Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
80d58952430062a821f9c05da2b2b5e5f7ce677cSR-reportrarna Kina Pohjanen och Alexander Gagliano ville följa pengarna som ska stoppa nyrekryteringen till gängen – men fann ett systemfel. – Politikerna har gett civilsamhället en mycket större roll, men kontrollmekanismerna har inte följt med, säger de.
I den granskande reportageboken Eldsjälarna, som kommer ut idag, sätter Alexander Gagliano och Kina Pohjanen ljuset på ett samhällsproblem de inte själva kände till när de satte igång. Mångmiljonbelopp går till förebyggande insatser i civilsamhället för att förhindra att unga blir gängkriminella, men det saknas kunskap om både hur pengarna används och hur effektiva insatserna är. Vilket lämnar dörren öppen för fusk, fiffel – och kriminella.
Det började med en SR-granskning av ett stort statsbidrag till Botkyrka kommun som skulle gå till att förebygga kriminalitet. Det var mitt under våldsvågen. Kina Pohjanen hade länge granskat kriminalitet och gängen ur en mängd vinklar. Nu undrade grävchefen Gunilla Kyhlén om det fanns någon obevakad aspekt av samhällsproblemet.
– Gunilla är väldigt förtjust i att när alla springer åt ett håll vända strålkastaren 180 grader och titta på någonting annat. Så vi började fundera, och kom fram till att det brottsförebyggande arbetet var en sak vi ville titta på, säger Kina Pohjanen.
Det blev en mängd inslag i SR och härvan slutade med att Botkyrka kommun tvingades betala tillbaka 10 miljoner kronor till staten.
– Vi kände redan då att det fanns ganska mycket som vi inte fick med i radion, som vi ville skulle kunna berättas. Vi tänkte på det i dokumentärform ett tag, men landade i att en bok skulle passa bra, säger Alexander Gagliano.
Botkyrkagrävet är huvudcaset i boken och läsaren får följa med i granskningen steg för steg. Att skriva in den egna grävprocessen så i detalj är dels ett dramaturgiskt, spänningsskapande grepp, men de hoppas också att andra journalister ska ha nytta av det.
– Vi hoppas ju att kollegor ska ta vid och i mycket högre grad än vad som gjorts börja granska det brottsförebyggande arbetet och de ”goda” krafterna, säger Alexander Gagliano.
De ger underkänt till kollegor runt om i mediesverige som de menar har bidragit till att okritiskt lyfta fram – påstådda – eldsjälar utan att ställa åtminstone kritiska kontrollfrågor till dem.
– Det finns anledning till självrannsakan för svenska medier, menar Alexander Gagliano.
Att granska goda krafter kan upplevas som ovälkommet i en mörk tid när alla söker efter hopp och goda exempel, men det måste göras, menar de.
– Förlorarna om det inte görs blir dels skattebetalarna, men framför allt barn och ungdomar som inte får det stöd som de har rätt till och skulle behöva. Och alla de eldsjälar som faktiskt gör rätt, säger Kina Pohjanen.
Även Sydsvenskans reporter Andreas Persson, som granskat den mångåriga ideella föreningen Flamman i Malmö, har en stor roll i boken med ett eget kapitel om hans granskning av föreningen.
– Det är en ganska kronologisk beskrivning av hur han gick till väga. Det blev lite så av rena farten, nästan en handbok i att just så här kan man jobba för att granska den här typen av aktörer.
Fotnot: Eldsjälarna. Bidragssverige, gängrekryteringen och pengarna som försvann. En granskning. ges ut på Bokförlaget Forum.
ef71e66bae62043b8a9164b1ad460b4150a9c307Lina Hedenström, vd och koncernchef för NTM, har svarat på journalistklubbens öppna brev som publicerades i Journalisten igår.
NTM ser TT Nyhetsbyrån som en mycket viktig del av det svenska medielandskapet och som en central aktör för tillgången till snabb, trovärdig och oberoende journalistik i hela landet.
Vi har stor förståelse för den oro som uttrycks av medarbetarna på TT. Samtidigt befinner sig hela mediebranschen i en period med stora strukturella förändringar och ekonomiska utmaningar, vilket påverkar många verksamheter – även TT:s.
Som ägare har vi ett långsiktigt perspektiv på TT:s roll och betydelse. Det är viktigt för oss att TT även framåt kan leverera stark journalistik med hög trovärdighet och bred räckvidd. Exakta verksamhetsbeslut och organisatoriska förändringar hanteras dock av TT:s styrelse och ledning.
Vi delar bilden av att en stark nationell nyhetsbyrå är viktig för det svenska medieekosystemet och för den demokratiska infrastrukturen i Sverige.
Lina Hedenström, vd och koncernchef för NTM
868ab01caee1a599bdc16e751ffbc0e966586ed4Skånes Folkblad klandras för en artikel där en präst utan tillräckliga belägg anklagades för att ha utfört en miljonsvindel. Källor som enligt MO haft djupa konflikter med prästen fick också kalla honom bland annat ”gangster”.
I två artiklar förra sommaren granskade Skånes Folkblad en präst som driver ett HVB-hem: ”Präst anklagas för miljonsvindel: En varg i fårakläder” och ”HVB-hemmet som gör ägarna rika”. I artiklarna framfördes en rad anklagelser mot prästen i dennes nuvarande och tidigare yrkesroller.
Prästen tillika delägaren i HVB-hemmet anmälde publiceringarna till Allmänhetens medieombudsman (MO) och menade att en lång rad omständigheter var felaktiga. Artikel 2 anmäldes också av HVB-företaget.
MO bad i sin utredning Skånes Folkblad att yttra sig i ärendet bland annat om att intervjuade källor fick påstå att anmälaren var ”kriminell”, ”gangster” och hade ”plundrat kyrkan”. Ansvariga utgivaren Anders Malmström svarade bland annat att ”en riktig kriminell” hade sagts i ett citat av en leverantör som inte hade fått sina fakturor betalda, och skulle tolkas som ett kraftuttryck, inte som en juridisk avvägning.
MO Caspar Opitz slår fast att MO inte primärt har till uppgift att bedöma vad som är sant eller falskt, utan om tidningen haft tillräckligt underlag för publiceringen.
”Anklagelserna har efter vad jag kan se viss grund. Tidningen har hänvisat till ett flertal intervjuer med namngivna personer och till dokument”, skriver MO. Anmälaren har också erbjudits möjlighet att bemöta anklagelserna men i huvudsak avstått, konstaterar MO.
Ett medieetiskt problem är dock, anser MO, att flera av tidningens intervjuade källor verkar ha eller ha haft djupa konflikter med anmälaren, inklusive rättsliga tvister. En intervjuperson har till och med skrivit en bok om en sådan, där tvisten mellan dem ”avhandlas på ett för prästen ofördelaktigt sätt”.
Tidningen borde därför enligt MO ha varit mer försiktig med att återge kritiska uttalanden från källorna om anmälaren:
”Min bedömning i detta fall är därför att tidningens granskning har ett allmänintresse men att den har gått för långt i återgivandet av de intervjuades kommentarer om att anmälaren är en riktig kriminell, en gangster och att han plundrat kyrkan, samt även att han lurat advokaten på en miljon kronor. Det finns inte tillräckligt stöd för dessa påståenden och tidningen ansvarar för dem även om de bygger på uttalanden av intervjuade.”
MO anser att tidningen ska klandras för de långtgående uttalandena om anmälaren i artikel 1. Däremot finner MO inte skäl till klander i artikel 2, som rör HVB-hemmet.
Mediernas Etiknämnd delar MO:s bedömning och klandrar Skånes Folkblad för att ha brutit mot god publicistisk sed.
340af52ac5cd6ebb8c8077fb5f53ac3488756bfcI fredags skulle Journalistförbundets styrelse ha fattat beslut om att delta i projektet för en nationell svensk AI-språkmodell, men ett brev från Medietextarna fick förbundsstyrelsen att bordlägga frågan. ”Vi avvaktar med att fatta beslut”, säger förbundsordförande Ulrika Hyllert.
Flera medieföretag och organisationer har redan ställt sig bakom projektet att utveckla den öppna, storskaliga svenska AI-språkmodell som Wasp (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) fått i uppdrag av regeringen att skapa. Författarförbundet, Tidningsutgivarna, Bonnierförlagen, Bonnier News, Schibsted, SVT och SR finns bland initiativtagarna. Men Journalistförbundet har haft en försiktig hållning.
– Förbundsstyrelsen har några röda linjer som vi har behövt tydliggöra om det skulle bli aktuellt att gå med i projektet. Upphovsrätten måste värnas, och det är viktigt att den som inte vill att ens material ska användas i träningsmodellen ska kunna säga nej. Ett argument för att vi ska gå med i projektet är förstås att vi då sitter med vid bordet och kan påverka och försvara våra medlemmars intressen, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet.
Planen var att förbundsstyrelsen skulle fatta beslut i fredags om huruvida Journalistförbundet ska ingå i projektet, vilket förbundet berättade om på sin sajt i onsdags förra veckan. Men frågan fick bordläggas. Orsaken var ett brev från journalistklubben Medietextarna, som organiserar frilansar som arbetar med undertextning.
– Jag är glad över att de kontaktade oss. De utgör ju en grupp i Journalistförbundet med en ganska annorlunda situation jämfört med de flesta andra medlemmar. Det är viktigt att få ett samtal med dem innan vi fattar beslut. Därför kommer vi att boka in ett möte med dem, och avvaktar med att fatta beslut till efter det mötet, säger Ulrika Hyllert.
I brevet uppger Medietextarna att de vill lämna sina synpunkter på AI-modellen innan förbundsstyrelsen fattar beslut. I brevet skriver de:
”Med tanke på hur oerhört stor påverkan användandet av generativ AI redan idag har på många medlemmars framtida möjligheter att försörja sig på eller ens kunna fortsätta inom sitt yrke bör man väl åtminstone sondera åsiktsterrängen i de olika yrkeskategorier som förbundet organiserar. Vi i Medietextarna har inte fått någon fråga från förbundet om hur vi eller vår yrkeskår ställer oss till en svensk språkmodell, och då är vi ändå språkarbetare – språkarbetare som dessutom jobbar med översättning.”
Under tisdagseftermiddagen håller Medietextarna ett extrainsatt öppet styrelsemöte för att diskutera frågan.
