Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
e04632e6431253bfd25211114f01e186a13923bcStory House Egmont köper Vi Kultur & Litteratur av Kooperativa Förbundet (KF).
Vi Kultur & Litteratur AB ger bland annat ut Tidningen Vi och Vi Läser. Verksamheten omfattar även poddar, e-tidningar, nyhetsbrev och en verksamhet med uppdragspublicering och innehållsproduktion.
”Vi får in en välrenommerad verksamhet med starka varumärken och skickliga medarbetare, som blir ett viktigt tillskott i vår medieorganisation. Med Vi ombord stärker vi vår position och tar ett stort steg i vår fortsatta utveckling. Vi har tydliga ambitioner att växa och ser goda möjligheter till fler satsningar framöver”, säger Story House Egmont Medias vd Per Kjellander i ett pressmeddelande.
Vi Kultur & Litteratur kommer att bli en del av Story House Egmonts svenska medieverksamhet och medarbetarna kommer att flytta till Egmonts lokaler på Karlavägen i Stockholm.
”Vi och Vi Läser är starka titlar och viktiga referenspunkter för en stor andel av de kulturintresserade i Sverige. Det är magasin med hög integritet och en kvalitet som attraherar några av landets främsta skribenter och fotografer. De har båda en stark publicistisk röst och skapar ett tydligt värde, både för oss som mediehus och för våra läsare och annonsörer”, säger Frank Vilstrup, Director, Consumer Magazines på Story House Egmont Media.
b53ae9a7eaa55f7b4aea9f0d34a27c09f6553c6fDet internationella fotbollsorganet Fifa har utfärdat en VM-ackreditering till den franska journalisten Christophe Gleizes, som sitter fängslad i Algeriet.
Ackrediteringen är en solidaritetsgest, och under Fifa-ordföranden Gianni Infantinos inledande presskonferens sade han att han hoppas att den enda sportjournalisten som för närvarande är fängslad i världen ska benådas under VM och kunna rapportera från mästerskapet.
Christophe Gleizes representerades av en tom stol under presskonferensen, rapporterar France 24.
Pressfrihetsorganisationen RSF:s generalsekreterare Thibault Bruttin tackar i ett uttalande Fifa för solidaritetshandlingen.
”Det understryker att den här sportjournalisten och fotbollsspecialisten hör hemma på arenorna och pressläktaren under den här stora globala tävlingen, inte i fängelset”.
37-årige Christophe Gleizes är frilansjournalist och medarbetare i de franska tidskrifterna So Foot och Society. I maj 2024 reste han till Algeriet för att göra ett reportage om fotbollsklubben Jeunesse sportive de Kabylie (JSK) och dess storhetstid på 1980-talet, men greps. Han dömdes i december 2025 till sju års fängelse på terroranklagelser, i en dom som fördömts av pressfrihetsorganisationer och Frankrikes president Emmanuel Macron.
9bd5b990fc863449c58f18a6628f5b5d592d9938utser Årets Journalist i Tidskriftspriset.
Nu är jurygrupperna till Tidskriftspriset 2026 utsedda:
Årets Journalist
Cilla Benkö, vd Sveriges Radio
Felicia Ferreira, vd och chefredaktör Dagen
Stefan Eklund, vd Utgivarna
Årets Granskning
Sofia Wadensjö Karén, programdirektör Sveriges Radio
Åsa Erlandsson, granskande reporter Dagens Nyheter
Emil Hellerud, undersökande journalist Kalla Fakta TV4
Årets Grepp
Angelica Öhagen, projektledare AI och innovation Aftonbladet
Emanuel Karlsten, journalist, poddare (Mediepodden) och föreläsare
Daniel Nordström, chefredaktör och ansvarig utgivare VLT
Årets Omslag
Ebba Bonde, visuell chef Svenska Dagbladet
Elin af Klintberg, partner & creative director Klintberg Nilehn
Jonas Mattsson, chef Kommersiell styrning & Sortiment, Tidsam
Årets Ljud
Robert Barkman, journalist och poddproducent, frilans. Från augusti poddchef på DN.
Emilia Melgar Arnheim, dokumentärchef Podme
Teresa Stenler von Matérn, projektledare redaktionella satsningar, tidigare poddchef SvD
Årets Video
Fredrick Malmberg, nyhetschef TV4
Viktor Adolfsson, sociala medier-redaktör på SVT Nyheter
Stina Qvarforth, programledare och Videoreporter Breaking News Aftonbladet
Årets Design
Rickard Frank, designer som driver egen designbyrå, tidigare kreativ chef på Dagens Nyheter
Kajsa Isenberg, product designer Kivra med bakgrund som art director inom redaktionell form.
Carl-Axel Wahlström, creative director och AI-artist, som skapade COPY Magazine, världens första AI-genererade modemagasin
Årets Kommersiella Framgång
Karolina Roslund, senior advisor, tidigare publisher Bonnier Tidskrifter och LRF Media samt vd Perfect Day
Olov Carlsson, områdeschef Norr & Minoritetsspråk, Sveriges Radio
Ulrika Ek, senior account director, LinkedIn
Årets Tidskrift Fackpress
Kalle Sandhammar, vd UR
Estelle Ejdeholm, vd Vi Kultur & Litteratur
Charlotta Friborg, chef Sveriges Radios Riksdivision
Årets Tidskrift Populärpress
Johan Taubert, vd Tidningsutgivarna
Pamela Andersson Alselind, journalist och grundare av ToppTräningsresor, tidigare chefredaktör för bl a ToppHälsa
Annika R Hermanrud, vd Geeks och tidigare publisher LRF Media
Sveriges Tidskrifters Stora Pris
Helle Klein, direktor Sigtunastiftelsen
Martin Ahlquist, stf ansvarig utgivare och tf chefredaktör Dagens Media
Axel Andén, chefredaktör och ansvarig utgivare Tidningen Journalisten
a2d99dbee7eb679befeeb02cea06504d0fa29e20Den partsgemensamma Visstidsgruppen skulle presentera sina rekommendationer kring vikariefrågor senast den 12 juni, men har inte gått i mål. Diskussionerna fortsätter i höst.
