Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
11904b91a75eb285320efd76232109d01b8d8b10blir ny chefredaktör på Svenska Nyhetsbyrån.
David Carlqvist har utsetts till ny chefredaktör och vd för Svenska Nyhetsbyrån. Han tillträder i höst och efterträder då Per Selstam. Svenska Nyhetsbyrån levererar ledare och opinionsmaterial till ett 30-tal tidningar.
David Carlqvist har en lång karriär bakom sig på Sveriges Radio där han arbetade mellan åren 2009-2022, bland annat som Ekots korrespondent i Peking. Under de senaste åren har han tjänstgjort som officer i Försvarsmakten vid K3 i Karlsborg. Han har också skrivit krönikor i Officerstidningen.
Svenska Nyhetsbyrån ska bredda sin verksamhet och erbjuda fler digitala tjänster, både podd och rörliga bild, framöver.
6eb1d2ed777dbfe8b424b0234f2ced87b84a96bfKammarrätten avslår Mediemyndighetens överklagande och fastställer att myndigheter kan ha utgivningsbevis. Nu överklagar Mediemyndigheten domen till högsta instans.
I en dom från mars 2025 gav förvaltningsrätten myndigheten Formas rätt mot Mediemyndigheten. Förvaltningsrätten i Stockholm slog fast att det inte finns något hinder för myndigheter att erhålla utgivningsbevis för webbtidningar.
Bakgrunden är att myndigheten Formas 2023 fick oväntat nej från Mediemyndigheten när den ansökte om förnyat utgivningsbevis för sin webbtidning Extrakt. Mediemyndigheten hade omtolkat lagen och menade att myndigheter inte längre ska kunna få grundlagsskydd för sina webbtidningar.
Mediemyndigheten överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten, som i sin dom från den 11 mars 2026 åter ger Formas rätt: Mediemyndigheten har inte haft grund att avslå Formas ansökan om utgivningsbevis.
Mediemyndigheten tänker dock driva ärendet vidare till högsta instans.
– Vi har överklagat kammarrättens dom i Formas-ärendet till Högsta förvaltningsdomstolen, skriver pressansvariga Helena Dal i ett mejl till Journalisten.
50d46bc7288476bb1f68277f0e961ea4a9249abf– Jonas Kanje blev, i hård konkurrens, vår huvudkandidat och den ende som vi förde fram till styrelsen, säger Thomas Mattsson som tillsammans med Sofia Wadensjö Karén sållat fram nye MO.
Sofia Wadensjö Karén och Thomas Mattsson utgjorde rekryteringskommitté också 2021 när Medieetikens Förvaltningsorgan, Mefo, tillsatte Caspar Opitz som MO.
– Så vi uppdaterade den kravprofilen, funderade kring övriga kandidater som fanns då, vi fick många nya tips från kollegor i branschen, tog emot flera ansökningar och kontaktade några potentiella personer som eventuellt skulle motsvara kriterierna, säger Thomas Mattsson.
En skillnad mot 2021 var att nästa MO också måste verka mycket externt för att förklara och debattera medieetik, säger Mattsson, som menar att Caspar Opitz varit bra på att sätta medieetiken på agendan.
– Vi har också fört resonemang med huvudkandidaterna kring specifika medieetiska frågeställningar som om yrkesetiken bör ingå i mandatet, vem som är en offentlig person idag och hur man ser på en handläggning med eventuella snabbspår för enklare ärenden. Jag har frågat om kandidaterna avser att skriva själva. Detta eftersom Hans-Gunnar Axberger avgick som Allmänhetens Pressombudsman 1992 efter att en text han författat i Moderna Tider klandrades av Pressens Opinionsnämnd.
Mattsson och Wadensjö Karén har som brukligt vid rekryteringar frågat kandidaterna efter eventuella lik i lasten, och varit måna om att inventera kandidater både i och utanför Stockholm, att ha både kvinnor och män på listan och att prioritera utgivarerfarenhet.
– Vi var dock förutsättningslösa och har inte enbart pratat med publicister, kom ihåg att de tre första Pressombudsmännen alla var jurister.
Thomas Mattsson konstaterar att Caspar Opitz går tillbaka till ett operativt journalistiskt jobb, som utrikeschef på Dagens Nyheter.
– Det visar att MO-ämbetet inte är en slutstation utan ett viktigt uppdrag i branschen som gör att en duktig MO kan få nya spännande utmaningar. Det ska Caspar Opitz också ha kredd för, har Sofia och jag sagt.
77a9dbc3bc08d69a9328389b152998492cd370f3har tilldelats Gun och Olof Engqvists stipendium.
Svenska Akademien har tilldelat Martin Gelin Gun och Olof Engqvists stipendium för år 2026.
Martin Gelin, född 1978, är journalist och författare numera boende i Paris. Under många år var han bosatt i New York och skrev för Dagens Nyheter men även för tidningar som The Guardian, The Washington Post, Bloomberg, The New York Times, New York Magazine.
Han har skrivit flera böcker om amerikansk politik, utrikeshandel och kultur – senast boken Mjuk makt – kultur och propaganda i den nya världsordningen.
Martin Gelin har även skrivit gästkrönikor för Journalisten.
Stipendiebeloppet är på 200 000 kronor.
bcfb397d06a422ba50b6fa7ec94f98a89b487faa
77a9dbc3bc08d69a9328389b152998492cd370f3
TITLE: Martin Gelin DESCRIPTION: har tilldelats Gun och Olof Engqvists stipendium. CONTENT: Svenska Akademien har tilldelat Martin Gelin har tilldelats Gun och Olof Engqvists stipendium för år 2026. Martin Gelin, född 1978, är journalist och författare numera boende i Paris. Under många år var han bosatt i New York och skrev för Dagens Nyheter men även för tidningar som The Guardian, The Washington Post, Bloomberg, The New York Times, New York Magazine. Han har skrivit flera böcker om amerikansk politik, utrikeshandel och kultur – senast boken Mjuk makt – kultur och propaganda i den nya världsordningen. Martin Gelin har även skrivit krönikor för Journalisten. Stipendiebeloppet är på 200 000 kronor.
