Tornevall Networks

Efter fyra år med en moderatledd regering, med aktivt stöd av Sverigedemokraterna, går det att summera den förda politiken i en mening: mer åt dem som redan har. De största ekonomiska reformerna har i huvudsak gynnat människor som redan har starka ekonomiska förutsättningar. Regeringen försöker beskriva det som frihetsreformer.

Men frågan är: vems frihet handlar det om egentligen?

Fakta talar sitt tydliga språk. När Socialdemokraterna tog över regeringsansvaret 2014 uppgick den offentliga skulden till 46 procent av BNP. Vid regeringsskiftet 2022 hade den minskat till drygt 32 procent.

Under den här mandatperioden har staten åter lånat stora summor, samtidigt som arbetslösheten ökat, tillväxten varit bland de svagaste i Europa och allt fler människor hamnat hos Kronofogden.

Under den här mandatperioden har staten åter lånat stora summor, samtidigt som arbetslösheten ökat, tillväxten varit bland de svagaste i Europa och allt fler människor hamnat hos Kronofogden.

Bakom statistiken finns verkliga människor. Föräldrar som oroar sig för hur räkningarna ska betalas. Pensionärer som vänder på varje krona. Barn som ser sina möjligheter begränsas av familjens ekonomi.

Regeringens budskap har varit enkelt: mer pengar kvar i plånboken innebär större frihet. Men verkligheten är mer komplicerad än så.

Frihet handlar inte bara om att lämnas ifred. Frihet handlar också om möjligheten att forma sitt eget liv. Att kunna utbilda sig oavsett föräldrarnas inkomst. Att få vård när man blir sjuk. Att kunna starta om efter motgångar utan att falla igenom samhällets skyddsnät.

För den som redan har en stark ekonomi kan några extra tusenlappar innebära större handlingsutrymme. Men för den ensamstående föräldern som inte får månaden att gå ihop, för pensionären som väljer mellan medicin och mat eller för den unga vuxna som inte hittar en bostad, är problemet större än så.

Frihet handlar då inte om några hundralappar extra, utan om trygghet, möjligheter och framtidstro. Ett starkt samhälle begränsar inte människors frihet, det skapar den. När barn får en bra utbildning öppnas dörrar som annars hade varit stängda. När vården fungerar kan människor leva sina liv utan oro. När äldre får omsorg med värdighet och när tryggheten finns där när livet sviktar blir friheten verklig för fler.

Det är därför vi investerar gemensamt i sådant som ingen människa kan bygga ensam. I skolor som ger varje barn en chans att lyckas. I vård som finns där när den behövs. I polis, infrastruktur och trygghetssystem som håller ihop landet. Det är inte kostnader, det är grunden för ett samhälle där fler människor kan växa, arbeta, drömma och leva fria liv.

Regeringen och Sverigedemokraterna hävdar ofta att deras politik skapar tillväxt. Men erfarenheten visar att ekonomin växer starkast när vanliga människor får bättre möjligheter. När barnfamiljer, pensionärer och löntagare känner trygghet vågar de konsumera, utbilda sig, byta jobb och investera i framtiden. Det stärker både företagen och svensk ekonomi.

Frihet kan inte reduceras till storleken på den egna plånboken. Frihet handlar om att människor, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar, får verkliga möjligheter att forma sina liv.

Arbetarförfattaren Stig Dagerman frågade en gång: ”Kan vi bli för många som vet vad frihet är?” För honom var friheten aldrig något som kunde ägas av några få. Den blev meningsfull först när den omfattade fler.

Det är den insikten som saknats under de senaste fyra åren. Frihet kan inte reduceras till storleken på den egna plånboken. Frihet handlar om att människor, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar, får verkliga möjligheter att forma sina liv.

När Sverige går till val i september handlar det ytterst om vilket frihetsbegrepp vi tror på. Ett där den som redan har mycket får ännu mer, eller ett där hela samhället byggs starkare gemensamt så att friheten blir verklig för de många, inte bara för de få.

Jag som socialdemokrat tror på sammanhållning, inte splittring. Vi lovar därför investeringar, inte nedskärningar. Vi lovar gemensamt ansvar, inte egoism. Tillsammans ska vi bygga det starka Sverige. Ett land vi alla kan vara stolta över.