I förra årets avtalsrörelse drev Journalistförbundet kravet att de systematiska utlasningarna på redaktionerna ska stoppas. Det resulterade i att Medieföretagen och Journalistförbundet kom överens om att tillsätta en partsgemensam grupp som skulle ta fram rekommendationer kring vikariefrågor på dagspressområdet.
Visstidsgruppen inledde sitt arbete i september och tanken var att rekommendationerna skulle presenteras i fredags, den 12 juni, men parterna har inte gått i mål.
– Vi hade vårt sista inbokade möte i onsdags och vi är inte klara, säger Journalistförbundets förhandlingschef Katarina Dahlskog.
Vad är problemet?
– Diskussionerna har tagit längre tid än vi trodde att de skulle göra. Vi fortsätter gärna arbetet eftersom vi är helt övertygade om att en överenskommelse om rekommendationer skulle vara väldigt värdefull för alla, säger Katarina Dahlskog.
Diskussionerna återupptas i höst.
7f6b0c201f0b24230e5a784139a9e5fe69771e2aDagens ETC:s sajt låg nere efter en stor, riktad hackerattack i fredags. – Tycks sammanfalla med att vi gör granskande publiceringar om högerextrema aktörer, säger chefredaktören Andreas Gustavsson.
I en dryg timme låg Dagens ETC:s sajt nere, och publiceringsverktygen fungerade inte. Vem som låg bakom den omfattande överbelastningsattacken mot tidningen har inte gått att fastställa, uppger chefredaktören och utgivaren Andreas Gustavsson på måndagen.
– Men vi ser att det tycks sammanfalla med att vi gör granskande publiceringar om högerextrema aktörer.
Hans slutsats är att tidningen nu behöver göra tunga investeringar i ökat digitalt skalskydd:
– För den senaste attacken var av helt annan omfattning än vi upplevt tidigare.
94abba3c6c966731475bb159ddc3e4fbe655fb24har avlidit.
Titti Nylander var Sveriges Radios utrikeskorrespondent i Mellanöstern, USA och på flera platser i Europa. Hon har också varit utrikeskommentator i Sveriges Radio. Hon fick Stora Journalistpriset 1990 för sin rapportering från Mellanöstern och Rumänien.
Hennes dotter, journalisten Nike Nylander, skriver till DN: “Utrikesjournalistiken och formuleringskonsten var min mammas passion och livsnerv och vi i familjen är så stolta över allt hon hann med under sina år runtom i världen. Men framför allt var hon en oändligt kärleksfull mamma, mormor och farmor.”
Titti Nylander blev 84 år.
aca8377db7707e9f969f4b15c904f6571ab986a0Efter kritiken om att prioritera hund- och träningspoddar framför granskande nischmedier har kulturminister Parisa Liljestrand nu gett intervjuer till både Magasin K och Biblioteksbladet. – Lite av en förhandling, säger Magasin K:s chefredaktör Susanne Claesson om tiden med ministern.
Den 16 april grillades kulturminister Parisa Liljestrand på Tidskriftsdagen om varför hon tackat ja till hund- och träningspoddar men nobbat nischtidskrifter.
– Det är viktigt att också visa att vi politiker är människor, sa Liljestrand, och menade att hon brukar vara ”ganska tillgänglig” för journalister.
Efter det har både Biblioteksbladet och Magasin K, som länge uppvaktat ministerns stab, fått intervjuer med kulturministern.
Magasin K publicerade i onsdags en längre intervju med henne.
Hur länge fick ni vänta på intervjun?
– Vi har ju försökt få till det här då och då ända sedan 2022. Men 16 oktober förra året så gjorde vi en förfrågan om en längre intervju och vi har påmint och frågat igen upprepade gånger efter det. Förra måndagen blev det alltså av, så nästan åtta månader tog det, säger Magasin K:s chefredaktör och utgivare Susanne Claesson.
Vad tror du gjorde att ni till sist fick tid med ministern?
– Jag vet inte hur de resonerat såklart. Men kanske har det spelat in att vi under våren gjort stora intervjuer med riksdagspartiernas kulturpolitiska talespersoner, där de fått rätt stort utrymme och vår frilansfotograf Jonas Eng har tagit superfina bilder på alla. Det är väl ett klassiskt knep annars om man får nej – att intervjua den politiska motståndaren istället.
Hur var förhållandena vid intervjun – fick ni den tid ni behövde?
– Det var väl lite av en förhandling får man säga. Vårt utgångsläge var 60 minuter, de erbjöd 20 minuter i ett första läge. Till slut fick vi följa med och lyssna och fota på ett av hennes besök, en invigning i Täby, med en efterföljande intervju på 25 minuter inklusive fotografering.
Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson är inte fullt lika nöjd:
– Vi fick en kvart på telefon i slutet av april – det hade inte varit några problem att fylla mer tid, om man säger så. Jag bedömer att det motsvarade ungefär en åttondel av den tid hon lade på hundpodden, menar han.
