Tornevall Networks

I förra veckan lämnade Burlövs kommundirektör sitt uppdrag. Sedan dess har tjänsten varit vakant.

Nu har kommunstyrelsen utsett Mats Jönsson till tillförordnad kommundirektör. Han har tidigare varit förvaltningschef för utbildnings- och kulturförvaltningen i Burlöv.

– Hans breda kunskap och långa erfarenhet av kommunal verksamhet gör honom väl lämpad att leda kommunen under de kommande månaderna, säger Sara Vestering (M), i ett pressmeddelande.

Han kommer att inneha posten fram till valet i höst. Därefter planerar kommunen att inleda rekryteringen av en ny kommundirektör.

– I Burlöv arbetar vi resultatorienterat och nära varandra i förvaltningarna för medborgarnas och företagarnas bästa. Som chef i kommunens centrala ledningsgrupp under många år har jag sett betydelsen av kommunstyrelsens intentioner för våra verksamheter, medborgare och näringsliv, säger Mats Jönsson.

Hiram Lihiram.li@skanesfolkblad.se

Under tre år har Centerpartiet i Hässleholm, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, ingått i en valteknisk samverkan med de styrande partierna Socialdemokraterna och Moderaterna.

Nu har C beslutat sig för att lämna samverkan, något som Kristianstadsbladet var först med att rapportera om. 

”Den valtekniska samverkan bildades i en tid då kommunen behövde stabilitet, ansvarstagande och förmåga att samla breda krafter efter att det tidigare styret havererat”, skriver Centerpartiet i ett pressmeddelande.

”Samarbetet har bidragit till att skapa arbetsro och fungerande demokratiska processer i en svår situation, något vi ser positivt på och är stolta över att ha varit en del av.”

I överenskommelsen tillkom poster i de kommunala nämnderna, vilka C i samband med att de lämnar samverkan även avsäger sig.

– Jag har en viss förståelse för att ett parti vill få möjlighet att driva sina egna frågor nu när vi närmar oss valrörelse, säger kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S).

– Det är inga hard feelings alls. Vi har haft ett gott samarbetet och fortsätter som vanligt i den valtekniska samverkan vi har kvar.

I kommunvalet 2022 fick Centerpartiet 5,7 procent av rösterna, vilket innebar tre mandat (platser) i kommunfullmäktige.

– Centerpartiet kommer även fortsättningsvis att vara en självständig, konstruktiv och lösningsorienterad kraft i Hässleholms kommunpolitik, säger Centerpartiets toppnamn Anders Edwall, till Kristianstadsbladet.

Centerpartiet är inte det första partiet i kommunen att lämna samverkan, i april 2025 uteslöts Liberalerna ur samarbetet.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Chefen inom kvinnosjukvården stal under en period som anställd narkotikaklassade preparat från sjukhuset, rapporterar Sveriges Radio. Samtidigt utgav hon sig för att vara legitimerad barnmorska trots att hon saknade behörighet.

Oegentligheterna med de narkotikaklassade preparaten upptäcktes av en timanställd som noterade att förpackningar med läkemedlena saknades. Fyndet ledde till att sjukhuset inledde en internutredning kring försvinnandet.

I samband med utredningen framkom det att kvinnan utgett sig för att vara legitimerad barnmorska trots att hon saknade behörighet.

Den tidigare chefen valde att säga upp sig självmant när misstankarna riktades mot henne. Hon döms nu till samhällstjänst.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Antidiskrimineringsbyrån ligger ett stenkast från betongklädda Nobeltorget. Solen gassar utanför fönstret och innanför dörrarna går samtalet om diskrimineringslagen lika varmt.

– Vi är så jäkla dåliga i det här landet på att föra svåra samtal. Vi ska inte hålla varandra i handen och sjunga we shall overcome, säger Ana Marega, processledare på Malmö mot diskriminering, med både humor och allvar i blicken.

– Men vi måste kunna föra konstruktiva samtal om svåra frågor.

Diskrimineringslagen är stor och komplex, förklarar hon, men det finns två huvudbestämmelser. Först och främst är det förbjudet att diskriminera någon. Sedan finns det krav på så kallade aktiva åtgärder mot diskriminering, som gäller alla arbetsgivare och utbildningsanordnare i Sverige.

