

SVT Riksnyheterna kommer att slå ihop sport- och fotogruppen som får en gemensam chef. Minst fem fotograftjänster, minst 15 reportertjänster och ”några” programledartjänster kommer att försvinna i sparpaketet. Dessutom berörs grafiker, sändningsproducenter och meteorologerna.

SVT Riksnyheterna ser också över chefsgruppen under året.

Den informationen fick medarbetarna under extrainsatta möten på torsdagen.

På Riksnyheterna och sporten försvinner sammanlagt 30 tjänster och på SVT Samhälle ytterligare tio tjänster, bland annat genom att Aktuellt och Agenda slås ihop. Totalt handlar det om ett 40-tal journalisttjänster.

– Medan andra avdelningar och redaktioner har fått information omgående har kommunikationen har varit väldigt dålig på Riksnyheterna, säger en medarbetare.

Idag är sista dagen som medarbetare kan ansöka om avgångsvederlag.

– Det blir kort betänketid för många eftersom vi inte fick information om hur sparpaketet ska genomföras på Rikset förrän igår. Och vi vet fortfarande inte hur det är tänkt att det ska fungera efter omorganisationen, säger en annan medarbetare.

Nils Stahle, ordförande i journalistsektionen på SVT Riksnyheterna tycker att beskeden från arbetsgivaren är oklara.

– Det är ganska oroligt här idag efter informationen vi fick i går. Det blev lite mer konkret, särskilt för fotograferna, men det är fortfarande luddigt för oss och för medlemmarna hur den nya organisationen ska fungera, säger Nils Stahle.

Idag är sista dagen att ansöka om avgångsvederlag, informationen om hur sparpaketet slår kom igår. Är det inte kort om tid?

– Jo, och det påtalade vi för arbetsgivaren tidigare i veckan. Det är fortfarande inte lätt att bilda sig en uppfattning om hur organisationen ska se ut efter sparpaketet. Minst 15 reportertjänster ska bort, men man har inte berättat på vilka avdelningar.

Vilka är mest oroliga nu?

– Nyanställda förstås. Många sitter och försöker räkna på hur många som blivit anställda efter dem för att se om de är i riskzonen.

Karin Ekman, programområdeschef för SVT Nyheter, uppger att man är inne i ett stort förändringsarbete och att kostnadssänkningar ingår i det arbetet.

– Vi har försökt vara så tydliga det går med vad våra nya arbetssätt kommer att innebära för redaktionen, men vi har inte kunnat förekomma de fackliga processerna. Vi är därför tacksamma för att vi, med fackets goda minne, kunde gå ut med mer detaljer angående antal berörda roller nu i veckan. Vi har full förståelse för att man som medarbetare hade önskat få den informationen tidigare, säger Karin Ekman.

Journalistförbundet söker en kommunikatör som ska vara med och utveckla Journalistförbundets digitala närvaro.

Varför rekryterar ni en kommunikatör?

– Verksamheten har behov av en förstärkt kommunikation så att vi i större utsträckning än idag kan jobba både kortsiktigt och långsiktigt. Vi har flera kongressuppdrag som kräver både kampanjer och extern och intern kommunikation samt opinionsarbete och uppdaterad webb, svarar Journalistförbundets press- och kommunikationschef Sanna Rayman.

Vad ska den nya kommunikatören ägna sig åt?

– Egentligen åt samma som vi andra på avdelningen, men vi ser att vi på kommunikation är starka i text och kring det fackliga arbetet och opinion, men att vi behöver stärka upp i det digitala och visuella.

Rekryteringen innebär en förstärkning av kommunikationsstaben. Våren 2022 hade Journalistförbundet 1,75 kommunikatörstjänster, med den nya kommunikatören kommer 2,9 heltidstjänster att jobba med kommunikation på förbundet – utöver Sanna Rayman som har titeln press/opinions- och kommunikationschef samt chef för medlemsservice.

Reportagen tar avstamp i ”samtidens komplexitet och vad som definierar vår tid och hur den kan komma att bli ihågkommen i framtiden”. Här är fotografier från några av bildreportagen:

