Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
8d190561d817d525fef13976a664d9d6e4255495Nyhetsdokumentären ”Gaza – till sista andetaget” tilldelas Röda Korsets journalistpris 2026. – En ära men också en påminnelse om att det gått ytterligare ett år utan att vi som utländska journalister kommit in i Gaza, säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Gilda Hamidi-Nia.
SVT:s korrespondent Gilda Hamidi-Nia och fotograf Linda Hörnqvist och de palestinska journalisterna Jayyab Abusafia, Salem El Rayyes och Ahmed Al Danaf vinner Röda Korsets Journalistpris 2026 för reportaget ”Gaza – till sista andetaget”.
– Det är en stor ära att prisas för oss i teamet och känns viktigt att de personer som genom kroppskamerorna delat med sig av sin vardag med oss blir fortsatt uppmärksammade. Men det är också en påminnelse om att det gått ytterligare ett år utan att vi som utländska journalister kommit in i Gaza. Även om vi som journalister alltid måste göra vårt bästa med att hitta olika sätt att rapportera på och skildra verkligheter får vi inte acceptera att dörrar och gränser hålls stängda och hindrar oss från till exempel krig och konflikter. Eller annat för den delen, säger Gilda Hamidi-Nia till Journalisten.
Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist, SVT.
Det var våren 2025 som SVT:s team Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist med hjälp av lokala journalister utrustade fyra personer i södra, centrala och norra Gaza med GoPro-kameror för att skildra vardagen i krigets Gaza, i frustration över att inte släppas in i Gaza.
Dokumentären fick i höstasStora Journalistpriset och får nu alltså pris på nytt.
– Det är också ett pris till de starka människor i Gaza som hade modet, tilliten och faktiskt orken att dela med sig av sin vardag till oss mitt under brinnande krig. Det var fint att få skildra detta i en situation där människor riskerar att reduceras till rubriker, positioner och siffror – att få påminna om att i skuggan av varje konflikt finns alla de som är som oss – de vill bara överleva, älska, hoppas och fortsätta framåt, säger Linda Hörnqvist.
Röda Korsets Journalistpris tilldelas för en journalistisk gärning – i form av ett reportage eller särskild satsning – som under föregående år ökat förståelsen för de humanitära konsekvenserna och komplexiteten i dagens kriser eller katastrofer, ute i världen såväl som i Sverige.
Prisjuryn valde i år också att ge ett Hedersomnämnande. Det gick till en reportageserie som publicerats i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad: Fångad i Irak – så lyckades Alexandra fly från sin familj, av Jessica Ziegerer, Sara Andersson, Sofia Sundström, Sara Johari och Johannes Sundblad.
4e9e55596f51dd449a2004718dd851ec151a7ca7
8d190561d817d525fef13976a664d9d6e4255495
TITLE: SVT:s Gaza-dokumentär prisas igen DESCRIPTION: Nyhetsdokumentären ”Gaza – till sista andetaget” tilldelas Röda Korsets journalistpris 2026. – En ära men också en påminnelse om att det gått ytterligare ett år utan att vi som utländska journalister kommit in i Gaza, säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Gilda Hamidi-Nia. CONTENT: SVT:s korrespondent Gilda Hamidi-Nia och fotograf Linda Hörnqvist och de palestinska journalisterna Jayyab Abusafia, Salem El Rayyes och Ahmed Al Danaf vinner Röda Korsets Journalistpris 2026 för reportaget ”Gaza – till sista andetaget”. – Det är en stor ära att prisas för oss i teamet och känns viktigt att de personer som genom kroppskamerorna delat med sig av sin vardag med oss blir fortsatt uppmärksammade. Men det är också en påminnelse om att det gått ytterligare ett år utan att vi som utländska journalister kommit in i Gaza. Även om vi som journalister alltid måste göra vårt bästa med att hitta olika sätt att rapportera på och skildra verkligheter får vi inte acceptera att dörrar och gränser hålls stängda och hindrar oss från till exempel krig och konflikter. Eller annat för den delen, säger Gilda Hamidi-Nia till Journalisten. Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist, SVT. Det var våren 2025 som SVT:s team Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist med hjälp av lokala journalister utrustade fyra personer i södra, centrala och norra Gaza med GoPro-kameror för att skildra vardagen i krigets Gaza, i frustration över att inte släppas in i Gaza. Dokumentären fick i höstas Stora Journalistpriset och får nu alltså pris på nytt. – Det är också ett pris till de starka människor i Gaza som hade modet, tilliten och faktiskt orken att dela med sig av sin vardag till oss mitt under brinnande krig. Det var fint att få skildra detta i en situation där människor riskerar att reduceras till rubriker, positioner och siffror – att få påminna om att i skuggan av varje konflikt finns alla de som är som oss – de vill bara överleva, älska, hoppas och fortsätta framåt, säger Linda Hörnqvist. Röda Korsets Journalistpris tilldelas för en journalistisk gärning – i form av ett reportage eller särskild satsning – som under föregående år ökat förståelsen för de humanitära konsekvenserna och komplexiteten i dagens kriser eller katastrofer, ute i världen såväl som i Sverige.
