Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
64883bf16f022dac8bf5652880f2398489c29298”Jag reducerades till något slags överkucku”, säger Jörgen Huitfeldt om varför han gav sig själv sparken.
Jörgen Huitfeldt har gett sig själv sparken som chefredaktör och ansvarig utgivare på Kvartal, berättade han i ett nyhetsbrev och en artikel på söndagen. Redaktionschefen Magnus Alselind tar över som ansvarig utgivare medan Jörgen Huitfeldt framöver ska ägna sig åt att producera innehåll, uppger han för Journalisten.
Du har fått sparken efter alla skandaler, är det så?
– Jag var faktiskt lite orolig att någon skulle göra den kopplingen, nu när det har varit blåsväder. Jag har många vittnen på att vi hade bestämt detta för länge sedan, säger Jörgen Huitfeldt.
Hur länge sedan?
– Jag tror vi började prata om det här i ägarkretsen för ett par år sedan. När vi väl rekryterade Magnus Alselind, som är en erfaren tidningsmakare, var det min tanke att han så småningom skulle kunna ta över som utgivare.
Känns det inte alls bittert att lämna posten?
– Nej, det skulle jag inte säga i och med att jag har valt det helt själv. Jag är en innehållsperson och har alltid varit det. I början gick det bra att vara ett slags spelande lagledare när vi var fyra, fem personer. Men ju större Kvartal blir desto större blir glappet. Jag har blivit funktionen som talar utåt för projektet och är den som medierna ringer.
Du har blivit för förknippad med Kvartal för att det skulle funka som ni ville?
– Ja, precis så. Många förknippade mig med projektet mycket mer än vad som var avsikten. Ärligt talat, jag reducerades till något slags överkucku, när vad jag vill är att producera innehåll.
Ni vill ju att Kvartal ska vara något annat än traditionella medier, en plattform där många röster ska höras. Ni kommer ändå att ha kvar en utgivare som är juridiskt ansvarig för allt som publiceras. Hur kommer Kvartal att skilja sig från andra medier när ni har precis samma system?
– Det får framtiden utvisa. Det som skiljer oss från andra är att de enskilda innehållsskaparna har en mycket högre grad av självständighet. Det kanske viktigaste skälet till den här förändringen är att komma bort från missuppfattningar om Kvartal.
Så när Medierna i P1 ringer för att ställa Magnus Alselind till svars för en artikel i Kvartal, då kommer han bara att svara att publiceringen är juridisk oklanderlig och hänvisa alla andra frågor till skribenten?
– Ja, kanske. Tanken är att personen som har skrivit artikeln är den första linjen. Sen kan det ju vara någon som inte vill eller vågar, och då finns ju Magnus där och kan svara på frågor.
Vad hoppas du att det ska leda till att du ger dig själv sparken?
– Jag hoppas att det ska bli tydligare för omvärlden och de som läser och lyssnar på Kvartal att vi lever som vi lär: att ingen röst väger tyngre än någon annan. Kvartal ska vara ett torg eller en plattform för många olika röster.
Kvartal blir mer av ett socialt medium?
– Ja, vi vill ju röra oss i den riktningen, men med skillnaden att vi är anslutna till det medieetiska systemet och har en ansvarig utgivare.
1b29f2bd0f0b0aaeb7b2af7e55af50a8cd6b6dd8har utsetts till Årets redaktör av Frilans riks.
Samuel Inghammar, som är premiumchef och redaktör för fördjupande journalistik på Omni, har utsetts till Årets redaktör 2026 av Frilans riks.
Juryns motivering: ”Han kombinerar noggrann återkoppling med en pedagogisk och konstruktiv dialog som bidrar till att utveckla skribenter över tid. Hans sätt att arbeta skapar inte bara välbearbetade texter, utan också en arbetsmiljö där frilansare känner förtroende, kontinuitet och tillhörighet. Det som särskilt utmärker honom är förmågan att upprätthålla denna kvalitet i en frilansbaserad och geografiskt spridd redaktion. Att skribenter väljer att återkomma och arbeta vidare inom samma sammanhang är ett tydligt tecken på ett fungerande och hållbart redaktörskap.”
