Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
83d771ff5ed4d2321e4cc793aaff88f8f8bc5910P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar. Nu blir fyra visstidsanställda journalister på P3 Nyheter tillsvidareanställda. ”Det är en facklig seger”, säger journalistklubbens ordförande Erica Hedin.
P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar – det vill säga visstidsanställningar i som mest fyra år. Men nu omvandlas fyra av tjänsterna till tillsvidareanställningar i organisationsplanen.
Programanställning
Programanställning är en särskild anställningsform på SVT, SR och UR. Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen syftar anställningen till att berika public service-företagens utbud:
”Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service-företagens programverksamhet och innehållsproduktion.”
Programanställning får träffas under sammanlagt 48 månader. Om tiden överskrids kan arbetstagaren begära att anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning.
– Vi tittar ständigt på sammansättningen av redaktionen som ett led i vårt strategiska arbete för att säkra nyckelkompetenser framåt. Vi har nu identifierat fyra personer som har sådana nyckelkompetenser och har velat omvandla deras anställningar från programanställningar till tillsvidareanställningar. Det stärker P3 Nyheter och Sveriges Radio långsiktigt, säger Isabelle Swahn, redaktionschef och ansvarig utgivare på P3 Nyheter.
De tjänster som omvandlas är en grävreporter, en dokumentärreporter, en techreporter och en digital producent.
De kompetenserna fanns redan bland programanställda på redaktionen?
– Vi tittade på vilka kompetenser vi behövde. Sedan har vi i det här arbetet identifierat att vi har fyra personer på redaktionen som har just dessa nyckelkompetenser. Då känns det ju lämpligt att vi omvandlar deras anställningar.
Varför sker detta nu?
– Inom riksdivisionen på Sveriges Radio har man gjort en analys och tagit fram en strategi för programanställningar och undersökt hur det tillämpas. Sådana genomlysningar görs då och då. I samband med det tittade vi på hur det ser ut även på P3 och på P3 Nyheter och vilka kompetenser som behöver säkras upp. Det arbetet blev klart nu, och det är därför förändringen genomförs nu, säger Isabelle Swahn.
Isabelle Swahn. Foto: Mattias Ahlm/SR
Journalistklubben på Sveriges Radio kallar förändringen för en facklig seger.
– Våren 2024 sa vi till arbetsgivaren att vi måste prata om hur programanställningarna fungerar i praktiken. Vi kände inte att vi kunde ställa oss bakom avtalet längre. Sedan dess har vi suttit i samtal löpande och det har nu resulterat i att fyra journalister konverteras på P3 Nyheter. Det är vi jätteglada för. Det är en facklig seger där sektionen och klubben har jobbat jättebra ihop, säger Erica Hedin, ordförande i journalistklubben.
Så det här är fackets förtjänst?
– Förändringen beror förstås på att arbetsgivaren ser fördelar med fler tillsvidareanställningar på P3 Nyheter. Jag tror att de ansåg att det var orimligt att så många hade osäkra anställningar på en viktig redaktion som bidrar med relevant nyhetsbevakning. Ett av våra argument var att det riskerade att skapa en redaktion utan mod och minne. Det är företagets val, men vi är helt övertygade om att vi har spelat en viktig roll i detta.
Tror du att det kan komma fler konverteringar av programanställda?
– Vi är överens med arbetsgivaren om att fortsätta följa hur programanställningarna används mycket noga. Vi ska träffas fyra gånger om året, och har förhoppning om att komma överens om nya riktlinjer för hur programanställningarna ska fungera på Sveriges Radio.
Finns det några särskilda problem som bekymrar klubben?
– Ja, det finns det. Programanställningsformen är ett unikum på svensk arbetsmarknad och vi anser inte att arbetsgivarna vårdar vårt avtal, programanställda har gått från att berika till att i princip bemanna radion.
Efter förändringen går fortfarande halva redaktionen på P3 Nyheter på programanställningar. Redaktionschefen Isabelle Swahn anser att anställningsformen är viktig för verksamheten:
– Jag skulle säga att de är avgörande för att vi ska kunna berika med den kompetens som krävs för att nå den här unga målgruppen som är väldigt trendkänslig och rörlig. Programanställningarna gör att vi blir snabbfotade på redaktionen. Vi kan snabbt få in personer med andra referensramar, perspektiv, som har koll på nya trender och fenomen, säger Isabelle Swahn.
433c1a2c9ca64b8974e5befb9c2c68eb0a8d8dc5
83d771ff5ed4d2321e4cc793aaff88f8f8bc5910
TITLE: Visstidstjänster omvandlas till fasta jobb på P3 Nyheter DESCRIPTION: Fyra visstidsanställda journalister på P3 Nyheter blir tillsvidareanställda. ”Det är en facklig seger”, säger journalistklubbens ordförande Erica Hedin. CONTENT: P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar – det vill säga visstidsanställningar i som mest fyra år. Men nu omvandlas fyra av tjänsterna till tillsvidareanställningar i organisationsplanen. Programanställning Programanställning är en särskild anställningsform på SVT, SR och UR. Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen syftar anställningen till att berika public service-företagens utbud: ”Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service-företagens programverksamhet och innehållsproduktion.” Programanställning får träffas under sammanlagt 48 månader. Om tiden överskrids kan arbetstagaren begära att anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning. – Vi tittar ständigt på sammansättningen av redaktionen som ett led i vårt strategiska arbete för att säkra nyckelkompetenser framåt. Vi har nu identifierat fyra personer som har sådana nyckelkompetenser och har velat omvandla deras anställningar från programanställningar till tillsvidareanställningar. Det stärker P3 Nyheter och Sveriges Radio långsiktigt, säger Isabelle Swahn, redaktionschef och ansvarig utgivare på P3 Nyheter. De tjänster som omvandlas är en grävreporter, en dokumentärreporter, en techreporter och en digital producent. De kompetenserna fanns redan bland programanställda på redaktionen? – Vi tittade på vilka kompetenser vi behövde. Sedan har vi i det här arbetet identifierat att vi har fyra personer på redaktionen som har just dessa nyckelkompetenser. Då känns det ju lämpligt att vi omvandlar deras anställningar. Varför sker detta nu? – Inom riksdivisionen på Sveriges Radio har man gjort en analys och tagit fram en strategi för programanställningar och undersökt hur det tillämpas. Sådana genomlysningar görs då och då. I samband med det tittade vi på hur det ser ut även på P3 och på P3 Nyheter och vilka kompetenser som behöver säkras upp. Det arbetet blev klart nu, och det är därför förändringen genomförs nu, säger Isabelle Swahn. Isabelle Swahn. Foto: Mattias Ahlm/SR Journalistklubben på Sveriges Radio kallar förändringen för en facklig seger. – Våren 2024 sa vi till arbetsgivaren att vi måste prata om hur programanställningarna fungerar i praktiken. Vi kände inte att vi kunde ställa oss bakom avtalet längre. Sedan dess har vi suttit i samtal löpande och det har nu resulterat i att fyra journalister konverteras på P3 Nyheter. Det är vi jätteglada för. Det är en facklig seger där sektionen och klubben har jobbat jättebra ihop, säger Erica Hedin, ordförande i journalistklubben. Så det här är fackets förtjänst? – Förändringen beror förstås på att arbetsgivaren ser fördelar med fler tillsvidareanställningar på P3 Nyheter. Jag tror att de ansåg att det var orimligt att så många hade osäkra anställningar på en viktig redaktion som bidrar med relevant nyhetsbevakning. Ett av våra argument var att det riskerade att skapa en redaktion utan mod och minne. Det är företagets val, men vi är helt övertygade om att vi har spelat en viktig roll i detta. Tror du att det kan komma fler konverteringar av programanställda? – Vi är överens med arbetsgivaren om att fortsätta följa hur programanställningarna används mycket noga. Vi ska träffas fyra gånger om året, och har förhoppning om att komma överens om nya riktlinjer för hur programanställningarna ska fungera på Sveriges Radio. Finns det några särskilda problem som bekymrar klubben? – Ja, det finns det. Programanställningsformen är ett unikum på svensk arbetsmarknad och vi anser inte att arbetsgivarna vårdar vårt avtal, programanställda har gått från att berika till att i princip bemanna radion. Efter förändringen går fortfarande halva redaktionen på P3 Nyheter på programanställningar. Redaktionschefen Isabelle Swahn anser att anställningsformen är viktig för verksamheten: – Jag skulle säga att de är avgörande för att vi ska kunna berika med den kompetens som krävs för att nå den här unga målgruppen som är väldigt trendkänslig och rörlig. Programanställningarna gör att vi blir snabbfotade på redaktionen. Vi kan snabbt få in personer med andra referensramar, perspektiv, som har koll på nya trender och fenomen, säger Isabelle Swahn.