– Det handlar om att ha ett löpande och systematiskt arbete där man kartlägger risker för diskriminering och arbetar förebyggande. I det ingår också att kunna föra svåra samtal.

Ana Marega, processledare på Malmö mot diskriminering. Foto: Nea Magoo Eriksson

I fjol granskade Diskrimineringsombudsmannen hur tolv statligt, kommunalt eller regionalt ägda bolag arbetar med aktiva åtgärder. Bara två bolag levde upp till diskrimineringslagens krav. Något som gör föreningen besvikna, men inte verkar förvåna dem.

– Kunskapen finns inte, säger Ana Marega.

Föreningen Malmö mot diskriminering håller i föredrag och intervjuar både arbetsgivare, skolpersonal och elever om diskrimineringsfrågor. De driver, trots begränsade resurser, även en stor andel av de diskrimineringsmål som prövas i domstol i Sverige idag.

Och det verkar inte som att de kommer att få mindre att göra. Hos föreningen ökar anmälningarna och DO tog under fjolåret emot fler anmälningar än någonsin tidigare.

Samtidigt har byrån märkt av både ett hårdare klimat och en normalisering av ett mer kränkande språkbruk och uttryck, framförallt i kontakt med skolor.

– Det handlar om normalisering av exempelvis rasism och hat mot muslimer och judar, men även andra former av kränkande uttryck. Det ser vi i våra samtal med elever och skolpersonal, berättar Ana Marega.

Malmö mot diskriminering är en av Sveriges 19 antidiskrimineringsbyråer och ger gratis juridisk rådgivning till personer som blivit utsatta för diskriminering. Foto: Nea Magoo Eriksson

Men även i kontakt med vårdnadshavare, menar hon. Lärare beskriver för föreningen att de i dag i högre grad än tidigare möter föräldrar som delar elevernas bild, snarare än att markera mot kränkningar.

Hon tycker sig se en korrelation mellan samhällsutvecklingen de ser i sitt arbete och politiken som förs i Sverige, även på världsarenan.

– Det återspeglar sig i våra skolor och i förlängningen arbetsplatser, säger Ana Marega.

Malmö mot diskriminering är en politiskt obunden förening, samtidigt vittnar de om att föreningen på senare tid blivit mer stämplad som en vänsterorganisation.

– När jag började arbeta med mänskliga rättigheter och antidiskriminering runt 2010 uppgav i princip alla, oavsett politisk hemvist, att de stod bakom de här frågorna, säger Karin Henrikz, jurist och biträdande verksamhetschef på Malmö mot diskriminering.

– I dag upplever jag att de i större utsträckning har politiserats, där antidiskriminering, trots sin liberala historia, oftare uppfattas som en vänsterfråga.

Karin Henrikz, jurist och biträdande verksamhetschef på Malmö mot diskriminering. Foto: Nea Magoo Eriksson

Den största delen av anmälningar till byrån handlar om diskriminering mot funktionsnedsättning och därefter etnisk diskriminering.

Fall om könsdiskriminering ligger på runt tio procent. Vilket inte riktigt speglar verkligheten, menar Karin Henrikz.

– När man tittar på undersökningar i arbetslivet och skolor kring vad man känner att man är utsatt för kommer kön och ålder först, därefter etnicitet.

– Det säger något om anmälningsbenägenheten.

Skånes Folkblad har tidigare skrivit om Emilia Rapp från Kristianstad som sparkades från sitt jobb på grund av att hon var gravid. Hon anmälde sitt ärende till DO som gav arbetsgivaren ett skadestånd för könsdiskriminering på 100 000 kronor.

– Det är allvarligt både för individen och på samhällsnivå. Å ena sidan finns en politisk ambition om ökat barnafödande, å andra sidan ser vi att gravida riskerar diskriminering på arbetsmarknaden, säger Karin Henrikz och tar en klunk ur sitt vattenglas.

Dessutom riskerar kvinnor som skaffar barn sämre löneutveckling och ökad sjukskrivning, menar hon.

Samtidigt som föreningen ser en negativ utveckling, sker också en tydligt motrörelse, berättar Ana Morega. De får i dag många förfrågningar från skolor, myndigheter och arbetsgivare som vill arbeta mer aktivt med frågorna.