I juryn för Årets frilans 2026 satt Abdullatif Haj Mohammad och Sydney Anckers.
Priset delades ut i samband med Frilans Riks årsmöte i Stockholm 27 april.
Läs mer om priset här.
a96098738e80acf182eb2015a7b59d34e9e5d847
1b29f2bd0f0b0aaeb7b2af7e55af50a8cd6b6dd8
TITLE: Samuel Inghammar DESCRIPTION: har utsetts till Årets redaktör av Frilans riks. CONTENT: Samuel Inghammar, som är premiumchef och redaktör för fördjupande journalistik på Omni, har utsetts till Årets redaktör 2026 av Frilans riks. Juryns motivering: ”Han kombinerar noggrann återkoppling med en pedagogisk och konstruktiv dialog som bidrar till att utveckla skribenter över tid. Hans sätt att arbeta skapar inte bara välbearbetade texter, utan också en arbetsmiljö där frilansare känner förtroende, kontinuitet och tillhörighet. Det som särskilt utmärker honom är förmågan att upprätthålla denna kvalitet i en frilansbaserad och geografiskt spridd redaktion. Att skribenter väljer att återkomma och arbeta vidare inom samma sammanhang är ett tydligt tecken på ett fungerande och hållbart redaktörskap.”
TITLE: Samuel Inghammar DESCRIPTION: har utsetts till Årets redaktör av Frilans riks. CONTENT: Samuel Inghammar, som är premiumchef och redaktör för fördjupande journalistik på Omni, har utsetts till Årets redaktör 2026 av Frilans riks. Juryns motivering: ”Han kombinerar noggrann återkoppling med en pedagogisk och konstruktiv dialog som bidrar till att utveckla skribenter över tid. Hans sätt att arbeta skapar inte bara välbearbetade texter, utan också en arbetsmiljö där frilansare känner förtroende, kontinuitet och tillhörighet. Det som särskilt utmärker honom är förmågan att upprätthålla denna kvalitet i en frilansbaserad och geografiskt spridd redaktion. Att skribenter väljer att återkomma och arbeta vidare inom samma sammanhang är ett tydligt tecken på ett fungerande och hållbart redaktörskap.” I juryn för Årets frilans 2026 satt Abdullatif Haj Mohammad och Sydney Anckers. Priset delades ut i samband med Frilans Riks årsmöte i Stockholm 27 april. Läs mer om priset här.
1b29f2bd0f0b0aaeb7b2af7e55af50a8cd6b6dd8
a96098738e80acf182eb2015a7b59d34e9e5d847
a96098738e80acf182eb2015a7b59d34e9e5d847har utsetts till Årets redaktör av Frilans riks.
Samuel Inghammar, som är premiumchef och redaktör för fördjupande journalistik på Omni, har utsetts till Årets redaktör 2026 av Frilans riks.
Juryns motivering: ”Han kombinerar noggrann återkoppling med en pedagogisk och konstruktiv dialog som bidrar till att utveckla skribenter över tid. Hans sätt att arbeta skapar inte bara välbearbetade texter, utan också en arbetsmiljö där frilansare känner förtroende, kontinuitet och tillhörighet. Det som särskilt utmärker honom är förmågan att upprätthålla denna kvalitet i en frilansbaserad och geografiskt spridd redaktion. Att skribenter väljer att återkomma och arbeta vidare inom samma sammanhang är ett tydligt tecken på ett fungerande och hållbart redaktörskap.”
a96098738e80acf182eb2015a7b59d34e9e5d847
1b29f2bd0f0b0aaeb7b2af7e55af50a8cd6b6dd8
TITLE: Samuel Inghammar DESCRIPTION: har utsetts till Årets redaktör av Frilans riks. CONTENT: Samuel Inghammar, som är premiumchef och redaktör för fördjupande journalistik på Omni, har utsetts till Årets redaktör 2026 av Frilans riks. Juryns motivering: ”Han kombinerar noggrann återkoppling med en pedagogisk och konstruktiv dialog som bidrar till att utveckla skribenter över tid. Hans sätt att arbeta skapar inte bara välbearbetade texter, utan också en arbetsmiljö där frilansare känner förtroende, kontinuitet och tillhörighet. Det som särskilt utmärker honom är förmågan att upprätthålla denna kvalitet i en frilansbaserad och geografiskt spridd redaktion. Att skribenter väljer att återkomma och arbeta vidare inom samma sammanhang är ett tydligt tecken på ett fungerande och hållbart redaktörskap.”