TITLE: Visstidstjänster omvandlas till fasta jobb på P3 Nyheter DESCRIPTION: P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar. Nu blir fyra visstidsanställda journalister på P3 Nyheter tillsvidareanställda. ”Det är en facklig seger”, säger journalistklubbens ordförande Erica Hedin. CONTENT: P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar – det vill säga visstidsanställningar i som mest fyra år. Men nu omvandlas fyra av tjänsterna till tillsvidareanställningar i organisationsplanen. Programanställning Programanställning är en särskild anställningsform på SVT, SR och UR. Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen syftar anställningen till att berika public service-företagens utbud: ”Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service-företagens programverksamhet och innehållsproduktion.” Programanställning får träffas under sammanlagt 48 månader. Om tiden överskrids kan arbetstagaren begära att anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning. – Vi tittar ständigt på sammansättningen av redaktionen som ett led i vårt strategiska arbete för att säkra nyckelkompetenser framåt. Vi har nu identifierat fyra personer som har sådana nyckelkompetenser och har velat omvandla deras anställningar från programanställningar till tillsvidareanställningar. Det stärker P3 Nyheter och Sveriges Radio långsiktigt, säger Isabelle Swahn, redaktionschef och ansvarig utgivare på P3 Nyheter. De tjänster som omvandlas är en grävreporter, en dokumentärreporter, en techreporter och en digital producent. De kompetenserna fanns redan bland programanställda på redaktionen? – Vi tittade på vilka kompetenser vi behövde. Sedan har vi i det här arbetet identifierat att vi har fyra personer på redaktionen som har just dessa nyckelkompetenser. Då känns det ju lämpligt att vi omvandlar deras anställningar. Varför sker detta nu? – Inom riksdivisionen på Sveriges Radio har man gjort en analys och tagit fram en strategi för programanställningar och undersökt hur det tillämpas. Sådana genomlysningar görs då och då. I samband med det tittade vi på hur det ser ut även på P3 och på P3 Nyheter och vilka kompetenser som behöver säkras upp. Det arbetet blev klart nu, och det är därför förändringen genomförs nu, säger Isabelle Swahn. Isabelle Swahn. Foto: Mattias Ahlm/SR Journalistklubben på Sveriges Radio kallar förändringen för en facklig seger. – Våren 2024 sa vi till arbetsgivaren att vi måste prata om hur programanställningarna fungerar i praktiken. Vi kände inte att vi kunde ställa oss bakom avtalet längre. Sedan dess har vi suttit i samtal löpande och det har nu resulterat i att fyra journalister konverteras på P3 Nyheter. Det är vi jätteglada för. Det är en facklig seger där sektionen och klubben har jobbat jättebra ihop, säger Erica Hedin, ordförande i journalistklubben. Så det här är fackets förtjänst? – Förändringen beror förstås på att arbetsgivaren ser fördelar med fler tillsvidareanställningar på P3 Nyheter. Jag tror att de ansåg att det var orimligt att så många hade osäkra anställningar på en viktig redaktion som bidrar med relevant nyhetsbevakning. Ett av våra argument var att det riskerade att skapa en redaktion utan mod och minne. Det är företagets val, men vi är helt övertygade om att vi har spelat en viktig roll i detta. Tror du att det kan komma fler konverteringar av programanställda? – Vi är överens med arbetsgivaren om att fortsätta följa hur programanställningarna används mycket noga. Vi ska träffas fyra gånger om året, och har förhoppning om att komma överens om nya riktlinjer för hur programanställningarna ska fungera på Sveriges Radio. Finns det några särskilda problem som bekymrar klubben? – Ja, det finns det. Programanställningsformen är ett unikum på svensk arbetsmarknad och vi anser inte att arbetsgivarna vårdar vårt avtal, programanställda har gått från att berika till att i princip bemanna radion. Efter förändringen går fortfarande halva redaktionen på P3 Nyheter på programanställningar. Redaktionschefen Isabelle Swahn anser att anställningsformen är viktig för verksamheten: – Jag skulle säga att de är avgörande för att vi ska kunna berika med den kompetens som krävs för att nå den här unga målgruppen som är väldigt trendkänslig och rörlig. Programanställningarna gör att vi blir snabbfotade på redaktionen. Vi kan snabbt få in personer med andra referensramar, perspektiv, som har koll på nya trender och fenomen, säger Isabelle Swahn.
83d771ff5ed4d2321e4cc793aaff88f8f8bc5910
433c1a2c9ca64b8974e5befb9c2c68eb0a8d8dc5
6018801d01d02fb289560c0b2dea5f0378d0c1e8FÖRFATTARSAMTALET Aftonbladets reporter Amanda Hällsten kastades rakt in i gängkrigets svartaste höst när hon gick från breaking till krim. Källor ringde dag och natt och även hon fick skarpa hot mot sig. – Jag oroade mig för mina grannar.
Amanda Hällsten var 28 år och hade jobbat som breakingreporter på Aftonbladet i tre år när hon hösten 2023 fick i uppgift att helt ägna sig åt att bevaka gängkriminaliteten. När en gängledares mamma kort därefter mördades i Uppsala gick gängkriget in i en ny fas, med en tät rad av mord och våldsdåd, som även drabbade utomstående.
– Jag kunde nästan ingenting om gängen när jag började, så jag la mycket tid på källarbetet. Jag fick snabbt kontakt med många personer som hade bra insyn i den här världen, säger Amanda Hällsten.
De första månaderna var uppslukande. Hon kastade sig in i ämnet, jobbade alla tider på dygnet, började till och med ställa larm mitt i natten för att vara säker på att inte missa något viktigt.
”För att orka med all död, sorg och det meningslösa våldet rent känslomässigt stängde jag av, både mentalt och fysiskt. Jag gick ständigt runt med två telefoner – min privata och min jobbtelefon – i rädsla för att missa något. Jag ville se sambanden mellan alla dåd och förstå varför allt det här skedde”, skriver Amanda Hällsten i den bok hon skrivit om perioden.
Det blir krig nu hämtar sin titel från en poliskällas sannspådda hypotes, då i september 2023, och beskriver både jobbet som kriminalreporter och – framför allt – vad som egentligen hände de där åren i gängmiljön. Och hur det omkringliggande samhället påverkades.
– En sak som jag själv kom att förstå mer och mer ju längre jag jobbade är rekryteringen av barn, vilket enormt problem det är. De rekryteras fortfarande, viljan hos många barn att utföra dåd finns kvar.
2023-2024 var också en period då personer knutna till gängen hörde av sig till journalister och, uppfattade Amanda Hällsten, försökte påverka rapporteringen. Hon svarade källor dag som natt.
Hon berättar också om hur hon själv en period utsattes för en mängd hot från framför allt unga personer, efter att ha taggats in i en story på Instagram.
Situationen blev så svår att Aftonbladet placerade vakter vid hennes hem. Hennes vänner var oroliga för henne.
– Jag har inga barn, men oroade mig för mina grannar. Man hade sett så många drabbas redan, säger Amanda Hällsten.