– Det är positivt och gör oss väldigt hoppfulla. Om det är temporärt är svårt att säga, men just nu har vi ett uppsving.

Malmö mot diskriminering

MMD har funnits sedan 2011 och har nio anställda, varav fem är jurister. De är en oberoende ideell förening som ger gratis juridisk rådgivning till personer som blivit utsatta för diskriminering och en av Sveriges 19 antidiskrimineringsbyråer.

De håller också i utbildningar och föredrag för arbetsplatser och skolor, något som blivit allt mer eftertraktat senaste tiden, berättar föreningen.

Varje år får de cirka 300 anmälningar får enskilda personer. Vanligaste fallen är diskriminering av funktionsnedsättningar i skolmiljöer, följt av etnisk diskriminering. Anmälningar från arbetslivet ser likadant ut.

Föreningen försöker att arbeta så nationellt de kan, men deras rådgivning riktar sig framförallt till personer som bor i södra och sydöstra Skåne och täcker 18 kommuner.

Källa: Malmö mot diskriminering

Diskrimineringslagen

Den trädde i kraft den 1 januari 2009 och dess syfte är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Enkelt sett består den av två delar: förbud mot att diskriminera och krav på att arbetsgivare och utbildningsanordnare förebygger diskriminering genom aktiva åtgärder.

Lagen omfattar sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Källa: Jämställdhetsmyndigheten/Regeringen

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Den sänkta skatten på investeringssparkonton, ISK, visar sig främst ha gynnat personer med stora besparingar sedan tidigare. I Skåne bor den största andelen skattevinnare i Vellinge och Lomma, rapporterar Sveriges Radio.

Syftet med regeringens reform var att uppmuntra till ökat sparande genom att göra de första 150 000 kronorna på ett ISK-konto skattefria. Granskningen visar dock att 70 procent av den totala skattesänkningen gick till personer som redan hade mer än det skattefria beloppet på sina konton.

Listan över de kommuner som gynnats mest toppas av kommuner där medelinkomsten är hög. I Skåne syns Lomma och Vellinge bredvid andra välbeställda kommuner som Danderyd och Lindingö. I botten återfinns orter som Bjuv, Åsele och Södertälje. 

Under 2026 planeras nästa steg i reformen då den skattefria nivån dubblas till 300 000 kronor. Det innebär att den maximala sänkningen landar på 3 195 kronor. 

Totalt har 4,4 miljoner svenskar ett ISK-konto. Av dem fick 1,7 miljoner svenskar den maximala skattesänkningen på 1 332 kronor för inkomståret 2025.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Kommuner där högst andel får maximal skattesänkning:

Vellinge

Lomma

Danderyd

Lidingö

Täby

Vaxholm

Öckerö

Nacka

Solna

Kommuner där lägst andel får maximal skattesänkning:

Åstorp

Bjuv

Åsele

Dorotea

Laxå

Strömsund

Ragunda

Södertälje

Filipstad

Kommuner där flest har Investeringssparkonto:

Tidaholm 54 procent

Lomma 54 procent

Danderyd 53 procent

Vellinge 51 procent

Täby 49 procent

Lidingö 49 procent

Den sänkta skatten på investeringssparkonton, ISK, visar sig främst ha gynnat personer med stora besparingar sedan tidigare. I Skåne bor de flesta skattevinnarna i Vellinge och Lomma.

Syftet med regeringens reform var att uppmuntra till ökat sparande genom att göra de första 150 000 kronorna på ett ISK-konto skattefria. Granskningen visar dock att 70 procent av den totala skattesänkningen gick till personer som redan hade mer än det skattefria beloppet på sina konton.

Listan över de kommuner som gynnats mest toppas av kommuner där medelinkomsten är hög. I Skåne syns Lomma och Vellinge bredvid andra välbeställda kommuner som Danderyd och Lindingö. I botten återfinns orter som Bjuv, Åsele och Södertälje. 

Under 2026 planeras nästa steg i reformen då den skattefria nivån dubblas till 300 000 kronor. Det innebär att den maximala sänkningen landar på 3 195 kronor. 