TITLE: Samuel Inghammar DESCRIPTION: har utsetts till Årets redaktör av Frilans riks. CONTENT: Samuel Inghammar, som är premiumchef och redaktör för fördjupande journalistik på Omni, har utsetts till Årets redaktör 2026 av Frilans riks. Juryns motivering: ”Han kombinerar noggrann återkoppling med en pedagogisk och konstruktiv dialog som bidrar till att utveckla skribenter över tid. Hans sätt att arbeta skapar inte bara välbearbetade texter, utan också en arbetsmiljö där frilansare känner förtroende, kontinuitet och tillhörighet. Det som särskilt utmärker honom är förmågan att upprätthålla denna kvalitet i en frilansbaserad och geografiskt spridd redaktion. Att skribenter väljer att återkomma och arbeta vidare inom samma sammanhang är ett tydligt tecken på ett fungerande och hållbart redaktörskap.” I juryn för Årets frilans 2026 satt Abdullatif Haj Mohammad och Sydney Anckers. Priset delades ut i samband med Frilans Riks årsmöte i Stockholm 27 april. Läs mer om priset här.
1b29f2bd0f0b0aaeb7b2af7e55af50a8cd6b6dd8
a96098738e80acf182eb2015a7b59d34e9e5d847
09e6c7b07e6de76438a1f78ddc456f82aa7e62fahar utsetts till Årets Frilans.
Årets frilans 2026 blev unikt på två sätt, skriver Frilans riks på sin hemsida: ”För första gången sedan det inrättades 2010 fick flera personer dela på priset. Det var också första gången priset gick till någon som tidigare prisats. Petter Larsson, Malmö, utnämndes till Årets frilans redan 2018. I år fick han priset igen. Och för samma arbete.”
Petter Larsson delar priset med Christine Antaya, Oline Stig och Michael Tapper som tillsammans lett arbetet för ett avtal Sydsvenskans-HD.
Juryns motivering: ”Årets frilans tilldelas gemensamt de fyra nominerade för ett arbete som haft tydlig betydelse för frilansjournalisters villkor. Genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete har de bidragit till att ta fram ett avtal som skapar ökad tydlighet och förutsägbarhet kring ersättning. Avtalet innebär också att arvodena utvecklas i en riktning som stärker frilansares ekonomiska förutsättningar över tid. Deras insats har en bredare betydelse än det enskilda uppdraget och bidrar till mer hållbara villkor inom branschen.”
I juryn för Årets frilans 2026 satt Abdullatif Haj Mohammad och Sydney Anckers.
Priset delades ut i samband med Frilans Riks årsmöte i Stockholm 27 april.
Läs mer om priset här.
0a5f936a4fbff1ecc8cd04a6391987a2d5067897DEBATT I skuggan av Hormuzsundet och sommarens flygtrafik fortsätter Irans regim att döda ostört. Just nu är det otroligt frustrerande och provocerande att som exiliranier följa nyhetsrapporteringen och se hur egocentriska och giriga makthavare tillsammans med media gör jobbet åt regimen i Iran.
När priset på olja och den nationella ekonomin blir det enda narrativet som länderna i utlandet driver, kan regimen i Iran i lugn och ro avrätta sina medborgare.
I tysthet kan liven släckas en efter en. Det enda som har betydelse just nu i media är läget i Hormuzsundet och om priset på olja kommer att ställa in flygen. För vi vill ju inte behöva ställa in sommarens semesterresa. Då är det ju jättebra med långa inslag om detta på tv, så vi får lära oss våra rättigheter som konsumenter och veta hur vi ska planera för att hålla semestern intakt.