TITLE: SVT:s Gaza-dokumentär prisas igen DESCRIPTION: Nyhetsdokumentären ”Gaza – till sista andetaget” tilldelas Röda Korsets journalistpris 2026. – En ära men också en påminnelse om att det gått ytterligare ett år utan att vi som utländska journalister kommit in i Gaza, säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Gilda Hamidi-Nia. CONTENT: SVT:s korrespondent Gilda Hamidi-Nia och fotograf Linda Hörnqvist och de palestinska journalisterna Jayyab Abusafia, Salem El Rayyes och Ahmed Al Danaf vinner Röda Korsets Journalistpris 2026 för reportaget ”Gaza – till sista andetaget”. – Det är en stor ära att prisas för oss i teamet och känns viktigt att de personer som genom kroppskamerorna delat med sig av sin vardag med oss blir fortsatt uppmärksammade. Men det är också en påminnelse om att det gått ytterligare ett år utan att vi som utländska journalister kommit in i Gaza. Även om vi som journalister alltid måste göra vårt bästa med att hitta olika sätt att rapportera på och skildra verkligheter får vi inte acceptera att dörrar och gränser hålls stängda och hindrar oss från till exempel krig och konflikter. Eller annat för den delen, säger Gilda Hamidi-Nia till Journalisten. Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist, SVT. Det var våren 2025 som SVT:s team Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist med hjälp av lokala journalister utrustade fyra personer i södra, centrala och norra Gaza med GoPro-kameror för att skildra vardagen i krigets Gaza, i frustration över att inte släppas in i Gaza. Dokumentären fick i höstas Stora Journalistpriset och får nu alltså pris på nytt. – Det är också ett pris till de starka människor i Gaza som hade modet, tilliten och faktiskt orken att dela med sig av sin vardag till oss mitt under brinnande krig. Det var fint att få skildra detta i en situation där människor riskerar att reduceras till rubriker, positioner och siffror – att få påminna om att i skuggan av varje konflikt finns alla de som är som oss – de vill bara överleva, älska, hoppas och fortsätta framåt, säger Linda Hörnqvist. Röda Korsets Journalistpris tilldelas för en journalistisk gärning – i form av ett reportage eller särskild satsning – som under föregående år ökat förståelsen för de humanitära konsekvenserna och komplexiteten i dagens kriser eller katastrofer, ute i världen såväl som i Sverige. Prisjuryn valde i år också att ge ett Hedersomnämnande. Det gick till en reportageserie som publicerats i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad: Fångad i Irak – så lyckades Alexandra fly från sin familj, av Jessica Ziegerer, Sara Andersson, Sofia Sundström, Sara Johari och Johannes Sundblad.
8d190561d817d525fef13976a664d9d6e4255495
4e9e55596f51dd449a2004718dd851ec151a7ca7
4e9e55596f51dd449a2004718dd851ec151a7ca7Nyhetsdokumentären ”Gaza – till sista andetaget” tilldelas Röda Korsets journalistpris 2026. – En ära men också en påminnelse om att det gått ytterligare ett år utan att vi som utländska journalister kommit in i Gaza, säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Gilda Hamidi-Nia.
SVT:s korrespondent Gilda Hamidi-Nia och fotograf Linda Hörnqvist och de palestinska journalisterna Jayyab Abusafia, Salem El Rayyes och Ahmed Al Danaf vinner Röda Korsets Journalistpris 2026 för reportaget ”Gaza – till sista andetaget”.
– Det är en stor ära att prisas för oss i teamet och känns viktigt att de personer som genom kroppskamerorna delat med sig av sin vardag med oss blir fortsatt uppmärksammade. Men det är också en påminnelse om att det gått ytterligare ett år utan att vi som utländska journalister kommit in i Gaza. Även om vi som journalister alltid måste göra vårt bästa med att hitta olika sätt att rapportera på och skildra verkligheter får vi inte acceptera att dörrar och gränser hålls stängda och hindrar oss från till exempel krig och konflikter. Eller annat för den delen, säger Gilda Hamidi-Nia till Journalisten.
Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist, SVT.
Det var våren 2025 som SVT:s team Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist med hjälp av lokala journalister utrustade fyra personer i södra, centrala och norra Gaza med GoPro-kameror för att skildra vardagen i krigets Gaza, i frustration över att inte släppas in i Gaza.
Dokumentären fick i höstasStora Journalistpriset och får nu alltså pris på nytt.