– Jag kan tycka att den uppenbara oviljan att prata ordentligt med oss är märklig i ljuset av den betydelse vår målgrupp, bibliotek och bibliotekspersonal, brukar tillmätas. Dessutom finns det gott om frågor att ställa om bibliotekens villkor och om frågor som berör biblioteken; läsfrämjande, hot mot demokratin, desinformation och källkritik, och så vidare.
c2240e5c62f74ddc4c024615f80529d389ada7d6MEN-FÄLLNING Dagens Industri påstod att en kvinnlig bankanställd gick armkrok med en knarkgrossist på polisens spaningsbild. Men det var en helt annan kvinna på bilden. Den felaktigt utpekade kvinnan blev avstängd från jobbet på grund av publiceringen. ”Vi beklagar hur det påverkat henne”, säger DI:s chefredaktör Peter Fellman till Journalisten.
I juni 2025 publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Misstänkt knarkgrossist arm i arm med [Banken]:s brottsbekämpare.” På DI:s sajt hade artikeln rubriken: ”[Banken]-kvinna i sällskap med misstänkt knarkgrossist.” Banken var namngiven, men inte bankkvinnan.
I anslutning till artikeln publicerades ett pixlat foto på en man och en kvinna tillsammans. Bildtexten i papperet löd: ”[Banken]-kvinnans möten med den misstänkte narkotikahandlaren har dokumenterats av polisens spanare.”
I artikeln uppgavs att mannen på bilden misstänktes vara del av Ismail Abdos narkotikanätverk och att polisen under en långvarig spaningsinsats noterat att han ofta umgicks med en kvinna som påstods arbeta på en svensk storbank, vilket enligt artikeln skulle vara kvinnan på bilden.
Problemet var att kvinnan på bilden inte alls är den utpekade bankkvinnan, utan en helt annan person som saknar koppling till banken. Den bankanställda kvinnan har i verkligheten aldrig haft kontakt med den brottsmisstänkte mannen.
Den bankanställda kvinnan anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och berättade att hon på grund av DI:s artikel blev avstängd från jobbet medan bankens interna utredning pågick, samt att hon drabbats av svår psykisk ohälsa med PTSD-liknande symtom och traumaterapi som följd. Hon och hennes familj hade fruktat för sin personliga säkerhet, då mannen som hon felaktigt påståtts haft en relation med enligt artikeln var kopplad till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk.
Hon uppger i anmälan att hon genom de detaljer som DI lämnat om hennes arbete på banken blev identifierad av kollegor och andra personer i hennes yrkesmiljö. Hennes profilaktivitet på Linkedin ökade med över 500 procent dagarna efter publiceringen. Hennes namn förekom också i en diskussionstråd som DI-reportern startat på X.
Dagens Industri vidhöll i ett svar till MO så sent som den 8 december 2025 att tidningen inte gjort ett felaktigt utpekande, utan att det verkligen var bankkvinnan på bilden.
Det ledde till att anmälaren vände sig till Polismyndigheten, som skrev två olika PM åt henne, där det framgår att det inte är bankkvinnan på bilden. ”Det var inte ens likt”, uppger den biträdande utredningsledaren i den ena promemorian. I den senare klargjordes att det hade framkommit vem kvinnan på bilden var. Det var inte anmälaren.
När DI fick ta del av den första promemorian i december insåg redaktionen att något kunde vara fel och sökte då bekräftelse från polisen. I januari fick de beskedet från polisen, som innebar att de hängt ut en helt oskyldig person. Artikeln avpublicerades från sajten och en uppföljande artikel publicerades, med rubriken: ”Nya polisuppgifter: Bankanställd umgicks inte med narkotikamisstänkt.”
MO konstaterar att uppgifterna kopplade till anmälaren var felaktiga och ”mycket skadliga” för henne, samt att tidningen inte presenterat något tillräckligt underlag för att publicera.
Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Industri för att ha brutit mot god publicistisk sed.
DI:s ansvariga utgivare Peter Fellman beklagar publiceringen.
Har ni bett kvinnan om ursäkt eller erbjudit henne någon ersättning för den skada ni vållat henne?
– Vi har inte bett henne om ursäkt personligen men vi beklagar naturligtvis detta och hur det har påverkat henne, säger Peter Fellman.
Har ni infört en rättelse?
– Ja, på det sättet att vi publicerade en uppföljande artikel redan i vintras där den senaste utvecklingen i ärendet hos polisen redovisades mycket tydligt. Artikeln uppgav bland annat att kvinnan förts in i utredningen utan grund. Vi kommer också att publicera fällningen av Mediernas etiknämnd idag. Den fällda artikeln är avpublicerad sedan flera månader. Den åtgärden var motiverad när vi fick del av de uppdaterade uppgifterna kring utredningen.
Att hon måste be Polisen om hjälp för att ni ska förstå att ni har gjort fel, vad tänker du om det?
– Allmänt kan sägas att det är svårt att granska hur den organiserade brottsligheten äter sig allt längre in i näringslivet. Många försöker påverka våra publiceringar från många olika håll. Därför står vi fast vid våra noga övervägda publiceringar tills vi överbevisas. Här blev det tyvärr fel.
Förtydligande: I en tidigare version av artikeln framkom inte att DI gjort egna förfrågningar hos polisen efter att de tagit del av den första promemorian. Det är nu förtydligat.