När jag hör de oroliga rösterna om oljepriset och att man hoppas på fred i Mellanöstern, kokar det inom mig. Fred? Var det fred vi hade innan USA och Israel gick till attack? När Iran inom loppet av timmar och dagar dödade över 30 000 av sin befolkning? När Iran år efter år toppade den internationella listan över länder som använder dödsstraff? När flickor dödades för att en för stor hårslinga syntes? Syftar vi på det tysta kriget som bara pågick i Iran när vi önskar att det ska bli fred igen? Är det tystnaden det längtas efter när det önskas ”fred”? När inbördeskriget i Iran fortgick och den blodtörstiga regimen i Iran gjorde allt, och inget eller bara en bråkdel nådde oss?
För de allra flesta i Iran, de allra flesta exiliranier, hoppas nu att det ska bli en förändring en gång för alla. På riktigt. Ja, det kan kosta dig dina sommarplaner i sommar om flygen ställs in. Men vi är många som hoppas att alla de unga och oskyldiga, med framtidshopp och hunger efter fred, som fick sätta livet till, ska få någon typ av upprättelse.
Att en efter en av de oskyldiga fångarna som nu torteras och dödas av regimen inte får plats i nyhetsrapporteringen är för mig en stor fråga. Att så kallade experter gång efter gång tas in till stora nyhetssändningar som uppenbart driver regimens narrativ, och att dessa utan källkritiska ögon får stå helt oemotsagda, är för mig också en stor fråga. Varför bemödar man sig inte att göra sin research och lyssna till iranierna innan man legitimerar dessa personer till experter? Gång på gång har frustrationen vädrats bland iranier, och flertalet gånger har redaktionerna kontaktats av oss som ser de så kallade experternas agenda. Den journalistiska bevakningen har till viss del varit ett haveri.
Just nu är det otroligt frustrerande och provocerande att som exiliranier följa nyhetsrapporteringen och se hur egocentriska och giriga makthavare tillsammans med media gör jobbet åt regimen i Iran. De skapar ett sådant fokus kring formaliteter – vem som kommer att medverka på ett möte, vem som ställer in sin medverkan, hur många punkter det är i respektive kravlista – att de matar ut så mycket desinformation som behöver verifieras och vänder kappan efter vinden efter egna intressen, så att inget annat kan höras i bruset. Medierna glömmer och är lättdistraherade. I just detta nu hängs ännu fler personer. Unga, oskyldiga människor med hela livet framför sig, små barn som förlorar sina föräldrar, i skuggan av Hormuzsundet. I skuggan av sommarens flygtrafik. Kanske har Irans regim aldrig någonsin kunnat döda ostört på det här sättet tidigare.
Tannaz Edalat
journalist
eff113620e52d4a8edc58b2c4cbd606517d46b7bDen franska dagstidningen Libérations journalister har röstat fram Sonia Delesalle-Stolper till ny chefredaktör.
Enligt Libérations stadgar är det de anställda journalisterna som släpper fram tidningens chefredaktör genom en omröstning. I förra veckan röstade 83 procent av redaktionen fram Sonia Delesalle-Stolper efter en två dagar lång valprocess med bland annat en stor utfrågning.
Enligt Télérama blir Sonia Delesalle-Stolper den första kvinnliga chefredaktören någonsin för vänstertidningen Libération, som grundades 1973 i Paris bland annat på initiativ av filosofen Jean-Paul Sartre. Sonia Delesalle-Stolper har varit utrikesredaktör på Libération sedan 2021. Hon började på tidningen 2009, som stringer i London.