Totalt har 4,4 miljoner svenskar ett ISK-konto. Av dem fick 1,7 miljoner svenskar den maximala skattesänkningen på 1 332 kronor för inkomståret 2025.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Kommuner där högst andel får maximal skattesänkning:

Vellinge

Lomma

Danderyd

Lidingö

Täby

Vaxholm

Öckerö

Nacka

Solna

Kommuner där lägst andel får maximal skattesänkning:

Åstorp

Bjuv

Åsele

Dorotea

Laxå

Strömsund

Ragunda

Södertälje

Filipstad

Kommuner där flest har Investeringssparkonto:

Tidaholm 54 procent

Lomma 54 procent

Danderyd 53 procent

Vellinge 51 procent

Täby 49 procent

Lidingö 49 procent

  Fartyget Jin Hui sydväst om Trelleborg misstänks tillhöra den ryska skuggflottan och bordades under söndagen i svenskt territorialvatten efter misstankar om bristande sjövärdighet. Jin Hui är 182 meter långt och finns med på EU:s, Storbritanniens och Ukrainas sanktionslistor.

Polisens nationella insatsstyrka och Kustbevakningen genomför en insats mot ett misstänkt skuggfartyg utanför Trelleborg. Foto: Johan Nilsson/TT

Insatsen skedde i ett samarbete mellan Kustbevakningen, Polisflyget och Nationella insatsstyrkan. 

Bordningen är den femte i ordningen på kort tid i området. Kustbevakningens presschef Mattias Lindholm uppger att fartyget var olastat och att utredare fortfarande befinner sig ombord under måndagen. Misstankarna rör brott mot sjölagen.

– Vi misstänker brott mot sjölagen för bristande sjövärdighet. Det är mot den bakgrunden vi valt att ingripa, säger Mattias Lindholm, presschef på Kustbevakningen, till SVT.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Den planerat 70 meter höga tanken, vars funktion kan liknas vid en jättetermos, ska fungera som ett energilager och halvera utsläppen från fjärrvärmeproduktionen.

Anläggningen kommer att rymma 45 000 kubikmeter uppvärmt vatten, vilket motsvarar värmebehovet för cirka 30 000 lägenheter under ett kallt vinterdygn. Syftet är att lagra värme när efterfrågan är låg och använda den vid belastningstoppar. På så sätt ska behovet av fossil eldningsolja i produktionen kunna minskas.

Bygget i Norra hamnen planeras starta i slutet av maj 2026. Den nya anläggningen väntas tas i drift vintern 2028/2029.

Visuellt ska den nya ackumulatortanken ge ett intryck av ett timglas, ritad av Liljewall arkitekter.

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

När Skånes Folkblad besöker Vombsjön står solen högt. Och även om det nyligen varit kallt en längre period, så har nederbörden också länge lyst med sin frånvaro. Ett efterlängtat klimat av många som också passar på att njuta av vårvärmen. Men det finns en baksida. 

Redan i mars kom larmet från Sydvatten. Vattnet i Vombsjön, från var så många i Skåne får sitt dricksvatten, sinar i en oroväckande hastighet. Tillflödet till sjön hade vid larmet varit lågt ända sedan vintern 2025. 

Vattennivån i Vombsjön i februari var två meter under den normala. Larmet till allmänheten var tydligt: Alla måste hjälpa till. 

Så hur har det gått? Vid Vombsjön träffar vi Sydvattens produktionschef Johan Burström.

 – Nederbörden har varit väldigt knapp. Vi kan hantera kortvariga avvikelser mot det normala, men nu har vi inte fått påfyllning då vi behövde det under hösten och vintern. Vi har haft 25 procent mindre nederbörd än normalt de senaste tolv månaderna. Under årets första kvartal har det varit 50 procent mindre, säger han.

För att stävja problemet har Sydvatten vidtagit flera åtgärder. För att minska vattenförbrukningen har de böand annat uppmanat befolkningen att duscha kortare och undvika bevattning i gassande sol. Att helt enkelt använda mindre vatten är en av åtgärderna. 

Porten till Kävlingeån vid Vombsjön. Foto: Olof Broddesson

En andra åtgärd är att utflödet till Kävlingeån har reducerats till minsta tillåtna nivå. Slussarna är nästan stängda.

– Vi behåller allt vatten vi kan i sjön. Det som händer nedströms är att flödet i Kävlingeån påverkas.