fffd14acc5d74c223757d29abef44cc12022b5cd
c2240e5c62f74ddc4c024615f80529d389ada7d6
TITLE: Polisen fick ingripa för att DI skulle rätta felaktigt utpekande DESCRIPTION: MEN-FÄLLNING Dagens Industri påstod att en kvinnlig bankanställd gick armkrok med en knarkgrossist på polisens spaningsbild. Men det var en helt annan kvinna på bilden. Den felaktigt utpekade kvinnan blev avstängd från jobbet på grund av publiceringen. ”Vi beklagar hur det påverkat henne”, säger DI:s chefredaktör Peter Fellman till Journalisten. CONTENT: I juni 2025 publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Misstänkt knarkgrossist arm i arm med [Banken]:s brottsbekämpare.” På DI:s sajt hade artikeln rubriken: ”[Banken]-kvinna i sällskap med misstänkt knarkgrossist.” Banken var namngiven, men inte bankkvinnan. I anslutning till artikeln publicerades ett pixlat foto på en man och en kvinna tillsammans. Bildtexten i papperet löd: ”[Banken]-kvinnans möten med den misstänkte narkotikahandlaren har dokumenterats av polisens spanare.” I artikeln uppgavs att mannen på bilden misstänktes vara del av Ismail Abdos narkotikanätverk och att polisen under en långvarig spaningsinsats noterat att han ofta umgicks med en kvinna som påstods arbeta på en svensk storbank, vilket enligt artikeln skulle vara kvinnan på bilden. Problemet var att kvinnan på bilden inte alls är den utpekade bankkvinnan, utan en helt annan person som saknar koppling till banken. Den bankanställda kvinnan har i verkligheten aldrig haft kontakt med den brottsmisstänkte mannen. Den bankanställda kvinnan anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och berättade att hon på grund av DI:s artikel blev avstängd från jobbet medan bankens interna utredning pågick, samt att hon drabbats av svår psykisk ohälsa med PTSD-liknande symtom och traumaterapi som följd. Hon och hennes familj hade fruktat för sin personliga säkerhet, då mannen som hon felaktigt påståtts haft en relation med enligt artikeln var kopplad till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk. Hon uppger i anmälan att hon genom de detaljer som DI lämnat om hennes arbete på banken blev identifierad av kollegor och andra personer i hennes yrkesmiljö. Hennes profilaktivitet på Linkedin ökade med över 500 procent dagarna efter publiceringen. Hennes namn förekom också i en diskussionstråd som DI-reportern startat på X. Dagens Industri vidhöll i ett svar till MO så sent som den 8 december 2025 att tidningen inte gjort ett felaktigt utpekande, utan att det verkligen var bankkvinnan på bilden. Det ledde till att anmälaren vände sig till Polismyndigheten, som skrev två olika PM åt henne, där det framgår att det inte är bankkvinnan på bilden. ”Det var inte ens likt”, uppger den biträdande utredningsledaren i den ena promemorian. I den senare klargjordes att det hade framkommit vem kvinnan på bilden var. Det var inte anmälaren. Först när DI fick ta del av promemoriorna i mitten av januari i år insåg redaktionen att de hängt ut en helt oskyldig person. Artikeln avpublicerades från sajten och en uppföljande artikel publicerades, med rubriken: ”Nya polisuppgifter: Bankanställd umgicks inte med narkotikamisstänkt.” MO konstaterar att uppgifterna kopplade till anmälaren var felaktiga och ”mycket skadliga” för henne, samt att tidningen inte presenterat något tillräckligt underlag för att publicera. Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Industri för att ha brutit mot god publicistisk sed. DI:s ansvariga utgivare Peter Fellman beklagar publiceringen. Har ni bett kvinnan om ursäkt eller erbjudit henne någon ersättning för den skada ni vållat henne? – Vi har inte bett henne om ursäkt personligen men vi beklagar naturligtvis detta och hur det har påverkat henne, säger Peter Fellman. Har ni infört en rättelse? – Ja, på det sättet att vi publicerade en uppföljande artikel redan i vintras där den senaste utvecklingen i ärendet hos polisen redovisades mycket tydligt. Artikeln uppgav bland annat att kvinnan förts in i utredningen utan grund. Vi kommer också att publicera fällningen av Mediernas etiknämnd idag. Den fällda artikeln är avpublicerad sedan flera månader. Den åtgärden var motiverad när vi fick del av de uppdaterade uppgifterna kring utredningen. Att hon måste be Polisen om hjälp för att ni ska förstå att ni har gjort fel, vad tänker du om det? – Allmänt kan sägas att det är svårt att granska hur den organiserade brottsligheten äter sig allt längre in i näringslivet. Många försöker påverka våra publiceringar från många olika håll. Därför står vi fast vid våra noga övervägda publiceringar tills vi överbevisas. Här blev det tyvärr fel.