TITLE: Martin Gelin DESCRIPTION: har tilldelats Gun och Olof Engqvists stipendium. CONTENT: Svenska Akademien har tilldelat Martin Gelin Gun och Olof Engqvists stipendium för år 2026. Martin Gelin, född 1978, är journalist och författare numera boende i Paris. Under många år var han bosatt i New York och skrev för Dagens Nyheter men även för tidningar som The Guardian, The Washington Post, Bloomberg, The New York Times, New York Magazine. Han har skrivit flera böcker om amerikansk politik, utrikeshandel och kultur – senast boken Mjuk makt – kultur och propaganda i den nya världsordningen. Martin Gelin har även skrivit gästkrönikor för Journalisten. Stipendiebeloppet är på 200 000 kronor.
77a9dbc3bc08d69a9328389b152998492cd370f3
bcfb397d06a422ba50b6fa7ec94f98a89b487faa
ee8909ea5846e8600bdff1a2aed5cbe5030688e5har utsetts till årets Sune Jonsson-stipendiat.
Frilansfotograf Erik Abel, Umeå, är årets Sune Jonsson-stipendiat. Han får utmärkelsen för sina fotodokumentära projekt, som bland annat utmynnat i fotoutställningar och bok om exploateringar i norr som hotar natur, vardagsliv och samiskt kulturarv.
Erik Abel jobbar främst för dagstidningar, magasin, fackförbunds- och fackpress, men kombinerar det med egna längre projekt.
Stipendiet delas årligen ut av Stiftelsen Sune Jonssons vänner till fotografer som arbetat i Sune Jonssons anda.
Prissumman är 10 000 kronor.
78cce17108be9479118edf20437b828bfb8f73cdhar tilldelats Stora Gerontologipriset 2026.
Britta Svensson, kolumnist i Aftonbladet, tilldelas Stora Gerontologipriset 2026 för att:
”Med skarp blick och stor samhällsmedvetenhet har hon stått upp mot ålderism och osynliggörande av äldre i politik och media. […] Genom sina texter har Britta Svensson bidragit till att lyfta in äldrefrågor i den offentliga debatten. Hennes röst har skapat medvetenhet om hur åldrande påverkar människors liv och om hur ålderism måste bekämpas för att åstadkomma ett mer rättvist och inkluderande samhälle.”
Prissumman är på 20 000 kronor.
Britta Svensson är sedan 2020 kolumnist i Aftonbladet under rubriken ”Mitt liv som pensionär”. Tidigare jobbade hon under 35 år på Expressen som reporter och kolumnist.
Sveriges Gerontologiska Sällskap delar årligen ut Stora Gerontologipriset till personer som gjort sig bemärkta inom området äldre och åldrande.
Priset instiftades år 2003.
569527c2cf432ffcdf57fdbe986ab7f56b5d30ebSydsvenskans chefredaktör Jonas Kanje tar över rollen som Allmänhetens Medieombudsman, MO. – När jag såg att Caspar Opitz skulle sluta var det något som klack till i mig, säger han.
Tidigare MO/PO
Allmänhetens Pressombudsman, PO, blev 2020 Allmänhetens Medieombudsman, MO.
Här är de som haft rollen:
1969–1979 Lennart Groll, hovrättsassessor
1980–1990 Thorsten Cars, jurist, domare och författare
1990–1992 Hans-Gunnar Axberger, jurist och författare
1993–2000 Pär-Arne Jigenius, journalist, författare, debattör
2000–2007 Olle Stenholm, journalist
2007–2011 Yrsa Stenius, journalist, författare och krönikör
2011–2021 Ola Sigvardsson, journalist
2021–2026 Caspar Opitz, journalist
Källa: Wikipedia och Journalisten
Nuvarande MO Caspar Opitz berättade i februari att han efter sommaren lämnar uppdraget för att gå tillbaka till Dagens Nyheter, där han blir utrikeschef och ställföreträdande utgivare.
Nu är det klart vem som blir ny MO: Jonas Kanje, chefredaktör och ansvarig utgivare på Sydsvenskan sedan 2020.
– Hade du frågat mig för tre månader sedan hade jag sagt: jag ska ingenstans, jag har massor av energi och motivation för mitt jobb som chefredaktör. Det har jag fortfarande, även om sex år är lång tid i det här jobbet. Men när Caspar gick ut med att han kliver av var det ändå något som klack till i mig. Det här är frågor som jag verkligen brinner för och det här jobbet kommer inte ut så ofta, säger Jonas Kanje.
Jonas Kanje
Jonas Kanje, född 1974, bor utanför Helsingborg och har arbetat på svenska dagstidningar sedan mitten av 1990-talet. Han var reporter, redigerare, sportchef och nattchef på Barometern i Kalmar i tio år. Därefter följde ett antal år som chef för gratistidningar i Skåne, framför allt City, innan han rekryterades till Sydsvenskan som nyhetschef 2013. Efter fusionen mellan Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad (HD) utsågs Kanje till chefredaktör för HD i januari 2016. Sedan maj 2020 har han varit chefredaktör och utgivare på Sydsvenskan.
Källa: Medieombudsmannen.se
Frågorna om medieetik och journalistikens centrala roll i demokratin har inte varit viktigare än nu under hans 30 år som journalist, menar Jonas Kanje.
– Både att hjälpa branschen att ta ansvar för journalistik, genom att hjälpa privatpersoner, och att jobba för att vi behåller våra starka grundlagar. Vi har sett en längre tid hur utrymmet för fri och oberoende journalistik långsamt minskar med nya lagar. Där har MO ett tydligt uppdrag i att genom att se till att branschen tar ansvar undvika en tuffare lagstiftning. Det är jättespännande.
Hur mycket kommer du sakna det dagliga arbetet på en tidning?
– Jag kommer sakna vardagen här och alla proffs på Sydsvenskan. Vi har en fin kultur och en skyhög kompetens här. Det känns väldigt bra att jag stannar till efter valet, det känns viktigt att ta i mål en del saker vi håller på med på redaktionen, och valet är så centralt. Det skapar också mer tid till rekryteringen av min efterträdare.