När hon fick frågan om att skriva en bok om att bevaka gängkriget tackade hon först nej. Men ändrade sig när allt lugnat ned sig lite.
– Som breakingreporter är jag van att lägga 20 minuter på en text, så det som har varit svårast är att sitta med någonting en längre tid. Även om jag bara skrivit på kvällar och helger.
Tror du att någon politiker kommer att vifta med din bok i en valdebatt?
–Jag har inte gått in så mycket på det politiska, men samtliga politiska sidor skyller på varandra. De som jobbat länge med det här pekar på att Sverige varit i en våldsvåg sedan 2013 och att arbetet mot det pågått väldigt länge. Och sannolikt kommer att fortsätta länge.
3468444d37a63e8ca20c28c3230579dfd84ca935P3 Nyheter och Ekot ökar den fasta bemanningen – och många har tolkat det som effekter av Journalistförbundets nya aktion för att få stopp på Laskarusellen. Men det stämmer inte, säger SR:s HR-direktör Carolina Wikström.
P3 Nyheter konverterar fyra programanställningar till tillsvidareanställningar i samma veva som Ekot startar en vikariepool med fem fasta tjänster. Många har tolkat det som en följd av Journalistförbundets aktion för att få stopp på vikariemissbruket i mediebranschen, men det stämmer inte.
Aktionen, som går ut på att uppmana de lokala arbetsplatsklubbarna att kalla till förhandling vid varje utlasning, startade i januari. Men bemanningsöversynen på Ekot och P3 Nyheter började redan förra året, berättar SR:s HR-direktör Carolina Wikström:
– Vi arbetar ständigt med bemanningsfrågor och inom Ekot har det förts diskussioner om en resurspool under förra året mot bakgrund av uppföljningar av arbetsmiljöarbetet som gjorts och där vikariefrågan identifierats som en del. Dessa diskussioner har även inkluderat facket och de slutgiltiga besluten togs tidigare i år och rekrytering till tjänsterna pågår. Inom Ekot har man goda erfarenheter av en resurspool sedan tidigare varför man nu återinför en sådan.
Journalistklubben har beskrivit situationen på Ekot som ”en vikariekarusell bortom vett och sans”, och välkomnar den nya vikariepoolen. Ekot har också under det senaste året lasat in åtta journalister.
Så funkar Laskarusellen
Den som har varit anställd hos en arbetsgivare i fler än 360 dagar under en treårsperiod får företrädesrätt till visstids- och tillsvidareanställningar inom det avtalsområde och på den driftenhet där personen varit anställd, enligt Lagen om anställningsskydd (Las). Begreppet ”inlasning” används i andra branscher oftast för att beskriva att man har fått en fast anställning genom en sådan företrädesrätt, men i journalistkåren förekommer även att personer som fått en företrädesrätt men ingen fast anställning kallas ”inlasade”. Företrädesrätten gäller i nio månader.
När många arbetsgivare i en bransch systematiskt undviker att ge visstidsanställda förtur till nya tjänster genom att svartlista dem i två år efter elva månaders anställning, ”utlasning”, hamnar många vikarier i den så kallade Laskarusellen. Den som befinner sig Laskarusellen går mellan olika arbetsgivare utan att få fast anställning någonstans.
4-5-regeln i kollektivavtalen innebär att om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. På public service gäller i stället 3-5, men bara anställningstiden som vikarie räknas.
Att P3 Nyheter beslutat att tillsvidareanställa en femtedel av redaktionen beror på en annan intern utredning.
– Förändringen på P3 Nyheter har att göra med en översyn av vår egen strategi för programanställning inom Riks och P3 som också gjordes förra året. En översyn som görs med jämna mellanrum, säger Carolina Wikström.
Kopplingen till Journalistförbundets aktion är alltså svag. Möjligen kan den ha skyndat på besluten, uppger fackliga företrädare för Journalisten. Däremot, menar de, har journalistklubben varit pådrivande i förändringsarbetet och har initierat samtal med arbetsgivaren om visstidssituationen.
Journalistklubbens ordförande Erica Hedin kallar det för en ”facklig seger”. SR:s HR-chef Carolina Wikström instämmer inte i den beskrivningen:
– Jag ser inte de här frågorna i termer av vinnare eller förlorare. För oss handlar det om att arbeta mot samma mål: att skapa en god balans mellan verksamhetens behov, medarbetarnas villkor och de regelverk som styr oss, både lag och kollektivavtal. Det centrala är att vi för en öppen och relevant dialog om arbetsgivarfrågor som påverkar företagets utveckling parterna emellan, säger Carolina Wikström.
Anställningsformerna är en naturlig del av den dialogen, menar hon, och översyn av programanställningar görs regelbundet.
– Inom P3 Nyheter tycker jag att man agerat klokt, där fyra unga journalister med spetskompetens nu också tillsvidareanställs. Att de som berörs av detta arbete nu förhoppningsvis upplever en förbättring skulle jag kanske kalla en seger, säger Carolina Wikström.
b647c97c130c81d61436bcfa11fb15aef9e17dd4
3468444d37a63e8ca20c28c3230579dfd84ca935
TITLE: Därför börjar SR tillsvidareanställa DESCRIPTION: P3 Nyheter och Ekot ökar den fasta bemanningen – och många har tolkat det som effekter av Journalistförbundets nya aktion för att få stopp på Laskarusellen. Men det stämmer inte, säger SR:s HR-direktör Carolina Wikström. CONTENT: P3 Nyheter konverterar fyra programanställningar till tillsvidareanställningar i samma veva som Ekot startar en vikariepool med fem fasta tjänster och lasar in åtta journalister. Många har tolkat det som en följd av Journalistförbundets aktion för att få stopp på vikariemissbruket i mediebranschen, men det stämmer inte. Aktionen, som går ut på att uppmana de lokala arbetsplatsklubbarna att kalla till förhandling vid varje utlasning, startade i januari. Men bemanningsöversynen på Ekot och P3 Nyheter började redan förra året, berättar SR:s HR-direktör Carolina Wikström: – Vi arbetar ständigt med bemanningsfrågor och inom Ekot har det förts diskussioner om en resurspool under förra året mot bakgrund av uppföljningar av arbetsmiljöarbetet som gjorts och där vikariefrågan identifierats som en del. Dessa diskussioner har även inkluderat facket och de slutgiltiga besluten togs tidigare i år och rekrytering till tjänsterna pågår. Inom Ekot har man goda erfarenheter av en resurspool sedan tidigare varför man nu återinför en sådan. Journalistklubben har beskrivit situationen på Ekot som ”en vikariekarusell bortom vett och sans”, och välkomnar såväl den nya vikariepoolen som de inlasningar som skedde i höstas. Så funkar Laskarusellen Den som har varit anställd hos en arbetsgivare i fler än 360 dagar under en treårsperiod får företrädesrätt till visstids- och tillsvidareanställningar inom det avtalsområde och på den driftenhet där personen varit anställd, enligt Lagen om anställningsskydd (Las). Begreppet ”inlasning” används i andra branscher oftast för att beskriva att man har fått en fast anställning genom en sådan företrädesrätt, men i journalistkåren förekommer även att personer som fått en företrädesrätt men ingen fast anställning kallas ”inlasade”. Företrädesrätten gäller i nio månader. När många arbetsgivare i en bransch systematiskt undviker att ge visstidsanställda förtur till nya tjänster genom att svartlista dem i två år efter elva månaders anställning, ”utlasning”, hamnar många vikarier i den så kallade Laskarusellen. Den som befinner sig Laskarusellen går mellan olika arbetsgivare utan att få fast anställning någonstans. 4-5-regeln i kollektivavtalen innebär att om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. På public service gäller i stället 3-5, men bara anställningstiden som vikarie räknas. Att P3 Nyheter beslutat att tillsvidareanställa en femtedel av redaktionen beror på en annan intern utredning. – Förändringen på P3 Nyheter har att göra med en översyn av vår egen strategi för programanställning inom Riks och P3 som också gjordes förra året. En översyn som görs med jämna mellanrum, säger Carolina Wikström. Kopplingen till Journalistförbundets aktion är alltså svag. Möjligen kan den ha skyndat på besluten, uppger fackliga företrädare för Journalisten. Däremot, menar de, har journalistklubben varit pådrivande i förändringsarbetet och har initierat samtal med arbetsgivaren om visstidssituationen. Journalistklubbens ordförande Erica Hedin kallar det för en ”facklig seger”. SR:s HR-chef Carolina Wikström instämmer inte i den beskrivningen: – Jag ser inte de här frågorna i termer av vinnare eller förlorare. För oss handlar det om att arbeta mot samma mål: att skapa en god balans mellan verksamhetens behov, medarbetarnas villkor och de regelverk som styr oss, både lag och kollektivavtal. Det centrala är att vi för en öppen och relevant dialog om arbetsgivarfrågor som påverkar företagets utveckling parterna emellan, säger Carolina Wikström. Anställningsformerna är en naturlig del av den dialogen, menar hon, och översyn av programanställningar görs regelbundet. – Inom P3 Nyheter tycker jag att man agerat klokt, där fyra unga journalister med spetskompetens nu också tillsvidareanställs. Att de som berörs av detta arbete nu förhoppningsvis upplever en förbättring skulle jag kanske kalla en seger, säger Carolina Wikström.