TITLE: Polisen fick ingripa för att DI skulle rätta felaktigt utpekande DESCRIPTION: MEN-FÄLLNING Dagens Industri påstod att en kvinnlig bankanställd gick armkrok med en knarkgrossist på polisens spaningsbild. Men det var en helt annan kvinna på bilden. Den felaktigt utpekade kvinnan blev avstängd från jobbet på grund av publiceringen. ”Vi beklagar hur det påverkat henne”, säger DI:s chefredaktör Peter Fellman till Journalisten. CONTENT: I juni 2025 publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Misstänkt knarkgrossist arm i arm med [Banken]:s brottsbekämpare.” På DI:s sajt hade artikeln rubriken: ”[Banken]-kvinna i sällskap med misstänkt knarkgrossist.” Banken var namngiven, men inte bankkvinnan. I anslutning till artikeln publicerades ett pixlat foto på en man och en kvinna tillsammans. Bildtexten i papperet löd: ”[Banken]-kvinnans möten med den misstänkte narkotikahandlaren har dokumenterats av polisens spanare.” I artikeln uppgavs att mannen på bilden misstänktes vara del av Ismail Abdos narkotikanätverk och att polisen under en långvarig spaningsinsats noterat att han ofta umgicks med en kvinna som påstods arbeta på en svensk storbank, vilket enligt artikeln skulle vara kvinnan på bilden. Problemet var att kvinnan på bilden inte alls är den utpekade bankkvinnan, utan en helt annan person som saknar koppling till banken. Den bankanställda kvinnan har i verkligheten aldrig haft kontakt med den brottsmisstänkte mannen. Den bankanställda kvinnan anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och berättade att hon på grund av DI:s artikel blev avstängd från jobbet medan bankens interna utredning pågick, samt att hon drabbats av svår psykisk ohälsa med PTSD-liknande symtom och traumaterapi som följd. Hon och hennes familj hade fruktat för sin personliga säkerhet, då mannen som hon felaktigt påståtts haft en relation med enligt artikeln var kopplad till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk. Hon uppger i anmälan att hon genom de detaljer som DI lämnat om hennes arbete på banken blev identifierad av kollegor och andra personer i hennes yrkesmiljö. Hennes profilaktivitet på Linkedin ökade med över 500 procent dagarna efter publiceringen. Hennes namn förekom också i en diskussionstråd som DI-reportern startat på X. Dagens Industri vidhöll i ett svar till MO så sent som den 8 december 2025 att tidningen inte gjort ett felaktigt utpekande, utan att det verkligen var bankkvinnan på bilden. Det ledde till att anmälaren vände sig till Polismyndigheten, som skrev två olika PM åt henne, där det framgår att det inte är bankkvinnan på bilden. ”Det var inte ens likt”, uppger den biträdande utredningsledaren i den ena promemorian. I den senare klargjordes att det hade framkommit vem kvinnan på bilden var. Det var inte anmälaren. När DI fick ta del av den första promemorian i december insåg redaktionen att något kunde vara fel och sökte då bekräftelse från polisen. I januari fick de beskedet från polisen, som innebar att de hängt ut en helt oskyldig person. Artikeln avpublicerades från sajten och en uppföljande artikel publicerades, med rubriken: ”Nya polisuppgifter: Bankanställd umgicks inte med narkotikamisstänkt.” MO konstaterar att uppgifterna kopplade till anmälaren var felaktiga och ”mycket skadliga” för henne, samt att tidningen inte presenterat något tillräckligt underlag för att publicera. Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Industri för att ha brutit mot god publicistisk sed. DI:s ansvariga utgivare Peter Fellman beklagar publiceringen. Har ni bett kvinnan om ursäkt eller erbjudit henne någon ersättning för den skada ni vållat henne? – Vi har inte bett henne om ursäkt personligen men vi beklagar naturligtvis detta och hur det har påverkat henne, säger Peter Fellman. Har ni infört en rättelse? – Ja, på det sättet att vi publicerade en uppföljande artikel redan i vintras där den senaste utvecklingen i ärendet hos polisen redovisades mycket tydligt. Artikeln uppgav bland annat att kvinnan förts in i utredningen utan grund. Vi kommer också att publicera fällningen av Mediernas etiknämnd idag. Den fällda artikeln är avpublicerad sedan flera månader. Den åtgärden var motiverad när vi fick del av de uppdaterade uppgifterna kring utredningen. Att hon måste be Polisen om hjälp för att ni ska förstå att ni har gjort fel, vad tänker du om det? – Allmänt kan sägas att det är svårt att granska hur den organiserade brottsligheten äter sig allt längre in i näringslivet. Många försöker påverka våra publiceringar från många olika håll. Därför står vi fast vid våra noga övervägda publiceringar tills vi överbevisas. Här blev det tyvärr fel. Förtydligande: I en tidigare version av artikeln framkom inte att DI gjort egna förfrågningar hos polisen efter att de tagit del av den första promemorian. Det är nu förtydligat.
c2240e5c62f74ddc4c024615f80529d389ada7d6
fffd14acc5d74c223757d29abef44cc12022b5cd
fffd14acc5d74c223757d29abef44cc12022b5cdMEN-FÄLLNING Dagens Industri påstod att en kvinnlig bankanställd gick armkrok med en knarkgrossist på polisens spaningsbild. Men det var en helt annan kvinna på bilden. Den felaktigt utpekade kvinnan blev avstängd från jobbet på grund av publiceringen. ”Vi beklagar hur det påverkat henne”, säger DI:s chefredaktör Peter Fellman till Journalisten.
I juni 2025 publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Misstänkt knarkgrossist arm i arm med [Banken]:s brottsbekämpare.” På DI:s sajt hade artikeln rubriken: ”[Banken]-kvinna i sällskap med misstänkt knarkgrossist.” Banken var namngiven, men inte bankkvinnan.
I anslutning till artikeln publicerades ett pixlat foto på en man och en kvinna tillsammans. Bildtexten i papperet löd: ”[Banken]-kvinnans möten med den misstänkte narkotikahandlaren har dokumenterats av polisens spanare.”
I artikeln uppgavs att mannen på bilden misstänktes vara del av Ismail Abdos narkotikanätverk och att polisen under en långvarig spaningsinsats noterat att han ofta umgicks med en kvinna som påstods arbeta på en svensk storbank, vilket enligt artikeln skulle vara kvinnan på bilden.
Problemet var att kvinnan på bilden inte alls är den utpekade bankkvinnan, utan en helt annan person som saknar koppling till banken. Den bankanställda kvinnan har i verkligheten aldrig haft kontakt med den brottsmisstänkte mannen.
Den bankanställda kvinnan anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och berättade att hon på grund av DI:s artikel blev avstängd från jobbet medan bankens interna utredning pågick, samt att hon drabbats av svår psykisk ohälsa med PTSD-liknande symtom och traumaterapi som följd. Hon och hennes familj hade fruktat för sin personliga säkerhet, då mannen som hon felaktigt påståtts haft en relation med enligt artikeln var kopplad till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk.
Hon uppger i anmälan att hon genom de detaljer som DI lämnat om hennes arbete på banken blev identifierad av kollegor och andra personer i hennes yrkesmiljö. Hennes profilaktivitet på Linkedin ökade med över 500 procent dagarna efter publiceringen. Hennes namn förekom också i en diskussionstråd som DI-reportern startat på X.