Niklas Karlssonordförande för Socialdemokraterna i Skåneriksdagsledamot och ordförande i skatteutskottet

I våras utropade Holma Folkhögskola i Höör sig till en GMO-fri zon för att uppmärksamma frågan om hur vissa GMO-produkter inom EU kan börja säljas på marknaden utan märkningar och säkerhetsbedömningar. Det delades ut GMO-fri majs och besökare fick information om hur man kan engagera sig.

EU-parlamentet beslutar om förslaget att ändra reglerna kring GMO-produkter under veckan.

– Man ska veta vad det är man köper. Men den nya lagstiftningen, som antagligen går igenom, betyder att vi inte längre har möjlighet att som konsumenter välja vad vi vill äta, säger Karin Jansson, lärare på Holma Folkhögskola och redaktör för tidskriften Odlaren.

Liknande rörelser med GMO-fria zoner finns runtom Europa, bland annat i Italien där hela byar bestämt sig för att odla GMO-fritt.

I dagsläget säljs i princip inga genmodifierade livsmedel i svenska mataffärer och det odlas inga GMO-grödor i Sverige. Det är strikt reglerat i den nuvarande EU-lagstiftningen och svenska miljöbalken. Finns det i maten måste det märkas ut på förpackningen. 

Men förslaget som ligger på EU-parlamentets bord kan alltså förändra situationen. Så kallade nya genomiska tekniker (NGT) kan komma att undantas regelverket, specifikt NGT1.

Europa byter riktning i och med detta, tycker Karin Jansson. Nu döljer man information istället för att som tidigare ha transparens med miljömärkningar och näringsinnehåll.

– Är det så att grödorna kommer att vara så bra för klimatet och miljön borde man vilja skryta med det på förpackningen. Det skulle ju ge ett mervärde, säger hon.

Karin Jansson vid föreningen FOBO:s odlingar. Foto: Johan Nilsson/TT

Förespråkare för NGT1 menar att tekniken gör det möjligt att snabbare förändra växters arvsmassa, bättre anpassa grödorna efter klimatet och skapa tuffare, mer motståndskraftiga fröer.

Enligt EU-förordningen ger det nya förslaget “förändringar som likaväl kan uppstå naturligt”. Eftersom förändringen är så pass liten menar man då att färdigväxta plantor och produkter heller inte behöver märkas med någon GMO-märkning, utan endast utsädet till bönderna.

Ett 50-tal grödor utvecklas redan i dag med samma metod, främst i USA. Bara två har något med klimat eller anpassning att göra, menar Karin Jansson.

– Det handlar istället i princip om att man ska kunna bespruta grödorna hårt med ogräsbekämpningsmedlet Roundup. 

Fröföretagen vill ha dessa regler för att kunna utveckla nya grödor och ta patent på dem, och därmed äga fröerna, enligt henne. Äger du utsädet, äger du även bonden och matproduktionen.

En av politikerna som är med och tar beslut om förslaget är EU-parlamentarikern och Miljöpartisten Pär Holmgren.

Han menar att Miljöpartiet inte ser något skäl till att avreglera GMO-lagstiftningen utan tydliga regler för hur företag ska kunna ta patent på levande organismer och dess arvsmassa. 

Pär Holmgren (MP), på plats i Europaparlamentet i Strasbourg. Foto: Caisa Rasmussen/TT

– Det finns risker med det vilket vi inte tycker att avregleringen har tagit hänsyn till, säger han och fortsätter:

– Vi tycker också att det är viktigt med transparens och spårbarhet gentemot både konsumenter och producenter, även om det rör mindre förändringar.

Det finns länder som väljer en annan väg. 2025 beslutade den mexikanska regeringen att GMO-majs inte får odlas i landet och att kulturarvssorter ska bevaras, berättar Karin Jansson. Grödor framställda med den nya NGT tekniken klassas också som GMO.

Sydkorea införde också striktare regler kring GMO i början av 2026. Man tillåter ingen odling av GMO i landet och det ska alltid synas tydligt i vilka produkter det använts.

Och för bara en dryg vecka sedan vann organisationen Beyond GM mot den brittiska regeringen i högsta domstolen. Detta efter att organisationen stämt regeringen då de menar att man inte undersökt konsekvenserna med att lätta på GMO-lagstiftningen.