Det är styrelsen för föreningen Mefo, Medieetikens Förvaltningsorgan, som föreslår vem som ska bli MO. Thomas Mattsson och Sofia Wadensjö Karén har på Mefostyrelsens uppdrag letat fram och föreslagit namn till posten.
Blev du approcherad eller signalerade du ditt intresse för jobbet?
– När det gäller rekryteringsprocessen så får Thomas Mattsson och Sofia Wadensjö Karén prata om det, säger Jonas Kanje.
Mefo
Bakom Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd står den ideella föreningen Medieetikens Förvaltningsorgan (Mefo), som förvaltar det medieetiska systemet och utser MO.
Mefos medlemmar är: Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, TV4, SVT, Sveriges Radio, UR, Journalistförbundet och Publicistklubben.
Ordförande är Viveka Hansson, TV4.
– Vi är mycket glada över att Jonas Kanje har tackat ja till det här viktiga uppdraget. Jonas har lång publicistisk erfarenhet, inte minst av lokaljournalistiken som utgör en stor del av mediebranschen, säger Viveka Hansson, styrelseordförande i Mefo, i ett pressmeddelande.
Beslutet om ny MO fattas formellt av chefs-JO och Sveriges Advokatsamfunds ordförande.
f5d1923dc1168eb0c505195d8d5bd736cf600b0f
569527c2cf432ffcdf57fdbe986ab7f56b5d30eb
TITLE: Här är nya MO DESCRIPTION: Sydsvenskans chefredaktör Jonas Kanje tar över rollen som Allmänhetens Medieombudsman, MO. – När jag såg att Caspar Opitz skulle sluta var det något som klack till i mig, säger han. CONTENT: Tidigare MO/PO Allmänhetens Pressombudsman, PO, blev 2020 Allmänhetens Medieombudsman, MO. Här är de som haft rollen: 1969–1979 Lennart Groll, hovrättsassessor 1980–1990 Thorsten Cars, jurist, domare och författare 1990–1992 Hans-Gunnar Axberger, jurist och författare 1993–2000 Pär-Arne Jigenius, journalist, författare, debattör 2000–2007 Olle Stenholm, journalist 2007–2011 Yrsa Stenius, journalist, författare och krönikör 2011–2021 Ola Sigvardsson, journalist 2021–2026 Caspar Opitz, journalist Källa: Wikipedia och Journalisten Nuvarande MO Caspar Opitz berättade i februari att han efter sommaren lämnar uppdraget för att gå tillbaka till Dagens Nyheter, där han blir utrikeschef och ställföreträdande utgivare. Nu är det klart vem som blir ny MO: Jonas Kanje, chefredaktör och ansvarig utgivare på Sydsvenskan sedan 2020 och dessförinnan chefredaktör på HD 2016-2020. – Hade du frågat mig för tre månader sedan hade jag sagt: jag ska ingenstans, jag har massor av energi och motivation för mitt jobb som chefredaktör. Det har jag fortfarande, även om sex år är lång tid i det här jobbet. Men när Caspar gick ut med att han kliver av var det ändå något som klack till i mig. Det här är frågor som jag verkligen brinner för och det här jobbet kommer inte ut så ofta, säger Jonas Kanje. Frågorna om medieetik och journalistikens centrala roll i demokratin har inte varit viktigare än nu under hans 30 år som journalist, menar Jonas Kanje. – Både att hjälpa branschen att ta ansvar för journalistik, genom att hjälpa privatpersoner, och att jobba för att vi behåller våra starka grundlagar. Vi har sett en längre tid hur utrymmet för fri och oberoende journalistik långsamt minskar med nya lagar. Där har MO ett tydligt uppdrag i att genom att se till att branschen tar ansvar undvika en tuffare lagstiftning. Det är jättespännande. Hur mycket kommer du sakna det dagliga arbetet på en tidning? – Jag kommer sakna vardagen här och alla proffs på Sydsvenskan. Vi har en fin kultur och en skyhög kompetens här. Det känns väldigt bra att jag stannar till efter valet, det känns viktigt att ta i mål en del saker vi håller på med på redaktionen, och valet är så centralt. Det skapar också mer tid till rekryteringen av min efterträdare. Det är styrelsen för föreningen Mefo, Medieetikens Förvaltningsorgan, som föreslår vem som ska bli MO. Thomas Mattsson och Sofia Wadensjö Karén har på Mefostyrelsens uppdrag letat fram och föreslagit namn till posten. Blev du approcherad eller signalerade du ditt intresse för jobbet? – När det gäller rekryteringsprocessen så får Thomas Mattsson och Sofia Wadensjö Karén prata om det, säger Jonas Kanje. Mefo Bakom Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd står den ideella föreningen Medieetikens Förvaltningsorgan (Mefo), som förvaltar det medieetiska systemet och utser MO. Mefos medlemmar är: Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, TV4, SVT, Sveriges Radio, UR, Journalistförbundet och Publicistklubben. Ordförande är Viveka Hansson, TV4. – Vi är mycket glada över att Jonas Kanje har tackat ja till det här viktiga uppdraget. Jonas har lång publicistisk erfarenhet, inte minst av lokaljournalistiken som utgör en stor del av mediebranschen, säger Viveka Hansson, styrelseordförande i Mefo, i ett pressmeddelande. Beslutet om ny MO fattas formellt av chefs-JO och Sveriges Advokatsamfunds ordförande.