Sonia Delesalle-Stolper kommer inte att sakna utmaningar som chefredaktör. Télérama (som tillhör konkurrenten Le Monde) konstaterar att ”Libé” måste öka takten i den digitala omställningen på en krisande fransk tidningsmarknad. Precis som nästan samtliga franska tidningar lutar sig Libé numera mot en miljardär för sin överlevnad – i vänstertidningens fall rör det sig om den tjeckiska affärsmannen Daniel Křetínský, som enligt franska medieuppgifter lånat ut hundratals miljonerkronor till Libération. Daniel Křetínský byggde upp sin förmögenhet bland annat genom investeringar i fossil energi – däribland en ledning för rysk gas.
5e565ebb00c9b7523b32b632794d964e1c4573d4
eff113620e52d4a8edc58b2c4cbd606517d46b7b
TITLE: Libération får sin första kvinnliga chefredaktör DESCRIPTION: Den franska dagstidningen Libérations journalister har röstat fram Sonia Delesalle-Stolper till ny chefredaktör. CONTENT: Enligt Libérations stadgar är det de anställda journalisterna som släpper fram tidningens chefredaktör genom en omröstning. I förra veckan röstade 83 procent av redaktionen fram Sonia Delesalle-Stolper efter en två dagar lång valprocess med bland annat en stor utfrågning. Enligt Télérama blir Sonia Delesalle-Stolper den första kvinnliga chefredaktören någonsin för vänstertidningen Libération, som grundades 1973 i Paris på initiativ av bland andra filosofen Jean-Paul Sartre. Sonia Delesalle-Stolper har varit utrikesredaktör på Libération sedan 2021. Hon började på tidningen 2009, som stringer i London. Sonia Delesalle-Stolper kommer inte att sakna utmaningar som chefredaktör. Télérama (som tillhör konkurrenten Le Monde) konstaterar att ”Libé” måste öka takten i den digitala omställningen på en krisande fransk tidningsmarknad. Precis som nästan samtliga franska tidningar lutar sig Libé numera mot en miljardär för sin överlevnad – i vänstertidningens fall rör det sig om den tjeckiska affärsmannen Daniel Křetínský, som enligt franska medieuppgifter lånat ut hundratals miljoner kronor till Libération. Daniel Křetínský byggde upp sin förmögenhet bland annat genom investeringar i fossil energi – däribland en ledning för rysk gas.
TITLE: Libération får sin första kvinnliga chefredaktör DESCRIPTION: Den franska dagstidningen Libérations journalister har röstat fram Sonia Delesalle-Stolper till ny chefredaktör. CONTENT: Enligt Libérations stadgar är det de anställda journalisterna som släpper fram tidningens chefredaktör genom en omröstning. I förra veckan röstade 83 procent av redaktionen fram Sonia Delesalle-Stolper efter en två dagar lång valprocess med bland annat en stor utfrågning. Enligt Télérama blir Sonia Delesalle-Stolper den första kvinnliga chefredaktören någonsin för vänstertidningen Libération, som grundades 1973 i Paris bland annat på initiativ av filosofen Jean-Paul Sartre. Sonia Delesalle-Stolper har varit utrikesredaktör på Libération sedan 2021. Hon började på tidningen 2009, som stringer i London. Sonia Delesalle-Stolper kommer inte att sakna utmaningar som chefredaktör. Télérama (som tillhör konkurrenten Le Monde) konstaterar att ”Libé” måste öka takten i den digitala omställningen på en krisande fransk tidningsmarknad. Precis som nästan samtliga franska tidningar lutar sig Libé numera mot en miljardär för sin överlevnad – i vänstertidningens fall rör det sig om den tjeckiska affärsmannen Daniel Křetínský, som enligt franska medieuppgifter lånat ut hundratals miljoner kronor till Libération. Daniel Křetínský byggde upp sin förmögenhet bland annat genom investeringar i fossil energi – däribland en ledning för rysk gas.
eff113620e52d4a8edc58b2c4cbd606517d46b7b
5e565ebb00c9b7523b32b632794d964e1c4573d4
b25e4cc0e2ca3a9928960657602463d4e3d90c91Den svensk-kurdisk-iranska satellit-tv-kanalen Aryen TV i Stockholm har tvingats stänga – trots att den nådde miljontals människor i Mellanöstern.