Dagens Industri vidhöll i ett svar till MO så sent som den 8 december 2025 att tidningen inte gjort ett felaktigt utpekande, utan att det verkligen var bankkvinnan på bilden.
Det ledde till att anmälaren vände sig till Polismyndigheten, som skrev två olika PM åt henne, där det framgår att det inte är bankkvinnan på bilden. ”Det var inte ens likt”, uppger den biträdande utredningsledaren i den ena promemorian. I den senare klargjordes att det hade framkommit vem kvinnan på bilden var. Det var inte anmälaren.
Först när DI fick ta del av promemoriorna i mitten av januari i år insåg redaktionen att de hängt ut en helt oskyldig person. Artikeln avpublicerades från sajten och en uppföljande artikel publicerades, med rubriken: ”Nya polisuppgifter: Bankanställd umgicks inte med narkotikamisstänkt.”
MO konstaterar att uppgifterna kopplade till anmälaren var felaktiga och ”mycket skadliga” för henne, samt att tidningen inte presenterat något tillräckligt underlag för att publicera.
Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Industri för att ha brutit mot god publicistisk sed.
DI:s ansvariga utgivare Peter Fellman beklagar publiceringen.
Har ni bett kvinnan om ursäkt eller erbjudit henne någon ersättning för den skada ni vållat henne?
– Vi har inte bett henne om ursäkt personligen men vi beklagar naturligtvis detta och hur det har påverkat henne, säger Peter Fellman.
Har ni infört en rättelse?
– Ja, på det sättet att vi publicerade en uppföljande artikel redan i vintras där den senaste utvecklingen i ärendet hos polisen redovisades mycket tydligt. Artikeln uppgav bland annat att kvinnan förts in i utredningen utan grund. Vi kommer också att publicera fällningen av Mediernas etiknämnd idag. Den fällda artikeln är avpublicerad sedan flera månader. Den åtgärden var motiverad när vi fick del av de uppdaterade uppgifterna kring utredningen.
Att hon måste be Polisen om hjälp för att ni ska förstå att ni har gjort fel, vad tänker du om det?
– Allmänt kan sägas att det är svårt att granska hur den organiserade brottsligheten äter sig allt längre in i näringslivet. Många försöker påverka våra publiceringar från många olika håll. Därför står vi fast vid våra noga övervägda publiceringar tills vi överbevisas. Här blev det tyvärr fel.
fffd14acc5d74c223757d29abef44cc12022b5cd
c2240e5c62f74ddc4c024615f80529d389ada7d6
TITLE: Polisen fick ingripa för att DI skulle rätta felaktigt utpekande DESCRIPTION: MEN-FÄLLNING Dagens Industri påstod att en kvinnlig bankanställd gick armkrok med en knarkgrossist på polisens spaningsbild. Men det var en helt annan kvinna på bilden. Den felaktigt utpekade kvinnan blev avstängd från jobbet på grund av publiceringen. ”Vi beklagar hur det påverkat henne”, säger DI:s chefredaktör Peter Fellman till Journalisten. CONTENT: I juni 2025 publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Misstänkt knarkgrossist arm i arm med [Banken]:s brottsbekämpare.” På DI:s sajt hade artikeln rubriken: ”[Banken]-kvinna i sällskap med misstänkt knarkgrossist.” Banken var namngiven, men inte bankkvinnan. I anslutning till artikeln publicerades ett pixlat foto på en man och en kvinna tillsammans. Bildtexten i papperet löd: ”[Banken]-kvinnans möten med den misstänkte narkotikahandlaren har dokumenterats av polisens spanare.” I artikeln uppgavs att mannen på bilden misstänktes vara del av Ismail Abdos narkotikanätverk och att polisen under en långvarig spaningsinsats noterat att han ofta umgicks med en kvinna som påstods arbeta på en svensk storbank, vilket enligt artikeln skulle vara kvinnan på bilden. Problemet var att kvinnan på bilden inte alls är den utpekade bankkvinnan, utan en helt annan person som saknar koppling till banken. Den bankanställda kvinnan har i verkligheten aldrig haft kontakt med den brottsmisstänkte mannen. Den bankanställda kvinnan anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och berättade att hon på grund av DI:s artikel blev avstängd från jobbet medan bankens interna utredning pågick, samt att hon drabbats av svår psykisk ohälsa med PTSD-liknande symtom och traumaterapi som följd. Hon och hennes familj hade fruktat för sin personliga säkerhet, då mannen som hon felaktigt påståtts haft en relation med enligt artikeln var kopplad till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk. Hon uppger i anmälan att hon genom de detaljer som DI lämnat om hennes arbete på banken blev identifierad av kollegor och andra personer i hennes yrkesmiljö. Hennes profilaktivitet på Linkedin ökade med över 500 procent dagarna efter publiceringen. Hennes namn förekom också i en diskussionstråd som DI-reportern startat på X. Dagens Industri vidhöll i ett svar till MO så sent som den 8 december 2025 att tidningen inte gjort ett felaktigt utpekande, utan att det verkligen var bankkvinnan på bilden. Det ledde till att anmälaren vände sig till Polismyndigheten, som skrev två olika PM åt henne, där det framgår att det inte är bankkvinnan på bilden. ”Det var inte ens likt”, uppger den biträdande utredningsledaren i den ena promemorian. I den senare klargjordes att det hade framkommit vem kvinnan på bilden var. Det var inte anmälaren. Först när DI fick ta del av promemoriorna i mitten av januari i år insåg redaktionen att de hängt ut en helt oskyldig person. Artikeln avpublicerades från sajten och en uppföljande artikel publicerades, med rubriken: ”Nya polisuppgifter: Bankanställd umgicks inte med narkotikamisstänkt.” MO konstaterar att uppgifterna kopplade till anmälaren var felaktiga och ”mycket skadliga” för henne, samt att tidningen inte presenterat något tillräckligt underlag för att publicera. Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Industri för att ha brutit mot god publicistisk sed. DI:s ansvariga utgivare Peter Fellman beklagar publiceringen. Har ni bett kvinnan om ursäkt eller erbjudit henne någon ersättning för den skada ni vållat henne? – Vi har inte bett henne om ursäkt personligen men vi beklagar naturligtvis detta och hur det har påverkat henne, säger Peter Fellman. Har ni infört en rättelse? – Ja, på det sättet att vi publicerade en uppföljande artikel redan i vintras där den senaste utvecklingen i ärendet hos polisen redovisades mycket tydligt. Artikeln uppgav bland annat att kvinnan förts in i utredningen utan grund. Vi kommer också att publicera fällningen av Mediernas etiknämnd idag. Den fällda artikeln är avpublicerad sedan flera månader. Den åtgärden var motiverad när vi fick del av de uppdaterade uppgifterna kring utredningen. Att hon måste be Polisen om hjälp för att ni ska förstå att ni har gjort fel, vad tänker du om det? – Allmänt kan sägas att det är svårt att granska hur den organiserade brottsligheten äter sig allt längre in i näringslivet. Många försöker påverka våra publiceringar från många olika håll. Därför står vi fast vid våra noga övervägda publiceringar tills vi överbevisas. Här blev det tyvärr fel.