Barbro Garneij
– Den ekonomiska upphovsrätten har vi tvingats frånsäga oss de senaste 20 åren. Det finns inte ett undertextningsbolag som inte kräver det i sina avtal, och eftersom vi är en så smal yrkeskategori så har framgången varit obefintlig i vår kamp för att ha något att säga till om där. Därför blir den frågan lite mindre viktig för oss, säger Barbro Garneij, ordförande i Medietextarna till Journalisten, och fortsätter:
– Frågan är vad som händer den dag en svensk språkmodell tas i kommersiellt bruk. Kommer det att finnas jobb för medietextare? Hur mycket journalistik kommer att reduceras till korrekturläsning? Kommer det ens att gå att livnära sig som kulturutövare framöver, eller kommer kulturen att ägas av vinstdrivande företag som själva producerar ”kultur” med hjälp av AI? Det här är ett paradigmskifte.
I Författarförbundet pågår en svekdebatt om styrelsens positiva inställning till en svensk språkmodell. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert har följt debatten och uppger att frågorna om språkmodellen diskuterades så länge under Journalistförbundets styrelsesammanträde i fredags att flera andra punkter på dagordningen fick bordläggas.
– Det är uppenbart att det finns både positiva och negativa effekter och många risker med en svensk språkmodell, säger Ulrika Hyllert.
– Många av våra medlemmar använder AI-verktyg, och kanske tycker de att det är mer problematiskt att företagen de jobbar för är i händerna på amerikanska techjättar, som otillåtet använder material för att träna sina språkmodeller. En fördel med Wasp-projektet är att det är tydligt att upphovsrätten ska värnas, till exempel genom avtalslicenser, eftersom det ingår i regeringsuppdraget.
Att i stället kräva upphovsrättsersättning direkt från de amerikanska teknikföretagen tror Ulrika Hyllert blir svårt.
– Då skulle man behöva gå till domstol. Som det politiska landskapet ser ut i USA med den sittande presidenten ser de möjligheterna ganska små ut.
Samtidigt får Journalistförbundet signaler från medlemmar att AI används på tveksamma sätt av svenska medieföretag.
– Under våren har jag fått frågor från flera redaktioner som rör AI-användningen, till exempel: ”Måste jag sätta min byline på ett pressmeddelande som jag har kört genom en prompt?” Det är inte acceptabelt. Det behövs verkligen en diskussion i mediebranschen om hur man ska förhålla sig till AI-verktygen. Den här språkmodellen förändrar ju inte det, men det handlar ändå om hur det påverkar vårt yrke, och vissa yrkesgrupper blir mer påverkade än andra – kanske särskilt då våra medlemmar i Medietextarna, säger Ulrika Hyllert.
– Risken är att vi får väldigt snabba förändringar på mediemarknaden på ett sätt som vi inte tycker gynnar kvaliteten eller autenticiteten eller den trovärdighet som journalistik står för. Sen finns det ju en större diskussion om hur AI påverkar samhället och mänskligheten, men vi har ju inte tagit ställning som förbund eller som förbundsstyrelse kring de existentiella frågorna.
633e20a75e47fc0c5c0ac1ef1e5102cad33ee7d3
340af52ac5cd6ebb8c8077fb5f53ac3488756bfc
TITLE: Medietextarnas brev stoppade förbundets AI-beslut DESCRIPTION: I fredags skulle Journalistförbundets styrelse ha fattat beslut om att delta i projektet för en nationell svensk AI-språkmodell, men ett brev från Medietextarna fick förbundsstyrelsen att bordlägga frågan. ”Vi avvaktar med att fatta beslut”, säger förbundsordförande Ulrika Hyllert. CONTENT: Flera medieföretag och organisationer har redan ställt sig bakom projektet att utveckla den öppna, storskaliga svenska AI-språkmodell som Wasp (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) fått i uppdrag av regeringen att skapa. Författarförbundet, Tidningsutgivarna, Bonnierförlagen, Bonnier News, Schibsted, SVT och SR finns bland initiativtagarna. Men Journalistförbundet har haft en försiktig hållning. – Förbundsstyrelsen har några röda linjer som vi har behövt tydliggöra om det skulle bli aktuellt att gå med i projektet. Upphovsrätten måste värnas, och det är viktigt att den som inte vill att ens material ska användas i träningsmodellen ska kunna säga nej. Ett argument för att vi ska gå med i projektet är förstås att vi då sitter med vid bordet och kan påverka och försvara våra medlemmars intressen, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Jna, som organiserar frilansar som arbetar med undertextning. ournalistförbundet.Planen var att förbundsstyrelsen skulle fatta beslut i fredags om huruvida Journalistförbundet ska ingå i projektet, vilket förbundet berättade om på sin sajt i onsdags förra veckan. Men frågan fick bordläggas. Orsaken var ett brev från journalistklubben Medietextarna. – Jag är glad över att de kontaktade oss. De utgör ju en grupp i Journalistförbundet med en ganska annorlunda situation jämfört med de flesta andra medlemmar. Det är viktigt att få ett samtal med dem innan vi fattar beslut. Därför kommer vi att boka in ett möte med dem, och avvaktar med att fatta beslut till efter det mötet, säger Ulrika Hyllert. I brevet uppger Medietextarna att de vill lämna sina synpunkter på AI-modellen innan förbundsstyrelsen fattar beslut. I brevet skriver de: ”Med tanke på hur oerhört stor påverkan användandet av generativ AI redan idag har på många medlemmars framtida möjligheter att försörja sig på eller ens kunna fortsätta inom sitt yrke bör man väl åtminstone sondera åsiktsterrängen i de olika yrkeskategorier som förbundet organiserar. Vi i Medietextarna har inte fått någon fråga från förbundet om hur vi eller vår yrkeskår ställer oss till en svensk språkmodell, och då är vi ändå språkarbetare – språkarbetare som dessutom jobbar med översättning.” Under tisdagseftermiddagen håller Medietextarna ett extrainsatt öppet styrelsemöte för att diskutera frågan. Barbro Garneij – Den ekonomiska upphovsrätten har vi tvingats frånsäga oss de senaste 20 åren. Det finns inte ett undertextningsbolag som inte kräver det i sina avtal, och eftersom vi är en så smal yrkeskategori så har framgången varit obefintlig i vår kamp för att ha något att säga till om där. Därför blir den frågan lite mindre viktig för oss, säger Barbro Garneij, ordförande i Medietextarna till Journalisten, och fortsätter: – Frågan är vad som händer den dag en svensk språkmodell tas i kommersiellt bruk. Kommer det att finnas jobb för medietextare? Hur mycket journalistik kommer att reduceras till korrekturläsning? Kommer det ens att gå att livnära sig som kulturutövare framöver, eller kommer kulturen att ägas av vinstdrivande företag som själva producerar ”kultur” med hjälp av AI? Det här är ett paradigmskifte. I Författarförbundet pågår en svekdebatt om styrelsens positiva inställning till en svensk språkmodell. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert har följt debatten och uppger att frågorna om språkmodellen diskuterades så länge under Journalistförbundets styrelsesammanträde i fredags att flera andra punkter på dagordningen fick bordläggas. – Det är uppenbart att det finns både positiva och negativa effekter och många risker med en svensk språkmodell, säger Ulrika Hyllert. – Många av våra medlemmar använder AI-verktyg, och kanske tycker de att det är mer problematiskt att företagen de jobbar för är i händerna på amerikanska techjättar, som otillåtet använder material för att träna sina språkmodeller. En fördel med Wasp-projektet är att det är tydligt att upphovsrätten ska värnas, till exempel genom avtalslicenser, eftersom det ingår i regeringsuppdraget. Att i stället kräva upphovsrättsersättning direkt från de amerikanska teknikföretagen tror Ulrika Hyllert blir svårt. – Då skulle man behöva gå till domstol. Som det politiska landskapet ser ut i USA med den sittande presidenten ser de möjligheterna ganska små ut. Samtidigt får Journalistförbundet signaler från medlemmar att AI används på tveksamma sätt av svenska medieföretag. – Under våren har jag fått frågor från flera redaktioner som rör AI-användningen, till exempel: ”Måste jag sätta min byline på ett pressmeddelande som jag har kört genom en prompt?” Det är inte acceptabelt. Det behövs verkligen en diskussion i mediebranschen om hur man ska förhålla sig till AI-verktygen. Den här språkmodellen förändrar ju inte det, men det handlar ändå om hur det påverkar vårt yrke, och vissa yrkesgrupper blir mer påverkade än andra – kanske särskilt då våra medlemmar i Medietextarna, säger Ulrika Hyllert. – Risken är att vi får väldigt snabba förändringar på mediemarknaden på ett sätt som vi inte tycker gynnar kvaliteten eller autenticiteten eller den trovärdighet som journalistik står för. Sen finns det ju en större diskussion om hur AI påverkar samhället och mänskligheten, men vi har ju inte tagit ställning som förbund eller som förbundsstyrelse kring de existentiella frågorna.