Aryen TV är känd för sin bevakning av Iran, ekologiska frågor, kvinno- och ungdomsfrågor. Kanalen har också gjort kultur- och musikprogram.
Aryen TV har sänt på kurdiska och persiska, och varit viktig för de olika hotade kurdiska dialekternas överlevnad samt för många andra minoriteter i Iran. Aryen TV, som grundades 2016, har uppmärksammats flera gånger i samband med att tv-kanalens journalister utpekats som säkerhetsrisker av Säkerhetspolisen.
Flera som arbetar eller arbetat på tv-kanalen har lämnat Sverige eller riskerar att bli utvisade till Iran och Syrien.
Tidningen Journalisten har tidigare uppmärksammat de utvisningshotade journalisterna Lavan Mohammadi och Fariborz Rezai som arbetat på Aryen TV.
Nyhetsankaret Saman Shahabi säger till tidningen Journalisten:
– Jag är mycket ledsen nu när Aryen TV inte längre sänder.
Saman Shahabi var bland de första som anställdes på Aryen TV.
– Det finns flera anledningar till att Aryen TV har stängt sin verksamhet. För det första har tv-kanalen varit förföljd av de svenska myndigheterna. När våra medarbetare blir motarbetade av svenska myndigheter blir det svårt att fortsätta verksamheten. Jag skulle kunna hävda att de svenska myndigheternas metoder har tvingat Aryen TV att stänga.
– För det andra handlar det om ekonomiska problem. Reklamintäkter och bidrag minskade på sistone. Vem vågar annonsera i en förföljd tv-kanal?
– Internet har stängts ned i Iran i över 70 dagar och invånarna har inte tillgång till sanna nyheter. Aryen TV nådde många i Iran som ingen annan kunde nå. Aryen behövs just nu med tanke på alla avrättningar i Iran och det pågående Iran-kriget
Vad ska hända med alla som arbetade på Aryen TV?
– Det är ju en tragedi för många. Jag är orolig för dem. Alla blir arbetslösa, säger Saman Shahabi.
5e565ebb00c9b7523b32b632794d964e1c4573d4Den franska dagstidningen Libérations journalister har röstat fram Sonia Delesalle-Stolper till ny chefredaktör.
Enligt Libérations stadgar är det de anställda journalisterna som släpper fram tidningens chefredaktör genom en omröstning. I förra veckan röstade 83 procent av redaktionen fram Sonia Delesalle-Stolper efter en två dagar lång valprocess med bland annat en stor utfrågning.
Enligt Télérama blir Sonia Delesalle-Stolper den första kvinnliga chefredaktören någonsin för vänstertidningen Libération, som grundades 1973 i Paris på initiativ av bland andra filosofen Jean-Paul Sartre. Sonia Delesalle-Stolper har varit utrikesredaktör på Libération sedan 2021. Hon började på tidningen 2009, som stringer i London.
Sonia Delesalle-Stolper kommer inte att sakna utmaningar som chefredaktör. Télérama (som tillhör konkurrenten Le Monde) konstaterar att ”Libé” måste öka takten i den digitala omställningen på en krisande fransk tidningsmarknad. Precis som nästan samtliga franska tidningar lutar sig Libé numera mot en miljardär för sin överlevnad – i vänstertidningens fall rör det sig om den tjeckiska affärsmannen Daniel Křetínský, som enligt franska medieuppgifter lånat ut hundratals miljonerkronor till Libération. Daniel Křetínský byggde upp sin förmögenhet bland annat genom investeringar i fossil energi – däribland en ledning för rysk gas.