TITLE: Därför börjar SR tillsvidareanställa DESCRIPTION: P3 Nyheter och Ekot ökar den fasta bemanningen – och många har tolkat det som effekter av Journalistförbundets nya aktion för att få stopp på Laskarusellen. Men det stämmer inte, säger SR:s HR-direktör Carolina Wikström. CONTENT: P3 Nyheter konverterar fyra programanställningar till tillsvidareanställningar i samma veva som Ekot startar en vikariepool med fem fasta tjänster. Många har tolkat det som en följd av Journalistförbundets aktion för att få stopp på vikariemissbruket i mediebranschen, men det stämmer inte. Aktionen, som går ut på att uppmana de lokala arbetsplatsklubbarna att kalla till förhandling vid varje utlasning, startade i januari. Men bemanningsöversynen på Ekot och P3 Nyheter började redan förra året, berättar SR:s HR-direktör Carolina Wikström: – Vi arbetar ständigt med bemanningsfrågor och inom Ekot har det förts diskussioner om en resurspool under förra året mot bakgrund av uppföljningar av arbetsmiljöarbetet som gjorts och där vikariefrågan identifierats som en del. Dessa diskussioner har även inkluderat facket och de slutgiltiga besluten togs tidigare i år och rekrytering till tjänsterna pågår. Inom Ekot har man goda erfarenheter av en resurspool sedan tidigare varför man nu återinför en sådan. Journalistklubben har beskrivit situationen på Ekot som ”en vikariekarusell bortom vett och sans”, och välkomnar den nya vikariepoolen. Ekot har också under det senaste året lasat in åtta journalister. Så funkar Laskarusellen Den som har varit anställd hos en arbetsgivare i fler än 360 dagar under en treårsperiod får företrädesrätt till visstids- och tillsvidareanställningar inom det avtalsområde och på den driftenhet där personen varit anställd, enligt Lagen om anställningsskydd (Las). Begreppet ”inlasning” används i andra branscher oftast för att beskriva att man har fått en fast anställning genom en sådan företrädesrätt, men i journalistkåren förekommer även att personer som fått en företrädesrätt men ingen fast anställning kallas ”inlasade”. Företrädesrätten gäller i nio månader. När många arbetsgivare i en bransch systematiskt undviker att ge visstidsanställda förtur till nya tjänster genom att svartlista dem i två år efter elva månaders anställning, ”utlasning”, hamnar många vikarier i den så kallade Laskarusellen. Den som befinner sig Laskarusellen går mellan olika arbetsgivare utan att få fast anställning någonstans. 4-5-regeln i kollektivavtalen innebär att om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. På public service gäller i stället 3-5, men bara anställningstiden som vikarie räknas. Att P3 Nyheter beslutat att tillsvidareanställa en femtedel av redaktionen beror på en annan intern utredning. – Förändringen på P3 Nyheter har att göra med en översyn av vår egen strategi för programanställning inom Riks och P3 som också gjordes förra året. En översyn som görs med jämna mellanrum, säger Carolina Wikström. Kopplingen till Journalistförbundets aktion är alltså svag. Möjligen kan den ha skyndat på besluten, uppger fackliga företrädare för Journalisten. Däremot, menar de, har journalistklubben varit pådrivande i förändringsarbetet och har initierat samtal med arbetsgivaren om visstidssituationen. Journalistklubbens ordförande Erica Hedin kallar det för en ”facklig seger”. SR:s HR-chef Carolina Wikström instämmer inte i den beskrivningen: – Jag ser inte de här frågorna i termer av vinnare eller förlorare. För oss handlar det om att arbeta mot samma mål: att skapa en god balans mellan verksamhetens behov, medarbetarnas villkor och de regelverk som styr oss, både lag och kollektivavtal. Det centrala är att vi för en öppen och relevant dialog om arbetsgivarfrågor som påverkar företagets utveckling parterna emellan, säger Carolina Wikström. Anställningsformerna är en naturlig del av den dialogen, menar hon, och översyn av programanställningar görs regelbundet. – Inom P3 Nyheter tycker jag att man agerat klokt, där fyra unga journalister med spetskompetens nu också tillsvidareanställs. Att de som berörs av detta arbete nu förhoppningsvis upplever en förbättring skulle jag kanske kalla en seger, säger Carolina Wikström.
3468444d37a63e8ca20c28c3230579dfd84ca935
b647c97c130c81d61436bcfa11fb15aef9e17dd4
b647c97c130c81d61436bcfa11fb15aef9e17dd4P3 Nyheter och Ekot ökar den fasta bemanningen – och många har tolkat det som effekter av Journalistförbundets nya aktion för att få stopp på Laskarusellen. Men det stämmer inte, säger SR:s HR-direktör Carolina Wikström.
P3 Nyheter konverterar fyra programanställningar till tillsvidareanställningar i samma veva som Ekot startar en vikariepool med fem fasta tjänster och lasar in åtta journalister. Många har tolkat det som en följd av Journalistförbundets aktion för att få stopp på vikariemissbruket i mediebranschen, men det stämmer inte.
Aktionen, som går ut på att uppmana de lokala arbetsplatsklubbarna att kalla till förhandling vid varje utlasning, startade i januari. Men bemanningsöversynen på Ekot och P3 Nyheter började redan förra året, berättar SR:s HR-direktör Carolina Wikström:
– Vi arbetar ständigt med bemanningsfrågor och inom Ekot har det förts diskussioner om en resurspool under förra året mot bakgrund av uppföljningar av arbetsmiljöarbetet som gjorts och där vikariefrågan identifierats som en del. Dessa diskussioner har även inkluderat facket och de slutgiltiga besluten togs tidigare i år och rekrytering till tjänsterna pågår. Inom Ekot har man goda erfarenheter av en resurspool sedan tidigare varför man nu återinför en sådan.
Journalistklubben har beskrivit situationen på Ekot som ”en vikariekarusell bortom vett och sans”, och välkomnar såväl den nya vikariepoolen som de inlasningar som skedde i höstas.
Så funkar Laskarusellen
Den som har varit anställd hos en arbetsgivare i fler än 360 dagar under en treårsperiod får företrädesrätt till visstids- och tillsvidareanställningar inom det avtalsområde och på den driftenhet där personen varit anställd, enligt Lagen om anställningsskydd (Las). Begreppet ”inlasning” används i andra branscher oftast för att beskriva att man har fått en fast anställning genom en sådan företrädesrätt, men i journalistkåren förekommer även att personer som fått en företrädesrätt men ingen fast anställning kallas ”inlasade”. Företrädesrätten gäller i nio månader.