TITLE: Medietextarnas brev stoppade förbundets AI-beslut DESCRIPTION: I fredags skulle Journalistförbundets styrelse ha fattat beslut om att delta i projektet för en nationell svensk AI-språkmodell, men ett brev från Medietextarna fick förbundsstyrelsen att bordlägga frågan. ”Vi avvaktar med att fatta beslut”, säger förbundsordförande Ulrika Hyllert. CONTENT: Flera medieföretag och organisationer har redan ställt sig bakom projektet att utveckla den öppna, storskaliga svenska AI-språkmodell som Wasp (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) fått i uppdrag av regeringen att skapa. Författarförbundet, Tidningsutgivarna, Bonnierförlagen, Bonnier News, Schibsted, SVT och SR finns bland initiativtagarna. Men Journalistförbundet har haft en försiktig hållning. – Förbundsstyrelsen har några röda linjer som vi har behövt tydliggöra om det skulle bli aktuellt att gå med i projektet. Upphovsrätten måste värnas, och det är viktigt att den som inte vill att ens material ska användas i träningsmodellen ska kunna säga nej. Ett argument för att vi ska gå med i projektet är förstås att vi då sitter med vid bordet och kan påverka och försvara våra medlemmars intressen, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet. Planen var att förbundsstyrelsen skulle fatta beslut i fredags om huruvida Journalistförbundet ska ingå i projektet, vilket förbundet berättade om på sin sajt i onsdags förra veckan. Men frågan fick bordläggas. Orsaken var ett brev från journalistklubben Medietextarna, som organiserar frilansar som arbetar med undertextning. – Jag är glad över att de kontaktade oss. De utgör ju en grupp i Journalistförbundet med en ganska annorlunda situation jämfört med de flesta andra medlemmar. Det är viktigt att få ett samtal med dem innan vi fattar beslut. Därför kommer vi att boka in ett möte med dem, och avvaktar med att fatta beslut till efter det mötet, säger Ulrika Hyllert. I brevet uppger Medietextarna att de vill lämna sina synpunkter på AI-modellen innan förbundsstyrelsen fattar beslut. I brevet skriver de: ”Med tanke på hur oerhört stor påverkan användandet av generativ AI redan idag har på många medlemmars framtida möjligheter att försörja sig på eller ens kunna fortsätta inom sitt yrke bör man väl åtminstone sondera åsiktsterrängen i de olika yrkeskategorier som förbundet organiserar. Vi i Medietextarna har inte fått någon fråga från förbundet om hur vi eller vår yrkeskår ställer oss till en svensk språkmodell, och då är vi ändå språkarbetare – språkarbetare som dessutom jobbar med översättning.” Under tisdagseftermiddagen håller Medietextarna ett extrainsatt öppet styrelsemöte för att diskutera frågan. Barbro Garneij – Den ekonomiska upphovsrätten har vi tvingats frånsäga oss de senaste 20 åren. Det finns inte ett undertextningsbolag som inte kräver det i sina avtal, och eftersom vi är en så smal yrkeskategori så har framgången varit obefintlig i vår kamp för att ha något att säga till om där. Därför blir den frågan lite mindre viktig för oss, säger Barbro Garneij, ordförande i Medietextarna till Journalisten, och fortsätter: – Frågan är vad som händer den dag en svensk språkmodell tas i kommersiellt bruk. Kommer det att finnas jobb för medietextare? Hur mycket journalistik kommer att reduceras till korrekturläsning? Kommer det ens att gå att livnära sig som kulturutövare framöver, eller kommer kulturen att ägas av vinstdrivande företag som själva producerar ”kultur” med hjälp av AI? Det här är ett paradigmskifte. I Författarförbundet pågår en svekdebatt om styrelsens positiva inställning till en svensk språkmodell. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert har följt debatten och uppger att frågorna om språkmodellen diskuterades så länge under Journalistförbundets styrelsesammanträde i fredags att flera andra punkter på dagordningen fick bordläggas. – Det är uppenbart att det finns både positiva och negativa effekter och många risker med en svensk språkmodell, säger Ulrika Hyllert. – Många av våra medlemmar använder AI-verktyg, och kanske tycker de att det är mer problematiskt att företagen de jobbar för är i händerna på amerikanska techjättar, som otillåtet använder material för att träna sina språkmodeller. En fördel med Wasp-projektet är att det är tydligt att upphovsrätten ska värnas, till exempel genom avtalslicenser, eftersom det ingår i regeringsuppdraget. Att i stället kräva upphovsrättsersättning direkt från de amerikanska teknikföretagen tror Ulrika Hyllert blir svårt. – Då skulle man behöva gå till domstol. Som det politiska landskapet ser ut i USA med den sittande presidenten ser de möjligheterna ganska små ut. Samtidigt får Journalistförbundet signaler från medlemmar att AI används på tveksamma sätt av svenska medieföretag. – Under våren har jag fått frågor från flera redaktioner som rör AI-användningen, till exempel: ”Måste jag sätta min byline på ett pressmeddelande som jag har kört genom en prompt?” Det är inte acceptabelt. Det behövs verkligen en diskussion i mediebranschen om hur man ska förhålla sig till AI-verktygen. Den här språkmodellen förändrar ju inte det, men det handlar ändå om hur det påverkar vårt yrke, och vissa yrkesgrupper blir mer påverkade än andra – kanske särskilt då våra medlemmar i Medietextarna, säger Ulrika Hyllert. – Risken är att vi får väldigt snabba förändringar på mediemarknaden på ett sätt som vi inte tycker gynnar kvaliteten eller autenticiteten eller den trovärdighet som journalistik står för. Sen finns det ju en större diskussion om hur AI påverkar samhället och mänskligheten, men vi har ju inte tagit ställning som förbund eller som förbundsstyrelse kring de existentiella frågorna.
340af52ac5cd6ebb8c8077fb5f53ac3488756bfc
633e20a75e47fc0c5c0ac1ef1e5102cad33ee7d3
633e20a75e47fc0c5c0ac1ef1e5102cad33ee7d3I fredags skulle Journalistförbundets styrelse ha fattat beslut om att delta i projektet för en nationell svensk AI-språkmodell, men ett brev från Medietextarna fick förbundsstyrelsen att bordlägga frågan. ”Vi avvaktar med att fatta beslut”, säger förbundsordförande Ulrika Hyllert.
Flera medieföretag och organisationer har redan ställt sig bakom projektet att utveckla den öppna, storskaliga svenska AI-språkmodell som Wasp (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) fått i uppdrag av regeringen att skapa. Författarförbundet, Tidningsutgivarna, Bonnierförlagen, Bonnier News, Schibsted, SVT och SR finns bland initiativtagarna. Men Journalistförbundet har haft en försiktig hållning.
– Förbundsstyrelsen har några röda linjer som vi har behövt tydliggöra om det skulle bli aktuellt att gå med i projektet. Upphovsrätten måste värnas, och det är viktigt att den som inte vill att ens material ska användas i träningsmodellen ska kunna säga nej. Ett argument för att vi ska gå med i projektet är förstås att vi då sitter med vid bordet och kan påverka och försvara våra medlemmars intressen, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Jna, som organiserar frilansar som arbetar med undertextning.
ournalistförbundet.Planen var att förbundsstyrelsen skulle fatta beslut i fredags om huruvida Journalistförbundet ska ingå i projektet, vilket förbundet berättade om på sin sajt i onsdags förra veckan. Men frågan fick bordläggas. Orsaken var ett brev från journalistklubben Medietextarna.
– Jag är glad över att de kontaktade oss. De utgör ju en grupp i Journalistförbundet med en ganska annorlunda situation jämfört med de flesta andra medlemmar. Det är viktigt att få ett samtal med dem innan vi fattar beslut. Därför kommer vi att boka in ett möte med dem, och avvaktar med att fatta beslut till efter det mötet, säger Ulrika Hyllert.
I brevet uppger Medietextarna att de vill lämna sina synpunkter på AI-modellen innan förbundsstyrelsen fattar beslut. I brevet skriver de:
”Med tanke på hur oerhört stor påverkan användandet av generativ AI redan idag har på många medlemmars framtida möjligheter att försörja sig på eller ens kunna fortsätta inom sitt yrke bör man väl åtminstone sondera åsiktsterrängen i de olika yrkeskategorier som förbundet organiserar. Vi i Medietextarna har inte fått någon fråga från förbundet om hur vi eller vår yrkeskår ställer oss till en svensk språkmodell, och då är vi ändå språkarbetare – språkarbetare som dessutom jobbar med översättning.”
Under tisdagseftermiddagen håller Medietextarna ett extrainsatt öppet styrelsemöte för att diskutera frågan.
Barbro Garneij
– Den ekonomiska upphovsrätten har vi tvingats frånsäga oss de senaste 20 åren. Det finns inte ett undertextningsbolag som inte kräver det i sina avtal, och eftersom vi är en så smal yrkeskategori så har framgången varit obefintlig i vår kamp för att ha något att säga till om där. Därför blir den frågan lite mindre viktig för oss, säger Barbro Garneij, ordförande i Medietextarna till Journalisten, och fortsätter:
– Frågan är vad som händer den dag en svensk språkmodell tas i kommersiellt bruk. Kommer det att finnas jobb för medietextare? Hur mycket journalistik kommer att reduceras till korrekturläsning? Kommer det ens att gå att livnära sig som kulturutövare framöver, eller kommer kulturen att ägas av vinstdrivande företag som själva producerar ”kultur” med hjälp av AI? Det här är ett paradigmskifte.
I Författarförbundet pågår en svekdebatt om styrelsens positiva inställning till en svensk språkmodell. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert har följt debatten och uppger att frågorna om språkmodellen diskuterades så länge under Journalistförbundets styrelsesammanträde i fredags att flera andra punkter på dagordningen fick bordläggas.
– Det är uppenbart att det finns både positiva och negativa effekter och många risker med en svensk språkmodell, säger Ulrika Hyllert.
– Många av våra medlemmar använder AI-verktyg, och kanske tycker de att det är mer problematiskt att företagen de jobbar för är i händerna på amerikanska techjättar, som otillåtet använder material för att träna sina språkmodeller. En fördel med Wasp-projektet är att det är tydligt att upphovsrätten ska värnas, till exempel genom avtalslicenser, eftersom det ingår i regeringsuppdraget.
Att i stället kräva upphovsrättsersättning direkt från de amerikanska teknikföretagen tror Ulrika Hyllert blir svårt.
– Då skulle man behöva gå till domstol. Som det politiska landskapet ser ut i USA med den sittande presidenten ser de möjligheterna ganska små ut.
Samtidigt får Journalistförbundet signaler från medlemmar att AI används på tveksamma sätt av svenska medieföretag.
– Under våren har jag fått frågor från flera redaktioner som rör AI-användningen, till exempel: ”Måste jag sätta min byline på ett pressmeddelande som jag har kört genom en prompt?” Det är inte acceptabelt. Det behövs verkligen en diskussion i mediebranschen om hur man ska förhålla sig till AI-verktygen. Den här språkmodellen förändrar ju inte det, men det handlar ändå om hur det påverkar vårt yrke, och vissa yrkesgrupper blir mer påverkade än andra – kanske särskilt då våra medlemmar i Medietextarna, säger Ulrika Hyllert.
– Risken är att vi får väldigt snabba förändringar på mediemarknaden på ett sätt som vi inte tycker gynnar kvaliteten eller autenticiteten eller den trovärdighet som journalistik står för. Sen finns det ju en större diskussion om hur AI påverkar samhället och mänskligheten, men vi har ju inte tagit ställning som förbund eller som förbundsstyrelse kring de existentiella frågorna.