5e565ebb00c9b7523b32b632794d964e1c4573d4
eff113620e52d4a8edc58b2c4cbd606517d46b7b
TITLE: Libération får sin första kvinnliga chefredaktör DESCRIPTION: Den franska dagstidningen Libérations journalister har röstat fram Sonia Delesalle-Stolper till ny chefredaktör. CONTENT: Enligt Libérations stadgar är det de anställda journalisterna som släpper fram tidningens chefredaktör genom en omröstning. I förra veckan röstade 83 procent av redaktionen fram Sonia Delesalle-Stolper efter en två dagar lång valprocess med bland annat en stor utfrågning. Enligt Télérama blir Sonia Delesalle-Stolper den första kvinnliga chefredaktören någonsin för vänstertidningen Libération, som grundades 1973 i Paris på initiativ av bland andra filosofen Jean-Paul Sartre. Sonia Delesalle-Stolper har varit utrikesredaktör på Libération sedan 2021. Hon började på tidningen 2009, som stringer i London. Sonia Delesalle-Stolper kommer inte att sakna utmaningar som chefredaktör. Télérama (som tillhör konkurrenten Le Monde) konstaterar att ”Libé” måste öka takten i den digitala omställningen på en krisande fransk tidningsmarknad. Precis som nästan samtliga franska tidningar lutar sig Libé numera mot en miljardär för sin överlevnad – i vänstertidningens fall rör det sig om den tjeckiska affärsmannen Daniel Křetínský, som enligt franska medieuppgifter lånat ut hundratals miljoner kronor till Libération. Daniel Křetínský byggde upp sin förmögenhet bland annat genom investeringar i fossil energi – däribland en ledning för rysk gas.
TITLE: Libération får sin första kvinnliga chefredaktör DESCRIPTION: Den franska dagstidningen Libérations journalister har röstat fram Sonia Delesalle-Stolper till ny chefredaktör. CONTENT: Enligt Libérations stadgar är det de anställda journalisterna som släpper fram tidningens chefredaktör genom en omröstning. I förra veckan röstade 83 procent av redaktionen fram Sonia Delesalle-Stolper efter en två dagar lång valprocess med bland annat en stor utfrågning. Enligt Télérama blir Sonia Delesalle-Stolper den första kvinnliga chefredaktören någonsin för vänstertidningen Libération, som grundades 1973 i Paris bland annat på initiativ av filosofen Jean-Paul Sartre. Sonia Delesalle-Stolper har varit utrikesredaktör på Libération sedan 2021. Hon började på tidningen 2009, som stringer i London. Sonia Delesalle-Stolper kommer inte att sakna utmaningar som chefredaktör. Télérama (som tillhör konkurrenten Le Monde) konstaterar att ”Libé” måste öka takten i den digitala omställningen på en krisande fransk tidningsmarknad. Precis som nästan samtliga franska tidningar lutar sig Libé numera mot en miljardär för sin överlevnad – i vänstertidningens fall rör det sig om den tjeckiska affärsmannen Daniel Křetínský, som enligt franska medieuppgifter lånat ut hundratals miljoner kronor till Libération. Daniel Křetínský byggde upp sin förmögenhet bland annat genom investeringar i fossil energi – däribland en ledning för rysk gas.
eff113620e52d4a8edc58b2c4cbd606517d46b7b
5e565ebb00c9b7523b32b632794d964e1c4573d4
4e21a9ecddc9b52df81818d0bc494fa75b02b91fär ny ordförande för Svenska PEN.
Anders Teglund.
Anders Teglund efterträder Kerstin Almegård som varit ordförande sedan 2023 och suttit i PEN:s styrelse sedan 2014.
Anders Teglund är författare, musiker och förläggare samt utredare och projektledare på Nätverkstan där han arbetar med att stötta kulturlivet inom en rad fält: kulturpolitik, yttrandefrihet och kulturekonomi. Han har skrivit två böcker om gigekonomin: Cykelbudet (Teg Publishing, 2021) och Slavdrivaren (Norstedts, 2023). Tillsammans med sin bror driver han skivbolaget och förlaget Teg Publishing, vars utgivning numera är vilande.
