Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
515b24b7430ab8191d7b35dd58f43359065e37aeOmni återstartar sin nyhetspodd, med samma starttid som Radio Aftonbladet. Omnis chefredaktör Markus Gustafsson förnekar att det blir tuff konkurrens i Schibstedhuset.
I morse klockan 06.30 återstartade Omni sin nyhetspodd som legat i dvala i tre år. Omni Podd ska leverera tio minuters nyhetssammanfattning varje vardagsmorgon – och har samma starttid som…
5fc28db782520f9ccfabed79d79de98caaa8f33cär DN:s nya korrespondent i Ukraina.
Han tar över efter Sanna Torén Björling, som blir Europakorrespondent med särskilt fokus på Östeuropa.
d7ccebfd59de5b8a8cd9cb2597d673865cbfc1f9
5fc28db782520f9ccfabed79d79de98caaa8f33c
TITLE: Hamilton Steiner DESCRIPTION: är DN:s nya korrespondent i Ukraina. CONTENT: Han tar över efterr Sanna Torén Björling, som blir Europakorrespondent med särskilt fokus på Östeuropa.
TITLE: Hamilton Steiner DESCRIPTION: är DN:s nya korrespondent i Ukraina. CONTENT: Han tar över efter Sanna Torén Björling, som blir Europakorrespondent med särskilt fokus på Östeuropa.
5fc28db782520f9ccfabed79d79de98caaa8f33c
d7ccebfd59de5b8a8cd9cb2597d673865cbfc1f9
d7ccebfd59de5b8a8cd9cb2597d673865cbfc1f9är DN:s nya korrespondent i Ukraina.
Han tar över efterr Sanna Torén Björling, som blir Europakorrespondent med särskilt fokus på Östeuropa.
d7ccebfd59de5b8a8cd9cb2597d673865cbfc1f9
5fc28db782520f9ccfabed79d79de98caaa8f33c
TITLE: Hamilton Steiner DESCRIPTION: är DN:s nya korrespondent i Ukraina. CONTENT: Han tar över efterr Sanna Torén Björling, som blir Europakorrespondent med särskilt fokus på Östeuropa.
TITLE: Hamilton Steiner DESCRIPTION: är DN:s nya korrespondent i Ukraina. CONTENT: Han tar över efter Sanna Torén Björling, som blir Europakorrespondent med särskilt fokus på Östeuropa.
5fc28db782520f9ccfabed79d79de98caaa8f33c
d7ccebfd59de5b8a8cd9cb2597d673865cbfc1f9
dd79e32e61c7a3e88ee3aab422c640e8c5d9e8a0är ny korrespondent i New York för DN.
Han efterträder Björn af Kleen, som återvänder till Sverige och blir reporter på kulturredaktionen.
3b971fa9a049a5a60c9431cc4c9e0ac915036e29Efter Journalistens intervju med den avhoppade högerextremistiska publicisten Sanna Hill uppmanar Thomas Mattsson henne att avslöja hatsajternas finansiering. Mattsson berättar nu också varför livvakterna aldrig stoppade henne utanför hans dörr 2017.
Thomas Mattsson, senior advisor på Bonnier News och tidigare chefredaktör på Expressen, välkomnar att den avhoppade högerextremistiska publicisten Sanna Hill träder fram och i en intervju med Journalisten tar avstånd…
c59e860ad8bd0d2e0bcbcb2c64cfe28279cc2343Norska medier har gått i taket efter att brittiska The Guardian tagit upp Epsteinskandalen i rubriksättningen om kung Haralds död.
Medan de norska medierna kraftsamlat för att hedra sin avlidne kung har internationella medier ofta nämnt Epstein-skandalen som skakat det norska kungahuset de senaste åren.
The Guardian hade på dödsdagen i fredags rubriken ”Norway’s king Harald dies leaving stormy succession over crown princess’s Epstein links”.
Det har fått norska kommentatorer att reagera starkt. Dagbladets kommentator Sigrid Hvidsten säger till den egna tidningen: ”Det här upplever jag som grovt och respektlöst i den här stunden. Det är otroligt osmakligt att blanda in Epstein i dödsbudskapet. Norge sörjer en kung som har betytt väldigt mycket för väldigt många. Här på Slottsplassen står människor och gråter.”
The Guardian ändrade sedan rubriken så att Epstein nämns först i nedryckaren. Så har även bland andra New York Times och El País gjort.
b087ac7941685f702cf0993a282c93d43e7134c6Många skolmördare söker uppmärksamhet och berömmelse. Därför måste medierna bli mycket mer restriktiva i sin rapportering, menar psykologiprofessorn Per Carlbring, medlem i Kriminalvårdens vetenskapliga råd.
En vecka efter Fagerstadådet varnar Per Carlbring idag på DN Debatt för att nästa skoldåd kan bli inspirerat av mediernas namnpublicering. Enligt Carlbring hade den misstänkte 18-åringen på torsdagen namngetts i 446 artiklar och porträttbilder av honom publicerats återkommande.
Han hänvisar till amerikanska studier som visar att uppmärksamheten för många av de unga män som begått våldsdåd på skolor ”inte är en bieffekt av dådet, den är hela poängen”, och att en smittoeffekt finns.
Därför borde medierna iaktta samma försiktighet som vid rapportering kring suicid, menar Carlbring:
”Jag uppmanar därför Medieombudsmannen och Mediernas Etiknämnd, Publicistklubben, TT och de stora redaktionernas ansvariga utgivare att gemensamt ta fram rekommendationer för rapportering om skoldåd, efter suicidområdets förebild. Namnge inte gärningsmannen i rubrik och löptext om det inte finns ett uppenbart allmänintresse. Publicera inga porträttbilder. Återanvänd inte tidigare gärningspersoners namn och bilder. Men rapportera allt annat: domarna, det myndigheterna missade, varningssignalerna ingen tog tag i, precis så närgånget som granskningen kräver.”
d3f0f4bb0e69d3184248b2787f39bd15996eb22dSanna Hill befann sig på en central position i den högerextremistiska mediesfären i nästan 20 år – fram till avhoppet. Nu berättar hon för Journalisten om livet inne på Nya Tider, Exakt24 och Frihetsnytt. ”Jag har sett den ryska påverkansoperationen med egna ögon.”
Lördagen den 8 augusti blev Sanna Hills avhopp från den högerextrema rörelsen offentligt. I en lång intervju med Dagens Nyheters reporter Niklas Orrenius berättade hon att den utlösande faktorn för…
2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fbSjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den.
– Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC.
I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.”
I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter.
– Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet?
En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”.
– Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt?
– Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig.
Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”?
– Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut.
Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare?
– Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen.
Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon.
– Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna.
Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor.
– Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem.
Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar.
– Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor.
Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan?
– En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel.
Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784b
2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fb
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC. I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.” I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter. – Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet? En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”. – Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt? – Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig. Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”? – Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut. Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare? – Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen. Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon. – Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna. Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor. – Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem. Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar. – Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor. Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan? – En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel. Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fb
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784b
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784bSjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den.
– Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar…
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784b
2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fb
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC. I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.” I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter. – Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet? En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”. – Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt? – Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig. Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”? – Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut. Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare? – Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen. Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon. – Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna. Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor. – Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem. Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar. – Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor. Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan? – En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel. Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fb
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784b