TITLE: Här är nya MO DESCRIPTION: Sydsvenskans chefredaktör Jonas Kanje tar över rollen som Allmänhetens Medieombudsman, MO. – När jag såg att Caspar Opitz skulle sluta var det något som klack till i mig, säger han. CONTENT: Tidigare MO/PO Allmänhetens Pressombudsman, PO, blev 2020 Allmänhetens Medieombudsman, MO. Här är de som haft rollen: 1969–1979 Lennart Groll, hovrättsassessor 1980–1990 Thorsten Cars, jurist, domare och författare 1990–1992 Hans-Gunnar Axberger, jurist och författare 1993–2000 Pär-Arne Jigenius, journalist, författare, debattör 2000–2007 Olle Stenholm, journalist 2007–2011 Yrsa Stenius, journalist, författare och krönikör 2011–2021 Ola Sigvardsson, journalist 2021–2026 Caspar Opitz, journalist Källa: Wikipedia och Journalisten Nuvarande MO Caspar Opitz berättade i februari att han efter sommaren lämnar uppdraget för att gå tillbaka till Dagens Nyheter, där han blir utrikeschef och ställföreträdande utgivare. Nu är det klart vem som blir ny MO: Jonas Kanje, chefredaktör och ansvarig utgivare på Sydsvenskan sedan 2020. – Hade du frågat mig för tre månader sedan hade jag sagt: jag ska ingenstans, jag har massor av energi och motivation för mitt jobb som chefredaktör. Det har jag fortfarande, även om sex år är lång tid i det här jobbet. Men när Caspar gick ut med att han kliver av var det ändå något som klack till i mig. Det här är frågor som jag verkligen brinner för och det här jobbet kommer inte ut så ofta, säger Jonas Kanje. Jonas Kanje Jonas Kanje, född 1974, bor utanför Helsingborg och har arbetat på svenska dagstidningar sedan mitten av 1990-talet. Han var reporter, redigerare, sportchef och nattchef på Barometern i Kalmar i tio år. Därefter följde ett antal år som chef för gratistidningar i Skåne, framför allt City, innan han rekryterades till Sydsvenskan som nyhetschef 2013. Efter fusionen mellan Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad (HD) utsågs Kanje till chefredaktör för HD i januari 2016. Sedan maj 2020 har han varit chefredaktör och utgivare på Sydsvenskan. Källa: Medieombudsmannen.se Frågorna om medieetik och journalistikens centrala roll i demokratin har inte varit viktigare än nu under hans 30 år som journalist, menar Jonas Kanje. – Både att hjälpa branschen att ta ansvar för journalistik, genom att hjälpa privatpersoner, och att jobba för att vi behåller våra starka grundlagar. Vi har sett en längre tid hur utrymmet för fri och oberoende journalistik långsamt minskar med nya lagar. Där har MO ett tydligt uppdrag i att genom att se till att branschen tar ansvar undvika en tuffare lagstiftning. Det är jättespännande. Hur mycket kommer du sakna det dagliga arbetet på en tidning? – Jag kommer sakna vardagen här och alla proffs på Sydsvenskan. Vi har en fin kultur och en skyhög kompetens här. Det känns väldigt bra att jag stannar till efter valet, det känns viktigt att ta i mål en del saker vi håller på med på redaktionen, och valet är så centralt. Det skapar också mer tid till rekryteringen av min efterträdare. Det är styrelsen för föreningen Mefo, Medieetikens Förvaltningsorgan, som föreslår vem som ska bli MO. Thomas Mattsson och Sofia Wadensjö Karén har på Mefostyrelsens uppdrag letat fram och föreslagit namn till posten. Blev du approcherad eller signalerade du ditt intresse för jobbet? – När det gäller rekryteringsprocessen så får Thomas Mattsson och Sofia Wadensjö Karén prata om det, säger Jonas Kanje. Mefo Bakom Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd står den ideella föreningen Medieetikens Förvaltningsorgan (Mefo), som förvaltar det medieetiska systemet och utser MO. Mefos medlemmar är: Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, TV4, SVT, Sveriges Radio, UR, Journalistförbundet och Publicistklubben. Ordförande är Viveka Hansson, TV4. – Vi är mycket glada över att Jonas Kanje har tackat ja till det här viktiga uppdraget. Jonas har lång publicistisk erfarenhet, inte minst av lokaljournalistiken som utgör en stor del av mediebranschen, säger Viveka Hansson, styrelseordförande i Mefo, i ett pressmeddelande. Beslutet om ny MO fattas formellt av chefs-JO och Sveriges Advokatsamfunds ordförande.
c0ae59a47ab771bb8a1aaa4d4c3062957f42f462
f5d1923dc1168eb0c505195d8d5bd736cf600b0f
TITLE: Här är nya MO DESCRIPTION: Sydsvenskans chefredaktör Jonas Kanje tar över rollen som Allmänhetens Medieombudsman, MO. CONTENT: Tidigare MO/PO Allmänhetens Pressombudsman, PO, blev 2020 Allmänhetens Medieombudsman, MO. Här är de som haft rollen: 1969–1979 Lennart Groll, hovrättsassessor 1980–1990 Thorsten Cars, jurist, domare och författare 1990–1992 Hans-Gunnar Axberger, jurist och författare 1993–2000 Pär-Arne Jigenius, journalist, författare, debattör 2000–2007 Olle Stenholm, journalist 2007–2011 Yrsa Stenius, journalist, författare och krönikör 2011–2021 Ola Sigvardsson, journalist 2021–2026 Caspar Opitz, journalist Källa: Wikipedia och Journalisten Nuvarande MO Caspar Opitz berättade i februari att han efter sommaren lämnar uppdraget för att gå tillbaka till Dagens Nyheter, där han blir utrikeschef och ställföreträdande utgivare. Nu är det klart vem som blir ny MO: Jonas Kanje. – Jag har fattat utgivarbeslut på olika nivåer i 20 år, de senaste tio som ensam ansvarig. Den erfarenheten tror jag är extremt viktig i jobbet som MO. Jag har med mig många personliga möten med människor som på olika sätt blivit föremål för medial granskning eller annan typ av publicitet, säger Jonas Kanje i ett pressmeddelande. Mefo Bakom Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd står den ideella föreningen Medieetikens Förvaltningsorgan (Mefo), som förvaltar det medieetiska systemet och utser MO. Mefos medlemmar är: Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, TV4, SVT, Sveriges Radio, UR, Journalistförbundet och Publicistklubben. Ordförande är Viveka Hansson, TV4. Det är styrelsen för föreningen Mefo, Medieetikens Förvaltningsorgan, som föreslår vem som ska bli MO. Thomas Mattsson och Sofia Wadensjö Karén har på Mefostyrelsens uppdrag letat fram och föreslagit namn till posten. Beslutet fattas formellt av chefs-JO och Sveriges Advokatsamfunds ordförande. – Vi är mycket glada över att Jonas Kanje har tackat ja till det här viktiga uppdraget. Jonas har lång publicistisk erfarenhet, inte minst av lokaljournalistiken som utgör en stor del av mediebranschen, säger Viveka Hansson, styrelseordförande i Mefo. Texten uppdateras.