– Vi tänker att pengar, vapen och positioner är något som ger makt. Men den som tillverkar frön och utsäde till världens mat sitter på en enorm maktposition, säger Karin Jansson.

17 juni beslutar EU-parlamentet om förslaget.

GMO

GMO står för genetiskt modifierad organism. Det kan vara en hel växt, ett frö, en potatisknöl, ett djur eller ett virus. Det är enligt lagstiftningen en organism där det genetiska materialet, arvsmassan, har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt.

NGT

En ny teknik för genmanipulering. De genmanipulerade växter som odlas nu baseras på genteknik utvecklad på 1980-talet. NGT är utvecklade med ny teknik kallad CRISPR-CAS.

Det finns NGT1 och NGT2. Den sistnämnda ska fortsätta regleras som GMO medan NGT1-växter inte behöver märkas, men listas i ett offentligt register. För utsäde, som frön och till exempel sättpotatis, ska det framgå om de är NGT1.

Källa: Jordbruksverket/Genteknik

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

I maj månads mätning uppger 52,1 procent att de skulle rösta nej till euron, vilket är en ökning från föregående år. Andelen som är positiva till ett införande har sjunkit till 28,7 procent.

När det gäller Nato är 67,9 procent av väljarna positiva till medlemskapet, en siffra som i princip är oförändrad jämfört med i fjol. Även stödet för EU-medlemskapet ligger stilla med 64,5 procents sympatier.

Undersökningen genomfördes under våren och bygger på svar från drygt 4 500 personer.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Utöver den nationella förstaplatsen för Oscar Arnefelt blev Liam Svensson bäst i Skåne län som bilskadetekniker. Charlie Nilsson placerade sig som den fjärde bästa i länet inom personbilssidan. Samtliga elever har redan säkrat anställningar på lokala verkstäder efter studenten.

Lastbilseleverna vid skolan har under läraren Stefan Kronvalls ledning fått den högsta medelpoängen i hela Sverige. Som erkännande för de höga resultaten väntar nu en resa till eCarExpo-mässan i Stockholm samt studiebesök hos Scania.

Yrkesprovet genomfördes under våren för elever i årskurs tre på Fordons- och transportprogrammet. Syftet är att validera elevernas praktiska färdigheter mot branschens uppställda kvalifikationskrav.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Systemet med förinspelade meddelande ska ge resenärer bättre information vid förseningar och vägarbeten samtidigt som förarna kan fokusera helt på körningen.

Utropen aktiveras manuellt av föraren och täcker situationer som köbildning, ändrade färdvägar eller väntetid inför avgång.

Enligt Skånetrafiken ökar de standardiserade meddelandena tryggheten för resenärer och är till särskilt stor nytta för personer med funktionsnedsättning.

– Vi utvärderade utropen i höstas och responsen var klart positiv, både från resenärerna och förarna. Därför går vi nu vidare till de andra skånska bussavtalen där Nobina kör, säger Alicia Kronqvist.

Från och med söndag den 14 juni införs tekniken på samtliga linjer i Malmö stadstrafik. Utöver Malmö omfattas även stadstrafiken i Hässleholm, ringbussarna i Höör samt regiontrafiken i Helsingborg, Lund och Hässleholm.

Fakta

Exempel på förinspelade utrop på bussarna:

”Bussen kör just nu en annan väg på grund av vägomläggning”

”Vi är försenade för att det är svårt att komma fram”

”Vi står stilla för att vi väntar på vår avgångstid”

”Vi ber dig att gå längre bak i bussen så att fler kan få plats” (nytt utrop)

”Vid nästa hållplats kommer vi att byta förare” (nytt utrop)

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Boverket bedömer att cirka 29 000 bostäder kommer att påbörjas i år, vilket är en minskning med nästan 7 000 jämfört med bedömningen i mars.

Anledningen till nedskrivningen är att det faktiskt påbörjats färre bostäder än förväntat under årets första månader. Redan ansträngda ekonomiska förutsättningar med höga byggkostnader kombineras med en marknadsoro till följd av kriget i Mellanöstern.

2026 ser ut att bli ytterligare ett år med relativt låg byggtakt, men återhämtningen finns fortfarande inom räckhåll enligt Boverkets prognos. Tabellen visar antal påbörjade och färdigställda bostäder 2010 – 2025 samt Boverkets prognos (p) 2026 – 2028.