Vad kan det ge för konsekvenser?

– Blir vattentillgången alltför låg i ån kan det påverka växtligheten, lantbruk som behöver vattnet till bevattning, fiskeri, fisken i sig och kraftproducenter. Det är den största farhågan.

Kävlingeån. Foto: Olof Broddesson

En tredje åtgärd involverar Skånes andra stora dricksvattensanläggning: Ringsjönverket.

– Vi har intecknat produktionskapacitet i vårt andra stora vattenverk, Ringsjöverket i Eslöv, varifrån vi nu har tagit över en större del av distributionen. Själva vattnet kommer i sin tur via tunnel och ledningar från Bolmen direkt in i Ringsjöverket där det renas. Vi har alltså ökat produktionen i Ringsjöverket och minskat den i Vombverket.

Fördelen med det är att Bolmen inte är lika känslig på grund av dess storlek, även om vattennivån även där är lägre än normalt.

Är det ett hållbart scenario?

– Man måste hålla både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Om bristen på nederbörd blir ihållande är det risk för stora problem till hösten. Och har vi ett dåligt utgångsläge inför hösten, så har vi i yttersta extremfall ett långvarigt bevattningsförbud. Och inget av verken kan förse hela Skåne ensamt, så Ringsjöverket kan inte ersätta helt. Båda verken behövs.

Vattennivåen i Vombsjön kan kontrolleras vid utsläppet till Kävlingeån.

Åtgärderna som vidtagits har gett resultat. Just nu ligger vattennivån 19,9 meter över havet, för två månader sedan låg den på 18,2 meter. Men Johan Burström kan inte slappna av.

– Förbrukningen är på väg in i årets intensivaste period. De åtgärder vi vidtagit har förvisso kraftigt avlastat Vombverket men jag hade gärna sett att vi kunde hålla ett högre flöde. Nu är det minimal tappning och jag är som sagt orolig för att det kommer ge effekt nedströms i Kävlingeån. I högförbrukningsperioden som vi går in i nu behövs också en stor del av den kapaciteten som Ringsjöverket nu stöttar med i sitt ordinarie försörjningsområde.

Att sjön är en känslig resurs på grund av dess storlek är Sydvatten fullt medvetna om. 

– Snabba förändringar i klimatet och kontaminering är stora risker för Vombsjön, och det är den enda resursen vi har för 400 000 människors dricksvatten.  

Med detta i åtanke har ett omfattande arbete med att föra över vatten från Bolmen, via en ny pumpstation vid Ringsjöverket, direkt till Vombverket inletts. När det är på plats ska Vombsjön istället fungera som en reservtäkt. 

– Inom 10 år ska det vara på plats, men delar av systemet kommer att driftsättas tidigare. Det kommer ge ett helt annat utgångsläge för dricksvattensituationen. Vi får tillgång till en större mängd råvatten vilket innebär ett helt annat utgångsläge, säger Johan Burström. 

Sydvattens produktionschef Johan Burström. Foto: Olof Broddesson

När det kommer till privatkonsumtionen är Johan Burström tydlig. Även om läget har förbättrats sedan de tre åtgärderna infördes är läget fortsatt kritiskt. Risken för ett kommande bevattningsförbud är stor. 

Går det att minska sin vattenkonsumtion ännu mer?

– Det tror jag absolut. I Danmark förbrukar man till exempel bara 100 liter per person och dygn, i Sverige är siffran 140 liter per dygn.

Vad beror det på?

– Det finns säkert olika anledningar till det, men det är också dyrare med vatten i Danmark. Det motiverar den enskilda konsumenten att använda mindre vatten.

Även i Sverige kommer vattnet att bli dyrare, enligt branschorganisationen Svenskt vatten.

– Det finns ett enormt investeringsbehov i svensk vatteninfrastruktur. Över 600 miljarder kronor behöver investeras i svensk VA-infrastruktur de närmaste tio åren, och det är kostnader som kommer att synas på VA-räkningen, säger Johan Burström. 

Olof Broddessonolof.broddesson@skanesfolkblad.se

Vombsjöns badplats. Foto: Olof Broddesson

Fakta – så sparar du vatten

I badrummet:

Korta ner duschen: Genom att halvera din duschtid kan du spara stora mängder vatten. En dusch på fem minuter drar cirka 60 liter.