TITLE: Här är nya MO DESCRIPTION: Sydsvenskans chefredaktör Jonas Kanje tar över rollen som Allmänhetens Medieombudsman, MO. – När jag såg att Caspar Opitz skulle sluta var det något som klack till i mig, säger han. CONTENT: Tidigare MO/PO Allmänhetens Pressombudsman, PO, blev 2020 Allmänhetens Medieombudsman, MO. Här är de som haft rollen: 1969–1979 Lennart Groll, hovrättsassessor 1980–1990 Thorsten Cars, jurist, domare och författare 1990–1992 Hans-Gunnar Axberger, jurist och författare 1993–2000 Pär-Arne Jigenius, journalist, författare, debattör 2000–2007 Olle Stenholm, journalist 2007–2011 Yrsa Stenius, journalist, författare och krönikör 2011–2021 Ola Sigvardsson, journalist 2021–2026 Caspar Opitz, journalist Källa: Wikipedia och Journalisten Nuvarande MO Caspar Opitz berättade i februari att han efter sommaren lämnar uppdraget för att gå tillbaka till Dagens Nyheter, där han blir utrikeschef och ställföreträdande utgivare. Nu är det klart vem som blir ny MO: Jonas Kanje, chefredaktör och ansvarig utgivare på Sydsvenskan sedan 2020 och dessförinnan chefredaktör på HD 2016-2020. – Hade du frågat mig för tre månader sedan hade jag sagt: jag ska ingenstans, jag har massor av energi och motivation för mitt jobb som chefredaktör. Det har jag fortfarande, även om sex år är lång tid i det här jobbet. Men när Caspar gick ut med att han kliver av var det ändå något som klack till i mig. Det här är frågor som jag verkligen brinner för och det här jobbet kommer inte ut så ofta, säger Jonas Kanje. Frågorna om medieetik och journalistikens centrala roll i demokratin har inte varit viktigare än nu under hans 30 år som journalist, menar Jonas Kanje. – Både att hjälpa branschen att ta ansvar för journalistik, genom att hjälpa privatpersoner, och att jobba för att vi behåller våra starka grundlagar. Vi har sett en längre tid hur utrymmet för fri och oberoende journalistik långsamt minskar med nya lagar. Där har MO ett tydligt uppdrag i att genom att se till att branschen tar ansvar undvika en tuffare lagstiftning. Det är jättespännande. Hur mycket kommer du sakna det dagliga arbetet på en tidning? – Jag kommer sakna vardagen här och alla proffs på Sydsvenskan. Vi har en fin kultur och en skyhög kompetens här. Det känns väldigt bra att jag stannar till efter valet, det känns viktigt att ta i mål en del saker vi håller på med på redaktionen, och valet är så centralt. Det skapar också mer tid till rekryteringen av min efterträdare. Det är styrelsen för föreningen Mefo, Medieetikens Förvaltningsorgan, som föreslår vem som ska bli MO. Thomas Mattsson och Sofia Wadensjö Karén har på Mefostyrelsens uppdrag letat fram och föreslagit namn till posten. Blev du approcherad eller signalerade du ditt intresse för jobbet? – När det gäller rekryteringsprocessen så får Thomas Mattsson och Sofia Wadensjö Karén prata om det, säger Jonas Kanje. Mefo Bakom Allmänhetens Medieombudsman och Mediernas Etiknämnd står den ideella föreningen Medieetikens Förvaltningsorgan (Mefo), som förvaltar det medieetiska systemet och utser MO. Mefos medlemmar är: Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, TV4, SVT, Sveriges Radio, UR, Journalistförbundet och Publicistklubben. Ordförande är Viveka Hansson, TV4. – Vi är mycket glada över att Jonas Kanje har tackat ja till det här viktiga uppdraget. Jonas har lång publicistisk erfarenhet, inte minst av lokaljournalistiken som utgör en stor del av mediebranschen, säger Viveka Hansson, styrelseordförande i Mefo, i ett pressmeddelande. Beslutet om ny MO fattas formellt av chefs-JO och Sveriges Advokatsamfunds ordförande.
569527c2cf432ffcdf57fdbe986ab7f56b5d30eb
f5d1923dc1168eb0c505195d8d5bd736cf600b0f
c0ae59a47ab771bb8a1aaa4d4c3062957f42f462
52b08b893fb1b6f713c607201a645d185d53f1c4Journalisten Shelly Kittleson som kidnappades i Bagdad för en vecka sedan uppges ha frigivits. Irakiska tjänstemän säger att hon frigavs i utbyte mot milismedlemmar efter förhandlingar med irakiska företrädare.
Efter en vecka i fångenskap frigavs frilansjournalisten Shelly Kittleson igår, enligt USA:s utrikesminister Marco Rubio, milisen och två irakiska säkerhetstjänstemän, rapporterar New York Times.
Marco Rubio bekräftade frigivningen av Shelly Kittleson i ett inlägg på sociala medier på tisdagen. ”Vi är lättade över att denna amerikan nu är fri”, skrev han.
Den Iranstödda milisguppen Kataib Hezbollah bekräftar i ett uttalande att de har släppt Shelly Kittleson och att hon ”måste lämna Irak omedelbart”, skriver SVT.
327013a8790c244e968ab8cd9a35f6e1ab15d808VALET 2026 En välfylld telefonbok och foträta skor – två centrala arbetsredskap för politikreportrar. Journalisten tog rygg på TT Nyhetsbyråns Maria Davidsson och Expressens Max V Karlsson under upptakten till den långa valrörelsen 2026.