När många arbetsgivare i en bransch systematiskt undviker att ge visstidsanställda förtur till nya tjänster genom att svartlista dem i två år efter elva månaders anställning, ”utlasning”, hamnar många vikarier i den så kallade Laskarusellen. Den som befinner sig Laskarusellen går mellan olika arbetsgivare utan att få fast anställning någonstans.
4-5-regeln i kollektivavtalen innebär att om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. På public service gäller i stället 3-5, men bara anställningstiden som vikarie räknas.
Att P3 Nyheter beslutat att tillsvidareanställa en femtedel av redaktionen beror på en annan intern utredning.
– Förändringen på P3 Nyheter har att göra med en översyn av vår egen strategi för programanställning inom Riks och P3 som också gjordes förra året. En översyn som görs med jämna mellanrum, säger Carolina Wikström.
Kopplingen till Journalistförbundets aktion är alltså svag. Möjligen kan den ha skyndat på besluten, uppger fackliga företrädare för Journalisten. Däremot, menar de, har journalistklubben varit pådrivande i förändringsarbetet och har initierat samtal med arbetsgivaren om visstidssituationen.
Journalistklubbens ordförande Erica Hedin kallar det för en ”facklig seger”. SR:s HR-chef Carolina Wikström instämmer inte i den beskrivningen:
– Jag ser inte de här frågorna i termer av vinnare eller förlorare. För oss handlar det om att arbeta mot samma mål: att skapa en god balans mellan verksamhetens behov, medarbetarnas villkor och de regelverk som styr oss, både lag och kollektivavtal. Det centrala är att vi för en öppen och relevant dialog om arbetsgivarfrågor som påverkar företagets utveckling parterna emellan, säger Carolina Wikström.
Anställningsformerna är en naturlig del av den dialogen, menar hon, och översyn av programanställningar görs regelbundet.
– Inom P3 Nyheter tycker jag att man agerat klokt, där fyra unga journalister med spetskompetens nu också tillsvidareanställs. Att de som berörs av detta arbete nu förhoppningsvis upplever en förbättring skulle jag kanske kalla en seger, säger Carolina Wikström.
b647c97c130c81d61436bcfa11fb15aef9e17dd4
3468444d37a63e8ca20c28c3230579dfd84ca935
TITLE: Därför börjar SR tillsvidareanställa DESCRIPTION: P3 Nyheter och Ekot ökar den fasta bemanningen – och många har tolkat det som effekter av Journalistförbundets nya aktion för att få stopp på Laskarusellen. Men det stämmer inte, säger SR:s HR-direktör Carolina Wikström. CONTENT: P3 Nyheter konverterar fyra programanställningar till tillsvidareanställningar i samma veva som Ekot startar en vikariepool med fem fasta tjänster och lasar in åtta journalister. Många har tolkat det som en följd av Journalistförbundets aktion för att få stopp på vikariemissbruket i mediebranschen, men det stämmer inte. Aktionen, som går ut på att uppmana de lokala arbetsplatsklubbarna att kalla till förhandling vid varje utlasning, startade i januari. Men bemanningsöversynen på Ekot och P3 Nyheter började redan förra året, berättar SR:s HR-direktör Carolina Wikström: – Vi arbetar ständigt med bemanningsfrågor och inom Ekot har det förts diskussioner om en resurspool under förra året mot bakgrund av uppföljningar av arbetsmiljöarbetet som gjorts och där vikariefrågan identifierats som en del. Dessa diskussioner har även inkluderat facket och de slutgiltiga besluten togs tidigare i år och rekrytering till tjänsterna pågår. Inom Ekot har man goda erfarenheter av en resurspool sedan tidigare varför man nu återinför en sådan. Journalistklubben har beskrivit situationen på Ekot som ”en vikariekarusell bortom vett och sans”, och välkomnar såväl den nya vikariepoolen som de inlasningar som skedde i höstas. Så funkar Laskarusellen Den som har varit anställd hos en arbetsgivare i fler än 360 dagar under en treårsperiod får företrädesrätt till visstids- och tillsvidareanställningar inom det avtalsområde och på den driftenhet där personen varit anställd, enligt Lagen om anställningsskydd (Las). Begreppet ”inlasning” används i andra branscher oftast för att beskriva att man har fått en fast anställning genom en sådan företrädesrätt, men i journalistkåren förekommer även att personer som fått en företrädesrätt men ingen fast anställning kallas ”inlasade”. Företrädesrätten gäller i nio månader. När många arbetsgivare i en bransch systematiskt undviker att ge visstidsanställda förtur till nya tjänster genom att svartlista dem i två år efter elva månaders anställning, ”utlasning”, hamnar många vikarier i den så kallade Laskarusellen. Den som befinner sig Laskarusellen går mellan olika arbetsgivare utan att få fast anställning någonstans. 4-5-regeln i kollektivavtalen innebär att om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. På public service gäller i stället 3-5, men bara anställningstiden som vikarie räknas. Att P3 Nyheter beslutat att tillsvidareanställa en femtedel av redaktionen beror på en annan intern utredning. – Förändringen på P3 Nyheter har att göra med en översyn av vår egen strategi för programanställning inom Riks och P3 som också gjordes förra året. En översyn som görs med jämna mellanrum, säger Carolina Wikström. Kopplingen till Journalistförbundets aktion är alltså svag. Möjligen kan den ha skyndat på besluten, uppger fackliga företrädare för Journalisten. Däremot, menar de, har journalistklubben varit pådrivande i förändringsarbetet och har initierat samtal med arbetsgivaren om visstidssituationen. Journalistklubbens ordförande Erica Hedin kallar det för en ”facklig seger”. SR:s HR-chef Carolina Wikström instämmer inte i den beskrivningen: – Jag ser inte de här frågorna i termer av vinnare eller förlorare. För oss handlar det om att arbeta mot samma mål: att skapa en god balans mellan verksamhetens behov, medarbetarnas villkor och de regelverk som styr oss, både lag och kollektivavtal. Det centrala är att vi för en öppen och relevant dialog om arbetsgivarfrågor som påverkar företagets utveckling parterna emellan, säger Carolina Wikström. Anställningsformerna är en naturlig del av den dialogen, menar hon, och översyn av programanställningar görs regelbundet. – Inom P3 Nyheter tycker jag att man agerat klokt, där fyra unga journalister med spetskompetens nu också tillsvidareanställs. Att de som berörs av detta arbete nu förhoppningsvis upplever en förbättring skulle jag kanske kalla en seger, säger Carolina Wikström.