TITLE: Polisen fick ingripa för att DI skulle rätta felaktigt utpekande DESCRIPTION: MEN-FÄLLNING Dagens Industri påstod att en kvinnlig bankanställd gick armkrok med en knarkgrossist på polisens spaningsbild. Men det var en helt annan kvinna på bilden. Den felaktigt utpekade kvinnan blev avstängd från jobbet på grund av publiceringen. ”Vi beklagar hur det påverkat henne”, säger DI:s chefredaktör Peter Fellman till Journalisten. CONTENT: I juni 2025 publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken ”Misstänkt knarkgrossist arm i arm med [Banken]:s brottsbekämpare.” På DI:s sajt hade artikeln rubriken: ”[Banken]-kvinna i sällskap med misstänkt knarkgrossist.” Banken var namngiven, men inte bankkvinnan. I anslutning till artikeln publicerades ett pixlat foto på en man och en kvinna tillsammans. Bildtexten i papperet löd: ”[Banken]-kvinnans möten med den misstänkte narkotikahandlaren har dokumenterats av polisens spanare.” I artikeln uppgavs att mannen på bilden misstänktes vara del av Ismail Abdos narkotikanätverk och att polisen under en långvarig spaningsinsats noterat att han ofta umgicks med en kvinna som påstods arbeta på en svensk storbank, vilket enligt artikeln skulle vara kvinnan på bilden. Problemet var att kvinnan på bilden inte alls är den utpekade bankkvinnan, utan en helt annan person som saknar koppling till banken. Den bankanställda kvinnan har i verkligheten aldrig haft kontakt med den brottsmisstänkte mannen. Den bankanställda kvinnan anmälde publiceringen till Medieombudsmannen (MO) och berättade att hon på grund av DI:s artikel blev avstängd från jobbet medan bankens interna utredning pågick, samt att hon drabbats av svår psykisk ohälsa med PTSD-liknande symtom och traumaterapi som följd. Hon och hennes familj hade fruktat för sin personliga säkerhet, då mannen som hon felaktigt påståtts haft en relation med enligt artikeln var kopplad till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk. Hon uppger i anmälan att hon genom de detaljer som DI lämnat om hennes arbete på banken blev identifierad av kollegor och andra personer i hennes yrkesmiljö. Hennes profilaktivitet på Linkedin ökade med över 500 procent dagarna efter publiceringen. Hennes namn förekom också i en diskussionstråd som DI-reportern startat på X. Dagens Industri vidhöll i ett svar till MO så sent som den 8 december 2025 att tidningen inte gjort ett felaktigt utpekande, utan att det verkligen var bankkvinnan på bilden. Det ledde till att anmälaren vände sig till Polismyndigheten, som skrev två olika PM åt henne, där det framgår att det inte är bankkvinnan på bilden. ”Det var inte ens likt”, uppger den biträdande utredningsledaren i den ena promemorian. I den senare klargjordes att det hade framkommit vem kvinnan på bilden var. Det var inte anmälaren. När DI fick ta del av den första promemorian i december insåg redaktionen att något kunde vara fel och sökte då bekräftelse från polisen. I januari fick de beskedet från polisen, som innebar att de hängt ut en helt oskyldig person. Artikeln avpublicerades från sajten och en uppföljande artikel publicerades, med rubriken: ”Nya polisuppgifter: Bankanställd umgicks inte med narkotikamisstänkt.” MO konstaterar att uppgifterna kopplade till anmälaren var felaktiga och ”mycket skadliga” för henne, samt att tidningen inte presenterat något tillräckligt underlag för att publicera. Mediernas etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Dagens Industri för att ha brutit mot god publicistisk sed. DI:s ansvariga utgivare Peter Fellman beklagar publiceringen. Har ni bett kvinnan om ursäkt eller erbjudit henne någon ersättning för den skada ni vållat henne? – Vi har inte bett henne om ursäkt personligen men vi beklagar naturligtvis detta och hur det har påverkat henne, säger Peter Fellman. Har ni infört en rättelse? – Ja, på det sättet att vi publicerade en uppföljande artikel redan i vintras där den senaste utvecklingen i ärendet hos polisen redovisades mycket tydligt. Artikeln uppgav bland annat att kvinnan förts in i utredningen utan grund. Vi kommer också att publicera fällningen av Mediernas etiknämnd idag. Den fällda artikeln är avpublicerad sedan flera månader. Den åtgärden var motiverad när vi fick del av de uppdaterade uppgifterna kring utredningen. Att hon måste be Polisen om hjälp för att ni ska förstå att ni har gjort fel, vad tänker du om det? – Allmänt kan sägas att det är svårt att granska hur den organiserade brottsligheten äter sig allt längre in i näringslivet. Många försöker påverka våra publiceringar från många olika håll. Därför står vi fast vid våra noga övervägda publiceringar tills vi överbevisas. Här blev det tyvärr fel. Förtydligande: I en tidigare version av artikeln framkom inte att DI gjort egna förfrågningar hos polisen efter att de tagit del av den första promemorian. Det är nu förtydligat.