– Det är också ett pris till de starka människor i Gaza som hade modet, tilliten och faktiskt orken att dela med sig av sin vardag till oss mitt under brinnande krig. Det var fint att få skildra detta i en situation där människor riskerar att reduceras till rubriker, positioner och siffror – att få påminna om att i skuggan av varje konflikt finns alla de som är som oss – de vill bara överleva, älska, hoppas och fortsätta framåt, säger Linda Hörnqvist.
Röda Korsets Journalistpris tilldelas för en journalistisk gärning – i form av ett reportage eller särskild satsning – som under föregående år ökat förståelsen för de humanitära konsekvenserna och komplexiteten i dagens kriser eller katastrofer, ute i världen såväl som i Sverige.
4e9e55596f51dd449a2004718dd851ec151a7ca7
8d190561d817d525fef13976a664d9d6e4255495
TITLE: SVT:s Gaza-dokumentär prisas igen DESCRIPTION: Nyhetsdokumentären ”Gaza – till sista andetaget” tilldelas Röda Korsets journalistpris 2026. – En ära men också en påminnelse om att det gått ytterligare ett år utan att vi som utländska journalister kommit in i Gaza, säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Gilda Hamidi-Nia. CONTENT: SVT:s korrespondent Gilda Hamidi-Nia och fotograf Linda Hörnqvist och de palestinska journalisterna Jayyab Abusafia, Salem El Rayyes och Ahmed Al Danaf vinner Röda Korsets Journalistpris 2026 för reportaget ”Gaza – till sista andetaget”. – Det är en stor ära att prisas för oss i teamet och känns viktigt att de personer som genom kroppskamerorna delat med sig av sin vardag med oss blir fortsatt uppmärksammade. Men det är också en påminnelse om att det gått ytterligare ett år utan att vi som utländska journalister kommit in i Gaza. Även om vi som journalister alltid måste göra vårt bästa med att hitta olika sätt att rapportera på och skildra verkligheter får vi inte acceptera att dörrar och gränser hålls stängda och hindrar oss från till exempel krig och konflikter. Eller annat för den delen, säger Gilda Hamidi-Nia till Journalisten. Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist, SVT. Det var våren 2025 som SVT:s team Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist med hjälp av lokala journalister utrustade fyra personer i södra, centrala och norra Gaza med GoPro-kameror för att skildra vardagen i krigets Gaza, i frustration över att inte släppas in i Gaza. Dokumentären fick i höstas Stora Journalistpriset och får nu alltså pris på nytt. – Det är också ett pris till de starka människor i Gaza som hade modet, tilliten och faktiskt orken att dela med sig av sin vardag till oss mitt under brinnande krig. Det var fint att få skildra detta i en situation där människor riskerar att reduceras till rubriker, positioner och siffror – att få påminna om att i skuggan av varje konflikt finns alla de som är som oss – de vill bara överleva, älska, hoppas och fortsätta framåt, säger Linda Hörnqvist. Röda Korsets Journalistpris tilldelas för en journalistisk gärning – i form av ett reportage eller särskild satsning – som under föregående år ökat förståelsen för de humanitära konsekvenserna och komplexiteten i dagens kriser eller katastrofer, ute i världen såväl som i Sverige.
TITLE: SVT:s Gaza-dokumentär prisas igen DESCRIPTION: Nyhetsdokumentären ”Gaza – till sista andetaget” tilldelas Röda Korsets journalistpris 2026. – En ära men också en påminnelse om att det gått ytterligare ett år utan att vi som utländska journalister kommit in i Gaza, säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Gilda Hamidi-Nia. CONTENT: SVT:s korrespondent Gilda Hamidi-Nia och fotograf Linda Hörnqvist och de palestinska journalisterna Jayyab Abusafia, Salem El Rayyes och Ahmed Al Danaf vinner Röda Korsets Journalistpris 2026 för reportaget ”Gaza – till sista andetaget”. – Det är en stor ära att prisas för oss i teamet och känns viktigt att de personer som genom kroppskamerorna delat med sig av sin vardag med oss blir fortsatt uppmärksammade. Men det är också en påminnelse om att det gått ytterligare ett år utan att vi som utländska journalister kommit in i Gaza. Även om vi som journalister alltid måste göra vårt bästa med att hitta olika sätt att rapportera på och skildra verkligheter får vi inte acceptera att dörrar och gränser hålls stängda och hindrar oss från till exempel krig och konflikter. Eller annat för den delen, säger Gilda Hamidi-Nia till Journalisten. Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist, SVT. Det var våren 2025 som SVT:s team Gilda Hamidi-Nia och Linda Hörnqvist med hjälp av lokala journalister utrustade fyra personer i södra, centrala och norra Gaza med GoPro-kameror för att skildra vardagen i krigets Gaza, i frustration över att inte släppas in i Gaza. Dokumentären fick i höstas Stora Journalistpriset och får nu alltså pris på nytt. – Det är också ett pris till de starka människor i Gaza som hade modet, tilliten och faktiskt orken att dela med sig av sin vardag till oss mitt under brinnande krig. Det var fint att få skildra detta i en situation där människor riskerar att reduceras till rubriker, positioner och siffror – att få påminna om att i skuggan av varje konflikt finns alla de som är som oss – de vill bara överleva, älska, hoppas och fortsätta framåt, säger Linda Hörnqvist. Röda Korsets Journalistpris tilldelas för en journalistisk gärning – i form av ett reportage eller särskild satsning – som under föregående år ökat förståelsen för de humanitära konsekvenserna och komplexiteten i dagens kriser eller katastrofer, ute i världen såväl som i Sverige. Prisjuryn valde i år också att ge ett Hedersomnämnande. Det gick till en reportageserie som publicerats i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad: Fångad i Irak – så lyckades Alexandra fly från sin familj, av Jessica Ziegerer, Sara Andersson, Sofia Sundström, Sara Johari och Johannes Sundblad.