TITLE: Därför börjar SR tillsvidareanställa DESCRIPTION: P3 Nyheter och Ekot ökar den fasta bemanningen – och många har tolkat det som effekter av Journalistförbundets nya aktion för att få stopp på Laskarusellen. Men det stämmer inte, säger SR:s HR-direktör Carolina Wikström. CONTENT: P3 Nyheter konverterar fyra programanställningar till tillsvidareanställningar i samma veva som Ekot startar en vikariepool med fem fasta tjänster. Många har tolkat det som en följd av Journalistförbundets aktion för att få stopp på vikariemissbruket i mediebranschen, men det stämmer inte. Aktionen, som går ut på att uppmana de lokala arbetsplatsklubbarna att kalla till förhandling vid varje utlasning, startade i januari. Men bemanningsöversynen på Ekot och P3 Nyheter började redan förra året, berättar SR:s HR-direktör Carolina Wikström: – Vi arbetar ständigt med bemanningsfrågor och inom Ekot har det förts diskussioner om en resurspool under förra året mot bakgrund av uppföljningar av arbetsmiljöarbetet som gjorts och där vikariefrågan identifierats som en del. Dessa diskussioner har även inkluderat facket och de slutgiltiga besluten togs tidigare i år och rekrytering till tjänsterna pågår. Inom Ekot har man goda erfarenheter av en resurspool sedan tidigare varför man nu återinför en sådan. Journalistklubben har beskrivit situationen på Ekot som ”en vikariekarusell bortom vett och sans”, och välkomnar den nya vikariepoolen. Ekot har också under det senaste året lasat in åtta journalister. Så funkar Laskarusellen Den som har varit anställd hos en arbetsgivare i fler än 360 dagar under en treårsperiod får företrädesrätt till visstids- och tillsvidareanställningar inom det avtalsområde och på den driftenhet där personen varit anställd, enligt Lagen om anställningsskydd (Las). Begreppet ”inlasning” används i andra branscher oftast för att beskriva att man har fått en fast anställning genom en sådan företrädesrätt, men i journalistkåren förekommer även att personer som fått en företrädesrätt men ingen fast anställning kallas ”inlasade”. Företrädesrätten gäller i nio månader. När många arbetsgivare i en bransch systematiskt undviker att ge visstidsanställda förtur till nya tjänster genom att svartlista dem i två år efter elva månaders anställning, ”utlasning”, hamnar många vikarier i den så kallade Laskarusellen. Den som befinner sig Laskarusellen går mellan olika arbetsgivare utan att få fast anställning någonstans. 4-5-regeln i kollektivavtalen innebär att om en medarbetare under en femårsperiod varit visstidsanställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än fyra år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. På public service gäller i stället 3-5, men bara anställningstiden som vikarie räknas. Att P3 Nyheter beslutat att tillsvidareanställa en femtedel av redaktionen beror på en annan intern utredning. – Förändringen på P3 Nyheter har att göra med en översyn av vår egen strategi för programanställning inom Riks och P3 som också gjordes förra året. En översyn som görs med jämna mellanrum, säger Carolina Wikström. Kopplingen till Journalistförbundets aktion är alltså svag. Möjligen kan den ha skyndat på besluten, uppger fackliga företrädare för Journalisten. Däremot, menar de, har journalistklubben varit pådrivande i förändringsarbetet och har initierat samtal med arbetsgivaren om visstidssituationen. Journalistklubbens ordförande Erica Hedin kallar det för en ”facklig seger”. SR:s HR-chef Carolina Wikström instämmer inte i den beskrivningen: – Jag ser inte de här frågorna i termer av vinnare eller förlorare. För oss handlar det om att arbeta mot samma mål: att skapa en god balans mellan verksamhetens behov, medarbetarnas villkor och de regelverk som styr oss, både lag och kollektivavtal. Det centrala är att vi för en öppen och relevant dialog om arbetsgivarfrågor som påverkar företagets utveckling parterna emellan, säger Carolina Wikström. Anställningsformerna är en naturlig del av den dialogen, menar hon, och översyn av programanställningar görs regelbundet. – Inom P3 Nyheter tycker jag att man agerat klokt, där fyra unga journalister med spetskompetens nu också tillsvidareanställs. Att de som berörs av detta arbete nu förhoppningsvis upplever en förbättring skulle jag kanske kalla en seger, säger Carolina Wikström.
3468444d37a63e8ca20c28c3230579dfd84ca935
b647c97c130c81d61436bcfa11fb15aef9e17dd4
433c1a2c9ca64b8974e5befb9c2c68eb0a8d8dc5Fyra visstidsanställda journalister på P3 Nyheter blir tillsvidareanställda. ”Det är en facklig seger”, säger journalistklubbens ordförande Erica Hedin.
P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar – det vill säga visstidsanställningar i som mest fyra år. Men nu omvandlas fyra av tjänsterna till tillsvidareanställningar i organisationsplanen.
Programanställning
Programanställning är en särskild anställningsform på SVT, SR och UR. Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen syftar anställningen till att berika public service-företagens utbud:
”Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service-företagens programverksamhet och innehållsproduktion.”
Programanställning får träffas under sammanlagt 48 månader. Om tiden överskrids kan arbetstagaren begära att anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning.
– Vi tittar ständigt på sammansättningen av redaktionen som ett led i vårt strategiska arbete för att säkra nyckelkompetenser framåt. Vi har nu identifierat fyra personer som har sådana nyckelkompetenser och har velat omvandla deras anställningar från programanställningar till tillsvidareanställningar. Det stärker P3 Nyheter och Sveriges Radio långsiktigt, säger Isabelle Swahn, redaktionschef och ansvarig utgivare på P3 Nyheter.
De tjänster som omvandlas är en grävreporter, en dokumentärreporter, en techreporter och en digital producent.
De kompetenserna fanns redan bland programanställda på redaktionen?
– Vi tittade på vilka kompetenser vi behövde. Sedan har vi i det här arbetet identifierat att vi har fyra personer på redaktionen som har just dessa nyckelkompetenser. Då känns det ju lämpligt att vi omvandlar deras anställningar.
Varför sker detta nu?
– Inom riksdivisionen på Sveriges Radio har man gjort en analys och tagit fram en strategi för programanställningar och undersökt hur det tillämpas. Sådana genomlysningar görs då och då. I samband med det tittade vi på hur det ser ut även på P3 och på P3 Nyheter och vilka kompetenser som behöver säkras upp. Det arbetet blev klart nu, och det är därför förändringen genomförs nu, säger Isabelle Swahn.
Isabelle Swahn. Foto: Mattias Ahlm/SR
Journalistklubben på Sveriges Radio kallar förändringen för en facklig seger.
– Våren 2024 sa vi till arbetsgivaren att vi måste prata om hur programanställningarna fungerar i praktiken. Vi kände inte att vi kunde ställa oss bakom avtalet längre. Sedan dess har vi suttit i samtal löpande och det har nu resulterat i att fyra journalister konverteras på P3 Nyheter. Det är vi jätteglada för. Det är en facklig seger där sektionen och klubben har jobbat jättebra ihop, säger Erica Hedin, ordförande i journalistklubben.
Så det här är fackets förtjänst?
– Förändringen beror förstås på att arbetsgivaren ser fördelar med fler tillsvidareanställningar på P3 Nyheter. Jag tror att de ansåg att det var orimligt att så många hade osäkra anställningar på en viktig redaktion som bidrar med relevant nyhetsbevakning. Ett av våra argument var att det riskerade att skapa en redaktion utan mod och minne. Det är företagets val, men vi är helt övertygade om att vi har spelat en viktig roll i detta.
Tror du att det kan komma fler konverteringar av programanställda?
– Vi är överens med arbetsgivaren om att fortsätta följa hur programanställningarna används mycket noga. Vi ska träffas fyra gånger om året, och har förhoppning om att komma överens om nya riktlinjer för hur programanställningarna ska fungera på Sveriges Radio.
Finns det några särskilda problem som bekymrar klubben?
– Ja, det finns det. Programanställningsformen är ett unikum på svensk arbetsmarknad och vi anser inte att arbetsgivarna vårdar vårt avtal, programanställda har gått från att berika till att i princip bemanna radion.
Efter förändringen går fortfarande halva redaktionen på P3 Nyheter på programanställningar. Redaktionschefen Isabelle Swahn anser att anställningsformen är viktig för verksamheten:
– Jag skulle säga att de är avgörande för att vi ska kunna berika med den kompetens som krävs för att nå den här unga målgruppen som är väldigt trendkänslig och rörlig. Programanställningarna gör att vi blir snabbfotade på redaktionen. Vi kan snabbt få in personer med andra referensramar, perspektiv, som har koll på nya trender och fenomen, säger Isabelle Swahn.