Det årliga behovet ligger på cirka 30 000 bostäder, men faktorer som svag köpkraft gör att nyproduktionen har svårt att vända uppåt.

Trots den sänkta prognosen finns det signaler från branschen om förbättrade marknadsförutsättningar.

– När kriserna i vår omvärld avlöser varandra leder det till tuffa villkor för bostadsbyggandet. Samtidigt hör vi positivare tongångar från branschen än tidigare, vilket öppnar för en högre byggtakt under året säger Oskar Gramstad, nationalekonom på Boverket.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

När Sverige inleder fotbolls-VM på måndag kan måljubel och firanden komma att höras tidigt på morgonen. Men det finns inga särskilda undantag från reglerna om att inte störa sina grannar, enligt Hyresgästföreningen.

– Ett enstaka målvrål kan de flesta leva med, men ingen vill vakna mitt i natten till en fullsatt hejarklack i lägenheten bredvid, säger Anna Dorrian, förbundsjurist på Hyresgästföreningen.

Enligt Hyresgästföreningen gäller samma regler under VM som annars. Samtidigt framhåller organisationen att en viss tolerans för enstaka glädjeutrop kan vara rimlig under ett större mästerskap.

– Klart man ska kunna heja på sitt lag, men grannarna ska också kunna sova. En del har småbarn eller ska upp tidigt till jobbet. Det finns inget särskilt grönt kort för att störa grannarna under fotbolls-VM, säger Anna Dorrian.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Fakta – buller inomhus

Ur Folkhälsomyndighetens allmänna råd:

Ljudnivån inomhus bör vara max 45 decibel, vilket motsvarar ett lugnt samtal på några meters avstånd.

Den genomsnittliga nivån bör ligga på max 30 decibel.

Med musik är maxnivån 25 decibel.

HSB slår fast att ”Normala levnadsljud som lekande barn, dammsugning och tv-ljud är en naturlig del av livet och anses inte vara störningar. Sådana ljud får man därför acceptera.”

Brottningsgymnasiet i Klippan stänger sin verksamhet efter denna vårtermin. Nedläggningen beror på att utbildningen har förlorat sitt riksintag efter ett beslut från Svenska Brottningsförbundet. Ett beslut som sörjs inte bara av nya brottare, utan av många av dem som har starka minnen till den kända orten som fostrat många framgångsrika brottare. 

Beslutet att centralisera landets riksidrottsgymnasium inom brottning till Arboga togs under 2025.

– Det innebär att Brottningsgymnasiet i Klippan inte längre är Riksidrottsgymnasium för brottning. Eftersom vi inte längre har RIG-tillstånd kan vi inte ha riksintag och det betyder att vi inte kan driva ett brottningsgymnasium i Klippan, säger Mattias Säflund, verksamhetschef för frivilliga skolformer.

En annan Mattias – Mattias Lönnquist – tog studenten från brottargymnasiet 2000. Han blir ledsen när han får höra nyheten. 

– Det känns melankoliskt. Det finns så många minnen kopplade till brottargymnasiet i Klippan och något som var en stor del av min utveckling till den jag är idag, kanske främst på det personliga planet. Den chansen kommer ingen mer få, iallafall inte just i Klippan. Men som tur väl försvinner varken minnen eller de vänskapsband man knöt då, säger han. 

Vad tror du det här beslutet får för brottningen i regionen?

– Det finns många starka klubbar kvar i regionen som jag tror och hoppas kommer kunna bära fanan högt, om än då i annan form, säger Mattias Lönnquist.

Vad har tiden på skolan betytt för dig, både som brottare och som person?

– Tiden utvecklade mig oerhört mycket, som brottare, men framförallt som person. Det är utan tvekan den tiden i livet som har utvecklat mig mest, och som även gav mig vänner för livet, säger Mattias Lönnquist.

Har du något specifikt minne från din tid där som bäst beskriver hur det var att gå på gymnasiet?

– Ett av de starkaste är väl första dagen när man kommer till sin nya klass i trikå, utan att känna någon. Det satte väl någon sorts standard för åren som kom, säger Mattias Lönnquist.

Skolan har ju fostrat många stora namn genom åren. Vad var det som gjorde just Klippan så framgångsrikt som brottningsfäste?