633e20a75e47fc0c5c0ac1ef1e5102cad33ee7d3
340af52ac5cd6ebb8c8077fb5f53ac3488756bfc
TITLE: Medietextarnas brev stoppade förbundets AI-beslut DESCRIPTION: I fredags skulle Journalistförbundets styrelse ha fattat beslut om att delta i projektet för en nationell svensk AI-språkmodell, men ett brev från Medietextarna fick förbundsstyrelsen att bordlägga frågan. ”Vi avvaktar med att fatta beslut”, säger förbundsordförande Ulrika Hyllert. CONTENT: Flera medieföretag och organisationer har redan ställt sig bakom projektet att utveckla den öppna, storskaliga svenska AI-språkmodell som Wasp (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) fått i uppdrag av regeringen att skapa. Författarförbundet, Tidningsutgivarna, Bonnierförlagen, Bonnier News, Schibsted, SVT och SR finns bland initiativtagarna. Men Journalistförbundet har haft en försiktig hållning. – Förbundsstyrelsen har några röda linjer som vi har behövt tydliggöra om det skulle bli aktuellt att gå med i projektet. Upphovsrätten måste värnas, och det är viktigt att den som inte vill att ens material ska användas i träningsmodellen ska kunna säga nej. Ett argument för att vi ska gå med i projektet är förstås att vi då sitter med vid bordet och kan påverka och försvara våra medlemmars intressen, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Jna, som organiserar frilansar som arbetar med undertextning. ournalistförbundet.Planen var att förbundsstyrelsen skulle fatta beslut i fredags om huruvida Journalistförbundet ska ingå i projektet, vilket förbundet berättade om på sin sajt i onsdags förra veckan. Men frågan fick bordläggas. Orsaken var ett brev från journalistklubben Medietextarna. – Jag är glad över att de kontaktade oss. De utgör ju en grupp i Journalistförbundet med en ganska annorlunda situation jämfört med de flesta andra medlemmar. Det är viktigt att få ett samtal med dem innan vi fattar beslut. Därför kommer vi att boka in ett möte med dem, och avvaktar med att fatta beslut till efter det mötet, säger Ulrika Hyllert. I brevet uppger Medietextarna att de vill lämna sina synpunkter på AI-modellen innan förbundsstyrelsen fattar beslut. I brevet skriver de: ”Med tanke på hur oerhört stor påverkan användandet av generativ AI redan idag har på många medlemmars framtida möjligheter att försörja sig på eller ens kunna fortsätta inom sitt yrke bör man väl åtminstone sondera åsiktsterrängen i de olika yrkeskategorier som förbundet organiserar. Vi i Medietextarna har inte fått någon fråga från förbundet om hur vi eller vår yrkeskår ställer oss till en svensk språkmodell, och då är vi ändå språkarbetare – språkarbetare som dessutom jobbar med översättning.” Under tisdagseftermiddagen håller Medietextarna ett extrainsatt öppet styrelsemöte för att diskutera frågan. Barbro Garneij – Den ekonomiska upphovsrätten har vi tvingats frånsäga oss de senaste 20 åren. Det finns inte ett undertextningsbolag som inte kräver det i sina avtal, och eftersom vi är en så smal yrkeskategori så har framgången varit obefintlig i vår kamp för att ha något att säga till om där. Därför blir den frågan lite mindre viktig för oss, säger Barbro Garneij, ordförande i Medietextarna till Journalisten, och fortsätter: – Frågan är vad som händer den dag en svensk språkmodell tas i kommersiellt bruk. Kommer det att finnas jobb för medietextare? Hur mycket journalistik kommer att reduceras till korrekturläsning? Kommer det ens att gå att livnära sig som kulturutövare framöver, eller kommer kulturen att ägas av vinstdrivande företag som själva producerar ”kultur” med hjälp av AI? Det här är ett paradigmskifte. I Författarförbundet pågår en svekdebatt om styrelsens positiva inställning till en svensk språkmodell. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert har följt debatten och uppger att frågorna om språkmodellen diskuterades så länge under Journalistförbundets styrelsesammanträde i fredags att flera andra punkter på dagordningen fick bordläggas. – Det är uppenbart att det finns både positiva och negativa effekter och många risker med en svensk språkmodell, säger Ulrika Hyllert. – Många av våra medlemmar använder AI-verktyg, och kanske tycker de att det är mer problematiskt att företagen de jobbar för är i händerna på amerikanska techjättar, som otillåtet använder material för att träna sina språkmodeller. En fördel med Wasp-projektet är att det är tydligt att upphovsrätten ska värnas, till exempel genom avtalslicenser, eftersom det ingår i regeringsuppdraget. Att i stället kräva upphovsrättsersättning direkt från de amerikanska teknikföretagen tror Ulrika Hyllert blir svårt. – Då skulle man behöva gå till domstol. Som det politiska landskapet ser ut i USA med den sittande presidenten ser de möjligheterna ganska små ut. Samtidigt får Journalistförbundet signaler från medlemmar att AI används på tveksamma sätt av svenska medieföretag. – Under våren har jag fått frågor från flera redaktioner som rör AI-användningen, till exempel: ”Måste jag sätta min byline på ett pressmeddelande som jag har kört genom en prompt?” Det är inte acceptabelt. Det behövs verkligen en diskussion i mediebranschen om hur man ska förhålla sig till AI-verktygen. Den här språkmodellen förändrar ju inte det, men det handlar ändå om hur det påverkar vårt yrke, och vissa yrkesgrupper blir mer påverkade än andra – kanske särskilt då våra medlemmar i Medietextarna, säger Ulrika Hyllert. – Risken är att vi får väldigt snabba förändringar på mediemarknaden på ett sätt som vi inte tycker gynnar kvaliteten eller autenticiteten eller den trovärdighet som journalistik står för. Sen finns det ju en större diskussion om hur AI påverkar samhället och mänskligheten, men vi har ju inte tagit ställning som förbund eller som förbundsstyrelse kring de existentiella frågorna.
TITLE: Medietextarnas brev stoppade förbundets AI-beslut DESCRIPTION: I fredags skulle Journalistförbundets styrelse ha fattat beslut om att delta i projektet för en nationell svensk AI-språkmodell, men ett brev från Medietextarna fick förbundsstyrelsen att bordlägga frågan. ”Vi avvaktar med att fatta beslut”, säger förbundsordförande Ulrika Hyllert. CONTENT: Flera medieföretag och organisationer har redan ställt sig bakom projektet att utveckla den öppna, storskaliga svenska AI-språkmodell som Wasp (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program) fått i uppdrag av regeringen att skapa. Författarförbundet, Tidningsutgivarna, Bonnierförlagen, Bonnier News, Schibsted, SVT och SR finns bland initiativtagarna. Men Journalistförbundet har haft en försiktig hållning. – Förbundsstyrelsen har några röda linjer som vi har behövt tydliggöra om det skulle bli aktuellt att gå med i projektet. Upphovsrätten måste värnas, och det är viktigt att den som inte vill att ens material ska användas i träningsmodellen ska kunna säga nej. Ett argument för att vi ska gå med i projektet är förstås att vi då sitter med vid bordet och kan påverka och försvara våra medlemmars intressen, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet. Planen var att förbundsstyrelsen skulle fatta beslut i fredags om huruvida Journalistförbundet ska ingå i projektet, vilket förbundet berättade om på sin sajt i onsdags förra veckan. Men frågan fick bordläggas. Orsaken var ett brev från journalistklubben Medietextarna, som organiserar frilansar som arbetar med undertextning. – Jag är glad över att de kontaktade oss. De utgör ju en grupp i Journalistförbundet med en ganska annorlunda situation jämfört med de flesta andra medlemmar. Det är viktigt att få ett samtal med dem innan vi fattar beslut. Därför kommer vi att boka in ett möte med dem, och avvaktar med att fatta beslut till efter det mötet, säger Ulrika Hyllert. I brevet uppger Medietextarna att de vill lämna sina synpunkter på AI-modellen innan förbundsstyrelsen fattar beslut. I brevet skriver de: ”Med tanke på hur oerhört stor påverkan användandet av generativ AI redan idag har på många medlemmars framtida möjligheter att försörja sig på eller ens kunna fortsätta inom sitt yrke bör man väl åtminstone sondera åsiktsterrängen i de olika yrkeskategorier som förbundet organiserar. Vi i Medietextarna har inte fått någon fråga från förbundet om hur vi eller vår yrkeskår ställer oss till en svensk språkmodell, och då är vi ändå språkarbetare – språkarbetare som dessutom jobbar med översättning.” Under tisdagseftermiddagen håller Medietextarna ett extrainsatt öppet styrelsemöte för att diskutera frågan. Barbro Garneij – Den ekonomiska upphovsrätten har vi tvingats frånsäga oss de senaste 20 åren. Det finns inte ett undertextningsbolag som inte kräver det i sina avtal, och eftersom vi är en så smal yrkeskategori så har framgången varit obefintlig i vår kamp för att ha något att säga till om där. Därför blir den frågan lite mindre viktig för oss, säger Barbro Garneij, ordförande i Medietextarna till Journalisten, och fortsätter: – Frågan är vad som händer den dag en svensk språkmodell tas i kommersiellt bruk. Kommer det att finnas jobb för medietextare? Hur mycket journalistik kommer att reduceras till korrekturläsning? Kommer det ens att gå att livnära sig som kulturutövare framöver, eller kommer kulturen att ägas av vinstdrivande företag som själva producerar ”kultur” med hjälp av AI? Det här är ett paradigmskifte. I Författarförbundet pågår en svekdebatt om styrelsens positiva inställning till en svensk språkmodell. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert har följt debatten och uppger att frågorna om språkmodellen diskuterades så länge under Journalistförbundets styrelsesammanträde i fredags att flera andra punkter på dagordningen fick bordläggas. – Det är uppenbart att det finns både positiva och negativa effekter och många risker med en svensk språkmodell, säger Ulrika Hyllert. – Många av våra medlemmar använder AI-verktyg, och kanske tycker de att det är mer problematiskt att företagen de jobbar för är i händerna på amerikanska techjättar, som otillåtet använder material för att träna sina språkmodeller. En fördel med Wasp-projektet är att det är tydligt att upphovsrätten ska värnas, till exempel genom avtalslicenser, eftersom det ingår i regeringsuppdraget. Att i stället kräva upphovsrättsersättning direkt från de amerikanska teknikföretagen tror Ulrika Hyllert blir svårt. – Då skulle man behöva gå till domstol. Som det politiska landskapet ser ut i USA med den sittande presidenten ser de möjligheterna ganska små ut. Samtidigt får Journalistförbundet signaler från medlemmar att AI används på tveksamma sätt av svenska medieföretag. – Under våren har jag fått frågor från flera redaktioner som rör AI-användningen, till exempel: ”Måste jag sätta min byline på ett pressmeddelande som jag har kört genom en prompt?” Det är inte acceptabelt. Det behövs verkligen en diskussion i mediebranschen om hur man ska förhålla sig till AI-verktygen. Den här språkmodellen förändrar ju inte det, men det handlar ändå om hur det påverkar vårt yrke, och vissa yrkesgrupper blir mer påverkade än andra – kanske särskilt då våra medlemmar i Medietextarna, säger Ulrika Hyllert. – Risken är att vi får väldigt snabba förändringar på mediemarknaden på ett sätt som vi inte tycker gynnar kvaliteten eller autenticiteten eller den trovärdighet som journalistik står för. Sen finns det ju en större diskussion om hur AI påverkar samhället och mänskligheten, men vi har ju inte tagit ställning som förbund eller som förbundsstyrelse kring de existentiella frågorna.