Strängnäs, 9 december
– Ha ha ha, wow!
Ulf Kristerssons utrop när han får syn på Jimmie Åkesson och Linus Bylunds jultröjor med Jimmiemotiv hörs över planket. På andra sidan trängs 50 journalister, ja, 50. Alla från Oisín Cantwell till Riks är här. Säpovakter stirrar, grannar i närliggande lägenhetshus tittar på spektaklet genom persiennerna.
Åkesson och Bylund anländer i Jimmietröjor. Foto: Tor Johnsson
Nu vänds presskårens blickar upp mot gränden igen, för där kommer Ebba Busch promenerande som tredje partiledare in till Strängnäsmötet, med Luciastrålande leende och amaryllis i famnen:
– Man behöver inte undra var alla journalister är i alla fall!
Max V Karlsson
Ålder: 31
Titel: Politikreporter på Expressen sedan augusti 2025, programledare för Expressens podd Politikrummet.
Bakgrund: Reporter på Dagens ETC. Nominerad till Guldspaden 2022 och Tidskriftsprisets Årets granskning 2023.
Expressens politikreporter Max V Karlsson var på plats utanför statsministerns villa halv tio, en timme innan Tidöledarna ska börja anlända. Han är häpnadsväckande tunt klädd i vit jeansjacka utan handskar, påstår sig aldrig frysa, knappar på sina två telefoner. TT Nyhetsbyråns reporter Maria Davidsson har rejäl jacka och som alltid penna och block.
Strängnäsmötet har redan på förhand beskrivits som ett pr-jippo, och ska visa sig nästan mer än väntat renons på nyheter. Reportrarna kommer att behöva steka upp gröten genom att fråga om regeringsfrågan och vilka julklappar Kristersson fick.
Maria Davidsson
Ålder: 62
Titel: Politikreporter på TT sedan 2004.
Bakgrund: Har varit korrespondent för TT i Bryssel i fyra år, och även ekonomireporter på TT. Innan dess jobb på Helsingborgs Dagblad, Barometern och VLT. I grunden ekonom.
När Tidöledarna stängt in sig styr journalisttåget till Bishops Arms övervåning, anförda av en moderat tjänsteman. Ett konferensrum är bokat åt tredje statsmakten, godiskolor och anteckningsutensilier prydligt utlagda på varje bord.
Maria Davidsson och kollegan Niklas Svahn kliver ut från det avspärrade området runt statsministerns villa i Strängnäs för att ta sig mot dagens arbetsplats: en lokal pubs övervåning. Foto: Tor Johnsson
TT:s reporter Maria Davidsson sätter sig med kollegan Niklas Svahn och uppdaterar den artikel de skrivit före mötet. Intresset för politik är på uppåtgående, åtminstone efterfrågar TT:s kunder mer politikbevakning, säger hon.
Expressens team hottar upp texten som ligger på sajten och förbereder poddavsnittet de ska spela in senare på eftermiddagen. Max V Karlsson är dess entusiastiska programledare, han bär nästan alltid med sig studion på ryggen: en Zoom och tre mikrofoner. När han förra året kom till ”Getingen” från Dagens ETC var programledarskapet för Politikrummet det han var mest nervös för, även om han hade poddat en del.
– Men det är berusande kul, för att det är en nyhetspodd. Vi kan ta med sånt som vi kanske inte gör en hel artikel på men som ändå är nyhetsvärdigt. Och ännu mer om partiernas inre liv, som vi hör viskningar om, säger han.
Expressens team – Viktor Barth Kron, Max V Karlsson och Anette Holmqvist – gör podd från Strängnäs. Foto: Tor Johnsson
Klockan 12.57 har presskåren traskat tillbaka genom gränderna och en lågmäld spänning råder utanför Kristerssons hus. SVT:s Daniel Ingmo gör en live, Ekots reporter pratar så intensivt i sin mikrofon att Viktor Barth Kron undrar om det är Radiosporten. Några minuter efter 13 öppnas trägrindarna och Tidögänget ställer upp sig.
– Välkomna till Strängnäs, inleder Ulf Kristersson myndigt, medan Simona Mohamsson drar på det breda leende som hon ska bära dagen igenom.
Dubbelhandsfattning för Max V Karlsson. Foto: Tor Johnsson
Max V Karlsson balanserar en cola och en kaffetermos i vänster hand och växlar mellan sina telefoner i den högra, hela den halvtimme presskonferensen pågår. När det är dags för enskilda intervjuer försvinner Busch och Åkesson snabbt upp i gränden. Max V Karlsson springer efter för att se om de verkligen åkte iväg. Han vänder tillbaka och köar i den lite kaotiska klungan framför Mohamsson. Var dagen viktigast som politik eller socialt?, frågar han Liberalernas partiledare.
L:s partiledare håller god min när Max V Karlsson intervjuar. Foto: Tor Johnsson
Samtidigt når Maria Davidsson fram till statsministern. TT:s fotograf filmar när hon frågar vilken som blir Tidös viktigaste valfråga och hur partierna ska samarbeta, och kommer SD att sitta i regeringen? Kristerssons biträdande presschef Hanna Strömberg försöker bryta, men Maria Davidsson höjer rösten och baxar igenom två frågor till, vad tycker statsministern om Trumps senaste utspel om Sverige som ett osäkert land?
– De avbröt väldigt tidigt, men jag ville gärna ställa de frågorna också. Ibland får man bara låtsas att man inte förstår, säger Maria Davidsson efteråt.
TT:s team är kvar sist i Strängnäs, som vanligt. Foto: Tor Johnsson
Riksdagshuset, 20 januari
Försvarsminister Pål Jonsson står i talarstolen inne i kammaren, denna vecka då Grönlandskrisen tränger ut det mesta. Utanför, i den ljuddämpade kammarfoajén, står TT Nyhetsbyråns team, och DN, GP, SVT … Några lågmälda samtal. Kaffe i pappmuggar. Väntan.