c2240e5c62f74ddc4c024615f80529d389ada7d6
fffd14acc5d74c223757d29abef44cc12022b5cd
d85f046048a1730dd27884eb581e3c8608daed83DEBATT De svenska public service-bolagens beroende av amerikanska plattformsjättar utgör en geopolitisk och publicistisk sårbarhet. Men lösningen är inte att flytta skattefinansierad journalistik till plattformar där publiken inte finns.
Replik till ”Public service behöver återta ägandet från techjättarna”:
Daniel Díaz identifierar i sin debattartikel (Journalisten 11/6) ett verkligt problem: svenska public service-bolags beroende av amerikanska plattformsjättar utgör idag en geopolitisk och publicistisk sårbarhet. Så långt är vi överens. Problemet är att hans recept – att SVT, SR och UR ska “återta ägandet” genom att ansluta sig till federerade plattformar som Mastodon och Pixelfed – inte botar den sjukdom han diagnostiserat. Att något är federerat betyder att det är sammanslutet i en federation, ett förbund eller en gemenskap där delarna samarbetar men behåller en viss grad av självständighet. Det är på sin höjd homeopati.
Díaz skriver att PS-bolagen “i princip arbetar åt” techjättarna och måste “börja äga sitt publicerade onlinematerial”. Men det gör de redan. SVT Play, SR Play och bolagens egna sajter och appar tillhör Sveriges mest använda medietjänster, och det är där journalistiken bor. Sociala medier är för public service en sekundär kanal för kännedom och trafik – inte den plats där innehållet ägs. Det “ägande” Díaz vill återta har aldrig lämnats bort.
Public service-bolagens hela legitimitet vilar på att de når befolkningen – inklusive de grupper som är svårast att nå: unga, lågutbildade, nyanlända. Dessa grupper finns på TikTok och Instagram. De finns inte på Mastodon, vars globala användarbas räknas i någon enstaka miljon aktiva användare och vars demografi är kraftigt skev mot teknikintresserade som redan konsumerar nyheter.
Díaz avfärdar detta som ett initialt hinder. Det är tvärtom hela problemet: nätverkseffekter är själva skälet till plattformsjättarnas dominans, och de upphävs inte av goda föresatser. Experimentet är dessutom redan utfört. Tyska och nederländska public service-redaktioner har funnits på Mastodon i åratal – liksom för övrigt Journalisten – med marginellt genomslag. Den som föreslår ett redan prövat och misslyckat recept bör åtminstone förklara varför utfallet skulle bli annorlunda denna gång.
Beredskapsargumentet är Díaz starkaste argument men bevisar heller inte slutsatsen. Beredskapsuppdraget handlar om sändningsinfrastruktur, egna appar, hosting och molnberoenden – inte om huruvida Aktuellt klipps för Tiktok. Om amerikanska plattformar stryps förlorar public service en marknadsföringskanal, inte sin publicistiska infrastruktur. Den relevanta suveränitetsfrågan – europeisk molnkapacitet, CDN, AI-beroenden – nämner Díaz inte med ett ord.
Ironiskt nog vilar även fediversen (det decentraliserade nätverket av sammankopplade sociala plattformar) i hög grad på samma amerikanska infrastrukturlager han vill fly, och Metas Threads har implementerat just det ActivityPub-protokoll Diaz hyllar. Parksliden växer, med hans egen metafor, redan i svampnätverket.
Bilden av fediversen som frizon är dessutom idealiserad. Mastodon-instanser modereras av enskilda administratörer efter egna, ofta godtyckliga regler. Defederering – att instanser blockerar varandra – kan kapa en redaktions räckvidd över en natt: funktionellt samma problem som en algoritmändring, men utan ens en motpart att ställa till svars. Öppen källkod är inte synonymt med transparent moderering, och frågorna om innehållsansvar och utgivarskap på decentraliserade plattformar lämnas obesvarade.
Slutligen det som Díaz inte ens snuddar vid: vem betalar, och får public service ens göra detta?
Att skattefinansierade bolag skulle bygga eller driva social medie-infrastruktur väcker omedelbart marknadspåverkans- och statsstödsfrågor – i ett läge där tidningsutgivarna redan strider mot public service-bolagens textpublicering på nätet och anslagen är under politiskt tryck. Att åberopa pionjärtidens egna sändningssystem som förebild haltar: att bygga broadcast-infrastruktur i monopol är något annat än att i konkurrens driva plattformar som ingen efterfrågat.
Det finns en seriös diskussion att föra om Europas digitala suveränitet och om mediers osunda beroende av plattformstrafik. Men den diskussionen handlar om molntjänster, EU-reglering och fortsatt prioritering av egna kanaler vilket i allt väsentligt redan är public service-bolagens strategi.
Den handlar inte om att flytta skattefinansierad journalistik till plattformar där publiken inte finns. Digital självständighet uppnås inte genom att tala för en tom arena.
Johan Westerholm
Författare, redaktör och publicist