340af52ac5cd6ebb8c8077fb5f53ac3488756bfc
633e20a75e47fc0c5c0ac1ef1e5102cad33ee7d3
e0c649275e9db531624a737784d98315b0ebc77fär ny styrelseordförande för TT Nyhetsbyrån.
Schibsteds Sverigechef, Fredric Karén, har utsetts till ny styrelseordförande i TT Nyhetsbyrån.
Fredric Karén tar över ordförandeskapet efter Mats Johansson, Bonnier News. Karén har tidigare varit bland annat chefredaktör och publisher på Svenska Dagbladet.
På TT:s årsstämma valdes följande styrelse:
Ordförande:
Fredric Karén, Schibsted (nyval)
Ledamöter:
Mats Johansson, vice ordförande, Bonnier News (nyval)
Lotta Edling, Bonnier News (omval)
Markus Gustafsson, Schibsted (omval)
Annie Lidesjö, NTM (omval)
Suppleanter:
Thomas Mattsson, Bonnier News (omval)
Fredrik Björnsson, Bonnier News (omval)
Lotta Folcker, Schibsted (omval)
Øyulf Hjertenes, Schibsted (omval)
Jens Pettersson, NTM (omval)
3cd8721a726ffcd3a5a515a0e8e40c64be2c4267Medieombudsmannen Caspar Opitz vittnar om en tydlig trend där den som anmäler en publicering gör det via juridiska ombud – vilket enligt honom gör anmälan sämre. Samtidigt varnar Flammans chefredaktör för att det självsanerande systemet missbrukas för att skrämma medier till tystnad.
Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling krävde i förra veckan i ett brev till tidningen Flamman att tidningen skulle avpublicera namn och bild på en vän till SD:s partiledare Jimmie Åkesson som Flamman skrivit om efter att Expressen och Expo avslöjat att han spridit antisemitiska yttranden. Om Flamman inte avpublicerade skulle publiceringen anmälas till MO, enligt brevet somFlamman skrivit om.
– Advokatbyrån försöker bli en aktör som flyttar in i det välfungerande självsanerande systemet, som man kan anlita om man vill tysta medier, säger Leonidas Aretakis till Journalisten.
Flamman hotas till skillnad från till exempel Dagens ETC inte med stämning, utan med en MO-anmälan.
Varför är det allvarligt, det är ju det självsanerande systemet för medier?
– Varför behövs en advokatbyrå – varför inte gå direkt till MO? När en byrå kommer in som mellanhand vet man att förtalshotet finns där i bakgrunden. Den här byrån ligger dessutom bakom flera mål där journalister hotas med stämning, bland annat representerar de stämningen mot SVT:s Lundsbergsdokumentär, säger Leonidas Aretakis.
Han menar att Bratt Feinsilber Harling, där Percy Bratt är delägare, är på väg att bli en betydande aktör ”om man vill tysta medier”, och att det är ”spektakulärt” eftersom Bratt profilerat sig inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat genom att driva Dawit Isaaks fall juridiskt.
– Men nu har han börjat spela för det andra laget. Jag vet inte om byrån inser att den gör sig till verktyg för en strategi som EU nu stiftar lagar mot.
Percy Bratt kallar kritiken från Flamman ”grundlös” och säger att texten innehåller flera sakfel i enskilda ärenden som han av tystnadsplikt inte kan gå in på.
– Men det är en märklig bild av en advokat. Vi företräder både medier som påstås ha gjort sig skyldiga till otillåtna publiceringar och enskilda som anser sig ha utsatts för otillåtna publiceringar. Det förekommer inte att vi skulle driva grundlösa ärenden, det får vi inte enligt god advokatsed. Kravet på att publiceringar ska vara sanna och relevanta är inte att ”tysta” eller ”angripa” medier. Det är tvärtom fundamentalt för yttrandefriheten. Det är viktigt att normsystemet upprätthålls, och där har vi en roll att fylla, säger Percy Bratt.
Men kan du förstå att det kan upplevas som ett sätt att tysta om man får ett brev från en advokatbyrå med krav på avpublicering?
– Om vi som företräder en part finner att det finns goda grunder att säga att den andra parten gjort sig skyldig till ett övertramp, då måste vi framföra det. Jag kan inte på något sätt se det som ett angrepp på det fria ordet, säger Percy Bratt.
Leonidas Aretakis säger att Flamman ”gladeligen” prövas av MO och omfamnar det självsanerande systemet.
– Den enskilda måste ha en instans att vända sig till. Men jag ser också en risk att systemet missbrukas. Det blir väldigt mycket pappersarbete där en aktör kan hålla oss upptagna genom att ständigt skicka in nya inlagor till MO. Man får inte heller kommentera en MO-anmälan medan den pågår.
Medieombudsmannen Caspar Opitz bekräftar en tydlig trend som pågått en tid där anmälare till MO gör det via ombud.
– De skickar inte in anmälan till mig direkt, utan använder någon typ av advokatbyrå, säger Caspar Opitz.
Vilka är problemen med det?
– Det är deras rätt och absolut inte förbjudet. Men det blir sämre anmälningar. För mig som MO finns det ett värde när anmälaren berättar direkt ur sitt hjärta hur hon eller han upplevt en publicering. När det filtreras via en advokat så blir det ett sämre underlag för att göra bedömningen. Juridik och etik är två helt olika saker. Hela anmälan blir juridifierad.
– Jag får hellre 500 tecken direkt från en anmälare än 54 A4-sidor från en advokatbyrå. Det är ganska dyrt att anlita en advokatbyrå, och det blir sämre.
Hur reagerar du på det Flamman vittnar om, att en advokatbyrå hotar med MO-anmälan?
– Jag tycker att det är ett oskick att hota med förtalsmål, att dra någon inför rätta eller när högernationalister springer runt med kameror och trycker upp i ansiktet mot folk, det är förfärligt. Men att hota med MO – det tycker jag väl inte är en jättefarlig skrämseltaktik. Jag ser inte riktigt att MO används som ett hot mot att publicera. Utgivare är starka nog att hantera ett sådant hot, tänker jag.
Ser du någon risk för att det medieetiska systemet missbrukas?
– I värsta fall behöver utgivaren svara ett par, tre gånger. Det är inte extremt betungande för en utgivare, kan jag tycka, även om man är en liten redaktion, säger Caspar Opitz.
Det är ett trubbigt vapen om det används så?
– Ja. Den publicist som inte vågar publicera för att han eller hon kan bli MO-anmäld, har nog andra etiska problem med publiceringen. Så farlig är jag inte.
Percy Bratt säger att Bratt Feinsilber Harling inte blandar in juridiken i ärenden där de är ombud vid en anmälan till MO, utan argumenterar utifrån de medieetiska reglerna.
– Privatpersoner kan ha svårt att avgöra om en publicering är tillåten enligt god publicistisk sed. Att vi som advokater uppträder som ombud innebär inte en juridifiering. Det är alltid ett justitieråd som är ordförande i Mediernas etiknämnd. Jurister är tränade att förhålla sig både till juridiska regler och ickejuridiska normsystem, säger han.
Expos utgivare Anna Fröjdh bekräftar för Journalisten att även Expo fick ett brev från Bratt Feinsilber Harling, efter sin publicering i november i fjol. Expressen kommenterar inte den här typen av saker externt, uppger biträdande chefredaktör Karin Olsson.