– Kulturen satt i väggarna, även om väggarna förändrades över tiden. En oerhört kravställande, men inkluderande, miljö. Det gör att man bygger ett lag även i en individuell sport, där man pushar varandra framåt och uppåt hela tiden. Det bygger karaktär och en mental styrka som hjälper en i det man förtar sig i livet, oaktat vad, säger Mattias Lönnquist.

Tror du att centraliseringen till Arboga är rätt väg att gå för svensk brottning, eller tappar man något viktigt när man stänger Klippan?

– Den frågan överlåter jag till de som vet bättre. Jag tror beslutet är väl genomtänkt, och det enda som är viktigt är att besluten är för brottningens bästa, och det har jag ingen anledning att ifrågasätta med min numera begränsade insyn, säger Mattias Lönnquist.

De tre elever som har ett läsår kvar av sin utbildning väljer nu att byta skola för att fortsätta sin sportsliga utveckling. Intaget till utbildningen har varit stängt sedan höstterminen 2025.

Skolan har genom åren fostrat många framgångsrika brottare.

– Det är såklart tråkigt att vi inte längre kommer ha den utbildningen kvar. Men den lösningen vi nu har på plats är den bästa möjliga för eleverna, säger Mattias Säflund.

Fakta:

Kända brottare som gått på Klippans gymnasium:

Jenny Fransson – Världsmästare (2012) och OS-bronsmedaljör (2016).Sara Eriksson Dikanda – Tvåfaldigt VM-guld (1995, 1996) och flerfaldig EM-vinnare.Jalmar Sjöberg – OS-femma och flerfaldig medaljör i både VM och EM.Jonna Malmgren – Guldmedaljör i Ungdoms-OS och en stor svensk stjärna.Benni Ljungbäck – OS-bronsmedaljör (1980) och senare framgångsrik förbundskapten

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Brottaren Jonna Malmgren. Foto: Johan Nilsson/TT

Brottaren Jenny Fransson. Foto: Emil Langvad/TT

Benni Ljungbäck till höger. Foto: Claudio Bresciani/FLT-PICA/TT

Brottaren Sara Eriksson Dikanda. Foto: Johan Nilsson/TT

Brottaren Jalmar Sjöberg under ett landslagsläger inför de olympiska spelen. Foto: Foto: Erik Mårtensson/TT

När den allmänna tandvårdsförsäkringen infördes 1974 var en viktig tanke att främja förebyggande tandvård. Målet var inte bara att behandla sjukdom utan att förebygga den. Under senare år har emellertid fokus successivt förskjutits mot ersättning för reparativ vård.

Den statliga utredningen ”När behoven får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” (SOU 2021:8) utgör en del av underlaget för TIO-tandvårdens tillkomst. Rubriken är missvisande. Tandvården blir inte mer jämlik av reparationer.

Problemet är att utredningen, och därmed TIO-tandvården,  i hög grad koncentrerar sig på kostnaderna för tandreparationer medan den förebyggande tandvårdens betydelse hamnar i bakgrunden. Därmed minskar reformen de ekonomiska förutsättningarna för tandvårdens yrkesgrupper, särskilt för dem som bär upp stora delar av det förebyggande arbetet, framför allt tandhygienister och tandsköterskor med förebyggande inriktning.

Reformen minskar de ekonomiska förutsättningarna för tandvårdens yrkesgrupper, särskilt för dem som bär upp stora delar av det förebyggande arbetet, framför allt tandhygienister och tandsköterskor med förebyggande inriktning.

Förebyggande tandvård är det mest effektiva sättet att minska skillnader i munhälsa mellan olika grupper i samhället. Att reparera skador som redan har uppstått förbättrar individens situation, men det minskar inte risken för att nya skador uppkommer. TIO-tandvårdens inriktning enbart på begränsade reparationer är ingen reform, bara ett sätt att öka ojämlikheten i tandvården.

Enligt Socialstyrelsens ”Statistik om tandhälsa 2025” avstår en betydande del av den vuxna befolkningen från regelbunden tandvård. Det handlar om miljontals människor. Orsaken är bristande jämlikhet och/eller att de på grund av okunskap upplever sig vara friska och inte ser något omedelbart behov av behandling. Samtidigt vet vi att sjukdomar i munnen utvecklas långsamt och att tidiga insatser förebygger omfattande och kostsamma behandlingar senare i livet.