Maria Davidsson kastar ett öga på tv-skärmen men följer egentligen inte ordväxlingen som pågår i plenum. Hon står här för att fånga försvarsministern när hans debatt är klar, efter det ska hon försöka hugga biståndsministern.
– Det är ganska mycket det här vi gör. Fotarbete. Man sitter uppe på åttan och kollar in agendan – nu är både Jonsson och Dousa i kammaren, ja men då springer jag ner.
Maria Davidsson och Max V Karlsson utanför kammaren. Mycket arbetstid går åt till att vänta här. Foto: Tor Johnsson
De journalister som har arbetsrum i riksdagen sitter på våning åtta eller sju. Att ha tillgång till samma lokaler som dem man bevakar är en stor fördel. Man kan se var politikerna befinner sig och lätt ta sig dit. Eller råka träffa dem. Det är svårare att säga nej till någon om den står precis framför dig, säger Maria Davidsson.
Presspersonerna finns som en sköld även i riksdagen, men också de är lättare att få gehör hos IRL.
– Vi kanske har skickat iväg en fråga som vi är väldigt angelägna att få svar på – och så stöter man ihop i fiket eller matsalen. Det är speciellt, säger Max V Karlsson, som också han är i kammarfoajén den här tisdagen när Grönlandskrisen snart ska nå sin kulmen.
Konkurrenter – men kollegor i riksdagen. Max V Karlsson och Maria Davidsson väntar på försvarsministern, tillsammans med bland andra GP:s Alexandra Carlsson Tenitskaja (i blå dräkt). Foto: Tor Johnsson
Även för politikerna finns tydliga uppsidor med öppenheten i den svenska riksdagen. Om det är lätt att bevaka riksdag och regering görs det rimligen mer journalistik och chansen att nå ut med budskap ökar. Riksdagsreportrarna är flitigt uppvaktade av partifolk som vill sälja in vinklar, intervjuer, presskonferenser – eller anonym kritik mot det egna partiet.
Som när en anonym M-källa i Expressen i höstas kritiserade partiets hantering av Aftonbladets Harpsundavslöjande: ”Stabens vansinniga utbrott är en uppvisning av bunkermentalitet som får väldigt, väldigt många att reagera.” Ulf Kristerssons biträdande presschef Hanna Strömberg kallade i samma veva anonyma källor för ”ett otyg”.
Bra och pålitliga källor – och många källor – är hur som helst den viktigaste valutan för Max V Karlsson och Maria Davidsson, utöver att vara pålästa om alla sakfrågor för att kunna ställa relevanta frågor.
Max V Karlsson säger att hans telefon (den privata, som han tar med sig när han byter jobb) innehåller runt 700 nummer. En vanlig dag underhåller han kontakten med minst 60 personer, med sms och samtal.
– Källornas förtroende bygger man upp över tid, det är ett hantverk. De måste förstå att man aldrig någonsin, aldrig, aldrig, aldrig kommer att bränna dem, säger han.
Samtidigt måste källorna viktas. Ingen hör av sig utan ett ärende.
TT Nyhetsbyrån har en femmannaredaktion på våning åtta i riksdagshuset. På fotot tidigare KD-ledaren Göran Hägglund. Foto: Tor Johnsson
Maria Davidsson om det dagliga värvet
”TT ska förstås vara bra på de stora nyheterna, men våra kunder räknar också med att vi har koll. Så vi går på fler pressträffar än många andra, stannar ofta längst på partikongresser och kan vara de enda reportrarna på smala utredningar med krångliga namn. Men att vi bevakar betyder inte att vi skriver på allt.”
Maria Davidsson har med sina tjugo år som politikreporter också en ansenlig kontaktlista, även om många namn byts ut när regeringar och partiledare skiftar. Hon har varit korrespondent i Bryssel också, och ser en tydlig skillnad i intervjukultur. I Bryssel kan mängder av journalister sitta på en pressbriefing och höra EU-höjdare uttala sig – men förväntas ändå inte citera dem med namn. I Sverige är grundregeln att allt kan citeras om man inte gjort upp om annat.
Hur är det att möta sina öppna eller hemliga källor i fikarummet eller riksdagskorridorerna?
– Kallprata kan man ju med alla, men man får vara extremt noga med vad man säger öppet, säger Max V Karlsson.
Det går inte att vara politikreporter i riksdagen om man inte klarar av dålig stämning, menar han.
– Om man tycker att det är jobbigt att någon är arg på en, då kan man absolut inte jobba här.
Max V Karlsson jonglerar sina två telefoner varje gång vi träffas, och medger att han ”har blivit hånad” för sin skärmtid. Upp mot 1 000 notiser kan trilla in på en dag. Men han hävdar att han är mån om arbetsmiljö.
– Jag har varit skyddsombud, jag har varit facklig på vartenda jobb jag haft. Det skulle kunna finnas jobb som politikreporter dygnets alla timmar, årets alla dagar. Man sätter gränsen själv. Jag stänger av ibland. Men visst, hör en kritisk källa av sig måste jag ta det även om det är på julafton.
Max V Karlsson om det dagliga värvet
”Jag vill förklara politik på ett kvällstidningssätt, med ett kort och tydligt språk. Jag vill förklara varför viss politik blir till, vad som har funnits innan. En bra politiknyhet är när vi kan berätta någonting innan de själva har gått ut med det. Sen är det inre livet i partierna intressant. Det är jättekul att berätta om personerna, om politiksmedjorna i bakgrunden, även tjänstemännen i partierna. Jag tycker också att det är intressant med nyheter som rör stora omställningar, till exempel försvarsindustrin och den typen av frågor. Sen är det jätteviktigt att förklara skiljelinjerna i politiken. Det gör man också genom att förklara konflikter mellan partier, hur det handlar om både sakpolitik och strategi.”
Just det har inte hänt, än. Däremot hamnade han i bastun med makten en ledig dag i höstas.