4d7a3a94d0aa0b040501f794c6e136bbfc040557
3cd8721a726ffcd3a5a515a0e8e40c64be2c4267
TITLE: Advokatbyråer anlitas allt oftare i MO-processen DESCRIPTION: Medieombudsmannen Caspar Opitz vittnar om en tydlig trend där den som anmäler en publicering gör det via juridiska ombud – vilket enligt honom gör anmälan sämre. Samtidigt varnar Flammans chefredaktör för att det självsanerande systemet missbrukas för att skrämma medier till tystnad. CONTENT: Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling krävde i förra veckan i ett brev till tidningen Flamman att tidningen skulle avpublicera namn och bild på en vän till SD:s partiledare Jimmie Åkesson som Flamman skrivit om efter att Expressen och Expo avslöjat att han spridit antisemitiska yttranden. Om Flamman inte avpublicerade skulle publiceringen anmälas till MO, enligt brevet som Flamman skrivit om. – Advokatbyrån försöker bli en aktör som flyttar in i det välfungerande självsanerande systemet, som man kan anlita om man vill tysta medier, säger Leonidas Aretakis till Journalisten. Flamman hotas till skillnad från till exempel Dagens ETC inte med stämning, utan med en MO-anmälan. Varför är det allvarligt, det är ju det självsanerande systemet för medier? – Varför behövs en advokatbyrå – varför inte gå direkt till MO? När en byrå kommer in som mellanhand vet man att förtalshotet finns där i bakgrunden. Den här byrån ligger dessutom bakom flera mål där journalister hotas med stämning, bland annat representerar de stämningen mot SVT:s Lundsbergsdokumentär, säger Leonidas Aretakis. Han menar att Bratt Feinsilber Harling, där Percy Bratt är delägare, är på väg att bli en betydande aktör ”om man vill tysta medier”, och att det är ”spektakulärt” eftersom Bratt profilerat sig inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat genom att driva Dawit Isaaks fall juridiskt. – Men nu har han börjat spela för det andra laget. Jag vet inte om byrån inser att den gör sig till verktyg för en strategi som EU nu stiftar lagar mot. Percy Bratt kallar kritiken från Flamman ”grundlös” och säger att texten innehåller flera sakfel i enskilda ärenden som han av tystnadsplikt inte kan gå in på. – Men det är en märklig bild av en advokat. Vi företräder både medier som påstås ha gjort sig skyldiga till otillåtna publiceringar och enskilda som anser sig ha utsatts för otillåtna publiceringar. Det förekommer inte att vi skulle driva grundlösa ärenden, det får vi inte enligt god advokatsed. Kravet på att publiceringar ska vara sanna och relevanta är inte att ”tysta” eller ”angripa” medier. Det är tvärtom fundamentalt för yttrandefriheten. Det är viktigt att normsystemet upprätthålls, och där har vi en roll att fylla, säger Percy Bratt. Men kan du förstå att det kan upplevas som ett sätt att tysta om man får ett brev från en advokatbyrå med krav på avpublicering? – Om vi som företräder en part finner att det finns goda grunder att säga att den andra parten gjort sig skyldig till ett övertramp, då måste vi framföra det. Jag kan inte på något sätt se det som ett angrepp på det fria ordet, säger Percy Bratt. Leonidas Aretakis säger att Flamman ”gladeligen” prövas av MO om omfamnar det självsanerande systemet. – Den enskilda måste ha en instans att vända sig till. Men jag ser också en risk att systemet missbrukas. Det blir väldigt mycket pappersarbete där en aktör kan hålla oss upptagna genom att ständigt skicka in nya inlagor till MO. Man får inte heller kommentera en MO-anmälan medan den pågår. Medieombudsmannen Caspar Opitz bekräftar en tydlig trend som pågått en tid där anmälare till MO gör det via ombud, att anmälan ”juridifieras”. – De skickar inte in anmälan till mig direkt, utan använder någon typ av advokatbyrå, säger Caspar Opitz. Vilka är problemen med det? – Det är deras rätt och absolut inte förbjudet. Men det blir sämre anmälningar. För mig som MO finns det ett värde när anmälaren berättar direkt ur sitt hjärta hur hon eller han upplevt en publicering. När det filtreras via en advokat så blir det ett sämre underlag för att göra bedömningen. Juridik och etik är två helt olika saker. – Jag får hellre 500 tecken direkt från en anmälare än 54 A4-sidor från en advokatbyrå. Det är ganska dyrt att anlita en advokatbyrå, och det blir sämre. Hur reagerar du på det Flamman vittnar om, att en advokatbyrå hotar med MO-anmälan? – Jag tycker att det är ett oskick att hota med förtalsmål, att dra någon inför rätta eller när högernationalister springer runt med kameror och trycker upp i ansiktet mot folk, det är förfärligt. Men att hota med MO – det tycker jag väl inte är en jättefarlig skrämseltaktik. Jag ser inte riktigt att MO används som ett hot mot att publicera. Utgivare är starka nog att hantera ett sådant hot, tänker jag. Ser du någon risk för att det medieetiska systemet missbrukas? – I värsta fall behöver utgivaren svara ett par, tre gånger. Det är inte extremt betungande för en utgivare, kan jag tycka, även om man är en liten redaktion, säger Caspar Opitz. Det är ett trubbigt vapen om det används så? – Ja. Den publicist som inte vågar publicera för att han eller hon kan bli MO-anmäld, har nog andra etiska problem med publiceringen. Så farlig är jag inte. Percy Bratt säger att Bratt Feinsilber Harling inte blandar in juridiken i ärenden där de är ombud vid en anmälan till MO, utan argumenterar utifrån de medieetiska reglerna. – Privatpersoner kan ha svårt att avgöra om en publicering är tillåten enligt god publicistisk sed. Att vi som advokater uppträder som ombud innebär inte en juridifiering. Det är alltid ett justitieråd som är ordförande i Mediernas etiknämnd. Jurister är tränade att förhålla sig både till juridiska regler och ickejuridiska normsystem, säger han. Expos utgivare Anna Fröjdh bekräftar för Journalisten att även Expo fick ett brev från Bratt Feinsilber Harling, efter sin publicering i november i fjol. Expressen kommenterar inte den här typen av saker externt, uppger biträdande chefredaktör Karin Olsson.
TITLE: Advokatbyråer bakom MO-anmälningar – ”En juridifiering” DESCRIPTION: Medieombudsmannen Caspar Opitz vittnar om en tydlig trend där den som anmäler en publicering gör det via juridiska ombud – vilket enligt honom gör anmälan sämre. Samtidigt varnar Flammans chefredaktör för att det självsanerande systemet missbrukas för att skrämma medier till tystnad. CONTENT: Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling krävde i förra veckan i ett brev till tidningen Flamman att tidningen skulle avpublicera namn och bild på en vän till SD:s partiledare Jimmie Åkesson som Flamman skrivit om efter att Expressen och Expo avslöjat att han spridit antisemitiska yttranden. Om Flamman inte avpublicerade skulle publiceringen anmälas till MO, enligt brevet som Flamman skrivit om. – Advokatbyrån försöker bli en aktör som flyttar in i det välfungerande självsanerande systemet, som man kan anlita om man vill tysta medier, säger Leonidas Aretakis till Journalisten. Flamman hotas till skillnad från till exempel Dagens ETC inte med stämning, utan med en MO-anmälan. Varför är det allvarligt, det är ju det självsanerande systemet för medier? – Varför behövs en advokatbyrå – varför inte gå direkt till MO? När en byrå kommer in som mellanhand vet man att förtalshotet finns där i bakgrunden. Den här byrån ligger dessutom bakom flera mål där journalister hotas med stämning, bland annat representerar de stämningen mot SVT:s Lundsbergsdokumentär, säger Leonidas Aretakis. Han menar att Bratt Feinsilber Harling, där Percy Bratt är delägare, är på väg att bli en betydande aktör ”om man vill tysta medier”, och att det är ”spektakulärt” eftersom Bratt profilerat sig inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat genom att driva Dawit Isaaks fall juridiskt. – Men nu har han börjat spela för det andra laget. Jag vet inte om byrån inser att den gör sig till verktyg för en strategi som EU nu stiftar lagar mot. Percy Bratt kallar kritiken från Flamman ”grundlös” och säger att texten innehåller flera sakfel i enskilda ärenden som han av tystnadsplikt inte kan gå in på. – Men det är en märklig bild av en advokat. Vi företräder både medier som påstås ha gjort sig skyldiga till otillåtna publiceringar och enskilda som anser sig ha utsatts för otillåtna publiceringar. Det förekommer inte att vi skulle driva grundlösa ärenden, det får vi inte enligt god advokatsed. Kravet på att publiceringar ska vara sanna och relevanta är inte att ”tysta” eller ”angripa” medier. Det är tvärtom fundamentalt för yttrandefriheten. Det är viktigt att normsystemet upprätthålls, och där har vi en roll att fylla, säger Percy Bratt. Men kan du förstå att det kan upplevas som ett sätt att tysta om man får ett brev från en advokatbyrå med krav på avpublicering? – Om vi som företräder en part finner att det finns goda grunder att säga att den andra parten gjort sig skyldig till ett övertramp, då måste vi framföra det. Jag kan inte på något sätt se det som ett angrepp på det fria ordet, säger Percy Bratt. Leonidas Aretakis säger att Flamman ”gladeligen” prövas av MO och omfamnar det självsanerande systemet. – Den enskilda måste ha en instans att vända sig till. Men jag ser också en risk att systemet missbrukas. Det blir väldigt mycket pappersarbete där en aktör kan hålla oss upptagna genom att ständigt skicka in nya inlagor till MO. Man får inte heller kommentera en MO-anmälan medan den pågår. Medieombudsmannen Caspar Opitz bekräftar en tydlig trend som pågått en tid där anmälare till MO gör det via ombud. – De skickar inte in anmälan till mig direkt, utan använder någon typ av advokatbyrå, säger Caspar Opitz. Vilka är problemen med det? – Det är deras rätt och absolut inte förbjudet. Men det blir sämre anmälningar. För mig som MO finns det ett värde när anmälaren berättar direkt ur sitt hjärta hur hon eller han upplevt en publicering. När det filtreras via en advokat så blir det ett sämre underlag för att göra bedömningen. Juridik och etik är två helt olika saker. Hela anmälan blir juridifierad. – Jag får hellre 500 tecken direkt från en anmälare än 54 A4-sidor från en advokatbyrå. Det är ganska dyrt att anlita en advokatbyrå, och det blir sämre. Hur reagerar du på det Flamman vittnar om, att en advokatbyrå hotar med MO-anmälan? – Jag tycker att det är ett oskick att hota med förtalsmål, att dra någon inför rätta eller när högernationalister springer runt med kameror och trycker upp i ansiktet mot folk, det är förfärligt. Men att hota med MO – det tycker jag väl inte är en jättefarlig skrämseltaktik. Jag ser inte riktigt att MO används som ett hot mot att publicera. Utgivare är starka nog att hantera ett sådant hot, tänker jag. Ser du någon risk för att det medieetiska systemet missbrukas? – I värsta fall behöver utgivaren svara ett par, tre gånger. Det är inte extremt betungande för en utgivare, kan jag tycka, även om man är en liten redaktion, säger Caspar Opitz. Det är ett trubbigt vapen om det används så? – Ja. Den publicist som inte vågar publicera för att han eller hon kan bli MO-anmäld, har nog andra etiska problem med publiceringen. Så farlig är jag inte. Percy Bratt säger att Bratt Feinsilber Harling inte blandar in juridiken i ärenden där de är ombud vid en anmälan till MO, utan argumenterar utifrån de medieetiska reglerna. – Privatpersoner kan ha svårt att avgöra om en publicering är tillåten enligt god publicistisk sed. Att vi som advokater uppträder som ombud innebär inte en juridifiering. Det är alltid ett justitieråd som är ordförande i Mediernas etiknämnd. Jurister är tränade att förhålla sig både till juridiska regler och ickejuridiska normsystem, säger han. Expos utgivare Anna Fröjdh bekräftar för Journalisten att även Expo fick ett brev från Bratt Feinsilber Harling, efter sin publicering i november i fjol. Expressen kommenterar inte den här typen av saker externt, uppger biträdande chefredaktör Karin Olsson.
3cd8721a726ffcd3a5a515a0e8e40c64be2c4267
4d7a3a94d0aa0b040501f794c6e136bbfc040557
4d7a3a94d0aa0b040501f794c6e136bbfc040557Medieombudsmannen Caspar Opitz vittnar om en tydlig trend där den som anmäler en publicering gör det via juridiska ombud – vilket enligt honom gör anmälan sämre. Samtidigt varnar Flammans chefredaktör för att det självsanerande systemet missbrukas för att skrämma medier till tystnad.
Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling krävde i förra veckan i ett brev till tidningen Flamman att tidningen skulle avpublicera namn och bild på en vän till SD:s partiledare Jimmie Åkesson som Flamman skrivit om efter att Expressen och Expo avslöjat att han spridit antisemitiska yttranden. Om Flamman inte avpublicerade skulle publiceringen anmälas till MO, enligt brevet somFlamman skrivit om.
– Advokatbyrån försöker bli en aktör som flyttar in i det välfungerande självsanerande systemet, som man kan anlita om man vill tysta medier, säger Leonidas Aretakis till Journalisten.
Flamman hotas till skillnad från till exempel Dagens ETC inte med stämning, utan med en MO-anmälan.
Varför är det allvarligt, det är ju det självsanerande systemet för medier?
– Varför behövs en advokatbyrå – varför inte gå direkt till MO? När en byrå kommer in som mellanhand vet man att förtalshotet finns där i bakgrunden. Den här byrån ligger dessutom bakom flera mål där journalister hotas med stämning, bland annat representerar de stämningen mot SVT:s Lundsbergsdokumentär, säger Leonidas Aretakis.
Han menar att Bratt Feinsilber Harling, där Percy Bratt är delägare, är på väg att bli en betydande aktör ”om man vill tysta medier”, och att det är ”spektakulärt” eftersom Bratt profilerat sig inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat genom att driva Dawit Isaaks fall juridiskt.
– Men nu har han börjat spela för det andra laget. Jag vet inte om byrån inser att den gör sig till verktyg för en strategi som EU nu stiftar lagar mot.
Percy Bratt kallar kritiken från Flamman ”grundlös” och säger att texten innehåller flera sakfel i enskilda ärenden som han av tystnadsplikt inte kan gå in på.
– Men det är en märklig bild av en advokat. Vi företräder både medier som påstås ha gjort sig skyldiga till otillåtna publiceringar och enskilda som anser sig ha utsatts för otillåtna publiceringar. Det förekommer inte att vi skulle driva grundlösa ärenden, det får vi inte enligt god advokatsed. Kravet på att publiceringar ska vara sanna och relevanta är inte att ”tysta” eller ”angripa” medier. Det är tvärtom fundamentalt för yttrandefriheten. Det är viktigt att normsystemet upprätthålls, och där har vi en roll att fylla, säger Percy Bratt.
Men kan du förstå att det kan upplevas som ett sätt att tysta om man får ett brev från en advokatbyrå med krav på avpublicering?
– Om vi som företräder en part finner att det finns goda grunder att säga att den andra parten gjort sig skyldig till ett övertramp, då måste vi framföra det. Jag kan inte på något sätt se det som ett angrepp på det fria ordet, säger Percy Bratt.
Leonidas Aretakis säger att Flamman ”gladeligen” prövas av MO om omfamnar det självsanerande systemet.
– Den enskilda måste ha en instans att vända sig till. Men jag ser också en risk att systemet missbrukas. Det blir väldigt mycket pappersarbete där en aktör kan hålla oss upptagna genom att ständigt skicka in nya inlagor till MO. Man får inte heller kommentera en MO-anmälan medan den pågår.
Medieombudsmannen Caspar Opitz bekräftar en tydlig trend som pågått en tid där anmälare till MO gör det via ombud, att anmälan ”juridifieras”.
– De skickar inte in anmälan till mig direkt, utan använder någon typ av advokatbyrå, säger Caspar Opitz.
Vilka är problemen med det?
– Det är deras rätt och absolut inte förbjudet. Men det blir sämre anmälningar. För mig som MO finns det ett värde när anmälaren berättar direkt ur sitt hjärta hur hon eller han upplevt en publicering. När det filtreras via en advokat så blir det ett sämre underlag för att göra bedömningen. Juridik och etik är två helt olika saker.
– Jag får hellre 500 tecken direkt från en anmälare än 54 A4-sidor från en advokatbyrå. Det är ganska dyrt att anlita en advokatbyrå, och det blir sämre.
Hur reagerar du på det Flamman vittnar om, att en advokatbyrå hotar med MO-anmälan?
– Jag tycker att det är ett oskick att hota med förtalsmål, att dra någon inför rätta eller när högernationalister springer runt med kameror och trycker upp i ansiktet mot folk, det är förfärligt. Men att hota med MO – det tycker jag väl inte är en jättefarlig skrämseltaktik. Jag ser inte riktigt att MO används som ett hot mot att publicera. Utgivare är starka nog att hantera ett sådant hot, tänker jag.
Ser du någon risk för att det medieetiska systemet missbrukas?
– I värsta fall behöver utgivaren svara ett par, tre gånger. Det är inte extremt betungande för en utgivare, kan jag tycka, även om man är en liten redaktion, säger Caspar Opitz.
Det är ett trubbigt vapen om det används så?
– Ja. Den publicist som inte vågar publicera för att han eller hon kan bli MO-anmäld, har nog andra etiska problem med publiceringen. Så farlig är jag inte.
Percy Bratt säger att Bratt Feinsilber Harling inte blandar in juridiken i ärenden där de är ombud vid en anmälan till MO, utan argumenterar utifrån de medieetiska reglerna.
– Privatpersoner kan ha svårt att avgöra om en publicering är tillåten enligt god publicistisk sed. Att vi som advokater uppträder som ombud innebär inte en juridifiering. Det är alltid ett justitieråd som är ordförande i Mediernas etiknämnd. Jurister är tränade att förhålla sig både till juridiska regler och ickejuridiska normsystem, säger han.
Expos utgivare Anna Fröjdh bekräftar för Journalisten att även Expo fick ett brev från Bratt Feinsilber Harling, efter sin publicering i november i fjol. Expressen kommenterar inte den här typen av saker externt, uppger biträdande chefredaktör Karin Olsson.
4d7a3a94d0aa0b040501f794c6e136bbfc040557
3cd8721a726ffcd3a5a515a0e8e40c64be2c4267
TITLE: Advokatbyråer anlitas allt oftare i MO-processen DESCRIPTION: Medieombudsmannen Caspar Opitz vittnar om en tydlig trend där den som anmäler en publicering gör det via juridiska ombud – vilket enligt honom gör anmälan sämre. Samtidigt varnar Flammans chefredaktör för att det självsanerande systemet missbrukas för att skrämma medier till tystnad. CONTENT: Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling krävde i förra veckan i ett brev till tidningen Flamman att tidningen skulle avpublicera namn och bild på en vän till SD:s partiledare Jimmie Åkesson som Flamman skrivit om efter att Expressen och Expo avslöjat att han spridit antisemitiska yttranden. Om Flamman inte avpublicerade skulle publiceringen anmälas till MO, enligt brevet som Flamman skrivit om. – Advokatbyrån försöker bli en aktör som flyttar in i det välfungerande självsanerande systemet, som man kan anlita om man vill tysta medier, säger Leonidas Aretakis till Journalisten. Flamman hotas till skillnad från till exempel Dagens ETC inte med stämning, utan med en MO-anmälan. Varför är det allvarligt, det är ju det självsanerande systemet för medier? – Varför behövs en advokatbyrå – varför inte gå direkt till MO? När en byrå kommer in som mellanhand vet man att förtalshotet finns där i bakgrunden. Den här byrån ligger dessutom bakom flera mål där journalister hotas med stämning, bland annat representerar de stämningen mot SVT:s Lundsbergsdokumentär, säger Leonidas Aretakis. Han menar att Bratt Feinsilber Harling, där Percy Bratt är delägare, är på väg att bli en betydande aktör ”om man vill tysta medier”, och att det är ”spektakulärt” eftersom Bratt profilerat sig inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat genom att driva Dawit Isaaks fall juridiskt. – Men nu har han börjat spela för det andra laget. Jag vet inte om byrån inser att den gör sig till verktyg för en strategi som EU nu stiftar lagar mot. Percy Bratt kallar kritiken från Flamman ”grundlös” och säger att texten innehåller flera sakfel i enskilda ärenden som han av tystnadsplikt inte kan gå in på. – Men det är en märklig bild av en advokat. Vi företräder både medier som påstås ha gjort sig skyldiga till otillåtna publiceringar och enskilda som anser sig ha utsatts för otillåtna publiceringar. Det förekommer inte att vi skulle driva grundlösa ärenden, det får vi inte enligt god advokatsed. Kravet på att publiceringar ska vara sanna och relevanta är inte att ”tysta” eller ”angripa” medier. Det är tvärtom fundamentalt för yttrandefriheten. Det är viktigt att normsystemet upprätthålls, och där har vi en roll att fylla, säger Percy Bratt. Men kan du förstå att det kan upplevas som ett sätt att tysta om man får ett brev från en advokatbyrå med krav på avpublicering? – Om vi som företräder en part finner att det finns goda grunder att säga att den andra parten gjort sig skyldig till ett övertramp, då måste vi framföra det. Jag kan inte på något sätt se det som ett angrepp på det fria ordet, säger Percy Bratt. Leonidas Aretakis säger att Flamman ”gladeligen” prövas av MO om omfamnar det självsanerande systemet. – Den enskilda måste ha en instans att vända sig till. Men jag ser också en risk att systemet missbrukas. Det blir väldigt mycket pappersarbete där en aktör kan hålla oss upptagna genom att ständigt skicka in nya inlagor till MO. Man får inte heller kommentera en MO-anmälan medan den pågår. Medieombudsmannen Caspar Opitz bekräftar en tydlig trend som pågått en tid där anmälare till MO gör det via ombud, att anmälan ”juridifieras”. – De skickar inte in anmälan till mig direkt, utan använder någon typ av advokatbyrå, säger Caspar Opitz. Vilka är problemen med det? – Det är deras rätt och absolut inte förbjudet. Men det blir sämre anmälningar. För mig som MO finns det ett värde när anmälaren berättar direkt ur sitt hjärta hur hon eller han upplevt en publicering. När det filtreras via en advokat så blir det ett sämre underlag för att göra bedömningen. Juridik och etik är två helt olika saker. – Jag får hellre 500 tecken direkt från en anmälare än 54 A4-sidor från en advokatbyrå. Det är ganska dyrt att anlita en advokatbyrå, och det blir sämre. Hur reagerar du på det Flamman vittnar om, att en advokatbyrå hotar med MO-anmälan? – Jag tycker att det är ett oskick att hota med förtalsmål, att dra någon inför rätta eller när högernationalister springer runt med kameror och trycker upp i ansiktet mot folk, det är förfärligt. Men att hota med MO – det tycker jag väl inte är en jättefarlig skrämseltaktik. Jag ser inte riktigt att MO används som ett hot mot att publicera. Utgivare är starka nog att hantera ett sådant hot, tänker jag. Ser du någon risk för att det medieetiska systemet missbrukas? – I värsta fall behöver utgivaren svara ett par, tre gånger. Det är inte extremt betungande för en utgivare, kan jag tycka, även om man är en liten redaktion, säger Caspar Opitz. Det är ett trubbigt vapen om det används så? – Ja. Den publicist som inte vågar publicera för att han eller hon kan bli MO-anmäld, har nog andra etiska problem med publiceringen. Så farlig är jag inte. Percy Bratt säger att Bratt Feinsilber Harling inte blandar in juridiken i ärenden där de är ombud vid en anmälan till MO, utan argumenterar utifrån de medieetiska reglerna. – Privatpersoner kan ha svårt att avgöra om en publicering är tillåten enligt god publicistisk sed. Att vi som advokater uppträder som ombud innebär inte en juridifiering. Det är alltid ett justitieråd som är ordförande i Mediernas etiknämnd. Jurister är tränade att förhålla sig både till juridiska regler och ickejuridiska normsystem, säger han. Expos utgivare Anna Fröjdh bekräftar för Journalisten att även Expo fick ett brev från Bratt Feinsilber Harling, efter sin publicering i november i fjol. Expressen kommenterar inte den här typen av saker externt, uppger biträdande chefredaktör Karin Olsson.