8d190561d817d525fef13976a664d9d6e4255495
4e9e55596f51dd449a2004718dd851ec151a7ca7
fdbf4e00240009a09ba5a3289cd50f74c867bed6får Lars Tunbjörkpriset.
Om priset
Priset är instiftat av Tore G Wärenstams Stiftelse i Borås och delas ut i samarbete med Lars Tunbjörks Stiftelse, till en fotograf som arbetar i Lars Tunbjörks anda.
Prissumman är 50 000 kronor. Pristagaren kommer att ställa ut på Borås Konstmuseum från 17 oktober 2026 till 28 februari 2027.
Lars Tunbjörkpriset 2026 går till frilansfotografen Jens Olof Lasthein
Juryns motivering: Jens Olof Lasthein är panoramaformatets mästare, och går gärna så nära att betraktaren sugs in i fotografiet. I fokus finns människorna, och i bildernas ytterkanter landskap eller gathörn med nya scener. Vardagen är ett ständigt pågående drama – skildrat med nyfikenhet, mod och en distinkt blick.
Jens Olof Lasthein är född 1964, uppvuxen i Danmark och bor i Stockholm.
Juryn bestod av: Lena Kvist, Borås Tidning / JMG Göteborgs universitet (ordförande), Patric Leo, grafisk formgivare, Maud Nycander, Lars Tunbjörks Stiftelse, Roger Turesson, fotograf
Tidigare pristagare:
2016: Julia Lindemalm, Malmö, f. 1984
2017: Hannah Modigh, Stockholm, f. 1980
2018: Åsa Sjöström, Malmö, f. 1976
2019: Gerry Johansson, Höganäs, f. 1945
2020: Elin Berge, Umeå, f. 1978
2021: Leif Claesson, Stockholm, f. 1959
2022: Daniel Nilsson, Malmö, f. 1978
2023: Pieter ten Hoopen, Hjo, f. 1974
2024: Dimitris Makrygiannakis, Stockholm, f. 1979
2025: Nina Korhonen, Stockholm, f. 1961
f3ea208ebd2d0911c23653fc5d46fe8d2799c36dKRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket.
Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal.
Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt.
Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt.
Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast attIsrael dödat över 250 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. 64 av de dödade räknar CPJ som rena mord, vedergällning av Israels militär för journalistiskt arbete, och de utreder fler misstänkta mord. (Uppdatering: Siffrorna i detta stycke är uppdaterade)
För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
671cae0164cfd9aaa3619d8f4fb363d56f9c589b
f3ea208ebd2d0911c23653fc5d46fe8d2799c36d
TITLE: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister” DESCRIPTION: KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. CONTENT: Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal. Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt. Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt. Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast att Israel dödat över 250 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget, Balkankrigen och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. 64 av de dödade räknar CPJ som rena mord, vedergällning av Israels militär för journalistiskt arbete, och de utreder fler misstänkta mord För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
TITLE: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister” DESCRIPTION: KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. CONTENT: Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal. Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt. Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt. Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast att Israel dödat över 250 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. 64 av de dödade räknar CPJ som rena mord, vedergällning av Israels militär för journalistiskt arbete, och de utreder fler misstänkta mord. (Uppdatering: Siffrorna i detta stycke är uppdaterade) För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
b2c01044f70c32ee59627b65d0dd061a489744d1
671cae0164cfd9aaa3619d8f4fb363d56f9c589b
TITLE: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister” DESCRIPTION: KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. CONTENT: Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal. Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt. Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt. Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast att Israel mördat 264 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget, Balkankrigen och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
TITLE: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister” DESCRIPTION: KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. CONTENT: Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal. Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt. Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt. Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast att Israel dödat över 250 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget, Balkankrigen och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. 64 av de dödade räknar CPJ som rena mord, vedergällning av Israels militär för journalistiskt arbete, och de utreder fler misstänkta mord För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
f3ea208ebd2d0911c23653fc5d46fe8d2799c36d
671cae0164cfd9aaa3619d8f4fb363d56f9c589b
b2c01044f70c32ee59627b65d0dd061a489744d1
671cae0164cfd9aaa3619d8f4fb363d56f9c589bKRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket.
Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal.
Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt.
Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt.
Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast attIsrael dödat över 250 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget, Balkankrigen och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. 64 av de dödade räknar CPJ som rena mord, vedergällning av Israels militär för journalistiskt arbete, och de utreder fler misstänkta mord
För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
671cae0164cfd9aaa3619d8f4fb363d56f9c589b
f3ea208ebd2d0911c23653fc5d46fe8d2799c36d
TITLE: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister” DESCRIPTION: KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. CONTENT: Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal. Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt. Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt. Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast att Israel dödat över 250 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget, Balkankrigen och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. 64 av de dödade räknar CPJ som rena mord, vedergällning av Israels militär för journalistiskt arbete, och de utreder fler misstänkta mord För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
TITLE: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister” DESCRIPTION: KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. CONTENT: Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal. Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt. Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt. Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast att Israel dödat över 250 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. 64 av de dödade räknar CPJ som rena mord, vedergällning av Israels militär för journalistiskt arbete, och de utreder fler misstänkta mord. (Uppdatering: Siffrorna i detta stycke är uppdaterade) För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
b2c01044f70c32ee59627b65d0dd061a489744d1
671cae0164cfd9aaa3619d8f4fb363d56f9c589b
TITLE: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister” DESCRIPTION: KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. CONTENT: Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal. Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt. Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt. Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast att Israel mördat 264 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget, Balkankrigen och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
TITLE: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister” DESCRIPTION: KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. CONTENT: Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal. Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt. Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt. Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast att Israel dödat över 250 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget, Balkankrigen och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. 64 av de dödade räknar CPJ som rena mord, vedergällning av Israels militär för journalistiskt arbete, och de utreder fler misstänkta mord För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
f3ea208ebd2d0911c23653fc5d46fe8d2799c36d
671cae0164cfd9aaa3619d8f4fb363d56f9c589b
b2c01044f70c32ee59627b65d0dd061a489744d1
b2c01044f70c32ee59627b65d0dd061a489744d1KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket.
Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal.
Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt.
Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt.
Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast attIsrael mördat 264 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget, Balkankrigen och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
671cae0164cfd9aaa3619d8f4fb363d56f9c589b
f3ea208ebd2d0911c23653fc5d46fe8d2799c36d
TITLE: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister” DESCRIPTION: KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. CONTENT: Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal. Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt. Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt. Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast att Israel dödat över 250 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget, Balkankrigen och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. 64 av de dödade räknar CPJ som rena mord, vedergällning av Israels militär för journalistiskt arbete, och de utreder fler misstänkta mord För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
TITLE: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister” DESCRIPTION: KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. CONTENT: Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal. Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt. Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt. Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast att Israel dödat över 250 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. 64 av de dödade räknar CPJ som rena mord, vedergällning av Israels militär för journalistiskt arbete, och de utreder fler misstänkta mord. (Uppdatering: Siffrorna i detta stycke är uppdaterade) För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
b2c01044f70c32ee59627b65d0dd061a489744d1
671cae0164cfd9aaa3619d8f4fb363d56f9c589b
TITLE: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister” DESCRIPTION: KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. CONTENT: Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal. Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt. Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt. Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast att Israel mördat 264 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget, Balkankrigen och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