– Jag skulle kompa ut efter Moderaternas arbetsstämma och var på spa med min sambo, står i baren i badrock med en röd drink med lite skum på, jag vet inte exakt vad det var, det var gott. Och så kommer utrikeshandels- och biståndsminister Benjamin Dousa in med sin fru. Också ledig och tänker att han ska slappna av.
Det blev ingen grillning i bastun på Smådalarö, men lite jobbprat kunde Max V Karlsson inte hålla sig från.
– Både Dousa och hans fru Helena lyssnar på podden. Så vi kunde prata lite om den.
Max V Karlsson rensar huvudet nära sin lägenhet i södra Stockholm. Foto: Tor Johnsson
I mitten av januari står inrikespolitiken på paus medan världen håller andan kring Trump, Putin, Iran.
Kanske blir Trump ”X-faktorn” i valet, beroende på hur hans agerande påverkar den svenska ekonomin, spekulerar Max V Karlsson.
Men det är alldeles för tidigt att svara på hur valrörelsen 2026 kommer att bli, menar både Maria Davidsson och Max V Karlsson.
– Jag är lite rädd för att det kommer att bli ännu mer konflikt, ännu högre tonläge. Det tjänar inte väljarna på, säger Maria Davidsson.
Det mest intensiva skedet i valbevakningen inleds först i augusti. Innan dess ska TT:s sex man starka politikredaktion göra utvärderingar av regeringens politik, fördjupningar om väljarnas viktigaste frågor, och annat som efterfrågas av kunderna. Och partiledarintervjuer förstås.
– Vi brukar dela upp dem mellan oss.
Max V Karlsson räknar med att tiden efter valet kommer att bli ännu mer arbetsintensiv än den före.
– Då börjar akt två. Det är långdistans helt enkelt. Det kanske låter konstigt, men jag gillar det här. Valåret känns som att sprinta ett maraton. Alltså att superspringa, fast en maratonlängd.
Maria Davidsson har utsikt över statsministerbostaden Sagerska från arbetsrummet i riksdagen. Foto: Tor Johnsson
Sex veckor har gått sedan den kyliga tisdagen i Strängnäs. Vad sades ens? Maria Davidsson ler lite, rycker på axlarna:
– Vi visste väl redan när vi åkte dit att det där papperet som Tidö tog fram inte skulle vara så innehållsrikt, de ville framför allt visa enighet. Bilderna fick de ju ut.
Hon konstaterar att tiden går fort i politiken idag. Nyhetscykeln rullar i ännu högre tempo.
– Det går så fruktansvärt snabbt, allt. Förut tog politiska processer tid, man tyckte gud vad långsamt allt går, kan de inte bara ändra på det här?
Maria Davidsson antecknar för hand. Och sparar. Foto: Tor Johnsson
61877783ce3ab3f7abc090575e3309a9789a9dc3KRÖNIKA Varför är det så tyst om public service? Visst pågår ett ständigt brus i ämnet, men det är just brus, sällan analys. I decennier rådde politisk konsensus runt SVT-SR-UR och bolagens roll för journalistik, kultur, folkbildning och krisberedskap. Men de senaste åren har kritikerna ingått en allians. Public services dödgrävare som stått och skottat i olika hörn av kyrkogården har nått ett genombrott. Gropen har blivit stor.
I ena hörnet har vi nyliberala röster som menar att public service utarmar den privata sektorn. Kritiken hade större slagkraft under åren av ekonomisk kris. Idag blomstrar ju många av de privata mediehusen medan det är public service som blöder. Prenumerationer betalar den kvalificerade journalistiken med råge. Seriösa mediechefer vet också att konkurrens från public service är av godo.
I andra änden av kyrkogården gräver extremhögerns olika nyanser oförtrutet vidare: public service lider av vänstervridning och går inte att lita på!
En enad forskarkår säger emot. Det stämmer att fler journalister röstar rött eller grönt – men det gäller alla journalister, inte bara public service-anställda*. Och ”saklighet” och ”opartiskhet” är ju inte minst en fråga om professionalism, som Granskningsnämnden är satt att skärskåda. ”Objektivitet” är ett mer subjektivt, för att inte säga filosofiskt begrepp. Public services belackare älskar ordet, just för att det är svårfångat.
Men förtroendet för public service vägrar dö. SOM-institutets undersökningar visar att förtroendet förblir mycket högt, högre än för andra medier och många myndigheter. Även hos public services argaste kritiker, personer med åsikter långt till höger, förblir förtroendet relativt högt.
Sant är att allt fler yngre får mer av sina nyheter via sociala medier, men vid stora, dramatiska händelser står public service ohotat. Vid krig och konflikt, ekonomisk kris, stora sportevenemang eller när kända personer avlider vänder vi oss till lägereldarna i public service.
I tider som våra, när en majoritet av befolkningen oroar sig för lögn och bedrägeri, är public service en rikslikare. I kraft av sitt förtroende mer påpassade än andra mediehus, som sig bör. Men när obevisbar kritik som ”generell vänstervridning” eller ”bristande objektivitet” blir norm bör man reagera.
I samband med den nya public service-propositionen – som oppositionen inte stödjer – har regeringsföreträdare antytt att public service bör anstränga sig bättre för att minska den relativa misstron bland lyssnare och tittare som idag har lågt förtroende, alltså de med åsikter långt till höger.*
Hur ska det gå till i praktiken? Själva uppdraget implicerar ett misstroende. Samtidigt som det allmänna förtroendet för public service är högt! Det går inte ihop.
Enligt radio- och tv-cheferna leder propositionen till de största sparpaketen i public services historia. Framtiden är inte heller stabil, eftersom de ekonomiska påslagen minskar över tid. Om fem år blir anslagsökningarna mindre än idag. Det leder till nya nedskärningar.
Det vore naivt att tro att sämre ekonomiska förutsättningar inte påverkar förtroendet för public service. Public service dödgrävare kan se framtiden an med tillförsikt. Folkbildningens försvarare har däremot skäl för oro.
Kent Asps forskning (2000-2014) B Lantz, Chalmers 2019.
Public service-utredningen 8.4.2