433c1a2c9ca64b8974e5befb9c2c68eb0a8d8dc5
83d771ff5ed4d2321e4cc793aaff88f8f8bc5910
TITLE: Visstidstjänster omvandlas till fasta jobb på P3 Nyheter DESCRIPTION: Fyra visstidsanställda journalister på P3 Nyheter blir tillsvidareanställda. ”Det är en facklig seger”, säger journalistklubbens ordförande Erica Hedin. CONTENT: P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar – det vill säga visstidsanställningar i som mest fyra år. Men nu omvandlas fyra av tjänsterna till tillsvidareanställningar i organisationsplanen. Programanställning Programanställning är en särskild anställningsform på SVT, SR och UR. Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen syftar anställningen till att berika public service-företagens utbud: ”Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service-företagens programverksamhet och innehållsproduktion.” Programanställning får träffas under sammanlagt 48 månader. Om tiden överskrids kan arbetstagaren begära att anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning. – Vi tittar ständigt på sammansättningen av redaktionen som ett led i vårt strategiska arbete för att säkra nyckelkompetenser framåt. Vi har nu identifierat fyra personer som har sådana nyckelkompetenser och har velat omvandla deras anställningar från programanställningar till tillsvidareanställningar. Det stärker P3 Nyheter och Sveriges Radio långsiktigt, säger Isabelle Swahn, redaktionschef och ansvarig utgivare på P3 Nyheter. De tjänster som omvandlas är en grävreporter, en dokumentärreporter, en techreporter och en digital producent. De kompetenserna fanns redan bland programanställda på redaktionen? – Vi tittade på vilka kompetenser vi behövde. Sedan har vi i det här arbetet identifierat att vi har fyra personer på redaktionen som har just dessa nyckelkompetenser. Då känns det ju lämpligt att vi omvandlar deras anställningar. Varför sker detta nu? – Inom riksdivisionen på Sveriges Radio har man gjort en analys och tagit fram en strategi för programanställningar och undersökt hur det tillämpas. Sådana genomlysningar görs då och då. I samband med det tittade vi på hur det ser ut även på P3 och på P3 Nyheter och vilka kompetenser som behöver säkras upp. Det arbetet blev klart nu, och det är därför förändringen genomförs nu, säger Isabelle Swahn. Isabelle Swahn. Foto: Mattias Ahlm/SR Journalistklubben på Sveriges Radio kallar förändringen för en facklig seger. – Våren 2024 sa vi till arbetsgivaren att vi måste prata om hur programanställningarna fungerar i praktiken. Vi kände inte att vi kunde ställa oss bakom avtalet längre. Sedan dess har vi suttit i samtal löpande och det har nu resulterat i att fyra journalister konverteras på P3 Nyheter. Det är vi jätteglada för. Det är en facklig seger där sektionen och klubben har jobbat jättebra ihop, säger Erica Hedin, ordförande i journalistklubben. Så det här är fackets förtjänst? – Förändringen beror förstås på att arbetsgivaren ser fördelar med fler tillsvidareanställningar på P3 Nyheter. Jag tror att de ansåg att det var orimligt att så många hade osäkra anställningar på en viktig redaktion som bidrar med relevant nyhetsbevakning. Ett av våra argument var att det riskerade att skapa en redaktion utan mod och minne. Det är företagets val, men vi är helt övertygade om att vi har spelat en viktig roll i detta. Tror du att det kan komma fler konverteringar av programanställda? – Vi är överens med arbetsgivaren om att fortsätta följa hur programanställningarna används mycket noga. Vi ska träffas fyra gånger om året, och har förhoppning om att komma överens om nya riktlinjer för hur programanställningarna ska fungera på Sveriges Radio. Finns det några särskilda problem som bekymrar klubben? – Ja, det finns det. Programanställningsformen är ett unikum på svensk arbetsmarknad och vi anser inte att arbetsgivarna vårdar vårt avtal, programanställda har gått från att berika till att i princip bemanna radion. Efter förändringen går fortfarande halva redaktionen på P3 Nyheter på programanställningar. Redaktionschefen Isabelle Swahn anser att anställningsformen är viktig för verksamheten: – Jag skulle säga att de är avgörande för att vi ska kunna berika med den kompetens som krävs för att nå den här unga målgruppen som är väldigt trendkänslig och rörlig. Programanställningarna gör att vi blir snabbfotade på redaktionen. Vi kan snabbt få in personer med andra referensramar, perspektiv, som har koll på nya trender och fenomen, säger Isabelle Swahn.
TITLE: Visstidstjänster omvandlas till fasta jobb på P3 Nyheter DESCRIPTION: P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar. Nu blir fyra visstidsanställda journalister på P3 Nyheter tillsvidareanställda. ”Det är en facklig seger”, säger journalistklubbens ordförande Erica Hedin. CONTENT: P3 Nyheter har varit en av Sveriges Radios otryggaste redaktioner med sina 14 programanställningar – det vill säga visstidsanställningar i som mest fyra år. Men nu omvandlas fyra av tjänsterna till tillsvidareanställningar i organisationsplanen. Programanställning Programanställning är en särskild anställningsform på SVT, SR och UR. Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Medieföretagen syftar anställningen till att berika public service-företagens utbud: ”Berikningen sker genom att bereda utomstående möjlighet att under begränsad tid arbeta i public service-företagens programverksamhet och innehållsproduktion.” Programanställning får träffas under sammanlagt 48 månader. Om tiden överskrids kan arbetstagaren begära att anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning. – Vi tittar ständigt på sammansättningen av redaktionen som ett led i vårt strategiska arbete för att säkra nyckelkompetenser framåt. Vi har nu identifierat fyra personer som har sådana nyckelkompetenser och har velat omvandla deras anställningar från programanställningar till tillsvidareanställningar. Det stärker P3 Nyheter och Sveriges Radio långsiktigt, säger Isabelle Swahn, redaktionschef och ansvarig utgivare på P3 Nyheter. De tjänster som omvandlas är en grävreporter, en dokumentärreporter, en techreporter och en digital producent. De kompetenserna fanns redan bland programanställda på redaktionen? – Vi tittade på vilka kompetenser vi behövde. Sedan har vi i det här arbetet identifierat att vi har fyra personer på redaktionen som har just dessa nyckelkompetenser. Då känns det ju lämpligt att vi omvandlar deras anställningar. Varför sker detta nu? – Inom riksdivisionen på Sveriges Radio har man gjort en analys och tagit fram en strategi för programanställningar och undersökt hur det tillämpas. Sådana genomlysningar görs då och då. I samband med det tittade vi på hur det ser ut även på P3 och på P3 Nyheter och vilka kompetenser som behöver säkras upp. Det arbetet blev klart nu, och det är därför förändringen genomförs nu, säger Isabelle Swahn. Isabelle Swahn. Foto: Mattias Ahlm/SR Journalistklubben på Sveriges Radio kallar förändringen för en facklig seger. – Våren 2024 sa vi till arbetsgivaren att vi måste prata om hur programanställningarna fungerar i praktiken. Vi kände inte att vi kunde ställa oss bakom avtalet längre. Sedan dess har vi suttit i samtal löpande och det har nu resulterat i att fyra journalister konverteras på P3 Nyheter. Det är vi jätteglada för. Det är en facklig seger där sektionen och klubben har jobbat jättebra ihop, säger Erica Hedin, ordförande i journalistklubben. Så det här är fackets förtjänst? – Förändringen beror förstås på att arbetsgivaren ser fördelar med fler tillsvidareanställningar på P3 Nyheter. Jag tror att de ansåg att det var orimligt att så många hade osäkra anställningar på en viktig redaktion som bidrar med relevant nyhetsbevakning. Ett av våra argument var att det riskerade att skapa en redaktion utan mod och minne. Det är företagets val, men vi är helt övertygade om att vi har spelat en viktig roll i detta. Tror du att det kan komma fler konverteringar av programanställda? – Vi är överens med arbetsgivaren om att fortsätta följa hur programanställningarna används mycket noga. Vi ska träffas fyra gånger om året, och har förhoppning om att komma överens om nya riktlinjer för hur programanställningarna ska fungera på Sveriges Radio. Finns det några särskilda problem som bekymrar klubben? – Ja, det finns det. Programanställningsformen är ett unikum på svensk arbetsmarknad och vi anser inte att arbetsgivarna vårdar vårt avtal, programanställda har gått från att berika till att i princip bemanna radion. Efter förändringen går fortfarande halva redaktionen på P3 Nyheter på programanställningar. Redaktionschefen Isabelle Swahn anser att anställningsformen är viktig för verksamheten: – Jag skulle säga att de är avgörande för att vi ska kunna berika med den kompetens som krävs för att nå den här unga målgruppen som är väldigt trendkänslig och rörlig. Programanställningarna gör att vi blir snabbfotade på redaktionen. Vi kan snabbt få in personer med andra referensramar, perspektiv, som har koll på nya trender och fenomen, säger Isabelle Swahn.