Stäng av kranen: Låt inte vattnet rinna medan du borstar tänderna.

Laga läckan: En droppande kran kan kosta systemet hundratals liter per dygn.

I köket/tvättstugan:

Fyll maskinerna: Kör bara disk- och tvättmaskiner när de är helt fulla.

Kallt vatten i kylen: Istället för att spola länge för att få kallt dricksvatten, ha en fylld kanna i kylskåpet.

Diska inte under rinnande vatten.

I trädgården:

Vattna smart: Om du måste vattna, gör det sent på kvällen eller tidigt på morgonen. Då dunstar inte vattnet bort.

Använd regnvatten: Samla regnvatten i tunnor för att vattna blommor och växter.

Trafiken är en ständig källa till oro för skåningar. Vi bor tätt och det pendlas friskt mellan städerna i vår region.

I helgen presenterade regeringen en ny infrastrukturplan för hela Sverige. Statsminister Ulf Kristersson (M) och infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) besökte bland annat Malmö för att presentera planen som sträcker sig mellan 2026-2037.

Nu blir det ordning och reda i den skånska trafiken. Eller?

Sanning med modifikation

Först och främst försöker ministrarna påskina att den nya planen innehåller en del nya satsningar på skånsk infrastruktur. Det är en sanning med modifikation.

Visst, den nya planen är rekordstor om man bara ser till kronor och ören. Men räknar man på hur mycket inflationen käkat upp sedan den senaste infrastrukturplanen sattes ser vi också att den räcker till mycket mindre.

Och visst stämmer det att regeringen exempelvis skjuter till extra 3,3 miljarder kronor för att bygga ut en av de mest kritiska järnvägssträckorna i Skåne, södra stambanan och sträckan mellan Lund och Hässleholm. Totalt lägger man nu 6,6 miljarder kronor på att bygga ut den.

Men. För det finns ett enormt men här.

Vill att vi dansar vidare

I den infrastrukturplan som senast sattes 2022, som stryks i samband med att den nya nu antas, fanns det nästan 16 miljarder kronor avsatta till flaskhalsen mellan Lund och Hässleholm.

Vi pratar alltså om en rejäl minskning i anslag. Men regeringen berättar alltså att man skjuter till extra 3,3 miljarder kronor, och då är tanken att skåningar bara ska läsa rubrikerna, dansa vidare med våra liv och tro att de gör en rejäl satsning på infrastrukturen härnere.

Tidöregeringen har många gånger arbetat exakt så här. Man presenterar något som en satsning, men i själva verket är det en minskning.

Nåväl.

Stockholm prioriteras

På en regional tidning placerad långt bort från huvudstaden är det ibland enkelt att inta en provinsiell position och kritisera regeringen för att glömma bort allt som inte är Stockholm.

Men den här gången finns det faktiskt fog för att göra så.

I en debattartikel i Dagens Industri är Sydsvenska handelskammaren minst sagt besvikna på att Skåne bortprioriteras. Mängden resor som genomförs i Skåne är ungefär densamma som i Stockholm.

Trots detta går 25 procent av pengarna för nya infrastruktursatsningar till Stockholm. Endast 3 procent hamnar i Skåne.

Brinner i knutarna

Vi vet ännu inte riktigt när utbyggnaden av södra stambanan står klar. Och alla de andra satsningarna på skånsk infrastruktur tycks också vara underdimensionerade.

Klart är i alla fall att det brinner i knutarna. De där spåren borde egentligen stått klara typ igår. Snart har vi en ny verklighet att ta hänsyn till i Skåne. Om ynka tre år står tunneln mellan Fehmarn-Bält klar. Det kommer innebära ökat tryck på våra järnvägar och trafikleder. Mer köer och förseningar är att vänta för skånska pendlare.

Sitter man 60 mil norrut är det kanske inte lika viktigt att skåningar har ett fungerande trafiknät. En stilla önskan hade varit att höja blicken och inse att Sverige existerar även utanför tullarna i Stockholm.

I Skåne är vi trots allt 1,4 miljoner människor som bara vill att tågen går i tid och att trafiken rullar på.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se