Karenkvinnorna från bergsbyn Mea Ra Ah Nai i norra Thailand tar en rökpaus efter en lång bilresa till grannbyn där den nya kyrkan invigs. Foto: Elin Jenjila Franzén I Medyka träffas en grupp män på skjutbanan för att skjuta tillsammans. Antalet utfärdade vapenlicenser i Polen har mer än fyrdubblats sedan 2020 enligt Notes from Poland. En utveckling som tog rejäl fart efter den ryska invasionen och speglar hur väpnade konflikter även påverkar områden långt ifrån frontlinjen. ”Mitt arbete handlar om det lilla samhället Medyka i sydöstra Polen. Rapporteringen därifrån har till stor del kretsat kring den stora och strategiskt viktiga gränsövergången till Ukraina. Betydligt mindre har sagts om de människor som faktiskt bor och lever sina liv här, i skuggan av konflikten.” Foto: Rasmus Löfvall ”Steg för steg” är ett reportage från slovakiska Tatrabergen där Europas sista sherpas finns. Att bli sherpa är tufft och utmanande men det är en levande tradition som förhoppningsvis kommer överleva. Foto: Karmen Karabínová I det här bildreportaget skildras 93-åriga Ulla-Britt Sandbergs liv efter flytten till ett äldreboende. Hon är idag beroende av andra för att ta sig ut och för sina dagliga behov – en situation som delas av många äldre i Sverige. Reportaget lyfter en större samhällsfråga: känslan av att inte längre bli sedd som individ. Ulla-Britts behov består genom hela livet – Att fortfarande få vara någon. Längtan efter att känna sig fin. Efter beröring. Efter att få flörta lite, skratta, eller bara handla något onödigt. Vad händer när kroppen inte längre orkar, men viljan och behoven finns kvar? Ulla-Britts historia är inte unik. Den speglar en verklighet där många äldre riskerar att tappa sin identitet i takt med att deras behov nedprioriteras. Reportaget vill väcka eftertanke kring hur vi ser på åldrande i vår samtid i Sverige. Foto: Lois Billinger Norrsken: I serien ”Norrskensjägaren” får vi följa guiden Hannah Hoolahan som vänder på dygnet för att jaga norrsken på nätterna. Foto: Nell Rosén Otilia och Hannah, som befinner sig i en replokal i Umeå, är med i bandet Kremering. Examensarbetet handlar om gemenskap, att vara alternativ, tonår, ungdom och att våga satsa på sig själv och sin kreativitet. Foto: Oscar Thor Ett liv utan mellanrum – handlar om entreprenören Jonatan Carlsson som lever ett snabbt liv utan pauser. Foto: Martin Palmblad

Vernissagen är lördag den 25 april klockan 12 på ABF-huset i Stockholm. Utställningen pågår fram till den 1 maj.

Nu är det klart vilka som får Journalistförbundets kreativitetsstipendier för vistelse i Kukkolaforsens stugby i Tornedalen. Stipendiet omfattar fri vistelse i en vecka och ett rese- och omkostnadsstipendium à 10 000 kronor.

Här stipendiaterna 2026:

• Hans Alm, frilans

• Anna-Karin Björnström, Gefle Dagblad

• Jon Forsling, frilans

• Emma Garpebring, Piteå-Tidningen

• Tony Högsta, frilans

• Lisen Hönig, frilans

• Armi Janhunen, frilans

• Mattias Larsson, Nordiske Medier

• Amelie Länsberg, Skaraborgs Allehanda

• Amelie Marmenlind, Tidningen AKT

• Emma Martinez Arpstrand, Dagens Nyheter

• Anna Mattisson, Varbergs Tidning

• Kerstin E Nilsson, Aftonbladet

• Lena Pettersson Huovinen, frilans

• Martin Rosengren, frilans

• Rasmus Malm, frilans

• Johannes Samuelsson, frilans

• Linn Seipel, Aller media

• Jonas Slättung, frilans

• Anna-Cajsa Torkelsson, Läkartidningen

• Olof N Westerberg, Sydsvenskan

Nerikes Allehanda gjorde förra året ett rekordresultat på nästan 33 miljoner kronor. Men journalistlönerna halkar efter, visar i Journalistens årliga kartläggning av redaktionernas löner.

Snittlönen efter förra årets lönerevision var 38 773 kronor per månad för medlemmarna i NA:s journalistsektion, en ökning med knappt 1,4 procent jämfört med ett år tidigare, samtidigt som märket låg på 3,0 procent. Både Jönköpings-Posten och Borås Tidning har passerat NA i topplistan.

Kort efter Journalistens publicering inledde några medarbetare ett ”löneuppror” och tejpade bland annat upp utskrifter av Journalistens löneliga på flera platser på redaktionen, och markerade NA:s placering med överstrykningspenna.

I journalistsektionen på NA beskrivs upproret som ett ”plötsligt starkt fackligt engagemang kring lönefrågorna”. Varken sektionen på NA eller journalistklubben på Bonnier News Local i Mälardalen där sektionen ingår hade någon kännedom om upproret.

– Det var inte sanktionerat av oss, utan det var några medarbetare som började sätta upp listor där man såg att vi låg oväntat lågt, säger Jonas Brännmyr, ordförande i journalistsektionen på NA.

– Folk har inte insett hur dåligt vårt löneläge är. Så det har absolut blivit en snackis på redaktionen. Hur kan NA ligga så lågt när tidningen gjorde rekordvinst 2025 och utsågs till Årets redaktion?

Årets löneförhandling har inletts inom Bonnier News, men är långt från klar.

– Vi försöker naturligtvis äska pengar utanför potten med hänvisning till vårt låga löneläge. Vi riskerar att tappa nyckelkompetenser till andra medieföretag.

NA:s chefredaktör Anders Nilsson uppger att han inte har makt över löneläget på tidningen.

– Vi är måna om att medarbetarna ska få bra lönehöjningar, men ramarna sätts av HR-avdelningen på Bonnier News, inte av mig, säger Anders Nilsson.

Carl-Johan Bergman, chef för redaktionell verksamhet på Bonnier News Local skriver i ett mejlsvar till Journalisten:

”Många faktorer – marknad, geografi och historik, för att ta några exempel – påverkar lönenivån. Vad som är en rimlig nivå är därför svårt att generalisera kring, det beror på flera faktorer, framför allt lokala. Av flera skäl ser vi alltid över vår lönestruktur i företaget, därför har också extrasatsningar gjorts på senare år, bland annat i gamla Hallmedia. Eftersom vi just nu är inne i lönerevisionen kan vi inte föregå förhandlingar.”