TITLE: Advokatbyråer bakom MO-anmälningar – ”En juridifiering” DESCRIPTION: Medieombudsmannen Caspar Opitz vittnar om en tydlig trend där den som anmäler en publicering gör det via juridiska ombud – vilket enligt honom gör anmälan sämre. Samtidigt varnar Flammans chefredaktör för att det självsanerande systemet missbrukas för att skrämma medier till tystnad. CONTENT: Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling krävde i förra veckan i ett brev till tidningen Flamman att tidningen skulle avpublicera namn och bild på en vän till SD:s partiledare Jimmie Åkesson som Flamman skrivit om efter att Expressen och Expo avslöjat att han spridit antisemitiska yttranden. Om Flamman inte avpublicerade skulle publiceringen anmälas till MO, enligt brevet som Flamman skrivit om. – Advokatbyrån försöker bli en aktör som flyttar in i det välfungerande självsanerande systemet, som man kan anlita om man vill tysta medier, säger Leonidas Aretakis till Journalisten. Flamman hotas till skillnad från till exempel Dagens ETC inte med stämning, utan med en MO-anmälan. Varför är det allvarligt, det är ju det självsanerande systemet för medier? – Varför behövs en advokatbyrå – varför inte gå direkt till MO? När en byrå kommer in som mellanhand vet man att förtalshotet finns där i bakgrunden. Den här byrån ligger dessutom bakom flera mål där journalister hotas med stämning, bland annat representerar de stämningen mot SVT:s Lundsbergsdokumentär, säger Leonidas Aretakis. Han menar att Bratt Feinsilber Harling, där Percy Bratt är delägare, är på väg att bli en betydande aktör ”om man vill tysta medier”, och att det är ”spektakulärt” eftersom Bratt profilerat sig inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat genom att driva Dawit Isaaks fall juridiskt. – Men nu har han börjat spela för det andra laget. Jag vet inte om byrån inser att den gör sig till verktyg för en strategi som EU nu stiftar lagar mot. Percy Bratt kallar kritiken från Flamman ”grundlös” och säger att texten innehåller flera sakfel i enskilda ärenden som han av tystnadsplikt inte kan gå in på. – Men det är en märklig bild av en advokat. Vi företräder både medier som påstås ha gjort sig skyldiga till otillåtna publiceringar och enskilda som anser sig ha utsatts för otillåtna publiceringar. Det förekommer inte att vi skulle driva grundlösa ärenden, det får vi inte enligt god advokatsed. Kravet på att publiceringar ska vara sanna och relevanta är inte att ”tysta” eller ”angripa” medier. Det är tvärtom fundamentalt för yttrandefriheten. Det är viktigt att normsystemet upprätthålls, och där har vi en roll att fylla, säger Percy Bratt. Men kan du förstå att det kan upplevas som ett sätt att tysta om man får ett brev från en advokatbyrå med krav på avpublicering? – Om vi som företräder en part finner att det finns goda grunder att säga att den andra parten gjort sig skyldig till ett övertramp, då måste vi framföra det. Jag kan inte på något sätt se det som ett angrepp på det fria ordet, säger Percy Bratt. Leonidas Aretakis säger att Flamman ”gladeligen” prövas av MO och omfamnar det självsanerande systemet. – Den enskilda måste ha en instans att vända sig till. Men jag ser också en risk att systemet missbrukas. Det blir väldigt mycket pappersarbete där en aktör kan hålla oss upptagna genom att ständigt skicka in nya inlagor till MO. Man får inte heller kommentera en MO-anmälan medan den pågår. Medieombudsmannen Caspar Opitz bekräftar en tydlig trend som pågått en tid där anmälare till MO gör det via ombud. – De skickar inte in anmälan till mig direkt, utan använder någon typ av advokatbyrå, säger Caspar Opitz. Vilka är problemen med det? – Det är deras rätt och absolut inte förbjudet. Men det blir sämre anmälningar. För mig som MO finns det ett värde när anmälaren berättar direkt ur sitt hjärta hur hon eller han upplevt en publicering. När det filtreras via en advokat så blir det ett sämre underlag för att göra bedömningen. Juridik och etik är två helt olika saker. Hela anmälan blir juridifierad. – Jag får hellre 500 tecken direkt från en anmälare än 54 A4-sidor från en advokatbyrå. Det är ganska dyrt att anlita en advokatbyrå, och det blir sämre. Hur reagerar du på det Flamman vittnar om, att en advokatbyrå hotar med MO-anmälan? – Jag tycker att det är ett oskick att hota med förtalsmål, att dra någon inför rätta eller när högernationalister springer runt med kameror och trycker upp i ansiktet mot folk, det är förfärligt. Men att hota med MO – det tycker jag väl inte är en jättefarlig skrämseltaktik. Jag ser inte riktigt att MO används som ett hot mot att publicera. Utgivare är starka nog att hantera ett sådant hot, tänker jag. Ser du någon risk för att det medieetiska systemet missbrukas? – I värsta fall behöver utgivaren svara ett par, tre gånger. Det är inte extremt betungande för en utgivare, kan jag tycka, även om man är en liten redaktion, säger Caspar Opitz. Det är ett trubbigt vapen om det används så? – Ja. Den publicist som inte vågar publicera för att han eller hon kan bli MO-anmäld, har nog andra etiska problem med publiceringen. Så farlig är jag inte. Percy Bratt säger att Bratt Feinsilber Harling inte blandar in juridiken i ärenden där de är ombud vid en anmälan till MO, utan argumenterar utifrån de medieetiska reglerna. – Privatpersoner kan ha svårt att avgöra om en publicering är tillåten enligt god publicistisk sed. Att vi som advokater uppträder som ombud innebär inte en juridifiering. Det är alltid ett justitieråd som är ordförande i Mediernas etiknämnd. Jurister är tränade att förhålla sig både till juridiska regler och ickejuridiska normsystem, säger han. Expos utgivare Anna Fröjdh bekräftar för Journalisten att även Expo fick ett brev från Bratt Feinsilber Harling, efter sin publicering i november i fjol. Expressen kommenterar inte den här typen av saker externt, uppger biträdande chefredaktör Karin Olsson.
3cd8721a726ffcd3a5a515a0e8e40c64be2c4267
4d7a3a94d0aa0b040501f794c6e136bbfc040557
1e8f67e445934145c9d22c5ab5689e0b936a62fbDen norska journalisten Helle Lyng har utsatts för en omfattande näthatkampanj efter att ställt en fråga till Indiens premiärminister Narendra Modi vid en presskonferens och sedan kritiserat honom på X.
På en presskonferens i Oslo den 18 maj med Indiens premiärminister Narendra Modi och Norges statsminister Jonas Gahr Støre hade medierna informerats i förväg om att de två ledarna inte skulle besvara frågor.
När Narendra Modi och Jonas Gahr Støre lämnade scenen frågade Helle Lyng, journalist på norska Dagsavisen, premiärministern varför han inte svarade på frågor. Narendra Modi gick ut ur rummet utan att svara.
– Jag vägrar acceptera att en utländsk ledare kan komma till Norge, läsa upp sina talepunkter och lämna scenen utan att svara på frågor från pressen. Särskilt inte en ledare som är så mäktig som Indiens premiärminister, säger Helle Lyng till Reportrar utan gränser, RSF.
Efteråt publicerade Helle Lyng ett inlägg på X där hon hänvisade till pressfrihetsindex från RSF och jämförde Norges förstaplats med Indiens placering på plats 157.
Kort därefter utsattes hon för en våg av hat och hot på sociala medier, främst från konton kopplade till hindunationalistiska grupper. Helle Lyng har kallats bland annat ”spion”, ”pakistansk agent” och ”jihadist”. Hennes telefonnummer har också spridits, vilket lett till hotfulla WhatsApp-meddelanden, inklusive våldtäktshot.
Enligt RSF är attackerna ett exempel på hur journalister som kritiserar makthavare i Indien utsätts för organiserade trakasserier på nätet.
Helle Lyng uppger att hennes Instagramkonto stängdes ned efter händelsen, medan Facebookkontot senare återställdes. RSF kräver att plattformarna tar ansvar och att indiska myndigheter stoppar den digitala förföljelsen av journalister.
– Den här vågen av hat mot en journalist visar återigen att de åtgärder som ska skydda mediearbetare – om de ens finns – är helt otillräckliga på de digitala plattformarna, säger Celia Mercier, chef för RSF:s Sydasienavdelning.
5dedfbe8ef15fa90d6ae8828f01ac4cf98d8dfa7blir Senior Media Advisor på Ahody.
Martin Schori lämnade nyligen Aftonbladet efter 13 år och gick in som medgrundare i Hint Media AB, som i augusti 2026 lanserar nyhetsbrevet 08. Han är också är styrelseledamot i
Grävfonden, coach på City University of New Yorks AI Lab, och gav nyligen ut boken Online Only 3: AI & journalistik.
Ahody grundades i november 2025 och utvecklar ett operativsystem för redaktioners arbetsflöden. Martin Schori ska stötta bolagets strategiska produktutveckling och dess fortsatta
tillväxt bland nordiska och internationella mediehus.