83d771ff5ed4d2321e4cc793aaff88f8f8bc5910
433c1a2c9ca64b8974e5befb9c2c68eb0a8d8dc5
383c7fe85494db275ac5832b7b58d6b76f683845DEBATT Vi delar Karin Ekmans syn att det är viktigt att klimatperspektivet får ta plats i alla delar av SVT:s nyhetsjournalistik. Tyvärr sker inte det i praktiken.
Replik till “Vi gör mer klimatrelaterad journalistik nu”:
Som exempel kan nämnas att en googling på ”SVT Iran olja” leder till minst 25 inslag i mars medan en googling på ”SVT Iran klimat” inte leder till något inslag alls. Att ett globalt krig, uppblossat av politiska konflikter runt oljan, den största orsaken till klimatförändringarna, inte med ett ord sammanlänkas eller lyfts är minst sagt anmärkningsvärt. Utrymme ges till djupdykningar i hur kriget direkt påverkar världsekonomin och den enskilde svenskens ekonomi men inte till hur krigens utsläpp påverkar den globala uppvärmningen.
Karin Ekman nämner att de rapporterar mer om klimatet nu än för några år sedan, helt utan att ge belägg för det. Så jobbar inte vi. Det är därför vi har mätt Rapport 19:30, Ekot 17:45 och TV4 Nyheterna 19:00 i fyra år. Rapports tydliga rapportering om klimatkrisen har rasat från redan låga 3,08 procent 2022 till 0,99 procent 2025.
Den 23/3 kom årsrapporten från World Meteorological Organization, WMO, om planetens tillstånd där det konstateras att jordens klimat är mer ur balans än vad som någonsin uppmätts. Vetenskapliga evidens över vad som sker redan nu och inte i någon diffus framtid. SVT valde att ägna rapporten 35 sekunder utan att ta med den bland rubrikerna som inledde Rapport-sändningen. Aktuellt tog inte upp den alls.
Detta är inte en engångsföreteelse. WMO:s och UNEP:s årsrapporter ges max några minuter per år. Två av FN:s viktigaste rapporter är sporadiskt och isolerat rapporterade utan att varken intern eller extern expertis används. Dessa rapporter visar tydligt att Parisavtalets 1,5 gradersmål i praktiken är förlorat och att vi sannolikt kommer att nå 3 graders global höjning inom detta sekel som kommer att innebära katastrofala följder.
I sin replik säger Ekman att det är upp till publiken att avgöra hur väl de har lyckats. Vi är en del av publiken och vi kräver en adekvat och proportionerlig rapportering om klimatkrisen och artdöden, med orsakssamband. Eller för att citera WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo: ”Låt oss förvissa oss om att information om jorden inte bara samlas in utan också görs förståelig, tillgänglig och agerbar för alla.”
Från Nyhetsrapporteringen om klimatkrisen:
Åsa Sohlgren, redaktör
Caroline Ford, journalist
Patrizia Svedberg
Carl Öhlén
Anders Isaksson
a525bf51a45af16691ddb9a52863bbe6ef2376ffblir medieetisk specialist vid Medieombudsmannens kansli.
Hon har tidigare varit redaktör på DiTV och reporter på Dagens Nyheter.
d49206829505e8080134021f6b963771e69354cfVIKARIESTRIDEN Journalistförbundet har inlett sin första centrala förhandling i sin kampanj mot utlasning. Den gäller två vikarier på Aftonbladet, som inte fått förlängd anställning efter drygt elva månader. ”Det känns jättebra att vara i gång, men det här är bara början.”
Journalistförbundet menar att arbetsgivaren Aftonbladet i de två fallen begränsat vikariernas anställningslängd i syfte att medarbetare inte ska uppnå företrädesrätt till återanställning enligt Lagen om anställningsskydd, Las. Den centrala förhandlingen är en del i Journalistförbundets kampanj för att få bukt med las-missbruket i mediebranschen.
– Det känns jättebra att vara i gång, men det här är bara början. Vi kommer att ligga på och ta de här centrala förhandlingarna så länge det behövs, säger David Hylander, ombudsman på Journalistförbundet ien kommentar på förbundets hemsida.
David Hylander leder den centrala förhandlingen tillsammans med förbundsjurist Frida Trinder.
Journalistklubben på Aftonbladet har väckt förhandling om ett antal misstänkta utlasningar, varav två nu nått central nivå. Förhandlingar på Aftonbladet har redan gett två medlemmar företrädesrätt som en följd av klubbens arbete.
– Än så länge är det ju i liten skala, men om det blir fler som får förtur kommer det också frigöra tid som annars läggs på att också skola in nya kollegor, säger Cecilia Vaccari, klubbordförande på Aftonbladet, till Journalistförbundet.
9ee4727d7666e3281cd6a7b060bbcd47fe75ae3dDagens ETC:s Eigil Söderin och SR:s Jenny Küttim berättar om svårigheterna att utkräva ansvar av svenska personer och institutioner med kopplingar till Jeffrey Epsteins nätverk – som Handelshögskolan och en svensk toppdiplomat.
Veckans gräv 36 spelades in i en van. Jenny Küttim, Eigil Söderin, Hanna Lundquist och Daniel Wiklander. Foto: Tor Johnsson.
P4 Storstads grävredaktör Jenny Küttim och Dagens ETC:s grävredaktör Eigil Söderin gästade Veckans gräv under Grävseminariet i Kristianstad, för att prata om hur man gräver i Epsteinfilerna och granskar förgreningarna kring den sedan 2019 döda miljardären och sexbrottslingen Jeffrey Epstein.
I vintras släppte det amerikanska justitiedepartementet miljontals filer från utredningen. Dagens ETC hade redan grävt i Epsteinhärvan i flera år, 2022 avslöjade tidningen till exempel hur finansprofilen Barbro Ehnbom som stod bakom kvinnonätverket Barbro’s Best and brightest återkommande tog med sig unga svenska kvinnor till Epsteins hem.
– Nu fick vi verkligen svart på vitt, det som vi och andra hade rapporterat om står bokstavligen i de här filerna, det har varit mest spännande för mig. Men det har kommit upp mycket nytt också, säger Eigil Söderin om släppet i vintras.
Sveriges Radio var tvärtom sena på bollen, konstaterar Jenny Küttim i podden:
– När jag började på radion i höstas fanns det ingen beredskap och inte heller något intresse för att göra Epstein. Så jag blev ju galen där i december, och sen satte jag ihop någon form av task force, säger Jenny Küttim.
Hon berättar om varför P4 under vintern valt att fokusera sin granskning på den svenska toppdiplomaten Lisa Svensson och hennes koppling till Epstein.
Eigil Söderin berättar om Dagens ETC:s granskning av Barbro Ehnbom och hennes nätverk som varit knutet till Handelshögskolan – och hur lärosätet inte har velat svara på tidningens frågor.
Hör hela samtalet i avsnitt 36 av Veckans gräv.
KONTAKTA OSS
Veckans gräv är en podd från Tidningen Journalisten och Scoop, som är Föreningen Grävande journalisters tidning.
Tipsa oss om fler aktuella gräv till kommande avsnitt!
Mejla till: vg@journalisten.se
Veckans gräv finns ute nu, där poddar finns.