“För mig framstår två saker som särskilt viktiga i min roll. Det ena är arbetet för det fria ordet. I en tid där författare och journalister hotas, tystas och fängslas – också i demokratier – blir det tydligt att yttrandefrihet inte är ett abstrakt ideal utan något som måste försvaras i praktiken. Där har Svenska PEN en avgörande roll, inte minst i att stötta kollegor som utsätts för förföljelse och att hålla det offentliga samtalet öppet. Det andra handlar om sammanhanget: PEN:s nationella och internationella nätverk. I dagens samtalsklimat prövas vår förmåga att stå fast vid principen om ett öppet samtal, även när det skaver. Att värna förståelse och motverka polarisering är centralt i det arbetet. Jag ser fram emot att få lära av andra med lång erfarenhet av dessa frågor, och att bidra till ett samtal som präglas av lyssnande och eftertanke”, säger Anders Teglund i en kommentar.
Anders Teglund valdes till ny ordförande På Svenska PEN:s årsmöte den 7 maj. Samtidigt valdes också Lawen Mohtadi och Margareta Flygt in i styrelsen.
db87dc1f942b32add16524fa55c4fe5966b788eaTidskrifterna SocialPolitik, Revansch, Alkohol & Narkotika, gatutidningen Faktum och radiostationen Radio Totalnormal gick ihop om ett gemensamt frågebatteri till partierna - och fick tillbaka 25 A4-sidor med svar. – De sociala frågorna blir lätt särintressen i valdebatten trots att de berör en bred allmänhet, säger Sara-Märta Höglund, redaktör på Alkohol & Narkotika.
Med fyra månader till valet är partierna hårt uppvaktade. Både medier och andra aktörer som poddare och influerare vill ha intervjutid eller enkätsvar från politikerna.
För mindre redaktioner kan det vara utmanande både att nå ut med sin bevakning och att få svar från partierna. Med båda utmaningarna i åtanke beslutade fem mindre redaktörsstyrda medier i våras att samarbeta kring delar av valbevakningen.
Tidskrifterna SocialPolitik, Revansch, Alkohol & Narkotika, gatutidningen Faktum och radiostationen Radio Totalnormal når olika målgrupper och bevakar områden som hemlöshet, psykisk ohälsa, socialt arbete eller substansberoenden.
– Det här är frågor som riskerar att glömmas bort i en valrörelse, men som är viktiga för våra läsare och lyssnare, ibland direkt livsviktiga faktiskt, säger Sara-Märta Höglund, redaktör för tidskriften Alkohol & Narkotika som ges ut av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
– För att lyfta de här frågorna som lätt glöms bort är det bra att ha kompisar att göra jobbet tillsammans med, säger tidskriften SocialPolitiks chefredaktör Anna Fredriksson.
Sara-Märta Höglund konstaterar att det brukar bli ett par frågor som dominerar valrörelsen.
– De här specifika frågorna som våra medier bevakar, som rätt till bostad eller stöd till anhöriga, blir särintressen trots att de berör en bred allmänhet. Ambitionen är att få upp dem högre på dagordningen, säger hon.
Redaktörerna har skickat ut en diger gemensam enkät till alla riksdagspartier.
– Alla har chippat in frågor, det blev ett 20-tal som berör sociala frågor, från boende till skadligt bruk och psykisk ohälsa.
Vilket gensvar fick ni?
– Alla partier har svarat, och totalt har vi nog fått 25 A4-sidor i svar från partierna. Vi var lite oroliga över att de kanske inte skulle svara alls och blev nästan lite förvånande. En del är ganska långa politikersvar, men det är bra att det finns på pränt, det är material vi kan återkomma till och använda längre fram också.
Vad gör ni med svaren nu inför valet?
– Lite olika saker. Revansch har publicerat en nyhetsartikel, gatutidningen Faktum kommer att sammanställa delar av enkäten och låta sina försäljare kommentera svaren, det publiceras i deras julinummer. SocialPolitik kommer i omgångar att lyfta fram utvalda frågor från enkäten.
– Alkohol & Narkotika kommer att sända studiointervjuer med riksdagspartiernas representanter i socialutskottet som publiceras under Almedalsveckan, på respektive partis dag. Radio Totalnormal kommer att arrangera en valdebatt med tema psykisk ohälsa som sänds live närmare valet.
Fortsätter ert samarbete?
– Ja, absolut, säger Sara-Märta Höglund.