TITLE: ”Vi måste tala om Israels mord på journalister” DESCRIPTION: KRÖNIKA Det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. CONTENT: Den här rubriken får nog halva läsekretsen att klicka vidare, med en fnysning. Medan den andra halvan klickar vidare, med ett nickande. Men ingen orkar läsa. Och jag skulle hellre skriva något annat. Kanske om hur AI-språket nästlar sig in överallt och hur jag hittar klockrena AI-formuleringar till och med i den här tidningen. Eller om den förtalade journalisthjälten Christian Peterson. Så taskigt att ständigt dra upp hans NMR-förflutna. Det var säkert flera dagar sen han konspirerade med aktivklubbar och terrorstämplade nazister. ”Han har ett otroligt journalistiskt driv”, enligt neutrala Kvartal. Eller så kunde jag skriva om krigsreportern Magda Gads crowdfundade Gad World, som det var så mycket ståhej om i höstas. Vad hände med satsningen som skulle revolutionera hela utrikesbevakningen? Och vad hände med all cash hon drog in? Grymt namn oavsett. Vill minnas att den gamle världsreportern Björn Kumm – som såklart såg Che Guevaras lik i Bolivia 1967 – hade en stående krönika i Dagens Arbete med rubriken ”Kumms klot” som enkelt och ödmjukt handlade om hela världen. Han hade ju gjort allt, varit överallt. Israels förbrytelser då? Vi kommer dit, en sista omväg bara. För en tid sen gick jag en tv-manuskurs med en hop journalister, regissörer och skådespelare. De flesta var yngre, vackrare och mer begåvade. Och mer vänster. Jag och ”Grotesco”-profilen Michael Lindgren fick rollen som mossiga högerspöken. Micke hade varit Kuba-romantiker som ung men när han for dit och såg förtrycket falnade glöden. Själv är jag antikommunist och har skrivit flera böcker om jihadism. Jag minns att jag och Micke drack öl på Göteborgs filmfestival och pratade om Israels senaste illdåd i Gaza. Jag sa att det där kommer jag aldrig skriva om. Jag pallar inte. Det är för obehagligt, folk blir galna, jag bottnar inte, har inte språket. Du är feg, sa han, man ska säga som det är. Det har gnagt. Jag fyller år den 3 maj, men det dröjer till sen kväll tills jag inser att det också är Pressfrihetens dag. Då googlar jag fram rapporten från Committee To Protect Journalists (CPJ) som slår fast att Israel dödat över 250 journalister sen 7 oktober 2023. Fler än i Vietnamkriget, Balkankrigen och Afghanistankriget sammanräknat. 174 har sårats och 106 fängslats. 64 av de dödade räknar CPJ som rena mord, vedergällning av Israels militär för journalistiskt arbete, och de utreder fler misstänkta mord För CPJ berättar palestinska reportrar om tortyr och sexuella övergrepp i Israels fängelser. Journalisten Sami al-Sai berättar om att han blev våldtagen med batong i fängelset Megiddo. Osama al-Sayed om hur soldaterna hetsade hundar att våldta honom och andra fångar i Sde Teiman. Medan de fnissade och mobilfilmade. Flera palestinier, män och kvinnor och till och med barn har i olika sammanhang vittnat om sexuellt våld, skriver New York Times. Gärningsmännen och i några fall kvinnorna är israeliska soldater, bosättare och fångvaktare. Vilka svenska redaktioner vågar tala klarspråk om det? Jag förstår att man tvekar. Tveklöst eldar det på antisemitismen i världen, och ingen vettig människa vill kasta bensin på den elden. Det tar emot – ändå måste det sägas.
f3ea208ebd2d0911c23653fc5d46fe8d2799c36d
671cae0164cfd9aaa3619d8f4fb363d56f9c589b
b2c01044f70c32ee59627b65d0dd061a489744d1
258538d44be3b4003f2e9f70110e8e1c08317aa1har avlidit.
Andreas Engström, musikkritiker, redaktör och mångårig medlem i styrelsen för Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter, FSK, har avlidit, det skriver kollegorna och vännerna på FSK på sin Facebook-sida:
”Han somnade in den 1 maj, omgiven av sin närmaste familj. Vi kommer att sakna hans vakna intellekt, nyfikenhet och entusiasm. Liksom hans värme, humor och skarpa kritiska analyser.”
Andreas Engström var i många år verksam i Berlin som redaktör för den tyska musiktidskriften Positionen. Genom den var han aktiv i Eurozine, ett nätverk för europeiska kulturtidskrifter. Han var även en av redaktörerna för tidskriften Nutida Musik och var med och drev tidskriften Kokpunkten/Critical Point. Vid sin bortgång var han engagerad i tidskriften Kritiker.
Andreas Engström undervisade också i musikkritik. Ett av hans hjärteprojekt under senare år var att lyfta kritikens viktiga roll, dess villkor och utveckling inom kulturtidskrifterna, genom en serie seminarier och workshoppar för FSK:s medlemstidskrifter runt om i landet. Det arbetet, liksom sammanställandet av en kritikantologi som han varit drivande i att planera, kommer FSK nu fortsätta i Andreas anda, skriver föreningens styrelse på sin FB-sida.
72ffb64d6edfb26822903e4c55295d90b4fcf918TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson.
Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation på TT Nyhetsbyrån. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer.
– Tolv reportertjänster motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson.
– Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår.
Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser klubben på hur det här påverkar TT:s journalistik?
– Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation, säger Marcus Alexandersson.
– Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja.
Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi.
– Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han.
– Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligt fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg.
TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö.
– Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han.
Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp.
Grafikavdelningen, som krympt genom åren och idag rymmer en tjänst, försvinner.
Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas.
– Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
561458a2ce5c02cfa0fe5568c706f54237004005
72ffb64d6edfb26822903e4c55295d90b4fcf918
TITLE: Sparpaketet på TT: inrikes, sport, kultur värst drabbade DESCRIPTION: TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. CONTENT: Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation på TT Nyhetsbyrån. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer. – Tolv reportertjänster motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. – Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår. Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser klubben på hur det här påverkar TT:s journalistik? – Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation, säger Marcus Alexandersson. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja. Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi. – Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han. – Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligt fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg. TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö. – Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han. Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp. Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas. – Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
TITLE: Sparpaketet på TT: inrikes, sport, kultur värst drabbade DESCRIPTION: TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. CONTENT: Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation på TT Nyhetsbyrån. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer. – Tolv reportertjänster motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. – Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår. Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser klubben på hur det här påverkar TT:s journalistik? – Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation, säger Marcus Alexandersson. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja. Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi. – Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han. – Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligt fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg. TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö. – Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han. Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp. Grafikavdelningen, som krympt genom åren och idag rymmer en tjänst, försvinner. Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas. – Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
214c7a81785aa596e9cbd2f1a57a1574479e930d
561458a2ce5c02cfa0fe5568c706f54237004005
TITLE: Sparpaketet på TT: inrikes, sport, kultur värst drabbade DESCRIPTION: TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster, på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. CONTENT: Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer. – Det är tolv reportertjänster som försvinner. Det motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. – Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår. Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser ni i klubben på hur det här kan drabba TT:s journalistik? – Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation. Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja. Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi. – Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han. – Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligr fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg. TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö. – Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han. Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp. Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas. – Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
TITLE: Sparpaketet på TT: inrikes, sport, kultur värst drabbade DESCRIPTION: TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. CONTENT: Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation på TT Nyhetsbyrån. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer. – Tolv reportertjänster motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. – Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår. Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser klubben på hur det här påverkar TT:s journalistik? – Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation, säger Marcus Alexandersson. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja. Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi. – Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han. – Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligt fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg. TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö. – Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han. Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp. Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas. – Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
72ffb64d6edfb26822903e4c55295d90b4fcf918
561458a2ce5c02cfa0fe5568c706f54237004005
214c7a81785aa596e9cbd2f1a57a1574479e930d
561458a2ce5c02cfa0fe5568c706f54237004005TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson.
Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation på TT Nyhetsbyrån. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer.
– Tolv reportertjänster motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson.
– Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår.
Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser klubben på hur det här påverkar TT:s journalistik?
– Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation, säger Marcus Alexandersson.
– Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja.
Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi.
– Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han.
– Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligt fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg.
TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö.
– Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han.
Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp.
Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas.
– Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
561458a2ce5c02cfa0fe5568c706f54237004005
72ffb64d6edfb26822903e4c55295d90b4fcf918
TITLE: Sparpaketet på TT: inrikes, sport, kultur värst drabbade DESCRIPTION: TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. CONTENT: Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation på TT Nyhetsbyrån. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer. – Tolv reportertjänster motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. – Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår. Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser klubben på hur det här påverkar TT:s journalistik? – Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation, säger Marcus Alexandersson. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja. Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi. – Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han. – Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligt fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg. TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö. – Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han. Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp. Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas. – Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
TITLE: Sparpaketet på TT: inrikes, sport, kultur värst drabbade DESCRIPTION: TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. CONTENT: Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation på TT Nyhetsbyrån. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer. – Tolv reportertjänster motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. – Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår. Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser klubben på hur det här påverkar TT:s journalistik? – Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation, säger Marcus Alexandersson. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja. Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi. – Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han. – Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligt fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg. TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö. – Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han. Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp. Grafikavdelningen, som krympt genom åren och idag rymmer en tjänst, försvinner. Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas. – Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
214c7a81785aa596e9cbd2f1a57a1574479e930d
561458a2ce5c02cfa0fe5568c706f54237004005
TITLE: Sparpaketet på TT: inrikes, sport, kultur värst drabbade DESCRIPTION: TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster, på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. CONTENT: Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer. – Det är tolv reportertjänster som försvinner. Det motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. – Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår. Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser ni i klubben på hur det här kan drabba TT:s journalistik? – Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation. Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja. Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi. – Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han. – Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligr fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg. TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö. – Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han. Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp. Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas. – Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
TITLE: Sparpaketet på TT: inrikes, sport, kultur värst drabbade DESCRIPTION: TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. CONTENT: Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation på TT Nyhetsbyrån. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer. – Tolv reportertjänster motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. – Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår. Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser klubben på hur det här påverkar TT:s journalistik? – Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation, säger Marcus Alexandersson. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja. Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi. – Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han. – Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligt fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg. TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö. – Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han. Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp. Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas. – Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
72ffb64d6edfb26822903e4c55295d90b4fcf918
561458a2ce5c02cfa0fe5568c706f54237004005
214c7a81785aa596e9cbd2f1a57a1574479e930d
214c7a81785aa596e9cbd2f1a57a1574479e930dTT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster, på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson.
Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer.
– Det är tolv reportertjänster som försvinner. Det motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson.
– Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår.
Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser ni i klubben på hur det här kan drabba TT:s journalistik?
– Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation. Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja.
Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi.
– Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han.
– Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligr fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg.
TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö.
– Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han.
Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp.
Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas.
– Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
561458a2ce5c02cfa0fe5568c706f54237004005
72ffb64d6edfb26822903e4c55295d90b4fcf918
TITLE: Sparpaketet på TT: inrikes, sport, kultur värst drabbade DESCRIPTION: TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. CONTENT: Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation på TT Nyhetsbyrån. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer. – Tolv reportertjänster motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. – Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår. Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser klubben på hur det här påverkar TT:s journalistik? – Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation, säger Marcus Alexandersson. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja. Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi. – Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han. – Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligt fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg. TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö. – Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han. Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp. Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas. – Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
TITLE: Sparpaketet på TT: inrikes, sport, kultur värst drabbade DESCRIPTION: TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. CONTENT: Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation på TT Nyhetsbyrån. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer. – Tolv reportertjänster motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. – Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår. Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser klubben på hur det här påverkar TT:s journalistik? – Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation, säger Marcus Alexandersson. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja. Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi. – Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han. – Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligt fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg. TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö. – Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han. Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp. Grafikavdelningen, som krympt genom åren och idag rymmer en tjänst, försvinner. Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas. – Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
214c7a81785aa596e9cbd2f1a57a1574479e930d
561458a2ce5c02cfa0fe5568c706f54237004005
TITLE: Sparpaketet på TT: inrikes, sport, kultur värst drabbade DESCRIPTION: TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster, på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. CONTENT: Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer. – Det är tolv reportertjänster som försvinner. Det motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. – Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår. Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser ni i klubben på hur det här kan drabba TT:s journalistik? – Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation. Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja. Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi. – Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han. – Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligr fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg. TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö. – Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han. Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp. Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas. – Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
TITLE: Sparpaketet på TT: inrikes, sport, kultur värst drabbade DESCRIPTION: TT Nyhetsbyrån vill kapa tolv reportertjänster på framför allt inrikes, sport och kultur/nöje, enligt ledningens förslag. Även bildredaktionen ska spara. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. CONTENT: Nu har medarbetarna informerats om ledningens förslag till ny organisation på TT Nyhetsbyrån. Enligt förslaget försvinner tolv reportertjänster från nyhetstjänsten. Samtidigt ska nya roller som ämnesredaktörer ersätta vissa av dagens avdelningschefer. – Tolv reportertjänster motsvarar 15-20 procent av den skrivande redaktionen, säger journalistklubbens ordförande Marcus Alexandersson. – Många är oroliga för sina jobb, och för vad som kommer att hända i höst och nästkommande vår. Förutom medlemmarnas oro för sina jobb, hur ser klubben på hur det här påverkar TT:s journalistik? – Som varje gång det sparas kommer både ledning och klubb att göra det bästa av det även den här gången. Men egentligen vet man att det inte kommer att bli lika bra. Färre kommer att göra journalistiken. Beroende på hur organisationen sätts kommer det också att bli en väldigt sårbar organisation, säger Marcus Alexandersson. – Vi får höra av branschen att TT är nyhetssveriges ryggrad – men det är ganska få kotor kvar på den där ryggraden i sådana fall. Det börjar bli tufft och tungt på riktigt nu. Det är en stor farhåga för oss som ska jobba i den här organisationen, men också en frustration över kundernas betalningsvilja. Chefredaktören och vd:n Per-Anders Broberg betonar att TT Nyhetsbyrån noga lyssnat in kundernas önskemål och behov när man ritat upp den nya nyhetsorganisationen, och att den skulle ha setts över oavsett ekonomi. – Det är klart att nyhetstjänstens volym kan påverkas. Men jag är övertygad om att kundernas nytta av nyhetstjänsten ska vara opåverkad, säger han. – Vi har övergripande nyhetschefer som jobbar i skift, vi har kvar våra ämnesområden, en breakingdesk och en kvalitets- och utgivningsdesk. Vi prioriterar det som samlar kunderna, med ett tydligt fokus på de områden kunderna tycker är viktigast: politik, inrikes och utrikes, säger Per-Anders Broberg. TT kommer enligt förslaget att finnas kvar med medarbetare i Bryssel, Göteborg och Malmö. – Den största reporterpåverkan blir på inrikes, som trots det kommer vara vår största reportergrupp, samt sport och nöje/kultur. Även antalet arbetsledare kommer att minska, säger han. Dessutom ska det sparas två miljoner kronor på TT:s bildredaktion. Det är inte preciserat hur den besparingen ska ske. Enligt Broberg kan det handla om både organisationsförändringar och att minska inköp. Ledningens förslag till ny organisation börjar förhandlas på onsdag. Efter det kommer bemanningen att förhandlas. – Ingenting har sagts ännu. För våra medlemmar kommer frågan att ställas på sin spets: vill man verkligen vara kvar på TT i höst, tror man verkligen på det här? Hittills har vi inte fått svar på om det kommer att finnas allmänna avgångserbjudanden för den som vill lämna, eller om det blir åldersinriktat. Det kommer att bli en viktig fråga, säger Marcus Alexandersson.
72ffb64d6edfb26822903e4c55295d90b4fcf918
561458a2ce5c02cfa0fe5568c706f54237004005
214c7a81785aa596e9cbd2f1a57a1574479e930d