Miljontals människor avstår från regelbunden tandvård.

Dålig munhälsa är dessutom inte en isolerad fråga. Forskningen visar samband mellan sjukdomar i munhålan och flera allvarliga allmänsjukdomar. Därför är god munhälsa inte bara en tandvårdsfråga utan också en viktig folkhälsofråga.

Om fler människor ska efterfråga förebyggande tandvård måste trösklarna sänkas. Ett alternativ är att successivt närma tandvårdens avgiftssystem till sjukvårdens, där patienten betalar en begränsad besöksavgift medan samhället tar ett större ansvar för de långsiktiga kostnaderna. Samtidigt behöver tillgängligheten öka och resurserna för förebyggande vård byggas ut.

Här finns ett betydande kapacitetsproblem. Sverige har redan idag brist på tandhygienister i förhållande till de behov som finns. Om målet är att fler människor regelbundet ska delta i förebyggande vård kommer utbildning och rekrytering av tandhygienister att behöva öka kraftigt under kommande år, och tandsköterskor med inriktning på förebyggande vård behöver få egen legitimation.

TIO-tandvården riskerar i stället att skapa ett moment 22. Förebyggande vård ges inte samma prioritet som reparativ vård, vilket begränsar efterfrågan.  Begränsad efterfrågan motiverar i sin tur inte de resursförstärkningar som  behövs för att förbättra befolkningens munhälsa.

Detta står i kontrast till den inriktning som länge har förespråkats av forskning, profession, myndigheter och folkhälsoarbetet. Tandvårdslagen, Socialstyrelsens riktlinjer och de nationella folkhälsomålen betonar alla vikten av förebyggande insatser.

Sverige behöver därför en tandvårdsreform som sätter munhälsan i centrum. Målet bör inte, som i TIO-tandvården, bara vara att minska kostnaden för reparationer när sjukdom redan har uppstått. Det viktigaste målet bör vara att öka antalet människor som förblir friska. En sådan omställning kommer att ta tid och kräva långsiktiga investeringar i kompetens, tillgänglighet och förebyggande arbete. Men det är den vägen som leder till bättre hälsa, lägre samhällskostnader, minskad belastning på sjukvården och en verkligt jämlik tandvård.

Sylve Qvillberg     

Inför regionvalet i september lanserar Miljöpartiet ett manifest bestående av 49 punkter. En av de mest framträdande satsningarna rör kollektivtrafiken, där partiet kräver sänkta avgifter efter de senaste årens prisökningar, runt 15 procent.

– Som parti vill vi införa ett Sverigekort som gör det billigare att åka kollektivt. Då kan man resa med regional kollektivtrafik i hela Sverige för 499 kronor i månaden och 250 kronor om du är ungdom, student och pensionär. Samtidigt vill vi att priserna hos Skånetrafiken sänks, säger Mätta Ivarsson, regionrådskandidat för MP i regionvalet och gruppledare.

Inom hälso- och sjukvården föreslår partiet ett psykiatrilyft på 500 miljoner kronor utöver de ordinarie budgetuppräkningarna. Målet är en köfri barn- och ungdomspsykiatri samt en garanti om att det ska finnas anställda psykologer på samtliga vårdcentraler i regionen.

– Det är hög tid att Region Skåne börjar ta psykisk ohälsa på större allvar. Det ska vara lätt att få snabb hjälp. Idag saknar mer än hälften av alla offentliga vårdcentraler en anställd psykolog. Det vill vi ändra på, säger Mätta Ivarsson.

Miljöpartiet vill också skjuta till mer resurser till skånsk sjukvård generellt.

– Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har helt tappat kontrollen över ekonomin. Det vi ser är en ekonomisk härdsmälta i Skåne. Ingen annan region i Sverige har gått med så stora underskott som Skåne de senaste åren. Det är djupt oansvarigt och kan inte få fortsätta, säger Mätta Ivarsson.

Partiet vill också sänka taxorna hos Folktandvården.

MPs viktigaste punkter:

Sänkta biljettpriser hos Skånetrafiken.

Stora satsningar mot psykisk ohälsa.

Billigare tandvård.

Mer pengar till sjukvården.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se